32 utbildningar med fokus på bioenergi Bioenergi har bett universitet och högskolor att beskriva

Välj en framtid fylld av energi: 32 utbildningar med fokus på bioenergi Bioenergi har bett universitet och högskolor att beskriva utbildningar med fokus inom bioenergiområdet. På följande sidor presenterar vi en lista på 32 utbildningar och kurser som är exempel på inriktningar som kan leda till jobb inom bioenergiområdet. Nr 1 2010 39 Foto: Kristian Sekulic

SKOLA ORT UTBILDNING/INRIKTNING ÅR SISTA ANSÖKN. WEBBADRESS CIVILINGENJÖR Chalmers Tekniska Högskola Göteborg Bioteknik 5 15 april 10 www.chalmers.se Chalmers Tekniska Högskola Göteborg Sustainable Energy Systems - masterprogram 2 1 april 10 www.chalmers.se Högskolan i Borås Borås Energi- och materialåtervinning -industriell bioteknik 2 15 april 10 www.hb.se Högskolan i Borås Borås Energi- och materialåtervinning -industriell bioteknik 2 15 april 10 www.hb.se Karlstads Universitet Karlstad Energi- och miljöteknik 5 15 april 10 www.kau.se Kungliga Tekniska Högskolan Stockholm Bioteknik 5 15 april 10 www.kth.se/utbildning Kungliga Tekniska Högskolan Stockholm Energi- och miljö 5 15 april 10 www.kth.se/utbildning Linköpings Universitet Linköping Energi - Miljö - Management 5 15 april 10 www.liu.se/utbildning/program /energimiljo?l=sv Luleå Tekniska Universitet Luleå Hållbar energiteknik - inriktning Bioenergi, energieffektivisering eller vind- och vattenkraft Luleå Tekniska Universitet Luleå Industriell miljö- och processteknik (IMP) Mälardalens högskola Västerås Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi med inriktning mot energimarknader. 5 15 april 10 www.ltu.se/edu/program/tchea 5 15 april 10 www.ltu.se/edu/program/tcmpa 5 15 april 10 http://mdh.se/hst/energi Mälardalens högskola Västerås Civilingenjörsprogrammet i Energisystem 5 15 april 10 http://mdh.se/hst/energi SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet Uppsala Civilingenjör i energisystem 5 15 april 10 http://utbildning.slu.se SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet Uppsala Agronom - mark/växt 4,5 15 april 10 http://utbildning.slu.se SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet Umeå Jägmästare 5 15 april 10 http://utbildning.slu.se Umeå Universitet Umeå Civilingenjör i energiteknik 5 15 april 10 www.teknat.umu.se Uppsala Universitet Uppsala Mastersprogram i Kemi - inriktning mot kemi för förnybar energi 2 15 april 10 www.grundutbildning.kemi.uu.se/ Program/Master 40 Nr 1 2010

BESKRIVNING ÖVRIGT Innehåller bioteknik, kemi, kemiteknik och matematik. Fokus på problemlösningsförmåga och samhällsrelevans genom att ge förmåga att utveckla nyskapande och bra tillämpningar av modern teknik. Tar ställning i etiska frågeställningar. Ger kunskapsbas för att utveckla nya tekniker och system för effektiv, ren och konkurrenskraftig produktion och användning av el, värme och kyla. Betraktar energisektorn på alla relevanta systemnivåer som krävs för att kunna skapa lösningar som bidrar till hållbar utveckling. Bygger på en 3-årig högskoleexamen inom t.ex. maskin, bygg, kemi, energi m.m. och ger en helhetssyn över området energi- och materialåtervinning. Bygger på en 3-årig högskoleexamen i kemiteknik alt. en kandidatexamen i kemi. Inriktad mot biologisk energiåtervinning som biogas, bioetanol och biopolymerer. Ger en bred kompetens inom energi- och miljöteknik där kunskaper om teknikens miljöfrågor och om energisystem, speciellt optimering av energiomvandlingar är centrala. Ger dig verktyg att utveckla processer och produkter samt analysera och lösa problem inom många olika typer av verksamheter. De två första åren läses grundläggande tekniska och naturvetenskapliga ämnen. Från år tre kan studenterna välja mellan ett antal olika spår beroende på intresse. Har sin bas i klassiska