BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare:

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: BFS 2008:xx BBR 1x 5:2 Brandtekniska klasser och övriga förutsättningar Metoder för verifiering av gemensamma europeiska brandklasser finns i klassifikationsstandarderna SS-EN 13501 del 1-5. (BFS 2008:xx) Metoder för verifiering av övriga brandtekniska egenskaper i olika klasser finns i Boverkets allmänna råd 1993:2, Riktlinjer för typgodkännande Brandskydd, utgåva 2. (BFS 2008:xx) I de fall en europeisk klass med annan beteckning än motsvarande svensk klass införts anges motsvarande svensk klass inom parentes. Om det finns en harmoniserad europeisk teknisk specifikation kan inte längre den svenska klassen eller europeisk klass användas för typgodkännande av dessa produkter efter den övergångstid som anges i specifikationen. I Boverkets föreskriftserie BFS 1999:17 TEK anges vilka europeiska tekniska specifikationer som är publicerade samt i förekommande fall tillhörande allmänna råd från Boverket. (BFS 2005:17) 5:22 Byggnadsdel, material, beklädnad och ytskikt 5:221 Klassbeteckningar Byggnadsdelar indelas beroende på funktion i följande klasser: R bärförmåga RE bärförmåga och integritet (täthet) REI bärförmåga, integritet och isolering E integritet EI integritet och isolering EI 1 (EI) integritet och isolering för brandavskiljande fönster som endast kan öppnas med verktyg, nyckel e.d EI 2 (EI) integritet och isolering för branddörrar EW integritet och begränsad strålning (BFS 2008:xx) Beteckningarna åtföljs av ett tidskrav: 15, 30, 45, 60, 90, 120, 180, 240 eller 360 minuter. Klasserna kan kombineras med tilläggsbeteckningen: M mekanisk påverkan C dörrar med automatisk stängningsanordning i någon av klasserna C1-C5 S a, S m brandgastäthet för dörrar (BFS 2005:17) Exempel på klassbeteckningar: R 120, RE 60, REI 30, EI 1 30 (EI 30), EI 2 60-C (EI 60-C) och REI 60-M. (BFS 2008:xx) 1

BFS 2008:xx BBR 1x Därutöver används följande klassbeteckningar för material, beklädnad och ytskikt. A1, A2 (obrännbart material) och B, C, D, E (brännbart material, ytskikt av klass I, II och III) A1 L, A2 L, B L, C L, D L, E L (rörisolering klass P I, P II och P III) (BFS 2008:xx) Klass A1 är det högsta kravet och kan inte kombineras med någon tilläggsklass. Klasserna A2, B, C, D kombineras alltid med någon av följande tilläggsklasser: s1 byggnadsdelen får avge mycket begränsad mängd med brandgaser s2 byggnadsdelen får avge begränsad mängd med brandgaser s3 inget krav på begränsad produktion av brandgaser d0 brinnande droppar eller partiklar får ej avges från byggnadsdelen d1 brinnande droppar eller partiklar får avges i begränsad mängd d2 inget krav på begränsning av brinnande droppar och partiklar. Klass E är det lägsta kravet och kan enbart kombineras med d2. Fristående E innebär att ett visst droppkrav är uppfyllt. (BFS 2002:19) Exempel på klassbeteckningar: A1 (obrännbart material), A2-s1,d0 (obrännbart material), B-s1,d0 (klass I), C-s2,d0 (klass II), D-s2,d0 (klass III), C L -s3,d0 (P II). (BFS 2008:xx) Golvbeläggning A1 fl, A2 fl, B fl, C fl, D fl, E fl (obrännbart golv och klass G). Klassen A1 fl är det högsta kravet och kan inte kombineras med någon tilläggsklass. Klasserna A2 fl, B fl, C fl, D fl kombineras alltid med någon av följande tilläggsklasser: s1 golvmaterialet får avge en begränsad mängd med brandgaser. s2 inget krav på begränsad produktion av brandgaser. Klassen E fl är den lägsta klassen och kombineras inte med någon tilläggsklass. (BFS 2002:19) Exempel på klassbeteckningar: A1 fl (obrännbart golv), C fl -s1 (klass G ), D fl - s1 (klass G). (BFS 2002:19) Svårantändligt material, dvs. brännbart material som uppfyller vissa krav. Taktäckning klass B ROOF (t2) (klass T). Beklädnad klass K 2 10/B-s1,d0 (tändskyddande beklädnad) (BFS 2008:xx) Produktens klassbeteckning och tillämpliga tilläggsklasser skall motsvara minst de krav som anges i denna författning för att uppfylla kraven och tillåtas i respektive tillämpning. (BFS 2002:19) 2

