Universitetsstyrelsens sammanträde 18 februari 2016

Universitetsstyrelsens sammanträde 18 februari 2016 p 13 Studentrekryteringen vid terminsstarten Universitetets utbildningskatalog 2016/2017 Version 2. 160211 (post. USBK)

Daniel Andersson Planeringsenheten 2016-02-05 Till universitetsstyrelsens ledamöter och personalens företrädare, lärarnas och studenternas suppleant (Till personalens ersättare och lärarnas andra gruppsuppleant för kännedom) Universitetsstyrelsen kallas härmed till sammanträde den 18 februari 2016 Tid: 10:00 (till ca 17:00 enligt planering) Plats: Professorn, plan 8, Förvaltningshuset Kaffe/Te serveras från kl. 09:45 Ärenden: Enligt bifogad föredragningslista och handlingar som skickas den 8 februari samt ett kompletterande utskick av handlingar till ärende p 15 (A-C) Årsredovisning 2015, p 16 (A-B) Anvisningar för verksamhetsplanering och budget 2017 samt p 17 (A-B) Budgetunderlag 2017-2019 som skyndsamt kommer att ske efter att universitetsstyrelsens budgetkommitté behandlat ärendena den 10 februari. Vänliga hälsningar Daniel Andersson Akademisekreterare 0736-729911 daniel.l.andersson@umu.se

UMEÅ UNIVERSITET Universitetsstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum 2016-02-18 Sid 1 (4) Tid: Kl. 10:00 - ca 17:00 Plats: Professorn, plan 8, Förvaltningshuset Mötesformalia Ärende Anmärkning Tid 7 Beslut Fastställande av föredragningslistan 10:00 10 min 8 Beslut 9 Information 10 Information 11 Information Utseende av justeringsperson Remisser Föregående sammanträdesprotokoll samt styrelseplanering Styrelsens beslut föregående termin Förslag: Olov Tingström Behandlade remisser. Bilaga p 9. Ordförande Lennart Evrell föredrar ärendet. Protokoll från styrelsesammanträdet 151217. Bilaga p 10 A. Styrelseplanering. Bilaga p 10 B. Promemoria. Bilaga p 11. 12 Information Inkomna skrivelser Informationsärenden Universitetsdirektör Caroline Sjöberg föredrar ärendet. Ärende Anmärkning Tid 13 Information Umeå universitet med omvärld Rektor Lena Gustafsson informerar. Umeå universitet med omvärld. Bilaga p 13 A. 10.10 20 min Studentrekryteringen vid terminsstarten. Bilaga p 13 B. Beslutsärenden Ärende Anmärkning Tid Uppföljning av beslut och verkställighet 14 Beslut Intern styrning och kontroll Kontrollplan FS: 1.1-1467-15 Bitr. universitetsdirektör Per Ragnarsson föredrar ärendet. Beslutsförslag. Bilaga p 14 A. 10:30 10 min

UMEÅ UNIVERSITET Universitetsstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum 2016-02-18 2 Ärende Anmärkning Uppföljning av Kontrollplan 2015. Bilaga p 14 B. Kontrollplan 2016. Bilaga p 14 C. 15 Beslut Årsredovisning 2015 Dnr: FS 1.3.3-113-16 Bitr. universitetsdirektör Per Ragnarsson och controller Carina Henningsson föredrar ärendet. 10:40 40 min Beslutsförslag. Bilaga p 15 A. Årsredovisning 2015. Bilaga p 15 B. Studentkårernas bilaga till Umeå universitets Årsredovisning 2015. Bilaga p 15 C. Verksamhetsbeslut 16 Beslut Anvisningar för verksamhetsplanering och budget 2017 Dnr: FS 1.1-137-16 Bitr. universitetsdirektör Per Ragnarsson och controller Carina Henningsson föredrar ärendet. 11:20 10 min Beslutsunderlag. Bilaga p 16 A. Anvisningar för verksamhetsplanering och budget 2017. Bilaga p 16 B. 17 Beslut Budgetunderlag 2017-2019 Dnr: FS 1.3.2-1814-15 Bitr. universitetsdirektör Per Ragnarsson och utredare Åsa Rudehäll föredrar ärendet. 11:30 20 min Beslutsunderlag. Bilaga p 17 A. Budgetunderlag 2017-2019. Bilaga p 17 B. 18 Beslut Process för utseende av prorektor from den 1 juli 2016 Dnr: AN 2.2.1-316-15 Ordförande Lennart Evrell föredrar ärendet. Beslutsförslag. Bilaga p 18. 11:50 15 min Lunch 12:05

UMEÅ UNIVERSITET Universitetsstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum 2016-02-18 3 Ärende Anmärkning 19 Beslut Internrevisionens riskanalys och internrevisionsplan år 2016 Dnr: FS 1.4-118-16 Internrevisionschef Niklas Grönlund föredrar ärendet. Riskanalys och revisionsplan år 2016 med bilaga. Bilaga p 19. 12:50 15 min Diskussionsärenden Ärende Anmärkning Tid 20 Former för styrelsearbetet Ordförande Lennart Evrell inleder. PM. Bilaga p 20 21 Ledningsutredningen Rektor Lena Gustafsson inleder. 13:05 20 min 13:25 90 min Sammanfattning. Bilaga p 21. Kaffe/Te 14:55 Beslutsärenden Ärende Anmärkning Tid Verksamhetsbeslut 22 Beslut Ställning som studentkår perioden 2016-07-01-2019-06-30 Dnr: FS 1.1-1467-15 Bitr. universitetsdirektör Per Ragnarsson och utredare Ester Roos Engstrand föredrar ärendet. 15:10 10 min Beslutsförslag. Bilaga p 22. 23 Beslut Utdelning av Umeå universitets förtjänstmedalj 2016 Dnr: FS: 2.6.2-138-16 Akademisekreterare Daniel Andersson föredrar ärendet. Beslutsförslag med bilagor. Bilaga 23. 15:20 5 min Uppföljning av beslut och verkställighet 24 Beslut Studentfallsskrivelsen - redovisning av vidtagna åtgärder Dnr: UmU 500-1180-13 Prorektor Anders Fällström och utredare Ester Roos Engstrand föredrar ärendet. 15:25 15 min PM med bilagor. Bilaga p 24.

UMEÅ UNIVERSITET Universitetsstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum 2016-02-18 4 Ärende Anmärkning Informationsärenden Ärende Anmärkning Tid 25 Information Presentation av ny personalchef samt uppföljning av vidtagna åtgärder utifrån medarbetarundersökningens resultat Dnr: FS: 1.6.2-257-15 Personalchef Lars Nordlander informerar. 15:40 20 min 26 Information Digitalisering inom utbildningsområdet vid Umeå universitet samt nationellt Prorektor Anders Fällström och universitetslektor tillika överläkare Magnus Hultin informerar. 16:00 30 min Övriga ärenden Ärende Anmärkning Tid 27 16.30 30 min

Bilaga p 9

Umeå universitet Universitetsstyrelsen Behandlade remisser 2016-02-18 Sid 1 (4) Av rektor besvarade remisser perioden 8 december 2015 till 2 februari 2016 1. Remiss - Promemorian Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (FS 2015/1618) Umeå universitet har fått möjlighet att inge synpunkter på promemorian Särskilt kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen. Umeå universitet ställer sig positiva till statlig studiersättning i form av utbildningsbidrag till studerande inom särskild kompletterande pedagogisk utbildning med forskarexamen. Det är rimligt att högskolan ansvarar för prövning av den studerandes ansökan om utbildningsuppdrag i samband med behörighetsbedömning av den sökande (14 ). Däremot ställer vi oss kritiska till om högskolan kan ansvara för utbetalning av utbildningsbidrag samt administrera det som gäller 17-19 (Ändrade förhållanden) i förslaget till förordning om utbildningsbidraget (1.2). Vidare är det inte lämpligt att frågan om återkrav av utbildningsbidrag (21 ) ska administreras från högskola. Det är svårt att se att den ökade mängden administrativa uppgifter som tillkommer när det gäller hantering av utbildningsuppdraget kan rymmas inom högskolans ordinarie resurstilldelning. I synnerhet är de ärenden som gäller ändrade förhållanden (17-19 ) mer lämpade att administreras av centrala studiestödsnämnden eller annan myndighet som hanterar personaladministrativa ärenden gällande studerande. 2. Umeå universitet Ansvarig: Annika Kjellsson Lind, kanslichef, Lärarhögskolan. Yttrande anmält av rektor den 8 december 2015 Remiss - En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66) (FS 2015/1389) Näringsdepartementet har anmodat Umeå universitet att yttra sig över rubricerade delrapport. Utredningen har under lång tid behandlat viktiga frågor omkring digitalisering av myndigheternas verksamhet och kontakter med allmänhet och andra organisationer. Arbetet är vällovligt men universitetet saknar konkreta förslag att ta ställning till som berör universitet och högskolor i Sverige. På rekommendationen att digitala tjänster ska så långt det är möjligt vara förstahandsval i den offentliga sektorns kontakter med medborgare och företag ställer sig universitetet bakom ställningstagandet och visar genom eget arbete och i samverkan med andra lärosäten hur sådana kontaktvägar kan fungera. Antagningssystem till högskolan och självbetjäningstjänster är exempel på hur digitala tjänster används i det dagliga arbetet på universitetet. Angående rekommendationen på att åtgärder för att möjliggöra ett avgiftsfritt informationsutbyte mellan myndigheter anser universitetet att ett avgiftsfritt informationsutbyte är önskvärt men inte alltid fullt genomförbart då kostnaderna för anpassning och pålitlig leverans av data kommer att hamna på högskolorna som ofta är exportörer av information. I samarbetet mellan myndigheter är det viktigt att man är klar över vad olika uttryck och informationsmängder står för. Våra system såsom diariet ska på ett lätt sätt kunna kopplas amman och kommunicera med nya e-tjänster. Detta är speciellt viktigt för handlingar som ska bevaras. En långsiktigt hållbar finansieringsmodell för utveckling, förvaltning och drift av förvaltningsgemensamma lösningar är en av delrapportens rekommendationer och givetvis är det bra om regeringen avsätter resurser till olika lösningar inom digitaliseringsområdet. De bör då i första hand prioriteras inom infrastrukturområdet som t.ex. lösningar för identifikation och signering. Vidare är universitetet oroad av kostnadsbilden för Statens servicecenter där

Umeå universitet Universitetsstyrelsen Behandlade remisser 2016-01-22 Sid 2 (4) universitetets uppfattning är att det inte blir billigare än nuvarande lösningar och att en tvångsanslutning inte bör vara aktuell så länge SSC inte kan visa på att det totalt innebär en minskad kostnad för myndigheten. Inte heller kan universitetet förstå varför SSC avsäger sig ansvar för utlämnande av allmänna handlingar samt arkivansvar. Det finns behov av att utländska medborgare ska kunna få Svensk e-legitimation eller kunna legitimera sig med en utländsk legitimation i svenska e-tjänster är en av rekommendationerna och här anser universitetet att internationalisering är ett mycket viktigt område och alla åtgärder som underlättar personell rörlighet mellan länder måste prioriteras. Detta gäller både personal och studenter, i fysiska utbyten och i digitala samarbetsytor. Givetvis förenklas forskningssamarbeten och studier med federerade legitimationstjänster. Idag används interrimspersonnummer i flera rutiner eller så delas lokala inloggningar ut beroende på tjänst. Universiteten försöker få sådana samarbeten i drift och ett av de mest kända är nätidentifieringstjänsten eduroam som för närvarande används av personal och studenter vid lärosäten över hela världen i 75 länder. 90% av alla lärosäten inom EU är uppkopplade mot eduroam. En viktig infrastrukturfunktion för digitala tjänster är identifiering av individer och ett nationellt system vore praktiskt och kostnadseffektivt. Ett sådant system måste vara säkert och budgeteringsbart och enklast vore om Skatteverket fick ansvaret för att tillhandahålla t.ex. BankID för myndigheterna utan transaktionskostnader. Remissvaret har beretts i samråd med IT-chef och universitetsarkivarie vid universitetet. Umeå universitet Ansvarig: Birgitta Olsson, arkivarie, Universitetsledningens kansli Yttrande fastställt av rektor den 8 december 2015 3. Remiss Rapporten "Research quality evaluation i Sweden - FOKUS" rörande modell för resursfördelning (FS 2015/1541) Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) har anmodat Umeå universitet att yttra sig med anledning av Vetenskapsrådets rapport Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS (U2014/7305/F). Rapporten presenterar ett förslag till modell för återkommande utvärdering av forskningens kvalitet och relevans vid svenska universitet och högskolor, samt en beräkningsmodell för att omvandla utvärderingsresultaten till fördelning av 20 procent av basanslaget för forskning och forskarutbildning. Vetenskapsrådets förslag i korthet: - All forskning som bedrivs vid svenska universitet och högskolor utvärderas vart sjätte år (inledningsvis med tätare intervall), utifrån komponenterna vetenskaplig/ konstnärlig kvalitet (70 % av bedömningen), kvalitetsutvecklande faktorer (15 %) och genomslag utanför akademin (15 %). Dessa föreslås att bedömas enligt en femgradig skala. - Underlaget föreslås bestå av befintlig statistik, egna beskrivningar från lärosätena, bibliometriskt underlag inom relevanta ämnen samt läsning av vetenskaplig produktion som nominerats av lärosätena. - En utvärderingsomgång beräknas kosta 170 miljoner kronor och innebära medverkan av närmare 900 experter. - Resurstilldelningen föreslås ske utifrån en algoritm där experternas betyg vägs med ett så kallat kombinerat volymmått baserat på lärosätets andel av det totala basanslaget i kombination med respektive forskningsområdes andel av lärosätets forskande personal. Det högsta respektive lägsta betygsstegen förstärks något. - Fördelningen föreslås påverka 20 % av basanslaget. Umeå universitet avstyrker förslaget

Umeå universitet Universitetsstyrelsen Behandlade remisser 2016-01-22 Sid 3 (4) En rad principiella och praktiska problem talar mot att använda peer-review-granskning av forskningen som en del i ett resurstilldelningssystem enligt förslaget, bl.a. att systemet är alltför kostsamt och arbetskrävande, baseras på ett alltför osäkert underlag, och riskerar att sätta fokus på optimering av utfallet i modellen snarare än den kvalitetsutveckling som eftersträvas. Även utan resurstilldelning är utvärderingsmodellen som sådan för kostsam och arbetskrävande och inte optimalt utformad för att vara kvalitetsdrivande. Dessutom ser vi en stor fara i att föreslagen modell leder till likriktning och därmed blir ett hinder för profilering och mångfald i det svenska högskolelandskapet. Det betyder inte att Umeå universitet generellt motsätter sig peer-review som modell för granskning av forskningen. Tvärtom! Umeå universitet anser också att någon form av central samordning av utvärdering av forskningsverksamheten vid svenska lärosäten kan vara kvalitetsdrivande. Utgångspunkten bör då vara att resultatet ska bli användbart för det strategiska kvalitetsarbetet på lärosätena, och det nederländska systemet kan tjäna som inspiration snarare än det brittiska. Delar av Vetenskapsrådets förslag kan användas som underlag för en fortsatt dialog om en svensk modell. Fallstudier av forskningens genomslag utanför akademin kan vara intressanta att genomföra, men inte som del i ett resurstilldelningssystem. Yttrandet har utarbetats efter inhämtande av synpunkter från fakulteterna, Lärarhögskolan, universitetsbiblioteket, universitetsförvaltningen och studentkårerna. Samverkan med de fackliga organisationerna skedde vid Centrala samverkansgruppens möte den 10 december. Umeå universitet Ansvarig: Anders Steinwall, utredare, Planeringsenheten Yttrande fastställt av rektor den 22 december 2015 4. Remiss- Umeå universitet har anmodats lämna synpunkter på remissen- En rymdstrategi för nytta och tillväxt (SOU 2015:75) (FS 2015/1739) Regeringen beslutade den 10 april 2014 att tillkalla en särskild utredare, Ingemar Skogö med uppdrag att föreslå en nationell rymdstrategi i syfte att utveckla möjligheterna till att använda rymdverksamheten som en strategisk tillgång för att möta samhällets behov och stärka den svenska industrins konkurrenskraft och Umeå universitet har nu anmodats yttra sig om strategin. Umeå universitet instämmer i förslaget att Rymdstyrelsen får en utökad och tydligare roll som sammanhållande och koordinerande expertmyndighet och ett ökat ansvar för att exploatera rymdsystemen för att möta samhällets behov och stärka den svenska industrins konkurrenskraft. Universitetet instämmer också i att Rymdstyrelsen, Vetenskapsrådet, Vinnova och Formas bör samverka när det gäller svensk rymdverksamhet. Vetenskapsrådet ansvarar idag för att svenska forskare har tillgång till forskningsinfrastruktur i Sverige och i andra länder t.ex. Onsala rymdobservatorium, Eiscat och ESO (European Southern Observatory) som bedriver rymdverksamhet, medan Rymdstyrelsens verksamhet är begränsad till rymdsystem, sondraketer och stratosfärballonger. Ett gemensamt ansvar för rymdverksamheten i sin helhet skulle gynna samarbetet mellan olika aktörer. Skälen till detta är följande: Man kan inte söka pengar hos samma myndighet till samma forskningsproblem om man använder olika instrument. Ett exempel är norrskensforskningen, som i verkligheten nästan har tynat bort i Sverige. Processerna som orsakar norrsken studeras bäst in situ i rymden (Rymdstyrelsen), men de bästa observationerna görs med markbaserade instrument (Vetenskapsrådet). Umeå universitet Ansvarig: Anders Lundin, kanslichef, Teknisk -Naturvetenskaplig fakultet Yttrande fastställt av rektor den 19 januari 2016

Umeå universitet Universitetsstyrelsen Behandlade remisser 2016-01-22 Sid 4 (4) 5. Remiss- Lärosätenas uppdragsutbildning (reg nr 111-320-15) (FS 2015/1936) Umeå universitet har erbjudits tillfälle att besvara Universitetskanslersämbetets enkät om lärosätenas uppdragsutbildning, reg nr 111-320-15. Enkäten från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har riktats till alla svenska lärosäten och rör både breda frågor, som uppdragsutbildningens funktion för lärosätena, och frågor på mer detaljerad nivå. Enkätens syfte är dels att få en mer detaljerad bild av utbildningarna, deras utveckling och uppdragsgivarna, dels att få lärosätenas uppfattning kring förordningsbestämmelser. Umeå universitets svar beskriver en positiv inställning till och en ambition om att öka uppdragsutbildningen vid lärosätet. Uppdragsutbildning anses av Umeå universitet vara en viktig kontaktyta mellan institutioner och företag och offentlig sektor och kan bidra till forskare och lärares kompetensutveckling, stärka utveckling av universitetets ordinarie utbildningar, och på sikt ge universitetet forskningsuppdrag och möjligheter till utvecklingsprojekt i samverkan med extern part. För institutioner och enheter kan uppdragsutbildning dessutom vara ett sätt att behålla kompetens då det traditionella utbudet omstruktureras eller tillfälligt minskas. Universitetets enkätsvar rapporterar att intresset för att ge uppdragsutbildningar är stort hos fakulteter och institutioner och att omfattningen kommer att öka kraftigt, inte minst från medicinsk och samhällsvetenskaplig fakultet. Eftersom volymen på uppdragsutbildningar även styrs av kommande offentliga upphandlingar kommer efterfrågan sannolikt att öka, särskilt med tanke på utbildningsinsatser kopplade till nyanlända och arbetet med flyktingmottagande. Universitetet har även påbörjat ett arbete med att teckna långsiktiga strategiska samarbetsavtal med företag och organisationer, vilket på sikt kan komma att leda till ökad uppdragsutbildning. Den nya handläggningsordningen vid Umeå universitet för uppdragsutbildning från 2015 lyfts fram som ett steg i att underlätta för och utveckla arbetet med uppdragsutbildningar. Förutom processbeskrivningar för framtagande av efterfråge- respektive utbudsstyrd uppdragsutbildning så föreskrivs nya rutiner för registrering, dokumentation och diarieföring av genomförda uppdragsutbildningar poängsatta såväl som icke poängsatta. Den understryker även att målsättningen med uppdragsutbildning är att den ska ses som ett utvecklingsområde, att den stärker ordinarie utbildning och att den är en del av universitetets samverkansuppdrag samt att engagemanget är meriterande för deltagande forskare/lärare enligt universitetets anställningsordning. Umeå universitet Ansvarig: Hans-Olov Byqvist, enhetschef Externa relationer Yttrande fastställt av rektor den 19 januari 2016

Bilaga p 10 A

UMEÅ UNIVERSITET Universitetsstyrelsen Daniel Andersson NÄRVAROLISTA Bilaga 0:1 Sammanträdesdatum 2015-12-17 Sid 1 (2) Närvarolista Ledamöter av regeringen utsedda företrädare för näringsliv och samhälle Lennart Evrell Barbara Cannon Peter Kopelman Kjell Asplund Eva Nygren Lars Rask Lars Stenlund Sara Öhrvall ordförande, vd professor direktör f.d. generaldirektör direktör professor filosofie doktor, vd konsult rektor Lena Gustafsson professor, rektor ej 91 företrädare för lärarna Kristin Palmqvist Christer Nordlund Mari Norgren professor professor professor företrädare för studenterna Nils Persson student ej 94 Alexander Siotis student ej 94 Olov Tingström student ej 94 Företrädare för de anställda (närvaro- och yttranderätt) Barbro Biström Maria Persson Siv Sjödin universitetsadjunkt, SACO examenshandläggare, OFR serviceassistent, SEKO Övriga närvarande Sofie Areljung doktorand ej 91, 94 Birgitta Bernspång professor p 95-96 Cristian Colliander bibliometriker p 100 Patrik Danielsson prodekan p 99 Helena Edlund professor p 99 Karin Upplander Ekman revisor, Riksrevisionen p 89 Ester Roos-Engstrand utredare p 94 Ulrika Frick Lang kommunikationsdirektör Umeå universitet 901 87 Umeå. Telefon: 090-786 99 11. E-post: daniel.andersson@adm.umu.se

UMEÅ UNIVERSITET Universitetsstyrelsen Daniel Andersson NÄRVAROLISTA Sammanträdesdatum 2015-12-17 Sid 2 (2) Carina Henningsson controller p 95 Malin Larsson utredare p 95-96 Kristoffer Lindell utredare p 90 Anton Lindqvist revisor, Riksrevisionen p 89 Richard Olsson lokalförsörjningschef p 99 Anders Fällström docent, prorektor Madeleine Ramstedt forskare p 95-96 Per Ragnarsson bitr. universitetsdirektör ej 91 Caroline Sjöberg universitetsdirektör ej 91 Peter Sköld föreståndare Anders Steinwall utredare p 100 Marianne Sommarin professor, vicerektor ej 91 Peder Tjäderborn enhetschef p 92 Åsa Vännman områdeschef p 92 Protokollförare Daniel Andersson akademisekreterare

Bilaga p 10 B

Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson 090-786 99 11 daniel.andersson@adm.umu.se PM Datum: 2015-02-18 Sid 1 (3) Styrelseplanering - ärenden att behandla vid universitetsstyrelsen Föreliggande tabell utgör en planering för de ärenden som ska behandlas vid universitetsstyrelsen för kommande fyra sammanträden. Upptagna ärenden är s.k. cykliska ärenden som återkommer årligen och som är fastställda i universitetsstyrelsens arbetsordning (FS 1.1-488-15) ärenden som utgör uppdrag eller återrapporteringar som är beslutade av styrelsen övriga ärenden där universitetsledningen avser besluta i en viss fråga eller revidera ett befintligt dokument m.m. Universitetsstyrelsen den 1-2 juni Ärende Från möte Punkt Åtgärd Fastställande av budget Cykliskt Årligen Fastställande av sammanträdesdatum för kommande år Uppföljning/utvärdering av satsningar från styrelsens strategiska resurs med mm. Redovisning av Uminova Holding AB:s verksamhet Riksrevisionens granskning av årsredovisningen Cykliskt 16 april 2015 Cykliskt Cykliskt Årligen Årligen Årligen Analys av årsredovisningen Cykliskt Årligen Mottagare av Nit och redlighet Årsredovisning av anknutna stiftelser Uppföljning av rektorsrekrytering (inkl. synpunkter från Hörandeförsamlingen) Utseende av firmatecknare from 1 juli 2016 Rätt att företräda staten vid bolagsstämma för Uminova Holding m.m. Universitetets långsiktiga åtaganden Cykliskt Cykliskt 16 april 2015 36 Årligen Årligen

Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson 090-786 99 11 daniel.andersson@adm.umu.se PM Datum: 2015-02-18 Sid 2 (3) Lägesrapport avseende meriteringssystem (meritportfölj) Redovisning av genomförda aktiviteter för att öka andelen kvinnliga professorer samt åtgärder för att förbättra jämställdheten generellt vid universitetet. Strategisk diskussion avseende styrelsens arbetsformer, innehåll och ärenden. 17 december 2015 17 december 2015 17 december 2015 Universitetets långsiktiga åtaganden Universitetsstyrelsen den 6 oktober Ärende Från möte Punkt Åtgärd Styrelsens beslut föregående termin Cykliskt 86 90 102 Årligen Revidering av antagningsordningen för forskarutbildning Studentrekryteringen vid höstterminsstarten Cykliskt Årligen Terminsvis Studieavgifter för studenter från länder utanför EU/EESområdet Redovisning av delårsbokslut, samt anmälan av ordförandes beslut att fastställa delårsrapporten Cykliskt Cykliskt Årligen Årligen Universitetsstyrelsen den 14 december Ärende Från möte Punkt Åtgärd Revidering av antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad Cykliskt Intern styrning och kontroll systembeskrivning och riskanalys Cykliskt Årligen vid sammanträdet i december Årligen Studentfallsskrivelse 2016 Vart tredje år Internrevisionens Cykliskt Årligen årsredovisning och bokslut Universitetsstyrelsen februari 2017 Ärende Från möte Punkt Åtgärd Årsredovisning Cykliskt Årligen vid sammanträdet i

Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson 090-786 99 11 daniel.andersson@adm.umu.se PM Datum: 2015-02-18 Sid 3 (3) februari Budgetunderlag Cykliskt Årligen vid sammanträdet i februari Fastställande av intern styrning och kontroll kontrollplan för kommande och föregående år Cykliskt Årligen Uppföljning av styrelsens beslut föregående termin Cykliskt Årligen Studentfallsskrivelsen - redovisning av vidtagna åtgärder Studentrekryteringen vid terminsstarten 17 februari 2015 14 Terminsvis

Bilaga p 11

Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson E-post: daniel.andersson@adm.umu.se Dokumenttyp: REDOGÖRELSE Datum: 2016-02-18 Sid 1 (3) Universitetsstyrelsens beslut föregående termin (höstterminen 2015) Universitetsstyrelsens sammanträde den 24 september 2015 Ärende Föregående sammanträdesprotokoll med redovisning av däri givna uppdrag Internationalisering inklusive utbytesavtal vid Umeå universitet Studieavgifter för studenter från länder utanför EU/EES-området Uppföljning av riktad satsning idrottsområdet Styrelsens beslut Styrelsen beslutade att avseende p 50 Inför beslut om budget och delmål och däri liggande uppdrag till rektor, att återkomma till sammanträdet den 17 december 2015 med en strategisk diskussion om former och teknik för e-lärande inom utbildning på grund- och avancerad nivå. Beslutad redovisning ska i stället behandla digitalisering inom utbildningsområdet generellt vid Umeå universitet samt ge en omvärldsanalys inom området ur ett nationellt perspektiv Styrelsen beslutade att notera information avseende Internationalisering inklusive utbytesavtal vid Umeå universitet i enlighet med styrelsens uppdrag från sammanträde den 16 april 2015 (p 29). Styrelsen fastställde uppföljning av studieavgifter för studenter från länder utanför EU/EES-området år 2015. Styrelsen beslutade om att för perioden 2016-2017 bevilja medel till riktad satsning idrottsforskning om totalt 8,9 mnkr samt att en uppföljning av hur erhållna medel använts ska ske årligen. Styrelsen beslutade även att uppdra till rektor att återkomma till universitetsstyrelsen våren 2017 med förslag på inriktning för utbildning och forskning, inom Idrottshögskolans verksamhetsområde vid Umeå universitet med fokus på hög kvalitet. Campusplan för huvudcampus Styrelsen beslutade att att fastställa Campusplan för huvudcampus i enlighet med förslag samt framförde till rektor att universitetet i den fortsatta långsiktiga campusplaneringen för huvudcampus, bör beakta såväl klimatmässiga som sociala förutsättningar samt inneha en flexibilitet i förhållande till bland annat finansiella omvärldsfaktorer som kan påverka planeringsarbetet. Med fördel kan även tydligare mål sättas i den fortsatta processen.

Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson E-post: daniel.andersson@adm.umu.se Dokumenttyp: REDOGÖRELSE Datum: 2016-02-18 Sid 2 (3) Universitetsstyrelsens sammanträde den 17 december 2015 Ärende Föregående sammanträdesprotokoll samt styrelseplanering Uppföljning av åtgärder för att öka andelen kvinnliga professorer Rektorsrekrytering Revidering av antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Styrelsens beslut Styrelsen beslutade att redovisningen avseende digitalisering inom utbildningsområdet (p 66) ska ske vid sammanträdet den 18 februari 2016. Styrelsen beslutade att att uppdra till rektor att återkomma till sammanträdet den 1-2 juni 2016 med en redovisning av genomförda aktiviteter för att öka andelen kvinnliga professorer samt åtgärder för att förbättra jämställdheten generellt vid universitetet. Till redovisningen, där anställda och studenter behandlas separat, ska en handlingsplan inom området presenteras. Styrelsen beslutade enhälligt att professor Hans Adolfsson skulle presenteras för hörandeförsamlingen som kandidat till rektor vid Umeå universitet vid församlingens sammanträde 21 december 2015. Styrelsen beslutade att fastställa Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Umeå universitet att gälla från 2016-01-01 för utbildningar som startar läsåret 2016/2017, att avseende avsnitt 6.3.2.2 ska den enskilde studenten informeras om principer för, och urval vid, återgång till studier vid anmälan om studieavbrott eller studieuppehåll. Intern styrning och kontroll systembeskrivning och riskanalys år 2016 Regler för att ge studentsammanslutningar ställning som studentkår vid Umeå universitet Styrelsen beslutade att fastställa dokumentet Systembeskrivning - Intern styrning och kontroll år 2016 samt bilagorna Riskanalys avseende risker kopplade till universitetets mål 2016-2017 resp. Riskanalys, avseende risker kopplade till bestämmelser, lagar och regler år 2016-2017. Ärendet inleds med att studenterna anför, att det i förslaget angivna takbeloppet för köp av tjänster från studentsammanslutningar, ska utgå. Styrelsen diskuterar studenternas förslag men beslutade att ej beakta det och fastställer Regler för att ge studentsammanslutningar ställning som studentkår

Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson E-post: daniel.andersson@adm.umu.se Dokumenttyp: REDOGÖRELSE Datum: 2016-02-18 Sid 3 (3) vid Umeå universitet i enlighet med bilaga. Ekonomistyrregler vid Umeå universitet Styrelsen beslutade att fastställa Ekonomistyrregler vid Umeå universitet. Interaktiva fokusmiljöer Strategisk satsning KBC - (Kemiskt Biologiskt Centrum) Styrelsen beslutade att en interaktiv fokusmiljö ska placeras i KBC-huset samt att fastställa innehåll i interaktiv fokusmiljö KBC-huset i enlighet med bilaga. I övrigt framhöll styrelsen att den planerade fokusmiljön i KBC-huset bör ha en starkare integrering av studenter på den grundläggande nivån jämfört med övriga fokus- och lärmiljöer. Interaktiva fokusmiljöer Strategisk satsning Medicinsk fakultet Styrelsen beslutade att en interaktiv fokusmiljö ska placeras vid Medicinska biblioteket, Norrlands universitetssjukhus (NUS) samt att fastställa innehåll i interaktiv fokusmiljö för Medicinska fakulteten vid Medicinska biblioteket, NUS i enlighet med bilaga. Universitetsstyrelsens arbete Styrelsen beslutade att uppdra till rektor att förbereda ett underlag till sammanträdet den 1-2 juni 2016 för en strategisk diskussion avseende styrelsens arbetsformer, innehåll och ärenden.

Bilaga p 13 A

Umeå universitet Universitetsstyrelsen Omvärldsbevakare/Utredare Ester Roos Engstrand Information 2016-02-18 Sid 1 (13) Umeå universitet med omvärld perioden 1 december 2015-2 februari 2016 1. Rektorsbeslut Ett urval av fattade beslut under perioden Rektors beslutsmöte den 8 december 2015 Ny enhet vid Samhällsvetenskapliga fakulteten Från och med 1 januari 2016 etableras en ny enhet vid den Samhällsvetenskapliga fakulteten DIGSUM, Digital Social Research Unit at Umeå University. Institutionen för informatik har det administrativa ansvaret för centrumbildningen. Syftet med dess verksamhet är att samordna och utveckla forskning inom ämnen som rör digitala frågor. DIGSUM kommer att fungera som en mötesplats för forskare och bland annat driva; en gemensam seminarieserie, postdoc- och doktorandaktiviteter, långsiktig samverkan i en uppsättning prioriterade forskningsprogram bortom enskilda tidsbegränsade externfinansierade projekt och bortom projekt som har en enda institutionstillhörighet. Inom fakulteten bedriver ett femtiotal personer, varav närmare tio professorer, forskning som på olika sätt berör frågor om digitaliseringen av samhället, exempelvis studier av sociala medier, politik och sociala rörelser; studier av IKT, organisering och innovationsprocesser; studier av lärande, utbildning och kunskapsproduktion; människa-dator-interaktion; kognitionsvetenskap; genus och det digitala; studier av datorspel; samt biblioteks- och informationsvetenskap. Den nya enheten förväntas dels stärka forskningens konkurrenskraft utåt, och dels öka kontaktytorna både inom fakulteten och Umeå universitet i stort. Rektors beslutsmöte den 22 december 2015 Ny strategisk kompetensförsörjningsplan beslutad Den strategiska kompetensförsörjningsplanen för Umeå universitet 2016-2018 är beslutad av rektor och ersätter nu den tidigare planen. Den nya planen ska säkerställa att rätt kompetens finns vid universitetet för att uppnå Vision 2020 och de långsiktiga målen. Det innebär ett långsiktigt, strukturerat och målmedvetet arbete med insatser som inriktar sig på att Umeå universitet som arbetsgivare kan: attrahera och rekrytera nya medarbetare utveckla och behålla befintliga medarbetare samt omställa eller avveckla medarbetare Strategierna i planen ska bland annat skapa goda förutsättningar för Umeå universitet som arbetsplats. Här ska medarbetare trivas och utvecklas och därför tillsammans kunna leda Umeå universitet till nya framgångar.

Umeå universitet Universitetsstyrelsen Utredare Ester Roos-Engstrand Information 2016-02-18 Sid 2 (13) Den strategiska kompetensförsörjningsplanen blir ett komplement till de kompentensförsörjningsplaner som arbetas fram på enhets-, institutions- och fakultetsnivå och ska fungera som en övergripande plan för hela universitetet. Arbetet som pågått under 2015 med att ta fram en strategisk kompetensförsörjningsplan har gjorts i samarbete med universitetsledningen, dekaner, kanslichefer, prefekter och de fackliga organisationerna. Samverkan har skett i central samverkansgrupp. Överenskommelse om strategiskt partnerskap mellan Umeå universitet och Volvo Lastvagnar, Umeå Umeå universitet tecknade den 7 december 2015 överenskommelse om strategiskt partnerskap med Volvo Lastvagnar, Umeå. Ett strategiskt partnerskap mellan Umeå universitet och Volvo Lastvagnar, Umeå, baseras på gemensamma målbilder hos parterna. Samarbetet ska bygga på Umeå universitets och Volvo Lastvagnars styrkor och vara av ömsesidig strategisk betydelse och nytta. Partnerskapet karaktäriseras av såväl bredd som djup och omfattar flera av universitetets ämnes- eller sakområden. Det är styrt, stöttat och koordinerat på ledningsnivå inom både Umeå universitet och Volvo Lastvagnar, Umeå. Samverkan mellan Umeå universitet och Volvo Lastvagnar, Umeå, kan omfatta forskning, utbildning, innovation och kompetensförsörjning inom samtliga av Umeå universitets vetenskapsområden. Yttrande: Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige Umeå universitet har lämnat ett remissvar till Utbildningsdepartementet med anledning av Vetenskapsrådets rapport Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige Fokus. Umeå universitet avstyrker förslaget på grund av en rad principiella och praktiska problem med modellen, och föreslår en alternativ ansats. Vetenskapsrådet har på regeringens uppdrag utformat och föreslagit en resursfördelningsmodell baserad på kollegial granskning av forskningens kvalitet och genomslag. Umeå universitet avstyrker förslaget av bland annat följande skäl: Systemet är alldeles för kostsamt och arbetskrävande Kollegial bedömning är inte lämpad att översättas i siffror och sammanvägas i en resurstilldelningsmodell Koppling till resurstilldelning sätter fokus på modellen snarare än kvalitetsutveckling Förslaget riskerar att verka likriktande snarare än att främja profilering mellan landets lärosäten Som alternativ ansats för utvärdering av forskningen föreslår Umeå universitet att Sverige bör inspireras av den nederländska modellen, som inte syftar till att omfördela resurser utan till att stärka forskningens kvalitet och tydligt bygger på lärosätets egna ansvar när det gäller utvärdering.

Umeå universitet Universitetsstyrelsen Utredare Ester Roos-Engstrand Information 2016-02-18 Sid 3 (13) Rektors beslutsmöte den 19 januari 2016 Universitetet besvarar UKÄ:s enkät om lärosätenas uppdragsutbildningar Enkäten från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har riktats till alla svenska lärosäten och rör både breda frågor, som uppdragsutbildningens funktion för lärosätena, och frågor på mer detaljerad nivå. Enkätens syfte är dels att få en mer detaljerad bild av utbildningarna, deras utveckling och uppdragsgivarna, dels att få lärosätenas uppfattning kring förordningsbestämmelser. Umeå universitets svar beskriver en positiv inställning till och en ambition om att öka uppdragsutbildningen vid lärosätet. Nyheter från sektorn- universitetsstyrelsen 18 februari 2016 Sammanställda av Ester Roos-Engstrand 151201 Stor vikt på mänskliga rättigheter inom många utbildningar UKÄ har kartlagt hur frågor om mänskliga rättigheter beaktas i lärarutbildningar och utbildningar inom hälso- och sjukvård, social omsorg och rättsväsende. http://www.ukambetet.se/nyheter/2015-12-01-stor-vikt-pa-manskliga-rattigheter-inom-mangautbildningar.html 151202 Rapport om den kvalitetsbaserade resurstilldelningen För att följa upp och dokumentera erfarenheter av kvalitetsutvärderingssystemet som var i bruk åren 2011-2014 har UKÄ följt upp den kvalitetsbaserade resurstilldelningen 2013 2015 kopplad till kvalitetsutvärderingssystemet. http://www.uka.se/nyheter/2015-12-02-rapport-om-den-kvalitetsbaserade-resurstilldelningen.html 151203 Viktiga steg mot högre utbildning i världsklass 600 personer deltog i konferensen Vi flyttar fram positionerna! som gick av stapeln den 23-24 november och arrangerades i samarbete med Stockholms universitet. Universitetskansler Harriet Wallberg summerar: Inbjudna talare, kommentatorer och inte minst konferensdeltagarna, lyfte relevanta frågeställningar för utvecklingen av högre utbildning i en allt mer globaliserad och digitaliserad värld. Jag är oerhört glad över det stora engagemang som kom till uttryck. Vi tog tillsammans viktiga steg på vägen mot att flytta fram positionerna mot en svensk högre utbildning i världsklass. http://www.uka.se/nyheter/2015-12-03-viktiga-steg-mot-hogre-utbildning-i-varldsklass.html 151204 Snabbspår för hälso- och sjukvårdsyrken lanseras För att nyanlända snabbare ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden har regeringen fört samtal med arbetsmarknadens parter om snabbare vägar, så kallade snabbspår, in på arbetsmarknaden för nyanlända som har utbildning eller yrkeserfarenhet som efterfrågas i Sverige. Nu lanserar arbetsmarknadens parter i samarbete med Arbetsförmedlingen ett snabbspår för de 21 reglerade hälso- och sjukvårdsyrkena. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/12/snabbspar-for-halso--och-sjukvardsyrken-lanseras/ 151207 Uppdrag om stöd till landstingens planering av kompetensförsörjning En god kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården är en förutsättning för att huvudmännen ska kunna tillhandahålla en god och säker vård. I arbetet med att analysera kommande behov och planera för framtida försörjning av medarbetare är det viktigt att huvudmännen har information om hur tillgången och prognosen för olika yrkeskategorier ser ut. http://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2015/12/uppdrag-om-stod-till-landstingens-planering-avkompetensforsorjning/ 151207 Fusk inom forskning ska utredas Hur ska forskningsfusk utredas och hur kan rättssäkerheten i granskningar av misstänkt oredlighet säkerställas? Och var går gränsen mellan fusk och slarv eller bara dålig forskning? Det ska en statlig

Umeå universitet Universitetsstyrelsen Utredare Ester Roos-Engstrand Information 2016-02-18 Sid 4 (13) utredare fundera över i ett år. http://www.sjukhuslakaren.se/fusk-inom-forskning-ska-utredas/ 151209 Ministerstyre eller forskarvälde? Igår utsågs nya ledamöter till Formas och Fortes styrelser samt till Vetenskapsrådets styrelse och ämnesråd majoriteten valda av forskarsamhället. I våra grannländer är det ministern som utser ledamöter. http://www.tidningencurie.se/22/nyheter/nyheter/2015-12-09-ministerstyre-eller-forskarvalde.html 151210 OECD: Öka samordningen i den svenska innovationspolitiken Öka samordningen mellan olika departement och myndigheter, reformera resursfördelningen till universitet och högskolor och satsa mer på strategiska innovationsprogram. Det är några av OECDs rekommendationer för att stärka Sveriges innovationskraft. http://www.vinnova.se/sv/aktuellt--publicerat/nyhetsbrev/2015-12-10-oecd-oka-samordningen-i-den- svenska-innovationspolitiken/?utm_source=apsis-anp- 3&utm_medium=email&utm_content=unspecified&utm_campaign=unspecified 151210 31 organisationer går ihop i långsiktig samverkan för life science I syfte att bidra till ökad hälsa och välstånd i Sverige går nu 31 organisationer ihop för att samverka under Forska! Sveriges ledning. Organisationerna, som representerar akademi, vård, näringsliv, fackförbund samt patient- och andra intresseorganisationer, kommer samverka långsiktigt för att förbättra förutsättningarna för medicinsk forskning, företagande och vård. http://www.forskasverige.se/31-organisationer-gar-ihop-i-langsiktig-samverkan-for-life-science-2015-12- 10/ 151211 Miljardsatsning på nya generationens biologiska läkemedel Idag presenterade närings- och innovationsminister Mikael Damberg och ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson ett nationellt program för proteinforskning, metodutveckling och produktion av biologiska läkemedel. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/12/miljardsatsning-pa-nya-generationens-biologiskalakemedel2/ 151214 Kvalitetssäkringen av svensk högre utbildning förstärks Regeringen lämnar nu ett förslag till riksdagen på ett nytt system som ska säkra kvaliteten på utbildningarna och främja kvalitetsutvecklingen vid Sveriges universitet och högskolor. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/12/kvalitetssakringen-av-svensk-hogre-utbildningforstarks/ 151215 Etableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade 2013, Examinerade läsåren 2011/12, 2009/10 och 2007/08 Universitetskanslersämbetet har i uppdrag att följa och redovisa hur olika grupper med examina från högskolan har etablerat sig på arbetsmarknaden efter avslutade studier. Uppföljningarna baseras på uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB). Med hjälp av uppgifter om inkomster, yrke, arbetslöshet, arbetsmarknadspolitiska åtgärder och studier har en bild av olika gruppers ställning på arbetsmarknaden tagits fram. Examinerade som fortsätter att studera eller flyttar till andra länder ingår inte i uppföljningen. http://www.uka.se/arkiv/rapporter/2015-12-15-etableringen-pa-arbetsmarknaden-for-hogskoleutbildade- 2013--examinerade-lasaren---2011-12-2009-10-och-2007-08.html 151215 Både kontroll och utveckling i nytt förslag till kvalitetssystem Idag har regeringen lämnat ett förslag till riksdagen på ett nytt system som ska säkra kvaliteten på utbildningarna och främja kvalitetsutvecklingen vid Sveriges universitet och högskolor. http://www.uka.se/nyheter/2015-12-15-bade-kontroll-och-utveckling-i-nytt-forslag-till-kvalitetssystem.html 151216 Allt fler äldre pluggar vidare Under de senaste 20 åren har antalet äldre som studerar på högskolan nästan trefaldigats. 74-årige Lasse Taube är inne på sitt åttonde läsår på Göteborgs universitet.

Umeå universitet Universitetsstyrelsen Utredare Ester Roos-Engstrand Information 2016-02-18 Sid 5 (13) http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2928196-allt-fler-aldre-pluggar-vidare 151216 Fler vill bli lärare, ingenjörer och sjuksköterskor Universitets- och högskolerådet jämför ansökningsläget vid urval 1 vårterminen 2016 med vårterminen 2015 på utbildnings- och på individnivå. Antalet utbildningar minskar med två procent, men antalet antagna ökar med två procent jämfört med i fjol. https://www.uhr.se/om-uhr/nyheter/pressmeddelanden/fler-vill-bli-larare-ingenjorer-ochsjukskoterskornew-page/ 151217 Sverige i topp inom OECD: Högre utbildning leder till jobb I Sverige leder eftergymnasiala studier i hög utsträckning till jobb. Sysselsättningsgraden för denna grupp är en av de högsta inom OECD. Vinsten i form av högre lön av att satsa på en högskoleutbildning är låg i Sverige jämfört med andra OECD-länder. Det visar en ny rapport från UKÄ. http://www.uka.se/nyheter/2015-12-17-sverige-i-topp-inom-oecd-hogre-utbildning-leder-till-jobb-.html 151217 Lena Gustafsson ny ordförande för Formas forskarråd Formas forskarråd kommer 2016-2018 att ledas av Lena Gustafsson, rektor vid Umeå universitet. Nya ledamöter är även Carl-Anders Helander, (Kungliga Skogs- och lantbruksakademien) samt forskarna Minna Hakkarainen (Kungliga tekniska högskolan), Karin Ljung (Sveriges lantbruksuniversitet) och Patrik Söderholm (Luleå tekniska universitet). http://www.formas.se/sv/press-nyheter/nyheter/lena-gustafsson-ny-ordforande-for-formas-forskarrad/ 151218 Yttrande över promemorian Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen Promemorian innehåller förslag som innebär att en femårig satsning på en särskild kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer med forskarexamen ska genomföras samt att den som genomgår utbildningen ska kunna få en statlig studiersättning i form av ett utbildningsbidrag under studietiden. http://www.uka.se/nyheter/2015-12-18-yttrande-over-promemorian-sarskild-kompletterande-pedagogiskutbildning-for-personer-med-forskarexamen.html 151218 Skillnad i ekonomi för hel- och deltidsstudenter Könstillhörigheten påverkar inte de ekonomiska förutsättningarna för studenter i Sverige. Men det betyder desto mer om studierna sker på heltid eller deltid. Det visar analyser som Universitets- och högskolerådet har gjort av den paneuropeiska studentundersökningen Eurostudent V. https://www.uhr.se/om-uhr/nyheter/pressmeddelanden/skillnad-i-ekonomi-for-hel--och-deltidsstudenter/ 151221 Ny version av svensk-engelsk ordbok för den högre utbildningen Hur översätter jag titeln "lektor" till brittisk respektive amerikansk engelska? Vad är egentligen skillnaden mellan "proprefekt", "ställföreträdande prefekt" och "biträdande prefekt", och vilka är motsvarande titlar på engelska? Vad är den engelska översättningen av "kamratbedömning"? https://www.uhr.se/om-uhr/nyheter/2015/ny-version-av-svensk-engelsk-ordbok-for-den-hogreutbildningen2/ 151221 Äldre svenska studenter väljer bort utlandsstudier Europeiska kommissionen och regeringen vill att 20 procent av de studenter i Europa som tar examen 2020 ska ha studerat eller praktiserat utomlands under sin studietid. Sverige är inte där ännu i dagsläget når vi 14 procent. Att försöka undanröja eller i alla fall minska hinder för mobilitet är därför viktigt. Det är de yngre studenterna som har planer på att studera utomlands. Studenter över 30 år har tappat reslusten bara en av tio vill studera utomlands. https://www.uhr.se/om-uhr/nyheter/pressmeddelanden/aldre-svenska-studenter-valjer-bort-utlandsstudier/ 160104 Regeringen ser över förutsättningarna för studenternas inflytande Studenternas medverkan i och inflytande över universitets och högskolors utveckling och verksamhet är en viktig förutsättning för utbildning av hög kvalitet. Därför ger regeringen nu Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i uppdrag att analysera vad som behövs för ett starkt och oberoende studentinflytande.

Umeå universitet Universitetsstyrelsen Utredare Ester Roos-Engstrand Information 2016-02-18 Sid 6 (13) http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/01/regeringen-ser-over-forutsattningarna-forstudenternas-inflytande/ 160111 Remissvar: Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ställer sig inte bakom den föreslagna modellen för utvärdering av svensk forskning. Det framgår av myndighetens remissvar på rapporten Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. http://www.uka.se/nyheter/2016-01-11-remissvar-forskningskvalitetsutvardering-i-sverige.html 160111 Ranking överskattad vid publicering idag Dagens system för vetenskaplig publicering skapades i en tid när artiklarna var få och pressen att publicera lägre. Idag spelar tidskrifters ranking en allt större roll och problemen vid publicering hopar sig. Läs den första av tre artiklar där Curie kartlägger dagens vetenskapliga publiceringslandskap. http://www.tidningencurie.se/22/nyheter/nyheter/2016-01-11-ranking-overskattad-vid-publicering-idag---.html 160113 Tolv procent fler blir antagna till lärarutbildningar Universitets- och högskolerådet (UHR) jämför ansökningsläget vid urval 2 vårterminen 2016 med vårterminen 2015. Rapporten visar bland annat att antalet utbildningar och behöriga sökande minskar, medan antalet antagna ökar. På individnivå ökar antalet behöriga sökande och antagna till lärar- och förskollärarutbildningar. https://www.uhr.se/om-uhr/nyheter/pressmeddelanden/tolv-procent-fler-blir-antagna-tilllararutbildningar/ 160114 Studentinflytande kartläggs Sverige ska ha ett starkt studentinflytande som driver högskolornas kvalitetsutveckling framåt. Regeringen har gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag att analysera studentinflytandets förutsättningar efter att kårobligatoriet avskaffades. http://www.uka.se/nyheter/2016-01-14-studentinflytande-kartlaggs.html 160115 Den strategiska forskningens frontlinjer Tillväxtanalys har på uppdrag av SSF gjort en omvärldsanalys som beskriver framtidens strategiska forskning i ett tidsperspektiv på 5 10 år framåt i tiden. Rapporten fokuserar på strategier och styrning, prioriterade områden och stödinstrument. http://www.stratresearch.se/sv/ssf/nyheter/2016/den-strategiska-forskningens-frontlinjer/ 160119 Regeringen ser över förutsättningarna för studenternas inflytande Studenternas medverkan i och inflytande över universitets och högskolors utveckling och verksamhet är en viktig förutsättning för utbildning av hög kvalitet. Därför ger regeringen nu Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i uppdrag att analysera vad som behövs för ett starkt och oberoende studentinflytande. http://www.sfs.se/nyheter/regeringen-ser-over-forutsattningarna-studenternas-inflytande 160119 En annan väg att utbyta resultat Vetenskapliga tidskrifter spelar en central roll vid publicering. Men det är inte den enda vägen att utbyta forskningsresultat. Ett annat sätt är att lägga upp resultaten på en gemensam server, såsom partikelfysiker gjort länge. Läs den andra av tre artiklar i Curie om dagens vetenskapliga publiceringslandskap. http://www.tidningencurie.se/22/nyheter/nyheter/2016-01-19-en-annan-vag-att-utbyta- resultat.html?utm_source=apsis-anp- 3&utm_medium=email&utm_content=unspecified&utm_campaign=unspecified 160121 Fler vill bli lärare men 8 000 saknas varje år Allt fler börjar på lärarutbildningarna, visar en ny analys från UKÄ. Antalet nybörjare på utbildningarna skulle trots det behöva vara nästan dubbelt så stort för att möta de framtida behoven. Det motsvarar 8 000 fler nybörjare varje år. http://www.uka.se/nyheter/2016-01-21-fler-vill-bli-larare-men-8-000-saknas-varjear.html?utm_source=newsletter&utm_medium=email&utm_campaign=nyhetsbrev21jan16 160121 Forum för kritik av publicerade artiklar

Umeå universitet Universitetsstyrelsen Utredare Ester Roos-Engstrand Information 2016-02-18 Sid 7 (13) Pressen att publicera så många artiklar som möjligt i de mest högrankade tidskrifterna är stor. Ibland går det för fort. Forum som Retraction Watch och Pub Peer öppnar för kritik av det som redan publicerats. Läs den tredje av tre artiklar i Curie om dagens vetenskapliga publiceringslandskap. http://www.tidningencurie.se/22/nyheter/nyheter/2016-01-21-forum-for-kritik-av-publicerade- artiklar.html?utm_source=apsis-anp- 3&utm_medium=email&utm_content=unspecified&utm_campaign=unspecified 160122 Samverkan mellan högskola och näringsliv måste skärpas Trots år av diskussioner funkar matchningen mellan utbildning och arbetsliv ofta dåligt. I en ny rapport presenterar Saco Studentråd och Teknikföretagen en rad förslag för att förbättra läget. http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/samverkan-skola-naringsliv/samverkan-mellan-hogskola-ochnaringsliv-masteskarpas_638143.html?utm_source=newsletter&utm_medium=email&utm_content=2016-01- 22&utm_campaign=nfskola&sid=681368941 160122 Insynsråd och referensgrupper Universitetskanslersämbetet (UKÄ) är en en rådsmyndighet med ett insynsråd. UKÄ har också olika referensgrupper kopplade till sig i rådgivande syfte. Insynsrådet utses av regeringen och har till uppgift att öka insynen i myndighetens verksamhet både för regeringen och för medborgarna. Insynsrådet fungerar också som rådgivande grupp till universitetskanslern. Bland de nya ledamöterna i insynsrådet finns universitetsdirektör Caroline Sjöberg, Umeå universitet. http://www.uka.se/om-oss/insynsrad-och-referensgrupper.html 160125 Fler sökande till internationella utbildningar hösten 2016 Antalet sökande till höstens internationella högskoleutbildningar ökar jämfört med höstterminen 2015. Ökningen är 21 procent för internationella kurser och program på grundnivå, medan ökningen för masterprogrammen är 46 procent. Största delen av ökningen står sökande utan svenska personnummer för: plus 22 procent för internationella kurser och program på grundnivå, plus 55 procent för masterprogram. https://www.uhr.se/om-uhr/nyheter/2016/fler-sokande-till-internationella-utbildningar-hosten-2016/ 160127 MOOCs gör högskolan tillgänglig för fler Universitetskanslersämbetet föreslår att öppna nätbaserade kurser, så kallade MOOCs, ska kunna rymmas och finansieras inom högskolan. Den nya utbildningsformen ska vara en möjlighet för lärosätena, inte ett uppdrag. http://www.uka.se/nyheter/2016-01-27-moocs-gor-hogskolan-tillganglig-for-fler.html 160127 Lärosätena rekryterar forskare internt En ny rapport från Vetenskapsrådet visar att många universitet och högskolor rekryterar merparten av sina lärare och forskare internt. http://www.vr.se/nyheterpress/nyheter2016/larosatenarekryterarforskareinternt.5.65ebfb071527860a255d 958c.html 160127 980 får gå från finskt universitet Helsingfors universitet säger upp 570 anställda och bolagiserar verksamheten. Sammanlagt ska personalen minskas med 980 personer före 2018, vilket motsvarar runt en åttondel av antalet anställda. - Jag beklagar djupt att vi är tvungna att säga upp kompetent personal, säger rektor Jukka Kola, enligt yle.fi. Universitet behöver spara 49 miljoner euro i år, och 106 miljoner om året 2019-2020, efter nedskärningar i finansieringen. http://www.vk.se/1625299/980-far-ga-fran-finskt-universitet 160127 Företag investerar där forskare finns Var den akademiska forskningen finns har betydelse när företag väljer var de ska göra nyinvesteringar. Närheten underlättar samarbeten och rekrytering. Det menar företagsrepresentanter som Curie har talat med. http://www.tidningencurie.se/22/nyheter/nyheter/2016-01-27-foretag-investerar-dar-forskare-

Umeå universitet Universitetsstyrelsen Utredare Ester Roos-Engstrand Information 2016-02-18 Sid 8 (13) finns.html?utm_source=apsis-anp- 3&utm_medium=email&utm_content=unspecified&utm_campaign=unspecified 160127 Kvalitetskris i högskolan? Astrid Söderbergh Widding, rektor vid Stockholms universitet, bemöter på sin blogg Dick Harrisons inlägg i Svenska Dagbladet 160127 och skriver om det nya kvalitetssäkringssystemet. http://rektorsblogg.su.se/2016/01/28/kvalitetskris-i-hogskolan-2/ Skyll inte låg utbildningskvalitet på studenterna Även Torbjörn von Schantz, rektor vid Lunds universitet, kommenterar Harrisons inlägg. http://rektor.blogg.lu.se/skyll-inte-lag-utbildningskvalitet-pa-studenterna/ 160127 Holdingbolagens roll när universitet kommersialiserar intellektuell egendom Den här rapporten ger en inblick i hur universitet i Storbritannien, Nederländerna, Finland och Danmark använder holdingbolag för att kommersialisera intellektuell egendom. Vi granskar också effekterna av relaterade satsningar under de senaste åren. http://www.tillvaxtanalys.se/publikationer/svar-direkt/svar-direkt/2016-01-27-holdingbolagens-roll-naruniversitet-kommersialiserar-intellektuell-egendom.html 160129 Sverige behöver förbättra mottagandet av internationella studenter Fler stipendier, lättare att få tag i bostad och snabbare process för uppehållstillstånd är uttalat prioriterade områden, enligt de internationella studenterna själva. https://www.uhr.se/om-uhr/nyheter/2016/sverige-behover-forbattra-mottagandet-av-internationellastudenter/ 160201 Bedömning av utländsk utbildning ökar Under 2015 tog UHR emot fler ansökningar om bedömning av utländsk utbildning än tidigare och samtidigt avgjordes fler ärenden än någonsin. Totalt för 2015 kom det in 22 874 ansökningar vilket är en ökning med ca 27 % från 2014. Av dessa avgjordes 21 481 och det är nästan 20 % fler än 2014. https://www.uhr.se/om-uhr/nyheter/2016/bedomning-av-utlandsk-utbildning---rekordar/ 160201 Samverkan borde vara en självklarhet i både forskning och utbildning Akademin samverkar med samhället i många olika former. Drivkraften är ökad kvalitet i forskning och utbildning vid landets lärosäten. Varför är då frågan om samverkan fortsatt omdiskuterad, undrar Lena Gustafsson, rektor vid Umeå universitet. http://www.tidningencurie.se/22/debatt/debatter/2016-02-01-samverkan-borde-vara-en-sjalvklarhet-ibade-forskning-och-utbildning.html Aktuellt i medierna: Göteborgs Posten 151128 Fyra förslag som kan få fler kvinnor att forska Den högre utbildningen och forskningen är den svenska jämställdhetssagans sorgebarn. Här är fyra förslag som både skulle öka jämställdheten och stärka akademin i sin helhet, skriver bland andra Johan Alvfors, SFS och Mats Ericson, SULF. http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2909147-fyra-forslag-som-kan-fa-fler-kvinnor-att-forska Uppsala Nya Tidning 151130 Forskarna görs maktlösa Ett oöverstigligt avstånd har skapats -mellan fakultetsledning och professorsproletariat, skriver Wilhelm Engström. http://www.unt.se/asikt/debatt/forskarna-gors-maktlosa-3995043.aspx

Umeå universitet Universitetsstyrelsen Utredare Ester Roos-Engstrand Information 2016-02-18 Sid 9 (13) Svenska Dagbladet 151202 Ogenomtänkt förslag att gynna kvinnor Digitaliseringskommissionen föreslår att kvinnor som väljer en it-utbildning med mycket låg andel kvinnliga studenter ska få studielånet avskrivet. Förslaget är direkt orättvist och riskerar att leda till ökad ojämställdhet, skriver företrädare för Saco. http://www.svd.se/ogenomtankt-forslag-att-gynna-kvinnor/om/debatt Svenska Dagbladet 151203 Universiteten tappar svenskan Engelskan riskerar att ta över som vetenskapligt språk på universitet och högskolor i Sverige. Risken när man utbildar studenter på engelska är att de så småningom inte längre kan uttrycka sig på svenska i sitt vetenskapliga ämne menar språkprofessorn Olle Josephson. http://www.dn.se/insidan/universiteten-tappar-svenskan/ Svenska Dagbladet 151209 Manliga forskare får fortfarande mer pengar Manliga forskare får fortfarande mer pengar än kvinnliga i Sverige trots att ojämlikheten har uppmärksammats och kritiserats länge. Nu tyder undersökningar på att gapet håller på att minska. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra, tycker professorn Agnes Wold. http://www.svd.se/fortfarande-mer-forskningsmedel-till-man Svenska Dagbladet 151209 Kvinnliga forskares kapacitet tas inte tillvara Ojämställdheten finns på strukturplanet. Kvinnliga forskares kapacitet tillvaratas inte tillräckligt bra i Sverige, enligt Helene Hellmark Knutsson. Ministern för högre utbildning vill se att mer pengar går till oprövade unga forskare istället för till redan etablerade forskarmän. http://www.svd.se/ojamstalldheten-finns-pa-strukturplanet Svenska Dagbladet 151214 Så ska kvaliteten på högskolan säkras På tisdag lämnar regeringen ett förslag till riksdagen på ett nytt system som ska säkra kvaliteten på utbildningarna och främja kvalitetsutveckling vid Sveriges universitet och högskolor. För utbildningar där det finns ett särskilt behov av att få en nationell bild av kvaliteten, som lärarutbildningen, kommer också utbildningsvärderingar att ske regelbundet. Det här är ett skarpt system där examenstillstånd fortfarande kan ifrågasättas och återkallas om inte utbildningar håller måttet. Det skriver Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. http://www.svd.se/sa-ska-kvaliteten-pa-hogskolan-sakras Spretigt system för kvalitet i högskolan REPLIK Ett kvalitetsutvärderingssystem måste vara transparent, förutsebart och accepterat för att ha förtroende. Så är inte det nya systemet utformat, skriver ungdomspolitiker från Alliansens studentförbund. http://www.svd.se/spretigt-system-for-kvalitet-i-hogskolan