ingenjörsämnen men som också ger dig nyskapande kompetens. Utbildningen ger dig förståelse om vilka utmaningar vi står inför idag och i framtiden. Den gedigna kompetens du erhåller ger dig möjlighet att vara med och påverka dessa problem nationellt och internationellt. IMP har två inriktningar. Du kan specialisera dig mot Förnyelsebara produkter och bränslen eller mot Hållbar mineral- och metallutvinning. Utbildningen innehåller naturvetenskap, teknik och ekonomi. Inleds medw tekniska kurser, matematik, företagsekonomi och nationalekonomi. Därefter mer inriktning energimarknaderna och de sista åren ges en fördjupning där instrument som terminer och optioner behandlas samt lönsamhetsbedömningar, osäkerheter och risker gällande investeringar i energianläggningar. Tyngdpunkt på studier av hela energisystem, inleds med baskunskap som vetenskaplig metod och matematik. Därefter läses kurser som ger den grundläggande fysikaliska förståelsen för energiomvandlingar, tillämpade kurser och fördjupande kurser i matematik och naturvetenskap. De sista åren studeras olika energisystem. Vill du engagera dig i en av dagens viktigaste samhällsfrågor? Vill du vara med och forma framtidens energisystem? Här får du kunskap om den hållbara energianvändningen, både globalt och nationellt. Hur odlar vi växter för mat, foder och energi samtidigt som vi förvaltar mark och vatten på rätt sätt? När vi odlar och använder mark, växter och vatten påverkar vi vår miljö. Om vi vill uppnå en långsiktig och hållbar utveckling inom lantbrukets växtproduktion, måste vi alltså utnyttja och sköta marken och växterna klokt. Skogen är en av de största ekonomiska tillgångarna vi har i Sverige och i världen. Av skogen får vi bl.a. cellulosa, papper, biobränsle och virke. Skogen har även andra värden, t.ex. vilt, fisk och rekreationsvärden av stor betydelse för vårt välbefinnande. Hur bör skogen brukas när det gäller skogsproduktion, naturvård och skogens sociala värde? Baskurser i energiteknik, matematik, fysik, elektronik, kemi och datavetenskap. Gästföreläsare från näringslivet och studiebesök. Specialisering mot energisystem och processer eller inom förnybara energikällor. Ett 2-årigt internationellt mastersprogram i kemi med inriktning mot kemi för förnybar energi. Utbildningen genomförs i nära samarbete med världsledande forskning i att fånga in, omvandla och lagra solenergi inom t.ex. artificiell fotosyntes och mikrobiell kemi, solceller. Erbjuder många möjligheter t.ex. produktion av vätgas, metanol och etanol ur olika förnybara råvaror med hjälp av bakterier eller jäst. Även utveckling av tåliga och högavkastande energigrödor. Karriär inom t.ex. el- och värmeindustrin, processindustrin, tillverkningsindustrin för energiteknik, energikonsultbranschen, energipolitik och forskning. Brett sortiment av valfria kurser. Mastersprogram - knuten till den forskning som pågår inom området vid Högskolan i Borås. Mastersprogram - knuten till den forskning som pågår inom området vid Högskolan i Borås. Teknikkurser varvas med praktik- och forskningsnära projekt och breddning inom t.ex. design, materialteknik eller industriell ekonomi. Förutom kompetens i bioteknik är kunskaper i informationssökning, rapportskrivning och muntlig presentation viktiga i din framtida yrkesutövning. Nytt program som startar hösten 2010 som kan leda till jobb inom den snabbt växande cleantech-industrin. Ger kompetensen att lösa övergripande problem inom allt från miljödriven produktdesign till långsiktigt hållbar företagsledning. Utbildningen startade 2009. Inom energiområdet finns en stor efterfrågan på kvalificerad arbetskraft som bara kommer att öka framgent. Ett halvårs industripraktik ingår i utbildningen under ht i åk 4. Praktikperioden ger insikt i ingenjörsyrket och värdefulla kontakter med