BFS 2008:xx BBR 1x 5:235 Automatisk vattensprinkleranläggning (BFS 2008:xx) Om en automatisk vattensprinkleranläggning är en förutsättning för brandskyddets utformning skall den utformas så att den kan släcka eller kontrollera en brand under avsedd tid. (BFS 2008:xx) Exempel på lämpliga komponenter i en automatisk vattensprinkleranläggning finns i standardserien SS-EN 12259. Exempel på lämpligt utförande finns i standarden SS-EN 12845 och i Svenska Brandskyddsföreningen skrift Regler för automatisk vattensprinkleranläggning, SBF 120. Sprinkler i bostäder kan utföras enligt Svenska brandskyddsföreningens rekommendationer installation av boendesprinkler. (BFS 2008:xx) 5:431 Allmänt Eldstäder för fast eller flytande bränsle skall anslutas till rökkanal. Eldstäder avsedda för gas skall anslutas till avgaskanal. Rök- och avgaskanaler, inklusive isolering och omgivande schakt, får inte ha en yttemperatur på kanalens eller schaktets utsida som överstiger 100 C när den anslutna anordningen drivs med högsta effekt. Gasapparater med en tillförd värmeeffekt av högst 12 kw eller en hushållsspis för gas behöver inte anslutas till avgaskanal, om den installeras i ett utrymme vars volym är större än 7 m 3 och förbränningen inte ger upphov till ökad brandfara, risk för förgiftning eller annan olägenhet. (BFS 2002:19) Rök- eller avgaskanal som ansluts till fler än en eldstad skall utformas så att detta inte medför ökad brandrisk eller annan olägenhet. Skorstenar, skorstensschakt o.d. skall placeras på underlag med tillräcklig bärförmåga. Bestämmelserna omfattar även avgaskanaler från bränsledrivna motorer. Rökkanaler och skorstenar bör uppfylla kraven i SS-EN 1443. (BFS 2008:xx) Gasapparater bör anslutas till avgaskanal om förbränningen avsiktligt sker med luftunderskott eller sotande låga. Se även avsnitt 6:2. (BFS 2005:17) När flera eldstäder ansluts till samma rökkanal bör man beakta riskerna för kondensering, brandspridning, inrykning via eldstad som inte används och eldstädernas funktion vid samtidig eldning. Se även avsnitt 8:4. (BFS 2005:17) 3