Umeå universitet Universitetsstyrelsen Utredare Ester Roos-Engstrand Information 2016-02-18 Sid 10 (13) Nya systemet minskar spretig granskning REPLIK Sverige ska vara en ledande kunskapsnation med utbildning av hög kvalitet. Regeringens förslag på system för kvalitetssäkring av högre utbildning driver kvaliteten i utbildningen framåt, bygger på internationella riktlinjer och minskar spretigheten i kvalitetsgranskningen. Det skriver Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, i en slutreplik. http://www.svd.se/det-nya-systemet-minskar-spretig-granskning Uppsala Nya Tidning 160104 Inflytandet ska värnas DEBATT. Sedan kårobligatoriets avskaffande finns oroande signaler om villkoren för ett starkt och oberoende studentinflytande, därför ska förutsättningarna nu analyseras, skriver Helene Hellmark Knutsson och Caroline Sundberg. http://www.unt.se/asikt/debatt/inflytandet-ska-varnas-4043862.aspx Dagens Nyheter 160114 TCO: Högskolan sviker de yrkesverksamma På punkt efter punkt sviker högskolan yrkesverksamma tjänstemän som behöver vidareutbildning. Regeringen måste använda sin möjlighet att som ägare styra högskolorna och ge dem ett omställningsuppdrag, skriver representanter för TCO och samtliga medlemsförbund. http://www.svd.se/tco-hogskolan-sviker-de-yrkesverksamma/om/debatt Dagens Nyheter 160113 Gör som Finland och underlätta privata donationer till universitet Global trend. Om regeringen menar allvar med att kunskap ska vara grunden för en positiv samhällsutveckling och vårt främsta internationella konkurrensmedel bör incitament för privata donationer till universitet och högskolor stärkas markant, skriver forskarna Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor KTH, Dan Brändström, professor, Johanna Palmberg, forskningsledare Entreprenörskapsforum och ekon dr KTH. http://www.dn.se/debatt/gor-som-finland-och-underlatta-privata-donationer-till-universitet/ Uppsala Nya Tidning 160115 Låt nyttan styra DEBATT Svenska forskare är positiva till att samhällsnytta styr fördelningen av forskningsmedel, skriver Tobias Krantz och Emil Görnerup. http://www.unt.se/asikt/debatt/lat-nyttan-styra-4061671.aspx Dagens Samhälle 160119 Vi stärker både kvaliteten och lärarna Högskolor. Sverige ska vara en ledande kunskapsnation. Då krävs ett bra system för att säkra och främja kvalitet och avhjälpa brister. Ett kvalitetssäkringssystem är inte centralt för kvaliteten på den högre utbildningen, menar mina kritiker, men den åsikten går stick i stäv med vad majoriteten av remissinstanserna anser där lärosäten och studentkårer ingår, skriver Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. http://www.dagenssamhalle.se/debatt/vi-staerker-bade-kvaliteten-och-laerarna-21726

Umeå universitet Universitetsstyrelsen Utredare Ester Roos-Engstrand Information 2016-02-18 Sid 11 (13) Svenska Dagbladet 160119 Minister: Livslånga lärandet ska stärkas Det livslånga lärandet blir allt viktigare i den kunskapsintensiva, komplexa och globala värld vi lever i. För att Sverige ska kunna vara en ledande kunskapsnation behöver vi högre utbildning och forskning av hög kvalitet. Därför satsar regeringen på fler utbildningsplatser, särskilda kvalitetsmedel, ökad arbetsmarknadsanknytning och insatser för att ta tillvara den kompetens som finns i landet. Det skriver Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. http://www.svd.se/minister-livslanga-larandet-ska-starkas/om/debatt Svenska Dagbladet 160125 Dick Harrison: Högre utbildning ett haveri Den svenska högre utbildningen, åtminstone den som bedrivs på arbetsplatser likt min, har havererat. Men ingen vill att de här problemen skall offentlig-göras. Att höja rösten är tabu, skriver Dick Harrison. http://www.svd.se/dick-harrison-hogre-utbildning-ar-ett-haveri/om/debatt Svenska Dagbladet 160127 Nu kan högskolekurser utan betygskrav bli möjliga Nätkurser som alla får gå, utan krav på betyg och med obegränsat antal platser, föreslås införas på universitet och högskolor. Genom kurserna kan kunskap spridas till större grupper i samhället, och svenska lärosäten kan lättare synliggöra sig utomlands, enligt UKÄ. En målgrupp kan bli nyanlända. http://www.svd.se/nu-kan-hogskolekurser-utan-betygskrav-bli-mojliga Svenska Dagbladet 160127 Om inget görs riskerar vi Pisahaveri i högskolan Dick Harrison sätter fingret på ett allvarligt problem. Högskolans finansieringssystem ger drivkrafter till sänkta kunskapskrav. Om inget görs riskerar vi att få ett Pisahaveri i högskolan. Nu måste kvaliteten gå före kvantiteten, skriver Sacos ordförande Göran Arrius. http://www.svd.se/systemet-for-finansiering-slar-mot-kunskaper/om/debatten-om-hogskolan Svenska Dagbladet 160127 Studentkårer: Stäng inte oss studenter ute Det finns kvalitetsproblem i svensk högre utbildning. Men det beror inte på att studenterna har för mycket inflytande utan på att anslagen till lärosätena sänkts, vilket gör att undervisningen inte utvecklas. Det anser Johan Alvfors på Sveriges förenade studentkårer, som efterlyser mer, inte mindre, studentinflytande. http://www.svd.se/studentkarer-skyll-inte-pa-oss-studenter Svenska Dagbladet 160128 Halvera antalet studenter på universiteten Den enda rimliga vägen framåt måste vara att ge högskola och universitet olika uppgifter. Och att halvera antalet studenter på både Lunds och Uppsala universitet. Det skriver professor Ulf Danielsson. http://www.svd.se/halvera-antalet-studenter-pa-universiteten/om/debatten-om-hogskolan

Umeå universitet Universitetsstyrelsen Utredare Ester Roos-Engstrand Information 2016-02-18 Sid 12 (13) Uppsala Nya Tidning 160128 Harrison har rätt i huvudfrågan SIGNERAT HÅKAN HOLMBERG. Studentkårerna i Lund reagerar skarpt på professor Dick Harrisons kritik mot sjunkande kvalitet i den högre utbildningen. http://www.unt.se/asikt/ledare/harrison-har-ratt-i-huvudfragan-4083294.aspx Dagens Samhälle 160129 Dick Harrison inte ensam som utsatt akademiker Dementimaskineriet är nu i full gång och såväl studentkårer som ledning tar avstånd från Dick Harrisons uppmärksammade artikel om hur han motarbetats när han värnat om kvaliteten i undervisningen. Men Harrisons berättelse är inte unik utan får stöd av många liknande fall. Det skriver företrädare för stiftelsen Academic Rights Watch, som bevakar den akademiska friheten i Sverige. http://www.dagenssamhalle.se/debatt/dick-harrison-inte-ensam-som-utsatt-akademiker-22019 Svenska Dagbladet 160130 Studenternas uppsatser är inte sämre idag Vi känner inte igen oss i beskrivningen av problemen på högskolan. Det finns tvärtom goda skäl att tro att den vetenskapliga kvalitén på studenternas uppsatser har höjts, skriver flera lektorer i en replik till Dick Harrison. http://www.svd.se/studenternas-uppsatser-ar-inte-samre-idag/om/debatten-om-hogskolan Svenska Dagbladet 160130 Slopa möjlighet till omprov på universiteten Regeringen ska lägga fram en forskningsproposition nu i vår. Här är en reform som inte kostar en krona och som skulle ge ett massivt bidrag till att öka forskningen på alla universi-tet och högskolor. Den skulle samtidigt skärpa kraven på studenter, öka genomströmningen och minska belåningsgraden, skriver professor Staffan I Lindberg. http://www.svd.se/slopa-mojlighet-till-omprov-pa-universiteten/om/debatten-om-hogskolan Svenska Dagbladet 160201 Dyrare hyror ger mindre pengar till lärarlöner Dyrare hus och lokalhyror för högskolor och universitet, gör att det blir mindre pengar över till exempelvis löner till lärare. Det är ett skäl till ett sämre ekonomiskt läge för högskolan, skriver Johan Silfwerbrand, professor & prefekt för institutionen för byggvetenskap vid KTH. http://www.svd.se/dyrare-hyror-ger-mindre-pengar-till-lararloner/om/debatten-om-hogskolan Svenska Dagbladet 160202 Självklart måste studenter kunna göra omprov Mina universitetsstudier hade snabbt tagit slut om inte möjligheten till omprov hade funnits. Det skriver nyutexaminerade studenten Anna Hugó i en replik. http://www.svd.se/sjalvklart-maste-studenter-kunna-gora-omprov/om/debatten-om-hogskolan

Umeå universitet Universitetsstyrelsen Utredare Ester Roos-Engstrand Information 2016-02-18 Sid 13 (13) Svenska Dagbladet 160202 Harrison: Det går över gränsen till fusk Jag har fått hundratals mejl och samtal med berättelser om påtryckningar för att godkänna studenter, skriver historieprofessor Dick Harrison i en slutreplik. I konflikten med studierektorn på Lunds universitet står ord mot ord. http://www.svd.se/harrison-bildningens-forfall-maste-hejdas/om/debatten-om-hogskolan Dagens Industri 160202 Låt kollegerna utse rektor Professionen måste återfå makten över universitetens resurser. Högskolornas rektorer bör utses av kollegerna och inte uppifrån, skriver nio universitetslärare och forskare. http://www.di.se/artiklar/2016/2/2/debatt-lat-kollegerna-utse-rektor/ Svenska Dagbladet 160202 KI-kirurgen En kirurg på Karolinska universitetssjukhuset har utfört otillåtna operationer och misstänks bland annat för kopplingar till företag som tillverkar konstgjorda luftstrupar. SvD har gjort en sammanställning av debatten http://www.svd.se/om/ki-kirurgen

Bilaga p 13 B

Universitetsstyrelsen Studentrekryteringen vid vårterminsstarten Rapport 2016-02-04 Sid 1 (6) Studentrekrytering vid vårterminsstarten 2016 Ökningen av antalet sökande till högskolestudier fortsätter för riket som helhet medan antalet sökande för Umeå universitets del minskade något. Totalt för vårterminen 2016 så inkom det 522 695 ansökningar till kurser och program i riket vilket motsvarar en ökning med 3,3 procent jämfört med vårterminen 2015. Det totala antalet individer som sökte till vårterminen 2016 var 226 248 vilket är en ökning med 1,8 procent jämfört med vårterminen 2015. Umeå universitet hade till vårterminen 2016 totalt 41 732 sökande till kurser och program vilket är en minskning med 0,3 procent jämfört med vårterminen 2015. Trots denna minskning så behåller vi platsen som tredje största lärosäte sett till det totala antalet sökande. Ser vi till antalet sökande i första hand så behåller vi fjärdeplatsen just före Lunds universitet. Inledningsvis bör sägas att antalet sökande och antagna till en vårtermin är betydligt lägre än till en hösttermin. Ungefär 5 000 fler studenter antas till en hösttermin och den huvudsakliga differensen gäller antalet antagna till program. Totalt på ett läsår så sker ungefär 80 procent av Umeå universitets programantagning på höstterminerna varför dessa siffror inte blir helt representativt för vårt totala programutbud på läsårsbasis. Även om det totala antalet sökande till Umeå universitets utbildningsprogram minskade något så kan vi dock se en ökning av antalet behöriga sökande. För vårterminen 2016 så har det totala antalet behöriga sökande ökat till 39 878 vilket motsvarar en ökning med 2,1 procent jämfört med vårterminen 2015. Motsvarande siffra för hela landet är 1,8 procent. Även avseende antalet förstahandssökande till program ser vi en fortsatt ökning i förhållande till vårterminen 2015. En ökning med 4,1 procent innebär att vi fortsätter de senaste vårterminernas fina trend. Ökningen ligger klart över riksgenomsnittet på 2,4 procent. Det totala antalet sökande till program ligger kvar på samma nivå som vårterminen 2015. Diagram 1. I ovanstående diagram visas det totala antalet sökande samt antalet sökande i första hand till Umeå universitets utbildningsprogram de senaste fem vårterminerna.

Universitetsstyrelsen Studentrekryteringen vid vårterminsstarten Rapport 2016-02-04 Sid 2 (6) Söktrycket till våra utbildningsprogram blev 2,4 förstahandssökande per antagen för vårterminen 2016 vilket är en liten ökning jämfört med vårterminen 2015. Detta betyder att vi hamnar exakt på riksgenomsnittet vad gäller söktryck till program. Allra flest sökande i första hand har läkarprogrammet följt av sjuksköterskeprogrammet, psykologprogrammet, tandläkarprogrammet och socionomprogrammet. Nämnas bör här att de flesta av Umeå universitets utbildningsprogram endast har intag på hösten. Diagram 2. I ovanstående diagram ser vi förändringen av söktrycket, mätt som antal förstahandssökande dividerat med antal antagna, avseende Umeå universitets utbildningsprogram, inkl. senare del till program, de senaste fem vårterminerna. Jämfört med föregående år ser vi att antalet program som har ett söktryck med minst en förstahandssökande per antagen minskar marginellt samtidigt som antalet program som har färre än en förstahandssökande per antagen ökar. Detta är relativt stabilt över tid och vi har en sund konkurrens om platserna på de flesta av våra program. Alternativ med lägre söktryck utgörs företrädesvis av senare del av program. Diagram 3. I ovanstående diagram ser vi förändringen av antalet anmälningsalternativ utifrån ett normsöktryck på 1, siffrorna gäller Umeå universitets utbildningsprogram de senaste fem vårterminerna. Här ingår även anmälningsalternativ gällande senare del på program.

Universitetsstyrelsen Studentrekryteringen vid vårterminsstarten Rapport 2016-02-04 Sid 3 (6) I tabellen nedan presenteras det totala antalet sökande, antalet sökande i första hand samt söktrycket för samtliga utbildningsprogram som Umeå universitet erbjuder vårterminen 2016. Programmen är sorterade fallande utifrån söktryck som är en vedertagen indikator på konkurrensen om varje studieplats. Jämfört med vårterminen 2015 så har vi generellt sett en liten ökning av söktrycket på våra program. De flesta programmen har betydligt större antal sökande i första hand i förhållande till antalet antagna vilket naturligtvis är positivt ur ett konkurrensperspektiv. Arbetsterapeutprogrammet har för vårterminen 2016 en ökning av det totala antalet sökande med 8,7 procent jämfört med vårterminen 2015. Störst procentuell minskning har Dietistprogrammet med -17,8 procent. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot ambulanssjukvård hade för vårterminen 2016 en ökning med 29,7 procent gällande sökande i första hand jämfört med vårterminen 2015. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård minskar samtidigt med 12,8 procent, vilket är Umeå universitets största procentuella minskning av förstahandssökande jämfört med vårterminen 2015. Totalt sett så har vi dock endast marginella minskningar såväl avseende det totala antalet sökande som antalet sökande i första hand. Utbildningsprogram Sökande totalt Sökande i första hand Antagna Söktryck Psykologprogrammet 2 149 291 46 6,33 Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård 256 121 26 4,65 Masterprogrammet i molekylärbiologi 57 26 8 3,25 Fysioterapeutprogrammet 905 150 47 3,19 Läkarprogrammet 3 016 383 135 2,84 Tandläkarprogrammet 1 074 263 95 2,77 Barnmorskeprogrammet 195 77 32 2,41 Dietistprogrammet 562 82 35 2,34 Sjuksköterskeprogrammet 1 920 366 180 2,03 Socionomprogrammet 1 536 255 130 1,96 Förskollärarprogrammet 319 87 45 1,93 Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot ambulanssjukvård Biblioteks- och informationsvetenskap - magisterprogram Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård 133 48 26 1,85 17 12 7 1,71 125 41 26 1,58 Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot operationssjukvård 80 32 22 1,45 Arbetsterapeutprogrammet 374 45 45 1,00 Teologprogrammet - kandidatutbildning 106 36 38 0,95 Tabell 1. I ovanstående tabell kan vi följa förändringen av det totala antalet sökande, sökande i första hand samt söktryck på de utbildningsprogram som ges vårterminen 2016.

Universitetsstyrelsen Studentrekryteringen vid vårterminsstarten Rapport 2016-02-04 Sid 4 (6) I nedanstående två tabeller presenteras en nationell jämförelse över förändringen mellan vårterminen 2015 och vårterminen 2016. De två tabellerna visar dels förändringen gällande det totala antalet sökande och dels förändringen av antalet sökande i första hand. Här gäller uppgifterna för lärosätenas totala utbildningsutbud i de ordinarie antagningsomgångarna till skillnad från de tidigare graferna i rapporten som huvudsakligen behandlar utbildningsprogram. Förutom Umeå universitet som visar på en marginell minskning av det totala antalet sökande så minskar även Uppsala universitet. Uppsala är dock fortfarande störst med 54 702 sökande. De övriga lärosätena i denna jämförelse har ett ökat antal sökande. Strukturellt på riksnivå så står de mindre lärosätena för en minskning medan de större lärosätena står för den totala ökningen. I den norra regionen så ökar Luleå tekniska universitet med 10 procent och Mittuniversitetet ökar med 42 procent jämfört med vårterminen 2015. Diagram 4. Ovanstående diagram visar på förändringen mellan VT2015 och VT2016 avseende det totala antalet sökande för några utvalda lärosäten. Vad gäller antalet sökande i första hand till vårterminen 2016 så minskar Umeå universitet något, -0,8 procent. Även Uppsala universitet har en liten minskning medan de övriga större lärosätena ökar något. Störst antal sökande i första hand vårterminen 2016 har Stockholms universitet med 26 755 förstahandssökande. Övriga lärosäten i norra regionen ökar även gällande antalet sökande i första hand. Diagram 5. Ovanstående diagram visar på förändringen mellan VT2015 och VT2016 avseende det totala antalet förstahandssökande för några utvalda lärosäten.

Universitetsstyrelsen Studentrekryteringen vid vårterminsstarten Rapport 2016-02-04 Sid 5 (6) Här nedan ser vi Umeå universitets marknadsandelar utifrån det totala antalet högskolenybörjare i de olika länen. Med marknadsandel avses hur stor andel av alla högskolenybörjare från ett visst län som rekryteras till det egna lärosätet. Vi har en stor andel av den västerbottniska marknaden och vi har en förhållandevis stor marknadsandel i våra grannlän. Det som sticker ut är att vi verkar ha svårare att rekrytera från Jämtlands län än från de andra nordliga länen. Siffrorna gäller vårterminen 2015. Det är viss skillnad mellan höst och vår, på höstterminer har vi generellt en större marknadsandel i de fyra nordligaste länen. Diagram 6. Ovanstående diagram visar Umeå universitets marknadsandel av det totala antalet högskolenybörjare per län. Okänt innehåller företrädesvis utländska studenter. Siffrorna gäller vårterminen 2015. Som komplement till ovanstående diagram med marknadsandelar visas nedan hur många nybörjare vi rekryterar från respektive län samt hur stor andel de utgör av vårt totala antal nybörjare. Flest nybörjare kommer från Stockholms län följt av okänt som innehåller våra utländska nybörjarstudenter. Diagram 7. Ovanstående diagram visar varifrån Umeå universitets nybörjare kommer ifrån. Okänt innehåller företrädesvis utländska studenter. Siffrorna gäller vårterminen 2015 och de presenteras både som antal och andel.

Universitetsstyrelsen Studentrekryteringen vid vårterminsstarten Rapport 2016-02-04 Sid 6 (6) När vi nu kommit ett par veckor in i terminen kan vi även så smått börja jämföra den här terminens siffror över antalet registrerade med antalet registrerade motsvarande tidpunkt ifjol. Här nedan ser vi antalet helårsstudenter per den 2016-02-03 jämfört med samma datum förra året. Ökningen av antalet helårsstudenter i detta tidiga skede innehåller betydande osäkerheter bl.a. för att siffrorna för 2016 i dagsläget är något övervärderade då de fortfarande innehåller tidiga avbrott vilket inte är fallet med siffrorna från 2015. Underlag för analys gällande HSTK-utvecklingen kommer fortlöpande att tas fram under året och det finns även en särskild rapport för detta i vår beslutsstödsportal, denna och övriga rapporter uppdateras varje natt. Fakultet samt Lärarhögskolan HSTK 160203 HSTK 150203 Förändring HSTK Förändring (%) Humanistisk fakultet 1 307 1 074 233 21,7 Lärarhögskolan 61 39 22 56,1 Medicinsk fakultet 1 305 1 337-33 -2,4 Samhällsvetenskaplig fakultet 2 496 2 409 87 3,6 Teknisk-naturvetenskaplig fakultet 927 916 11 1,2 Totalt UMU 6 095 5 775 320 5,5 Tabell 2 I ovanstående tabell kan vi följa förändringen av antalet registrerade helårsstudenter per den 2016-02-02 jämfört med samma tidpunkt ifjol, siffrorna avser helårsstudenter på både program och fristående kurs. Uppdragsutbildning och avgiftsstudenter är exkluderade.

Bilaga p 14 A

UMEÅ UNIVERSITET Universitetsstyrelsen Beslut Datum 2016-02-18 Dnr: FS 1.1-1467-15 Sid 1 (3) Intern styrning och kontroll Kontrollplan Föredragande Biträdande universitetsdirektör Per Ragnarsson. Sammanfattning Ärendet avser intern styrning och kontroll utifrån förordning. Bilagda dokument är dels en uppföljning av 2015 års kontrollplan och dels en kontrollplan för år 2015. Kontrollplanen anger hur förebyggande åtgärder kopplade till resp. risk i fastställd riskanalys följs upp. Uppföljningen visar att visar att universitetet har en relativt hög andel genomförda åtgärder kopplade till mål såväl till som lagar, bestämmelser och regler. Kontrollplanen år 2016 har uppdaterats utifrån dokumenten systembeskrivning och riskanalys, som universitetsstyrelsen beslutade fastställa den 17 december 2015. De förebyggande åtgärderna i kontrollplanen är samma åtgärder som är kopplande till resp. risk i universitetsstyrelsens fastställda riskanalys för år 2016. Universitetsstyrelsens beslut Universitetsstyrelsen beslutar att fastställa uppföljning av 2015 års kontrollplan, att fastställa kontrollplan år 2016. Bakgrund Ledningen vid myndigheter under regeringen som omfattas av förordningen intern styrning och kontroll (2007:603) skall från och med årsredovisningen gällande verksamhetsåret 2008 i anslutning till underskriften av årsredovisningen lämna en bedömning huruvida verksamhetens process för intern styrning och kontroll är betryggande. Med intern styrning och kontroll avses den process som syftar till att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör de krav som framgår av 3 i myndighetsförordningen: Myndighetens ledning ansvarar inför Regeringen för verksamheten och skall se till att den bedrivs effektivt, enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushåller väl med statens medel. Detta dokument innehåller dels en uppföljning av 2015 års kontrollplan och en kontrollplan för år 2016. Analys och motivering För att ledningen skall kunna göra en bedömning om lärosätet uppfyller ovanstående krav krävs att myndigheten gör en riskanalys och dokumentation av systemet för intern styrning och kontroll inom verksamheten. Universitetsstyrelsen fastställde universitetets system för intern styrning och kontroll samt riskanalys vid sammanträdet den 17 december 2015 (avseende år 2016). För att tillförsäkra sig om att systemet för intern styrning och kontroll är betryggande krävs att det görs fortlöpande kontroller av systemet. I universitetets kontrollplan systematiseras kontrollerna och

UMEÅ UNIVERSITET Universitetsstyrelsen Beslut Datum 2016-02-18 Dnr: FS 1.1-1467-15 Sid 2 (3) planen ska utgöra ett stöd för universitetets ledning för att säkerställa att verksamhetskritiska områden kvalitetssäkras och att den interna styrningen och kontrollen av verksamheten därmed sker på ett betryggande sätt. Den årliga kontrollplanen ska fastställas av universitetsstyrelsen och övergripande beskriva: o o o o o Vad som ska följas upp Hur uppföljningen skall göras Vem som gör uppföljningen Till vem avvikelser rapporteras Vem som ansvarar för att vidta åtgärder Universitetsstyrelsen beslutade den 17 februari 2015 att fastställa 2015 års kontrollplan. Enligt delegationsordningen ligger ansvaret för att den interna styrningen och kontrollen säkras hos ansvarig chef på respektive nivå inom verksamheten. Chefen ska tillse att institutionen/enheten följer universitetets mål, policys, planer och regler samt att institutionen/enheten har väl fungerande rutiner och att erforderliga kontroller ska finnas inbyggda i institutionens organisation och arbetsrutiner så att en god intern kontroll upprätthålls. Planeringsenheten har enligt universitetsstyrelsens beslut i februari 2015 ansvar för att följa upp att kontrollplanen genomförs och på styrelsemötet i februari 2016 rapporteras därför en uppföljning av 2015 års kontrollplan. Uppföljning av 2015 års kontrollplan Uppföljning har genomförts av samtliga kontrollmoment i universitetsstyrelsens fastställda kontrollplan 2015 (se dokument 1, Uppföljning kontrollplan Umeå universitet år 2015). Nedan framgår en sammanställning av uppföljningen, d.v.s. hur många åtgärder inom respektive område som är helt genomförda, delvis genomförda samt inte genomförda. Inom parantes anges hur många förebyggande åtgärder som var helt, delvis eller ej genomförda år 2014. Område Helt genomförda (grönt) Delvis genomförda (gult) Inte genomförda (rött) Förebyggande åtgärder kopplade till mål Förebyggande åtgärder kopplade till lagar, bestämmelser och regler 17 (15) 7 (9) (-) 14 (8) 4 (5) (-) Summa 31 (23) 11 (14) - (-) Uppföljningen visar att 31 (74 %) av 42 åtgärder är helt genomförda medan resterande 11 åtgärder (26%) är delvis genomförda. Jämfört med år 2014 är det en högre andel av åtgärderna som är helt genomförda (62 % helt genomförda år 2014).

UMEÅ UNIVERSITET Universitetsstyrelsen Beslut Datum 2016-02-18 Dnr: FS 1.1-1467-15 Sid 3 (3) Sammanfattning och analys av uppföljning 2015 Umeå universitet har ett väl fungerande system för intern styrning och kontroll med en bra systembeskrivning, riskanalys, kontrollplan samt uppföljning av kontrollplan. Alla dessa dokument uppdateras årligen och systemet innebär att de brister som finns till stor del upptäcks. Den uppföljning som genomförts år 2015 visar att universitetet har relativt hög andel genomförda åtgärder. Det finns dock vissa brister när det gäller implementering, verkställighet och genomförande av beslut. Detta kan förklaras med universitetets komplexa och decentraliserade organisations- och beslutsstruktur, men är också ett resultat av tradition och kultur. Dessutom har uppgifter och krav på universitet och högskolor ökat kraftigt under flera årtionden, vilket ställer stora krav på systemanpassningar och systemutveckling. Samtidigt får vi inte tappa fokus på universitetets huvuduppdrag, det vill säga att erbjuda högsta möjliga kvalitet i utbildning och forskning. För att Umeå universitet ska fortsätta att utveckla en framgångsrik verksamhet är dock frågor som kompetensförsörjning av avgörande betydelse för universitetets utveckling, vilket också kräver en effektiv, sammanhållen och professionell administrativ stödapparat. Detta är områden som utgör centrala delar i det omfattande verksamhetsarbete som nu pågår. Centralt för arbetet är ett strategiskt ledarskap på alla nivåer, vilket i sin tur måste ges rätt förutsättningar - inkluderat ett professionellt administrativt stödsystem. Kontrollplan år 2016 I bilaga 2 framgår kontrollplan för år 2016. Kontrollplanen år 2016 har uppdaterats utifrån dokumenten systembeskrivning och riskanalys, som universitetsstyrelsen beslutade fastställa den 17 december 2015. De förebyggande åtgärderna i kontrollplanen är samma åtgärder som är kopplande till resp. risk i universitetsstyrelsens fastställda riskanalys för år 2016. Beslutsunderlag 1. Uppföljning av kontrollplan Umeå universitet år 2015 2. Kontrollplan Umeå universitet år 2016 Expediering Universitetsledning Fakultetsledningar Lärarhögskolan vid Umeå universitet Överbibliotekarie Rektor Lärarhögskolan Biträdande universitetsdirektör

Bilaga p 14 B

Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Uppfo ljning kontrollplan Umea universitet a r 2015 I kontrollplanen definieras hur uppföljning av förebyggande åtgärder ska göras. Uppföljning av kontrollplan ska ske årligen och är en viktig del i universitetets arbete med intern styrning och kontroll. Rektor är ansvarig för att rapportera resultatet till universitetsstyrelsen utifrån rapport från planeringsenheten (PE). I dokumentet anges vilka risker som definierats år 2015 samt förebyggande åtgärder utifrån universitetsstyrelsens beslut i december 2014. Kontrollplan år 2015 följs upp i februari månad 2016 på universitetsstyrelsens sammanträde, d.v.s. att beslutade förebyggande åtgärder är genomförda. Nedan finns en beskrivning av universitetets arbete med riskanalys inför år 2015 inkl. beskrivning av verksamhetsplaneringsprocessen. Statliga myndigheter ska ha en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt, vilket särskilt betonas i Myndighetsförordningen (SFS 2007:515) och Förordningen om intern styrning och kontroll (SFS 2007:603), och därmed se till att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. För att säkerställa detta ingår det i arbetet med intern styrning och kontroll att göra en riskanalys av universitetets verksamhet. Riskanalysen har gjorts med utgångspunkt från myndighetsförordningens krav och universitetets fastställda visions- och måldokument Umeå universitet 2020 vision och mål fastställt av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 (Dnr: 100-394-12), samt utgår ifrån universitetets viktigaste mål som finns samlade under huvudrubrikerna Ett universitet som gör det möjligt, Utbildning för gränslös kunskap, Forskning som spränger gränser, samt Det goda och effektiva universitetet. En viktig utgångspunkt för Umeå universitets visions och målarbete är att om universitetet med framgång ska kunna angripa en del systemsvagheter, som kräver tid, kraft och tålamod att förändra, så kan en långsiktigt och stabil utveckling endast nås om den egentliga kärnverksamheten deltar i arbetet. Med andra ord så är involveringen av Umeå universitets institutioner och deras ledningar avgörande för arbetets utveckling. Ett dylikt djuplodande utvecklingsarbete av hela verksamheten kräver analys, inkluderande hot och risker av olika slag, men styrande är de möjligheter och den potential som finns. 1

Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Umeå universitets vision 2020 Som ett resultat av Umeå universitets Vision 2020 - och de i visionen uttryckta långsiktiga målen för hela universitetets verksamhetsfält - har ett nytt arbetssätt initierats på Umeå universitet. Detta utgår från kärnverksamhetens behov och förutsättningar. Därmed måste det långsiktiga och strategiska utvecklingsarbetet ske på och av institutionerna, men institutionerna och deras ledning måste ges rätt förutsättningar av ledningarna på både fakultets- och centralnivå, liksom ges professionellt stöd genom universitetets hela administrativa stödsystem. Detta arbete, som utgår från analys, vidare konkretisering av de långsiktiga målen i delmål, utarbetande av strategier och uppföljningskriterier, inbegriper därmed riskanalys och riskhantering. Förutom Vision 2020, som beslutades av Umeå universitets styrelse i juni 2012, så utgör universitetets arbetsordning, som beslutades av universitetsstyrelsen i februari månad 2012 (samt reviderades i juni 2013 resp. juni 2014) ett viktigt led i Umeå universitets arbete med att förverkliga de långsiktiga målen. Ytterligare ett dokument av stor betydelse för hela universitetets arbete med att nå de långsiktiga målen är anställningsordningen som beslutades av universitetsstyrelsen under december månad 2011 (reviderades i december 2012). Arbetssättet har introducerats enligt nedanstående beskriva process (STEG 1, STEG 2 OCH STEG 3; se figur på nedanstående sida). Universitetet befinner sig fr.o.m. 2014 i STEG 4; ett steg som kommer att fortgå med kontinuerligt inslag av uppföljning och utvärdering (med olika tidscykler): 2

Intern styrning och kontroll Bilaga 1 STEG 4 utgör implementeringsfasen i årscykler, med start 1 januari 2014, med verksamhetsplanering över treårscykler som grund. Under varje årscykel följs arbetet fortlöpande upp i dialoger mellan universitetsledningen och ledningarna för fakulteterna och lärarhögskolan. Fakulteterna följer på motsvarande sätt upp arbetet med institutionerna, centrumbildningar och enheter på det sätt de själva finner mest effektivt. Varje år i april sker en mer samlad bedömning av arbetets fortskridande i en resultatredovisning. Det betyder att både process och resultat följs upp med hjälp av uppföljningskriterier, bedömningar och mer omfattande utvärderingar, vilket får direkt påverkan på det fortsatta arbetet. Då det planerade arbetet är komplext, så förväntar vi oss att kursändringar behöver göras vartefter arbetet fortskrider i förhållande till erhållna resultat. Dessutom måste det i arbetet finnas en känslighet och acceptans för att förhållanden och förutsättningar kan förändras och därmed kan vara resultatpåverkande. Det nu fastlagda arbetsupplägget grundas på analys, vari ingår analyser av risker för att inte målen kan nås på grund av systemfel/brister både på det nationella och på det lokala planet, eventuell brist på resurser, snedfördelad resursanvändning, kompetensbrist på grund av ändrad inriktning, STEG 1 Analys Vision 2020 Långsiktiga mål STEG 2 Analys Delmål De långsiktiga målen har efter analys brutits ner i grupper om delmål; ett arbete som skett brett i hela verksamheten över universitetets fyra fakulteter och lärarhögskolan. Rektor tog beslut om delmålen i juni 2013. STEG 3 Strategier + Uppföljningskriterier/ Utvärderingsmetod Strategier har utarbetats för att nå delmålen och slutligen de långsiktiga målen, som uttrycks i Vision 2020. För att kunna följa Umeå universitets utveckling mot de långsiktiga målen är det nödvändigt att kontinuerligt följa upp arbetet, varför uppföljningskriterier och/eller utvärderingsmetod måste definieras redan vid start av detta långsiktiga och mycket komplexa arbete. Rektor beslutade om strategier och uppföljningskriterier etc. i oktober 2013. STEG 4 Implementering av UmU:s mål och strategiarbete Resultat Vissa resultat kan förväntas under en nära framtid, medan andra inte kan förväntas förrän om flera år även om målet är snara stegvisa förbättringar. 3

Intern styrning och kontroll Bilaga 1 därmed eventuell övertalighet, inte tillräcklig dynamik med samtidig för lite stabilitet etc. Listan kan göras lång, men i och med detta har nu Umeå universitet startat ett mycket omfattande arbete, som om det ska lyckas kräver samordning i hela ledningsstrukturen och ytterst delaktighet för utformning och utförande i den egentliga verksamheten, det vill säga verksamheten på våra institutioner. Det betyder också att hela universitetets stödorganisation, inkluderat alla ledningsnivåer från styrelse, rektor/universitetets ledning, fakultetsledningar och institutionsledningar och hela det administrativa och tekniska stödet måste delta övergripande eller direkt i arbetet. Anledningen är att flera av de mål som härmed är uppställda för Umeå universitet kräver en mycket långsiktig, uthållig och emellanåt mycket komplex hantering. Ser vi till riskanalysen av densamma så är inte förändringarna av det slaget att universitetet löper omedelbar risk att gå under om inte målen uppnås. Konsekvenserna, om inte det nu planerade arbetet genomförs, är alltså vanligtvis inte av det slaget att de är omedelbara eller ens svåra. Däremot, om inte universitetet förmår göra förändringar som gör att vi kan konkurrera internationellt och fortsätta att vara ett universitet med internationell attraktionskraft, så finns risken på längre sikt att vi inte kommer att kunna vara det universitet som regionen och landet behöver, för att bidra till önskad samhällsutveckling. Den utveckling som vi siktar på är istället av det slaget att vi ska kunna utnyttja den stora potential som finns i att fortsätta utvecklingen av Umeå universitet. I det kommande arbetet behöver vi på alla sätt utnyttja våra resurser, inkluderat tid, pengar och inte minst vår personal, så effektivt som möjligt. Det betyder också att vi för varje del av arbetet måste överväga huruvida olika arbetsmoment är nödvändiga eller inte. En effektiv administration är i det ljuset av avgörande betydelse. Det betyder att vi måste undvika dubbelarbete och minimera arbetsmoment som bedöms vara av ringa betydelse, men kanske istället direkt skadar verksamheten om vi avdelar tid till nackdel för mer centrala arbetsuppgifter. Här är det universitetets kärnuppgifter som hela tiden måste stå i centrum för olika bedömningar. Hela arbetet, som därmed inkluderar analys och vilka risker som har identifierats, finns beskrivet i de dokument som hänvisats till ovan. 4

Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Våra forskare kan och vågar ta risker som möjliggör nydanande forskning och kan leda till kunskapssprång. Starkt bidragande orsaker är att våra tjänster och karriärvägar är internationellt attraktiva vad gäller resurser och stabilitet. Forskning av hög kvalitet formar våra utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Universitetet är en dynamisk mötesplats där gränsöverskridande kunskap genereras och sprids. Kreativa miljöer attraherar studenter, forskare, lärare och samarbetspartners nationellt och internationellt. Vi är ett av Europas ledande universitet när det gäller nyskapande fysiska och virtuella miljöer. En större del av våra utbildningar integrerar campus- och nätundervisning och kan genom flexibla undervisningsformer genomföras oberoende av tid och rum. Detta ger goda möjligheter för alla att studera och sätter det livslånga lärandet i fokus. Universitetet har välutvecklade former för samverkan regionalt och internationellt med näringsliv, offentlig sektor och utvalda alliansuniversitet. Samverkan tar till vara vår egen och alla våra samarbetspartners styrkor och stärker kvaliteten i både utbildning och forskning. En stark forsknings- och utbildningsmiljö tillsammans med ett professionellt innovationsstödjande system bidrar till samhällsutvecklingen. Ett universitet som gör det möjligt (Mål i Umeå universitet 2020 vision och mål) Långsiktighet möjliggör högt risktagande Kreativa miljöer stimulerar till dynamiska möten Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet Vad kan ha negativ påverkan på vår förmåga att nå långsiktighet som möjliggör högt risktagande? förebyggande åtgärder Ett nytt resursfördelningssystem avseende forskning introduceras. En ny anställningsordning har beslutats. Under 2015 vidtas åtgärder så att den fortsatta implementeringen kan ske. Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att resursfördelningssystem introducerats Kontroll att implementering fortsatt Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Kommentar Uppföljning av beslut Helt uppfyllt Resursfördelningssystemet avseende forskning är beslutat och har använts vid resursfördelning år 2014, 2015 samt 2016. Avstämning med fakulteter och berörda enheter Delvis uppfyllt Anställningsordningens efterlevs i allt väsentligt. Planerade åtgärder, däribland inrättande av särskild grupp för hantering av befordran och anställning till professor är ännu inte implementerad. 5

Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Arbetsgrupp som haft i uppdrag att ge förslag på ett mer koordinerat och gemensamt pedagogiskt och tekniskt stöd i de interaktiva lärmiljöerna har redovisat en rapport för stöd och support i lärmiljöer under hösten 2015. Rapporten diskuteras vidare med ledningarna för fakulteter och lärarhögskolan samt berörda enheter. Vad kan ha negativ påverkan på vår förmåga att utveckla kreativa miljöer som stimulerar till dynamiska möten? förebyggande åtgärder Styrgruppen för interaktiva miljöer arbetar kontinuerligt med att inhämta kunskap i syfte att säkerställa att placering och innehåll för miljöerna sker i samarbete med såväl kärnverksamheten som experter som kan bidra till att ge höjd i miljöerna. Fakulteter/institutioner/avdelningen för universitetspedagogik och lärandestöd och projektet Rum för lärande arbetar med genomgripande utveckling av våra lärares pedagogiska kompetens och förmåga när det gäller att utnyttja moderna arbetssätt, modern teknik och nya miljöer. Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Kontinuerlig återkoppling från referensgruppernas arbete och aktiviteter för beredning av beslut om kommande fokusmiljöer Kontinuerlig uppföljning av arbete och aktiviteter med implementering av beslutade miljöer Kontinuerlig återkoppling och uppföljning av beslutade aktiviteter Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning med styrgruppens ordförande Avstämning med styrgruppen för interaktiva miljöer Avstämning med berörda enheter och fakulteter Avstämning med styrgruppen för interaktiva miljöer Uppfyllt Kommentar (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Helt uppfyllt Referensgrupperna för respektive fokusmiljö deltar aktivt i planeringen av kommande fokusmiljöer tillsammans med arkitekt och koordinator samt representanter från Lokalförsörjningsenheten. Koordinatorerna och facilitator har ett nära samarbete med lärare och forskare för att implementera och utveckla redan tidigare beslutade interaktiva lärmiljöerna i enlighet med beslut. Helt uppfyllt Forskningsprojektet Rum för lärande följer de nya lärmiljöerna och då främst med fokus på Vardagsrummet i Humanisthuset och gör mätningar på hur studenterna upplever de nya miljöerna. Arbetet med utveckling, datainsamling och analys av lärmiljöerna, fortgår i enlighet med verksamhetsplanen. Publicering från arbetet kommer att ske i takt med att analysarbetet slutförs under 2016. 6

Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Vad kan ha negativ påverkan på vår förmåga att bedriva samverkan som skapar utveckling och stärker kvalitet? förebyggande åtgärder Samverkansområdet och samverkansmöjligheterna är ett mångfacetterat område med en lång rad möjligheter. De återfinns på olika sätt inom universitetets arbete med både forskning, utbildning och nyttiggörande. De delmål som specifikt har adresserats under här aktuellt långsiktigt mål är följande: Komplettera möjlig meriteringsportfölj med samverkanskriterier (förutom vetenskapliga, pedagogiska, ledarskapskriterier och administrativa kriterier). Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att arbete med samverkanskriterier har startat Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning med ansvariga Uppfyllt Kommentar (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Helt uppfyllt Inom samverkansrådet har en långt gången diskussion förts om samverkansindikatorer/-kriterier. Ett förslag på samverkanstrategi har tagits fram och planeras fastställas i början av 2016. Umeå universitet har ingått i Vinnovas pilot 1 för värdering av prestation av kvalitet och prestation i samverkan och kommer även att ingå i pilot 2. Arbetet med att ta fram en modell för att integrera samverkansmeritering i de befintliga meritportföljerna pågår. Arbetet har kommit långt. Planen är att modellen under 2016 ska gå ut på intern remiss och därefter implementeras och Delmål: Mobilitetsstimulerande åtgärder; bland andra utveckling av befattningssystemet. Kontroll att arbete med mobilitetsstimulerande åtgärder har startat Avstämning med ansvariga testas för en provomgång. Helt uppfyllt Kartläggning av befintliga former för intersektoriell personrörlighet är genomförd. Projekt har genomförts med syfte att testa nya former för intersektoriell personrörlighet samt genomlysa förutsättningar och hinder för personrörlighet till extern part. Även på fakultetsnivå sker olika mobilitetsstimulerande åtgärder. Till exempel avsätter teknisknaturvetenskaplig fakultet och medicinsk fakultet medel till sabbaticals. 7

Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Humanistisk fakultet avsätter särskilda medel för alla doktorander med krav på internationalisering. Fakulteten utlyser även resebidrag för internationalisering. Ett annat exempel är Lärarhögskolan som utlyser medel 2 ggr/år för att främja internationell mobilitet samt utlyser medel för forsknings- och utvecklingsuppdrag inom utbildningsvetenskap, s.k delade uppdrag mellan akademin och skolverksamhet. Vad kan ha negativ påverkan på vår förmåga att bedriva samverkan som skapar utveckling och stärker kvalitet? förebyggande åtgärder Delmål: Utveckling av ett effektivt innovationsstödsystem. Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att arbete med innovationsstödssystem har startat Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning med ansvariga Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Kommentar Helt uppfyllt Arbetet med att utveckla ett effektivt innovationsstödsystem som vänder sig till alla vetenskapsområden pågår i befintliga organisationer. Delmål: Utveckling av modell för regionalt engagemang. Kontroll att arbete med modell för regionalt engagemang har startat Avstämning med ansvariga Helt uppfyllt Arbetet bedrivs enligt plan. Modellens utformning är klar och informationsinsamling pågår. Nästa steg blir att visualisera modell med innehåll. 8

Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Attraktivt utbildningsutbud på alla nivåer Våra utbildningar är nationellt ledande och internationellt respekterade och präglas av nationell och internationell studentrörlighet. Studenterna deltar aktivt i planering och utveckling av utbildning på alla nivåer. Andelen utbildning på avancerad nivå är hög. Internationella studenter väljer Umeå universitet. Vi har ett attraktivt utbildningsutbud som utvecklas tillsammans med framstående utländska universitet. Hög lärarkompetens Våra lärare har en hög vetenskaplig, pedagogisk och professionsanknuten kompetens. I våra utbildningar använder vi universitetets samlade kunskap och kompetens. Lärarna har goda möjligheter till kontinuerlig pedagogisk och vetenskaplig utveckling och deltar regelbundet i internationella utbyten. Vårt pedagogiska meriteringssystem bidrar till att ge skickliga lärare. Möten med forskning och omgivande samhälle Våra utbildningar har sin grund i goda vetenskapliga miljöer och utvecklar studenternas generiska kompetenser och bildning. Genom att involvera studenterna i aktuell forskning och samverkansprojekt med det omgivande samhället utvecklar de kompetenser för en föränderlig arbetsmarknad och ett kunskapsbaserat samhälle. Stark internationell dimension Samtliga utbildningsprogram innehåller kurser som ges på andra språk än svenska. Våra studenter förlägger någon del av sin utbildning utomlands och utbildningar på avancerad nivå har en hög andel internationella studenter. Utbildning för gränslös kunskap (Mål i Umeå universitet 2020 vision och mål) Vad kan ha negativ påverkan på vår förmåga att erbjuda ett attraktivt utbildningsutbud på alla nivåer? förebyggande åtgärder Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Kommentar Ett nytt resursfördelningssystem för grundutbildningen som premierar avancerad nivå har införts. Detta förfinas och vidareutvecklas. Kontroll att resursfördelningssystem införts Uppföljning av beslut Helt uppfyllt Resursfördelningssystemet premierar avancerad nivå, dvs antal helårsstudenter på avancerad nivå samt har tillämpats för budgetåren 2014-2016. 9

Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Exempelvis har Teknisknaturvetenskaplig fakultet under 2015 arbetat med att förbättra grundutbildningsorganisationen. Exempelvis har Teknisknaturvetenskaplig fakultet bekostat ett IKT-rum som är tillgängligt för fakultetens anställda. Fakulteten har även under året ordnat en lärardag i blended learning. Medfak har gjort en satsning för att höja lärarnas kunskaper inom pedagogisk digital kompetens. Vad kan ha negativ påverkan på vår förmåga att erbjuda ett attraktivt utbildningsutbud på alla nivåer? förebyggande åtgärder Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Kommentar En strategi för e-lärande tas fram på central nivå Kontroll att arbetet med en strategi har startat Avstämning med ansvariga Helt uppfyllt dokumentet är på remiss t.o.m. 11 december 2015 samt kommer att fastställas i början på 2016. arbete har delvis startat. Exempelvis har Humanistisk fakultet inrättat profilkurser som kommer att utvärderas efter vårterminen 2016. En strategi för e-lärande har tagits fram, Delvis uppfyllt Fakulteternas och Lärarhögskolans På fakultetsnivå görs bland annat: Utvecklingsarbete som stärker den avancerade nivån Skapa tydligare och programliknande struktur för utbildning på avancerad nivå Skapa breda ingångar till magisteroch masternivå Fortsatt översyn av utbildningsutbudet Resurser avsätts för fortsatt utveckling av blended learning Kontroll att fakulteternas arbete startat Avstämning med fakulteterna Exempelvis har Samhällsvetenskaplig fakultet strategier på avancerad nivå som innebär bland annat att prioritera magisterutbildningar m.m. - Vid Medicinsk fakultet pågår arbete för att samordna program på magister och master nivå. Samhällsvetenskaplig fakultet har breda ingångar till ett par av fakultetens magister/master program. 10

Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Vad kan ha negativ påverkan på vår förmåga att erbjuda hög lärarkompetens och god forskningsanknytning? förebyggande åtgärder Ett nytt resursfördelningssystem för grundutbildningen som premierar forskningsanknytning har införts. Detta förfinas och vidareutvecklas. Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att resursfördelningssystem införts Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Uppföljning av beslut Uppfyllt Kommentar (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Helt uppfyllt Resursfördelningssystemet premierar forskningsanknytning. Modellen har utvecklats och förfinats under år 2014 samt har tillämpats för budgetåren 2015 samt 2016. En ny anställningsordning har beslutats, vars fortsatta implementering och vidareutveckling sker under 2014. På lång sikt ger tjänstestrukturen en helt annan möjlighet till ökad forskningsanknytning och ökad andel av docenters och professorers deltagande i utbildningarna. Där behovet av professionslärare inte föreligger ska i möjligaste mån enbart disputerade lärare rekryteras. I enlighet med FAKIR-dokumentet ska inte utbildningar där disputerade lärare inte finns att tillgå inrättas. Vid vissa fakulteter uppmuntras adjunkter att forskarutbilda sig. Kontroll att implementering och vidareutveckling av anställningsordningen startat Uppföljning utifrån genomförda dialogträffar mellan rektor och fakultetsledni ngar Helt uppfyllt Arbetet med en implementering och vidareutveckling av anställningsordningen pågår och utgör en självklar del i fakulteternas strategiska verksamhetsplanearbete. 11

Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Vad kan ha negativ påverkan på vår förmåga att erbjuda hög lärarkompetens och god forskningsanknytning? förebyggande åtgärder Genom att öka antalet examensarbeten och andra utbildningsinslag som är knutna till pågående forskning minskar också risken för minskad forskningsanknytning även på kort sikt. Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att aktiviteter vidtas i syfte att öka forskningsanknytni ng Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning med ansvariga Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Delvis uppfyllt Kommentar Fakulteterna/LH har utfört varierande insatser under 2015. Exempelvis har Tekniksnaturvetenskaplig fakultet bekostat två utredningar som tittat på forskningsanknytning i deras utbildningar. Medicinsk fakultet har inrättat karriärbefattningen biträdande universitetslektorat där målsättning är stärkt forskning och vetenskapligt meriterade lärare. Medicinsk fakultet har även inrättat biträdande universitetslektorat kombinerade med klinisk tjänstgöring för att stärka den kliniska forskningen. Vad kan ha negativ påverkan på förmågan att erbjuda utbildning med en stark internationell dimension? förebyggande åtgärder Ett nytt resursfördelningssystem för grundutbildningen som premierar internationalisering i utbildningarna har införts. Detta förfinas och vidareutvecklas. Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att resursfördelningssy stem införts Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Uppföljning av beslut Uppfyllt Kommentar (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Helt uppfyllt Resursfördelningssystemet premierar internationalisering. Modellen har förfinats och utvecklats inför budgetåret 2016. Ett gediget arbete och uppföljning på samtliga nivåer och stödfunktioner i enlighet med delmålen utvecklas. Häri ingår utveckling av kurser på engelska, marknadsföringsinsatser, förändringar i utbildningsstruktur som underlättar in- och utresande, utbildning i engelska för lärare, utvecklad internationell alumnverksamhet, utvecklad mottagning av freemover-studenter och för vissa fakulteter ett ökat antal utbytesavtal. Kontroll av att aktiviteter startats Avstämning med berörda enheter Delvis uppfyllt Arbetet med att implementera den framtagna handlingsplanen utifrån internationaliseringsstrategi pågår i verksamheten, exempelvis satsningar avseende studentverksamhet i bl.a. Kina, Indien och Sydkorea. Nya utbildningar som ges på engelska har initieras under året och fakulteter/lärarhögskolan arbetar aktivt med internationaliseringsfrågorna utifrån universitetets delmål och internationaliseringsstrategi. 12

Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Vad kan ha negativ påverkan på förmågan att det i utbildningarna skapas möten omgivande samhälle? förebyggande åtgärder Ett nytt resursfördelningssystem för grundutbildningen som premierar samverkansinslag har införts. Detta förfinas och vidareutvecklas. Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att resursfördelningssystem införts Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Uppföljning av beslut Uppfyllt Kommentar (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Helt uppfyllt Resursfördelningssystemet premierar internationalisering. Modellen har förfinats och utvecklats inför budgetåret 2016. Fakulteterna uppmuntrar och finansierar initiativ till utveckling av kurser med inslag av praktik, projekt och andra samverkansinslag. Fakulteter som idag har en låg andel examensarbeten som görs i samarbete med extern part försöker öka dessa bl.a. genom en fokuserad diskussion med lärare och institutioner kring vikten av detta. En avgörande förebyggande åtgärd är också att öka lärares kontakter med det omgivande samhället. Kontroll att aktiviteter startats Avstämning med fakulteter och lärarhögskolan Helt uppfyllt Vid genomgång av fakulteternas delmål samt verksamhetsplaner noteras att det inom samtliga fakulteter pågår olika insatser för att främja utbildningssamverkan. Från och med 2015 kan andelen externa examensarbeten följas upp i det universitetsgemensamma beslutsstödssystemet Fokus. Samtliga fakulteter har deltagit i det Vinnovafinansierade projektet Samverkanssäkrade utbildningsprogram. Inför 2016 planerar enheten för Externa Relationer ett utvecklingsarbete för att stödja fakulteterna och lärarhögskolan i arbetet med externa examensarbeten. 13

Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Attraktiv forskarutbildning skapar konkurrenskraft Vi utbildar doktorander med ett internationellt perspektiv för både akademi och samhälle. Höga kvalitetskrav ställs på både doktorander och handledare. Forskarutbildningen är individbaserad och har fokus på både vetenskaplig och personlig utveckling. Doktoranderna verkar i interaktiva och mångvetenskapliga miljöer samt breda internationella forskarnätverk. Forskning som spränger gränser (Mål i Umeå universitet 2020 vision och mål) Nydanande forskning Vi är ett internationellt välrenommerat forskningsuniversitet med goda möjligheter att satsa på nydanande forskning. Våra forskare publicerar sig frekvent i framstående vetenskapliga tidskrifter, citeras ofta och är framgångsrika i utlysningar. Forskningsresultaten sprids och ger avtryck i samhällsdebatten och höjer kunskapsnivån i samhället. Forskning som antar samhällets utmaningar Umeå universitets forskare verkar i vetenskapligt gränsöverskridande och kreativa miljöer och bidrar till att lösa svårt samhälls- och miljöproblem. Tillgång till den bästa forskningsinfrastrukturen Vi har forskningsinfrastruktur av högsta klass och är internationellt ledande inom ett par områden som attraherar framgångsrika forskare från hela världen. Vad kan ha negativ påverkan på universitetets förmåga att främja nydanande forskning? - förebyggande åtgärder Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Kommentar Genom ändrade rekryteringsförutsättningar så genomför institutioner och fakulteter strategisk planering för kompetensförsörjning, vilket inkluderar anpassad resursallokering. Arbetet är långsiktigt och strategiskt. Kontroll av fakulteternas beslut Uppföljning av fakulteternas beslutade verksamhetsplan er och budget Helt uppfyllt Förutom en beslutad Strategisk kompetensförsörjningsplan (Dnr FS 1.1-1704-15 ) så innehåller fakulteternas verksamhetsplaner beslut som främjar de förebyggande åtgärderna. 14

Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Inte uppfyllt gällande andra stora nationella projekt där det saknas ett systematiskt arbete. Vad kan ha negativ påverkan på universitetets förmåga att bedriva forskning som antar samhällets utmaningar? förebyggande åtgärder Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Kommentar Stödjande funktioner utvecklas som innefattar personer med hög och relevant kompetens och erfarenhet, som kan ge professionellt stöd under hela processen från forskningsansökan till avslut av såväl internationella (speciellt EU projekt) som stora nationella projekt. Den stödjande funktionen har ett nära samarbete med fakulteterna som möjliggör ett snabbt agerande vid utlysningar av forskningsmedel. Kontroll att stödjande funktioner utvecklas Avstämning utifrån vidtagna åtgärder Delvis uppfyllt Helt uppfyllt gällande EU-projekt för vilka Grants Office stödjer forskare och administratörer hela vägen från idé till revision. Helt uppfyllt gällande Wallenbergprojekt vilka Grants Office stödjer tills projekten rullar, sedan lämnas projektet helt över till institutionen där administratörer har kompetensen att stödja forskarna. Inte uppfyllt gällande strukturfondsprojekt, här har Grants Office inte uppdrag eller tillräckliga resurser att ge stöd. 15

Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Vad kan ha negativ påverkan på universitetets tillgång till den bästa forskningsinfrastrukturen? förebyggande åtgärder Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Kommentar Ett system etableras som underlättar identifiering och prioritering av befintlig forskningsinfrastruktur inklusive framtida behov. Utveckling av processer för att utnyttja interna resurser samt upprätta strategier för att erhålla extern finansiering av interna anläggningar etc. och tillgång till nödvändiga nationella och internationella forskningsinfrastrukturer. Kontroll av att arbete med utveckling av system startat Avstämning av genomfört arbete Helt uppfyllt En forskningsinfrastrukturgrupp har tillsatts för detta ändamål och arbetar med samtliga åtgärder för att kunna tillhandahålla den bästa forskningsinfrastrukturen. Vad kan ha negativ påverkan på universitetets förmåga att ge en attraktiv forskarutbildning som skapar konkurrenskraft? förebyggande åtgärder Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Kommentar Ett utvecklingsarbete avseende forskarutbildning pågår redan för att stärka de olika delarna där vi redan identifierat utvecklingsmöjligheter. Utvecklingen sker på alla universitetets nivåer. Kontroll att utvecklingsarbete avseende forskarutbildning framgår av universitetsgemensam verksamhetsplan samt fakulteternas verksamhetsplan Avstämning utifrån verksamhetsplaner 2015 Helt uppfyllt Universitetet och fakulteterna har genomfört eller bedriver ett utvecklingsarbete gällande strategier för delmålen. Strategierna varierar mellan fakulteterna utifrån befintliga och redan genomförda aktiviteter. Uppföljningskriterier är mer eller mindre klart uttalade och antalet varierar, men relevanta för kontroll av utvecklingsarbetet. 16

Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Umeå universitet byggs och utvecklas av dess medarbetare och studenter. Jämställdhet, mångfald och likabehandling är därför centrala begrepp. Vi har en långsiktig kompetensförsörjning och stimulerande arbetsmiljö. Ett effektivt verksamhetsstöd ger oss utmärkta möjligheter till ett framgångsrikt arbete. Vi har en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö som skapar framgång och konkurrenskraft och bidrar till god hälsa och hög trivsel. Arbetsmiljön är stimulerande, trygg och säker för anställda och studenter. Universitetets lokaler och campusmiljöer är trygga och tillgängliga för alla. Umeå universitet har ett effektivt, internationellt anpassat och samordnat verksamhetsstöd som präglas av en tydlig ansvars- och arbetsfördelning. Våra chefer och ledare har hög kompetens och får ett professionellt stöd. Verksamhetsstödet kännetecknas av hög kvalitet, står för kontinuitet och ger ett lösningsfokuserat och flexibelt stöd till studenter och medarbetare. Genom gemensamma och ändamålsenliga rutiner i planering, uppföljning och bemanning uppnår vi en hög måluppfyllelse. Lokalerna på campus är energieffektiva, har god funktionalitet och håller hög standard. Vi är miljömedvetna och medverkar till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Det goda och effektiva universitetet (Mål i Umeå universitet 2020 vision och mål) Vad kan ha negativ påverkan på universitetets förutsättningar att utöva ett strategiskt ledarskap på alla nivåer? förebyggande åtgärder Ett åtgärdspaket är under utveckling, vilket kräver att en fördjupad analys görs av prefektens (och andra ledares) förutsättningar för att utöva ett strategiskt ledarskap och att kraftfulla åtgärder vidtas för att förbättra villkoren för ett starkt ledarskap. Frågor som måste besvaras är: Vilka är hindren idag? Ges idag de förutsättningar som krävs för ett både långsiktigt och strategiskt ledarskap? Vad krävs för att öka intresset och status för att en ledarskapsroll (inte minst prefektskapet) ska vara attraktivt? Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att det startat ett arbete i syfte att prefekter ska utöva ett strategiskt ledarskap Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning utifrån genomförda åtgärder Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Kommentar Delvis uppfyllt En analys av prefektens förutsättningar till ledarskap har genomförts och en rapport har presenterats. Processen utifrån rapporten har påbörjats under år 2015. 17

Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Vad kan ha negativ påverkan på universitetets förutsättningar att utöva ett strategiskt ledarskap på alla nivåer? förebyggande åtgärder Strategier och professionellt stöd utvecklas så att ett långsiktigt och strategiskt ledarskap möjliggörs, i synnerhet för prefekter. Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att utveckling av strategier och professionellt stöd startat Risker kopplade till bestämmelser, lagar och regler Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning utifrån genomförda aktiviteter Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Kommentar Delvis uppfyllt Åtgärder har påbörjats, bl.a. att ge mer långsiktiga ekonomiska ramar till institutioner/enheter. Vilka händelser kan ha negativ påverkan på att universitetets effektivitet och säkerhet förebyggande åtgärder Aktuella regelverk ska finnas tillgängliga på hemsida Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att aktuellt regelverk finns tillgängligt Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning med ansvariga enheter Uppfyllt Kommentar (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Delvis uppfyllt En översyn och kontroll över regelverket är pågående under år 2015 och beräknas vara klart mars 2016. Uppföljning att beslut följer regelverk Kontroll att beslut följer regelverket Stickprovsanalys av beslut Helt uppfyllt Fattade beslut följer i allt väsentligt universitetets fastställda regelverk Rutiner för rapportering mellan olika organisatoriska nivåer Kontroll att det finns beslutade rutiner Uppföljning av beslut Helt uppfyllt Regelverk är beslutat av rektor och tillämpning har följts upp under år 2015 Uppföljning av den s.k. checklistan som fakulteter/lärarhögskolan fyller i Kontroll att den s.k. checklistan rapporteras och följs upp Avstämning med ansvariga Helt uppfyllt Samtliga fakulteter, Lärarhögskolan, UmUB och universitetsförvaltningen har rapporterat checklistan, sammanställning har skett på central nivå. Uppföljning har skett i samband med dialogträffar mellan universitetsledning och fakultetsledning/motsv. under november 2015. 18

Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Vilka händelser kan ha negativ påverkan på att universitetets effektivitet och säkerhet förebyggande åtgärder Uppdrag från rektor att genomföra ett samordnat universitetsgemensamt arbete med att klassificera information, göra risk- och sårbarhetsanalys samt vidta åtgärder Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att uppdraget är genomfört Åtgärder för ökad IT-säkerhet Kontroll av genomförda åtgärder Behörighetskontroller och rutiner i ekonomisystemet, lönesystemet och studieadministrativa systemet Kontroll av att det finns behörighetskontroller och rutiner Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Uppföljning av beslut Avstämning med IT-chef Avstämning med berörda enheter Uppfyllt Kommentar (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Helt uppfyllt En av rektor utsedd arbetsgrupp har på uppdrag av universitetsdirektören (informationssäkerhetsansvarig) kartlagt, klassificerat samt upprättat en risk- och sårbarhetsanalys för perioden 2015-2018, vilken är fastställd av rektor. Med utgångspunkt i detta dokument arbetar arbetsgruppen kontinuerligt vidare för att förbättra och utveckla universitetet inom området. Delvis uppfyllt En mängd åtgärder har vidtagits av ITenheten, bl.a. personliga besök vid besvarande av s.k. phising-epost. Ytterligare åtgärder behövs för att kunna garantera ITsäkerhet. Från och med 2016 förstärks åtgärdsportföljen inom IT-säkerhetsområdet. Helt uppfyllt Raindance ekonomisystem: Eget behörighetssystem finns där unik användarsignatur kopplas till behörighet. Systemet möjliggör individuell behörighet ned på enskilt systemkommando. Årlig aktivitetskontroll görs med efterföljande rensning. Primula personalsystem: Behörighet ges genom ansökningsblankett, behörighetskontroll sker 2 ggr/år (inaktivitet max 6 mån). Ladok och Selma: Har eget behörighetssystem. Ansökningsblanketter för behörighet undertecknas av prefekt/motsvarande. Inaktiva Ladokanvändare rensas efter 6 månader. Ladok och Selma är kopplade till CAS för autentisering. 19

Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Vilka händelser kan ha negativ påverkan på att universitetets effektivitet och säkerhet förebyggande åtgärder Uppdatera ekonomihandbok regler och rutinbeskrivningar samt tillse att ekonomistyrregler är aktuella Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att det finns aktuella dokument Ordinarie arbete med omvärldsanalys Kontroll att omvärldsanalyser genomförts Ekonomistyrregler fastställer regler för ekonomiuppföljning och att åtgärder ska vidtas när negativa avvikelser befaras Kontroll att ekonomiuppföljnin g genomförts och att åtgärder vidtas när negativa avvikelser befaras Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Granskning av dokument på hemsida Granskning av vilka omvärldsanalys er som genomförts Uppföljning av ekonomiuppfölj ning samt avstämning med fakulteter om åtgärder vidtagits 20 Uppfyllt Kommentar (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Helt uppfyllt Ekonomihandboken finns tillgänglig som användarstöd på anställdawebben och uppdateras löpande. Ekonomistyrregler har reviderats och fastställts av universitetsstyrelsen 151217. Delvis uppfyllt Omvärldsbevakning sker dagligen vid universitetet. Varje vecka skickas ett nyhetsbrev, med händelser inom sektorn, till ledningen, kanslichefer, planeringsenheten samt övriga intresserade. Dessa nyheter delges även universitetsstyrelsen inför dess möten. Omvärldsanalyser har under året skett i form av rankingrapporter. Det finns stora möjligheter att utveckla omvärldsanalysen vid Umeå universitet Helt uppfyllt Ekonomiuppföljning genomförs på samtliga organisatoriska nivåer vid två prognostillfällen per år, samt vid helårbokslut (central nivå även delårsbokslut). Hum fak. Inst. ekonomiska uppföljning behandlas av fakultetens budgetkommitté och därefter av fakultetsnämnden. Dekan har under året fattat uppföljande beslut som bl.a. inneburit anställningsstopp. Sam fak. Ekonomistyrreglerna efterlevs. Vid ev. underskott begär fakulteten in handlingsplan från inst. Teknat fak. Fakulteten analyserar och kontrollerar inst. ekonomiska uppföljning och begär in plan för reglering av underskott i förekommande fall. Fakulteten tar hänsyn till denna plan vid prognos- och budgetarbete. Med fak. Fakultetsledningen belyser löpande vid prefektdialoger (vid behov) inst. som planerar för eller uppvisar underskott i sin verksamhet.

Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Vilka händelser kan ha negativ påverkan på att universitetets effektivitet och säkerhet förebyggande åtgärder E-handel ska införas och i samband med det genomförs en översyn av inköpsorganisationen vid UmU Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Kontrollera att E-handel är infört Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning med ansvariga Uppfyllt Kommentar (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Delvis uppfyllt Planering för införande av e-handel med alla komponenter pågår och är i vissa delar genomfört inom vissa varu- Tillgängliga bra friskvårdsförmåner för anställda. Kontroll av att det finns friskvårdsförmåner Avstämning med personalenheten och tjänstegrupper Helt uppfyllt Universitetet erbjuder motionskort till ett förmånligt subventionerat pris samt en friskvårdstimme per vecka Proaktiva åtgärder för grupper med befarad ökad ohälsa, bl.a. företagshälsovård. Kontroll att det finns proaktiva åtgärder Avstämning med personalenheten Helt uppfyllt Samtliga anställda kan själva initiera till ett samtal med din chef eller ta kontakt med företagshälsovård för att på bästa sätt få stöd och hjälp med att på ett tidigt stadium bromsa upp eventuell ohälsa. Utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Genomförande av medarbetarenkät med tillhörande åtgärdsarbete. Kontroll av om genomförande av systematiskt arbetsmiljöarbete startat Kontroll av om medarbetarenkät med tillhörande åtgärdsarbete genomförts Uppföljning av beslut samt avstämning med personalenheten Avstämning med personalenheten Helt uppfyllt Institutioner och enheter inom universitetet har år 2015 utarbetat en arbetsmiljöplan Helt uppfyllt Institutioner och enheter inom universitetet har senast 30 juni år 2015 utarbetat en handlingsplan utifrån resultat i medarbetarenkät 21

Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Vilka händelser kan ha negativ påverkan på att universitetets effektivitet och säkerhet förebyggande åtgärder Det ska finnas en aktuell beslutad policy mot givande och tagande av muta Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Kontrollera att det finns en aktuell beslutad policy Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Uppföljning av beslut Uppfyllt Kommentar (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Helt uppfyllt Policy mot tagande och givande av muta för Umeå universitet är fastställd av rektor i oktober 2012 och finns tillgänglig på universitetets En riskanalys utformas där risker för skador eller förluster utifrån förordning (1995;1300) om statliga myndigheters riskberedskap Kontroll att riskanalys upprättats Uppföljning av att riskanalys upprättats regelwebb. Helt uppfyllt Utifrån en inventering på institutioner och enheter inom universitetet har en riskanalys utformats och rektor har beslutat om åtgärder utifrån denna riskanalys år 2015 Det finns en organisation för krisberedskap under ledning av universitetsdirektören Kontroll att organisation finns för att hantera krissituationer Kontroll att aktiv organisation finns Helt uppfyllt Det finns en etablerad organisation för krisberedskap under ledning av universitetsdirektören 22

Bilaga p 14 C

Intern styrning och kontroll Bilaga 2 I kontrollplanen definieras hur uppföljning av förebyggande åtgärder ska göras. Uppföljning av kontrollplan ska ske årligen och är en viktig del i universitetets arbete med intern styrning och kontroll. Rektor är ansvarig för att rapportera resultatet till universitetsstyrelsen utifrån rapport från planeringsenheten (PE). I dokumentet anges vilka risker som definierats år 2016 samt förebyggande åtgärder utifrån universitetsstyrelsens beslut i december 2015. Kontrollplan år 2016 följs upp i februari månad 2017 på universitetsstyrelsens sammanträde, d.v.s. att beslutade förebyggande åtgärder är genomförda. Nedan finns en beskrivning av universitetets arbete med riskanalys inför år 2016 inkl. beskrivning av verksamhetsplaneringsprocessen. Statliga myndigheter ska ha en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt, vilket särskilt betonas i Myndighetsförordningen (SFS 2007:515) och Förordningen om intern styrning och kontroll (SFS 2007:603), och därmed se till att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. För att säkerställa detta ingår det i arbetet med intern styrning och kontroll att göra en riskanalys av universitetets verksamhet. Riskanalysen har gjorts med utgångspunkt från myndighetsförordningens krav och universitetets fastställda visions- och måldokument Umeå universitet 2020 vision och mål fastställt av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 (Dnr: 100-394-12), samt utgår ifrån universitetets viktigaste mål som finns samlade under huvudrubrikerna Ett universitet som gör det möjligt, Utbildning för gränslös kunskap, Forskning som spränger gränser, samt Det goda och effektiva universitetet. En viktig utgångspunkt för Umeå universitets visions- och målarbete är att om vi med framgång ska kunna angripa en del systemsvagheter, som kräver tid, kraft och tålamod att förändra, så kan en långsiktigt och stabil utveckling endast nås om den egentliga kärnverksamheten deltar i arbetet. Med andra ord så är involveringen av Umeå universitets institutioner och deras ledningar avgörande för arbetets utveckling. Ett dylikt djuplodande utvecklingsarbete av hela verksamheten kräver analys, inkluderande hot och risker av olika slag, men styrande är de möjligheter och den potential som finns. Kontrollplan Umea universitet a r 2016 1

Intern styrning och kontroll Bilaga 2 Umeå universitets vision 2020 Som ett resultat av Umeå universitets Vision 2020 - och de i visionen uttryckta långsiktiga målen för hela universitetets verksamhetsfält - har ett nytt arbetssätt initierats på Umeå universitet. Detta utgår från kärnverksamhetens behov och förutsättningar. Därmed måste det långsiktiga och strategiska utvecklingsarbetet ske på och av institutionerna, men institutionerna och deras ledning måste ges rätt förutsättningar av ledningarna på både fakultets- och centralnivå, liksom ges professionellt stöd genom universitetets hela administrativa stödsystem. Detta arbete, som utgår från analys, vidare konkretisering av de långsiktiga målen i delmål, utarbetande av strategier och uppföljningskriterier, inbegriper därmed riskanalys och riskhantering. Förutom Vision 2020, som beslutades av Umeå universitets styrelse i juni 2012, så utgör universitetets arbetsordning, som beslutades av universitetsstyrelsen i februari månad 2012 (samt reviderades i juni 2013 resp. juni 2014) ett viktigt led i Umeå universitets arbete med att förverkliga de långsiktiga målen. Ytterligare ett dokument av stor betydelse för hela universitetets arbete med att nå de långsiktiga målen är anställningsordningen som beslutades av universitetsstyrelsen under december månad 2011 (reviderades i december 2012). Arbetssättet har introducerats enligt nedanstående beskriva process (STEG 1, STEG 2 OCH STEG 3; se figur på nedanstående sida). Universitetet befinner sig fr.o.m. 2014 i STEG 4; ett steg som kommer att fortgå med kontinuerligt inslag av uppföljning och utvärdering (med olika tidscykler): 2

Intern styrning och kontroll Bilaga 2 STEG 4 utgör implementeringsfasen i årscykler, med start 1 januari 2014, med verksamhetsplanering över treårscykler som grund. Under varje årscykel följs arbetet fortlöpande upp i dialoger mellan universitetsledningen och ledningarna för fakulteterna och lärarhögskolan. Fakulteterna följer på motsvarande sätt upp arbetet med institutionerna, centrumbildningar och enheter på det sätt de själva finner mest effektivt. Varje år i april sker en mer samlad bedömning av arbetets fortskridande i en resultatredovisning. Det betyder att både process och resultat följs upp med hjälp av uppföljningskriterier, bedömningar och mer omfattande utvärderingar, vilket får direkt påverkan på det fortsatta arbetet. Då det planerade arbetet är komplext, så förväntar vi oss att kursändringar behöver göras vartefter arbetet fortskrider i förhållande till erhållna resultat. Dessutom måste det i arbetet finnas en känslighet och acceptans för att förhållanden och förutsättningar kan förändras och därmed kan vara resultatpåverkande. Det nu fastlagda arbetsupplägget grundas på analys, vari ingår analyser av risker för att inte målen kan nås på grund av systemfel/brister både på det nationella och på det lokala planet, eventuell brist på resurser, snedfördelad resursanvändning, kompetensbrist på grund av ändrad inriktning, STEG 1 Analys Vision 2020 Långsiktiga mål STEG 2 Analys Delmål De långsiktiga målen har efter analys brutits ner i grupper om delmål; ett arbete som skett brett i hela verksamheten över universitetets fyra fakulteter och lärarhögskolan. Rektor tog beslut om delmålen i juni 2013. STEG 3 Strategier + Uppföljningskriterier/ Utvärderingsmetod Strategier har utarbetats för att nå delmålen och slutligen de långsiktiga målen, som uttrycks i Vision 2020. För att kunna följa Umeå universitets utveckling mot de långsiktiga målen är det nödvändigt att kontinuerligt följa upp arbetet, varför uppföljningskriterier och/eller utvärderingsmetod måste definieras redan vid start av detta långsiktiga och mycket komplexa arbete. Rektor beslutade om strategier och uppföljningskriterier etc. i oktober 2013. STEG 4 Implementering av UmU:s mål och strategiarbete Resultat Vissa resultat kan förväntas under en nära framtid, medan andra inte kan förväntas förrän om flera år även om målet är snara stegvisa förbättringar. 3

Intern styrning och kontroll Bilaga 2 därmed eventuell övertalighet, inte tillräcklig dynamik med samtidig för lite stabilitet etc. Listan kan göras lång, men i och med detta har nu Umeå universitet startat ett mycket omfattande arbete, som om det ska lyckas kräver samordning i hela ledningsstrukturen och ytterst delaktighet för utformning och utförande i den egentliga verksamheten, det vill säga verksamheten på våra institutioner. Det betyder också att hela universitetets stödorganisation, inkluderat alla ledningsnivåer från styrelse, rektor/universitetets ledning, fakultetsledningar och institutionsledningar och hela det administrativa och tekniska stödet måste delta övergripande eller direkt i arbetet. Anledningen är att flera av de mål som härmed är uppställda för Umeå universitet kräver en mycket långsiktig, uthållig och emellanåt mycket komplex hantering. Ser vi till riskanalysen av densamma så är inte förändringarna av det slaget att universitetet löper omedelbar risk att gå under om inte målen uppnås. Konsekvenserna, om inte det nu planerade arbetet genomförs, är alltså vanligtvis inte av det slaget att de är omedelbara eller ens svåra. Däremot, om inte universitetet förmår göra förändringar som gör att vi kan konkurrera internationellt och fortsätta att vara ett universitet med internationell attraktionskraft, så finns risken på längre sikt att vi inte kommer att kunna vara det universitet som regionen och landet behöver, för att bidra till önskad samhällsutveckling. Den utveckling som vi siktar på är istället av det slaget att vi ska kunna utnyttja den stora potential som finns i att fortsätta utvecklingen av Umeå universitet. I det kommande arbetet behöver vi på alla sätt utnyttja våra resurser, inkluderat tid, pengar och inte minst vår personal, så effektivt som möjligt. Det betyder också att vi för varje del av arbetet måste överväga huruvida olika arbetsmoment är nödvändiga eller inte. En effektiv administration är i det ljuset av avgörande betydelse. Det betyder att vi måste undvika dubbelarbete och minimera arbetsmoment som bedöms vara av ringa betydelse, men kanske istället direkt skadar verksamheten om vi avdelar tid till nackdel för mer centrala arbetsuppgifter. Här är det universitetets kärnuppgifter som hela tiden måste stå i centrum för olika bedömningar. Hela arbetet, som därmed inkluderar analys och vilka risker som har identifierats, finns beskrivet i de dokument som hänvisats till ovan. 4

Intern styrning och kontroll Bilaga 2 Våra forskare kan och vågar ta risker som möjliggör nydanande forskning och kan leda till kunskapssprång. Starkt bidragande orsaker är att våra tjänster och karriärvägar är internationellt attraktiva vad gäller resurser och stabilitet. Forskning av hög kvalitet formar våra utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Universitetet är en dynamisk mötesplats där gränsöverskridande kunskap genereras och sprids. Kreativa miljöer attraherar studenter, forskare, lärare och samarbetspartners nationellt och internationellt. Vi är ett av Europas ledande universitet när det gäller nyskapande fysiska och virtuella miljöer. En större del av våra utbildningar integrerar campus- och nätundervisning och kan genom flexibla undervisningsformer genomföras oberoende av tid och rum. Detta ger goda möjligheter för alla att studera och sätter det livslånga lärandet i fokus. Universitetet har välutvecklade former för samverkan regionalt och internationellt med näringsliv, offentlig sektor och utvalda alliansuniversitet. Samverkan tar till vara vår egen och alla våra samarbetspartners styrkor och stärker kvaliteten i både utbildning och forskning. En stark forsknings- och utbildningsmiljö tillsammans med ett professionellt innovationsstödjande system bidrar till samhällsutvecklingen. Ett universitet som gör det möjligt (Mål i Umeå universitet 2020 vision och mål) Långsiktighet möjliggör högt risktagande Kreativa miljöer stimulerar till dynamiska möten Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet PE = Planeringsenheten Vad kan ha negativ påverkan på vår förmåga att nå långsiktighet som möjliggör högt risktagande? förebyggande åtgärder Ett nytt resursfördelningssystem avseende forskning har införts. Anställningsordning har beslutats. Under 2016-2017 vidtas åtgärder så att den fortsatta implementeringen kan ske. Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att resursfördelningssystem införts Kontroll att implementering fortsatt Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Ansvar kontroll Vem gör kontrollen? Till vem rapporteras avvikelsen? Ansvar åtgärd Vem ansvarar för att åtgärder vidtas? Uppföljning av beslut PE Rektor Universitetsledning Avstämning med personalenhet samt fakulteter PE Rektor Universitetsledning 5

Intern styrning och kontroll Bilaga 2 Vad kan ha negativ påverkan på vår förmåga att utveckla kreativa miljöer som stimulerar till dynamiska möten? förebyggande åtgärder Styrgruppen för interaktiva miljöer arbetar kontinuerligt tillsammans med experter, personal och studenter i verksamheten i syfte att säkerställa att placering av och innehåll i miljöerna säkras. Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att arbetet bedrivits Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning med styrgruppens ordförande Ansvar kontroll Vem gör kontrollen? Till vem rapporteras avvikelsen? Ansvar åtgärd Vem ansvarar för att åtgärder vidtas? PE Rektor Universitetsledning Fakulteter/institutioner/avdelningen för universitetspedagogik och lärandestöd och projektet Rum för lärande arbetar med genomgripande utveckling av våra lärares pedagogiska kompetens och förmåga när det gäller att utnyttja moderna arbetssätt, modern teknik och nya miljöer. Kontroll att utvecklingsarbete bedrivits Avstämning med berörda enheter och fakulteter PE Rektor Universitetsledning 6

Intern styrning och kontroll Bilaga 2 Vad kan ha negativ påverkan på vår förmåga att bedriva samverkan som skapar utveckling och stärker kvalitet? förebyggande åtgärder Samverkansområdet och samverkansmöjligheterna är ett mångfacetterat område med en lång rad möjligheter. De återfinns på olika sätt inom universitetets arbete med både forskning, utbildning och nyttiggörande. De delmål som specifikt har adresserats under här aktuellt långsiktigt mål är följande, se nedanstående fyra delmål: Delmål: Utveckling och implementering av ett meriteringssystem, som innefattar vetenskaplig, pedagogisk och samverkansmeritering Delmål: Utveckling av ett befattningssystem som skapar förutsättningar förökat personutbyte Delmål: utveckling av ett effektivt innovationsstödsystem; Delmål: implementering av en implementerad och utvärderad modell för regionala satsningar och engagemang. Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att utveckling av meriteringssystem för samverkan pågår Kontroll att utveckling av befattningssystem för förökat personutbyte pågår Kontroll att utveckling av effektivt innovationsstödssystem pågår Kontroll att implementering av modell för regionalt engagemang pågår Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning med ansvariga Avstämning med ansvariga Avstämning med ansvariga Avstämning med ansvariga Ansvar kontroll Vem gör kontrollen? Till vem rapporteras avvikelsen? Ansvar åtgärd Vem ansvarar för att åtgärder vidtas? PE Rektor Universitetsledning PE Rektor Universitetsledning PE Rektor Universitetsledning PE Rektor Universitetsledning 7

Intern styrning och kontroll Bilaga 2 Attraktivt utbildningsutbud på alla nivåer Våra utbildningar är nationellt ledande och internationellt respekterade och präglas av nationell och internationell studentrörlighet. Studenterna deltar aktivt i planering och utveckling av utbildning på alla nivåer. Andelen utbildning på avancerad nivå är hög. Internationella studenter väljer Umeå universitet. Vi har ett attraktivt utbildningsutbud som utvecklas tillsammans med framstående utländska universitet. Hög lärarkompetens Våra lärare har en hög vetenskaplig, pedagogisk och professionsanknuten kompetens. I våra utbildningar använder vi universitetets samlade kunskap och kompetens. Lärarna har goda möjligheter till kontinuerlig pedagogisk och vetenskaplig utveckling och deltar regelbundet i internationella utbyten. Vårt pedagogiska meriteringssystem bidrar till att ge skickliga lärare. Möten med forskning och omgivande samhälle Våra utbildningar har sin grund i goda vetenskapliga miljöer och utvecklar studenternas generiska kompetenser och bildning. Genom att involvera studenterna i aktuell forskning och samverkansprojekt med det omgivande samhället utvecklar de kompetenser för en föränderlig arbetsmarknad och ett kunskapsbaserat samhälle. Stark internationell dimension Samtliga utbildningsprogram innehåller kurser som ges på andra språk än svenska. Våra studenter förlägger någon del av sin utbildning utomlands och utbildningar på avancerad nivå har en hög andel internationella studenter. Ansvar åtgärd Vem ansvarar för att åtgärder vidtas? Utbildning för gränslös kunskap (Mål i Umeå universitet 2020 vision och mål) Vad kan ha negativ påverkan på vår förmåga att erbjuda ett attraktivt utbildningsutbud på alla nivåer? förebyggande åtgärder Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Ansvar kontroll Vem gör kontrollen? Till vem rapporteras avvikelsen? Ett resursfördelningssystem för grundutbildningen som premierar avancerad nivå har införts. Kontroll att resursfördelningssys tem införts Uppföljning av beslut PE Rektor Universitetsledning 8

Intern styrning och kontroll Bilaga 2 Vad kan ha negativ påverkan på vår förmåga att erbjuda ett attraktivt utbildningsutbud på alla nivåer? förebyggande åtgärder Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Ansvar kontroll Vem gör kontrollen? Till vem rapporteras avvikelsen? Ansvar åtgärd Vem ansvarar för att åtgärder vidtas? En strategi för e-lärande tas fram på universitetsgemensam nivå På fakultetsnivå görs bland annat ett utvecklingsarbete som stärker den avancerade nivån; tydligare och programliknande struktur för utbildning på avancerad nivå skapas; breda ingångar till magister- och masternivå skapas; översyn av utbildningsutbudet fortsätter; resurser avsätts för fortsatt utveckling av blended learning. Kontroll att strategi för e-lärande beslutats Kontroll att fakulteternas utvecklingsarbete pågår Uppföljning av beslut PE Rektor Universitetsledning Avstämning med fakulteterna PE Rektor Universitetsledning 9

Intern styrning och kontroll Bilaga 2 Vad kan ha negativ påverkan på vår förmåga att erbjuda hög lärarkompetens och god forskningsanknytning? förebyggande åtgärder Ett nytt resursfördelningssystem för grundutbildningen som premierar forskningsanknytning har införts. En anställningsordning har beslutats, vars fortsatta implementering och vidareutveckling sker under 2016-2017. På lång sikt ger tjänstestrukturen en helt annan möjlighet till ökad forskningsanknytning och ökad andel av docenters och professorers deltagande i utbildningarna. Där behovet av professionslärare inte föreligger ska i möjligaste mån enbart disputerade lärare rekryteras. I enlighet med FAKIRdokumentet ska inte utbildningar där disputerade lärare inte finns att tillgå inrättas. Vid vissa fakulteter uppmuntras adjunkter att forskarutbilda sig. Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att resursfördelningssystem införts Kontroll att implementering och vidareutveckling av anställningsordningen pågår Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Ansvar kontroll Vem gör kontrollen? Till vem rapporteras avvikelsen? Ansvar åtgärd Vem ansvarar för att åtgärder vidtas? Uppföljning av beslut PE Rektor Universitetsledning Uppföljning utifrån genomförda dialogträffar mellan rektor och fakultetsledningar samt verksamhetsplaner PE Rektor Universitetsledning/fakul teter 10

Intern styrning och kontroll Bilaga 2 Ansvar åtgärd Vem ansvarar för att åtgärder vidtas? Vad kan ha negativ påverkan på vår förmåga att erbjuda hög lärarkompetens och god forskningsanknytning? förebyggande åtgärder Genom att öka antalet examensarbeten och andra utbildningsinslag som är knutna till pågående forskning minskar också risken för minskad forskningsanknytning även på kort sikt. Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att aktiviteter vidtas i syfte att öka forskningsanknytning Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning med ansvariga Ansvar kontroll Vem gör kontrollen? Till vem rapporteras avvikelsen? Ansvar åtgärd Vem ansvarar för att åtgärder vidtas? PE Rektor Universitetsledning Vad kan ha negativ påverkan på förmågan att erbjuda utbildning med en stark internationell dimension? förebyggande åtgärder Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Ansvar kontroll Vem gör kontrollen? Till vem rapporteras avvikelsen? Ett resursfördelningssystem för grundutbildningen som premierar internationalisering i utbildningarna har införts. Detta förfinas och vidareutvecklas. Kontroll att resursfördelningssystem införts Uppföljning av beslut PE Rektor Universitetsledning Ett gediget arbete och uppföljning på samtliga nivåer och stödfunktioner i enlighet med delmålen utvecklas. Häri ingår utveckling av kurser på engelska, marknadsföringsinsatser, förändringar i utbildningsstruktur som underlättar inoch utresande, utbildning i engelska för lärare, utvecklad internationell alumnverksamhet, utvecklad mottagning av freemover-studenter och för vissa fakulteter ett ökat antal utbytesavtal. Kontroll av att aktiviteter pågår Avstämning med berörda enheter PE Rektor Universitetsledning/fakul teter 11

Intern styrning och kontroll Bilaga 2 Vad kan ha negativ påverkan på förmågan att det i utbildningarna skapas möten omgivande samhälle? förebyggande åtgärder Ett resursfördelningssystem för grundutbildningen som premierar samverkansinslag har införts. Detta förfinas och vidareutvecklas. Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att resursfördelningssystem införts samt vidareutvecklas Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Ansvar kontroll Vem gör kontrollen? Till vem rapporteras avvikelsen? Ansvar åtgärd Vem ansvarar för att åtgärder vidtas? Uppföljning av beslut PE Rektor Universitetsledning Fakulteterna uppmuntrar och finansierar initiativ till utveckling av kurser med inslag av praktik, projekt och andra samverkansinslag. Fakulteter som idag har en låg andel examensarbeten som görs i samarbete med extern part försöker öka dessa bl.a. genom en fokuserad diskussion med lärare och institutioner kring vikten av detta. En avgörande förebyggande åtgärd är också att öka lärares kontakter med det omgivande samhället. Kontroll att aktiviteter pågår Avstämning med fakulteter PE Rektor Universitetsledning 12

Intern styrning och kontroll Bilaga 2 Attraktiv forskarutbildning skapar konkurrenskraft Vi utbildar doktorander med ett internationellt perspektiv för både akademi och samhälle. Höga kvalitetskrav ställs på både doktorander och handledare. Forskarutbildningen är individbaserad och har fokus på både vetenskaplig och personlig utveckling. Doktoranderna verkar i interaktiva och mångvetenskapliga miljöer samt breda internationella forskarnätverk. Forskning som spränger gränser (Mål i Umeå universitet 2020 vision och mål) Nydanande forskning Vi är ett internationellt välrenommerat forskningsuniversitet med goda möjligheter att satsa på nydanande forskning. Våra forskare publicerar sig frekvent i framstående vetenskapliga tidskrifter, citeras ofta och är framgångsrika i utlysningar. Forskningsresultaten sprids och ger avtryck i samhällsdebatten och höjer kunskapsnivån i samhället. Forskning som antar samhällets utmaningar Umeå universitets forskare verkar i vetenskapligt gränsöverskridande och kreativa miljöer och bidrar till att lösa svårt samhälls- och miljöproblem. Tillgång till den bästa forskningsinfrastrukturen Vi har forskningsinfrastruktur av högsta klass och är internationellt ledande inom ett par områden som attraherar framgångsrika forskare från hela världen. Vad kan ha negativ påverkan på universitetets förmåga att främja nydanande forskning? - förebyggande åtgärder Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Ansvar kontroll Vem gör kontrollen? Till vem rapporteras avvikelsen? Ansvar åtgärd Vem ansvarar för att åtgärder vidtas? Genom ändrade rekryteringsförutsättningar så genomför institutioner och fakulteter strategisk planering för kompetensförsörjning, vilket inkluderar anpassad resursallokering. Arbetet är långsiktigt och strategiskt. Kontroll av fakulteternas beslut Uppföljning av fakulteternas beslutade verksamhetsplaner och budget PE Rektor Universitetsledning 13

Intern styrning och kontroll Bilaga 2 Vad kan ha negativ påverkan på universitetets förmåga att bedriva forskning som antar samhällets utmaningar? förebyggande åtgärder Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Ansvar kontroll Vem gör kontrollen? Till vem rapporteras avvikelsen? Ansvar åtgärd Vem ansvarar för att åtgärder vidtas? Stödjande funktioner utvecklas som innefattar personer med hög och relevant kompetens och erfarenhet, som kan ge professionellt stöd under hela processen från forskningsansökan till avslut av såväl internationella (speciellt EU projekt) som stora nationella projekt. Den stödjande funktionen har ett nära samarbete med fakulteterna som möjliggör ett snabbt agerande vid utlysningar av forskningsmedel. Kontroll att stödjande funktioner utvecklas Avstämning utifrån vidtagna åtgärder PE Rektor Universitetsledning Vad kan ha negativ påverkan på universitetets tillgång till den bästa forskningsinfrastrukturen? förebyggande åtgärder Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Ansvar kontroll Vem gör kontrollen? Till vem rapporteras avvikelsen? Ansvar åtgärd Vem ansvarar för att åtgärder vidtas? Ett system etableras som underlättar identifiering och prioritering av befintlig forskningsinfrastruktur inklusive framtida behov. Utveckling av processer för att utnyttja interna resurser samt upprätta strategier för att erhålla extern finansiering av interna anläggningar etc. och tillgång till nödvändiga nationella och internationella forskningsinfrastrukturer. Umeå universitet deltar också aktivt i det nu nationella samarbetet för forskningsinfrastruktur. Kontroll av att arbete med utveckling av system pågår Avstämning av genomfört arbete PE Rektor Universitetsledning 14

Intern styrning och kontroll Bilaga 2 Vad kan ha negativ påverkan på universitetets förmåga att ge en attraktiv forskarutbildning som skapar konkurrenskraft? förebyggande åtgärder Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Ansvar kontroll Vem gör kontrollen? Till vem rapporteras avvikelsen? Ansvar åtgärd Vem ansvarar för att åtgärder vidtas? Ett utvecklingsarbete avseende forskarutbildning pågår redan för att stärka de olika delarna där vi redan identifierat utvecklingsmöjligheter. Utvecklingen sker på alla universitetets nivåer. Kontroll att utvecklingsarbete avseende forskarutbildning framgår av universitetsgemensam verksamhetsplan samt fakulteternas verksamhetsplan Avstämning utifrån verksamhetsplaner PE Rektor Universitetsledning 15

Intern styrning och kontroll Bilaga 2 Umeå universitet byggs och utvecklas av dess medarbetare och studenter. Jämställdhet, mångfald och likabehandling är därför centrala begrepp. Vi har en långsiktig kompetensförsörjning och stimulerande arbetsmiljö. Ett effektivt verksamhetsstöd ger oss utmärkta möjligheter till ett framgångsrikt arbete. Vi har en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö som skapar framgång och konkurrenskraft och bidrar till god hälsa och hög trivsel. Arbetsmiljön är stimulerande, trygg och säker för anställda och studenter. Universitetets lokaler och campusmiljöer är trygga och tillgängliga för alla. Umeå universitet har ett effektivt, internationellt anpassat och samordnat verksamhetsstöd som präglas av en tydlig ansvars- och arbetsfördelning. Våra chefer och ledare har hög kompetens och får ett professionellt stöd. Verksamhetsstödet kännetecknas av hög kvalitet, står för kontinuitet och ger ett lösningsfokuserat och flexibelt stöd till studenter och medarbetare. Genom gemensamma och ändamålsenliga rutiner i planering, uppföljning och bemanning uppnår vi en hög måluppfyllelse. Lokalerna på campus är energieffektiva, har god funktionalitet och håller hög standard. Vi är miljömedvetna och medverkar till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Det goda och effektiva universitetet (Mål i Umeå universitet 2020 vision och mål) Vad kan ha negativ påverkan på universitetets förutsättningar att utöva ett strategiskt ledarskap på alla nivåer? förebyggande åtgärder Ett åtgärdspaket är under utveckling, vilket kräver att en fördjupad analys görs av prefektens (och andra ledares) förutsättningar för att utöva ett strategiskt ledarskap och att kraftfulla åtgärder vidtas för att förbättra villkoren för ett starkt ledarskap. Frågor som måste besvaras är: Vilka är hindren idag? Ges idag de förutsättningar som krävs för ett både långsiktigt och strategiskt ledarskap? Vad krävs för att öka intresset och status för att en ledarskapsroll (inte minst prefektskapet) ska vara attraktivt? Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att arbete pågår i syfte att prefekter ska utöva ett strategiskt ledarskap Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning utifrån genomförda åtgärder Ansvar kontroll Vem gör kontrollen? Till vem rapporteras avvikelsen? Ansvar åtgärd Vem ansvarar för att åtgärder vidtas? PE Rektor Universitetsledning 16

Intern styrning och kontroll Bilaga 2 Vad kan ha negativ påverkan på universitetets förutsättningar att utöva ett strategiskt ledarskap på alla nivåer? förebyggande åtgärder Strategier och professionellt stöd utvecklas så att ett långsiktigt och strategiskt ledarskap möjliggörs, i synnerhet för prefekter. Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att utveckling av strategier och professionellt stöd pågår Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning utifrån genomförda aktiviteter Ansvar kontroll Vem gör kontrollen? Till vem rapporteras avvikelsen? Ansvar åtgärd Vem ansvarar för att åtgärder vidtas? PE Rektor Universitetsledning Risker kopplade till bestämmelser, lagar och regler Vilka händelser kan ha negativ påverkan på att universitetets effektivitet och säkerhet förebyggande åtgärder Aktuella regelverk ska finnas tillgängliga på hemsida Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att aktuellt regelverk finns tillgängligt Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning med ansvariga enheter Ansvar kontroll Vem gör kontrollen? Till vem rapporteras avvikelsen? Ansvar åtgärd Vem ansvarar för att åtgärder vidtas? PE Rektor Universitetsledning Uppföljning att beslut följer regelverk Kontroll att beslut följer regelverket Stickprovsanalys av beslut PE Rektor Universitetsledning Rutiner för rapportering mellan olika organisatoriska nivåer inkl. uppföljning av rutiner, avseende regelefterlevnad Kontroll att det finns beslutade rutiner och uppföljning av tillämpning Uppföljning av beslut och tillämpning av beslut PE Rektor Universitetsledning Uppföljning av den s.k. checklistan som fakulteter/lärarhögskolan fyller i, avseende regelefterlevnad Kontroll att den s.k. checklistan rapporteras och följs upp Avstämning med ansvariga PE Rektor Universitetsledning 17

Intern styrning och kontroll Bilaga 2 Vilka händelser kan ha negativ påverkan på att universitetets effektivitet och säkerhet förebyggande åtgärder Universitetsgemensamt arbete med att vidta åtgärder utifrån genomförd klassificering av information samt risk- och sårbarhetsanalys Åtgärder för ökad IT-säkerhet IT-säkerhetsplan och ITsäkerhetspolicy Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att arbete med åtgärder pågår Kontroll av genomförda åtgärder samt att det finns aktuella dokument Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning med ansvariga Avstämning med IT-chef samt kontroll av beslut Ansvar kontroll Vem gör kontrollen? Till vem rapporteras avvikelsen? Ansvar åtgärd Vem ansvarar för att åtgärder vidtas? PE Rektor Universitetsledning PE Rektor Universitetsledning Behörighetskontroller och rutiner i ekonomisystemet, lönesystemet och studieadministrativa systemet Kontroll av att det finns behörighetskontroller och rutiner Avstämning med systemansvariga PE Rektor Universitetsledning Ekonomihandbok regler och rutinbeskrivningar Kontroll att det finns aktuellt dokument Granskning av dokument på hemsida PE Rektor Universitetsledning Rutiner för rapportering mellan olika organisatoriska nivåer inkl. uppföljning av rutiner, avseende åtgärder mot ekonomiska oegentligheter Kontroll att det finns beslutade rutiner och uppföljning av tillämpning Uppföljning av beslut och tillämpning av beslut PE Rektor Universitetsledning Ordinarie arbete med omvärldsanalys Kontinuerlig omvärldsbevakning på fakultets- och institutionsnivå Kontroll att omvärldsanalyser genomförts Granskning av vilka omvärldsanalyser som genomförts inkl. avstämning med fakulteter m.fl. PE Rektor Universitetsledning 18

Intern styrning och kontroll Bilaga 2 Vilka händelser kan ha negativ påverkan på att universitetets effektivitet och säkerhet förebyggande åtgärder Ekonomistyrregler fastställer regler för ekonomiuppföljning och att åtgärder ska vidtas när negativa avvikelser befaras (i syfte att tillse att ekonomisk uppföljning inte är bristfällig) Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att ekonomiuppföljning genomförts och att åtgärder vidtas när negativa avvikelser befaras Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Uppföljning av ekonomiuppföljning samt avstämning med fakulteter om åtgärder vidtagits Ansvar kontroll Vem gör kontrollen? Till vem rapporteras avvikelsen? Ansvar åtgärd Vem ansvarar för att åtgärder vidtas? PE Rektor Universitetsledning Tertialuppföljning av ekonomi samt förbättring av prognosarbete (i syfte att tillse att ekonomisk uppföljning inte är bristfällig) Kontroll att arbete med förbättring av prognosarbete pågår Uppföljning av prognosarbete samt avstämning fakulteter PE Rektor Universitetsledning Ordinarie arbete inom fakulteter och institutioner/enheter (avseende ekonomisk uppföljning/prognoser) Ekonomistyrregler justeras inför år 2016 Ordinarie arbete inom fakulteter och institutioner utifrån rektorsbeslut hösten 2015 (avseende åtgärder för att undvika att myndighetskapital minskar under 10%) Kontroll av ekonomistyrregler justerats Avstämning med fakulteter Kontroll av beslut samt avstämning med fakulteter inkl. granskning av prognoser PE Rektor Universitetsledning E-handel ska införas och i samband med det genomförs en översyn av inköpsorganisationen vid UmU Kontrollera att E- handel är infört Avstämning med ansvariga PE Rektor Universitetsledning 19

Intern styrning och kontroll Bilaga 2 Vilka händelser kan ha negativ påverkan på att universitetets effektivitet och säkerhet förebyggande åtgärder Åtgärder i syfte att tillse att UmU följer lagen om offentlig upphandling (LOU), se nedan: Löpande arbete med stöd från upphandlingsenheten och ITS Upphandlingspolicy regler och rutiner för inköp Ekonomihandboken regler och rutinbeskrivningar Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att regelverk är aktuella samt uppföljning av aktiviteter Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning med ansvariga Ansvar kontroll Vem gör kontrollen? Till vem rapporteras avvikelsen? Ansvar åtgärd Vem ansvarar för att åtgärder vidtas? PE Rektor Universitetsledning Upphandlingsenhetens ordinarie arbete, bl.a. information Tillgängliga bra friskvårdsförmåner för anställda Proaktiva åtgärder för grupper med befarad ökad ohälsa, bl.a. företagshälsovård. Fortsatt utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Kontroll av att det finns friskvårdsförmåner Kontroll att det finns proaktiva åtgärder Kontroll av om genomförande av systematiskt arbetsmiljöarbete pågår Avstämning med personalenheten Avstämning med personalenheten Uppföljning av beslut samt avstämning med personalenheten PE Rektor Universitetsledning PE Rektor Universitetsledning PE Rektor Universitetsledning 20

Intern styrning och kontroll Bilaga 2 Vilka händelser kan ha negativ påverkan på att universitetets effektivitet och säkerhet förebyggande åtgärder Genomförande av medarbetarenkät med tillhörande åtgärdsarbete Det ska finnas en aktuell beslutad policy mot givande och tagande av muta Uppföljning samt dialog av den s.k. checklistan som fakulteter/lärarhögskolan fyller i, avseende åtgärder för att undvika otillbörlig påverkan Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll av om medarbetarenkät med tillhörande åtgärdsarbete genomförts Kontrollera att det finns en aktuell beslutad policy Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning med personalenheten Avstämning med ansvariga Ansvar kontroll Vem gör kontrollen? Till vem rapporteras avvikelsen? Ansvar åtgärd Vem ansvarar för att åtgärder vidtas? PE Rektor Universitetsledning PE Rektor Universitetsledning Rutiner för rapportering mellan olika organisatoriska nivåer inkl. uppföljning av rutiner ( i syfte att det ska vara tydligt vem som är ansvarig för att vidta åtgärder vid negativa händelser) Kontroll att det finns beslutade rutiner och uppföljning av tillämpning Uppföljning av beslut samt tillämpning av beslut PE Rektor Universitetsledning 21

Intern styrning och kontroll Bilaga 2 Vilka händelser kan ha negativ påverkan på att universitetets effektivitet och säkerhet förebyggande åtgärder En riskanalys har utformats för skador eller förluster utifrån förordning (1995;1300) om statliga myndigheters riskberedskap och under år 2016-2017 kommer åtgärder att vidtas i syfte att minska risk. Det finns en organisation för krisberedskap under ledning av universitetsdirektören, under år 2016-2017 kommer aktiviteter i syfte att säkerställa funktion att vidtas Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att åtgärder pågår upprättats Kontroll av genomförda aktiviteter Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning med säkerhetschef Avstämning med universitetsdirektör Ansvar kontroll Vem gör kontrollen? Till vem rapporteras avvikelsen? Ansvar åtgärd Vem ansvarar för att åtgärder vidtas? PE Rektor Universitetsledning PE Rektor Universitetsledning 22

Bilaga p 15 A

Umeå universitet, Universitetsstyrelsen Dokumenttyp: Beslut Datum: 2016-02-18 Dnr FS 1.3.3.-113-16 Sid 1 (1) Årsredovisning 2015 Föredragande Biträdande universitetsdirektör Per Ragnarsson och controller Carina Henningsson. Sammanfattning Årsredovisningen delas in i Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, Forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå, respektive Samverkan och innovation. Förutom dessa tre delar redovisas vissa uppgifter under rubriken Gemensamt för verksamhetsgrenarna. Avslutningsvis i årsredovisningen ligger den finansiella redovisningen. För vissa avsnitt i resultatredovisningen anges tillämpliga återrapporteringskrav och bestämmelser i regleringsbrev, lagar eller förordningar, bl.a. Högskolelagen (SFS 1992:1434) där de övergripande målen för statliga universitets verksamhet anges. Beslut Universitetsstyrelsen beslutar att fastställa Årsredovisning år 2015 Umeå universitet Analys och motivering Umeå universitet ska som statlig myndighet enligt Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag årligen upprätta och till regeringen lämna årsredovisning. Expediering Fakultetsledningar Rektor Lärarhögskolan Överbibliotekarie Biträdande universitetsdirektör Controller planeringsenheten

Bilaga p 15 B

Dnr: FS 1.3.3-113-16 1 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Umeå universitet Årsredovisning 2015 3 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Innehållsförteckning FÖRORD... 3 INLEDNING... 3 FRÅN VISION TILL VERKLIGHET... 3 INDELNING AV ÅRSREDOVISNINGEN... 7 VERKSAMHETEN... 7 PERSONAL... 8 EKONOMISK ÖVERBLICK... 8 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ... 11 INLEDNING... 11 EKONOMISK ÖVERSIKT... 14 UTBILDNINGSUPPDRAGET... 15 UTBILDNINGSUTBUD... 17 UTBYGGNAD AV VISSA UTBILDNINGAR... 20 BREDDAD REKRYTERING... 21 STUDIEAVGIFTER FÖR TREDJELANDSSTUDENTER... 22 LÄRAR OCH FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING... 23 LÄRARUTBILDNING I MINORITETSSPRÅK... 23 INTEGRATIONSSATSNINGAR... 24 UTVECKLING AV VFU I LÄRARUTBILDNINGEN... 25 SÄRSKILDA ÅTAGANDEN... 25 UPPDRAG... 27 UPPDRAGSUTBILDNING... 29 KONSORTIESAMARBETET OM LADOK... 29 EFFEKTER AV UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ... 30 FORSKNING, KONSTNÄRLIGT UTVECKLINGSARBETE OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ... 31 INLEDNING... 31 EKONOMISK ÖVERSIKT... 34 BIBLIOMETRI... 35 KONSTNÄRLIGT UTVECKLINGSARBETE... 36 EXTERNT FINANSIERAD VERKSAMHET OCH ERHÅLLNA FORSKNINGSBIDRAG... 37 STRATEGISKA FORSKNINGSOMRÅDEN... 40 HAVSMILJÖINSTITUTET... 42 UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ... 43 EFFEKTER AV FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ... 47 SAMVERKAN OCH INNOVATION... 48 INLEDNING... 48 UMEÅ UNIVERSITETS INFORMATION OM SIN VERKSAMHET... 48 SAMVERKAN... 50 INNOVATIONSVERKSAMHET... 52 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 4

GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETSGRENARNA... 58 INLEDNING... 58 SAMBAND FORSKNING UTBILDNING... 58 KOSTNAD PER PRESTATION... 59 FÖRORDNING OM ÅRSREDOVISNING OCH BUDGETUNDERLAG... 59 KVALITET I VERKSAMHETEN... 61 INTERN STYRNING OCH KONTROLL... 66 INTERNATIONALISERING... 67 STUDENTINFLYTANDE... 69 JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING... 71 KOMPETENSFÖRSÖRJNING... 75 SJUKFRÅNVARO... 79 HÅLLBAR UTVECKLING... 80 REDOVISNING AV UPPLÅTANDE AV BOSTADSLÄGENHET... 80 UPPDRAG ATT UTVECKLA KLINISK UTBILDNING OCH FORSKNING... 81 FINANSIELL REDOVISNING... 82 RESULTATRÄKNING (TKR)... 82 RESULTATRÄKNING PER VERKSAMHETSGREN (TKR)... 83 BALANSRÄKNING (TKR)... 84 BALANSRÄKNING FORTS. (TKR)... 85 ANSLAGSREDOVISNING... 86 DONATIONER... 87 STIFTELSEFÖRVALTNING... 87 MOTTAGNA GÅVOR OCH BIDRAG... 87 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER... 88 REDOVISNINGSPRINCIPER OCH VÄRDERINGSGRUNDER... 88 NOTER... 90 VÄSENTLIGA UPPGIFTER... 99 UPPGIFTER OM STYRELSEN... 100 STYRELSENS BESLUT OM ÅRSREDOVISNING FÖR 2015... 103 REDOVISNING AV TAKBELOPP... 104 5 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Förord Den 17 september 2015 firade vi 50 årsdagen av Kung Gustaf VI Adolfs invigning år 1965 av Umeå universitet. Jubileumsåret 2015 har gett oss många fina minnen, som med stolthet berättar om det universitet vi är i dag med alla sina mer än 4 200 medarbetare och 30 000 studenter för att inte tala om alla samarbetspartners från när och fjärran. Vår födelsedagsvecka runt den 17 september firades med interna festligheter, men också i möten med kommun- och regioninnevånare. Med studenterna och Whole Earth-projektet, respektive samtal konstnärer emellan på vårt internationellt uppmärksammade Bildmuseum, så vände vi oss också denna vecka ut mot världen. Årets årshögtid den 17 oktober var det stora samlade avslutet på jubileumsåret med många gäster från Sverige och olika delar av världen som hedrade vårt universitet, däribland Kung Carl XVI Gustaf, vår minister för högre utbildning och forskning, vår universitetskansler och rektorskollegor från olika delar av landet. Ett sant jubileumsfirande då våra nya hedersdoktorer, professorer och pristagare hedrades för sina ovärderliga insatser däribland den nu över världen uppmärksammade professor Emmanuelle Charpentier som erhöll Umeå universitets EC Jubileumspris 2015. Årshögtiden inramades av föreläsningar och seminarier med våra festföremål, som visade på den höga kvaliteten i vår forskning och insatser för utbildningen. I Times Higher Education World University Rankings för universitet yngre än 50 år, intog vi 2015 en framträdande position på plats 51. Bland alla universitet i världen hamnar Umeå universitet på en position bland de 300 främsta. För fjärde året i rad intar vi första plats nationellt och plats nummer 4 i Europa, enligt The International Student Barometer, som mäter internationella studenters nöjdhet. Dessa placeringar är av stor betydelse för vår internationella synlighet och attraktionskraft. För en attraktiv utbildning av hög kvalitet krävs engagerade och duktiga lärare. 2015 var året då vi genomförde den första ordinarie omgången av universitetets nya pedagogiska meriteringssystem, inom vilket lärare bedöms och belönas för sin skicklighet. Detta nya instrument är ett värdefullt steg för Umeå universitets fortsatta utveckling av hela vår utbildning. Vi har också utarbetat ett nytt kvalitetssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå som börjar gälla den 1 januari 2016. Implementering kvarstår, men Umeå universitet anses därmed ligga långt framme i detta utvecklingsarbete. Samtidigt som vi nu som 50-åring står stadigt, som ett av Sveriges större internationellt etablerade lärosäten för högre utbildning och forskning, är vi fortfarande ett ungt, öppet och dynamiskt universitet. Något vi värnar om! Vi har nu fullt ut, efter flera års förarbete, implementerat en verksamhetsplanering i 3-årscykler. Genom stor delaktighet över hela universitetet pågår arbetet med att utveckla långsiktigt fördelaktiga förutsättningar, inte minst för våra forskare och lärare, för att nå internationellt hög kvalitet, attraktionskraft och konkurrenskraft i utbildningen och forskningen. Vi har under året också tagit nästa steg i universitetets egen stora satsning på utveckling av våra så kallade interaktiva miljöer. Under våren 2015 påbörjades också arbetet med Wallenberg centrum för molekylärmedicin vid Umeå universitet, WCMM. Centrumet har möjliggjorts genom det goda samarbetet mellan universitetet och Västerbottens läns landsting, och med stöd av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Kempestiftelserna, samt Cancerforskningsfonden i Norrland. Satsningen utgör en del i en nationell plan för att Sverige ska återta sin världsledande position inom medicinsk forskning. På initiativ av Umeå universitet, och efter ett gemensamt planeringsarbete med Akademiska hus, togs under 2015 beslut om ombyggnationen av det gamla biologihuset till en toppmodern integrerad, dynamisk och gränsöverskridande forskningsmiljö Medicinskt Biologiskt Centrum. I december blev det dessutom klart att första spadtaget för den nya byggnaden för polisutbildningen tas redan under våren 2016. Det innebär att polisutbildningen i Umeå som startade år 2000 äntligen kan samla sina lokaler på campus. Umeå universitet blir också först i landet att ge polisstudenter högskoleexamen. Ett viktigt samarbetsavtal undertecknades i slutet av året med Volvokoncernens hyttfabrik i Umeå. Det ger våra studenter inom många ämnen möjlighet till utbyte i form av praktik, seminarier eller examensjobb på en av världens modernaste 3 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

produktionsanläggningar. Att våra studenter redan tidigt i utbildningen ges möjlighet att knyta kontakter med företag, myndigheter och organisationer är inte bara väldigt betydelsefullt för dem, utan också för universitetet och för hela regionens framtida utveckling. Under år 2015 har Handelshögskolan, som första enhet vid Umeå universitet, nått miljöcertifiering enligt ISO14001 standarden. Det innebär att studenterna bättre förbereds för ett miljöanpassat arbetssätt. Dessutom har Umeå universitet som ett av tre i landet tilldelats status som Riksidrottsuniversitet under året som gått. Stora forskningsanslag har i den europeiska konkurrensen under året tilldelats våra forskare. Här några axplock! Professor Åsa Gunnarsson erhöll medel för forskning om Europas framtida skattepolitik från Horizon 2020 och Lotta Vikström, professor i historia, har under 2015 som enda forskare i Sverige inom samhällsvetenskap och humaniora tilldelats ett ERC Consolidator Grant av det europeiska forskningsrådet, ERC. Birgitta Evensgård, professor i infektionssjukdomar och Arcumansluten forskare, har tillsammans med kollegor tilldelats ett stort anslag från Nordforsk för hållbar utveckling i norr. Så många som fem unga, talangfulla forskare har 2015 blivit utsedda till Wallenberg Academy Fellows, medan stora medicinska forskningssatsningar tilldelats medel från KAW till professorerna Stefan Björklund och Helena Edlund med kollegor och Peter Andersen. År 2015 tilldelades två medarbetare universitetets förtjänstmedalj. En av dem, professor Bengt Palmgren, är initiativtagare till Designhögskolan och har också stått bakom idén om ett konstnärligt campus vid Umeå universitet. I dag är Designhögskolan rankad som en av de bästa skolorna i världen när det gäller industridesign (och rankades åren 2012 2014 på första plats av designutbildningarna i Europa, Nord- och Sydamerika av, Red Dot Institute). Genom att bibehålla en topposition fortsätter Designhögskolan att attrahera studenter från hela världen. Den andra mottagaren av förtjänstmedaljen var professor Bernt Eric Uhlin som både har initierat och etablerat två framgångsrika forskningscentra vid Umeå universitet, Umeå Centre for Microbial Research, UCMR och Molecular Infection Medicine Sweden, MIMS. MIMS-konceptet innebär ett systematiskt arbete med att rekrytera lovande forskare tidigt i karriären och att ge dem goda förutsättningar för att kunna bedriva framgångsrik forskning. Ett lysande exempel på framgången med denna strategi är professor Emmanuelle Charpentier, som Time Magazine bedömde vara en av världens mest inflytelserika personer 2015, tack vare sin banbrytande forskning som resulterat i genomediteringsverktyget CRISPR-Cas9. Emmanuelle Charpentier uppnådde detta forskningsgenombrott under sin vistelse på MIMS, där hon nu är gästprofessor. Med detta verktyg har andra forskningsgenombrott skett. Bland universitetets växtforskare, har professor Stefan Jansson ställt GMO-problematiken i ett helt nytt ljus. Umeå universitet går nu in i medelåldern med stolthet över både tillväxt, kvalitet på utbildningsområdet och vetenskapliga framgångar. Vi har nu lagt grunden för långsiktigt konkurrenskraftiga förutsättningar för hög kvalitet i utbildningen och forskningen. Samtidigt är vi i samverkan med andra parter i samhället, nationellt och globalt, en part i arbetet med samhällets stora kända utmaningar, kompletterat med nya utmaningar! På grund av de allt ökande flyktingströmmarna har vi liksom andra under hösten 2015 startat arbetet med bland annat kompletteringsutbildningar, breddad rekrytering och deltagande. Jag ser fram emot Umeå universitets fortsatta bidrag till det uthålliga samhällsbygget och lösningar på samhällets stora utmaningar. Rektor Lena Gustafsson Snabbfakta om Umeå universitet 2015 30 957 studenter varav 29 852 studenter på grundnivå och avancerad nivå (62 procent kvinnor, 38 procent män) och 1 105 studenter på forskarnivå (51 procent kvinnor, 49 procent män) 4 248 anställda (53 procent kvinnor, 47 procent män) 366 professorer (30 procent kvinnor, 70 procent män) 4 fakulteter 39 institutioner 17 centrumbildningar (inkl. Lärarhögskolan) 9 arbetsenheter 4,2 miljarder i årsomslutning UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 2

Inledning Från vision till verklighet Visionen Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap lyder: Umeå universitet har en stark internationell position som ett av Sveriges ledande universitet. Vi har utvecklat ett samspel mellan forskning, utbildning, samverkan och innovation som utmanar gränser och spelar en central roll i regionens utveckling (Umeå universitet 2020 fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012) Umeå universitet har en högt ställd vision, Umeå universitet 2020. Under år 2013 pågick ett intensivt arbete över hela universitetet för att utifrån visionen konkretisera grupper om delmål och vilka konsekvenser de får för det fortsatta arbetet. I slutet av det året fastställdes universitetsgemensamma delmål samt delmål för fakulteterna och Lärarhögskolan, med tillhörande forskningskontrakt. År 2014 blev det första implementeringsåret av visionen och implementeringen har fortsatt år 2015. Centralt har varit att sjösätta en i internationellt hänseende attraktiv karriärväg för unga forskare, ett "äkta" tenure track-system, samt att skapa attraktiva förutsättningar för våra lektorat och professurer. Helt avgörande är här fullfinansiering av dessa tjänster genom anslagmedel för utbildning och forskning; för en långsiktighet som tillåter pedagogiska insatser av allra högsta kvalitet, men också forskningsförhållanden värda namnet. Det ger utrymme att ta höga risker, något som krävs för genombrottsforskning. Internationellt ligger Sverige i detta efter framgångsrika forskningsnationer, men nu börjar det röra på sig i landet. Nationellt ligger Umeå universitet långt fram; vi är redan på väg! Utvecklingen av våra utbildnings- och forskningsmiljöer är en viktig förutsättning för framgång. I december år 2012 beslutade universitetsstyrelsen att universitetet skulle göra en inledande satsning om 72 miljoner kronor på så kallade interaktiva miljöer. Det absolut viktigaste syftet och målet med satsningen är att öka kvaliteten i Umeå universitets forskning och utbildning. Styrelsen beslutade om att två miljöer skulle skapas som interaktiva lärmiljöer och tre som interaktiva fokusmiljöer. Under år 2015 har universitetsstyrelsen beslutat om placering och innehåll för två interaktiva fokusmiljöer, vilket innebär att placering och innehåll är klart för samtliga fem miljöer. Arbetet med forskningskontrakt är långsiktigt och bedrivs med syftet att utveckla forskningen och forskarutbildningen inom Umeå universitet. Under år 2015 har en extern utvärdering av arbetet med forskningskontrakt genomförts, där ambition, genomförande samt dialog/främjande utvärderats. Bland annat utifrån utvärderingsrapporten har rektor gjort en samlad bedömning och beslutat att fördela en del av forskningsbudgeten utifrån denna samlade bedömning. Grundläggande för Umeå universitets visionsarbete är att sträva efter högsta möjliga kvalitet i högre utbildning och forskning. Det må låta som en självklarhet för ett lärosäte, men Umeå universitets tro på vad det är som definierar god kvalitet och hur det uppnås är dock helt avgörande. Det är dessa tankar och idéer som tydliggörs i visionen. Visionen tar avstamp i de drivkrafter som fanns redan vid universitetets tillblivelse och tydliggör att framgång ska nås genom att förädla dessa faktorer. På nästa sida finns en kortfattad analys som klargör delarna i visionen och hur de hänger ihop. 3 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Stark internationell position 2020 har Umeå universitet en stark internationell position. Det betyder att universitetet håller en så hög kvalitet inom både högre utbildning och forskning att universitetet är ett attraktivt val för såväl nationella som internationella studenter, doktorander, forskare, lärare, övriga medarbetare och samarbetspartners. Individerna, universitetets studenter och medarbetare, utgör grunden för den styrka, som borgar för hög internationell konkurrenskraft. Ett av Sveriges ledande universitet 2020 är Umeå universitet ett av Sveriges ledande universitet. För detta krävs att gränsöverskridande kunna tackla vetenskapliga frågeställningar och samhällets utmaningar, samt erbjuda goda möjligheter för individens utveckling till kritiskt tänkande och hög kompetens. Det kan Umeå universitet uppnå genom att framgångsrikt utveckla sin roll som ett fullbredduniversitet, det vill säga ett universitet som bedriver högre utbildning och forskning över en vetenskaplig och konstnärlig bredd av humaniora, medicin, naturvetenskap, teknik och samhällsvetenskap. Samspel mellan utbildning, forskning, samverkan och innovation 2020 utnyttjar Umeå universitet potentialen i samspelet mellan utbildning och forskning, mellan interna och externa aktörer, i samspelet med samhället i övrigt lokalt till globalt. Det leder till delad kunskap, delad metodik, kompetensutbyte, utvecklat nätverk och ett idéflöde som i samspelet är dubbelriktat med full respekt för samspelande parters olika förutsättningar och mål. Där samspelet utnyttjar potentialen för å ena sidan ökad kvalitet i utbildningen och forskningen och å andra sidan stärker universitetets roll för samhällets utveckling och innovationskraft. Utmanar gränser 2020 utnyttjar Umeå universitet än mer sin tradition att utmana gränser. Universitetet har alltid valt sin egen väg och därmed vågat passera gränser och träda in i det okända. Där den gränslösa kunskapen öppnar vägar mellan vetenskapliga och konstnärliga områden, mellan det fysiska rummet och de digitala möjligheterna, över nationsgränser och kulturella skiljelinjer som begränsar. Där forskningen passerar gränser för det trygga och ges förutsättningar för att våga misslyckas, förutsättningar som möjliggör högt risktagande och leder till nya kunskapsgenombrott. Regionens utveckling 2020 spelar Umeå universitet en än centralare roll i regionens utveckling. Genom sin starka internationella position stärker Umeå universitet sin traditionellt viktiga roll i regionen inte minst genom att attrahera och svara för hög kompetens till privat såväl som offentlig sektor. För högutbildad arbetskraft och en ökning av arbetstillfällen i regionen sker ett samspel mellan universitet och region med delat ansvarstagande. Universitetet verkar i sin mångfacetterade roll för ett öppet och demokratiskt samhälle och en hållbar samhällsutveckling, regionalt, nationellt och internationellt. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 4

5 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 6

Indelning av årsredovisningen Redovisningen av universitetets verksamhet delas in i Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, Forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå, respektive Samverkan och innovation. Förutom dessa tre delar redovisas vissa uppgifter under rubriken Gemensamt för verksamhetsgrenarna. Avslutningsvis i årsredovisningen ligger den finansiella redovisningen. För vissa avsnitt i resultatredovisningen anges tilllämpliga återrapporteringskrav och bestämmelser i regleringsbrev, lagar eller förordningar, bl.a. högskolelagen (SFS 1992:1434), där de övergripande målen för statliga universitets verksamhet anges. För vissa avsnitt anges också hänvisningar till annan information från riksdag och regering, eller till mål som universitetet själv uppställt. Gemensamt för dessa avsnitt är att de inleds med att citera aktuellt återrapporteringskrav, lag eller bestämmelse, alternativt den information som avsnittet kan hänvisas till. Redovisningen av jämförelsetal har i vissa fall gjorts för fyra föregående år utöver redovisningsåret 2015, trots att endast två jämförelseår formellt behöver redovisas. Årsredovisningen har sammanställts med bidrag från många delar av universitetet, och uppgifter om volym, ekonomi och utveckling har hämtats främst från universitetets beslutstödssystem Fokus, samt från ekonomisystemet Raindance. Uppgifter om måluppfyllelse och viktiga aktiviteter har hämtats ifrån beslut, rapporter, etc. Uppgifter om studenter, forskarstuderande och personal har hämtats från Fokus, som är universitetets system för automatiserad uppföljning och som hämtar data från universitetets stora administrativa källsystem Ladok, Primula och Raindance. Under året har definitioner gällande personalstatistik anpassats till den nationella rekommendation som arbetats fram av nätverket för planeringschefer. Vissa siffror avseende personaldata för tidigare år kan därför i en del fall skilja sig ifrån tidigare års uttag. Viss utbildningsdata från Ladok som är av icke-ekonomisk karaktär, låses inte i de särskilda årsredovisningstabeller som finns. Eftersom Ladoksystemet i grunden är ett levande system innebär detta att det kan ha skett datatransaktioner som skapar skillnader i historiska data jämfört med vad som rapporterats i tidigare årsredovisningar. Detta gäller bland annat data angående doktorander och antalet utfärdade examina. För att redovisningen ska vara så rättvisande och enhetlig som möjligt, samt i syfte att få en ökad jämförbarhet med övriga nationella universitet, har därför tidigare års siffror gällande personaldata och utbildningsdata i årsredovisningen för år 2015 uppdaterats. Verksamheten Umeå universitet bedriver utbildning och forskning inom ramen för fyra fakulteter: humanistisk, samhällsvetenskaplig, medicinsk samt teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Lärarhögskolan vid Umeå universitet ska samordna, utveckla och kvalitetssäkra lärarutbildning och utbildningsvetenskap vid Umeå universitet. Universitetet har ett brett utbildningsutbud inom flertalet utbildningsområden, vilka omfattar såväl yrkesexamina och generella examina inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå, som licentiat- och doktorsexamina inom utbildning på forskarnivå. Forskningsverksamheten inom fakulteterna är betydande, med såväl stor bredd som spetsområden med mycket hög nationell eller internationell kvalitet. Universitetet har under året rönt flera framgångar inom forskningen. Universitetet har ett rikt samarbete med det omgivande samhället, vilket inom utbildning på grundnivå bl.a. kommer till uttryck genom att studenter har praktik i arbetslivet samt genomför examensarbeten i samarbete med andra organisationer som företag, kommuner, landsting, etc. Inom forskningen sker samverkan även genom projekt i samarbete med näringslivet och andra organisationer. Universitetet bedriver vidare uppdragsutbildning, varav polisutbildningen på uppdrag av Rikspolisstyrelsen är den mest omfattande. Sedan år 2011 bedrivs regionaliserad läkarutbildning från och med termin 6 på de tre studieorterna Sunderbyn, Sundsvall och Östersund. 7 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Personal Det totala antalet årsarbetare vid Umeå universitet var 3 871 i oktober år 2015, en minskning med 1 årsarbetare (0 procent) jämfört med år 2014. Det totala antalet anställda personer under år 2015 uppgick till 4 248. Antalet lektorer har liksom tidigare år ökat under år 2015, medan antalet adjunkter fortsätter att minska, i enlighet med universitetets strategi att öka andelen disputerade lärare. Antalet professorer har ökat något år 2015 jämfört med föregående år. Diagrammet nedan visar hur antalet årsarbetare har förändrats totalt de senaste åren och hur många av dessa som var kvinnor respektive män. Av dokumentet Budget Umeå universitet år 2015, inkl. ekonomisk plan 2016 2017 framgår att det ekonomiska resultatet för universitetet planerades vara -30 miljoner kronor år 2015. Rektor beslutade i oktober år 2015 om flera åtgärder i syfte att ytterligare säkra upp ekonomistyrningen inom universitetet, samt därigenom anpassa kostnaderna till en lägre nivå år 2016. Umeå universitets intäkter har under perioden 2011 2015 ökat med 10 procent, och kostnaderna har under samma period ökat med 14 procent. År 2015 har intäkterna ökat med 26 miljoner kronor (+0,6 procent), medan kostnaderna har ökat med 78 miljoner kronor (+1,9 procent). Årets kapitalförändring är -59 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor lägre än den prognos som lämnades i en delårsrapport per den 30 juni 2015 (-32 miljoner kronor). Differensen mellan utfall och prognos motsvarar 0,6 procent av 2015 års kostnader och förklaras främst av att bidragsintäkterna är lägre än prognostiserat. Diagram 1: Antal årsarbetare totalt år 2011 2015. Fördelningen av antalet årsarbetare mellan olika typer av befattningar, samt mellan kvinnor och män inom olika kategorier av befattningar framgår på annan plats i årsredovisningen (avsnittet Jämställdhet och likabehandling ). Ekonomisk överblick Underskottet ligger både inom fakulteter och universitetsgemensam nivå och avser till en del strategiska satsningar som finansierats från myndighetskapital. I raden Resultat från andelar i hel- och delägda företag i tabell 1 (resultaträkning 2011 2015, miljoner kronor) redovisas 2015 års preliminära och oreviderade ekonomiska resultat för Uminova Holding AB, resultatet var +74 tkr. Se även not 18 och 25 i den finansiella redovisningen. Årets kapitalförändring Årets resultat, inklusive andelar i dotterbolag som avser 2015 års resultat, uppgår till ett underskott om -59 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,4 procent av de totala intäkterna år 2015. Efter åtta år i rad med positiva ekonomiska resultat redovisade Umeå universitet år 2013 ett planerat negativt ekonomiskt resultat motsvarande -109 miljoner kronor. Universitetsstyrelsen beslutade redan under år 2013 att anpassning till en lägre kostnadsnivå skulle ske planerat fr.o.m. år 2014, år 2014 var universitetets ekonomiska resultat -8 miljoner kronor. Resultatet för år 2014 visar tydligt att en anpassning till lägre kostnadsnivå genomförts, medan det ekonomiska resultatet år 2015 är lägre än planerat. Diagram 2: Kapitalförändring år 2011 2015, miljoner kronor. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 8