företag. Den pågående omställningen från fossil energi till förnybara energikällor, de ökade kraven på effektiv och hållbar energianvändning och ökad användning av politiska styrinstrument på allt friare energimarknader gör att arbetsmarknaden bedöms vara mycket god för civilingenjörer med energimarknader som specialitet. Efter din examen finns även möjlighet att söka forskarutbildning. Den pågående omställningen från fossil energi till förnybara energikällor och de ökade kraven på effektiv energianvändning gör att arbetsmarknaden förväntas vara mycket god för energiingenjörer. Framtida arbetsgivare finns främst inom energibolag, konsultföretag och offentlig verksamhet som kommuner och myndigheter. Ges i samarbete med Uppsala universitet som antar till programmet och även utfärdar examen. Samhällets ökade krav på kompetens inom lantbrukssektorn gör att dina kunskaper som mark/växt-agronom kommer att vara efterfrågade. Agronomer arbetar ofta som projektansvariga eller i ledande position både inom privat och inom offentlig sektor. Som jägmästarstudent har du goda möjligheter att studera utomlands. SLU har bl.a. avtal med flera universitet i Kanada men du kan också välja att studera i Europa, Australien, USA och Nya Zeeland. Under sista året får du arbeta med ett större industriellt projekt, t.ex. en projektering av en energianläggning. Ger arbete som t.ex. projektledare, konsult inom tillverkningsindustrin eller hos offentliga myndigheter, lokala energibolag samt storföretagen i Sverige och internationellt. Stora möjligheter att genomföra praktiska projekt och examensarbeten i internationella ledande forskargrupper. Nr 1 2010 41

HÖGSKOLEINGENJÖR Högskolan i Borås Borås Energiingenjör 3 15 april 10 www.hb.se Högskolan i Dalarna Borlänge Magisterprogram i solenergiteknik 10 mån 15 april 10 www.du.se Högskolan i Gävle Gävle Energisystem 3 15 april 10 www.hig.se Högskolan i Halmstad Halmstad Energiingenjör- Förnybar energi 3 15 april 10 www.hh.se/set Högskolan i Halmstad Halmstad Hållbara energisystem, påbyggnadsutbildning (Högskoleingenjör) 1 15 april 10 www.hh.se/set Karlstads Universitet Karlstad Energi- och miljöingenjör 3 15 april 10 www.kau.se Linnéuniversitetet, Institution för teknik Växjö Energi och miljö, inriktning bioenergiteknik 3 15 april 10 http://lnu.se Mälardalens Högskola Västerås Energiingenjörsprogrammet 3 15 april 10 http://mdh.se/hst/energi Umeå Universitet Umeå Högskoleingenjörsprogram i Energiteknik 3 15 april 10 www.teknat.umu.se KY-UTBILDNING Biologiska Yrkeshögskolan i Skara Campus Varberg/ Folkuniversitetet Skara Bioenergitekniker 2 16 april 10 www.bys.nu Varberg Energitekniker med inriktning vindkraft 15 maj 10 www.campus.varberg.se Campus Varberg/ Folkuniversitetet Varberg Projektering inom vindkraft, YH - utbildning 1 15 maj 10 www.campus.varberg.se Heta utbildningar/ Yh Härnösand Drifttekniker kraft & värme, elkrafttekniker eldistribution och solenergitekniker med värmesystemskompetens 2 15 april 10 www.hetautbildningar.se KURSER Högskolan i Halmstad Halmstad Bioenergi 8 v. 15 april 10 www.hh.se/set Högskolan i Halmstad Halmstad Biogasteknik 8 v. 15 april 10 www.hh.se/set Lunds Tekniska Högskola Lund Energisystemanalys: Energi, miljö och naturresurser Miljösystemsanalys/ miljövård: Avfallshantering Miljösystemsanalys/miljövård: Livscykelanalys Miljösystemanalys/miljövård: Miljöledning och miljörevision 1 juni 10 www.miljo.lth.se 42 Nr 1 2010