BFS 2008:xx BBR 1x 5:51 Materialkrav, ytskikt och beklädnad 5:511 Allmänt Material i byggnadsdelar och fast inredning skall ha sådana egenskaper eller ingå i byggnadsdelarna på ett sådant sätt att de vid brand inte ger upphov till antändning eller snabb brandspridning och inte heller snabbt utvecklar stora mängder värme eller brandgas. De får inte smälta och droppa utanför brandhärdens omedelbara närhet. Kravnivån på material beror på den mängd värme och brandgas som kan tillåtas utvecklas i byggnaden. Vägledande för val av material är vilken byggnadsklass byggnaden tillhör. Material i tak och väggar samt för fast inredning får inte deformeras vid ringa brandpåverkan och inte falla ned eller på annat sätt förändras så att risken för personskador ökar. Material med sämre brandtekniska egenskaper än ytskikt av klass D-s2,d0 (klass III), i utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt, bör skyddas mot påverkan av brand under brandens inledningsskede så att minst samma brandtekniska egenskaper som hos ytskikt av klass D-s2,d0 (klass III) erhålls. I bostäder samt i vårdanläggningar och hotell bör sådana material i byggnadsdelar dessutom skyddas av en beklädnad. Detta gäller särskilt material som snabbt sönderdelas eller smälter och avger brännbara gaser redan vid låga brandtemperaturer (< 250 C). (BFS 2002:19) I andra utrymmen än utrymningsvägar och vissa lokaler enligt 5:513 bör följande ytskikt väljas: I byggnader i klass Br1 bör takytor ha ytskikt av klass B-s1,d0 (klass I), fäst på material av A2-s1,d0 (obrännbart material) eller på beklädnad i klass K 2 10/B-s1,d0 (tändskyddande beklädnad). Väggytor bör ha ytskikt av lägst klass C-s2,d0 (klass II). (BFS 2005:17) I byggnader i klass Br2 bör takytor ha ytskikt av lägst klass C-s2,d0 (klass II), fäst på material av A2-s1,d0 (obrännbart material) eller på beklädnad i klass K 2 10/B-s1,d0 (tändskyddande beklädnad). Väggytor bör ha ytskikt av lägst klass D-s2,d0 (klass III). (BFS 2005:17) I byggnader i klass Br3 bör tak- och väggytor ha ytskikt av lägst klass D- s2,d0 (klass III). (BFS 2002:19) För mindre byggnadsdelar där ytskiktet saknar betydelse för brandförloppet kan ytskikt utföras i lägre klass, dock lägst klass D-s2,d0 (klass III). Detsamma gäller för rum i de fall ytskiktet inte påverkar utrymningssäkerheten i byggnaden. (BFS 2002:19) Om rörinstallationer täcker en större yta, bör rörisolering uppfylla A2 L - s1,d0 eller ytskiktskravet för angränsande ytor på väggar, tak o.d. (BFS 2008:xx) För rörinstallationer som täcker en mindre yta, kan rörisolering utföras i följande klasser: B L -s1,d0 (P I) där omgivande ytor har kravet B-s1,d0 (klass I) C L -s3,d0 (P II) där omgivande ytor har kravet C-s2,d0 (klass II) D L -s3,d0 (P III) där omgivande ytor har kravet D-s2,d0 (klass III) (BFS 2008:xx) Dukar till tältbyggnader uppfyller kraven i föreskriftens andra stycke, om de utförs av ett enkelt skikt svårantändligt dukmaterial. 4

BFS 2008:xx BBR 1x 5:634 Inglasad balkong eller loftgång och inglasat uterum Risken för spridning av brand och brandgas mellan brandceller får inte öka vid inglasning av balkonger, loftgångar och uterum. Vid inglasning skall avskiljning från intill- och ovanliggande sådana utrymmen utföras i brandteknisk klass E 30. (BFS 2002:19) Dörrar och fönster i lägenheter, som vetter mot inglasade loftgångar med brandavskiljande inglasning, bör utföras i klass EI 2 30 (EI 30), respektive EI 1 30 (EI 30). (BFS 2008:xx) 5:6213 Brandtekniska alternativ Brandteknisk klass EI, EI 1 och EI 2 får bytas mot klass E, om avståndet till gångstråk för utrymning och till brännbart material är tillräckligt för att utrymningssäkerheten inte skall försämras eller risken för brandspridning öka. (BFS 2008:xx) Utrymningssäkerheten kan anses tillgodosedd och risken för brandspridning kan anses liten, om dörrar, vägg o.d. är så placerade att avståndet till utrymmande personer är så långt att strålningsnivån inte överstiger 3 kw/m2. Högre strålningsnivåer kan vara acceptabla om tidsaspekterna för utrymning och antändning beaktas. (BFS 1998:38) 5:8 Bärförmåga vid brand 5:81 Allmänt Bärande konstruktioner skall utformas och dimensioneras så att säkerheten mot materialbrott och mot instabilitet i form av knäckning, vippning, buckling o.d., är betryggande vid brand och föreskriven last. Bärverkens delar, inklusive upplag, fogar, förband o.d., skall därmed utformas så att sammanstörtning inte inträffar under den tidsperiod som anges i avsnitt 5:82 med brandpåverkan enligt avsnitt 4.2 i SS-EN 13501-2 (standardbrandkurvan). (BFS 2005:17) Bärverkens dimensionering får som alternativ även baseras på modell av naturligt brandförlopp enligt avsnitt 5:83. Efter särskild utredning kan, i vissa fall, konsekvenserna av sammanstörtning accepteras. Avsteg från de i tabellerna 5:821a och 5:821b angivna brandtekniska klasserna kan då göras. Då så sker får utrymningssäkerheten inte försämras och riskerna för räddningstjänstpersonalen samt påverkan på omgivningen inte öka. Byggnadsdelar för vilka sammanstörtning accepteras skall vara så belägna att de lätt kan identifieras och observeras. Exempel på byggnadsdelar som avses i tredje stycket är takfot, balkong och icke brandavskiljande undertak, eller andra byggnadsverksdelar som inte leder till instabilitetsbrott, tex vissa typer av takkonstruktioner. (BFS 2008:xx) I vissa fall kan en lägre del av en byggnad utföras i lägre brandteknisk klass förutsatt att den högre delens bärförmåga och stabilitet är oberoende av den lägre delens. 5