Kapitalförändring per verksamhetsgren Utbildningen på grundnivå och avancerad nivå redovisar ett negativt resultat med -14,4 miljoner kronor. Detta underskott motsvarar 0,8 procent av intäkterna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Underskottet finns främst inom anslagsfinansierad grundutbildning. Ladokkonsortiet redovisar ett underskott med -7,1 miljoner kronor år 2015 som fördelas både på utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt på forskning och utbildning på forskarnivå. Underskottet finansieras genom tidigare ackumulerat överskott. Inom forskning och utbildning på forskarnivå redovisas ett underskott med totalt -44 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,8 procent av årets intäkter. Underskottet är en medveten konsekvens av strategin att myndighetskapital ska användas till strategiska satsningar och finns både inom anslagsfinansierad verksamhet och uppdragsforskning. Underskott finns framför allt på universitetsgemensam nivå samt inom samhällsvetenskaplig fakultet, medicinsk fakultet och humanistisk fakultet. Finansiering Intäkterna för anslag ökar år 2015 (+52 miljoner kronor eller +2 procent), beroende på indexökning samt ökat anslag inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Avgiftsintäkterna ökar år 2015 jämfört med år 2014 (+6 miljoner kronor eller +1,0 procent). Bidragsintäkterna har minskat med 26 miljoner kronor år 2015 (-2,8 procent) jämfört med år 2014. Orsaken till denna minskning är bl.a. förbättrad ekonomiredovisning av bidragsprojekt, vilket ger en ekonomisk engångseffekt år 2015. Diagram 4: Finansiering uppdelad på olika intäktsgrupper år 2011 2015, procent. Resursförbrukning Diagram 3: Kapitalförändring per verksamhetsgren år 2015, miljoner kronor. De totala personalkostnaderna ökar med 88 miljoner kronor (+3,5 procent) år 2015 jämfört med år 2014. Kostnadsökningen beror till betydande del på årlig lönerevision och höjning av lönekostnadspåslag år 2015. Lokalkostnaderna är i princip oförändrade år 2015 jämfört med år 2014 (+0,1 procent). Driftkostnaderna minskar med 8 miljoner kronor (-0,8 procent) år 2015, och avskrivningarna minskar med 2 miljoner kronor år 2015. Diagram 5: Resursförbrukningen uppdelad på olika kostnadsgrupper år 2011 2015, procent. 9 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Balansräkning Universitetets tillgångar respektive eget kapital och skulder har ökat med 66 miljoner kronor år 2015 och uppgår 2015-12-31 till totalt 2 427 miljoner kronor. Ökningen avser främst materiella anläggningstillgångar och immateriella anläggningstillgångar (IT-system). Oförbrukade bidrag uppgår till 818 miljoner kronor, vilket är en ökning med 19 miljoner kronor jämfört med år 2014. Universitetets skulder m.m. har ökat med 90 miljoner kronor till 827 miljoner kronor per 2015-12-31. Myndighetskapitalet minskar till totalt 514 miljoner kronor vid årets slut. Ekonomisk sammanfattning, resultaträkning Nedan ges en sammanställning över intäkter och kostnader, samt årets kapitalförändring år 2015 jämfört med år 2011 2014. Intäkter 2011 2012 2013 2014 2015 Anslag 2 455 2 493 2 511 2 586 2 637 Avgifter, ersättningar 495 622 560 601 607 Bidrag 795 800 884 938 911 Finansiella intäkter 29 24 15 7 2 Summa intäkter 3 774 3 939 3 970 4 132 4 158 Kostnader Personal 2 282 2 397 2 512 2 534 2 621 Lokaler 348 398 397 402 402 Övrig drift 953 988 1 016 1 028 1 020 Finansiella kostnader 5 6 5 4 4 Avskrivningar 121 138 148 171 168 Summa kostnader 3 710 3 927 4 078 4 138 4 216 Verksamhetsutfall 64 12 109 7 59 Resultat från andelar i hel- och delägda företag 0 0 0 1 0 Årets kapitalförändring 64 12 109 8 59 Tabell 1: Resultaträkning år 2011 2015, miljoner kronor. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 10

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Inledning Vid Umeå universitet bedrivs utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom utbildningsområdena humaniora, juridik, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, vård, odontologi, medicin, undervisning, verksamhetsförlagd utbildning, design, konst, musik, idrott, samt övrigt. År 2015 hade Umeå universitet 16 726 helårsstudenter, varav 15 873 helårsstudenter avräknas inom takbelopp och resterande 853 är studenter inom uppdragsutbildning etc. Universitetet arbetar intensivt med att få ett bättre strukturerat utbildningsutbud med fokus på en ökad utbildningskvalitet samt för att komma ned till takbeloppet. Genom åtgärder år 2015 har antalet helårsstudenter inom takbeloppet minskat med närmare 0,8 procent jämfört med år 2014 (en minskning med 124 helårsstudenter). Även år 2015 minskades utbildningsutbudet, framför allt av fristående kurser, för att klara kraven. I linje med visionsdokumentet Umeå universitet 2020 Vision och mål initierade Umeå universitet år 2012 en satsning på interaktiva miljöer. Satsningen har fortsatt även under år 2015. Vid årets sista styrelsemöte fastställde universitetsstyrelsen placering och innehåll för de återstående interaktiva fokusmiljöerna som kommer att byggas vid medicinska biblioteket samt vid kemiskt-biologiskt centrum, KBC. Under hösten år 2015 har arbetet påbörjats för en interaktiv fokusmiljö i MIT-huset (Matematik och Informationsteknologi), som kommer att stå klar under år 2016. De nya interaktiva lärmiljöerna i samhällsvetarhuset och humanisthuset används flitigt och har blivit en resurs för universitetet. Umeå universitet arbetar kontinuerligt och systematiskt med att förbättra kvaliteten på utbildningen, både på grundnivå och avancerad nivå. Ett mycket konkret exempel är det av rektor i november beslutade kvalitetssystemet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Kvalitetssystemet består av elva olika aktiviteter som kommer att höja universitetets utbildningskvalitet. Det skapar förutsättningar för en målinriktad, systematisk och kontinuerlig utveckling av utbildningarna vid Umeå universitet. Läs mer om kvalitetssystemet under avsnittet Kvalitet i verksamheten. Modellen för högskolepedagogisk meritering som utarbetats vid universitetet är ett annat exempel på kvalitetsförbättringar inom utbildning. Under år 2015 har det vid Umeå universitet utsetts 18 excellenta och 23 meriterade lärare. En ny ansökningsperiod för pedagogisk meritering avslutades i oktober år 2015 och bedömningen av de sökande pågår. Intresset för att pedagogiskt meritera sig är stort. Vissa av universitetets utbildningar har i Universitetskanslersämbetets utbildningsutvärderingar erhållit omdömet bristande kvalitet. Under år 2015 har dessa brister åtgärdats, se vidare under avsnittet Kvalitet i verksamheten. Universitetet erhöll totalt 20,9 miljoner kronor år 2015 i utökat anslag för de utbildningar som erhåller omdömet mycket hög kvalitet. Det motsvarade 7,0 procent av de totala medel i riket som fördelats utifrån utvärderingarna, vilket är en ökning jämfört med år 2014 då universitetet erhöll 6,6 procent av rikets medel. Umeå universitet hade cirka 5,5 procent av utbildningsvolymen i landet år 2014. En utmaning är dock att pedagogiken behöver utvecklas så att lokalerna utnyttjas fullt ut. Universitetspedagogik och lärandestöd, UPL, har initierat ett flertal utbildningsinsatser av lärarna. Under året har det vid medicinska och samhällsvetenskapliga fakulteten på försök genomförts digitala examinationer. Försöken visade att det är ett fullt genomförbart examinationssätt. 11 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

För fjärde året i rad gav internationella studenter Umeå universitet högst betyg av de svenska lärosätena i International Student Barometer, ISB. Umeå universitet rankas som nummer fyra i Europa. Vid en jämförelse med alla deltagande lärosäten hamnar Umeå universitet på första plats i Sverige i totalt 23 underkategorier, och på första plats i Europa när det gäller sportanläggningar och mottagande på ankomstdagen. Studenterna var särskilt nöjda med inlärningsstödet, språksupporten, storleken på klasserna, möjligheten att få nya vänner samt ITsupporten. Även Designhögskolan fortsätter att rankas högt av Red Dot Institute, i år på en andra plats av designutbildningarna i Europa, Nord- och Sydamerika. Tabellen nedan visar utvecklingen av det totala antalet individer i utbildning på grundnivå och avancerad nivå, antalet helårsstudenter, antalet helårsprestationer samt prestationsgraden under perioden 2006 2015. Tabellen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå, inklusive uppdragsutbildning. Sedan år 2006 har antalet studenter (registrerade individer) inom grundnivå och avancerad nivå ökat med 9 procent (+2 429 studenter). Antalet studenter minskade år 2015 förfemte året i rad sedan år 2010, i enlighet med universitetets intentioner att anpassa utbildningsvolym till erhållet takbelopp. Helårsstudenter Helårsprestationer År Registrerade Totalt Varav Totalt Varav Prestationsgrad individer program kurser program kurser 2006 27 423 16 707 11 594 5 113 14 247 10 725 3 522 85 % 2007 27 222 16 151 11 222 4 929 13 633 10 228 3 404 84 % 2008 28 032 16 117 10 882 5 235 13 568 10 081 3 488 84 % 2009 32 259 17 498 11 401 6 097 14 049 10 111 3 938 80 % 2010 35 433 17 914 11 506 6 407 14 552 10 580 3 972 81 % 2011 34 842 17 742 11 694 6 048 14 281 10 409 3 872 80 % 2012 32 955 17 144 11 712 5 432 14 184 10 620 3 564 83 % 2013 31 251 16 915 11 995 4 920 14 379 11 004 3 375 85 % 2014 30 254 16 854 12 392 4 462 14 138 11 201 2 936 84 % 2015 29 852 16 726 12 510 4 216 14 371 11 616 2 755 86 % Tabell 2: Totalt antal registrerade studenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå kalenderåren 2006 2015 (alla kurstyper d.v.s. inkl. uppdragsutbildning m.fl.). Prestationsgraden uttryckt i procent = HPR/HST x 100. Följande diagram redovisar utvecklingen av antalet studenter inom grundnivå och avancerad nivå under de senaste tio åren (alla kurstyper d.v.s. inkl. uppdragsutbildning m.fl.). Könsfördelningen inom hela studentpopulationen i utbildning på grundnivå och avancerad nivå är 62 procent kvinnor och 38 procent män, vilket är en något lägre andel män jämfört med år 2013 respektive år 2014. Likt föregående år är andelen kvinnor störst inom områdena vård, undervisning/verksamhetsförlagd utbildning och odontologi, medan andelen män är störst inom utbildningsområdena musik, teknik och idrott. Diagram 6: Antal registrerade studenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå per år och kön år 2006 2015. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 12

Den kraftiga ökning av antalet nybörjare som universitetet hade under åren 2009 2010, bröts år 2011 med en nedgång som fortsatt under perioden 2012 2015. År 2015 minskade antalet nybörjare med 192 personer (-2 procent) jämfört med år 2014. Denna minskning har varit planerad i syfte att anpassa utbildningsvolymen till erhållet takbelopp. Utbildning för gränslös kunskap Arbetet med att uppnå uppsatta visioner och mål i dokumentet Umeå universitet 2020 Vision och mål fortgår. Det övergripande målet Utbildning för gränslös kunskap innefattar elva delmål som i formuleringar kan variera något mellan fakulteterna inklusive Lärarhögskolan. Målen med tillhörande fördjupade analyser, strategier och uppföljningskriterier fastställdes av rektor i oktober år 2013, och är en del av visionsdokumentet Umeå universitet 2020 Vision och mål. En uppföljning av fakulteternas/lärarhögskolans arbete med delmålen gjordes i början av år 2015 och fastställdes av rektor under våren. Diagram 7: Antal högskolenybörjare år 2006 2015 vid Umeå universitet. Den genomsnittliga prestationsgraden år 2015 var 86 procent, vilket är 2 procentenheter högre jämfört med föregående år. Prestationsgraden är högre för program (93 procent) än för fristående kurser (65 procent). För program har prestationsgraden ökat år 2015 jämfört med föregående år (+2,5 procentenheter) medan den för fristående kurser har minskat ( 0,5 procentenhet). Diagram 8: Prestationsgrad vid Umeå universitet år 2011 2015, procent. Delmålen reviderades under våren år 2015, för den första treårsperioden (2013 2015), genom att utbildningsstrategiska rådet gick igenom de tidigare beslutade delmålen för år 2013 2015 av Umeå universitet 2020 Vision och mål. Universitetsstyrelsen beslutade i juni år 2015 att tillstyrka den inriktning på den fortsatta verksamhetsplaneringen som Vision 2020 - delmål 2016 2018 är ett uttryck för, att uppdra åt rektor att fastställa delmål för perioden 2016 2018 i november år 2015, samt att en årlig uppföljning av fastställda delmål sker under perioden 2016 2018. Under hösten 2015 har arbetet med Vision 2020 pågått i verksamheten, och konkreta exempel på positiva resultat är bland annat delmålet Andelen helårsstudenter på avancerad nivå har ökat. Som exempel kan nämnas humanistiska fakulteten, där andelen helårsstudenter på avancerad nivå har ökat från 3,8 procent år 2012 till 6,6 procent år 2015. Ett annat delmål med positivt resultat är Antalet meriterade och excellenta lärare har ökat. Den nya meriteringsmodellen har vid exempelvis medicinska fakulteten hittills inneburit att sju lärare utnämnts till meriterade eller excellenta. Vad gäller delmålen Andelen inresande internationella studenter har ökat till X procent respektive Antalet utresande studenter har ökat till Y antal har inresande och utresande studenter ökat exempelvis vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet jämfört med föregående år. Där var 57 studenter utresande år 2014, och år 2015 hade en ökning skett till 86 studenter. Vad gäller inresande studenter var 4,6 procent av den totala studentpopulationen inresande studenter vid fakulteten år 2014 jämfört med 5,5 procent år 2015. 13 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Ekonomisk översikt Nedan ges en sammanställning över intäkter och kostnader inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå, exklusive uppdragsutbildning. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, exkl. uppdragsutbildning Intäkter 2013 2014 2015 Anslag 1 373 461 1 401 118 1 432 892 Avgifter och andra ersättningar 134 506 144 303 154 934 Bidrag 21 321 25 512 29 822 Finansiella intäkter 6 279 2 893 954 Summa intäkter 1 535 568 1 573 826 1 618 603 Kostnader Personal 940 943 962 748 996 408 Lokaler 210 709 215 049 210 490 Övriga driftskostnader 383 400 376 776 377 429 Finansiella kostnader 2 028 1 366 1 593 Avskrivningar 41 458 48 616 45 592 Summa kostnader 1 578 538 1 604 555 1 631 512 Transfereringar Erhållna medel 13 855 15 111 16 410 Lämnade bidrag 13 855 15 111 16 410 Summa 0 0 0 Årets kapitalförändring 42 970 30 729 12 909 Tabell 3: Resultaträkning år 2013 2015 för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, exkl. uppdragsutbildning, tkr. Intäkterna för grundutbildningsverksamheten (exkl. uppdragsutbildning etc.) vid Umeå universitet har ökat med 2,8 procent år 2015. Av de totala intäkterna utgörs störst andel av statliga anslag (89 procent). Anslagsintäkterna har ökat med 31,8 miljoner kronor eller 2,3 procent från år 2014 till år 2015. Ökningen beror huvudsakligen på indexuppräkning år 2015 samt på ökade intäkter för ALF och TUA. Avgifter och ersättningar har ökat år 2015 med 10,6 miljoner kronor och bidragsintäkterna med 4,3 miljoner kronor jämfört med föregående år. Resultatet är ett underskott med 13 miljoner kronor inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå, exkl. uppdragsutbildning. En orsak till underskottet är att universitetet överskrider takbeloppet med 37 miljoner kronor år 2015 och inte uppbär några intäkter år 2015 för helårsstudenter och helårsprestationer över takbeloppet. Kostnaderna har ökat med 27 miljoner kronor (+1,7 procent) år 2015 jämfört med år 2014. Personalkostnaderna har ökat med 34 miljoner kronor (+3,5 procent) år 2015, främst beroende på löneökningar samt höjning av lönekostnadspåslag. Lokalkostnaderna har minskat med 2 procent jämfört med föregående år. Diagram 9: Intäkts- och kostnadsutveckling år 2011 2015 avseende utbildning på grundnivå och avancerad nivå, exkl. uppdragsutbildning, miljoner kronor. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 14

Uppdragsutbildning Tabellen nedan ger en sammanställning över intäkter och kostnader inom uppdragsutbildning. Intäkter 2013 2014 2015 Anslag 0 0 0 Avgifter 98 080 100 034 88 361 Bidrag 0 0 0 Finansiella intäkter 87 80 6 Summa intäkter 98 167 100 114 88 367 Kostnader Personal 33 314 40 826 35 455 Lokaler 4 542 5 236 4 358 Övriga driftskostnader 62 784 58 677 49 778 Finansiella kostnader 5 4 37 Avskrivningar 356 305 220 Summa kostnader 101 002 105 048 89 848 Årets kapitalförändring 2 834 4 934 1 481 Tabell 4: Resultaträkning år 2013 2015 för uppdragsutbildning, tkr. Intäkterna för uppdragsutbildning har minskat med 12 miljoner kronor (-12 procent) jämfört med föregående år. Kostnaderna minskar år 2015 med 15 miljoner kronor eller 14 procent. Orsaken till minskningarna är främst att två uppdragsutbildningar har minskat under år 2015: lärarlyftet samt Korta vägen för utomnordiska akademiker. Den största uppdragsutbildningen är polisutbildningen, som står för närmare hälften av intäkterna. Utbildningsuppdraget Takbeloppet År 2015 registrerades totalt 15 873 helårsstudenter som avräknats mot universitetets takbelopp (2014: 15 997, 2013: 16 051). Minskningen år 2015 (-124 helårsstudenter eller -0,8 procent) ligger främst inom utbildningsområdena naturvetenskap (-76 helårsstudenter) och teknik (-52 helårsstudenter). Minskningen år 2015 är planerad och beror huvudsakligen på att institutioner under året fortsatt anpassningen till budgetramen för grundutbildning. År 2010 hade universitetet 17 302 helårsstudenter, och t.o.m. år 2015 har en minskning skett med 1 429 helårsstudenter eller -8,3 procent. Därtill kommer 853 helårsstudenter finansierade genom särskilda statliga medel eller uppdragsmedel (2014: 857, 2013: 864). De studerande och deras prestationer inom takbeloppet fördelar sig på utbildningsområden enligt tabell 5. Ersättningen överstiger takbeloppet med 37,3 miljoner kronor år 2015 (2014: +41,0 miljoner kronor, 2013: +38,2 miljoner kronor). Universitetet hade en ackumulerad överproduktion med 79,2 miljoner kronor vid ingången av år 2015. Vid utgången av år 2015 har universitetet 116,5 miljoner kronor i överproduktion som universitetet får spara till kommande budgetår för att då berättiga till ersättning de år universitetet underskrider takbeloppet. Jämfört med den prognos som universitetet inlämnat i oktober till Utbildningsdepartementet är avvikelsen -4,7 miljoner kronor, vilket motsvarar -0,4 procent i relation till takbeloppet. Utbildningsområde Antal Antal Ersättning HST HPR (tkr) Humaniora 1 827 1 210 77 162 Juridik 391 393 19 172 Samhällsvetenskap 4 099 3 362 185 946 Naturvetenskap 2 207 1 715 189 068 Teknik 1 838 1 629 166 195 Vård 2 356 2 222 235 497 Odontologi 288 307 29 369 Medicin 1 566 1 534 211 060 Undervisning 398 377 27 621 Verksamhetsförlagd 118 120 11 146 utbildning Övrigt 264 221 18 417 Design 310 310 73 162 Konst 74 74 22 021 Musik 10 10 2 065 Idrott 127 110 18 953 Summa 15 873 13 591 1 286 852 Ersättning för helårsprestationer från dec 2014 2 102 Summa utfall 1 288 954 Takbelopp 2015 1 251 662 Differens till takbelopp (Takbelopp Summa utfall) 37 292 Ingående överproduktion (2015-01-01) 79 182 Utgående överproduktion (2015-12-31) 116 474 Tabell 5: Takbelopp år 2015, tkr. Följande diagram redovisar utfallet i miljoner kronor under åren 2011 2015 i förhållande till det av regeringen tilldelade takbeloppet. Diagram 10: Intäkter grundutbildningsanslag samt takbelopp år 2011 2015, miljoner kronor. 15 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Konstnärliga utbildningsområden Regleringsbrev 2015 Inom de konstnärliga utbildningsområdena kan universitetet högst avräkna följande antal helårsstudenter (respektive helårsprestationer) inom angivet utbildningsområde: - högst 310 helårsstudenter inom design - högst 74 helårsstudenter inom konst - högst 10 helårsstudenter inom musik Antalet helårsstudenter inom utbildningsområdet design uppgick till 312, inom utbildningsområdet konst till 94 och inom utbildningsområdet musik till 31. Begränsningen av antalet helårsstudenter inom design, konst och musik har inneburit att 2 helårsstudenter inom design, 20 helårsstudenter inom konst samt 21 helårsstudenter inom musik klassats som teknik vid avräkning mot grundutbildningsanslaget. Antalet avlagda examina Under år 2015 har 427 fler grundutbildningsexamina utfärdats vid Umeå universitet än föregående år vilket är en ökning med knappt 10 procent. Totalt har 4 837 examina utfärdats under år 2015, av dessa har 3 218 utfärdats till kvinnor vilket motsvarar 67 procent av det totala antalet examina (2014: 68 procent kvinnor, 32 procent män). Antalet utfärdade examina ökar bland såväl män som kvinnor jämfört med år 2014. Största ökningen av antalet examina ser vi i kategorin yrkesexamina där bl.a. civilingenjörsexamina ökar med 38 procent och läkarexamina med 23 procent jämfört med år 2014. Antalet generella examina fortsätter att öka och för år 2015 sker ökningen i princip uteslutande inom magister- och mastersexamina. Antalet utfärdade magisterexamina ökar med 17 procent och antalet mastersexamina ökar med 20 procent jämfört med år 2014. I tabell 6 redovisas antalet examina per examenskategori fördelade på kön. Examenskategori 2011 2012 2013 2014 2015 Generella examina 2 026 1 912 1 995 2 266 2 425 varav kvinna 1 330 1 219 1 243 1 509 1 595 varav man 696 693 752 757 830 Konstnärliga examina 48 76 130 106 112 varav kvinna 23 36 65 55 59 varav man 25 40 65 51 53 Yrkesexamina 2 133 2 094 2 149 2 018 2 281 varav kvinna 1 551 1 493 1 499 1 408 1 551 varav man 582 601 650 610 730 Övriga examina 27 21 16 20 19 varav kvinna 10 14 9 11 13 varav man 17 7 7 9 6 Totalt 4 234 4 103 4 290 4 410 4 837 Tabell 6: Antal examina per examenskategori år 2011 2015 fördelade på kön. I tabellen nedan redovisas antalet utfärdade examina för var och en av de examina som universitetet har tillstånd att utfärda. Examina 2011 2012 2013 2014 2015 Generella examina Högskoleexamen 199 163 132 124 126 Kandidatexamen 1 122 1 005 1 146 1 406 1 413 Magisterexamen 324 420 451 488 585 Magisterex. med bredd 31 20 1 0 1 Magisterexamen med djup 180 95 63 50 63 Masterexamen 170 209 202 198 237 Totalt 2 026 1 912 1 995 2 266 2 425 Konstnärliga examina Kandidatexamen 23 44 74 63 65 Masterexamen 25 32 56 43 47 Totalt 48 76 130 106 112 Yrkesexamina Apotekare 0 3 10 11 16 Arbetsterapeut 51 31 47 38 45 Arkitekt 0 2 0 2 4 Barnmorska 18 22 24 16 20 Biomedicinsk analytiker 25 30 23 24 32 Civilekonom 70 130 179 169 162 Civilingenjör 81 73 99 104 144 Dietist 28 25 21 9 41 Förskollärare 0 0 0 0 36 Grundlärare 0 0 0 6 44 Grundskollärare 4-9 113 42 48 43 36 Högskoleingenjör 77 109 82 104 113 Jurist 68 74 80 70 88 Logoped 24 1 25 0 26 Läkare 159 168 140 166 204 Lärare 431 388 367 314 231 Psykolog 82 79 78 67 86 Psykoterapeut 8 35 32 2 30 Receptarie 57 34 39 61 47 Röntgensjuksköterska 13 14 13 19 15 Sjukgymnast 53 71 68 65 62 Sjukhusfysiker 8 3 1 3 5 Sjuksköterska 225 207 185 210 179 Socionom 231 215 228 213 180 Specialistsjuksköterska 96 146 160 119 137 Speciallärare 32 25 35 27 50 Specialpedagog 51 39 35 29 43 Studie- o yrkesvägledare 42 49 48 29 52 Tandhygienist 30 25 20 31 20 Tandläkare 39 35 44 46 57 Tandtekniker 21 19 18 20 24 Yrkeslärare 0 0 0 0 24 Ämneslärare 0 0 0 1 7 Ämneslärare 7-9 0 0 0 0 11 Ämneslärare gymnasiet 0 0 0 0 10 Totalt 2 133 2 094 2 149 2 018 2 281 Övriga examina Examen motsv. äldre 27 21 16 20 19 lärarexamen Umeå universitet totalt 4 234 4 103 4 290 4 410 4 837 Tabell 7: Antal examina år 2011 2015 fördelade på olika examenstyper. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 16

Utbildningsutbud Regleringsbrev 2015 Utbildningsutbudet vid universitet och högskolor ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet. Ett universitets eller en högskolas avvägningar när det gäller t.ex. fördelningen mellan program och kurser på olika nivåer och med olika förkunskapskrav samt fördelningen mellan campus- och distansutbildning ska redovisas. Därutöver ska en redovisning lämnas över hur lärosätet möter det omgivande samhällets behov av utbildning. Umeå universitet har ett brett utbildningsutbud. Under de senaste åren har takbeloppet överskridits, och det pågår därför ett arbete med att begränsa utbudet för att komma ned till takbeloppet. Målet är att behålla bredden i utbildningarna och att skydda och utveckla programutbildningar. Universitetet vill prioritera utbildningar på avancerad nivå, utbildningar med stark forskningsanknytning samt utbildningar med hög grad av internationalisering och samverkan, i enlighet med visionsdokumentet Umeå universitet 2020 Vision och mål. Innan förändringar som planeras i utbildningsutbudet genomförs, ska arbetsmarknadsanknytning och studenternas efterfrågan analyseras. Det är av särskild vikt när nya program inrättas, enligt universitetets beslutade dokument: Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för inrättande av huvudområden (dnr UmU 100-1523- 13). Under året har universitetsstyrelsen beslutat reservera 2 miljoner kronor i 2016 års budget i syfte att stimulera fakultetsöverskridande utbildningar. En modell för fördelning av medel infördes år 2013 för att förändra utbildningsutbudet och stärka viktiga områden. Under år 2015 har totalt 15 procent av budgetramen till utbildning på grundnivå och avancerad nivå fördelats utifrån den modellen. Modellen bygger på de fyra kriterier som universitetsstyrelsen beslutat forskningsanknytning, avancerad nivå, internationalisering, samt samverkan. För varje kriterium har nyckeltal som är möjliga att mäta och följa upp tagits fram. I följande tabell framgår andel helårsstudenter som studerar på program respektive fristående kurs de senaste fem åren. Andel HST 2011 2012 2013 2014 2015 Andel program 66 % 68 % 71 % 74 % 75 % Andel kurser 34 % 32 % 29 % 26 % 25 % Tabell 8: Andel helårsstudenter studerande på program respektive fristående kurs år 2011 2015 (procent). År 2015 studerade 75 procent av helårsstudenterna vid Umeå universitet på ett program (12 510 helårsstudenter), medan resterande 25 procent studerade på fristående kurser. Andelen studenter som studerar på program har genom strategiska ställningstaganden ökat de senaste åren. De insatser som gjorts för att komma ned till takbeloppet visar sig genom en minskning av andelen helårsstudenter på fristående kurser. År 2015 har antalet programstudenter ökat med knappt 1 procent jämfört med föregående år och antalet helårsstudenter på fristående kurser har minskat med knappt 6 procent. Umeå universitet arbetar för att andelen helårsstudenter på avancerad nivå ska öka i enlighet med visionsdokumentet Umeå universitet 2020 Vision och mål. Sedan år 2011 har andelen helårsstudenter på avancerad nivå ökat med 3 procentenheter, från 19 till 22 procent. År 2015 var antalet helårsstudenter på avancerad nivå 3 556, vilket är en ökning med 3 procent jämfört med år 2014. Vid Umeå universitet bedrivs huvuddelen av undervisningen på campusförlagda program. År 2015 studerade 79 procent av helårsstudenterna på campus (13 061 helårsstudenter), medan övriga 21 procent studerade på distans. År 2015 minskade antalet distansstudenter med 3 procent jämfört med föregående år, medan antalet campusstudenter är ungefär lika stort år 2015 som året innan. I följande tabell framgår andel av helårsstudenter som studerat på campus respektive på distans de senaste fem åren. Andel HST 2011 2012 2013 2014 2015 Andel campus 72 % 75 % 77 % 78 % 79 % Andel distans 28 % 25 % 23 % 22 % 21 % Tabell 9: Andel helårsstudenter studerande på campus respektive distans år 2011 2015 (procent). 17 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Rapportering särskilda utbildningar Regleringsbrev 2015 Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa uppgifter för antalet programnybörjare, antalet helårsstudenter samt antalet examinerade de senaste tre åren på utbildningar som leder till följande examina: civilingenjörsexamen, högskoleingenjörsexamen, läkarexamen, sjuksköterskeexamen, specialistsjuksköterskeexamen, och tandläkarexamen. Utvecklingen av antalet programnybörjare, antalet helårsstudenter samt antalet examinerade under perioden 2013-2015 åskådliggörs i nedanstående tabeller. Antal programnybörjare 2013 2014 2015 Civilingenjörsprogram 354 359 352 - varav kvinnor 95 110 93 - varav män 259 249 259 Högskoleingenjörsprogram 168 168 151 - varav kvinnor 30 24 24 - varav män 138 144 127 Läkarprogrammet 266 227 241 - varav kvinnor 141 112 132 - varav män 125 115 109 Tandläkarprogram 76 82 84 - varav kvinnor 49 57 64 - varav män 27 25 20 Sjuksköterskeprogram 252 342 313 - varav kvinnor 197 279 242 - varav män 55 63 71 Specialistsjuksköterskeprogram 189 197 182 - varav kvinnor 159 154 145 - varav män 30 43 37 Tabell 10: Antal programnybörjare år 2013 2015, utvalda program. Antal helårsstudenter 2013 2014 2015 Civilingenjörsprogram 925 1 028 1 104 - varav kvinnor 257 293 318 - varav män 668 735 786 Högskoleingenjörsprogram 322 344 347 - varav kvinnor 52 57 58 - varav män 270 287 289 Läkarprogram 1 040 1 079 1 076 - varav kvinnor 568 597 593 - varav män 472 482 483 Tandläkarprogram 299 314 317 - varav kvinnor 186 204 214 - varav män 113 110 103 Sjuksköterskeprogram 650 686 752 - varav kvinnor 538 568 606 - varav män 112 118 146 Specialistsjuksköterskeprogram 166 162 184 - varav kvinnor 139 131 150 - varav män 27 31 34 Tabell 11: Antal helårsstudenter år 2013 2015, utvalda program. Antal examinerade 2013 2014 2015 Civilingenjörsprogram 99 104 144 - varav kvinnor 40 35 42 - varav män 59 69 102 Högskoleingenjörsprogram 82 104 113 - varav kvinnor 11 16 22 - varav män 71 88 91 Läkarprogram 140 166 204 - varav kvinnor 80 90 115 - varav män 60 76 89 Tandläkarprogram 44 46 57 - varav kvinnor 28 27 34 - varav män 16 19 23 Sjuksköterskeprogram 185 210 179 - varav kvinnor 151 180 159 - varav män 34 30 20 Specialistsjuksköterskeprogram 160 119 137 - varav kvinnor 130 97 116 - varav män 30 22 21 Tabell 12: Antal examinerade år 2013 2015, utvalda program. Civilingenjörsprogrammet Antalet nybörjare till civilingenjörsutbildningen har legat relativt konstant den senaste treårsperioden. Antalet reserver till programmen har ökat, delvis på grund av fler sökande, delvis på grund av ett minskat antal platser. Antalet examina ökar under treårsperioden, vilket är en återspegling av ett kraftigt ökat antal nybörjare efter år 2010. Andelen kvinnor inom utbildningen ligger relativt konstant på ca 29 procent när det gäller antal helårsstudenter. Andelen kvinnor varierar dock kraftigt mellan de olika programmen med lägst andel inom teknisk datavetenskap (8 procent av nybörjarna 2015) och högst andel inom bioresursteknik (69 procent). Högskoleingenjörsprogrammet Även för högskoleingenjörsutbildningen gäller att antalet nybörjare har legat relativt stabilt under den senaste treårsperioden även om vi ser en viss nedgång år 2015 till följd av minskat platsantal. Till höstterminen år 2015 minskade antalet förstahandssökande relativt mycket vilket avviker från den nationella utvecklingen. Andelen kvinnor är betydligt lägre än för civilingenjörsutbildningen: 16 procent år 2015 för nybörjare. Samma situation ser vi nationellt och orsaken är dåligt utredd, men det kan bero på allt från att en längre utbildning lockar en större andel kvinnor till att det finns fler attraktiva inriktningar på civilingenjörsutbildningen. Antalet högskoleingenjörsexamina ökar under perioden, vilket också torde vara en återspegling av ett ökat antal nybörjare på utbildningen efter 2010. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 18

Läkarprogrammet Läkarprogrammet befinner sig i en fas av ökande antal helårsstudenter och under år 2015 uppgick antalet till 1 076 att jämföra med beslutad nivå om 1 062 helårsstudenter. Antalet utexaminerade läkare ökade från 140 år 2013 till 204 år 2015. Det är resultatet av att det år 2012 och 2013 togs in ett antal studenter med biomedicinsk grundutbildning, samt studenter som påbörjat sina läkarstudier vid utländska universitet och därefter fortsatt sina studier vid Umeå universitet på den senare delen av programmet. Sedan dess har antalet nybörjarplatser på termin 1 ökat, och all antagning, även till senare del av programmet, sker nu via antagning.se. Då utbyggnaden av antaletet helårsstudenter är klar år 2017 kommer cirka 200 läkare att utexamineras per år. Könsfördelningen för helårsstudenter inom utbildningen ligger konstant på ca 55 procent kvinnor och 45 procent män. Tandläkarprogrammet Tandläkarprogrammet har en beslutad nivå motsvarande 318 helårsstudenter, och resultatet för år 2015 uppgår till 317 helårsstudenter. Att programmet inte riktigt når målvärdet beror bl.a. på tillgodoräknande, avhopp för flytt till andra program/utbildningsorter samt på att vissa studenter inte klarat uppställda krav, och således måste komplettera. Det pågår ett arbete med att åtgärda detta genom att kompensera med ett överintag på termin 1. Antalet utexaminerade ökar i och med att utbildningsplatserna har ökat. Könsfördelningen för helårsstudenter inom tandläkarprogrammet ligger på en relativt stabil nivå; för år 2015 uppgår andelen kvinnor till 67 procent. Sjuksköterskeprogrammet Vart tredje år antas studenter till fyra studieorter istället för tre. Det skedde senast år 2014, varför antalet nybörjarplatser det året är högre än år 2013 respektive år 2015. Detta innebär att utbyggnaden av programmet inte är linjär. Variationen i antal uttagna examina påverkas även av att studenter i Lycksele enbart tar examen var tredje år, vilket i detta fall innebar att fler studenter examinerades år 2014. Ytterligare en faktor som fortfarande påverkar är det tidigare aviserade skärpta tröskelkravet, som infördes under höstterminen år 2012. Detta var en nödvändig kvalitetshöjande åtgärd som innebar att vissa studenter sökte studieuppehåll. Dessa studenter har sökt sig tillbaka senare år, vilket medfört högre antal helårsstudenter och antal examina. Merparten av sjuksköterskestudenterna är kvinnor; under år 2015 var 81 procent av helårsstudenterna kvinnor. Specialistsjuksköterskeprogrammen Att antalet antagna studenter varierar mellan åren speglar de komplexa förutsättningarna för att rekrytera studenter till de nio olika inriktningar av specialistsjuksköterskeprogram som erbjuds, vissa på hel- och andra på halvfart. Rekryteringen är konjunkturkänslig och påverkas främst av den brist på sjuksköterskor som är påtaglig i olika verksamheter. Att antalet examina och antalet helårsstudenter varierar kan förklaras med variationen i rekrytering, med att vissa inriktningar eller studietakter erbjuds med olika intervall, men också med att studenter, som ibland arbetar samtidigt som de studerar, har svårt att klara sina studier. Hösten 2014 gjordes en utökning inom vissa inriktningar, utifrån regeringsbeslut, vilket påverkade antal helårsstudenter år 2015. Andelen kvinnor inom specialistsjuksköterskeprogrammet ligger på samma nivå som för sjuksköterskeprogrammet, d.v.s. för år 2015 uppgick andelen till 81 procent. 19 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Utbyggnad av vissa utbildningar Regleringsbrev 2015 Antalet programnybörjare ska vid universitet och högskolor öka på följande utbildningar: förskollärarutbildning, kompletterande pedagogisk utbildning, grundlärarutbildning F-3, speciallärar- och specialpedagogutbildning, barnmorskeutbildning, sjuksköterskeutbildning, och specialistsjuksköterskeutbildning. Utbyggnaden ska genomföras under 2015 och 2016, för sjuksköterskeutbildningen även under 2017, och ska redovisas i årsredovisningen. I tabellen nedan redovisas antalet programnybörjare på respektive utbildning år 2013 2015. Antal programnybörjare 2013 2014 2015 Förskollärarutbildning 97 92 126 - varav kvinnor 88 75 103 - varav män 9 17 23 Kompletterande pedagogisk utb. 37 47 70 - varav kvinnor 28 35 44 - varav män 9 12 26 Grundlärarutbildning F-3 37 53 66 - varav kvinnor 32 46 59 - varav män 5 7 7 Speciallärar- och specialpedagogutb. 117 87 96 - varav kvinnor 111 84 87 - varav män 6 3 9 Barnmorskeutbildning 24 21 27 - varav kvinnor 24 21 27 - varav män 0 0 0 Sjuksköterskeutbildning 252 342 313 - varav kvinnor 197 279 242 - varav män 55 63 71 Specialistsjuksköterskeutbildning 189 197 182 - varav kvinnor 159 154 145 - varav män 30 43 37 Tabell 13: Antal programnybörjare år 2013 2015, utvalda program. Förskollärarutbildning, kompletterande pedagogisk utbildning, grundlärarutbildning F 3, samt speciallärar- och specialpedagogutbildningar Inom samtliga lärar- och förskollärarutbildningar har antalet programnybörjare ökat år 2015 jämfört med år 2014. Ökningstakten är tyvärr något lägre än de platstillskott som universitetet tilldelats, men för förskollärarutbildningen och den kompletterande pedagogiska utbildningen är avvikelsen liten. Antalet programnybörjare inom förskollärarutbildningen uppgick år 2015 till 126 studenter (82 procent kvinnor och 18 procent män). Inom kompletterande pedagogisk utbildning uppgick antalet till 70 studenter (63 procent kvinnor och 37 procent män), medan antalet inom grundlärarutbildning F 3 uppgick till 66 studenter år 2016 (89 procent kvinnor och 11 procent män). Barnmorskeutbildning Antalet nybörjarplatser inom barnmorskeutbildning uppgick år 2015 till 27 studenter, en ökning med 6 studenter mellan åren 2014 och 2015. Detta är ett led i den satsning som beslutades i regleringsbrev år 2015. Samtliga programnybörjare är kvinnor. Sjuksköterskeutbildning Programmet har sedan år 2013 byggts ut med 10 platser per år. Utökningen har skett genom att utbildningen i Örnsköldsvik övergick från intag en gång per år till intag på både vår- och hösttermin. Likaså har intaget av studenter ökat successivt på samtliga orter. År 2015 uppgick antalet programnybörjare till 313 studenter, vilket visar att programmet till stor del har genomfört den planerade totala utökningen. Övervägande delen av programnybörjare är kvinnor (77 procent) medan männen utgör en mindre del (23 procent). Som nämnts tidigare varierar antalet programnybörjare över åren, eftersom antagning vart tredje år sker på fyra studieorter istället för tre. Detta innebär att det ser ut som en minskning av antalet programnybörjare mellan åren 2014 och 2015. Specialistsjuksköterskeutbildning Antalet programnybörjare inom specialistsjuksköterskeprogrammet uppgick år 2015 till 182 studenter (80 procent kvinnor, 20 procent män), en minskning med 15 studenter mellan åren 2014 och 2015. Programmet står inför en tillfällig satsning som innebär en utbyggnad med 10 nybörjarplatser år 2015. Det sker årligen ett relativt stort överintag, då antagna studenter inom detta program i vissa fall avbryter sina studier. Inför år 2015 fanns förhoppningar om en mer stabil antagning, varför ett överintag skedde, men på en lägre nivå än tidigare år. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 20

Breddad rekrytering Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 5 Högskolorna ska aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Breddad rekrytering kan beskrivas som ett samlingsbegrepp för universitetets arbete för ett mer inkluderande lärosäte. Det handlar om att göra universitetet mer tillgängligt och att arbeta för att alla grupper i samhället får lika stor tillgång till högre utbildning. Arbetet med att främja och bredda rekryteringen till högskolan syftar till att öka intresset för högre studier och minska snedrekrytering. Som Universitetskanslersämbetet har påpekat är det dock inte enbart rekryteringen som är av intresse, utan även att studenter med olika bakgrund klarar av utbildningen och avlägger examen; enligt en rapport från Universitetskanslersämbetet (Rapport 2013:4) finns t.ex. ett visst negativt samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och studenters genomströmning på längre yrkesutbildningar. Därför nämns i detta avsnitt insatser kopplade till såväl rekrytering som stöd under utbildningen. I Universitets- och högskolerådets (UHR) arbete med breddad rekrytering har Umeå universitet svarat på en enkät som skickats ut till landets lärosäten angående universitetets arbete vad gäller breddad rekrytering och breddat deltagande. Breddad rekrytering har aktualiserats bland annat på grund av den ökade mängd flyktingar som Sverige tar emot. Umeå universitet arbetar aktivt med breddad rekrytering och breddat deltagande. Ett sätt att främja och bredda rekryteringen är att tillhandahålla olika studieformer i tid och rum för att sänka trösklarna till högre utbildning. Umeå universitet har bland annat lokaliserat utbildningar till campus Skellefteå och campus Örnsköldsvik. Umeå universitet har också ett brett utbud av såväl kurser och program som ges på distans eller över internet. Universitetet har flexutbildningar, med syfte att stimulera skapandet av innovativa lärandemiljöer, öka utbildningsutbudets tillgänglighet, höja utbildningarnas kvalitet samt positionera Umeå universitet som ett av de ledande lärosätena inom området nät-/flexutbildningar. Andra exempel på universitetets arbete med breddad rekrytering är bland annat basåret som teknisk-naturvetenskaplig fakultet ger. Lärarhögskolan har vidareutbildning för både svenska och utländska lärare. Under 2000-talets första årtionde ökade distansoch nätutbildning stadigt, därefter har andelen helårsstudenter minskat till 21 procent av det totala antalet år 2015. Nedgången hänger samman med att programutbildningar på campus har prioriterats när utbildningsutbudet stramats åt i syfte att anpassa volymen till takbeloppet. Distans- och nätutbildning används i högre utsträckning av kvinnor: Bland kvinnor fanns 25 procent av helårsstudenterna år 2015 inom nät- och distansutbildning, medan motsvarande siffra för män var 15 procent. Förutom att tillhandahålla olika studieformer genomförs en rad aktiviteter som syftar till att främja och bredda rekryteringen genom att skapa god kontakt med potentiella och nya studenter. Det handlar t.ex. om kontakter med grundnivå och gymnasieskolor, genom att skolelever besöker universitetet eller genom att lärare ger föreläsningar på skolor. Universitetet söker aktivt kontakt med potentiella studenter i olika sammanhang, som vid mässor, gymnasiebesök, öppet hus och genom att ta emot blivande studenter som vill besöka Umeå universitet. Att ge alla studenter ett bra välkomnande är viktigt för att förhindra tidiga avhopp. Universitetet och studentkårerna samarbetar kring ett bra universitetsgemensamt mottagande av nya studenter, till exempel genom utbildning av mottagningsansvariga studenter. Institutionerna arbetar också mycket med mottagande och introduktion, bland annat genom fadderverksamhet. Umeå universitet erbjuder en rad stödåtgärder under studietiden, för att möjliggöra för alla studenter att fullfölja sin utbildning med goda resultat. Vid universitetets studieverkstad, som är en del av universitetsbiblioteket, erbjuds studenter stöd i akademiskt skrivande, muntliga redovisningar och effektiva studievanor. I verksamheten ingår även universitetsbibliotekets stöd i informationssökning och referenshantering. Studie- och karriärvägledningens uppdrag är bland annat att ge bästa möjliga förutsättningar för studenter med olika bakgrund att bedriva framgångsrika studier (Mål och lokala föreskrifter för studievägledning, dnr 102-437-07), och arbetet inriktas på såväl förebyggande som uppföljande insatser under studentens hela väg genom universitetet. Studenthälsan arbetar förebyggande med bl.a. stresshantering, livsstilsprofiler och stödsamtal. Utöver detta arbetar fakulteter och institutioner med stödåtgärder till studenter. 21 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Studieavgifter för tredjelandsstudenter Regleringsbrev 2015 I årsredovisningen ska den studieavgiftsfinansierade verksamhetens omfattning redovisas. Årsredovisningen ska även innehålla en redogörelse för den studieavgiftsfinansierade verksamhetens eventuella påverkan på ett universitets eller en högskolas övriga verksamhet. Universitet och högskolor ska redovisa antalet tredjelandsstudenter som har deltagit i utbildning inom utbytesavtal och de eventuella förändringar som har skett i denna verksamhet. Vidare ska universitet och högskolor redovisa hur samarbetet med Migrationsverket har fungerat. Universitet och högskolor ska även redovisa antalet avgiftsskyldiga studenter som har antagits genom separat antagning samt hur den studieavgiftsfinansierade verksamheten har påverkats av detta. Umeå universitet har snart fem års erfarenhet av avgiftsreformen som infördes höstterminen 2011. Vissa institutioner och utbildningar har haft svårare att rekrytera studenter sedan införandet av avgifter för tredjelandsstudenter. Det berör särskilt utbildningar som t.ex. innehåller många laborativa och praktiska moment och därmed höga kostnader, men även utbildningar som är särskilt relevanta för studenter från utvecklingsländer. En viss uppgång har dock skett varje hösttermin. Reformen har även inneburit ökad administration, eftersom antagningsprocessen för den studiefinansierade verksamheten är komplicerad med många moment. Från det att studenterna söker en utbildning till dess att de blivit antagna och slutligen registrerar sig på kursen/utbildningen hinner mycket hända, och en stor grupp studenter försvinner under själva antagningsprocessen. Att allt för få betalande studenter tar sina utbildningsplatser i anspråk, leder bl.a. till återbetalning av studieavgiften. De studenter som erhållit stipendier/avgiftsreducering ska enligt beslutat regelverk klara sina studier och följs därför upp kontinuerligt i samarbete med berörd institution. Reformen har också inneburit ett större krav på service. Avgiftsbetalande studenter förväntar sig ett professionellt mottagande och stöd under sin studietid. För att bemöta denna förväntan har universitetet utökat med fler tjänster till denna målgrupp inklusive välkomstaktivitet, hjälp med (att hitta) boende och en examensceremoni. Universitetet jobbar kontinuerligt med att hitta rätt balans mellan förväntningar och service. Det är viktigt att avgiftsbetalande studenter upplever att kostnaden är proportionerlig till utbildningens kvalité och den service de får, samtidigt som universitetet inte vill marginalisera hur andra studentgrupper som t.ex. europeiska freemover-studenter eller svenska studenter upplever sin utbildning. Diagram 11: Antal avgiftsskyldiga studenter vid Umeå universitet per kön och år 2011 2015. Före reformen, höstterminen 2010, hade Umeå universitet 390 nybörjare som var tredjelandsstudenter. Efter reformen, höstterminen 2011, sjönk antalet till 47. Därefter har en betydande uppgång skett vad gäller avgiftsstudenter. År 2015 studerade 267 avgiftsstudenter vid Umeå universitet, en ökning med 46 avgiftsstudenter jämfört med föregående år. Av dessa var 123 kvinnor och 144 män. Umeå universitet har ingen alternativ eller separat antagningsprocess för avgiftsstudenter, utan de söker via det nationella antagningssystemet. De populäraste masterprogrammen är folkhälsovetenskap, interaktionsdesign, transportdesign, IT management och affärsutveckling och internationalisering. De avgiftsskyldiga studenterna bidrar på ett mycket positivt sätt till universitetets internationella miljö och därmed till höjd kvalitet i utbildningen. Inom vissa utbildningsområden har avgiftsreformen också gjort att de internationella studenter som kommer är betydligt bättre förberedda för studier här och klarar dem väsentligt bättre. Detta gäller dock inte alla områden. Totalt 176 studenter erhöll stipendier år 2015, vilket motsvarar 66 procent av antalet avgiftsstudenter (år 2014: 137 studenter, motsvarande 62 procent). Majoriteten av Umeå universitets inresande internationella studenter kommer från Europa; enbart inresande Erasmusstudenter utgör drygt 700 studenter. Omkring 200 utbytesstudenter kommer från länder utanför Europa. Goda kontakter med Migrationsverket underlättar arbetet med tredjelandstudenter. Samarbetet fungerar överlag mycket väl. Migrationsverket besökte Umeå universitetet i maj för att diskutera samarbete mellan lärosätet och Migrationsverket. Mötet var välbesökt och en bra dialog har förts. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 22

Lärar- och förskollärarutbildning Regleringsbrev 2015 Universitet och högskolor som har tillstånd att utfärda lärar- och förskollärarexamina ska planera för dimensioneringen av olika examina, inriktningar och ämneskombinationer, så att dimensioneringen svarar mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens nationella och regionala behov. De överväganden och åtgärder som har gjorts för att informera och vägleda studenterna i detta val ska redovisas i årsredovisningen. Under året har det förts en diskussion på nationell nivå kring dimensioneringen av lärarutbildningen. Ett av resultaten från denna diskussion är den rapport som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) presenterade under hösten, Ämnen i lärarstudenternas examina nuläge och modell för ämnesvis dimensionering. Rapporten visar på ett antal bristområden, men konstaterar också att just dessa områden inte har ett stort söktryck och att det därför måste göras insatser för att höja söktrycket så att man får något att dimensionera. Umeå universitet har därför under året gjort en stor satsning på marknadsföring av yrket och förhoppningen är att det ska visa sig i söksiffrorna inför hösten år 2016. Behovet från regionen är fortsatt stort när det gäller förskollärare. Försöket med vårintag föll väl ut, vilket gör att vårintaget fortsätter även år 2016. Söktrycket är fortsatt högt, 87 förstahandssökande till 40 platser. Inom alla program förutom specialpedagogprogrammet har antalet programnybörjare ökat sedan hösten år 2014. Ämneslärarprogrammet med inriktning 7 9 har haft nollintag i avvaktan på regeringens utredning av ny struktur. Utredningen är ännu inte klar, och inför hösten år 2016 kommer endast ämneskombinationerna bild/slöjd att ges mot inriktningen 7 9. Yrkeslärarprogrammet har ett tillfredsställande och ökande söktryck med 89 förstahandssökande till 40 platser hösten år 2015, att jämföras med 78 inför hösten år 2014. Vägledningen berör bl.a. examensordningens krav på yrkesexamina för olika lärarkategorier och behörigheter i inriktningar/ämnen. Under den verksamhetsförlagda utbildningen får också studenterna information om arbetsmarknadsläget av rektorer och lärare. Lärarutbildning i minoritetsspråk Regleringsbrev 2015 Universitetet ska, mot bakgrund av Sveriges åtaganden enligt Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (ETS No. 157) och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (ETS No. 148), som Sverige har ratificerat, fortsätta utbyggnaden av ämneslärarutbildningen i samiska. I arbetet ska universitetet ta hänsyn till de särskilda behov och förutsättningar som språket har samt föra en dialog med berörda företrädare för den nationella minoriteten. Lärosätet ska samverka med berörda aktörer i Sverige, och när relevant, i andra länder som har erfarenhet av arbete med berört språk. Regeringen avser att återkomma i fråga om utvärdering av det särskilda åtagandet. I årsredovisningen ska universitetet redogöra för hur arbetet med att bygga upp och utveckla ämneslärarutbildningen i det ovan angivna minoritetsspråket fortlöper. Inför hösten år 2015 erbjöds ämneslärarprogrammet med inriktning mot samiska. Totalt var det en sökande varav ingen förstahandssökande. Detta fick till följd att ingen student påbörjade inriktningen. Under hösten har diskussioner förts med andra lärosäten med ansvar för minoritetsspråk, gällande struktur och möjlighet till åtgärder för att öka söktrycket. Andelen elever som är behöriga att läsa ett minoritetsspråk på högstadiet och gymnasiet bedöms som förhållandevis låg. Störst behov av lärare i minoritetsspråk finns i de lägre åldrarna, där kunskapen om språken behöver grundläggas. Kompetensen på lärosätet inom det samiska språket är i dagsläget god, då det finns lektorer och adjunkter som kan undervisa. Vägledning av lärar- och förskollärarstudenter ges såväl i grupp som individuellt. Lärarutbildningen har specifika informationsinsatser kopplade till planering av lärar- och förskollärarstudenternas programstudier under utbildningstiden i den internetbaserade s.k. val-webben. Studenterna samlas varje termin till informationspass i samband med de val som ska göras, och upptaktsträffar genomförs med alla nya studenter. 23 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Integrationssatsningar Regleringsbrev 2015 Samtliga lärosäten som tilldelas medel från denna anslagspost ska i årsredovisningen redogöra för antalet sökande och antagna till utbildning som bedrivits enligt förordningen (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning samt antalet helårsstudenter som har deltagit i utbildning enligt ovan uppdelat på antagningstermin. Av årsredovisningen ska även framgå utbildningens upplägg och de viktigaste erfarenheterna av satsningen. Medverkande lärosäten ska göra en uppskattning av kostnaderna för satsningen uppdelat på nedlagda kostnader för planering, antagning, validering, undervisning och verksamhetsförlagd utbildning. Medverkande lärosäten ska i årsredovisningen även redovisa: a. antalet studenter som har genomgått utbildningen med godkänt resultat, och b. antalet studenter som har avbrutit studierna under utbildningens gång och anledningen till detta. Slutligen ska medverkande lärosäten redogöra för hur de arbetar med uppföljning av utbildningen och resultatet av sådan uppföljning samt lämna underlag för uppföljning och utvärdering av området som utförs av Universitetskanslersämbetet. Umeå universitet, m.fl. har möjlighet att anordna kompletterande utbildning omfattande högst 120 högskolepoäng för personer med avslutad utländsk lärarutbildning enligt förordningen (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning. Samtliga medverkande lärosäten ska även göra en bedömning av verksamheten för de kommande två åren. ULV-projektet (Utländska lärares vidareutbildning) samordnas nationellt av Stockholms universitet, som varje termin till regeringen redovisar de nationella utbildningsinsatserna i samband med regeringens fördelning av medel till de medverkande lärosätena. Kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk lärarutbildning är vid Umeå universitet av blygsam omfattning (år 2015 sökte 15 studenter till utbildningen). I följande tabell redovisas antal antagna, antal helårsstudenter (HST) samt antal sökande per antagningstermin från hösten 2011 till hösten 2015. ULV2:3 Antagna HT11 ULV2:4 Antagna VT12 ULV2:5 Antagna HT12 ULV2:6 Antagna VT13 ULV2:7 Antagna HT13 ULV2:8 Antagna VT14 ULV2:9 Antagna HT14 ULV2:10 Antagna VT15 ULV2:11 Antagna HT15 Antal totalt (Varav män) (Varav kvinnor) HST Antagningsomgång Sökande 3 (3) 0,88 9 1 (1) 0,50 8 1 (1) 0,50 2 3 (1) (2) 2,50 5 1 (1) 0,50 1 6 (1) (5) 1,50 8 2 (2) 0,50 6 5 (5) 1,13 9 Totalt 22 (2) (20) 8,01 48 Tabell 14: Antal antagna, HST och sökande per antagningstermin HT11 HT15. Utbildningen planeras utifrån de individuella behoven, vilket har inneburit olika distributionsformer och varierande kursstarter. Erfarenheterna pekar på ett stort behov av kvalificerad individuell studievägledning, vilket medför omfattande handläggningsarbete för varje enskild student. I regel åläggs den studerande att läsa kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan eller inom det allmänna utbildningsområdet och bland annat skriva ett didaktiskt inriktat examensarbete. Variationen är dock stor mellan studerande inom ULV eftersom deras utländska examen kan variera i omfattning och innehåll. Formella avbrott är svåra att notera, men vissa studenter kan av olika skäl (ekonomiska eller familjeskäl) vara mer eller mindre aktiva. Kontinuerlig uppföljning av avbrott görs och leder i vissa fall fram till en ny individuell studieplan för den inaktiva studenten som då blir aktiv igen. Alla ULV-studenter som läser vid Umeå universitet erbjuds studievägledning i samband med terminsstart. Sedan hösten 2014 arbetar en studievägledare tio procent av en heltid med information, vägledning, validering och antagning. Studievägledaren deltar som samordnare för Umeå universitet i det nationella arbetet. Därutöver är en utbildningsledare vid Lärarhögskolans kansli projektansvarig och deltar i viss utsträckning i det nationella arbetet. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 24

Kostnaderna för satsningen uppdelat på undervisning, planering, antagning, validering samt övrig drift redovisas i tabell 15. I övrig drift ingår bland annat förvaltning och drift samt utveckling av nationell databas. Under år 2015 digitaliserades ansökningsprocessen, vilket ledde till något högre kostnader under såväl år 2014 som år 2015. Kostnader 2011 2012 2013 2014 2015 Undervisning (kurskostnader) 182 224 326 313 374 Planering, antagning och validering (lönekostnad) 41 39 50 85 Uppföljning/utvärdering (konferens HSVutvärdering ULV I) 39 0 0 Kompetensutveckling (studieresa anordnad av Stockholms univ.) 8 0 0 Övrig drift (resor, ledningsgruppsmöten m.m.) 41 43 157 130 Totalt, tkr 182 353 408 520 589 Tabell 15: Kostnader år 2011 2015, tkr. För de kommande två åren förväntas nyantagning till utländska lärares vidareutbildning (ULV) vara något mer omfattande än tidigare år. Medverkan i projektet för sökande med avslutad utländsk lärarutbildning är trots litet deltagande viktig för att bidra till ökad andel behöriga lärare med utländsk bakgrund i norra Sverige. Dessutom är projektet intressant dels ur ett internationaliseringsperspektiv, dels för att bidra till interkulturell förståelse för bland annat undervisande universitetspersonal. Sedan år 2011 har examen utfärdats enligt nedanstående tabell. Antal examinerade 2011 2012 2013 2014 2015 Totalt 3 3 3 1 3 Varav kvinnor 3 2 3 1 3 Varav män 0 1 0 0 0 Tabell 16: Antal examinerade år 2011-2015. Utveckling av VFU i lärarutbildningen Regleringsbrev 2015 Regeringen har den 9 januari 2014 beslutat förordning (2014:2) om försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor inom lärar- och förskollärarutbildning. Kammarkollegiet ska under januari 2015 utbetala medel som ersättning för deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor inom lärar- och förskollärarutbildning under 2015 enligt nedanstående: Umeå universitet 3 360 000 kronor Under året har avtal avseende övningsskolor tecknats med 11 skolområden i Skellefteå, Örnsköldsvik, Umeå och Lycksele omfattande ca 60 skolor/förskolor. Ett arbete pågår med att identifiera utvecklingsområden vid skolorna som kan vara föremål för examensarbeten samt forskning. En utvärdering av projektet har inletts med hjälp av två forskare som följer projektet och kontinuerligt ger återkoppling på förbättringsområden och framgångsfaktorer. Den handledarutbildning som utvecklats för de lärare ute i skolorna som tar emot studenter har getts två gånger och fortsätter att ha högt söktryck. Inför våren år 2016 är det 80 sökande till 50 platser. Vidare har det under året startats en fortbildning för universitetslärare som fungerar som examinatorer under den verksamhetsförlagda utbildningen. Särskilda åtaganden Decentraliserad utbildning Regleringsbrev 2015 Universitetet ska anordna decentraliserad utbildning motsvarande minst 100 helårsstudenter. Av årsredovisningen ska framgå omfattning, inriktning och total kostnad för denna verksamhet. Med decentraliserad utbildning avses alla utbildningar där Umeå universitet har en fast studiegrupp utanför campus Umeå. Utbildningarna kan ske på heltid (normal studietakt) eller på deltid. En fungerande decentraliserad utbildning förutsätter samverkan med kommuner, myndigheter och andra samverkande organ. Umeå universitet värderar den regionala förankringen och vill bidra till en hållbar utveckling och tillväxt i norra Sverige. I det sammanhanget är decentraliserade utbildningar en viktig del. 25 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