Två inriktningar, en allmän som ger studenten kunskaper från biogas, vindkraft till passivhus. Den andra är fokuserad mot elanvändning och distribution. Programmet ges på engelska. En stor del av utbildningen handlar om solvärme i kombination med biobränsle. Ger grundläggande kunskaper om energisystem. Systemen kan t.ex. vara globala/regionala, industriella eller avse byggnaders energisystem. För dig som är intresserad av solenergi, bioenergi eller vindkraft och som vill arbeta med omställningen av dagens energisystem. Behandlar vilka möjligheter de förnybara energikällorna erbjuder och hur vi kan använda energi effektivare. Förkunskapskrav är teknisk kandidatexamen i maskinteknik, elektroteknik, fysik, kemi, energiteknik, eller motsvarande. Simulering och optimering tillämpas med avsikt att skapa uthålliga system avseende energi, miljö och ekonomi. Programmet syftar till att ge en bred introduktion till energi- och miljöområdet. Nätbaserad påbyggnadsutbildning. Inriktad på energieffektivisering av värme-, kyla- och ventilationssystem. Forskning inom bl.a. biogasområdet, torkning av biobränsle och pelletering. Inriktning mot förnybar energi och ger särskild kompetens i hur bioenergi produceras och distribueras. Ger en bred teknisk grund. Utbildningen ger dig kunskap att vara med och utveckla ny teknik och effektiva, rena processer där minimalt med råvara krävs. Utbildningens tyngdpunkt är den tillämpade energitekniken där produktion, distribution och användning av energi behandlas. Utbildningen inleds med baskunskaper som exempelvis vetenskaplig metod och matematik. Därefter ges kurser som ger den fysikaliska förståelsen för energiomvandlingar samt tillämpade kurser som exempelvis behandlar vindkraft, värmepumpar, solfångare, kraftvärmeverk och uppvärmnings- och ventilationssystem. Du kan profilera dig mot bioenergi där du fördjupar dig i hela kedjan från utvinning och hantering till förbränning av t.ex. pellets och biogas. Även inriktning mot energieffektivisering kan väljas. Under utbildningen får du studera den globala energiförsörjningen och hur den teknik som utvecklas kan bidra till en hållbar samhällsutveckling. Den pågående omställningen från fossil energi till förnybara energikällor och de ökade kraven på effektiv energianvändning gör att arbetsmarknaden förväntas vara mycket god för energiingenjörer. Framtida arbetsgivare finns främst inom energibolag, konsultföretag, inom bygg och fastighetsbranschen och offentlig verksamhet som kommuner och myndigheter. Efter examen finns även möjlighet att fortsätta på civilingenjörsutbildningen i energisystem. Som energiingenjör kan du arbeta med energirådgivning, planering, försäljning, utveckling och effektivisering av energitekniska system. Obligatoriska och valbara kurser samt projektarbeten i samband med lärande på arbetsplats. Den studerande kan själv i hög grad välja inriktning. Efter avslutad utbildning skall man kunna arbeta som energi- och drifttekniker inom energi- och vindkraftsbranschen. Utbildningen är speciellt framtagen för att ge studenten de kunskaper och färdigheter som näringslivet efterfrågar. Meningen är att man skall vara klar att direkt kunna ge sig ut och börja arbeta professionellt både i grupp och självständigt som energi- och drifttekniker främst inom vindkraft. Utbildningen kommer att ge dig de av näringslivet efterfrågade kunskaperna och färdigheterna för att kunna bli anställningsbar och kunna utföra ett professionellt arbete i grupp och självständigt som projektör. Målet är även att utbildningen skall vara anpassad till en bransch som är i stor tillväxt och förändring. Kan ge arbete som till exempel operatör på bioenergianläggningar, producent av bioenergi, rådgivare eller säljare. Utbildningen är ett samarbete mellan Campus Varberg och Folkuniversitetet. Utbildningen är ett samarbete mellan Campus Varberg och Folkuniversitetet. Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier så kräver utbildningen en särskild behörighet. Minst tre års arbetslivserfarenhet eller motsvarande inom relevant arbetsområde för utbildningen t.ex. projektering, väg/anläggning, maskinteknik, miljö, energi eller vindkraft etc. Solenergitekniker med värmesystemkompetens är en unik utbildning i en växande framtidsbransch. Utbildningen ger attraktiv kompetens inom både VVS och värmesystem, inklusive solenergi. Utbildningen ger grundläggande praktiska kunskaper och färdigheter för att kunna installera VVS- och värmesystem, med särskild inriktning på solteknik för såväl el- som värmeproduktion samt biobränslesystem. Kring dessa system får du också omfattande teoretisk kunskap. Drifttekniker Kraft & Värme - Som drifttekniker inom kraft- och värmeområdena blir du en nyckelperson i arbetet att övervaka, driva och underhålla energiproducerande anläggningar. Utbildningen ger praktiska och teoretiska kunskaper inom ett brett kompetensområde. Elkrafttekniker eldistribution - Utbildningen ger dig kompetens som behövs i uppbyggnad, drift och underhåll av eldistributionsnät och andra elanläggningar. Utbildningen ger praktiska och teoretiska kunskaper inom ett brett kompetensområde. Bioenergi är ett brett perspektiv med inriktning på förädling, användning och förbränning. Berör tillgång, hantering, anläggningar och ekonomi samt förbränningslära och rökgasanalys. Bred introduktion till biogasproduktion och mikrobiologiska processer för syrefri rötning av organiskt material, processer och rötningssystem. Tillämpningsalternativ för biogas och rötningsrester. Vi ger flera kurser om energi- och miljöfrågor, både fristående kurser och i utbildningsprogram. Hos oss belyses energi- och miljöfrågor i ett regionalt, nationellt och globalt långsiktigt perspektiv. Nätbaserad grundkurs på halvfart. Nätbaserad grundkurs på halvfart. Vår forskning och undervisning förenar spetskompetens med övergripande perspektiv och vi har ett utbrett nationellt och internationellt kontaktnät. Nr 1 2010 43

sökte till det. Jag ville gärna jobba inom biodrivmedelsområdet. Min man jobbar här uppe och vi ville gärna vara kvar här, så jag hoppade på det detta projekt. Det är en doktorandutbildning på avdelningen för kemiteknik på universitetet. Nu har jag varit här i 1,5 år och har kommit in i det. Jag har ett år kvar och tänker ta en lic-examen och sedan söka mig ut i industrin. Caroline Häggström trivdes bra med att läsa kemiteknik i Luleå och har gått vidare med en forskarutbildning inom biodrivmedel. Om ett år räknar hon med att ta steget till industrin. På väg mot jobb inom förnybar energi Caroline har läste kemiteknik vid Luleå Tekniska Universitet, Ltu, mellan 2003 och 2008. Den utbildningen heter idag industriell miljö- och processteknik. Där fokuserar man mer på att man ska ha en hållbar råvaruförsörjning och bättre resursutnyttjande. Det är mer fokus på miljö och tar upp mer omkring biodrivmedel. Varför valde du den utbildningen? Jag började egentligen på en annan utbildning med inriktning på materialteknik, för då skulle man få läsa stora delar av utbildningen utomlands, i Frankrike och Spanien. Men sedan kände jag att jag ville läsa mer kemi, så jag bytte till kemiteknik efter första året. Jag gillade kemi redan i gymnasiet och ville ha en bred bas, det var därför jag började läsa till ingenjör. Jag visste inte riktigt vad jag ville bli men jag ville ha ett spännande jobb och jag tänkte att ingenjör är en bra bas att utgå ifrån. Jag tyckte att kemi och matte var roligt på gymnasiet och ingenjör är som en förlängning av natur och det var därför som jag valde det. Vad tyckte du om utbildningen? Första året var det jättetufft. Det var mycket fysik och matte, men sedan började vi läsa mer kemi. Då tyckte jag det var roligt och då gick det bättre, jag är jättenöjd med utbildningen. Vi hade ett halvårs praktik under fjärde året. Då får man komma ut och testa hur det kan vara att jobba som ingenjör. Det var jättegivande och det blev ett avbrott i kurserna och man fick komma ut på ett riktigt