BFS 2008:xx BBR 1x Om det för en byggnadsdel finns krav på utförande i en högre brandteknisk klass i avskiljande avseende, skall byggnadsdelen utföras i den högre klassen även i bärande avseende. Bjälklag, som skall utföras i en viss brandteknisk klass i avskiljande avseende, skall ha bärverk i lägst samma klass. Väggar som är avskiljande i en viss brandteknisk klass får stabiliseras av bjälklag enligt avsnitt 5:82. 5:82 Dimensionering genom klassificering 5:821 Kravnivå Byggnadsdelar skall i bärande avseende utföras i den brandtekniska klass som anges i nedanstående tabeller 5:821a och 5:821b. Därvid får första kolumnen (f 200) i tabell 5:821a utan särskild utredning tillämpas för t.ex. bostads- och kontorslägenheter, skolor, hotell, personbilsgarage, livsmedelsbutiker, lägenhetsförråd och jämförbara brandceller. Första kolumnen får även tillämpas vid högre brandbelastning än 200 MJ/m 2, om byggnaden förses med automatisk vattensprinkleranläggning eller om förutsättningar finns för att en brand är helt bekämpad genom räddningstjänstens insatser, senast 60 minuter efter brandutbrottet. Råd : För beräkning av brandbelastning se Boverkets rapport Brandbelastning. (BFS 2008:xx) Tabell 5:821a Föreskriven brandteknisk klass i bärande avseende för en byggnad i klass Br1 upp till 16 1 våningar. Byggnadsdel 1. Vertikalt bärverk samt stomstabiliserande horisontellt bärverk a) i byggnad med högst 2 våningsplan b) i byggnad med 3-4 våningsplan bjälklag övriga bärverk c) i byggnad med 5-8 våningsplan bjälklag övriga bärverk d) i byggnad med 8-16 våningsplan e) under översta källarplanet Brandteknisk klass vid brandbelastning f (MJ/m 2 ) f < 200 f < 400 f > 400 R 60 R 60 R 60 R 60 R 90 R 90 R 90 R 120 R 120 R 120 R 120 R 180 R 180 R 180 R 240 R 240 R 240 R 240 R 240 R 240 R 240 2. Horisontellt ej stomstabiliserande bärverk R 60 R 120 R 240 3. Trapplopp och trapplan i trapphus R 30 R 30 R 30 1 För byggnader över 16 våningar skall analytisk dimensionering enlig 5:13 utföras. (BFS 2008:xx) 6

BFS 2008:xx BBR 1x Tabell 5:821b. Byggnadsdel Föreskriven brandteknisk klass i bärande avseende för en byggnad i klass Br2 eller Br3. Brandteknisk klass för byggnad i klass 1 Vertikalt bärverk samt stomstabiliserande horisontellt bärverk a) bostadshus b) annan byggnad än bostadshus c) under översta källarplanet 1 2 Horisontellt ej stomstabiliserande bärverk a) bostadshus b) bottenbjälklag vid bostadslägenheter över sammanhängande kryputrymme c) annan byggnad än bostadshus 3 Trapplopp och trapplan i trapphus under översta källarplanet Br2 R 30 R 30 R 90 R 30 R 30 Br3 R 15 R 90 R 15 R 30 R 30 R 30 R 30 1 Vid högre brandbelastning än 200 MJ/m 2 skall tabell 5:821a tillämpas. 5:83 Dimensionering baserad på modell av naturligt brandförlopp Dimensionering får baseras på modell av ett naturligt brandförlopp. Ytterligare föreskrifter och allmänna råd och information om sådan dimensionering finns i Boverkets konstruktionsregler, BKR. ) avsnitt 10), samt i SS EN 1991-1-2, EBS3 (BFS2006:21) och i Boverkets rapport Brandbelastning. Se även BKR 1.5. (BFS 2008:xx) 5:92 Brandgasventilation Exempel på lämpliga komponenter för brandgasventilation finns i standardserien SS-EN 12101. (BFS 2008:xx) 7