De särskilda medlen om 11,4 miljoner kronor år 2015 har använts för att möjliggöra undervisning på plats i studiegrupper med få studenter. Merkostnader för decentraliserad utbildning omfattar också resekostnader och laborationer utanför campus Umeå. Under år 2015 har följande utbildningsprogram erbjudits inom ramen för decentraliserad utbildning: socionomprogrammet, programmet för internationell kris- och konflikthantering, förskollärarprogrammet samt högskoleprogrammet till processoperatör. Därutöver har universitetet decentraliserad utbildning inom ramen för takbeloppet, t.ex. Naturguide i Kiruna och Örnsköldsvik, samt ett 20-tal fristående kurser inom utbildningsområdena humaniora, teknik och naturvetenskap. Till detta kommer också den regionaliserade läkarutbildningen, som bedrivs (fr.o.m. termin 6 i läkarprogrammet) i Sunderbyn, Östersund och Sundsvall, samt sjuksköterskeutbildning i Örnsköldsvik, Skellefteå och Lycksele. Under år 2015 har 102,2 helårsstudenter finansierats av de särskilda medlen för decentraliserad utbildning. Den totala kostnaden för år 2015 uppgick till 11,8 miljoner kronor vilket är något lägre än tidigare år. 2012 2013 2014 2015 Antal HST 113,0 116,0 106,2 102,2 Kostnad 12,5 12,6 12,0 11,8 Tabell 17: Antalet helårsstudenter (HST) och kostnad för decentraliserad utbildning år 2012 2015. Utbildning i miljövetenskap i Kiruna Regleringsbrev 2015 Universitetet ska erbjuda utbildning i miljövetenskap i Kiruna. I årsredovisningen ska en kort redovisning lämnas av vilken verksamhet som har genomförts samt antalet helårsstudenter som deltagit i de utbildningar som erbjudits. Av redovisningen ska även de totala kostnaderna för verksamheten framgå. Totalt 38 helårsstudenter har under verksamhetsåret 2015 varit registrerade på Kirunabaserade kurser. Ytterligare 4 helårsstudenter var registrerade på Kirunabaserade moment i andra kurser, vilket ger en sammanlagd omfattning av 42 helårsstudenter. Bland de större undervisningsprojekt som genomförts under år 2015 kan nämnas projekten Arktisk programintroduktion samt Miljöresan. Den arktiska programintroduktionen omfattade ett kursmoment med exkursioner i nordliga ekosystem samt introducerande av Abisko-baserad forskning inom undervisningen för 75 nybörjarstudenter på institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, EMG. Projektet Miljöresan utgör en gemensam undervisningssatsning för studenter under andra läsåret på de tre programmen i biologi och geovetenskap, naturguidning samt miljö- och hälsoskydd. I år deltog 83 studenter. Under sommaren år 2015 genomfördes även kursen Kiruna, Norrland, världen: humanvetenskapliga perspektiv på människan och naturresurserna för andra gången, men för första gången som sommarkurs. Universitetets totala intäkter för utbildning i miljövetenskap i Kiruna år 2015 var 6,9 miljoner kronor. Den totala kostnaden för verksamheten, inkluderande löner, drift, kursutveckling, marknadsföring, utrustning och gemensamma avsättningar med mera, uppgick till närmare 3,1 miljoner kronor. Kostnader 2012 2013 2014 2015 Löner, drift, kursutveckling, resekostnader 4 480 4 578 4 966 3 099 m.m. Lokalhyra 20 8 0 0 Summa 4 500 4 586 4 966 3 099 Tabell 18: Kostnader för verksamheten i Kiruna år 2012 2015, tkr. Inom ramen för utbildning i miljövetenskap i Kiruna bedriver Umeå universitet ett antal kurser på såväl grundläggande som avancerad nivå. Kurserna på avancerad nivå samt de fjällinriktade grundkurserna, som bedrivs i nära anslutning till forskningsverksamheten i Abisko (Climate Impacts Research Centre; CIRC), utgör en viktig komponent i Umeå universitets mål att ta ett nationellt ansvar för det arktiska området. Utöver dessa kurser ges även programkurser inom en tvåårig naturguideutbildning, samt ett antal fristående kurser med arktiskt/nordligt fokus. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 26

Uppdrag Utbildning i samiska och meänkieli Regleringsbrev 2015 Universitetet ska varje läsår erbjuda utbildning i meänkieli och samiska. Av årsredovisningen ska framgå antalet erbjudna platser, antalet sökande samt antalet helårsstudenter och helårsprestationer inom respektive utbildning. Samiska språk och samiska studier Kursutbudet i samiska språk och samiska studier utgörs av distanskurser med nätstöd eller av rena nätkurser. Inom huvudområdet samiska språk på grundnivå fortsatte vårterminen 2015 kurserna Lulesamiska B (samlingsort Jokkmokk) och Sydsamiska B (samlingsort Östersund). Inom huvudområdet samiska studier genomfördes under vårterminen 2015 den helt nätbaserade kursen Samernas samhälle och historisk utveckling. Inför höstterminen 2015 infördes det nya huvudområdet samiska som omfattar både samiska språk och samiska studier. Denna termin startade en ny omgång A-kurser i sydsamiska (samlingsort Östersund), lulesamiska (samlingsort Luleå), nordsamiska (samlingsort Umeå) samt samiska kulturstudier (samlingsort Vilhelmina). Vidare genomfördes en kurs på C-nivå (Samisk språkvetenskap). Kursen Samiska C, Samisk kulturvetenskap ställdes in på grund av lågt antal sökande. Utanför huvudområdena gavs under vårterminen 2015 kvalifikationskurser i lulesamiska och sydsamiska med samlingsort Luleå respektive Östersund. Endast en kurs på avancerad nivå i samiska språk respektive samiska studier hade registrerade studerande under året: Examensarbete för magisterexamen i samiska språk. Samiska 2011 2012 2013 2014 2015 Erbjudna platser 330 344 305 540 530 Sökande 330 344 305 345 334 Helårsstudenter 48 45 43 34 37 - Varav kvinnor 40 38 33 28 29 - Varav män 8 7 10 6 8 Helårsprestationer 36 28 28 19 30 - Varav kvinnor 31 24 23 14 25 - Varav män 5 4 5 5 5 Meänkieli Kurserna i meänkieli utgörs av språkfärdighetsinriktade nätdistribuerade kurser på grundnivå utan huvudområde. Under våren 2015 genomfördes ingen kurs på grund av brist på lärare. Under höstterminen 2015 gavs kursen Meänkieli: Nybörjarkurs I (steg 1). Vid årsskiftet var kursen inte avslutad. Meänkieli 2011 2012 2013 2014 2015 Erbjudna platser 65 57 115 50 80 Sökande 65 57 115 143 188 Helårsstudenter 5 8 7 2 8 - Varav kvinnor 4 6 5 2 6 - Varav män 1 2 2 0 2 Helårsprestationer 0 5 5 5 0 - Varav kvinnor 0 4 4 4 0 - Varav män 0 1 1 1 0 Tabell 20: Antal studerande i meänkieli år 2011 2015. ALF-ersättningen Regleringsbrev 2015 Universitetet ersätts för kostnader när det gäller landstingets medverkan i utbildning av läkare (ALFersättning). Enligt ALF-avtalet ersätts Umeå universitet inom läkarutbildningen för högst 1 062 helårsstudenter vilket är det minsta antal helårsstudenter som staten förväntar sig att landstinget ska ta emot för den verksamhetsintegrerade utbildningen av läkare. Universitetet ska till regeringskansliet och i årsredovisningen lämna uppgifter om hur ALF-ersättningen har fördelats under 2015 när det gäller lokalkostnader, lönekostnader och övriga kostnader. I årsredovisningen ska universitetet redovisa det totala antalet helårsstudenter på läkarutbildningen. Den statliga ALF-ersättningen för år 2015 uppgår till 258,8 miljoner kronor. Av dessa har 5,1 miljoner kronor fördelats till Norrbottens läns landsting, 5,4 miljoner kronor till Jämtlands/Härjedalens läns landsting och 5,1 miljoner kronor till Västernorrlands läns landsting i enlighet med det avtal om regionaliserad läkarutbildning som träffades år 2010 mellan nämnda landsting och Umeå universitet med Västerbottens läns landsting som relaterad part. Resterande 243,2 miljoner kronor har tilldelats Västerbottens läns landsting. Tabell 19: Antal studerande i samiska år 2011 2015. 27 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Som framgår av tabell 21 har landstingen totalt förbrukat 260,9 miljoner kronor för år 2015 d.v.s. 2,1 miljoner kronor mer än budgeterat/tilldelade medel för år 2015. Orsaken till detta beror huvudsakligen på en eftersläpning av kostnader för tidigare beviljade projektmedel. Inför budgetåret 2015 överfördes ett ackumulerat överskott på 23,0 miljoner kronor. I avtalet anges att ALF-ersättningen ska användas det år som riksdagen beslutat om användning för, d.v.s. det är inte möjligt att öka ackumulerat överskott fr.o.m. år 2015. Till 2016 års budgetår överförs således 20,9 miljoner kronor. Detta överskott har huvudsakligen ackumulerats inom Västerbottens läns landsting. Totalt antal helårsstudenter på läkarutbildningen år 2015 var 1 076 (varav 483 var män och 593 var kvinnor), vilket kan jämföras med 1 062 helårsstudenter som anges i Umeå universitets regleringsbrev år 2015. ALF-ersättningens fördelning, samtliga landsting 2011 2012 2013 2014 2015 Lokalkostnader 52 350 52 615 52 525 49 707 54 084 Lönekostnader 122 299 125 746 120 439 132 314 153 422 Övriga kostnader 62 505 63 471 57 346 61 947 53 386 Summa 237 154 241 832 230 310 243 968 260 892 Tabell 21: ALF-ersättningen år 2011 2015, tkr. TUA-ersättningen Regleringsbrev 2015 Universitetet ersätts för kostnader när det gäller landstingets medverkan i grundutbildning av tandläkare (TUA-ersättning). Enligt avtalet mellan staten och vissa landsting kan universitetet inom tandläkarutbildningen ersättas för högst 318 helårsstudenter när det gäller kompensation för landstingets medverkan i grundutbildningen av tandläkare. Universitetet ska till regeringskansliet lämna uppgifter om hur TUA-ersättningen har fördelats under 2015 när det gäller lokalkostnader, lönekostnader och övriga kostnader. I årsredovisningen ska universitetet redovisa totalt antal helårsstudenter på tandläkarutbildningen. Anledningen till överförbrukningen av årets tilldelade medel är enligt Västerbottens läns landsting ombyggnationer föranledda av det ökade studentantalet samt att inköp av inventarier och tandvårdsmaterial överstiger budget. Totalt antal helårsstudenter på tandläkarutbildningen år 2015 var 317, varav 103 var män och 214 var kvinnor, vilket kan jämföras med 318 helårsstudenter som anges i Umeå universitets regleringsbrev år 2015. Den statliga TUA-ersättningen för år 2015 uppgår till 64,7 miljoner kronor. Förbrukningen år 2015 uppgår till 66,1 miljoner kronor vilket innebär ett underskott med 1,4 miljoner kronor. Det ackumulerade överskottet minskar därmed från 8,7 miljoner kronor till 7,3 miljoner kronor. Av det ackumulerade överskottet per 2015-12-31 består 0,7 miljoner kronor av medel till grundutbildning och 6,6 miljoner kronor till forskning. TUA-ersättningens fördelning 2011 2012 2013 2014 2015 Lokalkostnader 5 863 6 173 6 297 6 423 6 558 Lönekostnader 30 119 31 978 32 460 35 103 34 756 Övriga kostnader 22 422 18 892 22 044 24 178 24 780 Summa 58 404 57 043 60 801 65 704 66 094 Tabell 22: TUA-ersättningen år 2011 2015, tkr. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 28

Uppdragsutbildning Förordning om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (2002:760) Ett universitet eller en högskola som har staten som huvudman och som omfattas av högskolelagen (1992:1434) får bedriva uppdragsutbildning enligt bestämmelserna i denna förordning. Umeå universitet samarbetar med sin omgivning bland annat genom att anordna utbildning på uppdrag av andra än regeringen, så kallad uppdragsutbildning. Uppdragsutbildning är utbildning som universitetet anordnar mot avgift för personer som uppdragsgivaren utser. Det kan t.ex. handla om poänggivande kurser men också om konferenser. Uppdragsutbildning är ett intressant komplement för många institutioner. Genom uppdragsutbildning når universitetets kunskaper ut i samhället, och för lärare och institutioner ger det möjligheter att få kontakt med yrkesverksamma. Uppdragsutbildning kan också ge gynnsamma effekter för både forskning och utbildning. I följande tabell redovisas erhållna medel för uppdragsutbildning under åren 2011 2015. Finansiering 2011 2012 2013 2014 2015 Statliga myndigheter inkl. affärsdrivande verk Universitet och högskolor Kommuner och landsting 73,9 76,8 94,8 91,2 74,6 0,6 1,2 0,9 1,0 1,7 9,9 11 5,7 4,2 4,5 Svenska företag 0,8 1,7 1,8 1,3 1,0 Svenska organisationer utan vinstsyfte 0,4 0,4 0,3 0,1 2,0 Utländska företag 1,2 1,2 1,4 0,8 0 Utländska organisationer utan vinstsyfte 0,2-0,1 0,2 0,6 0,6 Övrigt 0 0 0 0,2 0 EU-medel 0 0 0 0 0 Summa 87,1 92,4 105,1 99,4 84,4 Tabell 23: Erhållna medel för uppdragsutbildning år 2011 2015, miljoner kronor. Erhållna medel för uppdragsutbildning år 2015 uppgick till 84,4 miljoner kronor, en minskning med 15 miljoner kronor jämfört med år 2014. Den största förändringen avser finansiären Statliga myndigheter inkl. affärsdrivande verk (t.ex. Statens skolverk, RPS- Polisväsendet, Arbetsförmedlingen), en minskning med 16,5 miljoner kronor. Under år 2015 ökade erhållna medel inom den humanistiska fakulteten med 2,3 miljoner kronor, medan övriga fakulteter och universitetsförvaltningen minskade. De största minskningarna finns inom samhällsvetenskapliga fakulteten och inom universitetsförvaltningen där också den enskilt största minskningen (-7 miljoner kronor) avseende Korta vägen för utomnordiska akademiker återfinns. Lärarlyftet för lärare med examen har minskat med nära 4 miljoner kronor mellan år 2014 och år 2015. Diagrammet nedan visar antalet helårsstudenter vid uppdragsutbildningar där polisutbildningen särredovisas. Diagram 12: Antal helårsstudenter i poänggivande uppdragsutbildning år 2011 2015. Totalt antal helårsstudenter år 2015 var 460 (2014: 484). Antalet individer år 2015 var 1 482; av dessa var 64 procent kvinnor och 36 procent män. Inom den samhällsvetenskapliga fakulteten finns den tvååriga polisutbildningen. Antalet helårsstudenter år 2015 vid polisutbildningen uppgick till 314 (2014: 320). Antalet individer på utbildningen är 439, varav 38 procent kvinnor och 62 procent män. Konsortiesamarbetet om Ladok Ladokkonsortiet är högskolesektorns samverkansorgan kring det studieadministrativa systemet Ladok och har 37 högskolor samt Centrala studiestödsnämnden (CSN) som medlemmar. Konsortiet är formellt en enhet inom Umeå universitet. Ladokkonsortiet ska på sina medlemmars uppdrag förvalta och vidareutveckla Ladoksystemet. Stämman beslutar och fastställer verksamhetsplan och ekonomiska ramar för varje år. Styrelsen ansvarar för övergripande styrning av verksamheten med hjälp av en konsortiechef. Den 1 januari 2015 tillträdde Mauritz Danielsson som ny konsortiechef. På verksamhetssidan finns en beställarorganisation med en förvaltningsledare samt inhyrda verksamhetskunniga från medlemshögskolorna. På utförarsidan har Universitets- och högskolerådet, (UHR) ett huvudansvar som teknikleverantör med 29 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

specificerat årsuppdrag. Enheten för IT-stöd och systemutveckling vid Umeå universitet är underleverantör till UHR i teknikuppdraget. Konsortiets utvecklingsverksamhet har år 2015 dominerats av Ladok3-projektet, som under 2010 2017 ska bygga ett nytt Ladoksystem. Ladok3- projektet har en budgetram på max 314 miljoner kronor. För att fokusera på projektavslut utformade och implementerade Ladok3-projektet ett nytt arbetssätt med därtill hörande organisation under våren år 2015. Under år 2015 har projektet gjort två delleveranser. Resultathantering är en delleverans av nya Ladoks resultatdomän som ansluts direkt mot den befintliga Ladok-installationen. Årsredovisningsfunktionen har prövats av några pilotlärosäten och en version med fler funktioner kommer att produktionssättas för samtliga lärosäten under början av år 2016. Under hösten år 2015 har en ny plan för den återstående utvecklingen samt en plan för leverans av grundsystemet för nya Ladok tagits fram. Utvecklingen av nya Ladok delas nu in i två faser där fas 1 har som huvudsyfte att utveckla och leverera ett grundsystem av det nya Ladok. Det lärosäte som produktionssätter grundsystemet ska efter produktionssättning kunna stänga dagens system. Fas 2 syftar till att ersätta Ladok på samtliga lärosäten och målbilden är att stegvis bygga ut systemet efter återkoppling på redan produktionssatt funktionalitet från lärosätena i Fas 1. Finansieringen av konsortiets verksamhet är nästan uteslutande beroende av avgifter från konsortiemedlemmarna. CSN:s medlemsavgift följer avgiftsutvecklingen för medlemshögskolorna. Ladokkonsortiet upprättar separat bokslut och tar fram en redogörelse för sin verksamhet. Den redovisas för konsortiemedlemmarna till vårstämman i maj. 2012 2013 2014 2015 Intäkter 67 321 73 992 84 963 98 335 Kostnader 59 194 70 676 88 994 105 425 Kapitalförändring 8 127 3 317-4 031-7 091 Ladokkonsortiet har beräknat att investeringskostnaderna för utvecklingen av ett nytt system är störst under åren 2014 2017, därav ökningen av verksamhetens utgifter. För att minska avgiftshöjningen för medlemmarna beslutade stämman att använda en del av det balanserade kapitalet, och därför budgeterades ett minusresultat för år 2015 på -12 052 tkr. Resultatet (-7 091 tkr)blev bättre än budget, till stor del på grund av att kostnaden för den gemensamma driften av nya Ladok blev lägre än budgeterat. Ladokkonsortiet har per 2015-12-31 ett positivt myndighetskapital motsvarande 12 718 tkr. Effekter av utbildning på grundnivå och avancerad nivå I Ekonomistyrningsverkets (ESV) handledning för resultatredovisning anges att myndigheter som kan redovisa effekter av sin verksamhet bör göra det. Det är svårt att göra bedömningar av effekter eftersom orsakssamband inte alltid är tydliga. Den utbildning som ett universitet bedriver har stor påverkan på studenternas liv, på samhället och även på anställda inom universitetet. Nedanstående effekter är ett urval utifrån Umeå universitets begränsade möjligheter att verifiera orsakssamband, och även dessa innehåller osäkerheter. Den främsta effekten av universitetets utbildning på grundnivå och avancerad nivå är troligen att studenter efter fullgjorda studier träder in i arbetslivet och anställs av olika arbetsgivare eller startar egna företag. Detta är en viktig effekt, såväl för offentliga respektive privata arbetsgivare som för studenterna. En del studenter startar efter fullgjorda studier på avancerad nivå en forskarutbildning vid Umeå universitet eller annat universitet, vilket är viktigt för att löpande ha en god försörjning av lärare och forskare till universitetet. Universitetsutbildning bidrar även till personlig utveckling för studenter. Tabell 24: Intäkter och kostnader år 2012 2015 för Ladokkonsortiet inom Umeå universitet, tkr. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 30

Forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå Inledning I denna inledning beskrivs framförallt betydande erhållna forskningsbidrag till olika områden och projekt vid Umeå universitet under år 2015, samt universitetets egna satsningar som universitetsstyrelsen har beslutat om. Vid Umeå universitet har det varit stort fokus på det nya Wallenberg centrum för molekylärmedicin (WCMM), vilket främst kommer att bedriva forskning inom cancer, metabola och neurologiska sjukdomar, samt allvarliga infektioner. Det nya centrumet är en del av en rikstäckande satsning under perioden 2016 2024 och kommer att ha mycket stor betydelse för att flytta fram Umeå universitets position inom medicinsk forskning nationellt och internationellt. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse kommer att bidra med upp till totalt 175 miljoner kronor till WCMM, och Umeå universitet och Västerbottens landsting kommer att bidra med 80 miljoner kronor vardera. Bidragen kommer att ha en stor betydelse för rekrytering av unga excellenta forskare och infrastruktursatsningar vid WCMM. Stor uppmärksamhet har även under år 2015 riktats mot professor Emmanuelle Charpentier, som sedan 2009 är gruppledare vid Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS), vilket är den svenska noden inom ett nordiskt partnerskap med European Molecular Biology Laboratory (EMBL) inom molekylär medicin. Professor Emmanuelle Charpentier är verksam på deltid som gästprofessor med sin forskargrupp vid Umeå universitet och har i sin forskning fokuserat på molekylära mekanismer som reglerar infektionsprocesser. En mycket viktig upptäckt var förståelsen för CRISPR-Cas9-systemet, som ofta benämns den genetiska saxen, vilket har lagt grunden till en ny banbrytande och kraftfull teknik för att modifiera gener med mycket hög precision. Professor Emmanuelle Charpentier har uppmärksammats nationellt och internationellt i mycket hög grad för denna upptäckt och tilldelats många utmärkelser och priser under året, t.ex. Louis- Jeantet-priset 2015 - ett av de viktigaste europeiska priserna i medicinsk forskning, The Breakthrough Prize in Life Sciences 2015, och Umeå universitets EC Jubileumspris 2015 The MIMS Excellence by Choice Programme. Under år 2015 har forskare och forskargrupper vid Umeå universitet beviljats stora forskningsanslag till forskning inom bland annat life science, cancerforskning, medicin och hälsa. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse delade ut över 57 miljoner kronor till två forskningsprojekt som drivs av ett antal framstående forskare vid Umeå universitet. Fem unga forskare, av totalt 29 personer i landet, har år 2015 utsetts till Wallenberg Academy Fellows. Dessa unga forskare kommer tilldelas mellan fem och nio miljoner kronor vardera. Fyra forskare vid Umeå universitet har även tilldelats medel från Göran Gustafssons-stiftelse, för forskning inom natur, miljö och urbefolkning i Lappland. Vid Umeå Plant Science Centre (UPSC) har en forskare utsetts till Gunnar Öquist Fellow av Kempestiftelserna och erhåller 3 miljoner kronor till sin egen forskning och ett personligt pris på 50 000 kronor. Vidare har en framgångsrik forskare beviljats medel av det europeiska forskningsrådet ERC. Anslaget från ERC på 19 miljoner kronor ska användas för att studera hur funktionsnedsättningar påverkar människors delaktighet i samhället. Forskning inom humaniora och samhällsvetenskap lyckades bra i årets utlysning från Vetenskapsrådet, där Umeå universitet blev tilldelat drygt 35 miljoner kronor, vilket motsvarar 10,7 procent av tilldelade medel i riket (år 2014: 2,8 procent). Totalt beviljade Vetenskapsrådet drygt 140 miljoner kronor i årets stora utlysning till Umeå universitet, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Forskningsrådet Formas beslutade om anslag inom den årliga öppna utlysningen, varav närmare 33 miljoner kronor tilldelades Umeå universitet inom forsknings- och utvecklingsprojekt. Detta motsvarar 8,6 procent av totalt tilldelade medel i riket (år 2014: 8,3 procent). Forte beviljade närmare 39 miljoner kronor till Umeå universitet, vilket motsvarar 12,4 procent av tilldelade medel i riket (år 2014:10,2 procent). Cancerfonden utlyste totalt drygt 380 miljoner kronor år 2015, varav Umeå universitet beviljades 21 miljoner kronor, vilket motsvarar 5,6 procent av tilldelade medel i riket (år 2014: 7,0 procent). 31 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Regeringens satsning på de 20 strategiska forskningsområdena (SFO) som grundar sig på 2008 års forskningsproposition har under år 2015 utvärderats av Vetenskapsrådet, Vinnova, Formas och Energimyndigheten. Umeå universitet erhöll nära 226 miljoner kronor till två SFO-miljöer, Ecochange och Bio4Energy, för år 2010 2014. De två SFOmiljöerna fick mycket goda omdömen i utvärderingen. Under år 2015 gjordes en tredje utvärdering av tre Berzelii center, där Umeå Plant Science Centre (UPSC) ingick. UPSC har som enda center erhållit det högsta möjliga betyget av de Berzelii centers som utvärderats under åren 2013 2015. UPSC blev i denna utvärdering även rekommenderad fortsatt finansiering. Umeå universitet placerar sig på plats 51 i världen på rankningslistan Times Higher Education 2015 över de 100 bästa unga universitet som presenterades under våren år 2015. Umeå universitet placerade sig därmed som tvåa i Sverige och som fyra bland de nio lärosäten som finns med på listan från Norden. Trots det dalade Umeå universitet i och med årets placering från 39 till 51 jämfört med förra året. Den senaste bibliometriska s.k. Leiden-rankningen publicerades den 20 maj 2015. Umeå universitets rankningplats på Leiden-rankningens standardmått andelen publikationer som hör till de 10 procent mest citerade i världen inom respektive fält blev i år plats 390. Bland svenska lärosäten hamnar Umeå universitet i år på tionde plats enligt detta mått, sist bland de svenska lärosäten som jämförs i rankningen. Förändringar i rankningsmetod gör det svårt att jämföra direkt med förra årets rankning. När det gäller andel publikationer som hör till de 50 procent mest citerade i världen ligger Umeå universitet på en sjätteplats i Sverige och plats 274 i världen. Umeå universitets bästa område är Life and earth science, där Umeå universitet ligger främst i landet mätt enligt andel publikationer som hör till de 50 procent mest citerade och har en femteplats enligt andel publikationer som hör till de 10 procent mest citerade. Flera strategiska satsningar har gjorts under år 2015, vilka har stärkt Umeå universitet och bidragit till uppfyllda övergripande mål, såsom att öka långsiktighet och kvalitet inom forskning. Idrottshögskolan vid Umeå universitet har år 2015 fram tills år 2018 utsetts till ett av tre Riksidrottsuniversitet i Sverige. Riksidrottsuniversitet i Umeå, som bygger på de fyra delarna tränarkompetens, utbildning, elitidrott samt forskning och utveckling, kommer att främja vetenskapliga forskningsprojekt mellan idrottsrörelsen och idrottsforskning. Forskningsaktiviteten har ökat signifikant de senaste åren och finns fördelad på Umeå universitets samtliga fakulteter, och universitetsstyrelsen har beslutat om fortsatt satsning för år 2016 2017. En viktig satsning är ledarskapsprogrammet för forskningsledare, med syftet att utveckla forskarledarens förmåga att kombinera kreativitet med ett bra ledarskap. Även målsättningen att skapa nya nätverk mellan forskare inom olika vetenskapsområden och discipliner, för att främja nytänkande och kreativitet, är något som ingår i ledarskapsprogrammet. Satsningen för att öka andelen kvinnliga professorer har under år 2015 utvärderats. Umeå universitetet har med god marginal uppnått det av regeringens satta mål att minst 39 procent av de professorer som nyanställts ska vara kvinnor år 2012 2015. De nyanställda kvinnliga professorerna uppgick under perioden 2012 2015 till 47 procent i genomsnitt, av samtliga nyanställda professorer. Umeå universitet hade år 2014 högst andel kvinnliga professorer jämfört med landets övriga universitet. Under år 2015 har satsningen på de 14 starka forskningsmiljöerna fortlöpt. Vid teknisknaturvetenskaplig och medicinsk fakultet finns åtta starka forskningsmiljöer och sex miljöer finns vid samhällsvetenskapliga fakulteten och humanistiska fakulteten. Under åren 2011 2015 har det beslutats om att fördela 134 miljoner kronor till dessa miljöer. Dessa medel ska främja t.ex. internationella gästprofessorer, forskarskolor, karriärvägar, och infrastruktur vid Umeå universitet. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 32

Forskning som spränger gränser Under år 2014 och år 2015 har ett fortlöpande arbete pågått med universitetets långsiktiga strategier, beskrivna i dokumentet Umeå universitet 2020 Vision och mål. Det övergripande målet Forskning som spränger gränser innefattar elva delmål. Lika som för år 2014, har det pågått ett omfattande arbete vid fakulteter och Lärarhögskolan med dessa delmål och verksamhetsplaner. Arbetet har kontinuerligt följts upp i dialoger mellan universitetsledning, fakulteter och Lärarhögskolan. För beskrivning av delmålsprocessen se avsnitt Utbildning för gränslös kunskap. Institutioner och enheter vid Umeå universitet har kontinuerligt arbetat med att genomföra strategisk planering för verksamheten och kompetensförsörjning till strategiskt viktiga områden. Mot bakgrund av denna planering har anställningar och resurspaket inrättats, vilket möjliggjort anställningar av excellenta lärare och forskare. För att i framtiden kunna fortsätta rekrytera framstående lärare och forskare arbetar Umeå universitet fortlöpande med att stärka sitt varumärke både nationellt och internationellt genom att utveckla kvalitativa och effektiva rekryteringsprocesser, attraktiva karriärvägar och anställningserbjudanden, interaktiva miljöer som främjar kreativitet och anslagsbaserad finansiering av karriärbefattningar samt högre lärartjänster. God forskningssed Högskolelagen (1992:1434). I högskolornas verksamhet skall vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas. Lag (2000:1370). Universitetets aktiva och tydliga information om regelverket kring bisysslor tillsammans med den redovisningsskyldighet avseende bisysslor som årligen åligger anställda lärare m.fl., verkar för att allmänhetens förtroende för vetenskapen kan hållas på en hög nivå. Policyn om mottagande av donationer samt policyn om förhindrande av mutor och bestickning bidrar till att stärka allmänhetens förtroende för vetenskapens trovärdighet. Värnandet av god forskningssed vid universitetet upprätthålls ytterligare bl.a. med det genomarbetade regelverk som universitetet antagit avseende hantering av misstanke om vetenskaplig oredlighet. Ett avtal finns med Linköpings universitet om samarbete vid misstanke om vetenskaplig oredlighet. Samarbetet syftar till att minska risken för att ovidkommande kollegial hänsyn tas vid dessa utredningar, och för att stärka allmänhetens förtroende för hanteringen av misstanke om vetenskaplig oredlighet. Tillämpningen av detta avtal om samarbete har visat att avsedda mål uppnås med samarbetet. Sedan år 2014 fördelas basanslaget för forskning och utbildning på forskarnivå mellan fakulteterna enligt en kvalitetsfrämjande fördelningsmodell. Fördelningsmodellen består dels av en kontraktsdel, vilken är ämnad att främja strategisk utveckling av långsiktiga förutsättningar för hög kvalitet inom forskning och utbildning, dels en mekanistisk del. Den mekanistiska delen baseras på ett fåtal mekanistiska parametrar (bibliometri och externa medel) enligt den fördelningsmodell staten använder vid fördelning av 20 procent av medelstilldelningen. Kontraktsdelen bygger på ett kontrakt mellan respektive dekan vid fakulteterna samt rektor för Lärarhögskolan och rektor om de delmål som berör forskning och utbildning på forskarnivå. Dessa forskningskontrakt har under år 2015 externt utvärderats och utgör ett underlag för fördelning till fakulteterna och Lärarhögskolan av vissa medel som frigörs från tidigare universitetsgemensamma satsningar under år 2016-2018. 33 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Ekonomisk översikt Nedan ges en sammanställning över intäkter och kostnader inom forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå, exklusive uppdragsforskning. Forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå, exklusive uppdragsforskning Intäkter 2013 2014 2015 Anslag 1 137 131 1 184 485 1 204 495 Avgifter och andra ersättningar 172 287 184 690 191 636 Bidrag 862 087 912 101 881 387 Finansiella intäkter 8 823 4 234 776 Summa intäkter 2 180 328 2 285 510 2 278 294 Kostnader Personal 1 431 297 1 420 615 1 460 006 Lokaler 177 719 175 978 183 184 Övriga driftkostnader 526 692 552 817 540 640 Finansiella kostnader 3 006 2 455 2 757 Avskrivningar 104 069 119 926 120 767 Summa kostnader 2 242 784 2 271 791 2 307 353 Transfereringar Erhållna medel 128 285 123 073 126 115 Lämnade bidrag -128 285-123 073-126 115 Summa 0 0 0 Årets kapitalförändring -62 456 13 719-29 059 Tabell 25: Resultaträkning år 2013 2015 för forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utb. på forskarnivå, exkl. uppdragsforskn., tkr. De totala intäkterna för forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå, exklusive uppdragsforskning, har år 2015 minskat med 0,3 procent jämfört med år 2014. Anslagsintäkterna är 20 miljoner kronor högre år 2015 jämfört med år 2014 (+2 procent). Ökningen beror på statens uppdatering av parametrarna externa medel och bibliometri inför år 2015, vilket medfört ökat anslag med 4,8 miljoner kronor, samt på indexuppräkning år 2015. Avgiftsintäkterna har ökat med 7 miljoner kronor (+4 procent) jämfört med år 2014. Bidragsintäkterna är 31 miljoner kronor lägre år 2015 (-3 procent) jämfört med år 2014. Intäkternas storlek beror på erhållna bidrag och hur mycket av dessa som vidareförmedlats respektive förbrukats under aktuellt år. Bidragsintäkter periodiseras för att motsvara årets förbrukning. För år 2015 har periodisering av bidrag minskat redovisade intäkter med 24 miljoner kronor, till skillnad mot föregående år då periodisering istället medförde en ökning med 39 miljoner kronor. Denna stora skillnad mellan åren beror dels på att stora investeringar gjorts under året där finansiering erhållits i förväg men där förbrukning, i form av avskrivningar kommer att ske under ett antal år, dels det på att några större bidrag erhållits sent på året. Dessa bidrag har i sin helhet periodiserats eftersom inga kostnader hunnit belasta projekten. De totala kostnaderna för forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå, exklusive uppdragsforskning, har ökat med 36 miljoner kronor eller 2 procent år 2015 jämfört med år 2014. Den största kostnadsökningen avser personalkostnader som har ökat med 39 miljoner kronor (+3 procent) jämfört med föregående år. Resultatet är år 2015 ett underskott på 29 miljoner kronor, vilket motsvarar 1 procent av årets intäkter. Diagram 13: Intäkts- och kostnadsutveckling år 2011 2015 avseende forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå, exkl. uppdragsforskning, miljoner kronor. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 34

Uppdragsforskning Uppdragsforskningens intäkter är lika stora år 2015 som föregående år. Under året har dock förändringar skett mellan olika finansiärer. Intäkterna från statliga myndigheter har minskat med 5 miljoner kronor, samtidigt som intäkterna från svenska organisationer utan vinstsyfte ökat med 4 miljoner. Det största uppdraget är högskoleprovet med intäkter motsvarande 11 miljoner kronor från Universitetsoch högskolerådet år 2015. Det är institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap som har ansvar för detta uppdrag. Umeå marina forskningscenter har erhållit närmare 7 miljoner kronor för ett uppdrag från Havs- och vattenmyndigheten. 2013 2014 2015 Intäkter Avgifter och andra ersättningar 155 442 172 162 172 114 Finansiella intäkter 86 83 152 Summa intäkter 155 528 172 245 172 266 Kostnader Personal 106 195 109 678 129 627 Lokaler 4 453 5 646 4 434 Övriga driftkostnader 43 412 39 632 51 691 Finansiella kostnader 66 45 75 Avskrivningar 1 688 1 814 1 908 Summa kostnader 155 814 156 814 187 735 Årets kapitalförändring -285 15 431-15 469 Tabell 26: Resultaträkning år 2013 2015 för uppdragsforskn., tkr. Totalt har kostnaderna ökat med 31 miljoner kronor eller 20 procent år 2015 jämfört med föregående år. Personalkostnaderna har ökat med 20 miljoner kronor, vilket motsvarar 18 procent i jämförelse med år 2014. Driftskostnaderna har ökat med 12 miljoner (+30 procent). Universitetet har betydande ackumulerade överskott inom uppdragsforskning, och en tänkbar orsak till att kostnaderna ökat år 2015 är höjd medvetenhet om vikten av att samtliga kostnader inom uppdragsforskning bokförs på denna verksamhet. Bibliometri Ett viktigt mått på forskningens resultat är mängden vetenskapliga publiceringar och deras genomslag, vilket mäts med olika bibliometriska metoder. För att få en fullgod täckning över vad som publiceras vid universitetet, utgår nedanstående tabell från den rapportering som institutionerna gör av sin publicering i databasen DiVA. Fraktionering av samförfattade arbeten möjliggör jämförelser och aggregeringar. Nedanstående tabell beskriver publiceringsaktiviteten beräknad som summan av författarfraktionerade och referee-granskade artiklar och översikter. Publiceringar i form av böcker och bokkapitel ger en helhetsbild av universitetets produktion och en mer rättvis bild av vetenskaplig prestation vid olika fakulteter. Författarfraktioner 2011 2012 2013 2014 2015 Artikel i tidskrift/ 1 139 1 197 forskningsöversikt 1 224 1 249 1 232 Bok 20 25 31 21 24 Kapitel i bok, del av antologi 308 312 282 231 207 Totalt 1 466 1 534 1 537 1 500 1 463 Tabell 27: Summa författarfraktioner för Umeå universitets publikationer enligt DiVA januari 2016. Siffrorna för år 2015 är preliminära. Även siffrorna för perioden 2011 2014 har uppdaterats sedan årsredovisningen 2014, på grund av eftersläpning vid registrering av publikationer från år 2011 2014, samt kvalitetssäkringsarbete utfört av bibliotekets personal. Enligt tabell 27 har antalet författarfraktioner för artiklar och forskningsöversikter ökat från 1 139 till 1 249 under perioden 2011 2014, d.v.s. en ökning med 9,6 procent. Siffrorna för år 2015 rapporteras med en viss eftersläpning och går därmed inte att jämföra med tidigare år ännu. Eftersläpningen beror främst på att en del av inrapporteringen är decentraliserad och genomförs av respektive forskare. Data importeras centralt från Web of Science (veckovis), men publikationer som inte indexeras i denna databas måste forskare rapportera in, vilket ibland sker med stor eftersläpning. Universitetsbibliotekets personal arbetar löpande med att kvalitetssäkra samtliga poster i DiVA-databasen, vilket leder till att antalet författarfraktioner korrigeras även för tidigare års artikelproduktion. Diagram 14: Intäkts- och kostnadsutveckling år 2011 2015 avseende uppdragsforskning, miljoner kronor. Tabell 28 visar att antalet författarfraktioner vid humanistisk fakultet har ökat med 4 procent under perioden 2011 2014. Samhällsvetenskaplig fakultet har under samma period ökat artikelproduktionen med 9 procent. Produktionen av artiklar har ökat med 20 procent vid medicinsk fakultet och vid teknisknaturvetenskaplig fakultet minskat med 5 procent under perioden. Antalet kapitel i bok- eller del av 35 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

antologi enligt tabell 28 har minskat med 25 procent under perioden 2011 2014. Antalet böcker är få och varierar procentuellt sett mycket från år till år. Fakultet 2011 2012 2013 2014 2015 Humanistisk fakultet Totalt 203 251 221 210 206 Artikel i tidskrift/ forskningsöversikt 101 100 111 105 97 Bok 9 11 10 7 10 Kapitel i bok, del av antologi 93 140 101 99 99 Medicinsk fakultet Totalt 526 588 586 621 581 Artikel i tidskrift/ forskningsöversikt 507 563 577 607 567 Bok 1 1 0 1 0 Kapitel i bok, del av antologi 18 24 10 12 14 Samhällsvetenskaplig fakultet Totalt 430 383 415 379 370 Artikel i tidskrift/ forskningsöversikt 244 240 248 266 275 Bok 10 12 15 12 12 Kapitel i bok, del av antologi 176 131 152 102 83 Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Totalt 307 312 314 290 306 Artikel i tidskrift/ forskningsöversikt 286 293 288 271 293 Bok 1 2 6 2 2 Kapitel i bok, del av antologi 21 17 20 18 11 Tabell 28: Summa författarfraktioner för Umeå universitets publikationer per fakultet enligt DiVA januari 2016. Siffrorna för år 2015 är preliminära. Även siffrorna för perioden 2011 2014 har uppdaterats sedan årsredovisningen 2014, på grund av eftersläpning vid registrering av publikationer från år 2011 2014, samt kvalitetssäkringsarbete utfört av bibliotekets personal. Anm. Eftersom publikationerna kan ha författare från fler än en institution måste publiceringarna delas upp mellan dem. Varje författare får sin fraktion som sedan tillförs respektive institution. Om det finns två författare, en från institution A och en från institution B, så får bägge institutionerna en halv artikel. Om en av två författare angivit två institutioner, A och C, delas dennes fraktion upp mellan A och C. Under perioden 2011 2014 står medicinsk fakultet för 38 procent, teknisk-naturvetenskaplig fakultet för 20 procent, samhällsvetenskaplig fakultet för 27 procent och humanistisk fakultet för 15 procent av den totala produktionen. Förutom att mäta mängden publikationer kan man mäta hur ofta de citeras. Enligt Vetenskapsrådets beräkning inför budgetåret 2016 var den ämnesnormaliserade medelciteringen för Umeå universitets publikationer (artiklar) 1,04, en minskning jämfört med beräkningen inför år 2015 (1,06). Genomsnittet för Sverige som helhet är 1,13. Antalet publiceringar och antalet citeringar per publikation används för att ta fram vilken andel respektive lärosäte bidrar med till ett nationellt bibliometriskt index. Umeå universitet har enligt Vetenskapsrådets analys minskat sin andel från 6,2 procent inför budgetåret 2015 till 6,0 procent inför budgetåret 2016. Underlaget är beräknat för publiceringsåren 2011 2014. Kvalitetssäkring av metadata och utveckling av publiceringsdatabasen DiVA Vid Umeå universitetsbibliotek (UmUB) har ett omfattande arbete gjorts för att möta upp de nya nationella kvalitetskraven, vilket lett till utökade granskningsrutiner i publiceringsdatabasen DiVA. Förutom höjd nivå på datakvaliteten, utökad ämnesklassning, och säkerställande av export till interna och nationella system som synliggör Umeå universitets vetenskapliga produktion har också täckningsgraden i DiVA utökats. Arbetet med kvalitetskraven på metadata har sammanfallit med att samordningen för bibliometri förlades till UmUB samt med vidareutvecklingen av den nationella publikationsdatabasen SwePub. Ett behov av förhöjd datakvalitet har medfört att ett retroaktivt arbete genomförts där högsta möjliga metadatakvalitet för publiceringsår 2010 och framåt säkerställts. Bibliometriska analyser under året har omfattat utvärdering och medelstilldelning samt rapportering av vetenskaplig produktion till Utbildningsdepartementet och vetenskapliga forskningsfinansiärer. Konstnärligt utvecklingsarbete Konstnärlig verksamhet möjliggör och bereder plats för en mångfald av tankesätt, kulturer och uttryck. Konsten ger oss tillgång till delar av verkligheten likväl som den föder nya verkligheter, får oss att se och inse perspektiv på människan och människans rum som i annat fall skulle gå förlorade. Konsten utgör en alldeles självklar del i det globala civilisationsbygget. Konstnärlig verksamhet är till sin natur utforskande, kunskapssökande och därmed i vid mening forskningsorienterad. I det akademiska sammanhanget utgör både forskning och konstnärligt utvecklingsarbete grunden för ämnes- och kunskapsutveckling inom de konstnärliga områdena. Medel för konstnärlig forskning (KU, Konstnärliga utvecklingsmedel) vid Konsthögskolan och Designhögskolan gör det möjligt att bedriva konstnärlig forskning och utvecklingsarbete och ger goda förutsättningar för såväl forskande personal som för professorer att fördjupa och bredda sin egen konstnärliga verksamhet, vilket tillför institutionerna fördjupning inom den ämnesmässiga utvecklingen konstnärligt, teoretiskt och praktiskt. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 36

För Konsthögskolan och Designhögskolan innebär detta område en kunskapsresurs, där aktivt konstnärskap och design sätts i relation i en forskningskontext. Vid Konsthögskolan är det först och främst professorer och lektorer som utför denna forskning och detta utvecklingsarbete, medan konstnärliga utvecklingsmedel på Designhögskolan kan sökas av alla kategorier av anställda för att bredda och fördjupa en konstnärligt grundad praktik. Ett exempel på projekt som genomförts vid Designhögskolan är det konstnärliga utvecklingsprojektet The unexpected meeting how to create unique colour choices for products. Medel har även använts till kompetensutveckling av personal. För Designhögskolans vidkommande är de konstnärliga utvecklingsmedlen av mycket stor betydelse för att främja och fördjupa den ämnesmässiga utvecklingen både konstnärligt, teoretiskt och praktiskt. Resultat av konstnärliga utvecklingsprojekt har presenterats offentligt samt vid öppna föreläsningar på Designhögskolan. Externt finansierad verksamhet och erhållna forskningsbidrag Bidragsfinansierad verksamhet Under perioden 2011 2015 har erhållna eller inbetalda forskningsbidrag ökat med 212 miljoner kronor (+27 procent). År 2015 ökade erhållna bidrag med 39,6 miljoner kronor (+4,1 procent) i jämförelse med år 2014. Ökningen utgörs främst av bidrag från svenska organisationer utan vinstsyfte, vilka ökat med 43 miljoner kronor men även från finansiärerna kommuner och landsting (+9,4 miljoner kronor), utländska organisationer utan vinstsyfte (+10,8 miljoner kronor) samt Formas (+10,7 miljoner kronor). Wallenbergstiftelserna står för den största ökningen när det gäller bidrag från svenska organisationer utan vinstsyfte (+35 miljoner kronor), och även bidrag från Kempestiftelserna ökar år 2015. Inom finansiärsgruppen kommuner och landsting är det främst ökade bidrag från Västerbottens läns landsting respektive Umeå kommun som bidrar till ökningen år 2015. När det gäller ökningen inom utländska organisationer år 2015 har Nordforsk beviljat 9,6 miljoner kronor till ett projekt inom medicinsk fakultet. Ökningen av bidrag från Formas avser främst teknisk-naturvetenskaplig fakultet, bl.a. ökade bidrag till kemiska institutionen. Forskningsbidragen till Umeå universitet från Forte och Vetenskapsrådet har minskat med 9 miljoner kronor respektive 6 miljoner kronor år 2015 jämfört med föregående år. Utvecklingen i erhållna forskningsbidrag de senaste fem åren visas i nedanstående tabell i miljoner kronor. Finansiär 2011 2012 2013 2014 2015 Vetenskapsrådet 250,3 259,8 307,6 302,5 296,3 Forskningsstiftelser 60,9 61,5 51,2 61,8 60,1 Svenska organisationer utan vinstsyfte 154,0 155,5 173,0 200,6 243,4 Övriga statliga myndigheter 84,7 99,8 78,6 95,3 100,1 Kommuner och landsting 17,1 20,6 28,6 22,5 31,9 Svenska företag 9,0 28,8 30,4 33,9 30,3 Forte 31,9 40,7 48,3 57,3 48,2 EU-medel 71,9 98,7 97,1 76,4 57,6 Utländska organisationer utan vinstsyfte 14,6 12,1 11,9 9,7 20,5 AMV 7,1 6,3 5,6 5,0 4,8 SIDA 11,0 14,7 8,2 5,1 1,8 Vinnova 22,7 22,9 23,9 27,3 26,3 Utländska företag 0,4 0,1 0,3 0,3 0,1 Formas 40,2 56,7 60,1 56,2 66,9 Försvarsmyndigheter 4,4 3,8 4,1 1,6 1,5 Länsstyrelser 2,4 1,2 3,8 1,0 3,5 Enskilda personer 2,0 1,3 5,2 1,0 3,8 Totalt 784,8 884,8 938,0 957,5 997,1 Tabell 29: Erhållna forskningsbidrag år 2011 2015, miljoner kronor. Anm. Forte: Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Formas: Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Vinnova: Verket för innovationssystem. 37 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Fakultetsvis fördelar sig forskningsbidragen under år 2015 enligt följande tabell och diagram. Den medicinska och den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten svarar för störst andel erhållna forskningsbidrag, 44 respektive 31 procent. Bland fakulteterna står teknisk-naturvetenskaplig fakultet för den största procentuella ökningen av erhållna bidrag år 2015; fakultetens erhållna bidrag ökar med 7 procent jämfört med föregående år. Däremot är det medicinsk fakultet som gjort den största ökningen i kronor räknat, då de ökat med 25,2 miljoner kronor (+6 procent) jämfört med år 2014. Finansiär Hum fak Sam fak Med fak Teknat fak LH Totalt Vetenskapsrådet 22,4 59,9 135,8 78,2 0,0 296,3 Forskningsstiftelser 4,8 6,9 24,9 23,5 0,0 60,1 Svenska organisationer utan vinstsyfte 11,2 21,0 149,5 61,7 0,0 243,4 Övriga statliga myndigheter 2,9 20,7 31,4 45,0 0,0 100,0 Kommuner och landsting 7,7 3,0 15,9 3,4 1,9 31,9 Svenska företag 8,0 4,4 9,3 8,6 0,0 30,3 Forte (tidigare FAS) 0,0 23,6 24,6 0,0 0,0 48,2 EU-medel 1,1 14,0 7,7 34,8 0,0 57,6 Utländska organisationer utan vinstsyfte 0,8 1,3 16,1 2,3 0,0 20,5 AMV 0,4 1,5 1,8 1,1 0,0 4,8 SIDA 0,0 0,2 1,4 0,2 0,0 1,8 Vinnova 0,8 9,5 5,1 10,9 0,0 26,3 Utländska företag 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,1 Formas 2,6 18,1 10,9 35,3 0,0 66,9 Försvarsmyndigheter 0,0 0,8 0,0 0,7 0,0 1,5 Länsstyrelser 0,0 3,6 0,0 0,0 0,0 3,6 Enskilda personer 0,5 0,0 3,3 0,0 0,0 3,8 Totalt 63,2 188,5 437,8 305,7 1,9 997,1 Jämförelse med 2014, miljoner kronor 68,9 186,5 412,6 286,3 3,2 957,5 Förändring i procent -8 % +1 % +6 % +7 % -41 % +4 % Tabell 30: Erhållna forskningsbidrag per fakultet och Lärarhögskolan år 2015, miljoner kronor. Diagram 15: Erhållna forskningsbidrag per fakultet och Lärarhögskolan år 2011 2015, miljoner kronor. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 38

De största enskilda bidragen återfinns inom teknisknaturvetenskaplig fakultet och medicinsk fakultet. Det största bidraget har kemiska institutionen fått med 11 miljoner från Wallenbergstiftelsen. Inom medicinsk fakultet har institutionen för molekylärbiologi erhållit ett stort bidrag från Wallenbergstiftelsen, också detta bidrag är på 11 miljoner kr. Nordiska ministerrådet har bidragit med 10 miljoner kronor till institutionen för klinisk mikrobiologi. Inom samhällsvetenskaplig fakultet har det största enskilda bidraget kommit från Formas med 6 miljoner kronor till institutionen för geografi och ekonomisk historia. Inom humanistiska fakulteten har Bildmuseet fått ett bidrag från Umeå kommun på 5 miljoner kronor. Forskningsbidrag från EU År 2015 erhöll universitetet 57,6 miljoner kronor i forskningsbidrag från EU (inklusive strukturfonder), vilket är en minskning med 19 miljoner kronor ( 25 procent) jämfört med år 2014. Orsaken till minskningen beror huvudsakligen på att flertalet projekt inom Mål 2 Strukturfonder och FP7 Sjunde ramprogrammet har avslutats under år 2015 och inga nya utlysningar har funnits att söka. Nedan redovisas erhållna EU-medel fördelade per EU-fond. Erhållna EU-medel fördelade per EU-fond 2013 2014 2015 EU strukturfonder 10,8 15,2 17,7 (t.ex. NPP, BA, Interreg) European Science Foundation 0,6 2,3-1,0 Övr. EU-projekt 15,3 8,4 2,4 (t.ex. Tempus, Intas, Public Health) EU Mål 2 Strukturfonder 40,4 23,0 3,4 FP6 Sjätte ramprogrammet 1,3 0,2 0,8 FP7 Sjunde ramprogrammet 18,9 23,0 16,7 Marie Curie, People 9,6 4,3 4,7 Horisont 2020 0 0 12,9 Summa 97,1 76,4 57,6 Tabell 31: Erhållna EU-medel år 2013 2015 uppdelade per EUfond, miljoner kronor. Minskningen av erhållna forskningsbidrag från EU år 2015 beror på att många EU-program har fasats ut (programperiod 2007 2013), framförallt Mål 2 Strukturfonder (-19,6 miljoner kronor) och FP7 Sjunde ramprogrammet (-7,1 miljoner kronor). Horisont 2020-projekten har däremot inte hunnit komma i gång i motsvarande utsträckning; år 2015 erhölls 12,9 miljoner kronor. Oförbrukade bidrag Regleringsbrev 2015 I årsredovisningen ska omfattning och förändring av de oförbrukade bidragen och hur de inbetalade forskningsbidragen har utvecklats, redovisas och kommenteras. I tabellen nedan framgår oförbrukade bidrag vid universitetet samt intäkter av bidrag år 2011 2015, det vill säga både bidrag till forskning och utbildning på forskarnivå, bidrag till grundutbildning, samt erhållna/inbetalda bidrag till forskning och utbildning på forskarnivå. Finansiär 2011 2012 2013 2014 2015 Oförbrukade bidrag 763,0 799,1 818,6 799,5 818,2 Intäkter av bidrag 794,5 800,4 883,4 937,6 911,2 Erhållna/inbetalda forskningsbidrag 784,8 884,8 938,0 957,5 997,1 Tabell 32: Oförbrukade bidrag totalt, intäkter av bidrag, samt erhållna/inbetalda forskningsbidrag år 2011 2015, miljoner kronor. Tabellen visar att oförbrukade bidrag har ökat med 55 miljoner kronor år 2015 (+7 procent) jämfört med år 2011. År 2015 har oförbrukade bidrag ökat med 19 miljoner kronor eller 2 procent jämfört med år 2014. Användningen av bidrag (intäkter av bidrag) har ökat med 117 miljoner kronor (+15 procent) år 2015 jämfört med år 2011, men användningen av bidrag har trots detta varit lägre än inbetalda forskningsbidrag varje år under perioden, förutom år 2011. Av de oförbrukade bidragen år 2015 avser 787 miljoner kronor bidrag inom forskning/forskarutbildning, och resterande 31 miljoner kronor avser grundutbildning. Intäkter av bidrag anger användningen av erhållna bidrag under ett år, för mer information se avsnittet Ekonomisk översikt och underrubriken Forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå, exklusive uppdragsforskning. Universitetsstyrelsen har beslutat att oförbrukade bidragsmedel inte ska motsvara mer än 70 procent av de bidragsmedel som används under ett år. År 2014 var andelen 85 procent och för år 2015 är andelen 89 procent. Orsakerna till den relativt höga andelen oförbrukade forskningsbidrag är bland annat att bidrag ibland betalas ut i förskott eller betalas ut sent under året samt att bidragsmedel i vissa fall avser finansiering av framtida avskrivningskostnader. De åtgärder som planerats och vidtagits är bl.a. aktivt arbete på fakultetsnivå, exempelvis genom att förbrukningsplaner tas fram samt åtgärder för snabbare rekryteringsprocesser. Än viktigare är universitetets arbete med tydliga och stabila tjänsteförut- 39 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

sättningar för lektorer och professorer, samt attraktiva karriärvägar som sammantaget ger ökad långsiktighet i planeringsförutsättningar och strategiskt arbete. En mekanistisk del enligt samma principer som statens fördelningssystem har införts för fördelning av nya medel år 2014 och år 2016. Denna modell innehåller använda forskningsmedel som en av två parametrar. Uppdragsfinansierad verksamhet Utöver den egeninitierade forskningen tar Umeå universitet också emot uppdrag från omgivningen när det gäller forskning och utvecklingsarbete. Förutom rena forskningsuppdrag kan uppdragsforskning vara arbete som kräver vetenskaplig kompetens men som inte är att betrakta som forskning. Det kan då exempelvis handla om tekniskt utvecklingsarbete, konsultuppgifter, datainsamling eller kliniska observationer. Erhållna medel till uppdragsforskning år 2015 uppgick till 172 miljoner kronor, vilket motsvarar samma totalbelopp som föregående år. Ökning av medel har skett främst från svenska organisationer utan vinstsyfte samtidigt som minskning skett från statliga myndigheter. Den största omfattningen av uppdragsforskning finns inom medicinsk fakultet, samhällsvetenskaplig fakultet samt teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Inom samhällsvetenskaplig fakultet svarar institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap för en betydande del av uppdragsforskningen, bl.a. projekten Högskoleprovet och Nationella prov. Även institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, kemiska institutionen samt Umeå marina forskningscentrum har betydande uppdragsforskning vid universitetet. I tabellen nedan redovisas utvecklingen av erhållna medel i uppdragsforskning. Finansiering 2011 2012 2013 2014 2015 Statliga myndigheter 60,8 62,4 70,4 77,7 72,4 Kommuner och landsting 64,5 56,0 64,2 73,8 74,6 Svenska företag 15,0 12,4 13,7 14,9 13,2 Svenska organisationer utan vinstsyfte 1,0 0,9 1,0-0,6 3,7 Utländska företag 2,9 3,9 3,9 3,8 6,4 Utländska organisationer utan vinstsyfte 2,3 1,5 1,0 1,7 1,3 Övrigt 0,3 0,2 0,1 0,1 0,1 EU-medel 0,2 1,0 0,1 0,6 0,6 Summa 146,9 138,3 154,3 172,0 172,3 Tabell 33: Erhållna medel i uppdragsforskning år 2011 2015, miljoner kronor. Strategiska forskningsområden Regleringsbrev 2015 De universitet som har fått medel för strategiska forskningsområden ska medverka i den uppföljning som genomförs av Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande samt Verket för innovationssystem. Umeå universitet har som huvudsökande tilldelats medel för två strategiska forskningsområden energi (Bio4Energy) och havsmiljöforskning (Ecochange), samt även medel som medsökande i de sex strategiska områdena neurovetenskap, diabetes, cancer, vårdforskning, hållbart nyttjande av naturresurser samt E-vetenskap. Nedan redovisas de båda områden som universitetet står som huvudansvarig för. Bio4Energy I maj kom myndigheternas omfattande utvärderingsrapport som gav Bio4Energy och ledarskapet vid Umeå universitet höga betyg för sitt strategiska ledarskap av forskningsmiljön. Myndigheternas rekommendation till Bio4Energys huvudfinansiär, regeringen, var att förlänga Bio4Energys mandat som Sveriges strategiska forskningsmiljö inom bioenergi och bioraffinaderi med en ny femårsperiod, med motsvarande finansiering som under perioden 2010 2015. I oktober kom ett första besked om att regeringen beslutat att förlänga finansieringen under år 2016, för att sedan ta ett beslut om mer långsiktig finansiering i samband med sjösättandet av regeringens forskningsproposition i oktober år 2016. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 40

Bio4Energys forskare har gjort en rad genombrott, vissa internationellt uppmärksammade. Ett forskarlag vid Umeå universitet beskrev i en serie vetenskapliga artiklar, krönta av en teknoekonomisk analys, nya metoder framtagna för att effektivisera produktionsprocessen i framtidens bioraffinaderier som baserar sina processer på lignocellulosa, till exempel från barrved. Genom att använda metoden kan sådana bioraffinaderioperatörer minska sin investeringsrisk avsevärt, enligt forskarna. Inom grundforskningen har man klarlagt hur specifika, nyupptäckta proteiner går till väga för att bygga upp vedceller inifrån. De nya rönen kommer att få stor betydelse för forskare världen över som arbetar med att specialdesigna träd, för att kunna använda dess beståndsdelar i produktionen av biodrivmedel, gröna kemikalier och biobaserade material, förutspår forskarna. En tredje avsevärd insats är den sammanställning som visar industrin att bioraffinaderiernas restströmmar skulle kunna bli till värdefulla tillgångar, eftersom man har den tekniska kunskapen om hur man ifrån dessa kan utvinna högvärdiga ämnen. Dessa ämnen kan sedan kan bli till exempel dofter eller tillsatser i drivmedel som biodiesel. Bio4Energy stod under året som värd eller medarrangör till en rad event för att främja samarbetet mellan Bio4Energys medlemsorganisationer, samt med andra aktörer i sektorn, såsom industri och forskningsinstitut. Under höstterminen år 2015 höll Bio4Energys centrala ledning, i samarbete med Bio4Energys plattformsledare, även separata möten med var och en av de omgjorda eller helt nya forskningsplattformar som sjösatts i starten av Bio4Energy 2, 1 januari 2016. Man tog dessutom fram direktiv för tillsättandet av en ny föreståndare, styrgrupp och styrelse, vilket var det sista steget som behövde tas för att kunna starta en ny omgång av Bio4Energy, motsvarande dess andra programperiod år 2016 2021. Ecochange Under år 2015 var arbetet inriktat på syntes och artikelskrivande, information om forskningsresultat och undervisning på olika akademiska nivåer. Publiceringsfrekvensen har ökat, och publiceringen sker i mycket goda eller excellenta vetenskapliga tidskrifter. I samarbete med ett annat forskningsprogram inom havsmiljöområdet, BEAM, Stockholms universitet, publicerades ett specialnummer i den vetenskapliga tidskriften Ambio. Ecochange har bedrivit undervisning i marin vetenskap på olika akademiska nivåer; t.ex. på grundkurser, påbyggnadskurser, kandidat och masterexamensarbeten i biologi och kemi. Undervisningen har utförts vid Umeå universitet och Linnéuniversitetet. Exempelvis har undervisning skett på kursen Akvatiska ekosystem vid Umeå universitet, där seniora forskare/lärare inom miljön har varit ansvarig för kursledning samt hållit föreläsningar, laborationer och modelleringsövningar. Vid Linnéuniversitet har hållits en sommarskola i marin vetenskap: Discovery of a Sustainable Baltic Sea, basic level 7.5 Hp, international course. Ecochange undervisade också på en sommarskola som Stockholms universitet anordnade: Askö summer school. Impact of climate change on the marine environment with special focus on the role of changing extremes. Fem doktorander som är knutna till miljön (tre vid Umeå universitet och två vid Linnéuniversitetet) disputerade under året inom ämnesområdena marin ekologi/biologi och kemi. Ecochange har varit värd för inkommande postdoktorer. Ecochange anordnade under vårterminen en konferens i Umeå där miljöns forskningsresultat presenterades och diskuterades. Ecochanges hemsida uppdateras kontinuerligt med bl.a. publikationer och reportage. Forskare inom miljön har hållit publika föredrag som t.ex. sänts i TV och skrivit populärvetenskapliga artiklar. Ecochange har utvärderats av en internationell expertgrupp. Miljön fick mycket goda vitsord, som beskrevs som framåtsträvande och nydanande. Det sågs mycket positivt att en konkret och tydlig strategisk utvecklingsplan har tagits fram för de kommande fem åren. Expertgruppen rekommenderar fortsatt finansiering av forskningsmiljön. 41 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Havsmiljöinstitutet Regeringsbeslut U2008/3167/UH Umeå universitet har fått i uppdrag från regeringen att tillsammans med ett antal andra lärosäten bedriva forskning inom havsmiljöområdet och samarbeta vid utformning av utbildning inom området. Samarbetet ska ske under benämningen Havsmiljöinstitutet. Av de i samarbetet ingående lärosätenas årsredovisningar ska framgå vilken verksamhet respektive lärosäte har bedrivit inom Havsmiljöinstitutet och hur verksamheten har integrerats med lärosätets övriga verksamhet inom det marina området. Verksamheten inom Havsmiljöinstitutet är en del av Umeå marina forskningscentrums uppdrag, och därmed uppnås en naturlig integrering med lärosätets övriga marina verksamhet. Forskningsverksamhet Havsmiljöinstitutets enhet vid Umeå universitet spelar en central roll i det strategiska lärosätesprojektet Ecochange, som har stor relevans för havsmiljön i Östersjön. Institutet har också bidragit till projekt med 17 forskare från flera länder för att studera reaktivering av miljögifter från fiberbankar samt omvandling av näringsämnen i kustzonen. Fartygstid och tekniskt stöd har också tillhandahållits flera andra forskningsprojekt. Institutet har också utvecklat det internationella samarbetet inom nätverket Mars (The European Network of Marine Research Institutes and Stations). Sjutton olika forskningsprojekt är relaterade till Umeå marina forskningscentrum. Under år 2015 publicerades åtta vetenskapliga artiklar och ett bokkapitel med koppling till centrumbildningens resurser. Forskningskonferenser Institutet var medarrangör till Ecochange slutkonferens år 2015 i samverkan med Linnéuniversitetet, huvudarrangör för Havsmiljöseminariet 2015 i Umeå, samt medarrangör för konferensen Hav & samhälle i Marstrand om åtgärdsstrategier för havsmiljön. Undervisning Institutet bidrog med undervisningsdagar om havsmiljön i Bottniska viken och dess tillstånd för studenter på kurserna Akvatisk ekologi respektive Organismbiologi. En kurs med 21 studenter från USA anordnades under juli. Miljöanalys En vetenskaplig artikel om reglering av cyanobakteriers tillväxt publicerades under året, liksom ett bokkapitel om effekter av klimatförändringar på Östersjöns ekologi. Dessutom skrevs två rapporter till Havs- och vattenmyndigheten (HaV) respektive Helsingforskommissionen. En analys av orsakerna till minskande syrehalter i Bottenhavet har sammanställts till en vetenskaplig artikel som skickats till tidskriften Climate Research. Flera remissvar har utarbetats, bl.a. för HaVs åtgärdsprogram för havsmiljön. Institutet har utfört omfattande datainsamling på uppdrag från Naturvårdsverket, HaV, länsstyrelser och Sveriges lantbruksuniversitet inom nationella och regionala miljöövervakningsprogram. Där har implementering av ett reviderat mätprogram för mjukbottenfauna genomförts under året. Enheten har också planerat och genomfört vetenskapliga undersökningar av miljökvalitet i sex fjärdar i Höga Kusten-området på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland. Information om havsmiljön och dess tillstånd Under år 2015 har resultat från Ecochange-projektets första femårsperiod spridits: Institutets kommunikatör varit redaktionskoordinator för publicering av ett temanummer i tidskriften AMBIO samt bidragit vid arrangemanget av ett sammanfattande seminarium. På uppdrag har också forskningsresultat gällande näringsbelastning på Östersjön från jordbruket sammanställs till en populärvetenskaplig rapport. Enheten har, i samarbete med Stockholms universitets Östersjöcentrum, producerat två nummer av den populärvetenskapliga tidskriften Havsutsikt, samt drivit redaktionen för webbsajten havet.nu. Umeå marina forskningscentrums medarbetare har under året uttalat sig i frågor om havsmiljön i tidningar och lokalradio. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 42