företag och jobba med ett eget projekt. Jag var på LKAB i Luleå, på deras forsknings- och utvecklingsavdelning. Där fick jag hålla på med att bygga en processmodell över en experimentugn för att göra en prediktionsmodell. Beroende på hur man ställde in olika variabler i ugnen så kunde man få olika resultat. Jag skulle bygga en modell som kunde förutsäga vilket resultat man borde få om man hade vissa inställningar. Där var jag ett halvår. Det var kul att komma ut och se lite av verkligheten. Varför sökte du dig till Luleå? Jag är från Hudiksvall. Men jag hade hört talas om Luleå och att det var många som trivdes här. Jag hade en kompis som läste i Luleå och jag åkte upp och kollade läget först innan jag sökte. Jag gillar vintersport och friluftsliv och det finns ganska mycket sådant här uppe, det lockade också. Universitetet ordnar väldigt mycket skidresor och andra aktiviteter som man kan hänga med på. Vad hände när du var klar? Jag gjorde mitt exjobb inom biodrivmedel, inom etanolproduktion i Örnsköldsvik, på Sekab. Det handlade om jästframställning och var jätteintressant. Jag tyckte att biodrivmedel var ett intressant område. Sedan dök det här projektet upp, som jag jobbar inom just nu, och jag Vad gör du i ditt projekt? Jag jobbar i labbet på Solander Science Park i Piteå och har ett arbetsrum i Luleå. I labbet ska vi göra metanol från svartlut. Svartluten förgasas på Chemrec och en liten gasström kan ledas in direkt till labbutrustningen. Chemrec ska bygga en utvecklingsanläggning för DME-produktion. Mitt projekt är lite mer i forskningsskala, vi ska också göra metanol och DME och vi ska kolla om det finns några problem som kan uppstå i den här processen. Vi kollar på både metanol- och DME-syntes fast i liten skala. Vi tittar bland annat på olika sorters katalysatorer och rening av syntesgas. Just nu håller jag på att förbereda mina försök. Vem bygger upp utrustningen? Det är jag och min handledare på ETC tillsammans med en tekniker på labbet som har byggt upp utrustningen. Mitt projekt finansieras av Energimyndigheten och är ett samarbete mellan Ltu, ETC och Chemrec. Syftet med projektet är att vi ska bygga upp kompetens inom drivmedelssyntes från svartlut. Vad vill du göra när du är klar? Jag skulle gärna jobba inom förnybar energi eller någon annan slags industri med utveckling och kvalitetsfrågor, som jag tycker är spännande. Men jag är gärna kvar här uppe. Det pågår ganska många olika spännande projekt i Piteå med biodrivmedel så jag vill vara kvar här någonstans. n Text och foto: Anders Haaker 44 Nr 1 2010

Forskning för drivmedel, el och värme från biobränsle Avdelningen Energiteknik vid Luleå Tekniska Universitet driver forskning i samarbete med industrin, andra universitet och institut. Inom bioenergiområdet handlar det mycket om förbränning och förgasning för att göra drivmedel, el och värme. Här är några exempel på projekt där avdelningen för energiteknik deltar. Avdelningen leds av professor Marcus Öhman som tidigare bland annat varit vd för Energitekniskt Centrum ETC i Piteå. FutureBioTech ska bidra till framtidens biobränslesystem Avdelningen för Energiteknik deltar i nytt EU-ERA NET projekt - FutureBioTech. Projektet FutureBioTech (2009-2012) utgörs av ett multidisciplinärt konsortium med etablerade forskningsgrupper och industripartners från åtta länder. Projektet kommer på ett tydligt sätt att bidra till utvecklingen av framtida lokaleldstäder och automatiska biobränsleeldade system upp till 20 MWth. Arbetet kommer att utföras med tre olika angreppssätt; litteratursammanställning och syntes, experimentellt arbete och modellberäkningar, med fokus på effektiva åtgärder för reduktion av partikelemissioner. Småskalig kraftvärme med biobränsleeldad gasturbin Energimyndigheten har beviljat finansiering till