beskrivning Revidering av Boverkets byggregler (BFS 1993:57) avsnitt 5 Brandskydd och Boverkets konstruktionsregler (BFS 1993:58) avsnitt 10 Bärförmåga vid brand Remissutgåva Boverket december 2007

Titel: beskrivning - Revidering av Boverkets byggregler (BFS 1993:57) avsnitt 5 Brandskydd och Boverkets konstruktionsregler (BFS 1993:58) avsnitt 10 Bärförmåga vid brand Utgivare: Boverket 2007 Diarienummer: 1239-5327/2007 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50 eller 35 30 56 Fax: 0455-819 27 E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. Boverket 2007

3 Förord Rapporten är en sammanställning och redovisning av konsekvenser och föreslagna ändringar i brandavsnitten i Boverkets bygg- och konstruktionsregler. Rapporten är sammanställd av Anders Johansson brandingenjör på bygg och förvaltningsenheten. Karlskrona dec 2007 Nikolaj Tolstoy chef för bygg och förvaltningsenheten

4 Innehåll Remissutgåva... 1 Inledning och läsanvisningar... 5 Sammanfattning av viktiga förändringar med bakgrund och förväntade konsekvenser... 6 EU-anpassning... 6 Förväntade konsekvenser... 6 Regeländringar, motiv och konsekvenser per avsnitt... 8 BBR avsnitt 5 Brandskydd... 8 5:221 Klassbeteckningar... 8 5:235 Automatisk vattensprinkleranläggning... 9 5:431 Allmänt (eldstäder)... 9 5:511 Allmänt (materialkrav, ytskikt och beklädnad)... 9 5:634 Inglasad balkong eller loftgång och inglasat uterum... 10 5:6213 Brandtekniska alternativ... 10 5:81 Allmänt (bärförmåga vid brand)... 10 5:83 Dimensionering baserad på modell av naturligt brandförlopp... 11 5:92 Brandgasventilation... 11 BKR avsnitt 10 Bärförmåga vid brand... 12 10:1 Krav... 12 10:11 Säkerhet mot brott och instabilitet vid brand... 12 10:22 Bestämning av bärförmågan genom dimensionering, baserad på modell av naturligt brandförlopp... 12 10:221 Brandbelastning... 12

5 Inledning och läsanvisningar Boverkets byggregler (BBR) utgörs av föreskrifter och allmänna råd till plan- och bygglagen (PBL), lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk (BVL) samt byggnadsverksförordningen (BVF). Under 2004 inleddes en översyn av byggreglerna, där varje avsnitt kommer att revideras efter hand. Brandavsnittet kommer att genomgå en större förändring runt 2010. Denna revidering av avsnitt 5 om syftar i första hand till att införa de harmoniserade brandklasser och standarder som tagits fram inom EU. Av samma skäl genomförs också ändringar av Boverkets konstruktionsregler avsnitt 10. I enlighet med verksförordningen (1995:1322) skall kostnadsmässiga och andra konsekvenser utredas innan en myndighet beslutar om föreskrifter eller allmänna råd. Genom SimpLex-förordningen (1998:1820) ställs krav på att det särskilt utreds hur småföretagare kan komma att påverkas av förändrade eller nya regler. beskrivningen är avsedd att användas som stöd, dels för utredaren som ska utforma förslaget, dels för den som ska ta ställning och lämna synpunkter på förslaget och dels för den som ska fatta beslut om huruvida förslaget ska verkställas. Då denna revidering endast medför mindre ändringar i reglerna om brandskydd och kravnivån i stort sätt har lämnats oförändrad, bör förändringarna inte medföra några större konsekvenser. Beskrivningen inriktas därför på att förklara bakgrund och motivering till de förändringar som gjorts, samt att i allmänna termer peka ut vilka konsekvenser man kan förvänta sig. beskrivningen består av två delar. Det första avsnittet är en sammanfattning av de viktigaste förändringarna, bakgrunden till dessa och de konsekvenser de förväntas få. I det andra avsnittet görs en mer detaljerad redovisning av samtliga förändringar.