Utbildning på forskarnivå Kvalitetssäkringen av utbildning på forskarnivå bedrivs fortlöpande. Kvalitetsarbetet sker i enlighet med uppsatta delmål i verksamhetsplaneringen och med visionsdokumentet Umeå universitet 2020 Vision och mål, men även utifrån andra aktiviteter och ändrade förutsättningar, internt och i omvärlden. Det är viktigt att utbildningens innehåll och struktur kvalitetssäkras kontinuerligt, men även att verksamhetsstödet för utbildningen förbättras. Under år 2015 beslutades om en handläggningsordning för Ladok på forskarnivå. Bakgrunden var ett sedan flera år uttalat behov av att effektivisera användandet av och dokumentationen i verksamhetsstödet Ladok som ett led i kvalitetsarbetet. Utbildning på forskarnivå har, liksom forskning, i hög grad en internationell dimension. Universitetet arbetar kontinuerligt med att stärka det internationella perspektivet inom utbildning på forskarnivå. Under året beslutades att universitetet ska erbjuda möjligheter att ge gemensam eller dubbel examen på forskarnivå som ett led i skapandet av ytterligare nätverk för doktoranderna. I och med samarbetet med universitetet i Tromsø, där det fleråriga projektet Barents Summer School ingår, har doktorander möjligheter att årligen delta i internationellt anordnade tematiska forskarkurser och nätverksbyggande. År 2015 anordnade Umeå universitet kursen Climate change effects on arctic landscapes: integrating responses across terrestrial and aquatic ecosystems. Den gavs av Climate Impacts Research Centre (CIRC) vid forskningsstationen i Abisko. Barents Summer School är ett samarbete mellan universiteten i Tromsø, Uleåborg, Archangelsk och Umeå med flera internationella forskare som lärare. Doktoranderna var positiva till kursens organisering och innehåll i sina omdömen i kursutvärderingen. Antagningsordningen utgör ett strategiskt dokument för utbildning på forskarnivå. En reviderad version antogs av universitetsstyrelsen under år 2015. Den huvudsakliga bakgrunden var översyn av finansieringsformerna. Från 1 januari 2015 får t.ex. utbildningsbidrag inte inrättas vid Umeå universitet. Avgångsenkät Med en svarsfrekvens på 69 procent gav resultaten från avgångsenkäten, som distribueras till samtliga doktorander som ska disputera, en uppfattning om doktorandernas syn på utbildningen. En direkt övergripande fråga handlade om kunskaper och färdigheter inför en fortsatt karriär. I 78 procent av fallen, instämde eller instämde de svarande helt, att utbildningen gett relevanta kunskaper och i 74 procent av fallen att utbildningen gett relevanta färdigheter inför en fortsatt karriär. 65 procent instämde eller instämde helt i att kraven under studierna var rimliga. I tillägg värderade doktoranderna varje explicit kunskapsmål som de definieras i högskoleförordningen. Ett urval av dessa presenteras i tabell 34. De kan visa på utbildningens möjliga framtida effekter. Majoriteten av de som svarade instämde eller instämde helt i varierande grad. Utbildningen har gett Tillräcklig färdighet och förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom angivna tidsramar Tillräckliga färdigheter för att självständigt identifiera och formulera vetenskapliga frågeställningar Tillräckliga färdigheter att inom forskning och utbildning samt i andra kvalificerade professionella sammanhang stödja andras lärande. Tillräcklig färdighet att planera, analysera och kritiskt värdera forskning och kvalificerade uppgifter Tillräcklig färdighet att muntligt och skriftligt presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i nationella och internationella sammanhang Tillräcklig färdighet att genom egen forskning bidra till kunskapsutvecklingen Tillräcklig färdighet att inom forskning, utbildning och andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling Tillräcklig förmåga att visa fördjupad insikt i vetenskapens roll i samhället Andel som instämmer/ instämmer helt (procent) 2014 2015 79 82 78 83 72 70 78 87 81 83 79 86 70 73 76 73 Tabell 34: Exempel på effekter som utbildningen gett mot bakgrund av svaren från avgångsenkäten för utbildning på forskarnivå år 2014 2015. 43 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Antagna till utbildning på forskarnivå I nedanstående tabell visas det totala antalet personer som antagits till utbildning på forskarnivå med både doktorsexamen och licentiatexamen som slutmål. Fakultet 2011 2012 2013 2014 2015 Humanistisk fakultet Totalt 13 44 3 36 2 Kvinnor 9 28 3 20 2 Män 4 16 0 16 0 Samhällsvetenskaplig fakultet Totalt 45 51 28 33 16 Kvinnor 16 27 20 18 8 Män 29 24 8 15 8 Medicinsk fakultet Totalt 121 102 129 88 76 Kvinnor 66 52 63 52 41 Män 55 50 66 36 35 Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Totalt 52 57 52 48 26 Kvinnor 25 29 17 16 10 Män 27 28 35 32 16 Umeå universitet Totalt 231 254 212 205 120 Kvinnor 116 136 103 106 61 Män 115 118 109 99 59 Tabell 35: Totalt antal antagna personer på forskarnivå år 2011 2015. Antalet antagna har minskat de tre senaste åren, sett till universitetet som helhet. År 2015 var minskningen anmärkningsvärd. Antalet antagna var 120 personer år 2015 jämfört med 205 personer år 2014, vilket är en minskning med 41 procent. Minskningen syns vid samtliga fakulteter. Antalet antagna kvinnor och män var ungefär lika många år 2015. Resultaten vid den humanistiska fakulteten visar att policyn från år 2012, med antagning vartannat år, där doktoranderna samtidigt ingår i fakultetens forskarskola, har fått genomslag. Den samlade antagningen sker i början av september och doktoranderna finansieras med statligt forskningsanslag. Policyn med antagning vartannat år kommer att märkas i disputationsfrekvensen i en nära framtid. Den nedåtgående trenden med färre antagna under de senaste åren vid den samhällsvetenskapliga fakulteten fortsätter. Lika många kvinnor som män antogs år 2015. En starkt bidragande orsak till att antagningarna minskat är finansiella förändringar. År 2013 införde den samhällsvetenskapliga fakulteten en ny resursfördelningsmodell för anslag inom forskning och forskarutbildning. Denna förändring har bl.a. inneburit att fakulteten omfördelat tidigare fria resurser på institutionsnivå, som i huvudsak använts till doktorandanställningar, till i genomsnitt 50- procentig finansiering av professorer för att skapa trygga anställningar som är konkurrenskraftiga på nationell och internationell nivå samt till att utöka forskningstiden för fakultetens docenter. En annan orsak kan vara att ett större antal doktorander antogs under åren 2011 och 2012 då institutionerna antog med externfinansiering de första åren av utbildningen. Sedan övergick man till finansiering med statsanslag de sista åren. Detta får effekt åren 2015 och 2016. Mellan år 2013 och 2014 skedde det en stor minskning av antalet antagna vid den medicinska fakulteten. Antalet sjönk ytterligare år 2015, då 76 personer antogs. Två finansiella förklaringar till minskningarna kan diskuteras. Dels har det blivit en generellt högre kostnad för doktorandanställningar, dels en svårare ekonomisk situation vid fakultetens institutioner. Båda situationerna påverkar antagningarna eftersom det är ett minst fyraårigt ekonomiskt ansvarstagande för institutionerna. Under de senaste åren har könsfördelningen bland fakultetens doktorander varit relativt jämn med en tendens mot att något fler kvinnor antas till utbildning på forskarnivå. Vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten var minskningen av antalet antagna anmärkningsvärd med nästan en halvering jämfört med tidigare år. På fakultetsnivå har man inte vidtagit några strategiska åtgärder för att minska antalet, men en möjlig förklaring till minskningen kan vara att man på institutionsnivå anser det ekonomiska åtagandet med fyra års utbildning per doktorand vara alltför stort. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 44

Aktiva personer på forskarnivå I följande tabell presenteras antalet aktiva doktorander. En aktiv doktorand definieras här som den som har en aktivitet på mellan 1 och 100 procent, och i tabellen anges personer med både doktors- och licentiatexamen som slutmål. Fakultet 2011 2012 2013 2014 2015 Humanistisk fakultet Totalt 129 153 144 159 130 Kvinnor 74 92 87 96 76 Män 55 61 57 63 54 Samhällsvetenskaplig fakultet Totalt 265 266 236 233 196 Kvinnor 142 142 126 129 106 Män 123 124 110 104 90 Medicinsk fakultet Totalt 533 541 549 547 489 Kvinnor 299 304 302 293 256 Män 234 237 247 254 233 Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Totalt 336 326 316 317 290 Kvinnor 129 138 127 131 122 Män 207 188 189 186 168 Umeå universitet Totalt 1 263 1 286 1 245 1 255 1 105 Kvinnor 644 676 642 649 560 Män 619 610 603 606 545 Tabell 36: Totalt antal aktiva personer på forskarnivå år 2011 2015. En aktiv doktorand definieras som den som har en aktivitet över 1 procent. Antalet aktiva doktorander har varierat något men har varit relativt konstant under åren före 2015. Under år 2015 var minskningen 12 procent jämfört med föregående år. Det var färre aktiva doktorander vid samtliga fakulteter. En konsekvens av att antalet antagna minskar år 2015 blir att även antalet aktiva doktorander minskar. Den synbara minskningen år 2015 kan även ses i ljuset av att fakulteterna bedrivit ett konsekvent arbete med att minska antalet så kallade lågaktiva doktorander (de doktorander som inte bedriver sina studier på minst halvtid). En orsak till att färre är aktiva kan möjligen vara att antalet lågaktiva doktorander avregistrerat sig och att detta nu syns i underlaget från Ladok. Antalet aktiva personer var år 2015 flest vid den medicinska fakulteten. Andelen kvinnor har varit relativt konstant tidigare under femårsperioden och har nu sjunkit till 52 procent under år 2015. Antalet aktiva doktorander vid den teknisknaturvetenskapliga fakulteten har varit relativt konstant under femårsperioden, men med en viss minskning de senaste åren. Antalet minskar fortfarande och ligger nu på den lägsta nivån sedan början av 2000-talet. Doktors- och licentiatexamen Antalet doktorsexamina var 174 år 2015, 92 kvinnor och 82 män examinerades. Minskningen de senaste åren kan vara ett resultat av att färre än 200 doktorander antogs till utbildningen under en period före 2009. Fakultet 2011 2012 2013 2014 2015 Humanistisk fakultet Totalt 10 8 13 11 20 Kvinnor 5 5 5 9 12 Män 5 3 8 2 8 Samhällsvetenskaplig fakultet Totalt 34 38 37 22 30 Kvinnor 20 23 21 12 17 Män 14 15 16 10 13 Medicinsk fakultet Totalt 83 82 83 69 75 Kvinnor 46 45 52 40 41 Män 37 37 31 29 34 Teknisk- naturvetenskaplig fakultet Totalt 54 48 33 42 49 Kvinnor 20 22 11 10 22 Män 34 26 22 32 27 Umeå universitet Totalt 181 176 166 144 174 Kvinnor 91 95 89 71 92 Män 90 81 79 73 82 Tabell 37: Totala antalet doktorsexamina uppdelat per fakultet och kön år 2011 2015. Vid den humanistiska fakulteten har antalet doktorsexamina varierat under femårsperioden och är år 2015 högst under perioden. En majoritet av de examinerade var kvinnor. Under år 2010 och åren innan antogs relativt sett fler doktorander, vilket till en del förklarar uppgången av nyexaminerade doktorer. Vid den humanistiska fakulteten var antalet aktiva i nivå med år 2011. Andelen kvinnor har alltid varit större och var 76 personer under år 2015 jämfört med 54 män. Vid den samhällsvetenskapliga fakulteten var andelen kvinnor fortfarande större även om skillnaderna är mindre år 2015 jämfört med tidigare år. 45 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Antalet doktorsexamina vid den samhällsvetenskapliga fakulteten var fler år 2015 jämfört med år 2014, men ändå inte lika många som år 2011 2013. Fakulteten följer utvecklingen och menar att examinationsfrekvensen kommer att minska de kommande åren till följd av att färre studenter antas till studierna. Vid den medicinska fakulteten har antalet utfärdade doktorsexamina varit relativt konstant under tidigare år, där dock minskningen för år 2014 var märkbar. Under år 2015 ökade antalet examinerade något. Till följd av de minskade antagningarna de senaste åren kan antalet examinerade fortsätta vara låg de kommande åren. Antalet personer med doktorsexamen vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten har varierat sedan år 2011, med lägst antal under år 2013. Antalet examina har ökat igen både år 2014 och år 2015. Andelen examinerade kvinnor har ökat sett till hela perioden. Fakultet 2011 2012 2013 2014 2015 Humanistisk fakultet Totalt 0 0 3 8 4 Kvinnor 0 0 3 6 4 Män 0 0 0 2 0 Samhällsvetenskaplig fakultet Totalt 6 1 0 7 0 Kvinnor 1 0 0 7 0 Män 5 1 0 0 0 Medicinsk fakultet Totalt 4 3 3 3 0 Kvinnor 2 2 3 2 0 Män 2 1 0 1 0 Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Totalt 6 11 12 12 8 Kvinnor 2 3 0 7 2 Män 4 8 12 5 6 Umeå universitet Totalt 16 15 18 30 12 Kvinnor 5 5 6 22 6 Män 11 10 12 8 6 Tabell 38: Totala antalet licentiatexamina uppdelat per fakultet och kön år 2011 2015. Antal licentiatexamina har minskat till det lägsta antalet för hela perioden. En av orsakerna till detta kan vara att doktoranderna vid forskarskolorna inom framför allt utbildningsvetenskap, som antagit studenter med licentiatexamen som slutmål, i stor utsträckning har slutfört sina studier de senaste åren. Som tidigare är det inom den humanistiska och teknisk-naturvetenskapliga fakulteten som personer examinerats. Lika många kvinnor som män tog ut licentiatexamen år 2015. Antalet är precis som tidigare år störst vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Medianstudietid för studerande på forskarnivå Medianstudietiden, mätt i medianantal per kalenderhalvår, fram till doktorsexamen vid universitetet är relativt konstant under tidsintervallet 2011 2014 och varierar mellan 8,0 och 8,4 kalenderhalvår. Under år 2014 har studietiden ökat något jämfört med föregående år. Beräkningarna för nettostudietiden baseras på uppgiven aktivitetsgrad i Ladok. Fakultet 2011 2012 2013 2014 Humanistisk fakultet Totalt 8,1 8,3 9,9 8,5 Kvinnor 9,1 8,4 Män 9,9... Samhällsvetenskaplig fakultet Totalt 8,8 8,8 8,8 8,8 Kvinnor 8,8 9,4 Män 8,8 8,6 Medicinsk fakultet Totalt 5,4 6,3 6,0 7,2 Kvinnor 7,2 6,8 Män 3,5 7,8 Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Totalt 8,5 8,1 8,6 8,6 Kvinnor 8,3 8,0 Män 8,5 8,8 Umeå Universitet Totalt 8,2 8,0 8,2 8,4 Kvinnor 8,3 8,0 Män 8,2 8,6 Tabell 39: Medianstudietid (antal kalenderhalvår) för doktorsexamina per kön och totalt för år 2014, jämfört med totaltiden för år 2011, 2012 och 2013. Medianstudietiden anges per fakultet. (Uppgifter för år 2015 var ännu ej rapporterade i samband med statistikuttag.) Källa: SCB. Förhållandena vid den medicinska fakulteten skiljer sig från de andra fakulteterna under hela tidsperioden och varierar genom åren. Från att ha varit jämförelsevis låg har medianstudietiden ökat under år 2014 både bland män och kvinnor. Bland de som antas till utbildning på forskarnivå inom medicinsk vetenskap med doktorsexamen som slutmål finns de som har legitimationsyrken, arbetar kliniskt, och som kan ha påbörjade aktiviteter i projekt eller inom den egna yrkesprofessionen innan man antas. Detta kan påverka studietiden och resultera i att den förkortas. Vid den humanistiska fakulteten är studietiden år 2014 endast något högre jämfört med tidigare år. Under år 2014 var antalet doktorsexaminerade män låg vid den humanistiska fakulteten och därför anges antalet inte i Statistiska centralbyråns statistik. Vid den samhällsvetenskapliga fakulteten var medianstudietiden oförändrad under hela tidsperioden. Vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten har medianstudietiden varit relativt konstant under tidsperioden. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 46

Effekter av forskning och utbildning på forskarnivå I Ekonomistyrningsverkets (ESV) handledning för resultatredovisning anges att myndigheter som kan redovisa effekter av sin verksamhet bör göra det. Det är svårt att göra bedömningar av effekter, eftersom orsakssamband inte alltid är tydliga. Den forskning som ett universitet bedriver har stor påverkan på samhälle och näringsliv, på andra forskares arbeten samt även på anställda inom universitetet, men det är mycket svårt att verifiera tydliga orsakssamband. Nedan finns ett urval utifrån Umeå universitets begränsade möjligheter att verifiera orsakssamband, och även dessa innehåller osäkerheter. Den kanske främsta effekten av universitetets forskning är den ökade kunskap som forskningen genererar inom samtliga vetenskapliga områden. Det kan exempelvis handla om behandlingsmetoder inom sjukvård eller pedagogisk verksamhet, d.v.s. forskning som det är lätt att se användningsområden för. För annan forskning ligger kanske användningsområdena många år framåt i tiden eller så hjälper forskningen främst andra forskare att ta kunskapssprång. Även när det gäller utbildning på forskarnivå är det svårt att mäta effekter, eftersom det är svårt att se hela orsakssambandet som inte är tydligt eller mätbart. En viktig effekt av utbildning på forskarnivå är att utbildningen bidrar till att det i framtiden finns forskare/lärare på högskolenivå i tillräcklig utsträckning. Ytterligare en effekt är de kunskaper och färdigheter de nyblivna doktorerna tar med sig i det kommande arbetslivet.. 47 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Samverkan och innovation Inledning Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 2 I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet Universitetsstyrelsen fastställde i juni år 2012 vision och mål för Umeå universitet år 2020 i dokumentet Umeå universitet 2020 Vision och mål. År 2013 fastställde rektor delmål för fakulteterna och Lärarhögskolan samt universitetsgemensamma delmål alla med tillhörande fördjupade analyser, strategier och uppföljningskriterier. Delmålen för den första treårsperioden (2013 2015) reviderades under våren år 2015. Det strategiska rådet för samverkan och innovation gick igenom då gällande delmål för det övergripande målet Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet för att bedöma om delmålen för perioden 2016 2018 till någon del borde omformuleras, utgå eller om det fanns skäl att lägga till något delmål. Även tillhörande analyser, strategier och uppföljningskriterier har setts över och i vissa fall justerats. Universitetsstyrelsen beslutade i juni år 2015 att tillstyrka den inriktning på den fortsatta verksamhetsplaneringen som Vision 2020 - delmål 2016 2018 är ett uttryck för, att uppdra åt rektor att fastställa delmål 2016 2018 i november år 2015 samt att en årlig uppföljning av fastställda delmål sker under perioden 2016 2018. Umeå universitets information om sin verksamhet Umeå universitet har under 2015 firat 50 år och bjudit in till en mängd spännande arrangemang. Startskottet gick i februari, då universitetet för artonde året i rad arrangerade Kunskapsnoden, en mötesplats för dialog och samverkan under Västerbottensveckorna, på Grand Hôtel i Stockholm. Med ett gediget program tog man sig an de stora samhällsutmaningarna. Umeå universitet invigdes officiellt den 17 september 1965, och därför förlades mycket av jubileumsfirandet till hösten: Allt från ett stort tårtkalas på Rådhustorget som inledde en jubileumsvecka den 12 19 september till jubileumssymposiet Excellence by Choice där Emmanuelle Charpentier m.fl. medverkade den 16 oktober, samt årshögtiden med H.M. Konung Carl XVI Gustaf som hedersgäst den 17 oktober. Även universitetets tidning Tänk utkom med ett jubileumsnummer med både återblickar på 50 års historia och framtidsspaningar av unga forskare. I tabell 40 finns ett urval av de mest framträdande arrangemangen inom populärvetenskap och utbildning som anordnats fakultetsvis eller universitetsgemensamt under året. Våren år 2015 gjordes en uppföljning av aktiviteter och hittills uppnådda resultat avseende delmålen t.o.m. år 2014. Under hösten år 2015 har arbetet med verksamhetsplanering utifrån Vision 2020 fortsatt vid fakulteterna och Lärarhögskolan. Rektor beslutade att fastställa universitetsgemensamma delmål samt fakulteternas och Lärarhögskolans verksamhetsplaner för åren 2016 2018 i november år 2015. I följande avsnitt om samverkan kommenteras de viktigaste aktiviteterna och hittills uppnådda resultat. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 48

Arrangemang Innehåll Vetenskapsluncher Populärvetenskapliga lunchföredrag (sedan 2006) Aktuell samisk forskning Forskningens dag Informationsdagen Föreläsning. Centrum för samisk forskning (Cesam) och SSR, Svenska samers riksförbund Arrangeras årligen av medicinska fakulteten sedan 1998. Årets tema: Kvinna eller man betydelse för hälsan Öppet hus för gymnasielever från de fyra nordligaste länen Teknikåttan Tävling i teknik och naturvetenskap för elever i årskurs 8 Levande frågelåda Fascinerande växters dag 50 år med statsvetenskap i Umeå Designhögskolans examensutställning Jubileumssamtal Jubileumsföreläsningar ForskarFredag Årshögtid Nyfikna femte- och sjätteklassare får svar på sina frågor av forskare Föreläsningar, experiment m.m. Kemiskt-biologiskt Centrum och Sveriges Lantbruksuniversitet Jubileumsfirande med panelsamtal med samhällsvetenskapliga fakulteten och regionala aktörer Design Talks & Degree Show, årets tema: Shifting perspectives. Utställning, visningar m.m. Panelsamtal med företrädare för Umeå universitet och regionala aktörer Ett 40-tal föreläsningar lockade totalt ca 1 500 besökare under två dagar Populärvetenskap för alla åldrar, ca 550 besökare på Umevatoriet Ett tjugotal årshögtidsföreläsningar, totalt 2 000 besökare 900 miljarder skäl att uppskatta invandring Seminarium i ekonomisk historia Breddad rekrytering och internationalisering Samtal med vänner Whole Earth? Day Umeå möter upp Fortbildningsdagar Språkfestivalen Making social science matter Tabell 40: Urval av populärvetenskapliga arrangemang år 2015. Om flyktingars situation och syn på framtiden. Första delen av en hel seminarieserie Panelsamtal med företrädare för Umeå universitet och regionala aktörer Föreläsningar m.m. om global hållbarhet. Arr. Utrikespolitiska föreningen m.fl. Alumnträff i Stockholm, i samarrangemang m bl.a. Umeå kommun Teknisk-naturvetenskaplig fakultet erbjuder kompetensutveckling för cirka 200 lärare inom naturvetenskap och teknik Kompetensutveckling för språklärare Symposium arrangerad av samhällsvetenskapliga fakulteten Media och digitala kanaler Universitetet skickade under år 2015 ut 312 pressmeddelanden på svenska, varav 182 handlade om forskning. Totalt publicerades 385 svenska nyheter och pressmeddelanden på universitetets nyhetssida. Detta var något lägre än tidigare år. 121 internationella pressmeddelanden på engelska skickades, varav 77 handlade om forskning. Totalt publicerades 163 engelska nyheter och pressmeddelanden på universitetets nyhetssida, vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Antalet publiceringar i medier har under året endast mätts via universitetets mediebevakningstjänst, vilket resulterade i ca 7 200 svenska mediepubliceringar och ca 5 800 internationella mediepubliceringar. Detta mått är inte jämförbart med tidigare år. Universitetets hemsida umu.se Antalet besökare på universitetets externa webb umu.se var i stort sett lika med tidigare år. Den större delen av besökarna finns i Sverige, knappt 20 procent av det totala besökarantalet bedöms genom webbläsarinställningar vara internationella. En större andel av besöken sker via mobil än tidigare. Trots att antalet sidvisningar för utbildningssidorna var något lägre än tidigare år är antalet vidarelänkningar till www.antagning.se från universitetets webbsidor högre än tidigare år. 49 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Universitetets hemsida umu.se (miljoner) 2013 2014 2015 Totalt antal besökare 2,51 2,53 2,52 Varav via mobil 13 % 18 % 24 % Varav via surfplatta 5 % 7 % 7 % Andel besök från Sverige 82 % 81 % 82 % Totalt antal sidvisningar 25,99 23,85 22,27 Varav engelska 15 % 16 % 17 % Antal sidvisningar utbildning 10,75 10,17 9,92 Varav engelska 21 % 21 % 22 % Länkningar till anmälan på antagning.se (st) Program 25 000 32 000 33 000 Kurser 17 000 25 000 28 000 Tabell 41: Antalet besökare, visningar och vidarelänkning för anmälan på umu.se år 2013 2015. På universitetets forskarblogg, en stafettblogg för forskare från alla fakulteter, gjorde 12 forskare sammanlagt 58 inlägg. Inläggen fick sammanlagt 31 087 visningar. Forskare från universitetet bloggar även i andra sammanhang, till exempel för Vetenskapsrådets tidning Curie. Universitetets officiella svenska Facebooksida ökade från 17 000 följare till 21 500 följare under året, en ökning som skedde utan annonsering efter följare. I snitt gjordes 1-2 inlägg om dagen med en total räckvidd av ca 8 500 visningar per dag. På universitetets officiella Twitterkonto publicerades närmare 700 egna tweets och retweets närmare 500 000 visningar. Utöver detta publicerar fakulteter och högskolor inom universitetet på egna Facebookoch Twitterkonton, vilket inte är inkluderat i statistiken ovan. Samverkan Företrädare för Umeå universitet möter och samverkar kontinuerligt med externa aktörer från både näringsliv och samhället i övrigt. Vår samverkan med offentliga och privata aktörer ger ett ömsesidigt utbyte och bidrar samtidigt till att höja utbildningens och forskningens kvalitet. Universitetets centrala stödstruktur för samverkan och forskningsfinansiering utgörs av Enheten för externa relationer (ER), Innovationskontor Norr (IKN), Företagsforskarskolan (IDS) och Sliperiet. Enheten för externa relationer ger stöd till de tre strategiska råden: utbildningsstrategiska rådet, forskningsstrategiska rådet och strategiska rådet för samverkan och innovation. Under år 2015 genomförde Enheten för externa relationer följande universitetsövergripande uppdrag: handläggningsordning för uppdragsutbildning (beslut fattades i juni 2015) förslag till Samverkansstrategi för Umeå universitet 2016 2020 (beslut planeras våren år 2016) förarbete och underlag till överenskommelse om strategiskt partnerskap med Volvo Lastvagnar. Överenskommelse undertecknades i december och samarbetets organisation är fastställd. Initiativ till samarbete inom flera områden är tagna. underlag för inventering av det regionala engagemanget underlag till samverkansmeritering ansökan till Vinnovas värdering av prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan koordinering av fem nationella utvecklingsprojekt inom samverkan Under år 2015 slutfördes arbetet inom de Vinnovafinansierade utvecklingsprojekten: Kunskap och lärande om strategisk samverkan (KLOSS). Resultat: ex. fem genomförda personutbyten (forskare använder del av arbetstid i extern verksamhet). Samverkanssäkrad utbildning (SSU). Resultat: verktyg för att samverkanssäkra utbildningsprogram, den så kallade samverkansmatrisen. Strategisk utveckling av lärosätets samhällsutmaningsdrivna samverkan (SULSS). Resultat: förslag till ny organisering för att möta samhällsutmaningar. Excellenta och interaktiva miljöer som attraherar. Resultat: Kunskap om och praktisk erfarenhet av hur kreativa och interaktiva miljöer utformas. Development Area Research and Entrepreneurship (DARE). Resultat: t.ex. en modell för strategiskt partnerskap. Projektens utvecklingsarbete har genomförts i projektgrupper med forskare från samtliga fakulteter och har koordinerats av Enheten för externa relationer. Under år 2015 påbörjades det av Tillväxtverket finansierade utvecklingsprojektet Förstärkt entreprenöriell kultur (FEKU). Ingående aktiviteter i projektet ska bidra till nya perspektiv för att utveckla planering, genomförande och samverkan i undervisning och identifiera andra sätt än undervisning och forskning som kan nyttiggöra kunskap. Under år 2015 genomfördes en av nio planerade verkstäder och kaféer inom projektet. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 50

Samverkansaktiviteter Vid Umeå universitet sker en mångfald av samverkansaktiviteter inom alla vetenskapsområden. Samverkansformerna skiljer sig åt beroende på ämnesområde och sammanhang. Samtliga fakulteter har även under år 2015 genomfört olika samverkansaktiviteter för att öka kvaliteten i utbildning och forskning och sprida och nyttiggöra kunskap och kompetens. Några exempel är: samproducerade forskningsartiklar, uppdragsutbildning, praktikkurser, mentorskap, gästföreläsningar, deltagande i samhällsdebatter, seminarier, Bildmuseet m.m. Enheten för externa relationer utvecklar modeller och aktiviteter och erbjuder stöd till fakulteter och institutioner att implementera dessa. Under år 2015 erbjöds stöd till implementering av samverkansmodellerna: Co-op Externa examensarbeten Kompetensportföljen Mötesplats forskningssamverkan Mötesplats utbildningssamverkan Under år 2015 kom Co-operative education (Co-op) att omfatta samtliga utbildningsår vid högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik respektive högskoleingenjörsprogrammet i elektronik/datorteknik. Totalt omfattas därmed ca 15 studenter av Co-op. I syfte att öka antalet externa examensarbeten erbjuder Enheten för externa relationer stöd till fakulteter eller enskilda institutioner som vill öka andelen externa examensarbeten. År 2015 publicerades 522 examensarbeten med extern samverkan, vilket motsvarar 30,6 procent av samtliga examensarbeten (år 2014: 663, 32,7 procent, år 2013: 497, 25,9 procent). Senaste femårsperioden har andelen ökat med 10 procentenheter. Anledningen till detta bedöms vara att Umeå universitet använder externa examensarbeten som grund för resursfördelning. Universitetet arbetar aktivt med att underlätta studenters inträde på arbetsmarknaden och kontakter med arbetslivet under utbildningen. Genom samverkansmodellen Kompetensportföljen planeras samverkansaktiviteter kontinuerligt genom hela utbildningen. Modellen utgår ifrån att studenterna under hela studietiden får förståelse för sin kompetens och hur den kan matchas mot arbetsmarknaden. Kompetensportföljen ingick år 2015 som en del i sex utbildningsprogram som omfattade ca 250 studenter. För att stödja samverkan mellan forskare och externa parter erbjuder Enheten för externa relationer att fakulteter, institutioner och forskare enligt ett givet format möts för att identifiera och förmedla frågeställningar och behov från det omgivande samhället, företag och organisationer. Under år 2015 genomfördes en s.k. Society Quest med temat Framtidens skola i ett digitalt samhälle och en AIMday med temat Välfärd Umeå 2015. Under år 2015 arrangerades sex tillfällen av mötesplatsen Räkmacka, där studenter i ett givet format träffade det regionala näringslivet. De olika tillfällena riktade sig mot olika studentgrupper och branscher. Företagsforskarskolan, Industrial Doctoral School (IDS), är ett universitetsövergripande program som syftar till att öka samverkan med företag och offentliga organisationer och att utbilda doktorer som är bättre förberedda på att arbeta med samverkan i forskningen i och utanför universitetet. Sedan starten 2008 har företagsforskarskolan antagit 40 doktorander. Till och med år 2015 har 19 doktorander disputerat. De hittills disputerade doktoranderna har kunnat gå vidare till meriterande postdoktorsplaceringar eller till kvalificerade anställningar i näringslivet. Vid 2015 års fördelning av resurser har fem av åtta resurser tilldelats projekt med direkt koppling till samhällsnära verksamheter. Forskningsfinansiering Grants Office vid Enheten för externa relationer ger bland annat stöd till forskare med EU-ansökningar. I kontakten med forskarna har arbetsinsatserna fokuserats på att matcha forskare med lämplig finansiär respektive utlysning, på stöd att utforma ansökan så att den är i linje med utlysningstexten samt på att granska ansökningstexten. Stöd har också givits genom budgetgranskning för att säkerställa att budgeten är utformad i enlighet med såväl universitetets regler som den aktuella finansiärens regler. 51 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Innovationsverksamhet Regleringsbrev 2015 Respektive lärosäte som får del av medel för ett innovationskontor ska i sin årsredovisning för 2015 redovisa inriktning av verksamheten och mål med denna samt om expert- eller specialistkompetens har byggts upp. Av årsredovisningen ska också framgå hur de resurser som har tilldelats ett lärosäte för innovationskontoret har använts för att bedriva verksamheten vid innovationskontoret. Av årsredovisningen ska också följande flödestal rapporteras: - antal idéer som har influtit för prövning eller rådgivning från forskare resp. studenter samt hur en idé definieras och avgränsas, - antal idéer som går vidare till s.k. verifiering från forskare respektive student, samt hur verifiering definieras och avgränsas och - antal idéer som har gått vidare till inkubatorer. Umeå universitet har som delmål att erbjuda ett effektivt innovationsstöd som vänder sig till alla vetenskapsområden vid lärosätet. Innovationskontorens uppdrag är att på olika sätt verka för ökat nyttiggörande och kommersialisering av idéer och forskningsbaserad kunskap från lärosätena. Universitetets innovationsverksamhet bedrevs år 2015 vid innovationskontoret och via uppdragsavtal inom universitetets holdingbolag och inom Uminova Innovation, Umeå Biotech incubator samt Uminova expression. Detta innovationsstödsystem ska vara tillgängligt för såväl forskare/anställda som studenter och ska stödja och stimulera innovationsutveckling och kommersialisering av idéer och forskningsresultat. Innovationskontorsverksamheten tillhandahåller kompetens, funktioner och aktiviteter som innefattar: Rådgivning kring nyttiggörande och innovation, affärscoachning Strategisk hantering av intellektuella tillgångar, patentrådgivning, affärsjuridiskt stöd och avtalsstöd, licensieringsstöd Verifieringsverksamhet/ idéutveckling Idégenerering och idésök Seminarieverksamhet, utbildningar, workshopar Attityd- och inspirationsarbete Innovationskontoret (IKN) var under år 2015 organisatoriskt placerat direkt under rektor. IKN uppdrar till universitetets innovations- och samverkansstödjande organisationer att driva såväl enskilda projekt som operativa stödfunktioner. Innovationskontorsverksamheten knyter således an till Enheten för externa relationer samt till universitetets holdingbolag. Genom IKN erbjuds i dag olika typer av rådgivning som saknade direkt motsvarighet innan innovationskontoren startades. Detta gäller t.ex. innovationsrådgivning som avser idéutveckling och nyttiggörande även ur perspektiv som inte är direkt riktade mot kommersialisering. IKN ger även expertrådgivning inom immaterialrätt (se avsnitt nedan), kommersiell avtalsrätt, affärsjuridik och licensiering samt erbjuder innovationsrådgivning och affärscoachning. IKN är delvis samlokaliserat med holdingbolaget och Uminova Innovation, i syfte att få synergieffekter och samordna innovationsverksamheterna. Antal idéer som influtit från forskare respektive studenter Idéflöden till innovationsverksamheterna sker från studenter, doktorander och forskare, samt andra anställda vid Umeå universitet. Ett inflöde av 50 idéer från målgruppen forskare/anställda har inkommit till innovationsstödsverksamheten under år 2015, varav 25 är dokumenterade som vidaretagna (tabell 42). Dessa idéer kommer främst från Umeå universitet. Notera att affärsidéer som härrör från inflöde till innovationsverksamheterna från tidigare år och som fortfarande är aktiva i verifiering eller utveckling inte ingår i tabell 42. Den samlade innovationsverksamheten arbetar således med betydligt fler affärsidéer och innovationsprojekt än vad flödestalen anger. I syfte att öka antalet studentidéer i verifieringsverksamheten initierade IKN tillsammans med Uminova expression sommaren år 2015 en satsning på sommarverifiering för studenter (Testa och Utveckla). Projektet blev en framgång och genererade ett ökat inflöde av idéer från målgruppen studenter och resulterade även i att flera studentidéer kunde gå vidare inom ordinarie verifieringsverksamhet under höstterminen år 2015. Under år 2015 har 45 nya idéer från målgruppen studenter inkommit till innovationsverksamheten, varav 15 är dokumenterade som vidaretagna (tabell 42). Innovationsverksamhetens struktur innebär att IKN samverkar med holdingbolag samt med Uminova Innovation, Umeå Biotech Incubator (UBI) samt Uminova expression i arbetet med idéer från forskare och studenter. Flödet av idéer mellan organisationerna kan därför inte beskrivas som enkelriktat. Nya (affärs)idéer och uppslag som inkommit till IKN vidarebefordras från innovationskontor till holdingbolagssfärens bolag, UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 52

men idéer (från målgrupperna forskare och studenter) kan också vidarebefordras för stöd från IKN via holdingbolagssfären. Därför redovisas ingen siffra för antal idéer som vidarebefordrats inkubator. Flertalet av de aktiva (affärs)idéerna för år 2015 (och tidigare år) får fortsatt stöd i affärsutvecklingen av Uminova Innovation, Umeå Biotech Incubator eller Uminova expression. Innovationsverksamhet 2013 2014 2015 Antal idéer som influtit från studenter** 52 26 45 Varav ej vidareförda* 11 23 30 Antal idéer som influtit från forskare 45 62 50 Varav ej vidareförda* 9 15 25 Tabell 42: Antal nya idéer år 2013 2015. *Ej vidareförda = dokumenterade som avslutade. **Rapporteringen avser det samlade idéflödet från studenter respektive forskare till innovationsverksamheten inklusive innovationskontor/holdingbolag, Uminova Innovation, Umeå Biotech Incubator samt Uminova expression. Idéer avser de uppslag som inkommit till innovationsverksamheten som utgångspunkt för resonemang kring förutsättningar för nyttiggörande eller kommersialisering. De idéer som redovisas inom innovationsverksamheten omfattar således idéer med kommersiell ansats (affärsidéer) men även idéer som avser andra typer av nyttiggörande. Dessa idéer genomgår vanligtvis en kortare eller längre utvärdering och verifiering i syfte att utreda potentialen och formerna för eventuell fortsatt utveckling. Universitetets utveckling av verifieringsverksamheten 2015 Verifiering är ett verktyg för nyttiggörande, och Umeå universitets verifieringsverksamhet inkluderar såväl verifiering av kommersiell potential som verifiering av andra möjligheter till nyttiggörande. IKN tillser att personalresurser, struktur och processer finns tillgängliga för att bedriva verifieringsverksamheten. Verifieringsverksamheten riktar sig till samtliga vetenskapsområden och vänder sig till både forskare och studenter. Innovationskontoret har under år 2015 genom Uminova Holding drivit projektet Universitetens strategiska utveckling av verifiering, som syftar till att verifiera nya affärskoncept ur idéer med ursprung i lärosätenas kunskapstillgångar och miljöer. Verifieringsverksamheten har under år 2015 i större utsträckning än tidigare arbetat med målgruppen studenter, t.ex. genom projektet Testa och Utveckla (sommarverifiering), se ovan. Ambitionen inför år 2016 är att erbjuda ca 10 studentteam/idéer möjligheten att verifiera sina affärsidéer under sommaren, eftersom söktrycket under år 2015 var högt. Den samlade verifieringsverksamheten har beviljat 32 verifieringsprojekt år 2015 (tabell 43). Av dessa är 24 idéer från forskare och 8 från studenter. Verifieringsverksamhet 2014 2015 Antal beviljade verifieringsprojekt 20 32 Tabell 43: Antal idéer som beviljats verifieringsmedel inom verifieringsverksamheten (verifieringsprojekt) år 2014 2015 (uppgifter finns enbart för två år). Under år 2015 har IKN kompletterat verifieringsverksamheten med en pilotsatsning på verifiering för samverkan (VFS), som har syftet att stimulera till nya samverkansmöjligheter och ökat nyttiggörande. Projektet ska stimulera till nyttiggörande genom kvalitativ samverkan mellan akademi och omgivande samhälle. Deltagande projekt ska ha potential att resultera i långsiktiga samarbeten som möjliggör nyttiggörande eller kommersialisering, samt bidrar till kvalitet i forskning och utbildning. IKN har under år 2015 haft ökad aktivitet vid Konstnärligt campus och har i samverkan med Uminova expression och Sliperiet arbetat med verifiering av idéer inom kulturella, konstnärliga och kreativa näringar i tidiga skeden. Detta har resulterat i ett ökat inflöde av idéer från idébärare verksamma vid Konstnärligt campus. IKN vid Umeå universitet har ett flerårigt samarbete med Linköpings universitets innovationskontor, inkluderande bl.a. utvärdering och verifiering av idéer. Stöd till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå har år 2015 skett genom direkt rådgivningsstöd till idébärare (forskare) samt inom ramen för verifieringsverksamhet. Strategisk satsning på immaterialrätt, affärsjuridik, licensiering och kommersiell avtalsrätt Under år 2015 har en rekryteringsprocess genomförts avseende en ny patentingenjör/ipr-expert, som tillträder januari år 2016 och utgör en del i den fortsatta uppbyggnaden av IKN:s kompetens i frågor rörande immateriella tillgångar. Inom IKN finns även expertkompetens inom affärsjuridik och IP-law. IKN:s uppbyggnad av kompetens inom det immaterialrättsliga området kan vid behov nyttjas av andra lärosäten, i nuläget främst idébärare från SLU i Umeå. 53 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Under år 2015 har IKN tillhandahållit stöd inom t.ex. immaterialrätt, affärsjuridik, licensiering och kommersiell avtalsrätt, tillgängligt för forskare och studenter. Stödet innefattar rådgivningstjänster, avtalsjuridiskt stöd och IP-undersökningar. Exempel på utförda aktiviteter inkluderar utredningar och undersökningar kopplade till verifieringsverksamheten (IP-strategiarbete, teknikundersökningar, patenterbarhetsbedömningar, designskyddsfrågor). Seminarie- och workshopverksamhet IKN arbetar kontinuerligt med proaktiva aktiviteter som syftar till att öka idéflöden, samt inspirera och bidra till positiva attityder och ökad kunskap kring innovationsfrågor och har under år 2015 anordnat och bidragit till olika typer av seminarier och workshoppar samt deltagit i interna forum, t.ex. doktoranddagar. Innovationsambassadörer IKN har under året rekryterat nya innovationsambassadörer, d.v.s. forskare som arbetar med att informera och inspirera om innovations- och kommersialiseringsmöjligheter i universitetsmiljöerna. Ambassadörerna ska informera om det stöd som går att få via innovationskontoret och holdingbolagssfären samt föra dialog om olika sätt att utveckla idéer och nyttiggöra forskningsresultat. Holdingbolag inklusive dotterföretag och intresseföretag Umeå universitet förvaltar Uminova Holding AB, där samtliga aktier i bolaget ägs av Umeå universitet. Bolaget är moderbolag i en koncern som vid utgången av räkenskapsåret består av moderbolaget samt dotterföretaget Uminova Innovation AB, i vilket moderbolaget äger 50,3 procent av aktierna och Uminova expression AB, i vilket moderbolaget äger 75 procent av aktierna. I företagsgruppen ingår även intresseföretagen Etanol Pilot i Sverige AB, där moderbolaget äger 48,5 procent av aktierna, och European CBRNE Training Centre AB, i vilket moderbolaget äger 50 procent av aktierna, samt Uminova Invest AB, där moderbolaget har en röstandel på 8,3 procent. Uminova Invest är under avveckling. Styrelsen för Uminova Holding AB bestod år 2015 av Agneta Marell (ordförande), Charlotte Häger (ledamot), Mats Forsman (ledamot), Lena Fridlund Forsgren (ledamot), Peter Holmqvist (ledamot) Gudmund Vollbrecht (ledamot) samt Dan Hjalmarsson (ledamot). Uminova Holding AB:s arbete under året har bland annat inriktats på uppföljning av verksamheten i dotter-/intressebolagen samt på de aktörer och verksamheter som finns inom innovationsstödsystemet. Verksamheten i Uminova Holding AB bedrivs i enlighet med gällande bolagsordning, ägardirektiv och uppdragsavtal som Umeå universitet har ingått med bolaget. Uminova Holding AB har under året tillhandahållit verifieringsstöd inom ramen för Vinnovas program Verifiering för tillväxt (VFT-1). Uminova Holding AB:s preliminära och oreviderade resultat år 2015 är ett överskott med 74 tkr. Det finns en tydlig gränsdragning mellan Umeå universitet och holdingbolaget och dess dotterföretag Uminova Innovation AB genom att dotterbolaget har sina egna lokaler och sin egen ledning och personal, helt skilt från Umeå universitet. Uminova Holding AB har under år 2015 rekryterat en ny patentingenjör/ipr-expert, som tillträder januari år 2016 och utgör en del i den fortsatta uppbyggnadnaden av innovationsstödets kompetens i frågor rörande immateriella tillgångar. Vid Uminova Holding finns även expertkompetens inom affärsjuridik och IP-law. Innovationskontorets uppbyggnad av kompetens inom det immaterialrättsliga området kan vid behov nyttjas av andra lärosäten, i nuläget främst idébärare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå. Uminova expression AB startade sin verksamhet år 2014 i Sliperiets lokaler på Umeå universitets konstnärliga campus. Uminova expression är en testoch utvecklingsorienterad inkubator som är inriktad på personer, idéer och företag inom kulturella, konstnärliga och kreativa näringar i tidiga skeden, tjänstebaserade idéer och andra idéer som kan ha nytta av den infrastruktur som finns vid Sliperiet. Under år 2015 beviljades Uminova expression ett strukturfondsprojekt: Testplattform X. En rekryteringsprocess syftande till att bemanna projektet inleddes sedan under hösten år 2015. En projektkoordinator för Testplattform X rekryterades vid årsskiftet 2015/2016, och en projektledare kommer att knytas till verksamheten i början av år 2016. Uminova expressions vd slutade i november år 2015, och en tillförordnad vd är därefter knuten till bolaget. Övriga personella resurser utgörs av en affärscoach som arbetar 50 procent i bolaget. En bra sammansättning av företag och projektidéer med koppling till de kulturella och kreativa UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 54

näringarna återfinns nu i inkubatorn, och beläggningen av Uminova expressions lokaler ser tillfredställande ut inför år 2016. År 2015 har verksamheten genomfört flertalet aktiviteter, t.ex. seminarium, workshoppar och inspirationsföreläsningar. Bland annat har en workshopserie för kreatörer genomförts. Uminova expression har under år 2015 arbetat med att hitta former för att tillsammans med innovationskontoret arbeta med verifiering av idéer från forskare och studenter med fokus på kulturella, konstnärliga och kreativa näringar i tidiga skeden. Det noteras att 6 av 32 projektidéer som beviljats verifieringsmedel via Umeå universitets verifieringsverksamhet år 2015 härrör från Konstnärligt campus. Sommaren år 2015 genomfördes projektet Testa och Utveckla. Testa och Utveckla var en satsning på sommarverifiering riktad mot målgruppen studenter, och som bedrevs i Sliperiets lokaler tillsammans med innovationskontoret och syftade till att utveckla Umeå universitets verifieringsverksamhet. Ca 30 studentteam sökte till Testa och Utveckla, varav fem team antogs. Uminova expression har år 2015 haft en nettoomsättning om 3 132 tkr och ett positivt rörelseresultat motsvarande 305 tkr. Försöket att bygga upp European CBRNE Training Centre AB (ECTC AB) fortsatte under första delen av år 2015. Fokus för verksamheten är att med Umeå som bas utveckla, marknadsföra, sälja och genomföra kompletta övningar inom CBRNE-området (kemiska, biologiska, radioaktiva, nukleära och explosiva substanser) och krisberedskapsövningar i mer generell mening samt därmed förenlig verksamhet. Trots att resurserna i företaget ökades under hösten år 2014 och våren år 2015 ansåg inte ägarna att man fick ut vad man ville av företaget. Innan en ny föreståndare på Europeiska CBRNE-centret vid Umeå universitet rekryterats, har bolaget ingen löpande verksamhet. Uminova Innovation AB har fokus på kommersialisering genom förädling av idéer till färdiga företag eller till licenser (inom alla branscher), idéer från studenter, forskare och anställda vid universitetet, universitetssjukhuset samt från näringslivet i regionen. De idéer och personer som antas genomgår en strukturerad affärsutvecklingsprocess i tre steg. Det oreviderade och preliminära ekonomiska resultatet år 2015 är ett överskott med ca 0,2 miljoner kronor. Uminova Innovation blev under år 2015 antagen till Vinnovas nationella inkubatorprogram Excellens och erhåller resultatbaserad finansiering. Uminova Innovation bedöms som en av de bästa inkubatorerna i Sverige enligt Vinnova, vilket bl.a. innebär deltagande i det nationella inkubatorprogrammet. Uminova Innovation beviljades under år 2015 även medel från EU:s strukturfonder för projekten Tillväxtinkubator- TINK, Infotech Umeå, Biotech Umeå samt Cleaner Growth. Dessa projekt medverkar till en startup-kultur i regionen där affärsidéer med tillväxtpotential får växa regionalt, nationellt och internationellt. Uminova Innovation erbjuder en strukturerad och effektiv process för att utvärdera nya affärsidéer och bygga startups med tillväxtpotential med tillgång till nätverk som får företagen att växa snabbare och nå ut internationellt. Bolaget vill ta tillvara på människors drivkraft och hjälpa potentiella tillväxtföretag att hitta bland annat kompetens och kapital samt att skapa internationella affärsmöjligheter. För att förstärka startup-kulturen arrangerades under året två större event: Kapital och Kompetens samt Umeå Tech Arena med drygt 120 deltagare. Månadsvis arrangeras i bolagets lokaler startup coffee tillsammans med Venture Cup och Drivhuset med ca 50 studenter som deltagare vid varje tillfälle. Samarbetet med Innovationskontoret och Uminova Holding fungerar bra. En person från Uminova Innovation jobbar deltid även på Uminova expression för att uppnå synergier mellan verksamheterna. I inkubatormiljön fanns under året ca 80 affärsidéer och startup-bolag under olika faser av utveckling. Dessa har erhållit 7 miljoner kronor i medel under året förutom det riskkapital (ägarkapital) som finns redovisat i tabell 44. Två viktiga utmaningar för startup-bolag är kapital och kompetens. Genom en satsning på att bygga starka team som kallas A perfect match engageras studenter från Umeå universitet som sommar- och studententreprenörer i dessa bolag. Startup-bolagen erbjuds även mer senior kompetens i form av bland annat skuggstyrelser. De två satsningarna Infotech Umeå och Biotech Umeå har fortsatt gett ökad synlighet för forskningen samt innovativa startup-bolag i regionen, vilket också ökat intresset hos investerare. Bolagsledningen ser här att näringslivet inom IT påbörjar nya avknoppningar i 55 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

samarbete med akademin och innovationssystemet, vilket är utmärkt för tillväxten av nya innovativa företag. Under år 2015 beviljades EU-medel för en ny satsning, Cleaner Growth inom cleantech-området. Cleaner Growth ska öka regionens konkurrenskraft och bidra till renare tillväxt genom att stödja kommersialisering av affärskoncept ur forskning och utveckling i akademi, företag och offentlig verksamhet inom cleantech-området. Med cleantech avses alla produkter, tjänster, system och processer som har miljörelevans, det vill säga är mindre skadliga för miljön än andra tillgängliga alternativ. Dotterbolaget Umeå Biotech Incubator AB:s (UBI) fokus är kommersialisering av idéer som kommer från Umeå universitets life science-forskning. Forskningsresultat tas in som utvecklingsprojekt i inkubator med målet att man ska verifiera tekniken och marknaden för att därefter bilda företag. Utöver det driver UBI seminarier och workshoppar tillsammans med Innovationskontoret och Uminova Innovation för att öka affärskompetensen och stimulera entreprenörskap hos forskare och företagare i regionen samt skapa en jämnare könsfördelning bland personer i ledande ställning. Många av deltagarna är av utomeuropeisk härkomst, vilket har en positiv effekt på integrationen inom life science-branschen. Under år 2015 har UBI stöttat 26 olika affärsidéer, varav 12 har befunnit sig i förinkubatorprocessen och 14 har varit antagna till inkubatorn. Under år 2015 har fyra bolag lämnat inkubatorprocessen. Vid årets slut är det tre företag som hyr in sig i UBIs lokaler. Under år 2015 har UBI arbetat aktivt med att säkra finansiering av inkubatorverksamheten. I juni beviljades UBI strukturfondsprojektet HIBA vars mål är att skapa bättre förutsättningar för att attrahera kapital till nystartade life science-bolag. Projektet kommer att pågå under tre år. Under hösten år 2015 utsågs UBI till en av Sveriges 18 bästa inkubatorer. Arbetet med att stötta inkubatorprojekten har bidragit till att de har attraherat 5,8 miljoner kronor i medel samt 5,2 miljoner kronor i riskkapital till sitt utvecklingsarbete. Under år 2015 har UBIs alumner och bolag inom UBI-sfären attraherat 16,5 miljoner kronor till sitt utvecklingsarbete. Den totala satsningen på life science-företag med kopplingar till UBI uppgick under år 2015 till 27,5 miljoner kronor. UBI visade positivt resultat för år 2014 med 60 tkr före skatt, och UBI kommer att under år 2015 redovisa ett negativt resultat, preliminärt i storleksordningen -1,5 miljoner kronor. Orsaken till detta underskott är att styrelsen för UBI inför år 2015 beslutade att använda upparbetade medel från tidigare år för att kunna fortsätta driva verksamheten med samma omfattning som tidigare fram till halvårsskiftet 2015, då bolaget erhöll strukturfondsprojektmedel. I följande tabell framgår resultat för Uminova Innovation år 2011 2015 (inkl. dotterbolaget Umeå Biotech Incubator). Inflöde av nya affärsidéer från universitetet sker i samarbete med Innovationskontor/Uminova Holding AB. Inflöde affärsidéer (antal) Nystartade företag (antal) Licens och samarbetsavtal (antal) Attraherat riskkapital (mnkr) Immaterialrättsansökningar (antal) 2011 2012 2013 2014 2015 200 160 174 120 136 30 31 16 16 9 27 13 16 21 10 82,9 64,7 76,8 49,4 61,2 12 13 12 10 11 Tabell 44: Resultat för Uminova Innovation inkl. Umeå Biotech Incubator år 2011 2015, antal respektive miljoner kronor. Antalet nystartade företag är lägre de senaste åren än under tidigare år. Detta beror på att många redan startat sitt företag då de kommer till Uminova Innovation. Företagen är ofta nystartade och i tidigt skede. Uminova Invest AB är ett riskkapitalbolag som bedrivit verksamhet med inriktning mot de tidiga investeringsfaserna i universitetsnära företag. Uminova Invest AB har utvärderat, deltagit i uppstarten och gått in som aktiv delägare i tillväxtföretag. Riskkapitalbranschen har förändrats efter finanskrisen 2008, och färre investerare är villiga att investera i tidiga bolag. Detta har inneburit att Uminova Invest AB fått satsa mer kapital på färre bolag än vad som ursprungligen var tänkt. Det har också framgått att portföljbolagen behöver mer kapital än Uminova Invest AB har tillgång till, i avsaknad av framgångsrika bolagsförsäljningar. Mot denna bakgrund tog ägarna under år 2014 ett inriktningsbeslut som innebär att man avser att omstrukturera bolaget från en aktiv investerare till en passiv investerare. Detta innebär att man minskar de operativa resurserna ytterligare, och sedan december år 2014 har bolaget ingen fast personal. Ägarna till Uminova Invest AB har vidare under år 2015 beslutat att bolaget ska avvecklas. På bolagsstämma i december år 2015 har beslutats att Uminova Invest AB ska träda i likvidation. Bolaget var vid årsskiftet UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 56

2015/2016 delägare i fyra portföljbolag (fyra årsskiftet 2014/2015) med varierande ägarandelar. Uminova Invest AB:s preliminära och oreviderade ekonomiska resultat år 2015 är ett underskott på (preliminärt) cirka 830 tkr, främst beroende på nedskrivningar i kvarvarande portföljbolag. I följande tabell anges resultat för Uminova Invest AB år 2011 2015. 2011 2012 2013 2014 2015 Målsättningen att skapa en varaktig svensk testbädd för bioraffinaderiutveckling och en verksamhet i god ekonomisk balans kvarstår. Nära samverkan med universiteten är en förutsättning för detta. Under året har ett projekt genomförts inom det nationella strategiska innovationsprogrammet BioInnovation tillsammans med bl. a. Umeå universitet och Luleå tekniska universitet med syfte att uthålligt stärka samverkan mellan företag, akademi och institut. Antal bolag i början av året 12 10 10 6 4 Nyinvesteringar 0 1 0 0 0 Försäljningar, nedläggningar -2-1 -4-2 0 (antal bolag) Antal innehav 10 10 6 4 4 Tabell 45: Resultat för Uminova Invest AB år 2011 2015. Etanolpilot i Sverige AB (EPAB) har sedan starten haft som ändamål att i samverkan med SEKAB E- Technology AB uppföra och driva en forsknings- och pilotanläggning för cellulosabaserad etanolproduktion. Verksamheten i anläggningen har de senaste åren alltmer utvidgats till att omfatta fler bioraffinaderitillämpningar riktade till en bredare krets av intressenter. Baserat på en förstudie som genomfördes år 2012 beslutade SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut att överta det övergripande ansvaret för ekonomi, marknadsföring och försäljning av uppdrag i anläggningen. SEKAB E-Technology svarar för planering och genomförande av försök samt underhåll och anpassning av anläggningen till nya tillämpningar på uppdrag av SP. EPAB:s ägande av anläggningen kvarstår i ursprunglig form. Samarbetsavtal har upprättats mellan parterna. Det senaste avtalet gällande perioden 2015-07-01 2018-03-31 innebär ett väsentligt utökat SEKAB-åtagande i jämförelse med år 2013 2014 i form av två större SEKAB-projekt som genomförs i samarbete med andra företag. Båda projekten medfinansieras av EU. SP åtar sig under perioden att fortsatt arbeta för att etablera en breddad verksamhet och affärsmässiga möjligheter för en fortsatt drift av anläggningen. 57 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Gemensamt för verksamhetsgrenarna Inledning Det goda och effektiva universitetet Universitetsstyrelsen fastställde i juni år 2012 vision och mål för Umeå universitet år 2020 i dokumentet Umeå universitet 2020 Vision och mål. År 2013 fastställde rektor bl.a. universitetsgemensamma delmål med tillhörande fördjupade analyser, strategier och uppföljningskriterier. Arbetet med att uppnå uppsatta visioner och mål i ovan nämnda dokument och det övergripande målet Det goda och effektiva universitetet har fortsatt under år 2015. Därtill har en uppföljning av måluppfyllelsen inklusive viktiga aktiviteter avseende år 2014 genomförts under våren år 2015. Ett exempel på måluppfyllelse gäller delmålet Universitetets prefekter och chefer har ett tydligt uppdrag och har förutsättningar för att utöva ett strategiskt ledarskap, där det i den medarbetarundersökning som genomfördes år 2014 var 86 procent av cheferna inom universitetet som anser att de har en klar bild av befogenheter och ansvarsområde (5 6 på en sexgradig skala). Ett exempel på en aktivitet som genomförts år 2015 kopplad till delmålet Universitetet har strategisk planering av kompetensförsörjning på alla organisatoriska nivåer är att fakulteter och institutioner har utarbetat och fastställt kompetensförsörjningsplaner för perioden 2015 2018 för sin verksamhet. Rektor fastställde kompetensförsörjningsplan för perioden 2016 2018 för hela universitetet senare delen av året. Delmålen under det övergripande målet Det goda och effektiva universitetet reviderades under våren år 2015 genom att det strategiska rådet för administration gick igenom de tidigare beslutade delmålen för perioden 2013 2015. Syftet med genomgången var att bedöma om delmålen för perioden 2016 2018 till någon del borde omformuleras, utgå eller om det fanns skäl att lägga till något delmål. Universitetsstyrelsen beslutade i juni år 2015 att tillstyrka den inriktning på den fortsatta verksamhetsplaneringen som Vision 2020 - delmål 2016 2018 är ett uttryck för, att uppdra åt rektor att fastställa delmål för perioden 2016 2018 i november år 2015 samt att en årlig uppföljning av fastställda delmål ska ske under perioden 2016 2018. Under hösten år 2015 har arbetet med verksamhetsplanering utifrån Umeå universitet 2020 Vision och mål fortsatt på universitetsgemensam nivå samt vid fakulteterna och på Lärarhögskolan. Rektor beslutade att fastställa verksamhetsplaner för perioden 2016 2018 i november år 2015. Samband forskning utbildning Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 3 Verksamheten ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Ett nära samband mellan undervisning och forskning är grundläggande för ett universitet. En viktig del i detta är att andelen lärare med forskarutbildning ska öka. Sedan år 2006 gäller därför ett generellt anställningsstopp avseende adjunkter. Från och med år 2013 är målet att öka andelen undervisning som utförs av disputerade lärare. När årlig budgetram fördelas mellan fakulteter är ett kriterium av flera i tilldelningen av grundutbildningsresurser, hur stor del av undervisningen inom fakulteten som utförs av disputerade lärare. Dessa åtgärder har medfört att andelen lärare med forskarutbildning ökat sedan år 2006, och denna ökning fortsätter år 2015. Förutom ett forskningsanknutet ämnesinnehåll är det också viktigt att undervisningen vilar på en vetenskaplig grund. Det är viktigt att aktiva forskare deltar i undervisning, bland annat för att undervisning ska bygga på aktuell forskning. Ett av universitetsstyrelsens beslutade delmål avser docenters och professorers andel av undervisning. Det finns många goda exempel på detta inom universitet; bland annat finns det institutioner som beslutat att alla lärare/forskare ska delta i undervisning. Humanistisk fakultet Andelen disputerade lärare i undervisning uppgick till 75 procent inom den humanistiska fakulteten under år 2015. Det är en ökning med 3 procentenheter jämfört med år 2014. Andelen varierar betydligt mellan institutionerna. Vid fakulteten finns ett antal tidsbegränsade läraranställningar på konstnärlig grund och dessutom adjunktsanställningar med specialkompetenser för verksamhet riktad mot lärarutbildningar. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 58