projektet Utveckling av förbränningsteknik vid externeldning av gasturbin för småskalig kraftvärme. Överföring av alkaliföreningar till rökgaserna vid direktförbränning av biomassa i rosteranläggning (< 300 kw) och beläggnings-/korrosionsstudier i efterföljande enrörsvärmeväxlare. Projektet bedrivs inom myndighetens program för Småskalig värmeförsörjning med biobränsle. Projektpartners är LTU, Umeå Universitet och SWEBO Bioenergy AB. Nytt förgasningsprojekt för produktion av metanol och DME Andra generationens biobränslen med pressurized entrained flow biomass gasification. Tillsammans med Energitekniskt Centrum i Piteå kommer avdelningen för Energiteknik att bedriva forskning inom medströmsförgasning av biomassa. Målsättningen är att efter projektet ha demonstrerat hur man kan producera högkvalitativ syntesgas från träflis, för vidareförädling till förnybara drivmedel, såsom Metanol och Dimetyleter (DME). Projektet pågår under 2009-2012, totalbudgeten är på 26 miljoner inkl konstruktion, byggnation och forskning. Det finansieras av Energimyndigheten, Sveaskog, IVAB och Smurfit Kappa. Kontaktpersoner vid avdelningen är Martin Stenberg, Marcus Öhman och Joakim Lundgren. Från massabruk till bioraffinaderi vid Billerud Karlsborg AB samarbete med Billerud Karlsborg AB, Billerud Skog AB, I Chalmers, Linköpings Universitet, Högskolan i Kalmar, LTU Nationalekonomi samt MEFOS leder avdelningen ett forskningsprojekt där inledande processintegrationsstudier om hur ett pappers- och massabruk omvandlas till ett bioraffinaderi. Parallellt utvecklas en regional-ekonomisk råvarumodell där bland annat analyser av hur faktorpriser (framför allt råvarupriser) påverkas av förändringar i den regionala efterfrågan, samt effekter av olika styrmedel på materialflöden och prisbildning. Även en så kallad conjointanalys kommer att genomföras för att kartlägga olika intressentgruppers preferenser för ett förändringsscenario. Om pappers- och massabruket i Karlsborg kompletterar eller ställer om sin produktion till ett bioraffinaderi, kommer detta att påverka det omgivande samhället. Hur det ställer sig till en omställning kommer också att påverka Billerud och inverka på hur den eventuella omställningen kan genomföras. Projektet pågår till slutet av 2010 och finansieras av Energimyndigheten, Billerud Karlsborg AB och Billerud Skog AB. Kontaktpersoner vid avdelningen är Joakim Lundgren, C-E Grip och Jan Dahl. Roger Hermansson från avdelningen för energiteknik på Luleå Tekniska Universitet och Mikael Jansson på Swebo Bioenergy i Boden samarbetar i flera forsknings- och utvecklingsprojekt. Nr 1 2010 45

Mångfald av energi- och miljöutbildningar på Chalmers Chalmers avdelning för Energi och Mijö består av sex avdelningar som arbetar med forskning och undervisning; Elteknik, Energiteknik, Fysisk resursteori, Installationsteknik, Miljösystemsanaly samt Värmeteknik och maskinlära. Här finns en omfattande bredd och ett stort djup och många möjliga vägar för den som vill utbilda sig för att jobba inom energi- och miljöområdet med till exempel bioenergi. Se hela utbudet på www.chalmers.se/ee Nytt Energi- och miljöprogram på KTH KTH i Stockholm startar ett nytt civilingenjörsprogram hösten 2010 som heter Energi och miljö. Bakgrunden är det stora behovet av ingenjörer som behövs för att utveckla innovativa lösningar inom energi och miljöteknik till följd av klimatförändringar. Utbildningen kan ge jobb inom området förnybar energi. HITTA FLER UTBILDNINGAR HÄR! För att hitta utbildningar på högskolor och universitet driver Högskoleverket i samarbete med VHS och Sveriges Högskolor en portal med adressen studera.nu. Här finns information om alla utbildningar på högskolor och universitet. Här får man 23 träffar om man söker på energi och 95 träffar på miljö. 46 Nr 1 2010