6 Sammanfattning av viktiga förändringar med bakgrund och förväntade konsekvenser Revideringen har medfört två huvudsakliga förändringar. Bägge handlar om Europaharmonisering. Den första är att nya brandklasser från den europeiska brandklassifikationsstandardserien (SS-EN 13501 del 1-5) införs i föreskrifterna. Den andra förändringen är att verifierbarheten ökats genom att på vissa områden hänvisa till nya europeiska standarder för enskilda produkter, t.ex. sprinkler. I detta avsnitt beskrivs bakgrund och motiv till nämnda förändringar, samt de konsekvenser förändringarna kan förväntas medföra. EU-anpassning Sedan byggproduktdirektivet utfärdades 1988 har gemensamma produktstandarder, klassifikationsstandarder och provningsstandarder för EU arbetats fram inom produktområde efter produktområde, där reglering ansetts vara berättigad av säkerhets- hälso- eller miljöskäl. Kravnivån i de nationella föreskrifterna förblir varje lands angelägenhet, men terminologi, klassificeringssystem och mätmetoder harmoniseras för att underlätta rörligheten för varor och tjänster inom Europas gemensamma marknad. BBR:s kapitel 5 Brandskydd anpassas genom att hänvisningar till svenska brandklasser efter hand byts ut mot hänvisning till europeiska klassificeringsstandarder. I denna revidering har europeiska klasser införts för rörisolering, samt vissa justeringar gjorts för dörrar och fönster. Dessutom har en generell hänvisning gjorts klassificeringsstandardens del 3 och 4 som handlar om produkter för ventilationssystem och brandgaskontroll. Förväntade konsekvenser Att kraven på byggnaders brandskydd anges efter europeiska klassifikationsstandarder innebär att tillverkare av byggprodukter kan prova sina produkter mot de europeiska produktstandarderna för respektive område för att få produkten CE märkt och kunna sälja den på den gemensamma marknaden. För vissa produkter kan kostnaderna för provning och certifiering bli högre än tidigare beroende på provningsmetodernas omfattning och komplexitet. Skillnader i gamla och nya provningsmetoder kan också göra att vissa produkter kan behöva utvecklas för att uppnå kraven.

Till detta kommer extra kostnader för att skaffa information om de förändrade standarderna och för att hantera ny provning av företagets produkter. Dessa kostnader kan bli svårare att hantera för mindre företag, då kostnaden blir högre i förhållande till omsättningen. Å andra sidan innebär gemensam märkning och provning att kostnaden kan minska för produkter som kan säljas till flera länder. Genom ökad konkurrens på marknaden när samma produkter kan användas och säljas i hela EES-området bör kostnaden för byggmaterial på sikt kunna minska. 7