Samhällsvetenskaplig fakultet Forskningsanknytningen inom den samhällsvetenskapliga fakulteten är god. Andelen disputerade lärare ökar och uppgick per oktober år 2015 till ca 78 procent (2014: 77 procent). Andelen disputerade varierar mellan fakultetens institutioner, men de flesta har en andel som överstiger 80 procent. Det är främst de institutioner med stor undervisningsvolym inom de s.k. professionsutbildningarna (jurist, socionom samt lärarutbildningar) som har en stor andel adjunkter anställda, därav också en lägre andel disputerade. År 2015 uppgick antalet adjunkter till 122, vilket är en minskning med 39 personer i jämförelse med år 2011. Under samma period har antalet lektorer ökat med 20 till 322. Medicinsk fakultet Andelen disputerade lärare har ökat sedan år 2014 med 3 procentenheter till 85 procent. Fakulteten har inrättat karriärbefattningarna biträdande universitetslektorat och biträdande universitetslektorat kombinerade med klinisk tjänstgöring. Målet är att stärka fakultetens forskning genom att säkra en god och långsiktig kompetensförsörjning av framtida lärare med klinisk förankring. De senaste åren har satsningen på forskaraspirantverksamheten varit mycket framgångsrik i att knyta samman utbildning på grundnivå och avancerad nivå med utbildning på forskarnivå och forskning, då studenter på kliniska grundutbildningar tidigt både får komma i teoretisk och praktisk kontakt med forskning, för att sedan ha möjlighet att söka in på forskarutbildning. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Fakulteten har en mycket omfattande och framgångsrik forskning inom ett brett spektrum av naturvetenskap och teknikvetenskap. Fakultetens forskare deltar i hög grad i utbildningen vid fakulteten, och vid de flesta institutioner finns en lägsta nivå för detta för lektorer och professorer. Traditionellt har forskningsanknytningen varit tydligare inom det naturvetenskapliga utbildningsområdet än inom det tekniska, som är dominerande vad gäller studentantal, även om det är svårt att dra några tydliga gränser mellan områdena. Fakulteten har med stöd från universitetsgemensamma resurser genomfört en större teknikvetenskaplig forskningssatsning, innehållande åtta forskningspaket med biträdande lektorat, postdoktorer och doktorander som ett led i att förbättra situationen för det tekniska området ytterligare. Av fakultetens lärare är ca 79 procent disputerade. Som ett viktigt inslag i forskningsanknytningen kan nämnas att fakultetens studenter i stor utsträckning genomför såväl projekt- som examensarbeten i forsknings- eller forskningslika miljöer. Kostnad per prestation Förordning om årsredovisning och budgetunderlag Enligt 3 kap. 1 förordningen (2000: 605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Redovisningen ska lämnas enligt en indelning som myndigheten bestämmer om inte regeringen beslutat annat. Kommentarerna till mått som relaterar prestationer till kostnader i detta avsnitt, refererar till styckkostnadsredovisningen under avsnittet Väsentliga uppgifter, förutom när det gäller kostnad per prestation inom utbildning på forskarnivå. Lärosätenas instruktion Övergripande mål för universitets och högskolors verksamhet finns i högskolelagen (1992:1434). Av högskolelagen framgår att utbildning, som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, respektive forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete är de två huvuduppgifterna för universitet och högskolor. Därutöver ingår det i lärosätenas uppgifter att samverka med det omgivande samhället, att informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid lärosätet kommer till nytta. Kostnad per helårsstudent Måttet består av samtliga kostnader för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (exklusive kostnader för uppdragsutbildning och beställd utbildning) dividerat med antal helårsstudenter för aktuellt år, exklusive studenter inom uppdragsutbildning och beställd utbildning. Kostnaden per helårsstudent har ökat varje år under perioden 2011 2015, från 85,3 tkr till 100,3 tkr. En orsak till att kostnaderna per helårsstudent ökar är den årliga kostnadsökningen 59 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

för löner, drift och lokaler. År 2015 har den genomsnittliga kostnaden per helårsstudent ökat med 2,3 procent från år 2014 och uppgår år 2015 till 100,3 tkr. Kostnadsökningen innefattar löneökningar år 2015 samt höjning av lönekostnadspåslag år 2015. I universitetets kostnad per helårsstudent ingår kostnader för Ladokkonsortiet samt utveckling av Ladoksystemet, vilka båda är resurser för totalt 37 lärosäten i Sverige. Kostnaden för Ladokkonsortiet var år 2015 totalt 105,4 miljoner kronor, vilket motsvarar 6,2 procent av universitetets totala kostnad för utbildning på grundnivå och avancerad nivå år 2015 (2014: 86,7 miljoner kronor i kostnad, 5,1 procent av totala kostnader). Kostnaden per helårsstudent varierar mellan olika utbildningsområden. Kostnad per helårsstudent 2011 2012 2013 2014 2015 85,3 92,1 96,3 98,0 100,3 Tabell 46: Kostnad per helårsstudent år 2011 2015, tkr. Kostnad per helårsprestation Måttet beräknas genom att samtliga kostnader för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (exklusive kostnader för uppdragsutbildning och beställd utbildning) divideras med antal helårsprestationer för aktuellt år, exklusive studenter inom uppdragsutbildning och beställd utbildning. En orsak till att kostnaderna per helårsprestation ökar är den årliga kostnadsökningen för löner, drift och lokaler. År 2015 har kostnaderna däremot minskat med 0,6 procent från år 2014, och kostnaden per helårsprestation är i genomsnitt 117,1 tkr år 2015. Orsaken till att kostnaden per helårsprestation minskat är att prestationsgraden ökat med 2 procentenheter till 86 procent år 2015. I universitetets kostnad per helårsprestation ingår kostnader för Ladokkonsortiet samt Ladokenheten, vilka båda är resurser för 37 lärosäten i Sverige. Kostnaden för Ladokkonsortiet var år 2015 totalt 105,4 miljoner kronor, vilket motsvarar 6,2 procent av universitetets totala kostnad för utbildning på grundnivå och avancerad nivå år 2015. Kostnaden per helårsprestation varierar mellan olika utbildningsområden. Kostnad per helårsprestation 2011 2012 2013 2014 2015 105,9 111,5 113,8 117,8 117,1 Tabell 47: Kostnad per helårsprestation år 2011-2015, tkr. Kostnad per antal refereegranskade vetenskapliga publikationer Måttet beräknas genom att samtliga kostnader för forskning och utbildning på forskarnivå divideras med antalet författarfraktioner aktuellt år. Fraktionaliseringen innebär att det inte är hela antalet publikationer med författare som anges, utan antalet andelar (fraktioner) av dessa publikationer som utförts av forskare vid Umeå universitet. Det varierar mellan olika lärosäten huruvida fraktionalisering genomförs i denna beräkning och på vilket sätt. Kostnaden per vetenskaplig produktion har varierat mellan 1,9 och 2,0 miljoner kronor under femårsperioden 2011 2015, och år 2015 är kostnaden 2,0 miljoner kronor per publikation. Det finns en betydande eftersläpning avseende inrapportering av publikationer, vilket innebär att kostnaden per publikation för framför allt det senaste året kommer att minska, allteftersom publikationer för det året rapporteras in. Som en jämförelse kan nämnas att kostnaden per författarfraktion för år 2014 beräknades till 2,1 miljoner kronor i årsredovisningen för år 2014, men utifrån de uppgifter som i dag finns inrapporterade beräknas den till 1,9 miljoner kronor. Kostnaden per refereegranskad publikation varierar mellan olika vetenskapsområden. Kostnad per publikation 2011 2012 2013 2014 2015 1,9 1,9 2,0 1,9 2,0 Tabell 48: Kostnad per publikation år 2011 2015, miljoner kronor. Kostnad per prestation inom utbildning på forskarnivå Att särskilja utbildning på forskarnivå från forskning är svårt på Umeå universitet, då en avsevärd del av utbildningen består i att delta i forskningsprojekt och aktivt forska. Det är därför inte möjligt att direkt ur ekonomisystemet få information om kostnaden för utbildning på forskarnivå eller kostnaden för en doktorand. Det innebär att beräkningarna är baserade på antaganden samt uppskattningar och därför innehåller osäkerheter. Måttet anger den genomsnittliga kostnaden för en helårsdoktorand vid lärosätet under ett år. Måttet består av tre delar: den första delen avser studiefinansieringen, den andra delen övriga kostnader och den tredje delen av kostnaden avser handledning. Uppgifter om studiefinansieringen hämtas direkt från ekonomisystemet och det studieadministrativa systemet. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 60

Universitetets kostnader för studiefinansieringen för doktorander divideras med antalet heltidsekvivalenter (år 2015: 669 helårsdoktorander) inom forskarutbildning aktuellt år (observera att universitetet inte har någon kostnad för stipendiefinansierade doktorander). Kostnaden för studiefinansieringen är 409 tkr/helårsdoktorand år 2015 (2014: 351 tkr, 2013: 346 tkr). I övriga kostnader ingår doktoranders kostnader för lokaler, utrustning, drift och indirekta kostnader. Dessa kostnader har proportionerats utifrån antal heltidsekvivalenter inklusive doktorander med utbildningsbidrag inom verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå. Med denna utgångspunkt uppgår dessa övriga kostnader till 613 tkr år 2015 (2014 593 tkr, 2013: 566 tkr). Den tredje delen avser handledning och bygger på en uppskattning av tid till handledning utifrån rektorsbeslut samt lönenivå för aktuella personalkategorier. Dessutom har handledningens övriga kostnader (lokaler, utrustning och drift samt indirekta kostnader) proportionerats utifrån personalkostnaden för handledning i relation till den totala personalkostnaden för forskning och utbildning på forskarnivå. Den totala handledarkostnaden per heltidsdoktorand beräknas för år 2015 till 133 tkr (2014: 127 tkr, 2013: 117 tkr). 2013 2014 2015 Kostnad per helårsdoktorand 1,029 1,071 1,154 Tabell 49: Kostnad per helårsdoktorand år 2013 2015, miljoner kronor. Kostnaden per helårsdoktorand har ökat med 83 tkr eller 7,7 procent år 2015 jämfört med år 2014. Orsakerna till ökningen är främst löneökningar år 2015, att lönekostnadspåslag ökat år 2015 samt att färre doktorander finansieras via utbildningsbidrag och fler genom doktorandanställningar. Ytterligare en orsak till kostnadsökningen kan vara att det är få doktorander som antagits under år 2015, vilket innebär att en högre andel av doktoranderna ligger i de högre nivåerna i den s.k. doktorandlönetrappan. Kostnaden per helårsdoktorand varierar mellan olika fakultetsområden. Eftersom beräkningen av övriga kostnader bygger på uppskattningar och schablonmässiga beräkningar finns det betydande osäkerhet i beräkningen. Summering Ovanstående mått svarar väl mot kravet på hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Måtten fångar dock inte vilken kvalitet prestationerna har. Kvaliteten på utförd forskning och utbildning är ytterst viktig, och mot bakgrund av detta kan inte några slutsatser dras av lärosätets resultat utifrån dessa mått. Tvärtom kan dylika mått i värsta fall leda till helt fel slutsatser avseende verksamhetens resultat, då en högre kostnad per helårsstudent/helårsprestation eller per publikation kan vara mer fördelaktig än en låg kostnad. Måtten är inte är lämpade för jämförelser mellan lärosäten, eftersom de kan beräknas på olika sätt och eftersom ett lärosätes utbildnings- och forskningsmässiga profil påverkar kostnadsnivåer, publikationsvolymer, m.m. Kvalitet i verksamheten Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 4 Verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås i utbildningen och forskningen. De tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. Visionsarbete I juni år 2012 (dnr 100-394-12) fastställdes ett nytt visionsdokument för Umeå universitet Umeå universitet 2020 Vision och mål. Delmålen inom det övergripande målet Utbildning för gränslös kunskap avser attraktivt utbildningsutbud på alla nivåer, hög lärarkompetens, möten med forskning och omgivande samhället samt stark internationell dimension. Delmålen inom Forskning som spränger gränser avser nydanande forskning, forskning som antar samhällets utmaningar, tillgång till den bästa forskningsstrukturen samt att attraktiv forskarutbildning skapar konkurrenskraft. Delmålen inom Det goda och effektiva universitetet avser bland annat god arbetsmiljö, samordnat verksamhetsstöd samt trygga lokaler. Kvalitetsarbetet De strategiska råden för forskning, utbildning, administration samt samverkan och innovation arbetar fortlöpande med att utveckla och kvalitetssäkra verksamheten inom sina ansvarsområden. Umeå universitet och samtliga studentkårer har slutit avtal där en viktig del i kårernas åtagande är att medverka i kvalitetssäkringen av utbildningar. Universitetskanslersämbetet har regeringens uppdrag att kvalitetssäkra all högre utbildning. Nationella utbildningsutvärderingar genomförs av externa bedömargrupper, där såväl ämnesexperter som studenter och arbetslivsföreträdare finns representerade. Universitetskanslersämbetet fattar sedan beslut om ett samlat omdöme för varje 61 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

utbildning. Universitetskanslersämbetets utbildningsgranskningar i denna form kommer att avslutas under år 2016. Rapportering av mål, aktiviteter och resultat 2015 Utbildning Utbildningsstrategiska rådet har en viktig funktion när det gäller övergripande utbildningsstrategiska frågor och frågor om kvalitetsutveckling/-säkring av utbildning. Rådet har bidragit till en ökad diskussion och kunskapsspridning om viktiga kvalitetsfrågor samt till ett ökat samarbete mellan fakulteterna. Rådet leds av prorektor, och i rådet ingår fakulteternas pro- eller vicedekaner med ansvar för utbildning och studentkårsrepresentanter. Utbildningsstrategiska rådet har under år 2015 bedrivit ett omfattande utvecklingsarbete med ett nytt kvalitetssystem. Nytt kvalitetssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå I Universitetskanslersämbetets (UKÄ) kommande nationella utvärderingssystem för grundutbildning kommer lärosätets egna kvalitetssystem i fokus på ett helt annat sätt än tidigare, då lärosätets egna kvalitetssystem för grundutbildning kommer att granskas. Det föreslagna kvalitetssäkringssystemet har under år 2015 varit på remiss till samtliga universitet och högskolor. I mitten av december år 2015 lämnade regeringen ett förslag till riksdagen på ett nytt system som ska säkra kvaliteten på utbildningarna och främja kvalitetsutvecklingen vid Sveriges universitet och högskolor. Redan under år 2013 påbörjades arbetet med att utarbeta ett nytt kvalitetssystem för Umeå universitet, och regeringens förslag till nytt kvalitetsgranskningssystem har beaktats i arbetet med framtagandet av universitetets egna kvalitetssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Den 23 november år 2015 beslutade rektor om Umeå universitets kvalitetssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå som börjar gälla den 1 januari 2016. Det nya kvalitetssystemet ska skapa förutsättningar för en målinriktad, systematisk och kontinuerlig kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildningar. Det ska även bidra till studenters lärande och stödja hela utbildningsprocessen genom att identifiera ansvar samt synliggöra regelverk och förväntade aktiviteter för berörda aktörer på olika nivåer inom universitetet. I systemet ska kunskapsutveckling, liksom aspekter som internationalisering, samverkan med omgivande samhället, likabehandling, jämställdhet, e-lärande, generiska kompetenser, med flera, granskas och utvärderas. Kvalitetssystemet utgår från utbildningsprocessens tre faser: förutsättningar, genomförande och resultat, inkluderar nio kvalitetsaspekter och består av elva aktiviteter: Aktivitet 1: Nybörjarenkät, alternativt Studiebarometer på grundnivå Aktivitet 2: Temaseminarier för kvalitetsutveckling Aktivitet 3: Pedagogisk meritering utseende av meriterade och excellenta lärare Aktivitet 4: Säkring av examensmål Aktivitet 5: Utvärderingar av utbildningsprogram Aktivitet 6: Verksamhetsberättelse och verksamhetsplan för utbildningsprogram Aktivitet 7: Utvärderingar av kurser Aktivitet 8: Uppföljning av Studentkårsskrivelsen Aktivitet 9: Programutvärdering genomförd med kollegial granskning Aktivitet 10: Fakultetsaudits Aktivitet 11: Extern utvärdering av yrkesprogram och generella examina på grundnivå och avancerad nivå Nybörjarenkäten delades ut höstterminen år 2015 till de studenter som påbörjat utbildning vid universitetet, och där pågår bearbetning av data och uppföljning. Arbetet med åtgärdsplaner kommer att påbörjas i början av år 2016. Översyn av regelverk för utbildningar Umeå universitet arbetar kontinuerligt med översyn av regelverk, handläggningsordning och riktlinjer för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Under år 2015 har arbetet resulterat i ett antal revideringar av regelverk och handläggningsordningar för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utvärderingar Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har inte genomfört några nya utbildningsutvärderingar under år 2015, men utvärderingarna har haft fortsatt betydelse under år 2015 på två sätt. Dels har Umeå universitet tilldelats medel för de utbildningar som fått omdömet mycket hög kvalitet, dels har åtgärdsredovisningar skickats in under år 2015 för de UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 62

utbildningar som under år 2014 fick omdömet bristande kvalitet. När det gäller utbildningar som erhåller omdömet bristande kvalitet, inleds omgående ett utvecklingsarbete i enlighet med beslutad handläggningsordning för att åtgärda påtalade brister (dnr 500-1919-13). Insatser för åtgärder av omdömet bristande kvalitet sker på universitetets alla nivåer, det vill säga vid institutioner, fakulteter, Lärarhögskolan samt vid Planeringsenheten. Av de 24 åtgärdsredovisningar som Umeå universitet skickade in under år 2015 hade UKÄ fram till sista december år 2015 fattat beslut om att 12 utbildningar nu anses hålla hög kvalitet. En utbildning hade Umeå universitet själv lagt ned i stället för att vidta åtgärder och lämna in en åtgärdsredovisning. Av de elva utbildningar vid Umeå universitet som UKÄ ännu inte fattat beslut om är åtta av dessa olika inriktningar av specialistsjuksköterskeexamen. För just denna examen fick mer än två tredjedelar av alla utbildningar i landet omdömet bristande kvalitet. Ytterligare redovisning av verksamheterna görs under avsnittet Utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utbildning på forskarnivå Beslutet att universitetet ska erbjuda möjligheter till att ge gemensam eller dubbel examen på forskarnivå är en viktig del i universitetets mål att stärka det internationella perspektivet. Därmed skapas möjligheter till utökade och bredare utbildningssamarbeten och forskarnätverk för både doktorander och universitetet. Genom att inleda långsiktiga samarbeten som leder till gemensam examen skapas mervärden utöver vad forskningssamarbeten ger. Handläggningsordningar och ytterligare stöd är basen i planeringsprocesserna. Som ett led i kvalitetsarbetet har verksamhetsstödet Ladok förbättrats genom att en handläggningsordning för hantering av dokumentation av data beslutats tillsammans med revideringar av befintliga och ett antal nya stödblanketter. Beslutet innebär att större effektivitet uppnås i datahanteringen både för universitetets verksamhet och för andra myndigheter. I handläggningsordningen framgår en tydlig ansvarsfördelning. Resultaten från den årliga avgångsenkäten för doktorander som disputerar ger en indikation på kvaliteten i utbildningen. Svaren från år 2015 ger en uppfattning om de svarandes syn på utbildningen. En majoritet av de svarande, mellan 74 och 78 procent, instämmer i att man fått relevanta kunskaper och färdigheter för en fortsatt karriär. 65 procent instämmer i att kraven under studierna var rimliga. Ett urval av resultat från enkäten presenteras under avsnittet Utbildning på forskarnivå. Forskning Universitetsstyrelsen beslutade år 2012 (dnr UmU 200-795-12) om en ny, kvalitetsfrämjande modell för fördelning av resurser till forskning och utbildning på forskarnivå. Syftet med modellen är att främja kvalitet, dels med bättre förutsättningar för yngre forskare genom attraktivare karriärvägar, dels via bättre förutsättningar för etablerade forskare (tillika lärare), både avseende individens egna förutsättningar och avseende miljöer och forskningens infrastruktur. Sedan år 2014 fördelas basanslaget för forskning och utbildning på forskarnivå mellan fakulteterna enligt en kvalitetsfrämjande fördelningsmodell. Fördelningsmodellen består dels av en kontraktsdel, vilken är ämnad att främja strategisk utveckling av långsiktiga förutsättningar för hög kvalitet inom forskning och utbildning, dels en mekanistisk del. Kontraktsdelen bygger på ett kontrakt mellan respektive dekan (vid fakulteterna) eller rektor (för Lärarhögskolan) och universitetets rektor om de delmål som berör forskning och utbildning på forskarnivå. Dessa forskningskontrakt har under år 2015 utvärderats externt och utgör ett underlag för viss fördelning till fakulteterna och Lärarhögskolan av vissa medel som frigörs från tidigare universitetsgemensamma satsningar under år 2016 2018. Syften med forskningskontrakten är att främja insatser som leder till en högre forskningskvalitet, bättre förutsättningar för nydanande forskning (genombrottsforskning) och högre kvalitet i forskarutbildningen. Detta ska ske genom att stärka det långsiktiga strategiska arbetet i verksamheten för att genomföra viktiga förändringar. Den externa grupp som utvärderat forskningskontrakten bedömde arbetet utifrån skriftliga underlag och platsbesök med bedömningskriterierna: ambition, genomförande samt dialog och främjande. Omdömen lämnades för vart och ett av fyra undergrupper av delmål, relaterade till: karriärvägar och anställningsvillkor, forskningsmedel och infrastruktur, utbildning på forskarnivå samt 63 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

samhällsutmaningar. Sammantaget var omdömena för de fyra undergrupper av delmål som utvärderingsgruppen presenterade positiva för samtliga fakulteter och Lärarhögskolan. Sedan år 2012 har ett utbildningsprogram i syfte att stödja yngre forskare genomförts. För att tillvarata de positiva erfarenheter som gjorts inom ramen för projektet Morgondagens forskningsledare beslutades hösten år 2014 om en fortsättning och vidareutveckling av kompetensutvecklingsinsatserna i form av ett treårigt utvecklingsprojekt med inriktning mot forskningsledarskap under perioden 2015 2017, och arbetat har påbörjats under år 2015. För kvalitetssäkring av DiVA, se rubriken Kvalitetssäkring av metadata och utveckling av publiceringsdatabasen DiVA under avsnittet Bibliometri. Ytterligare redovisning görs under avsnittet Forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå. Samverkan och innovation Genom sitt samhällsengagemang bidrar universitetet å ena sidan till utveckling och förnyelse av ett respektfullt, hållbart och demokratiskt samhälle och å andra sidan till ett konkurrenskraftigt näringsliv. Vår samverkan med offentliga och privata aktörer ger ett ömsesidigt utbyte och bidrar samtidigt till att höja utbildningens och forskningens kvalitet. Det strategiska rådet för samverkan och innovation har utifrån styrelsens fastställda visionsdokument Umeå universitet 2020 Vision och mål under år 2015 bland annat arbetat med personrörlighet, regional strategi och samverkansmeritering. Rådet har också tagit fram ett förslag till samverkansstrategi år 2016 2020. Universitetets gemensamma funktion för samverkan och forskningsfinansiering, enheten för externa relationer, har till uppgift att stödja och ta initiativ till långsiktig utveckling av samverkan och forskningsfinansiering. Enheten för externa relationer arbetar för ökad kvalitet i grundutbildning genom att etablera och göra olika samverkansmodeller kända, utveckla processerna kring uppdragsutbildning och erbjuda stöd till forskningsfinansiering. Administration Inom ramen för det strategiska rådet för administration (SARA) sker ett kontinuerligt arbete med att utveckla och kvalitetssäkra universitetets administration. Under år 2015 har rådet fortsatt arbeta med att klarlägga roller, arbetsuppgifter och kompetenskrav för medarbetare inom en rad befattningar; detta för att skapa enhetliga befattningsbeskrivningar och därigenom optimera det administrativa stödet för kärnverksamheten. Inom universitetsförvaltningen genomförs kvalitetsarbete. Som exempel har Universitetsservice för femte gången deltagit i ett benchmarkingprogram tillsammans med 28 andra organisationer, universitet, statliga bolag och näringsliv. Programmet utgår ifrån en kombination av områden, ekonomi, kundnöjdhet och servicenivå, inom de av programmet fastställda tjänsterna. Inom området kundnöjdhet rankas Umeå universitet högst bland de medverkande organisationerna. Bland tjänster där universitetet rankas högt kan också nämnas lokalvård, posthantering och tentamenservice. Resultat 2015 Följande är exempel på resultat som de senaste årens kvalitetsarbete medfört år 2015: Resultatet av Studiebarometern år 2014 visar på att det stora flertalet av de studenter som besvarat enkäten är nöjda eller mycket nöjda med den utbildning som de får vid universitetet. Lärarnas engagemang och studieklimatet får höga betyg, medan det för några områden behövs förbättringsarbete. Lärarnas återkoppling om studieresultat och studenternas inflytande över sina utbildningar är exempel på områden att arbeta vidare med. Designhögskolan rankas även detta år högt och hamnade på plats två, enligt Red Dot Institute, över de bästa designutbildningarna i Europa, Nord- och Sydamerika. Baserat på de utbildningar som erhållit omdömet mycket hög kvalitet i Universitetskanslersämbetets utbildningsutvärderingar har universitetet erhållit 20,9 miljoner kronor för år 2015. Universitetet erhöll år 2015 7,0 procent av totala medel i riket (år 2014: 6,6 procent) och hade ca 5,5 procent av utbildningsvolymen i landet år 2014. Ytterligare redovisning av verksamheterna görs under avsnittet Samverkan och innovation. I en kundundersökning som genomfördes år 2015 av ISB Survey kan man utläsa att de UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 64

internationella studenter vid Umeå universitet som svarade på undersökningen är mycket nöjda. Resultatet visar på en första plats i Europa för overall satisfaction och en tolfte plats i världen. Antalet författarfraktioner för artiklar och forskningsöversikter har ökat från 1 139 till 1 249 under perioden 2011 2014, d.v.s. +10 procent. Siffrorna för år 2015 rapporteras med en viss eftersläpning och går därmed inte att jämföra med tidigare år ännu. Däremot minskar den ämnesnormaliserade medelciteringen för Umeå universitets publikationer (artiklar) till 1,04, en minskning jämfört med år 2015 (1,06). Genomsnittet för Sverige som helhet är 1,13. Resultaten från avgångsenkäten på utbildning på forskarnivå år 2015 visar att 65 procent ansåg att kraven var rimliga, motsvarande andel år 2014 var 70 procent. I samma enkät ansåg 86 procent att man bidrog till kunskapsutvecklingen genom den egna forskningen, motsvarande andel år 2014 var 79 procent. Pedagogisk utbildning Högskolepedagogisk utbildning av lärare och utbildning av handledare för utbildning på forskarnivå erbjuds av Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL). Utbildningarna ges i form av flexibelt lärande (både på campus och nätburet). Pedagogisk utbildning av lärare Under år 2015 har totalt 18 kurser genomförts riktat till anställda med läraranställning vid Umeå universitet. Totalt har 386 personer genomgått högskolepedagogisk utbildning år 2015 (2014: 359, 2013: 384, 2012: 348 ). Det ger ett snitt på 21 deltagare per kurs och är i stort sett samma som tidigare år (2014: 20, 2013: 20, 2012: 22). Följande kurser har genomförts vid minst ett tillfälle (omfattning i veckor anges efter varje kurs): Ny som lärare 1 v (på svenska och engelska) Pedagogisk digital kompetens 2 v Teorier om lärande 2 v Didaktik för universitetslärare 2 v Examination och utvärdering 2 v (på engelska) Handledning i högre utbildning 2 v Forskarhandledning i praktiken 2 v (på svenska och engelska) Pedagogiskt ledarskap 2 v Undervisning på högskolan 2 v (på svenska och engelska) Lärande på högskolan 3 v Undervisning och lärande på högskolan 5 v (nätburen kurs) Av diagram 16 framgår att fler kvinnor än män (54 procent) genomgått pedagogisk utbildning år 2015, samt även att antalet lektorer ökat jämfört med tidigare år (+29 procent jämfört med år 2014). Diagram 16: Antalet personer som genomgått pedagogisk utbildning år 2011 2015. I gruppen Övriga ingår bland andra doktorander, forskare, läkare och postdoktorer. 65 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Som en del i internationaliseringsarbetet gavs fyra av kurserna på engelska. Utöver detta tillkommer sex seminarier för pedagogiskt ansvariga med totalt 211 deltagare; fem regelverksseminarier med 68 deltagare; sex verkstäder om pedagogisk meritering (varav en på engelska), med 32 deltagare; enstaka verkstäder om kreativa rum, flipped classroom, Urkund, juridiska aspekter på e-lärande; samt totalt 40 skräddarsydda utbildningsinsatser för olika institutioner, fakulteter och utbildningsprogram (2014: 41 st, 2013: 42 st). UPL arrangerade den tolfte högskolepedagogiska konferensen vid Umeå universitet som lockade 139 deltagare varav 12 deltagare från andra lärosäten. Tillsammans med IT-enheten ansvarar UPL för förvaltning av Umeå universitets IT-stöd för lärande, d.v.s. lärplattformen Cambro samt angränsande digitala system för undervisning och lärande. Under hösten beslutades att även Moodle ska ingå i det centrala utbudet. Som en del i förvaltningsarbetet har stödträffar samt introduktionsutbildningar genomförts för enskilda lärare, lärarlag eller enheter/institutioner. Delar av det skräddarsydda högskolepedagogiska utvecklingsstödet har varit inriktat på nätburet lärande. UPL har medverkat i ett antal större pedagogiska utvecklingsprojekt: Rum för lärande (Umeå universitet), PHarmacy On NEt (Umeå universitet, Arkhangelsk, Tromsö), KRAFT (Idrottsmedicin, Umeå universitet) samt Pedagogisk digital kompetens för medicinska fakulteten (med pedagogiska institutionen, Umeå universitet). Pedagogiska utvecklingsmedel (PUNKTUM) har utlysts och tilldelades nio projekt. Utbildning av handledare för utbildning på forskarnivå Totalt 67 personer har under år 2015 deltagit i utbildningen Forskarhandledning i praktiken för forskarhandledare, vilket är något färre än år 2014 (2014: 77, 2013: 89). En av kurserna genomfördes på engelska under rubriken Postgraduate supervision in practice. Av årets deltagare kom 32 från medicinskt vetenskapsområde, 24 från humanistiskt-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde och 11 från teknisk-naturvetenskapligt vetenskapsområde. Som komplement till kurserna har fyra lunchseminarier arrangerats inom olika teman (112 deltagare). Diagram 17: Antalet personer som deltagit i handledarutbildning år 2012 2015. I gruppen Övriga ingår bland annat forskare, läkare samt postdoktorer. Kategorin Adjunkter är inte med eftersom avslutad forskarutbildning är ett antagningskrav för kursen. Intern styrning och kontroll Förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen som har skyldighet att följa internrevisionsförordningen (2006:1228). Umeå universitet omfattas av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. Med intern styrning och kontroll avses den process som syftar till att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör de krav som framgår av myndighetsförordningen. I myndighetsförordningen anges bl.a. att myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. Universitetsstyrelsen fastställde i december år 2014 en systembeskrivning för arbetet med intern styrning och kontroll år 2015 samt bilagan riskanalys. Systembeskrivningen beskriver bland annat universitetets systematiska arbete med intern styrning och kontroll. Systembeskrivningen för år 2015 innehöll avsnitten organisation och ansvar; kvalitetsarbete; planering och uppföljning; regelverk; information och kommunikation; tillsyn; övriga förordningar samt uppföljning av intern styrning och kontroll. Riskanalysen är kopplad till det av universitetsstyrelsen fastställda visionsdokumentet Umeå universitet 2020 Vision och mål inklusive analys, delmål, strategier och uppföljningskriterier. Riskanalysen utgår från visionsdokumentet samt innehåller även risker kopplade till bestämmelser, UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 66

lagar och regler. Riskanalysen innehåller en beskrivning av respektive risk, inklusive en värdering av respektive risk avseende sannolikhet och konsekvens samt förebyggande åtgärder inklusive vem som är ansvarig för åtgärderna. Universitetsstyrelsen fastställer varje år i februari månad en kontrollplan för innevarande år samt en uppföljning av föregående års kontrollplan. Kontrollplanen följs upp i februari månad genom att en undersökning genomförs av huruvida de förebyggande åtgärderna är helt uppfyllda, delvis uppfyllda eller ej uppfyllda. Både internrevisionen och Riksrevisionen följer löpande universitetets arbete med intern styrning och kontroll samt ger löpande förslag till ytterligare förbättringar. Under år 2015 har arbetet med intern styrning och kontroll vidareutvecklats på följande sätt: I enlighet med universitetsstyrelsens beslut har en s.k. checklista införts från och med år 2014 och framåt. Checklistan innehåller universitetets högst prioriterade områden kopplade till bestämmelser, lagar samt regler och är kopplad till riskanalys. Fakultet/motsvarande gör en självvärdering utifrån frågeställningarna i checklistan inklusive eventuella åtgärder. Från och med år 2015 har institutioner och enheter genomfört motsvarande självvärdering utifrån checklistan och rapporterat till sin fakultet. Svaren i checklistan följs upp i dialog mellan universitetsledning och fakultetsledning/motsvarande. Det finns ibland problem med tillämpning av beslutade regelverk. Dessa brister beror sannolikt på att universitetet har en komplex och decentraliserad organisations- och beslutsstruktur och att det därmed är svårt att nå ut med beslut till samtlig personal. Överordnad nivå är alltid skyldig att vidta åtgärder om inte underliggande chefsnivå genomför åtgärder vid återkommande eller allvarliga regelöverträdelser. Vid sådana situationer ska kommunikation ske mellan de olika chefsnivåerna. Rektor beslutade mot bakgrund av detta den 17 juni år 2014 att fastställa rutiner för rapportering m.m. mellan organisatoriska nivåer inom universitetet. Utifrån det arbete och den rapportering som genomförts inom intern styrning och kontroll vid Umeå universitet år 2015, är den sammanfattande bedömningen att den interna styrningen och kontrollen inom universitetet är betryggande. Internationalisering Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 5 Högskolorna bör i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Universitetsstyrelsen fattade år 2012 (dnr 100-394- 12) beslut om Umeå universitet 2020 Vision och mål. Av visionsdokumentet framgår att styrelsen lägger stor vikt vid internationalisering. Särskilt betonas att samtliga utbildningsprogram ska ha en stark internationell dimension samt att forskningen ska ha en stark internationell genomslagskraft. Rektor fastställde år 2013 beslut om delmål år 2013 2015 (dnr 200-1111-12). I juni år 2014 fattade rektor beslut om Umeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning för att ytterligare understryka vikten av internationalisering (dnr FS 1.1.1-284-14). Internationaliseringsstrategi för utbildning Syftet med internationaliseringsstrategin är att Umeå universitet år 2020 ska ha Sveriges bästa internationella utbildningsmiljö, se nedan: Umeå universitet har en stark internationell position som ett av Sveriges ledande universitet. Våra utbildningar är nationellt ledande och internationellt respekterade och forskning av hög kvalitet formar våra utbildningar på alla nivåer. Alla våra studenter får internationella perspektiv i sin utbildning. Inresande internationella studenter återfinns på samtliga utbildningsprogram och antalet utresande studenter har ökat genom fler attraktiva utbytesavtal. Nedan finns en sammanfattning av strategin: Umeå universitets studenter ska efter sin examen ha mycket god beredskap för att kunna handskas med internationella problem- och frågeställningar och mycket goda förutsättningar för att kunna arbeta i mångkulturella miljöer. Umeå universitet ska utifrån sina utbildningar attrahera framstående samarbetspartner och studenter från hela världen. Umeå universitets internationella arbete ska höja kvaliteten på utbildningen. Kvalitet ska prioriteras framför kvantitet. Det betyder att kvantitet inte är överordnat kvalitet när det gäller mobilitet för in- och utresande studenter, lärare och administrativ personal. Utbytesavtal med utländska lärosäten ska 67 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

kännetecknas av hög kvalitet och ömsesidiga utbyten ska eftersträvas. Fler studenter vid Umeå universitet ska kunna studera utomlands inom ramen för sina utbildningsprogram. Mobilitet och den internationella dimensionen Umeå universitet erbjuder möjligheter till personaloch studentutbyte genom de avtal och program som universitetet har med andra lärosäten och samarbetsparter. Avtalen och de samarbeten som Umeå universitet ingår bidrar också till att stärka den internationella dimensionen i utbildningarna. Att öka reciprociteten, d.v.s. balansen mellan in- och utresande studenter inom utbytesavtalen, är fortfarande en stor utmaning för universitetet. Internationaliseringsarbetet ingår i lärosätets reguljära kvalitets- och utvecklingsarbete. Därför pågår ett arbete med en översyn av utbytesavtalen för att ytterligare höja produktiviteten. Det stora antalet inresande utbytesstudenter är ett uttryck för att Umeå universitet erbjuder en internationellt konkurrenskraftig utbildning av hög kvalitet. En mångfald av studenter från olika delar av världen bidrar till att skapa mer dynamiska utbildnings- och forskningsmiljöer, där nya perspektiv och traditioner möts och bryts mot varandra, samt ökar förståelsen för andra kulturer. Bland annat genom att erbjuda ett bra kursutbud vad gäller kurser på engelska (se tabell 50) kan studenter från många olika länder studera vid Umeå universitet. Vissa delar av universitetet bedriver en stor del av sin undervisning på det engelska språket. Under en lång följd av år har utbudet av kurser som ges på engelska ökat, men år 2012 bröts trenden och utbudet har sedan dess fortsatt att minska. Huvudorsaken till det minskade utbudet är att institutioner håller på att anpassa sig till nya administrativa rutiner för inrättning av nya kurser (dnr 100-1523-13) i kombination med att takbeloppet passerats. De senaste åren har det skett en minskning i antalet antagna studenter p.g.a. att takbeloppet passerats. Ett minskat utbud av engelskspråkiga kurser på grundnivå kan på sikt innebära att universitetet får svårare att rekrytera internationella studenter. Engelskspråkiga anmälningsalternativ 2011 2012 2013 2014 2015 Enstaka kurser 722 653 597 588 578 Program på grundnivå 2 2 2 2 2 Program på avancerad nivå 31 33 32 29 30 Totalt 755 688 631 619 610 Tabell 50: Antal engelskspråkiga anmälningsalternativ (kurser och program) år 2011 2015. Antalet inresande studenter är mer än dubbelt så stort som antalet utresande. Umeå universitet har ambitionen att öka antalet utresande studenter inom universitets utbytesavtal för att få bättre reciprocitet. För att kunna erbjuda fler möjligheter till utlandsstudier för Umeå universitets studenter, har nya avtal tecknats med lärosäten i Japan, Singapore, Sydkorea, USA och Kanada. I nedanstående diagram presenteras förändringen avseende internationalisering inom grundutbildning sedan år 2011. Noterbar är ökningen år 2015 av utresande utbytesstudenter (+26 studenter). Däremot minskade antal inresande utbytesstudenter (-49 studenter). År 2015 var det 329 utresande respektive 870 inresande utbytesstudenter. Diagram 18: Antal in- och utresande utbytesstudenter år 2011 2015. De utländska studenter som söker sig till Umeå universitet trivs mycket bra, vilket ett högt betyg i undersökningen International Student Barometer (ISB) visar. I 2014 års ISB rankades Umeå universitet som nummer ett i Sverige och 14 i världen. En viktig förklaring är Umeå universitets mottagning och introduktion av nyanlända internationella studenter, men också arbetet med att öka integrationen och kontaktytorna mellan inresande studenter och övriga studenter. För dessa syften har Umeå universitet under senare år utvecklat dels ett buddy programme, dels en orientation course. Det studenterna värderar högst är bl.a. lärarkompetens, sociala aktiviteter, möjligheter till sport och fritid, mottagande, bostad UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 68

och campusmiljö. Områden att förbättra för Umeå universitet är bl.a. karriärvägledning, arbetslivserfarenhet och anställningsbarhet. I tabell 51 jämförs ett urval av områdena samt resultat från tidigare år. Notera att resultatet för år 2015 publiceras först i mars år 2016. Studentenas omdömen Genomsnittligt betyg av helhete 2011 % 2012 % 2013 % 2014 % 2015 % Rank. Europa 83 84 86 86 87 1 Lärandet 86 85 88 88 87 1 Sociala 87 84 84 87 89 1 aktiviteter Stöd 90 91 93 91 92 1 International Office 96 95 95 96 98 1 Tabell 51: ISB år 2011 2015, några jämförelser. Källa: I- graduate. Från och med den 1 januari år 2014 sköter Umeå universitet sekretariatsfunktionen för Nordiska Centret i Indien med 17 nordiska medlemsuniversitet. Det innebär också en möjlighet för universitetet att flytta fram positionerna i landet. Under år 2015 skrevs tre nya centrala avtal med universitet i Indien. Avtalen undertecknades i närvaro av statsministern och Indiens president i samband med ett statsbesök i juni. Det är mycket vanligt med individuella forskningsutbyten liksom utbyten mellan olika forskargrupper på internationell nivå, utan samordning eller finansiering från universitetet. Det förs ingen statistik kring forskarmobilitet men inget tyder på att omfattningen av in- och utresande forskare vid Umeå universitetet skiljer sig från andra större universitet i Sverige. Universitetet har sedan länge samarbete med University of California Berkeley kring doktorandutbyte. Två doktorander från Umeå universitetet har gjort en del av sitt avhandlingsarbete vid Berkeley under höstterminen år 2015. Universitetet är också medlem i två nordiska satsningar som ger möjlighet till forskningsutbyte Nordic Center Fudan University i Kina och Nordic Centre in India. Under år 2015 startades ett nytt initiativ till forskningssamarbete i Vietnam genom universitetets samverkan i ett STINT-finansierat samarbetsprojekt mellan fem svenska universitet. Projektet heter Training and Research Academic Center (TRAC) Sweden-Vietnam och kommer att pågå under tre år. Studentinflytande Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 4 a Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Universitetet försöker på olika sätt att utveckla studentinflytandet och studentmedverkan i alla de organ och processer där frågor bereds och avgörs och som kan påverka studenternas situation. Universitetsledningen har på samma sätt som tidigare haft regelbundna möten med studentkårernas ledningar under året, där bland annat frågor om studentinflytande diskuterats. Kårernas utbildningsbevakare har även regelbundna träffar med prorektor. Fakultetsledningar och institutionsledningar har också möten och dialogträffar med studentkårerna. Kårerna är även representerade vid bland annat rektors beslutsmöten, som äger rum varje vecka samt i universitetsstyrelsen. De har också rätt att delta i samtliga övriga beslutande och beredande organ, bland annat i de fyra universitetsgemensamma strategiska råden för utbildning, forskning, administration samt samverkan och innovation. En årlig insamling av uppgifter har skett utifrån de avtal som tecknades mellan universitetet och Umeå medicinska studentkår, Umeå naturvetar- och teknologkår samt Umeå studentkår år 2013. Avtalen innehåller bland annat vilka åtaganden studentkårerna har vad gäller exempelvis studentmedverkan, ekonomisk ersättning samt rapportering och uppföljning. I avtalen anges även att studentkårerna i sin verksamhet särskilt ska beakta likabehandling och jämställdhet. Uppföljningen visar att kårerna uppfyller sina åtaganden gentemot universitetet. En ny ansökningsomgång för studentsammanslutningar att ansöka om status som studentkår har inletts. Regler för detta beslutades av universitetsstyrelsen 17 december 2015. Studentkårerna skriver gemensamt vart tredje år Studentkårsskrivelsen, där de tar upp frågor och problem som studenter rapporterat in till kårerna. För att långsiktigt komma till rätta med de ofta strukturella problem som behandlas i Studentkårsskrivelsen behöver ett arbete ske på flera nivåer. Av särskild vikt är att säkerställa efterlevnaden av universitetets regelverk. Utbildningsstrategiska rådet, USSR, tillsatte en arbetsgrupp utifrån Studentkårsskrivelsen 2013, som har tagit fram förslag på hur universitetet kan se till att gällande 69 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

regelverk verkligen efterlevs. Gruppen redovisade till USSR fem konkreta förslag, och arbetet under år 2015 har fokuserats på förslaget att upprätta ett webbaserat, lättillgängligt, strukturerat och enkelt sökbart regelverk för utbildning vid Umeå universitet. Regelverket för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt utbildningsadministration har därmed setts över och ett förslag är bland annat att alla uppdaterade/nya regelverk får en inledande beskrivning som gör att dokumenten blir mer sökbara. Ett annat resultat av gruppens förslag är att Universitetspedagogik och lärandestöd, UPL, har arbetat fram två nya utbildningar. UPL har arrangerat fem regelverksseminarier med 68 deltagare under år 2015. Arbetet med att uppdatera den befintliga handläggningsordningen för studentärenden är påbörjat under år 2015 och kommer att slutföras under år 2016. USSR har också prioriterat två övergripande frågor i arbetet under år 2014 2015, utifrån Studentkårsskrivelsen. Dessa frågor handlar om problem som kan uppstå i samband med verksamhetsförlagd utbildning, VFU, och praktik samt vid uppsatser och examensarbeten. Gruppen som har arbetat med uppsats- och examensarbeten har tagit fram en handläggningsordning för examensarbeten som just nu är ute på remiss i organisationen. En grupp har arbetat vidare med frågan att förenkla administrationen kring VFU och praktik; bland annat kräver redovisning av kvitton för resor och boende mycket administrativa resurser. Ytterligare en arbetsgrupp har undersökt förekomsten av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och praktik samt frågor kring administration och regelefterlevnad i samband med dessa placeringar. USSR redovisade för universitetsstyrelsen i februari år 2015 resultatet av arbetet med uppföljningen av Studentkårsskrivelsen samt en plan för arbetet år 2015 2016, som fastställdes av universitetsstyrelsen. För att få en uppfattning om hur studenterna upplever sin studiesituation har rektor beslutat att varje år genomföra en enkätundersökning, vartannat år vänd till nybörjare vid universitetet, Nybörjarenkäten, och vartannat år vänd till studerande på femte terminen på ett campusförlagt program, Studiebarometern. Under hösten år 2015 samlades data in till Nybörjarenkäten, som nu är under bearbetning och analys. En ny studiebarometer, Studiebarometern 2014, offentliggjordes i september år 2015. De flesta studenter är nöjda eller mycket nöjda med den utbildning som de får vid Umeå universitet. Särskilt höga betyg får studieklimatet och lärarnas engagemang. Enkäterna ingår som en del i Umeå universitets nyligen beslutade Kvalitetssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Vid Umeå universitet finns en koordinator för doktorandärenden. Arbetet består av att vara en resursperson för doktorander och andra så att de lättare ska komma i kontakt med lämpliga befattningshavare eller lämplig enhet inom universitetsorganisationen eller externa organisationer. Doktoranderna kontaktar koordinatorn för enskilda samtal för att diskutera hur man bättre ska kunna hantera problematiska situationer. Arbetet består även av en informationsdel, där syftet är att i förebyggande syfte arbeta med kunskapsuppbyggnad på samtliga nivåer genom att informera om föreskrifter, lokala regler och policyer samt om hur olika frågor om utbildningen handläggs på universitetet. Information om regelverk, rättigheter och skyldigheter har under år 2015 diskuterats med både enskilda doktorander och övriga anställda, bland annat vid flera doktorandträffar, handledarkollegier och vid handledarutbildningen anordnad av Universitetspedagogik och lärandestöd. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 70

Jämställdhet och likabehandling Enligt Umeå universitets visionsdokument, Umeå universitet 2020 - Vision och mål, ska universitetet byggas och utvecklas av dess medarbetare och studenter. Jämställdhet och likabehandling är därför centrala begrepp. Ett av delmålen i verksamhetsplanen för år 2013 2015 är att universitetet har ett systematiskt och integrerat arbete med jämställdhet och likabehandling. Ett annat delmål är att minst 30 procent av de anställda professorerna ska vara kvinnor. Jämställdhet Högskolelagen (1992:1434), 1 kap 5 I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Könsfördelning inom utbildning på forskarnivå Det råder en jämn könsfördelning inom det totala antalet antagna doktorander under år 2015, 61 kvinnor (51 procent) och 59 män (49 procent). Inom medicinska fakulteten har fler kvinnor än män antagits, 41 kvinnor (54 procent) och 35 män (46 procent), medan det inom samhällsvetenskapliga fakulteten råder en jämn könsfördelning mellan antagna kvinnor och män. Inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet har fler män antagits, 16 personer (62 procent) jämfört med 10 kvinnor (38 procent). Humanistiska fakulteten har fakultetsgemensam antagning av doktorander vart annat år. År 2015 antogs 2 kvinnor utanför den ordinarie antagningsomgången. Könsfördelning på grundnivå och avancerad nivå År 2015 studerade 18 378 kvinnor (62 procent) på grundnivå och avancerad nivå jämfört med 11 474 män (38 procent). Inom samtliga fakulteter, förutom teknisk-naturvetenskaplig fakultet, är det fler kvinnor än män som studerar. Inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet är det 2 889 kvinnor (42 procent) som studerar och 3 915 män (58 procent). Diagram 20: Antal antagna personer på forskarnivå fördelade per kön och fakultet, samt Umeå universitet totalt år 2015. Diagram 19: Antal studerande på grundnivå och avancerad nivå fördelade per kön och fakultet, samt Umeå universitet totalt år 2015 (antal). Diagram 21: Antal aktiva personer på forskarnivå per kön och fakultet, samt Umeå universitet totalt år 2015. Samtliga fakulteter har en jämn könsfördelning inom spannet 40 60 procent även om det finns en variation mellan fakulteterna. Under år 2015 är det totala antalet aktiva doktorander 560 kvinnor (51 procent) och 545 män (49 procent). 71 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Anställda vid Umeå universitet fördelade på kön och anställning Antalet anställda vid Umeå universitet är totalt 4 248 personer, 2 239 kvinnor och 2 009 män. Fördelningen mellan kvinnor och män i procent är 53 respektive 47. Fördelningen mellan antalet anställda kvinnor och män har varit konstant under de senaste fem åren, d.v.s. 53 procent kvinnor och 47 procent män. För de flesta befattningskategorier är det relativt jämn könsfördelning inom spannet 40 60, men även vid Umeå universitet ser vi att traditionella könsmönster framträder tydligt inom vissa kategorier. Män är överrepresenterade inom kategorin professor med 70 procent samt inom kategorin teknisk personal med 63 procent. Kvinnor är överrepresenterade inom kategorierna administrativ personal med 77 procent, lokalvårdare med 92 procent och bibliotekspersonal med 68 procent. Diagram 22: Antal anställda fördelade på kön och anställning år 2015. Utvecklingen av antalet lärare Det totala antalet adjunkter minskar stadigt. Det är ett större antal kvinnor som innehar anställning som adjunkt, 199 stycken (58 procent) jämfört med männen som uppgår till 143 personer (42 procent). Antalet lektorer har under de senaste fem åren ökat från 757 personer till 806 personer. Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 13 personer jämfört med 2014 medans antalet manliga lektorer har minskat med 5 personer jämfört med 2014. År 2015 uppgår antalet kvinnliga lektorer till 377 personer, 47 procent, och antalet manliga lektorer till 429 personer, 53 procent. År 2015 anställdes och befordrades totalt 56 personer till lektorer; av dessa var 35 kvinnor, 62 procent, och 21 män, 38 procent. Under 2015 anställdes 13 biträdande lektorer. Av dessa var 8 kvinnor, 62 procent. Andelen kvinnliga och manliga professorer kommenteras längre fram. En ytterligare grupp som har ökat under de senaste fem åren är befattningskategorin annan forskande och undervisande personal. Dessa har ökat från 309 personer år 2011 till 370 personer år 2015. Könsfördelningen inom denna grupp är relativt jämn, 54 procent kvinnor och 46 procent män år 2015. Även befattningskategorin forskare har ökat de senaste fem åren. År 2015 hade 115 personer befattningen forskare jämfört med 33 personer år 2011. Antalet kvinnor som har befattningen forskare har ökat från 13 personer år 2011 (39 procent) till 54 personer år 2015 (47 procent). UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 72

En befattningskategori som har minskat de senaste fem åren är forskarassistenter. År 2011 var det totalt 87 personer och år 2015 var det 37 personer. Könsfördelningen har under de senaste fem åren varit relativt jämn. År 2015 hade 51 procent kvinnor och 49 procent män befattningen forskarassistent. Antalet postdoktorer har minskat något sedan år 2011. År 2011 fanns inom denna befattningskategori 144 personer och år 2015 var det totalt 130 personer. Könsfördelningen under de senaste fem åren har varit relativt jämn. År 2011 var 58 procent kvinnor och 42 procent män och år 2015 var 53 procent av postdoktorerna kvinnor jämfört med 47 procent män. Vid slutet av år 2015 uppgår totala andelen kvinnliga professorer till 30 procent, vilket innebär att delmålet i verksamhetsplanen för år 2013 2015 är uppfyllt. Jämfört med år 2014 är andelen kvinnliga professorer oförändrad. Sett över perioden 2006 2015 har antalet kvinnliga professorer ökat från 54 till 111, vilket innebär en ökning med 57 individer eller 106 procent och visar på en positiv utveckling. Trots en positiv utveckling vad gäller andelen kvinnliga professorer har Umeå universitet, liksom andra universitet, en bra bit kvar till s.k. jämn könsfördelning inom intervallet 40 60 procent. Rekryteringsmål för professorer Regleringsbrev 2015 Under 2012 2015 ska minst 39 procent av de professorer som anställs vara kvinnor. I målet inkluderas befordrade professorer och gästprofessorer, men inte adjungerade professorer. Under år 2015 rekryterades 12 professorer (5 kvinnor och 7 män), 7 personer befordrades till professor (2 kvinnor och 5 män) och 17 personer anställdes som gästprofessorer (9 kvinnor och 8 män). Under år 2015 anställdes totalt 36 professorer (inklusive gästprofessorer), och av dessa var 16 kvinnor, 44 procent. Under perioden 2012 2015 har totalt 130 professorer anställts varav 61 kvinnor, 47 procent. Universitetet har med god marginal uppnått det av regeringen %satta målet att minst 39 procent av de professorer som anställts ska vara kvinnor år 2012 2015. Diagram 23: Totalt antal personer som innehar anställningen professor vid Umeå universitet år 2006 2015 fördelat på kön (exklusive gästprofessorer). År Antal Procent Kvinnor Män Kvinnor Män 2012 19 24 44 % 56 % 2013 14 11 56 % 44 % 2014 12 14 46 % 54 % 2015 16 20 44 % 56 % Tabell 52: Antal, andel befordrade och rekryterade professorer inklusive gästprofessorer under år 2012 till år 2015 73 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Likabehandling Diskrimineringslag (2008:567) I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser om att högskolorna inom ramen för sin verksamhet ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder för studenter och sökande till utbildningen. (Lag 2008:575). Under verksamhetsåret 2015 har arbetet med likabehandling fortsatt under samlingsnamnet lika villkor, utifrån den plan för lika villkor som fastställdes våren år 2014 (UmU 300-2881-11). Planen anger inriktningen för universitetets arbete med lika villkor och avser all verksamhet som bedrivs vid Umeå universitet, för såväl studenter som anställda. Utgångspunkten är att alla anställda och studenter ska ges möjlighet att arbeta och bedriva studier på lika villkor vid Umeå universitet, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck eller ålder. Utöver de mål och aktiviteter som beskrivs i planen för lika villkor tillkommer det arbete med lika villkor som ska utföras på samtliga fakulteter, institutioner och enheter. Den 20 januari 2015 fastställde rektor en ny handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och kränkningar (Dnr FS 1.1-45-15). Den har legat till grund för hur myndigheten har arbetat under året både gällande inkomna anmälningar och arbetsmiljöärenden rörande kränkande särbehandling. Under år 2015 inkom en anmälan om diskriminering och 11 anmälningar om trakasserier eller kränkande särbehandling. Diskrimineringsärendet är avslutat, och de övriga är fortfarande öppna. Samtliga ärenden utom ett gäller studenter som har gjort anmälan mot en anställd. Antalet ärenden är fler än år 2014, då det gjordes två anmälningar om trakasserier och en anmälan om diskriminering. År 2013 gjordes nio anmälningar om trakasserier. I Rådet för lika villkor har det under året påbörjats ett arbete med att se över sina arbetsformer, i syfte att ytterligare förstärka rådet i dess arbete som rådgivande och stödjande organ gentemot universitetsledningen. Rådet har också arbetat aktivt under hela året med underlagen för en ny plan för lika villkor för perioden 2016 2018, som kommer att beslutas under första delen av år 2016. Arbetet med att öka kompetensen i frågor som rör jämställdhet och likabehandling har fortsatt i enlighet med planen för lika villkor. Rådet för lika villkor har under år 2015 arrangerat utbildningar för olika fokusgrupper inom myndigheten: HR-personal och anställningskommittéer har erbjudits utbildningen Rekrytera utan att diskriminera. För samtliga lika villkors-företrädare samt ledamöter i Rådet för lika villkor anordnades en föreläsning om normkritik i text och bild, och en särskild workshop anordnades därutöver för kommunikatörer. I samband med Umeå Pride i september år 2015 uppmärksammade Umeå universitet för första gången detta genom att flagga med regnbågsflagga på campus. Universitetsbiblioteket har sedan flera år tillbaka också uppmärksammat Umeå Pride och gjorde så även i år. Vidare har det under året genomförts normkritiska verkstäder, på grundläggande samt fördjupande nivå, framförallt riktat till Umeå universitets företrädare och handläggare för lika villkor. Arbetet med att förtydliga ansvaret och samordna tillgänglighetsarbetet har sedan år 2009 bedrivits i Samverkansgruppen för tillgänglighet. I gruppen ingår representanter för alla fakulteter, Lärarhögskolan, Universitetsbiblioteket, Kommunikationsenheten, Universitetsservice, Studentcentrum, Lokalförsörjningsenheten, IT-enheten och Personalenheten, samt representanter från studentkårerna. Arbetet har medfört en kompetensspridning och att tillgängligheten har ökat. Myndigheten för delaktighet (MFD), tidigare Handisam, genomför varje år den så kallade myndighetsenkäten för att följa upp i vilken utsträckning myndigheterna lever upp till förordningen om de statliga myndigheternas ansvar. Detta görs genom att följa upp MFD s 13 kriterier för grundläggande tillgänglighet. År 2015 ligger Umeå universitet sexa då några högskolor har förbättrat sitt resultat och därmed passerat Umeå universitet. Av den senaste enkätens resultat framgår att det tillgänglighetsområde som universitetet bör prioritera framöver är information och kommunikation. År 2013 uppnådde Umeå universitet, som en av tolv myndigheter och som enda större lärosäte, högsta betyg gällande grundläggande tillgänglighet. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 74

Kompetensförsörjning Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag 3 kap. 3 Myndigheten ska redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som avses enligt myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. Bakgrundsfakta personalstatistik I oktober år 2015 var 4 248 personer anställda vid Umeå universitet, 2 239 kvinnor (53 procent) och 2 009 män (47 procent). Antalet helårsarbetare (avdrag för tjänstledigheter, sjukledigheter över 14 dagar plus mertid inräknad) uppgår till 3 871 (2014: 3 872, 2013: 3 860). Av samtliga anställda var 68 procent tillsvidareanställda och 32 procent tidsbegränsat anställda. Kategorin lärare och forskare utgör 47 procent, teknisk och administrativ personal 38 procent och doktorander 15 procent av alla anställda. I kategorin lärare och forskare är könsfördelningen 47 procent kvinnor och 53 procent män. Teknisk och administrativ personal utgörs av 61 procent kvinnor och 39 procent män. Av doktoranderna är 51 procent kvinnor och 49 procent män. Andelen disputerade lärare år 2015 uppgick till 79,3 procent vilket är en ökning med 1,6 procentenheter i jämförelse med år 2014. I följande diagram visas antalet anställda som uppnår 65 år under den närmaste tioårsperioden, 2016 2025. Under de närmaste fem åren ser vi att cirka drygt 250 personer inom kategorin lärare och forskare kommer att uppnå 65 år. Professorer utgör den enskilt största gruppen. Av samtliga 366 professorer (varav 13 personer är över 70 år) är 95 professorer (26 procent) i åldern 60 64 år. 54 professorer (15 procent) återfinns i åldern 65 69 år vilket innebär att de inom de närmaste åren har gått i pension. Teknisk och administrativ personal som uppnår 65 år under de närmaste fyra åren utgör ca 30 personer per år och av dem utgör administratörer den största gruppen. Uppföljning av mål Vision 2020 innehåller delmål som påverkar kompetensförsörjningen vid Umeå universitet. Nedan följs delmålen upp med redovisning av de aktiviteter och resultat som helt eller till vissa delar varit möjliga att mäta år 2015. Långsiktighet möjliggör högt risktagande Delmål 1.1.2. Universitetet har infört tydliga och internationellt konkurrenskraftiga karriärvägar, inkluderande resursstabila tenure tracks. Andelen externt och internationellt sökande (internationellt innebär de som vid sökandetillfället hade postadress utanför Sverige, externt sökande innebär de som vid sökandetillfället inte var anställda vid Umeå universitet) till meriteringsbefattningar under år 2015 anges nedan. Siffra inom parantes anger motsvarande siffra för år 2014. 87 procent till professor, 111 av 127 sökande (73 procent) 67 procent till universitetslektor, 222 av 329 sökande (60 procent) 71 procent till biträdande universitetslektor, 12 av 17 sökande, (41 procent) 94 procent till forskarassistent, 103 av 109 sökande (78 procent) 94 procent till post-doktor, 1 081 av 1 151 sökande (uppgift saknas) För samtliga ovanstående befattningar har den delen som utgörs av externa och internationella sökande ökat under år 2015 i jämförelse med år 2014. Diagram 24: Personal som uppnår 65 år under åren 2015 2024. 75 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Könsfördelningen bland de sökande till de utlysta befattningarna under år 2015, siffra inom parantes anger procent för kvinnliga respektive manliga sökande år 2014: Professor: 37 procent kvinnor och 63 procent män (50/50) Universitetslektor: 41 procent kvinnor och 59 procent män (42/58) Biträdande universitetslektor: 65 procent kvinnor och 35 procent män (49/51) Forskarassistent: 22 procent kvinnor och 78 procent män (26/74) Postdoktor: 37 procent kvinnor och 63 procent män (uppgift saknas) Andelen kvinnliga sökande till befattningarna professor, universitetslektor och forskarassistent har minskat. Den största minskningen på 13 procentenheter återfinns för sökande till professorsbefattningarna. Andelen kvinnliga sökande har ökat för befattningen biträdande universitetslektor med 16 procentenheter. Under år 2015 anställdes 12 professorer (5 kvinnor och 7 män), exklusive gästprofessorer 43 universitetslektorer (28 kvinnor och 15 män) 13 biträdande universitetslektorer (8 kvinnor och 5 män) 9 forskarassistenter (1 kvinna och 8 män) 107 post-doktorer (46 kvinnor och 61 män) Av de som anställdes vid Umeå universitet under år 2015 var två manliga professorer och tre manliga universitetslektorer internationella sökande. Av postdoktorsbefattningarna tillsattes under år 2015 32 av internationellt sökande, varav 13 kvinnor och 19 män. Under år 2015 befordrades 7 professorer (2 kvinnor och 5 män) och 13 universitetslektorer (7 kvinnor och 6 män). Under år 2015 avbröts två rekryteringar av professor, elva rekryteringar av universitetslektor, en rekrytering av biträdande universitetslektor och tre rekryteringar av postdoktorer. Orsaken till att rekryteringarna avbrutits är främst att rätt behörighet eller kompetens saknas. Som ett led i arbetet med att stärka framtida och nuvarande forskningsledare har ett treårigt projekt startat under året i syfte att stödja forskarkarriären vid lärosätet. Projektet ReaL Research & Leadership omfattar ett kompetensstöd på tre nivåer, anpassat till anställningsordningens tenure track-modell med en inriktning mot forskningsledarskap. Steg 1 vänder sig till yngre forskare i början av sin forskarkarriär (ca 2 7 år efter disputation), steg 2 till erfarna forskningsledare(ca 6 12 år efter disputation) samt steg 3 till mycket erfarna, framgångsrika forskningsledare. En grupp på steg 1-nivå och en grupp på steg 2-nivå har startat under året. ReaLprojektet är ett talent management-projekt och syftar till att ge ett extra karriärstöd till ett urval av framgångsrika forskare. Delmål 1.1.3. Universitetet har utvecklat ett system för högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar. Andelen professorer och lektorer som är anslagsfinansierade uppgår år 2015 till 87 procent respektive 84 procent. Bland fakulteterna har medicinsk fakultet den högsta andelen anslagsfinansierade tjänster, både när det gäller professorer (93 procent) och lektorer (91 procent). Delmål 1.1.4. Universitetets högre lärarbefattningar, lektorat och professurer innehåller en dynamisk blandning av forskning och utbildning som främjar kvalitet i utbildning likväl som i forskning. I följande två tabeller redovisas det totala antalet undervisningstimmar på grundnivå och avancerad nivå, samt antalet undervisningstimmar som utförs av disputerade lärare respektive professorer. Tabell 53 visar att andelen undervisningstid som utförts av disputerade är 62 procent vilket är en ökning med 1 procentandel i förhållande till år 2014. I tabell 54 framgår att andelen undervisningstid som utförs av professorer är 9 procent, vilket är en minskning med 3 procentandelar i jämförelse med år 2014. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 76