8 Regeländringar, motiv och konsekvenser per avsnitt BBR avsnitt 5 Brandskydd 5:2 Brandtekniska klasser och övriga förutsättningar Hänvisning till klassifikationsstandarderna 13501 del 3 brandmotstånd för ventilationssystem och del 4 brandmotstånd för komponenter för rök och brandgaskontroll. Del 1 reaktion vid brandpåverkan har reviderats med klasser för rörisolering som också införts. Dessutom görs ett mindre förtydligande om isolering av branddörrar och fönster som finns i del 2 brandmotstånd. Vad det gäller del 3 och 4 anges inga klasser direkt i reglerna utan det är upp till den som projekterar att välja rätt produkt i förhållande till de brandcellsgränser som ventilationen passerar och för att upprätthålla funktionskravet på att ventilationssystemen inte ska bidra till brandspridning (BBR 5:65). EU-harmonisering erna är svåra att helt överblicka då de beror på hur olika produkter klarar de nya testmetoderna. Risk finns t.ex. att det kommer att krävas tjockare isolering av ventilationskanaler. Provningskostnaden kommer också att öka för såväl isolertillverkare som produkter för brandgasventilation, t.ex. spjäll. Detta beror inte bara på att man behöver utföra nya tester och klassificering utan även på att de nya provningsmetoderna i flera fall är mer komplicerade än tidigare. På sikt kompenseras det av tillgång till en större markand och mindre antal nationella provningar. 5:221 Klassbeteckningar Nya europeiska klasser på rörisolering och förtydligande på klassningen för isolerförmåga på dörrar och öppningsbara brandavskiljande fönster har införts. EU-harmonisering Se avsnitt där krav ställs på respektive klass.

9 5:235 Automatisk vattensprinkleranläggning Nytt avsnitt med definition på vattensprinkleranläggning och råd om hur den kan utföras. När sprinkler är en förutsättning för övrigt brandskydd, t.ex. vid brandceller i flera plan, minskning av brandbelastning till 200 Mj/m 2 behöver sprinkleranläggningen ha en säkerställd kvalité. Detsamma gäller om alternativ utformning av brandskyddet skett med stöd av 5:11 och sprinkler använts för att minska på andra skyddsåtgärder. Genom hänvisning i rådstext till europeisk standard och Svenska brandförsvarsföreningens rekommendationer ges en nivå på vad en sprinkleranläggning bör ha för kvalité. För bostäder bedöms boendesprinkler ge en acceptabel nivå, eftersom brandbelastning från början kan antas vara 200 MJ/m 2 och bostäder är tillåtna i flera plan även utan sprinkler. Enklare att följa reglerna. Då dessa standarder eller motsvarande är branschpraxis bedöms kostnaden inte påverkas. 5:431 Allmänt (eldstäder) Hänvisning till europisk standard för ökad verifierbarhet. EU-harmonisering Tydligare och enklare att följa reglerna för dem som tillverkar skorstenar. 5:511 Allmänt (materialkrav, ytskikt och beklädnad) Införande av europeiska klasser för rörisolering. Klasserna är valda så att de motsvarar de klasser och den säkerhetsnivå vi har idag. För mindre ytor med rörisolering innebär det att de gamla klasserna P I, P II och P III på sikt kommer att försvinna. Tillsvidare står de kvar inom parentes som övriga äldre svenska brandklasser. För större ytor införs möjligheten att alltid kunna använda klassen A2 L -s1, d0. Tidigare har alternativ enbart varit att större ytor skall ha rörisolering som motsvarar ytskiktskraven på omgivande väggar eller tak, vilket kan vara svårt att verifiera.

10 De produkter som används idag bör kunna finnas kvar på marknaden och användas på samma ställen i byggnader fortsättningsvis. Initialt ökad kostnad för tillverkare för provning och certifiering av rörisolering. Beroende på vilka marknader de finns på kan kostnaden å andra sidan minska eftersom det går att tillämpa samma klass i hela EES området. 5:634 Inglasad balkong eller loftgång och inglasat uterum Indexet I 1 anges för fönster mot inglasad loftgång. I den europeiska standarden för glas betraktas öppningsbara brandavskiljande glas som dörrar och indexen I 1 och I 2 måste användas. I Sverige har vi inte skiljt på fasta glaspartier och fönster som kan öppnas med särskilt verktyg eller nyckel. Kraven på brandavskiljande fönster med isolerförmåga bör därför uppfylla krav för I 1 om de vid provning och certifiering betraktas som öppningsbara. Ingen då det motsvarar dagens krav. 5:6213 Brandtekniska alternativ Hänvisning till ny klass EI 1. EU-harmonisering Ingen 5:81 Allmänt (bärförmåga vid brand) Förtydligande i rådstext på att vissa typer av byggnadsverksdelar under vissa omständigheter kan tillåtas kollapsa. Det har funnits oklarheter inom byggsektorn vilka byggnadsdelar kan accepteras kollapsa. Obrännbara takkonstruktioner har i äldre regelverk varit exempel på sådana byggnadsdelar om de uppfyllt vissa kriterier, såsom begränsad primär skada, samt att utrymningssäkerheten inte påverkas. Att utrymningssäkerheten inte påverkas innebär bland annat att byggnadsverksdelar inte kollapsar genom instabillitetsbrott, utan att ett så kallat segt brott inträffar. Även om rådstexten förtydligas kvarstår kravet på en särskild utredning fortfarande.

11 Den praxis som finns sedan tidigare kan fortsatt användas. Ingen kostandsskillnad eller möjligtvis en minskning av projekteringskostnader då reglerna blir enklare att tolka och följa. 5:821 Kravnivå (bärförmåga vid brand) Förtydligande att kravet på analytisk dimensionering för höga byggnader även gäller bärförmåga. Samt hänvisning till Boverkets rapport om brandbelastning. Höga byggnader bör alltid analyseras. Kravet enligt tabell 5:821a kan fortfarande användas som minimikrav för byggnader även över 16 våningar. I vissa fall kan dock högre klasser eller alternativa utformningar bli aktuella. För beräkning av brandbelastning se konsekvensbeskrivning av BKR 10:221. Eventuellt dyrare projektering för enstaka mycket höga byggnader. Dessa projekt bör dock ha dimensionerats analytiskt även tidigare. 5:83 Dimensionering baserad på modell av naturligt brandförlopp Hänvisning i råd till Eurokod och rapport om brandbelastning. Även hänvisning till BKR 1.5 för uppmärksamma att man inte kan blanda olika dimensioneringsmodeller. Se även konsekvensbeskrivning av BKR 10:221. EU-harmonisering. Tydligare och enklare att följa reglerna. 5:92 Brandgasventilation Hänvisning till europisk standard. EU-harmonisering Tydligare och enklare att följa reglerna.

12 BKR avsnitt 10 Bärförmåga vid brand 10:1 Krav Hänvisning till modell av naturligt brandförlopp. Förtydligande av reglerna. Enklare att tolka föreskriften, ingen kostnadskonsekvens. 10:11 Säkerhet mot brott och instabilitet vid brand till termiska och mekaniska egenskaper istället för hållfasthets och deformationsegenskaper. Mer generell beskrivning av ett materials egenskaper samt förtydligande att dessa egenskaper kan variera beroende på temperatur genom att använda begreppet termiska egenskaper. Enklare att tolka föreskriften, ingen kostnadskonsekvens. 10:22 Bestämning av bärförmågan genom dimensionering, baserad på modell av naturligt brandförlopp Hänvisning till Eurokod i rådstext. Europaharmonisering och förtydligande av föreskriften. Enklare att tolka föreskriften, ingen kostnadskonsekvens. 10:221 Brandbelastning av referens i rådstext om brandbelastning.

13 För beräkning av brandbelastning har tidigare hänvisats till rapporten brandteknisk dimensionering av betongkonstruktioner från 1992. Denna rapport är föråldrad och svår att få tag på. Boverket har därför valt att ta fram en egen rapport om beräkning av brandbelastning. Denna rapport kan komma att ingå i en handbok om laster i allmänhet. Tillsvidare publiceras den fristående och kommer att finnas gratis att tillgå på Boverkets hemsida. Enklare att hitta information om karakteristiska värden på brandbelastning, och hur man beräknar brandbelastning. 10:222 Brandcellstemperatur Hänvisning till Eurokod i rådstext, samt flyttning av föreskriftens andra stycke. Europaharmoniserig, samt förtydligande av föreskriften. Enklare att följa föreskriften genom hänvisning till standard. 10:223 Lokal brand Ny föreskrift om lokal brand som motsvarar tidigare stycke två 10:222. För att undvika missförstånd har lokal brand lyfts ut i en egen föreskrift. Missförstånd har i den gamla föreskriften enkelt kunnat uppstå då man vid beräkning av brandcellstemperatur kan ta hänsyn till tekniska installationer som vattensprinkler och brandgasventilation, medan det vid lokal brand inte är möjligt. Tidigare tolkning av lokal brand blir tydligare och reglerna blir enklare att följa.