TJÄNSTEKATEGORI DISPUTERAD Fakultet Totalt antal undervisningstimmar Bemannade undervisningstimmar Andel bemannade timmar Andel män Andel kvinnor Humanistisk fakultet 79 275 50 681 64 % 53 % 47 % Samhällsvetenskaplig fakultet 252 599 160 379 63 % 54 % 46 % Medicinsk fakultet 193 966 124 859 64 % 44 % 56 % Teknisk-naturvetenskaplig fakultet 171 596 95 378 56 % 80 % 20 % Totalt 697 436 431 297 62 % 57 % 43 % Tabell 53: Fördelning av andelen undervisningstid som utförs av disputerade lärare år 2015. TJÄNSTEKATEGORI PROFESSOR Fakultet Totalt antal undervisningstimmar Bemannade undervisningstimmar Andel bemannade timmar Andel män Andel kvinnor Humanistisk fakultet 79 275 5 654 7 % 75 % 25 % Samhällsvetenskaplig fakultet 252 599 14 635 6 % 76 % 24 % Medicinsk fakultet 193 966 29 771 15 % 67 % 33 % Teknisk-naturvetenskaplig fakultet 171 596 14 642 9 % 80 % 20 % Totalt 697 436 64 701 9 % 72 % 28 % Tabell 54: Fördelning av andelen undervisningstid som utförs av professorer år 2015. Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet Delmål 1.3.1. Universitetet har ett utvecklat meriteringssystem, som innefattar vetenskaplig meritering, pedagogisk meritering och samverkansmeritering. Under år 2014 implementerades en meriteringsmodell för pedagogisk meritering av lärare inom Umeå universitet. Modellen innehåller två meriteringsnivåer, meriterad och excellent lärare. Den aktuella meriteringsmodellen som omfattar två utlysningstillfällen och är giltig under perioden 2014-07-01 2016-06-30 för att därefter utvärderas. Vid det första utlysningstillfället, som avslutades under år 2015, utsågs 18 excellenta och 23 meriterade lärare. Utfallet av den andra utlysningen kommer att vara klart våren 2016. Ett förslag till en modell för samverkansmeritering har tagits fram och kommer att processas under år 2016. Det finns sedan lång tid tillbaka ett system för vetenskaplig meritering. Forskning som spränger gränser Delmål 3.1. Universitetet har en välutvecklad rekryteringsprocess. Vid Umeå universitet utlyses ca 400 befattningar per år, omfattande både tillsvidareanställningar och tidsbegränsade anställningar. Under våren år 2015 implementerades ett e- rekryteringsverktyg fullt ut och nyttjas nu på alla organisatoriska nivåer och omfattar alla befattningar som utannonseras vid myndigheten. Systemet föregicks av en pilotstudie under år 2014. E-rekryteringssystemet nyttjas även vid intern utlysning för pedagogisk meritering. På sikt kommer systemstödet även att kunna användas för befordran och stipendieansökningar. All rekrytering ska föregås av en kompetensanalys för att identifiera kompetensbehovet inom verksamheten på kort och lång sikt. Vid strategiskt viktiga rekryteringar är det nödvändigt att finansieringen är säkerställd under en längre period. Varje fakultet har anställningskommittéer med hög vetenskaplig, pedagogisk och annan kompetens som bereder och bedömer befordran samt anställning avseende lärarbefattningar. Som ett led i att höja kvaliteten på rekryteringsarbetet på alla nivåer inom Umeå universitet utbildades under år 2015 rekryterande ledningsfunktioner, anställningskommittéer och HR-stödet i Kompetensbaserad rekrytering och Rekrytera utan att diskriminera. Det goda och effektiva universitetet Delmål 4.1. Universitetets prefekter och chefer har ett tydligt uppdrag och har förutsättningar för att utöva ett strategiskt ledarskap. Ett förtydligande av prefekter och chefers arbetsmiljöansvar har gjorts genom att rektor har beslutat om "Regel för det systematiska arbetsmiljöarbetet vid Umeå universitet" (beslut 2014-05-13). Regeln som utgår från gällande delegationsordning, beskriver hur universitetet ska arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 77 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

2001:1. Regeln beskriver hur arbetsmiljöansvar och arbetsmiljöuppgifter fördelas mellan olika roller och funktioner, hur arbetsmiljöperspektivet ska integreras i samverkansarbetet och vilka övergripande mål och strategier som finns inom arbetsmiljöområdet. Under år 2015 har obligatorisk chefsintroduktion genomförts för nya akademiska och administrativa chefer och ledare. Syftet är att ge samtliga nya chefer grundläggande kompetensstöd för sitt ledningsuppdrag i samband med tillträdet. Två grupper har genomgått chefsintroduktionen under år 2015. Under året har en grupp chefer avslutat sitt deltagande i UCL, Umeå universitets chefs- och ledarutvecklingsprogram (UCL-grupp 16), och en ny chefsgrupp har påbörjat sin utbildning (UCL-grupp 17). Ledarutveckling för förvaltningens chefer (LUFC) har även startat under år 2015 och fortsätter under år 2016. Under år 2015 har 86 procent av universitetets nuvarande chefer och ledare deltagit i chefsintroduktion (2014: 87 procent, 2013: 87 procent). Av nuvarande chefer och ledare har 68 procent deltagit i UCL-programmet under år 2015 (2014: 68 procent, 2013: 72 procent). Andelen kvinnor som deltagit i ledarutvecklingsinsatserna är 47 procent och andelen män 53 procent. Chefsintroduktionen har fått ett fortsatt positivt gensvar och svarar väl mot nytillträdda chefers kompetensbehov. I introduktionen görs en fördjupning för att tydliggöra uppdraget för den nye chefen. En före och efter -mätning av deltagarna vid UCLprogrammet åren 2008 2013, visar att ledarna skattar sig signifikant mer kompetenta efter avslutat deltagande. I UCL-programmet har en del i kompetensstödet omfattat strategiskt ledarskap och verksamhetsutveckling. En utvärdering av UCLprogrammet visar att 91 procent anser att UCLprogrammet bidrar till utveckling av Umeå universitet, 51 procent i mycket hög grad och 40 procent i viss grad. Under år 2015 har även ett ledarutvecklingsprogram för förvaltningens enhetschefer och områdeschefer startat, Ledarutvecklingsprogram för förvaltningens chefer (LUFC). Syftet med programmet är att genom att utveckla kompetens och tillhandahålla användbara verktyg utveckla en plattform för ledarskapet inom förvaltningen samt skapa en gemensam syn på ledarskapet. Sammanlagt deltar 23 chefer, vilket ger en täckningsgrad på 88 procent. Delmål 4.2. Verksamhetsstödet vid universitetet ger ett bra stöd åt ledare på alla organisatoriska nivåer och verkar i ett sammanhängande system. International Staff Support (ISS) på Personalenheten har under året bidragit till en professionalisering av det administrativa stödet när internationella medarbetare rekryteras, informeras och introduceras på universitetet. Genom att tillhandahålla kompetensstöd, utbildning, webbaserade vägledningar och ett internt nätverk har ISS verkat för ett mer samordnat arbetssätt på myndigheten och en högre kvalitet och rättssäkerhet i handläggningen. Nyanställda internationella medarbetare har erbjudits ett introduktionsprogram där 56 internationella medarbetare har deltagit i introduktionsdagen Welcome Day: - 95 medarbetare samt 30 medföljande har deltagit i de sociala aktiviteterna, International Meetings - 35 personer deltog i pilotkursen Swedish for Academics 1, nybörjarsvenska för icke-svensktalande medarbetare ISS blev år 2015 ett Euraxess servicecenter i Europa och stod värd för Euraxess nationella nätverksmöte på Umeå universitet. Delmål 4.3. Universitetet har strategisk planering av kompetensförsörjning på alla organisatoriska nivåer. Under år 2015 har det varit ett starkt fokus på arbetet med strategisk kompetensförsörjning på alla organisatoriska nivåer. Alla institutioner och enheter har från och med år 2015 en treårig kompetensförsörjningsplan som är integrerad i verksamhetsplanen. Den universitetsövergripande strategiska kompetensförsörjningsplanen, beslutad i december år 2015, för år 2016 2018 är ett komplement och stöd till institutionernas och enheternas arbete med kompetensförsörjningsplaner. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 78

Bedömning av vidtagna åtgärder som sammantaget bidragit till att fullgöra uppgifter utifrån universitetets instruktion För att fullgöra de uppgifter som anges i universitetets instruktion (främst högskolelagen 1992:1434) är det viktigt att lyckas bra med att attrahera, behålla samt utveckla kompetens. Det är kanske den allra viktigaste frågan för universitetet, och kompetensförsörjning behandlas ofta på alla organisatoriska beslutsnivåer. I universitetets visionsdokument Umeå universitet 2020 Vision och mål har kompetensförsörjningsfrågorna stort utrymme och under år 2015 har strategiska kompetensförsörjningsplaner t.o.m. år 2018 utarbetats på samtliga organisatoriska nivåer. Nedan följer exempel på hur aktiviteter och måluppfyllelse inom kompetensförsörjning bidragit till att Umeå universitet når sina mål. Aktiviteterna för att ha tydliga och attraktiva karriärvägar för unga forskare samt stabilitet och långsiktighet i de högre läraranställningarna medför större möjligheter att öka erhållna externa medel samt öka medelcitering. Aktiviteterna för att öka andelen lärare med hög vetenskaplig kompetens gör att forskningsanknytningen i utbildningen ökar. Aktiviteterna är viktiga för att behålla och fördjupa utbildningens kvalitet. Andelen disputerade lärare har ökat de senaste åren. Sjukfrånvaro Förordning (2000:605) 7 kap. 3 Uppgift skall lämnas om de anställdas frånvaro på grund av sjukdom under räkenskapsåret. Den totala sjukfrånvaron ska anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Uppgift ska också lämnas om 1. den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer, 2. sjukfrånvaron för kvinnor respektive män samt 3. sjukfrånvaron för anställda i åldrarna 29 år eller yngre, 30 49 år och 50 år eller äldre. Sjukfrånvaron för varje grupp som avses i andra stycket 2 och 3 skall anges i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. Umeå universitet arbetar målmedvetet för en frisk och välmående personal, utifrån vision och delmål för år 2013 2015. Alla anställda vid universitetet ges möjlighet att bedriva friskvård en timme per vecka på betald arbetstid om verksamheten så medger. Därutöver erbjuds ett subventionerat motionskort med brett utbud, vilket nyttjades av 1 903 anställda under år 2015. Målet för år 2015 var att bibehålla en låg sjukfrånvaro kring 2,0 procent samt i ökad utsträckning inrikta företagshälsovårdens resurser på förebyggande insatser för långsiktiga effekter. Den totala sjukfrånvaron för år 2015 blev 2,7 procent, en ökning med 0,4 procentenheter (se tabell 55). Sjukfrånvaron för kvinnor ökade med 0,6 procentenheter till 3,7 procent, och för männen noteras en ökning från 1,4 procent till 1,6 procent. Långtidssjukfrånvaron över 60 dagar (i förhållande till total sjukfrånvaro) ökade något från 52,0 procent år 2014 till 52,2 procent år 2015. Sjukfrånvaron för medarbetare i åldersintervallet 29 år och yngre ökade med 0,4 procentenheter till 1,9 procent. I åldersintervallet 30 49 år noteras en ökning från 2,2 procent till 2,7 procent och för medarbetare äldre än 50 år ökade sjukfrånvaron med 0,3 procentenhet till 2,9 procent år 2015. Företagshälsovården redovisar att antalet besökare från Umeå universitet med stressrelaterad ohälsa på grund av omställningsprocesser och låsta konfliktsituationer, ökat jämfört med föregående år. Ökat inflöde av ärenden som rör den psykosociala arbetsmiljön på grupp- och organisationsnivå har också uppmärksammats. Efterfrågan på chefsstöd har ökat under året. Företagshälsovården har genomfört workshoppar kring stress med fokus på hälsa och balans mellan arbete och fritid, samt utbildningar kring kommunikation och konstruktiv konflikthantering. Ett förebyggande hälsoprojekt för medarbetare med fysiskt ansträngande arbetsuppgifter har pågått från hösten år 2013 och slutfördes under hösten år 2015. Rapport från projektet kommer att redovisas i början av år 2016. Sjukfrånvaro i procent 2011 2012 2013 2014 2015 Total sjukfrånvaro 2,0 2,0 2,2 2,3 2,7 Kvinnor 2,4 2,7 3,1 3,1 3,7 Män 1,5 1,3 1,2 1,4 1,6 Anställda 29 år 1,0 1,2 1,0 1,5 1,9 Anställda 30 49 år 1,6 1,7 2,0 2,2 2,7 Anställda 50 år 2,7 2,7 2,7 2,6 2,9 Andel långtidssjukskrivna (60 dagar eller mer) av samtlig sjukfrånvaro Tabell 55: Sjukfrånvaro år 2011 2015. 53,4 47,6 49,8 52,0 52,2 79 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Hållbar utveckling Högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 5 Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Umeå universitets miljö- och hållbarhetsarbete syftade till att under 2013 2015 minska universitetets klimat- och miljöpåverkan i jämförelse med år 2012. Under år 2015 har insatser genomförts för att minska universitetets energiförbrukning och användning av farliga kemikalier. Nya rutiner har tagits fram med anledning av skärpta lagkrav angående hantering av miljö- och hälsofarliga ämnen. I november genomfördes en laborationssäkerhetsdag för chefer, laborativ personal och arbetsmiljöombud. Inom ramen för universitetets miljöledningsarbete har även en kortfattad miljöutbildning för nya chefer samt nyanställda hållits. Den 18 februari 2015 erhöll Handelshögskolan certifiering för hållbar utveckling som baseras på kraven i den internationella miljöledningsstandarden ISO14001. Fokus i ledningssystemet är kärnverksamhetens indirekta miljö- och hållbarhetsaspekter, utbildning, forskning och samverkan, och bland annat har en hållbarhetspolicy, hållbarhetsmål och en handlingsplan för organisationens hållbarhetsarbete tagits fram. En konkret aktivitet har varit att göra en översyn av examensmålen i Handelshögskolans utbildningsprogram och att införa lokala examensmål som belyser, och kan främja, en hållbar utveckling. Delmålet Universitetets klimat och miljöpåverkan har minskat i jämförelse med år 2012 är uppnått med avseende på hållbarhetsindikatorerna 2, 3 och 4. Det goda och effektiva universitetet Delmål 4.9. Universitetets klimat- och miljöpåverkan har minskat i jämförelse med år 2012. - Delmålets hållbarhetsindikatorer 1 5 Hållbarhetsindikator 1: En central handlingsplan för universitetets miljöledningsarbete är upprättad med angivande av tidpunkt när målet avseende miljöcertifiering ska vara uppnått. Uppföljning år 2015: En preliminär central handlingsplan behandlades av universitetsledningen. Ingen tidpunkt fastlades för handlingsplanen. Hållbarhetsindikator 2: Mängden utsläpp av kg CO2 per årsarbetskraft vid tjänsteresor. Uppföljning år 2015: Minskning av CO2 har skett, i jämförelse med år 2012 med 11 procent per årsarbetskraft samt en minskning med 8 procent på de sammanlagda resta flygsträckorna (inrikes och utrikes). Hållbarhetsindikator 3: Årlig energiförbrukning (verksamhetsel och övrig energianvändning) i kwh totalt, per årsarbetskraft och per kvadratmeter. Uppföljning år 2015: Minskning av årlig energiförbrukning per årsarbetskraft och kvadratmeter har skett i jämförelse med år 2012 med 23 procent. Den totala energibesparingen från år 2012 till år 2015 motsvarar en besparing på ca 372 normalstora villors årsförbrukning av energi. År 2015 minskar energiförbrukningen med ca 140 normalstora villor jämfört med föregående år. Hållbarhetsindikator 4: Andelen registrerade anskaffningar där miljökrav och/eller etiska krav ställts. Uppföljning år 2015: Rapporteras enligt förordning. Andelen anskaffningar med miljökrav har ökat i jämförelse med år 2012. Under år 2015 har miljökrav ställts i 16 procent av anskaffningarna, vilket är samma procentandel som år 2014. Hållbarhetsindikator 5: Antalet registrerade miljöoch hälsofarliga kemikalier och ämnen, totalt, utfasningsämnen och riskminskningsämnen (rapporteras årligen för universitetet centralt). Uppföljning år 2015: Registreras i kemikalieregistreringsprogram. Mängden utfasade har varit svårt att beräkna då inventering inte fullföljts helt. Redovisning av upplåtande av bostadslägenhet Regleringsbrev 2015 Det ekonomiska resultatet av verksamheten ska framgå av årsredovisningen. Av 9 a förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning följer att universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434) får ingå hyresavtal för bostadslägenhet för att upplåta lägenheten i andra hand till a) utländska studenter inom utbytesprogram med andra länder, eller b) gästforskare vid universitetet eller högskolan, under förutsättning att de inte är anställda där. Vid sådan upplåtelse ges universitet och högskolor rätt att utan krav på full kostnadstäckning ta ut avgift för hyran från studenten eller gästforskaren. Bostäder för utländska studenter inom utbytesprogram med andra länder International Housing Office är en del av International Office. International Housing Office har UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 80

som uppdrag att erbjuda bostadsgaranti till alla utbytesstudenter som kommer till Umeå universitet för att studera under en eller två terminer. International Housing Office bedrivs som en egen resultatenhet och belastar inte anslag som universitetet erhåller från staten. Hyresgästerna betalar ett påslag på hyran, vilket finansierar en medarbetare som administrerar uthyrningen av bostäder till utbytesstudenter. Umeå universitet har ett samarbetsavtal med AB Bostaden i Umeå (1997-02- 28). Intäkterna för andrahandsuthyrning till internationella studenter inom utbytesprogram (International Housing) år 2015 var 16 803 tkr, och kostnaderna var 16 469 tkr, vilket innebar ett överskott på 334 tkr. Hyrestiden varierade från en månad till helår. Av följande tabell framgår antalet hyresgäster som International Housing Office administrerar och resultatet för åren 2011 2015. 2011 2012 2013 2014 2015 Antal hyresgäster 703 846 966 1 072 1 073 Intäkter 10 078 10 137 13 991 15 800 16 803 Kostnader 9 914 12 084 13 984 15 272 16 469 Resultat 164-1 947 7 528 334 Tabell 56: Antal hyresgäster och resultat (tkr) år 2011 2015. Bostäder för gästforskare vid universitetet eller högskolan Umeå universitet har under år 2015 hyrt in bostäder till gästforskare från Stiftelsen Lars Färgares gård för 2 884 tkr och hyrt ut dem till institutioner/gästforskare för 2 742 tkr, varav 2 582 tkr är interna intäkter och 160 tkr är externa intäkter. Resultatet är -142 tkr. Underskottet beror på att förhandlingar med hyresgästföreningen drog ut på tiden och att det blev en tidsmässig förskjutning i hyreshöjningarna till hyresgästerna. 2011 2012 2013 2014 2015 Intäkter 1 713 2 219 2 412 2 523 2 742 Kostnader 1 696 2 147 2 424 2 868 2 884 Resultat 18 72-11 -345-142 Tabell 57: Resultat år 2011 2015, tkr. Förtydligande om uthyrning av lokaler enligt 4 avgiftsförordningen. Universitet och högskolor får ta ut avgifter för tillhandahållande av lokaler som ursprungligen har hyrts för lärosätets egen verksamhet utan den begränsning som följer av 4 andra stycket avgiftsförordningen (1992:191). Hyresintäkterna för externa lokaluthyrningar där Umeå universitet står som hyresvärd och intäkter från externa kunder som Umeå universitet sålt lokalvårdstjänster till, framgår av nedanstående tabell för perioden 2011 2015. Externa lokaluthyrningar Externa lokalvårdsintäkter 2011 2012 2013 2014 2015 39 161 40 911 41 415 41 130 41 665 3 999 4 287 4 234 4 550 4 620 Tabell 58: Externa lokaluthyrningar och lokalvårdsintäkter år 2011 2015, tkr. Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning Regleringsbrev 2015 Karolinska institutet ska senast den 25 januari 2015 utbetala 899 000 kronor till Umeå universitet för utveckling av klinisk utbildning och forskning. Av årsredovisningen ska framgå på vilket sätt Umeå universitet har använt medlen för att utveckla verksamheten. Medlen har under år 2015 använts för delfinansiering av följande projekt inom läkarprogrammet: - att i samarbete med Universitetspedagogik och lärandestöd vid Umeå universitet genomföra kurser i klinisk handledning av studenter, riktade mot landstingsanställda läkare i de landsting som är engagerade i läkarutbildningen i Umeå med fyra studieorter, Västerbottens läns landsting, Landstinget Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen samt Norrbottens läns landsting. Medel motsvarande 144 tkr har nyttjats för detta ändamål, - att genomföra den kliniska examinationen, s.k. OSCE, på tre terminer under år 2015. Inköp av utrustning för studenternas förberedelser samt uppkomna kostnader vid genomförandet av den kliniska examinationen. Medel motsvarande 22 tkr har nyttjats för detta ändamål, - att köpa in utrustning till kliniska undervisningsmoment. Medel motsvarande 65 tkr har nyttjats för detta ändamål, - att låta ledamöter från programrådet samt lärare på läkarprogrammet delta i internationella och nationella konferenser och utbildningar under år 2015. Medel motsvarande 103 tkr har nyttjats för detta ändamål. För kvarstående medel planeras inrättande av kliniskt träningscentrum för läkarutbildningen i Umeå, vilket medför kostnader i form av lokalkostnader samt undervisningsutrustning. 81 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Finansiell redovisning Resultaträkning (tkr) Utfall Utfall 2015-01-01-- 2014-01-01-- Not 2015-12-31 2014-12-31 Verksamhetens intäkter 1 Intäkter av anslag 1 2 637 387 2 585 603 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 607 045 601 189 Intäkter av bidrag 3 911 210 937 613 Finansiella intäkter 4 1 888 7 291 Summa 4 157 530 4 131 695 Verksamhetens kostnader 2 Kostnader för personal 5 2 621 497 2 533 866 Kostnader för lokaler 6 402 466 401 909 Övriga driftkostnader 7 1 019 537 1 027 902 Finansiella kostnader 8 4 462 3 869 Avskrivningar och nedskrivningar 9 168 487 170 662 Summa 4 216 449 4 138 208 Verksamhetsutfall 58 919 6 513 Resultat från andelar i hel- och delägda företag 3 10 74 1 185 Transfereringar Medel som erhålls från statens budget för finansiering av bidrag 34 523 36 769 Medel som erhålls från myndigheter för finansiering av bidrag 61 197 60 725 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 11 46 804 40 689 Lämnade bidrag 12-142 524-138 183 Saldo 0 0 Årets kapitalförändring 13 58 845 7 698 1 I verksamhetens intäkter ingår intäkter hänförbara till Ladokkonsortiet, se not 2. 2 I verksamhetens kostnader ingår kostnader hänförbara till Ladokkonsortiet, se not 2. 3 Resultat från andelar i hel- och delägda företag avser Uminova Holding AB. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 82

Resultaträkning per verksamhetsgren (tkr) 2015-01-01--2015-12-31 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå TOTAL (tkr) Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå Uppdragsutbildning Uppdragsforskning Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 1 2 637 387 1 432 892 0 1 204 495 0 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 607 045 154 934 88 361 191 636 172 114 Intäkter av bidrag 911 210 29 822 0 881 387 0 Finansiella intäkter 1 888 954 6 776 152 Summa 4 157 530 1 618 603 88 367 2 278 294 172 266 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 2 621 497 996 408 35 455 1 460 006 129 627 Kostnader för lokaler 402 466 210 490 4 358 183 184 4 434 Övriga driftkostnader 1 019 537 377 429 49 778 540 640 51 691 Finansiella kostnader 4 462 1 593 37 2 757 75 Avskrivningar och nedskrivningar 168 487 45 592 220 120 767 1 908 Summa 4 216 449 1 631 512 89 848 2 307 353 187 735 Verksamhetsutfall 58 919 12 909 1 481 29 059 15 469 Resultat från andelar i hel- och delägda företag 74 74 Transfereringar Medel från statens budget f. finans av bidrag 34 523 0 0 34 523 0 Medel från myndigheter f. finans av bidrag 61 197 11 185 0 50 012 0 Övr. erhållna medel f. finans av bidrag 46 804 5 224 0 41 580 0 Lämnade bidrag -142 524 16 410 0-126 115 0 Saldo 0 0 0 0 0 Årets kapitalförändring 58 845 12 909 1 481 28 985 15 469 1 I intäkter av anslag ingår för utbildning på grundnivå och avancerad nivå även ALF-ersättning och TUA-ersättning. 83 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR Not 2015-12-31 2014-12-31 Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling 14 131 994 111 832 Rättigheter + andra immateriella anläggningstillgångar 15 2 917 3 267 Summa immateriella anläggningstillgångar 134 911 115 099 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet 16 155 577 148 933 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 17 348 883 317 209 Summa materiella anläggningstillgångar 504 460 466 142 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i hel- och delägda företag 18 9 040 6 973 Summa finansiella anläggningstillgångar 9 040 6 973 Varulager 19 2 035 2 340 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 39 184 33 303 Fordringar hos andra myndigheter 63 487 72 737 Övriga kortfristiga fordringar 20 201 544 Summa kortfristiga fordringar 102 872 106 584 Periodavgränsningsposter 21 Förutbetalda kostnader 101 524 96 568 Upplupna bidragsintäkter 157 421 163 081 Övriga upplupna intäkter 13 966 10 856 Summa periodavgränsningsposter 272 911 270 505 Avräkning med statsverket 22 0 0 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 23 1 392 473 1 379 626 Kassa och bank 24 7 929 13 334 Summa kassa och bank 1 400 402 1 392 960 SUMMA TILLGÅNGAR 2 426 631 2 360 603 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 84

Balansräkning forts. (tkr) KAPITAL OCH SKULDER Not 2015-12-31 2014-12-31 Myndighetskapital 25 Statskapital 11 054 9 678 Balanserad kapitalförändring 561 336 567 848 Kapitalförändring enligt resultaträkningen -58 845-7 698 Summa myndighetskapital 513 545 569 828 Avsättningar 26 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 23 222 25 008 Övriga avsättningar 26 151 22 644 Summa avsättningar 49 373 47 652 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret 27 520 920 447 752 Andra långfristiga skulder 28 45 2 800 Kortfristiga skulder till andra myndigheter 92 158 92 834 Leverantörsskulder 163 467 136 959 Övriga kortfristiga skulder 29 50 621 56 880 Depositioner 0 6 Summa skulder m.m. 827 211 737 231 Periodavgränsningsposter 30 Upplupna kostnader 199 869 185 139 Oförbrukade bidrag 818 215 799 462 Övriga förutbetalda intäkter 18 418 21 291 Summa periodavgränsningsposter 1 036 502 1 005 892 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 2 426 631 2 360 603 ANSVARSFÖRBINDELSER Övriga ansvarsförbindelser 31 35 mnkr 35 mnkr 85 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Anslagsredovisning Redovisning mot anslag Anslag Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enligt regleringsbrev Omdisponerat anslagsbelopp Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp 16 02 011 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 0 1 251 662 0 1 251 662 1 251 662 0 Ramanslag 001 Takbelopp (ram) 0 1 251 662 0 1 251 662 1 251 662 0 16 02 012 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 0 1 047 109 0 1 047 109 1 047 109 0 Ramanslag 005 Basresurs (ram) 0 1 047 109 0 1 047 109 1 047 109 0 16 02 065 Särskilda medel till universitet och högskolor 0 44 314 5 385 49 699 49 699 0 Ramanslag 013 Utbildning i miljövetenskap förlagd till Kiruna (ram) 0 6 921 0 6 921 6 921 0 014 Decentraliserad utbildning (ram) 0 11 410 0 11 410 11 410 0 015 Bidrag till lektorat i samiska och Bildmuseet (ram) 044 Kvalitetsbaserad resursfördelning (ram) 045 Lärarutbildning i minoritetsspråk (ram) 0 0 0 2 413 21 514 2 056 0-635 0 2 413 20 879 2 056 2 413 20 879 2 056 074 Kvalitetsförstärkning (ram) 0 0 6 020 6 020 6 020 0 0 0 0 16 02 066 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 0 319 805 3 635 323 440 323 440 0 Ramanslag 004 Medicinsk forskning och utbildning (ram) 0 255 129 3 635 258 764 258 764 0 008 Odontologisk utbildning och forskning (ram) 0 64 676 0 64 676 64 676 0 Summa totalt för myndigheten 0 2 662 890 9 020 2 671 910 2 671 910 0 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 86

Donationer Enligt donationsförordningen (1998:140) ska en samlad redovisning lämnas av myndighetens donationer, med avseende på storlek, valda placeringsformer och avkastning. Med donationer avses gåvor och bidrag från andra än statliga finansiärer, strategiska forskningsstiftelser och mellanstatliga organisationer till vilka Sverige är anslutet. Placering (tkr) 2015-12-31 2015-12-31 2015 2014-12-31 2014-12-31 2014 2013-12-31 2013-12-31 2013 Bokfört värde Bokfört värde Bokfört värde Marknadsvärde Avkastning Marknadsvärde Avkastning Marknadsvärde Avkastning Bank euro-konto 7 929 7 929 0 13 334 13 334 0 29 238 29 238 0 Räntekonto hos RGK 147 746 147 746-409 178 465 178 465 999 237 648 237 648 2 324 Anledningen till att några donationer har placerats på andra sätt än på räntekonto hos Riksgäldskontoret är villkor från givaren på en viss typ av placering. Bank euro-konto är ett konto som töms löpande. Stiftelseförvaltning Totalt förvaltar universitetet 36 stiftelser. Universitetets kostnader och förvaltningsarvode för år 2015 uppgick till 203 tkr (227 tkr år 2014, 200 tkr år 2013). Under året har universitetet erhållit bidrag från universitetsanknutna stiftelser på 18 946 tkr (24 772 tkr år 2014, 30 373 tkr år 2013). Mottagna gåvor och bidrag Under året har donationer på totalt 344 246 tkr mottagits (290 370 tkr år 2014, 295 912 tkr år 2013). Nedan förtecknas alla donationer över fyrtio prisbasbelopp. Donator Belopp (tkr) Ändamål Wallenbergstiftelsen 11 097 Infektionsforskning Wallenbergstiftelsen 10 812 Vattenforskning vid kemiska institutionen Wallenbergstiftelsen 8 978 ALS forskning Wallenbergstiftelsen 7 613 Cancerforskning Wallenbergstiftelsen 6 415 Cancerceller Wallenbergstiftelsen 5 720 Forskning fysiologisk botanik Wallenbergstiftelsen 5 115 Virusforskning Wallenbergstiftelsen 5 061 Forskning om proteiner Umeå kommun 5 000 Medfinansiering konstnärligt campus Kempestiftelsen 5 000 Elektronmikroskop MIMS Wallenbergstiftelsen 4 181 Diabetesforskning Handelshögskolefonden 3 000 Handelshögskolans verksamhet Umeå kommun 3 000 Konstnärligt campus, incubator Kempestiftelsen 2 775 Gunnar Öqvist Fellow Wallenbergstiftelsen 2 670 Forskningsprojekt integrativ medicinsk biologi Umeå kommun 2 500 Nationell marknadsföring Semper AB 2 487 Forskning inom pediatrik Balticgruppen Design AB 2 451 Forskning kreativa miljöer vid konstnärligt campus (hyresrabatt) Umeå kommun 2 400 Konstnärligt campus, driftsmedel Baltics donationsstiftelse 2 353 Byggnaders energiprestanda Viktoria Karlsson db 2 330 Cancerforskning Cancerforskningsfonden 2 211 Personalresurs konfokalmikroskop cancerforskning Balticgruppen Design AB 2 100 Sliperiet konstnärligt campus (hyresrabatt) Chalmers/Vetenskapsrådet 2 077 Forskningsprojekt Biobränsle Wallenbergstiftelsen 2 048 Forskningsprojekt vid kemiska institutionen Balticgruppen Design AB 2 000 Bildmuseets verksamhet (hyresrabatt) Baltic donationsstiftelse 2 000 Stipendier Designhögskolan Carl Bennet AB 2 000 Forskningsprofessur medicinsk teknik Familjen Kamprads stiftelse 2 000 Förbättrad livskvalitet för äldre Umeå kommun 2 000 Internationell profilering och marknadsföring Umeå kommun 2 000 UMIT research lab, medfinansiering Vetenskapsakademin 2 000 Forskningsprofessur Wallenbergstiftelsen 2 000 Humlab, driftsmedel Baltics donationsstiftelse 1 856 Lärarhögskolan finansiering postdok Wallenbergstiftelsen 1 841 IMB, Wallenberg scholar Summa 133 038 87 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Tilläggsupplysningar och noter Redovisningsprinciper och värderingsgrunder Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605). Universitetets redovisning följer förordning (2000:606) om myndigheters bokföring samt god redovisningssed. Regeringen har beslutat att följande undantag från vissa bestämmelser gäller universitet och högskolor: undantag från bestämmelsen om redovisning av anslagsmedel enligt 12 anslagsförordningen (2011:223). Avräkning mot anslag och anslagsposter för medel som utbetalas till lärosätenas räntekonto i Riksgäldskontoret ska ske i samband med de månatliga utbetalningarna till respektive lärosätes räntekonto i Riksgäldskontoret. undantag från 7 anslagsförordningen (2011:223) på så sätt att lärosätet får överföra såväl överproduktion som outnyttjat takbelopp (anslagssparande) till ett värde av högst tio procent av takbeloppet till efterföljande budgetår utan att särskilt begära regeringens medgivande. undantag från bestämmelsen i 2 kap. 4 tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, om att årsredovisningen ska innehålla redovisning av väsentliga uppgifter. I stället ska uppgifter lämnas enligt bilaga 6 i regleringsbrevet. undantag medges från bestämmelsen enligt 2 kap. 4 förordningen (2000:605) andra stycket om årsredovisning och budgetunderlag, om att i årsredovisningen upprätta och lämna en finansieringsanalys till regeringen. undantag från 2 kap. 1 första stycket och 3 kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) om finansiering av anläggningstillgångar. En anläggningstillgång som används i myndighetens verksamhet får helt eller delvis finansieras med bidrag som har mottagits från icke-statliga givare. Detta gäller även för bidrag från statliga bidragsgivare under förutsättning att bidraget har tilldelats för ändamålet. undantag från 25 a andra och tredje stycket avgiftsförordningen (1992:191) om disposition av inkomster från avgiftsbelagd verksamhet. Uppgår det ackumulerade överskottet till mer än 10 procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret ska myndigheten i årsredovisningen redovisa hur överskottet ska disponeras. Har det uppkommit ett underskott i en avgiftsbelagd verksamhet som inte täcks av ett balanserat överskott från tidigare räkenskapsår ska myndigheten i årsredovisningen lämna ett förslag till regeringen om hur överskottet ska täckas. Redovisningsmodell Från och med den 1 januari 2010 bokförs uttag av gemensamma kostnader enligt den redovisningsmodell som rekommenderas av Sveriges universitetsoch högskoleförbund (SUHF) samt förordas av regleringsbrevet. Det innebär att lön och drift är bas för fördelningen och att separata beräkningar gjorts för de två verksamhetsgrenarna utbildning och forskning. Uminova Holding AB, holdingbolaget vid Umeå universitet Ägandet av Uminova Holding AB, holdingbolaget vid Umeå universitet, övergick per den 1 januari 1998 från Närings- och handelsdepartementet till Umeå universitet. Detta innehav redovisas i balansräkningen under posten statskapital. Påverkan på universitetets kapitalförändring framgår av resultaträkningsposten resultat från andelar i heloch delägda företag. Värdering har skett enligt kapitalandelsmetoden. Årsredovisningslagen (1995:1554) har ändrats i SFS 2008:89, 7 kap. gällande koncernredovisning. Förändringen innebär att koncernbolaget inte upprättar koncernredovisning utan endast årsredovisning för moderbolaget Uminova Holding AB. Koncernredovisningen har tidigare år (1998 2006) använts som underlag för bokningar i Umeå universitets redovisning. Efter kontakt med Ekonomistyrningsverket om bokföringsprinciper gjordes en avskrivning av statskapital och aktier och andelar. Se not 18 och 25. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 88

Immateriella anläggningstillgångar Egentillverkade immateriella anläggningstillgångar har bokförts enligt 5 kap. 2 FÅB (2000:605). Dessa består till övervägande del av utvecklingskostnader för det studieadministrativa systemet. Som immateriella anläggningstillgångar har programvaror över 100 tkr bokförts, med avskrivningstid 3 och 5 år. Materiella anläggningstillgångar Samtliga inventarier/anläggningar med en ekonomisk livslängd som överstiger tre år, och med ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr klassificeras som anläggningstillgångar. För inredning gäller beloppet 20 tkr för samlade inköp till en institution. Konstföremål som erhållits från Statens konstråd bokförs som anläggningstillgång om givaren bokfört dem på detta sätt. Konstföremål avskrivs inte. Avskrivningstiderna är 3 och 5 år för datorer, 5 år för transportmedel, 3, 5, 10 och 20 år för maskiner, 10 år för inredningsinventarier samt 5 och 10 år för larmanläggningar och televäxel. Avskrivningar sker varje månad med beräkning från anskaffningsdag. Reparationer och underhåll med ett anskaffningsvärde på minst 100 tkr redovisas som förbättringsutgifter på annans fastighet. Ny-, om- och tillbyggnad med ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr redovisas som förbättringsutgifter på annans fastighet. Avskrivningstiderna för dessa är 3, 5, 10 och 30 år. Avsteg från dessa principer har gjorts vid inköp av datorutrustning till datorlabb och elevsalar, eftersom slitaget där bedöms vara större. Dessa har kostnadsförts direkt. Det totala beloppet för nämnda utrustningar beräknas uppgå till 896 tkr år 2015 (1 634 tkr år 2014). Finansiella anläggningstillgångar Reavinster och -förluster vid försäljning av finansiella anläggningstillgångar redovisas som verksamhetsutfall. Beloppen är obetydliga. Finansiell leasing Universitetets leasade tillgångar, som främst utgörs av kopieringsmaskiner och skrivare, har omklassificerats från finansiell till operationell leasing. Detta innebär att de inte längre bokförs som anläggningstillgångar i balansräkningen. Förändringen sker i enlighet med Ekonomistyrningsverkets riktlinjer för bedömning av leasad utrustning. Leasingavgiften har bokförts som kostnad. Varulager Varulager redovisas av enheter med extern försäljning. Värdering har gjorts utifrån anskaffningsvärde. Vissa enheter har gjort avdrag för utgångna varor samt 5 procent inkurans. Först in först ut-metoden tillämpas som huvudregel. Fordringar och skulder Fordringar är upptagna till det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagskurs. Skuld för övertid/mertid har bokförts. Lån hos Riksgäldskontoret Hos Riksgäldskontoret finns ett s.k. avistalån för att finansiera anläggningstillgångar finansierade med statliga medel. Redovisning av projekt finansierade med externa medel Inför bokslutet klassificeras externa bidragsfinansierade projekt som pågående eller avslutade. För avslutade projekt redovisas över- eller underskott som årets kapitalförändring. Pågående projekt periodiseras som en skuld eller fordran i balansräkningen (periodavgränsningsposter), i de fall ett giltigt kontrakt med finansiär finns. Intäkterna har avräknats i takt med förbrukningen enligt ESV:s föreskrifter till 4 kap. 1 Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605). Avgiftsfinansierad verksamhet, såsom uppdragsutbildning och uppdragsforskning, resultatavräknas som standard. Enbart i de fall avgifter erhållits i förväg och ska täcka verksamhet kommande år sker periodisering. Brytdag Löpande redovisning för räkenskapsåret har gjorts t.o.m. den 5 januari 2016. 89 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Noter Samtliga belopp anges i det följande i tkr, om inte annat anges. Not 1. Intäkter av anslag Intäkterna av anslag ökar år 2015 (+52 mnkr eller +2 procent), främst beroende på utökat ramanslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt ökat ramanslag till forskning och utbildning på forskarnivå, men även genom indexreglering. Not 2. Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av avgifter och andra ersättningar har totalt ökat med 6 mnkr, vilket motsvarar en ökning på 1 procent. Av dessa uppgår intäkter enligt 4 avgiftsförordningen till 319 137 tkr (304 858 tkr år 2014), varav 230 424 tkr är inomstatliga intäkter. Intäkterna motsvarar ca 8 procent av de totala kostnaderna. Intäkter enligt 4 avgiftsförordningen tas in på båda verksamhetsgrenarna. Intäkter för IT-stöd och systemutveckling (ITS) och Ladokkonsortiet ingår med 221 414 tkr (207 700 tkr år 2014). Från och med år 2011 medger regeringen att Umeå universitet får ta ut och disponera avgifter för verksamhet som avser ITS och Ladokkonsortiet, enligt regleringsbrev. Avgiftsintäkter från tjänsteexport uppgår till 8 815 tkr (8 203 tkr år 2014). Årets kapitalförändring inom den avgiftsfinansierade verksamheten, enligt 25 a avgiftsförordningen, uppgår till -16,9 miljoner kronor. Underskottet är enligt plan och ett led i att använda tidigare års ackumulerade kapital. Överskott inom avgifter används för att vidareutveckla utbildning och forskning inklusive stödtjänster. Ackumulerat kapital ställt i relation till totala avgiftsintäkter inom denna verksamhet uppgår till 46,2 procent. Avgiftsfinansierad verksamhet (enligt 25 a avgiftsförordningen) (tkr) Balanserat kapital 137 257 Årets kapitalförändring - 16 950 Ackumulerat kapital 120 307 Omsättning under året 260 632 Ack. kapital i procent av omsättning 46,2% Avgiftsfinansierad verksamhet (tkr) Över-/ underskott t.o.m. 2013 Över-/ underskott 2014 Intäkter 2015 Kostnader 2015 Över-/ underskott 2015 Ack. över-/ underskott, utgående 2015 Verksamhet Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Beställd utbildning 0 0 0 0 0 0 Uppdragsutbildning 36 525-4 934 87 769 89 250-1 481 30 110 Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter -41 41 20 593 20 593 0 0 Summa 36 484-4 893 108 362 109 843-1 481 30 110 Forskning och utbildning på forskarnivå Uppdragsforskning 90 235 15 431 164 048 179 517-15 469 90 197 Summa 90 235 15 431 164 048 179 517-15 469 90 197 Tjänsteexport Tjänsteexport Summa 0 0 0 0 8 815 8 815 8 815 8 815 0 0 0 0 Verksamhet där full kostnadstäckning inte gäller Högskoleprovet -154-22 1 177 1 287-110 -286 Biljett- eller programintäkter 0 0 0 0 0 0 Inträde till museum 1 0 0 0 0 0 0 Upplåtande av bostadslägenhet - utbytesprogram och gästforskare 779 0 16 593 17 761 1 168-389 Summa 625-22 17 770 19 048-1 278-675 Övrigt Övrigt, Ladokkonsortiet 2 23 754-4 031 97 306 104 311-7 005 12 718 Övrigt, uthyrning av universitetets lokaler 0 0 44 087 44 087 0 0 Summa 23 754-4 031 141 393 148 398-7 005 12 718 Tabell enligt regleringsbrev. 1 Universitetet har enligt regleringsbrev rätt att ta ut avgifter för inträde till museum men har valt att inte göra detta. 2 Umeå universitets intäkts- och kostnadsandel ingår i beloppen. Kommentarer till majoriteten av den avgiftsbelagda verksamheten i tabellen ovan återfinns under respektive avsnitt i redovisningen. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 90

Not 3. Intäkter av bidrag Bidragsintäkterna har minskat med 26 mnkr, vilket motsvarar en minskning med 3 procent jämfört med år 2014. Intäkternas storlek beror dels på erhållna bidrag och hur mycket av dessa som vidareförmedlats, dels på gjorda periodiseringar. Under 2015 har erhållna bidrag ökat med 40 mnkr (+4 procent) jämfört med år 2014. Andelen bidrag som vidareförmedlas har ökat 3 mnkr, vilket medför att intäkterna minskat med motsvarande belopp. Bidragsintäkter ska periodiseras för att motsvara förbrukning. För år 2015 har periodisering av bidrag minskat redovisade intäkter med 24 mnkr, till skillnad mot föregående år då periodisering istället medförde en ökning med 39 mnkr. Denna stora skillnad mellan åren beror dels på att stora investeringar gjorts under året där finansiering erhållits i förväg men där förbrukning, i form av avskrivningar, kommer att ske under ett antal år, dels på att några större bidrag erhållits sent på året, bland annat NordForsk (9,6 mnkr) och Kempestiftelsen (5 mnkr) som båda erhölls i december. De har i sin helhet periodiserats, eftersom inga kostnader hunnit belasta projekten. Det innebär intäktsminskning motsvarande erhållna belopp. Ytterligare en anledning till att bidragsintäkter minskat är en ny periodiseringsrutin som införts. Då universitetet beviljats ett ökat antal stora bidragsprojekt, som involverar flera institutioner och enheter, har en rutin införts med syfte är att höja kvaliteten i redovisningen. Det gäller främst de bidragsprojekt som har underprojekt på andra institutioner och enheter. Rutinen har inneburit en mer noggrann genomgång, där intäkter i större utsträckning periodiserats mot oförbrukade bidrag. Dess påverkan på årets periodiserade bidrag är en engångseffekt som sammantaget ger en mer rättvisande bild av den bidragsfinansierade verksamheten. Oförbrukade bidrag har därmed ökat och intäkter av bidrag minskat jämfört med föregående år. För uppgift om erhållna bidrag se avsnitt Bidragsfinansierad verksamhet, tabell 29 och 30. Not 4. Finansiella intäkter Finansiella intäkter uppgår till 1,9 mnkr, varav 1,3 mnkr utgörs av ränteintäkter och 0,6 mnkr av valutakursvinster. Intäkterna har minskat med 5,4 mnkr (-74 procent) jämfört med 2014. Det är till övervägande del en konsekvens av att Riksgäldskontoret under större delen av året tillämpat negativ ränta, vilket medfört uteblivna ränteintäkter. Universitetet har enligt regelverket för statliga myndigheter sina likvida medel placerade på ett räntekonto i Riksgäldskontoret. Snitträntan år 2015 hos Riksgäldskontoret var -0,25 procent (+0,47 procent år 2014). Not 5. Kostnader för personal Lönekostnader, exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal uppgår till 1 710 mnkr (1 656 mnkr år 2014), vilket är en ökning med 3 procent sedan i fjol. Av lönesumman avser 56 mnkr arvoden till styrelser, kommittéer och ej anställd personal (uppdragstagare). År 2014 uppgick motsvarande till 55 mnkr. I kostnader för personal ingår periodiserad löneökning med cirka 2,7 procent på lönesumman för oktober december. Not 6. Kostnader för lokaler Lokalkostnaderna för universitetet är relativt oförändrade jämfört med föregående år. Sänkta hyror på grund av något lägre konsumentprisindex och sjunkande elpriser i kombination med omförhandlade hyreskontrakt och ändringar av förhyrda ytor har bidragit till detta. Not 7. Övriga driftkostnader Övriga driftskostnader har minskat med 8 mnkr (-1 procent) jämfört med föregående år, vilket främst beror på lägre kostnader för köpta tjänster och konsultarvoden. Driftkostnader för Ladokkonsortiet och IT-stöd och systemutveckling (ITS) ingår med 113 mnkr (109 mnkr år 2014). I övriga driftkostnader ingår även överföring till Västerbottens läns landsting, samt i mindre utsträckning överföring till Norrbottens läns landsting, Västernorrlands läns landsting och Jämtlands läns landsting, med totalt 323 mnkr (315 mnkr år 2014) som ersättning för klinisk utbildning och forskning. 91 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Not 8. Finansiella kostnader De finansiella kostnaderna uppgår till 4,5 mnkr varav 3,4 mnkr är räntekostnader kopplade till tillgodohavande hos Riksgäldskontoret. Negativ ränta under året har inneburit räntekostnader kopplade till det kassasaldo som finns på universitetets räntekonto hos Riksgäldskontoret. Övriga finansiella kostnader består av valutakursförluster (0,8 mnkr) och övriga bank- och räntekostnader (0,3 mnkr). Jämfört med föregående år har de finansiella kostnaderna ökat med 0,6 mnkr (+15 procent). Not 9. Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar och nedskrivningar är 2,2 mnkr lägre (-1 procent) jämfört med 2014. Det beror dels på att den ändrade klassificeringen av leasade tillgångar, som inte längre bokförs som anläggningar, medfört en minskad avskrivning med 4,9 mnkr, dels på att en större anläggning avskrevs helt under 2014, vilket medfört att avskrivning på förbättringsutgift på annans fastighet är 8,9 mnkr lägre än föregående år. Avskrivningar för immateriella anläggningar har ökat med 10,2 mnkr. Dessa anläggningar består till huvudsak av IT-systemet Ladok 3 inom Ladokkonsortiet. Avskrivningar inom konsortiet har ökat med 10,5 mnkr (+39 procent) jämfört med föregående år. Not 10. Resultat från andelar i hel- och delägda företag Det preliminära resultatet 2015 för Uminova Holding AB är ett överskott med 74 tkr, vilket har bokförts. Se även not 18 och 25. Not 11. Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Erhållna medel från 2015 2014 Stiftelser mm tillhörande den statliga sektorn 10 781 8 453 Stiftelser förvaltade av Umeå universitet Kommuner och landsting Privata företag 4 339 995 262 3 509 1 097 0 Övriga privata sektorn EU:s institutioner Övriga internationella organisationer 23 514 4 840 2 073 18 850 5 568 3 212 Summa erhållna medel 46 804 40 689 Not 12. Lämnade bidrag 2015 2014 Lämnade bidrag till universitet och högskolor 84 104 83 398 till andra statliga myndigheter 2 472 4 634 till kommuner och landsting 4 916 3 946 till svenska företag 5 223 5 601 till övriga organisationer och ideella föreningar 5 032 3 198 till utländska organisationer och företag Stipendier till privatpersoner 11 719 29 058 8 176 29 230 Summa lämnade bidrag 142 524 138 183 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 92

Not 13. Årets kapitalförändring Grundutbildning - Anslag - Bidrag - Uppdrag Summa Forskning/forskarutbildning - Anslag - Bidrag - Uppdrag - Hel-/delägda företag Summa 2015 2014-11 613-1 296-1 481-14 390-29 533-1 196-4 934-35 663-41 710 12 650-15 469 74-44 455-3 939 17 658 15 431-1 185 27 965 Summa årets kapitalförändring -58 845-7 698 Se även not 25 Myndighetskapital. Not 14. Balanserade utgifter för utveckling Under året har immateriella anläggningstillgångar för egen utveckling av datorprogram gjorts enligt de anvisningar som gäller fr.o.m. år 2002. Dessa avser till största del utvecklingskostnader hos Ladokkonsortiet för det studieadministrativa systemet Ladok 3. 2015-12-31 2014-12-31 IB anskaffningsvärde 234 997 178 390 Årets anskaffning 57 513 56 607 Utrangering 0 0 UB anskaffningsvärde 292 510 234 997 IB ackumulerade avskrivningar -123 165-96 337 Årets avskrivningar -37 351-26 828 Utrangering 0 0 UB avskrivningar -160 516-123 165 Bokfört värde 131 994 111 832 Not 15. Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Posten består av datorprogram. 2015-12-31 2014-12-31 IB anskaffningsvärde 19 877 18 988 Årets anskaffning 1 563 1 176 Utrangering -248-287 UB anskaffningsvärde 21 192 19 877 IB ackumulerade avskrivningar -16 610-14 691 Årets avskrivningar -1 913-2 206 Utrangering 248 287 UB avskrivningar -18 275-16 610 Bokfört värde 2 917 3 267 Not 16. Förbättringsutgifter på annans fastighet Pågående nyanläggningar redovisas som förbättringsutgifter på annans fastighet. 2015-12-31 2014-12-31 IB anskaffningsvärde 365 387 332 176 Årets anskaffningar 33 626 50 681 Utrangering -3 613-17 470 UB anskaffningsvärde 395 400 365 387 IB ackumulerade avskrivningar -216 454-198 026 Årets avskrivningar -26 985-20 469 Utrangering, ej färdigavskrivna anläggningar 3 616 2 041 UB ackumulerade avskrivningar -239 823-216 454 Bokfört värde 155 577 148 933 93 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Not 17. Maskiner, inventarier, installationer m.m. Universitetets leasade tillgångar, som främst utgörs av kopieringsmaskiner och skrivare, har omklassificerats från finansiell till operationell leasing. Detta innebär att de inte längre bokförs som anläggningstillgångar i balansräkningen. Det bokförda värdet på universitetets maskiner, inventarier och installationer har ökat med 31,7 mnkr under året (+10 procent). 2015-12-31 2014-12-31 IB anskaffningsvärde 1 221 445 1 165 034 Årets anskaffningar 137 017 110 387 Avgår anskaffningsvärde för utrangerade tillgångar -53 088-53 526 Avgår anskaffningsvärde för sålda tillgångar -1 300-450 Avgår anskaffningsvärde för överflyttade tillgångar 1 330 0 UB anskaffningsvärde 1 305 404 1 221 445 IB ack. avskrivningar -909 805-862 924 Avgår ack. avskrivningar utrangerade tillgångar 51 039 52 936 Avgår ack. avskrivningar sålda tillgångar 1 300 450 Avgår ack. avskrivningar överflyttade tillgångar 11 2 Årets avskrivningar -101 554-100 269 UB ack. avskrivningar -959 009-909 805 Bokfört värde exkl. finansiella leasingavtal 346 395 311 640 Finansiell leasing IB värde av leasingavtal 3 649 6 742 Årets nya leasingavtal 0 2 050 Avslutade leasingavtal -3 649-6 945 Årets amorteringar leasingavtal 0 1802 Bokfört värde 0 3 649 IB Konst 1 920 1 920 Årets anskaffning 728 0 Utrangering -160 0 Årets UB 2 488 1 920 UB Bokfört värde maskiner, inventarier, installationer m.m. 348 883 317 209 Not 18. Andelar i hel- och delägda företag Universitetet övertog Uminova Holding AB, holdingbolaget vid Umeå universitet, från Närings- och handelsdepartementet per den 1 januari 1998. Samtliga aktier i bolaget ägs av Umeå universitet. Under år 2015 har bolaget mottagit kapitaltillskott från Utbildningsdepartementet, via Kammarkollegiet, om 1 mnkr. Även under år 2014 erhölls ett motsvarande tillskott, men det bokfördes då i bolaget som en förväntad intäkt. Under året har intäkten bokats om som ett kapitaltillskott. Totalt har 1 993 tkr därför bokförts som kapitaltillskott under år 2015 på andelar i hel- och delägda företag. Se tabell nedan samt även not 25. Uminova Holding AB har under år 2015 förvärvat andelar i Brain Simulations för 100 tkr. 2015-12-31 2014-12-31 IB bokfört värde aktier och andelar 6 973 8 158 Resultat innevarande år Justering resultat år 2013 (bokfört 2014) Kapitaltillskott 74 0 1 993-528 -657 0 UB Bokfört värde 9 040 6 973 Antal andelar bundna 3 000 Nominellt värde, 3 000 x 100 kr 300 300 Not 19. Varulager 2015-12-31 2014-12-31 IB värde av varulager 2 340 2 230 Årets förändring av varulager -305 110 Bokfört värde 2 035 2 340 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 94

Not 20. Övriga kortfristiga fordringar Fordran består främst av fordringar hos anställda såsom löneförskott. 2015-12-31 2014-12-31 IB Övriga fordringar 544 306 Årets förändring -343 238 Bokfört värde 201 544 Not 21. Periodavgränsningsposter Upplupna (förväntade) bidrag från statliga bidragsgivare har minskat med 17,6 mnkr, medan förväntade bidrag från icke statliga bidragsgivare har ökat med 11,9 mnkr. Sammantaget har de upplupna bidragen minskat med 5,7 mnkr. De största upplupna bidragen är gentemot Wallenbergstiftelserna (45,4 mnkr), EU-program (26,5 mnkr), Vetenskapsrådet (20,6 mnkr) samt Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) (10,5 mnkr). 2015-12-31 2014-12-31 Förutbetalda lokalkostnader 88 224 87 092 Övriga förutbetalda kostnader 13 300 9 476 Summa förutbetalda kostnader 101 524 96 568 Upplupna bidrag från statliga myndigheter 58 481 76 049 Upplupna bidrag från icke statliga finansiärer 98 940 87 032 Summa upplupna bidragsintäkter 157 421 163 081 Upplupna intäkter från statliga myndigheter 12 078 8 374 Upplupna intäkter från icke statliga finansiärer 1 888 2 482 Övriga upplupna intäkter 13 966 10 856 Not 22. Avräkning med statsverket 2015-12-31 2014-12-31 Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag 0 2 671 910 0 2 622 372 Anslagsmedel som tillförts räntekonto -2 671 910-2 622 372 Återbetalning av anslagsmedel 0 0 Skulder avseende anslag i räntebärande flöde 0 0 Saldo avräkning med statsverket 0 0 Not 23. Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kortsiktigt likviditetsbehov har beräknats till 203 405 tkr (178 986 tkr). Det beräknas som skillnaden mellan kortfristiga fordringar och skulder. Viktiga faktorer för utvecklingen av tillgodohavandet är omfattningen av erhållna bidrag samt investeringar i kombination med kravet på lånefinansiering av anläggningstillgångar. Universitetets kredit på räntekontot i Riksgäldskontoret är borttagen från och med år 2015 (195 000 tkr år 2014). Not 24. Kassa och bank På bank finns tillgodohavanden i euro som ska vidareförmedlas till samarbetspartner i EU-projekt. 2015-12-31 2014-12-31 Donationsmedel placerade på euro-konto 7 929 13 334 Ränta euro-konto 0 0 95 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Not 25. Myndighetskapital Myndighetskapital exkl. andelar 2015-12-31 2014-12-31 IB ack. myndighetskapital 561 335 567 848 IB statskapital konst Förändring av statskapital konst Resultat innevarande år 1 520 568-58 919 1 520 0-6 513 UB Bokfört värde 504 504 562 855 Andelar i hel- och delägda företag IB statskapital anskaffningsvärde 6 973 8 158 Kapitaltillskott Resultat innevarande år Justering resultat 2013 (bokfört 2014) 1 993 74 0 0-528 -657 UB Bokfört värde 9 040 6 973 Summa myndighetskapital 513 545 569 828 Förändring av myndighetskapitalet (tkr) Statskapital Balanserad kapitalförändring, anslagsfinansierad verksamhet Balanserad kapitalförändring, avgiftsbelagd verksamhet Balanserad kapitalförändring, bidragsfinansierad verksamhet Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa Utgående balans 2014 9 678 312 134 171 342 76 674 569 828 A. Ingående balans 2015 9 678 312 134 171 342 76 674 569 828 Föregående års kapitalförändring 13-28 976 4 803 16 462 7 698 0 Resultat från hel- och delägda företag 74 74 Kapitaltillskott holdingbolag 1 993 1 993 Resultat holdingbolag 2014, omfört från balanserat kapital till statskapital -1 185 1 185 0 Konst från Statens konstråd 568 568 Överföring medel till anslagsverksamhet 4 226-4 226 0 Årets kapitalförändring -20 609-26 956-11 354-58 919 B. Summa årets förändring 1 376-16 382-29 923-11 354-56 283 C. Utgående balans 2015 11 054 295 752 141 419 65 320 513 545 Kapitalförändring per område (tkr) Verksamhetsgren Balanserad kapitalförändring (A) Årets kapitalförändring (B) Summa (A+B) Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev 202 371-12 909 189 462 Uppdragsverksamhet (enligt not 2) 31 591-1 481 30 110 Summa 233 962-14 390 219 572 Forskning/konstnärligt utvecklingsarbete/ utbildning på forskarnivå Forskning och utbildning på forskarnivå 221 707-28 985 192 722 Uppdragsverksamhet (enligt not 2) 105 666-15 469 90 197 Summa 327 373-44 454 282 919 Statskapital 8 493 2 561 11 054 Universitetet totalt 569 828-56 283 513 545 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 96

Kommentar myndighetskapital Det sammanlagda myndighetskapitalet inklusive andelar från dotterföretag är 514 miljoner kronor, vilket motsvarar 12,2 procent av 2015 års kostnader (år 2014: 13,8 procent, år 2013: 14,2 procent). Under året har myndighetskapitalet minskat med 56 miljoner kronor, vilket ska jämföras med beslutad budget, där ekonomiutfallet angavs till -30 miljoner kronor för år 2015. Minskningen finns främst inom forskning och utbildning på forskarnivå. Myndighetskapitalet har uppstått under en lång rad av år. Redan år 1999 var myndighetskapitalet 377 miljoner kronor. En orsak till att myndighetskapital uppstått är att det tar tid att rekrytera lärare till beslutade satsningar. En lektor tar ca ett år och en professor knappt ett och ett halvt år. En annan orsak till myndighetskapitalets uppkomst är att institutioner och enheter behöver ett kapital för att kunna hantera de intäktsminskningar och kostnadsökningar som uppstår inom verksamheten. Universitetets strategi under flera år har varit att myndighetskapital ska användas till strategiska satsningar i syfte att ytterligare utveckla forskning samt utbildning, och både universitetsstyrelsen och fakulteterna har beslutat om strategiska satsningar som finansieras med myndighetskapital. Under perioden 2013 2015 visar ekonomiutfallet att användningen av myndighetskapital tagit fart. Universitetsstyrelsen har i budget för år 2014 2016 beslutat att en anpassning till en lägre kostnadsnivå ska ske fr.o.m. år 2014. Vid universitetet finns ca 200 redovisningsenheter (organisationsenheter) där balanserat kapital av varierande omfattning finns. Mot bakgrund av ovanstående redovisning anhåller Umeå universitet om att myndighetskapitalet per 2015-12- 31 i sin helhet får balanseras till räkenskapsåret 2016. Not 26. Avsättningar Som avsättningar har bokförts pensionsförmåner som bekostas av universitetet. Under året har även avsättning gjorts för kompetensåtgärder. Bedömningen är att cirka 3 mnkr av de avsatta medlen kommer att användas för kompetensåtgärder under år 2016. Dock beräknas 2016 års avsättning uppgå till 5,2 mnkr, vilket gör att den totala avsättningen för kompetensåtgärder beräknas stiga med 2,2 mnkr. Vad gäller omhändertagande av strålningskällor har avsättningen ökat under året, dels på grund av höjda priser för omhändertagande, dels på grund av att kostnaden för en strålkälla fått ändrad bedömning från upplupen (förväntad) kostnad till avsättning. Avsättningar för pensioner 2015-12-31 2014-12-31 Ingående avsättning pensioner 25 008 28 696 Årets pensionskostnad 9 116 8 705 Årets pensionsutbetalningar - 10 902-12 393 Utgående avsättning pensioner 23 222 25 008 Övriga avsättningar 2015-12-31 2014-12-31 IB Avsättning för kompetensåtgärder 21 829 19 540 Årets avsättning 2 529 2 289 Utgående avsättning kompetensåtgärder 24 358 21 829 IB avsättning kvittblivning strålningskällor 815 815 Årets avsättning 978 0 Utgående avsättning kvittblivning strålningskällor 1793 815 Utgående övriga avsättningar 26 151 22 644 Not 27. Lån i Riksgäldskontoret Samtliga lån hos RGK är s.k. avistalån. Universitetets låneram har sänkts under år 2015 till 577 000 tkr. 2015-12-31 2014-12-31 Ingående skuld 447 752 436 652 Under året upptagna lån 212 694 147 578 Årets amorteringar -139 526-136 478 Utgående skuld (Utnyttjad låneram) 520 920 447 752 Beviljad låneram 577 000 650 000 97 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Not 28. Andra långfristiga skulder Universitetets långfristiga skuld bestod föregående år av skulder till leasingbolag med en löptid på över 1 år. I samband med förändrad bedömning av leasad utrustning bokförs inte längre kontrakterade belopp som skuld i balansräkningen. Den långfristiga skulden har därför minskat och uppgår till 45 tkr (2 800 tkr år 2014). Not 29. Övriga kortfristiga skulder Av övriga kortfristiga skulder avser 42,7 mnkr preliminär skatt avseende löner och 7,9 mnkr skuld till samarbetspartner i EU-projekt. Kortfristiga skulder som avsåg leasade kopiatorer har under året bokförts om vilket medfört att den kortfristiga skulden minskat. Not 30. Periodavgränsningsposter 2015-12-31 2014-12-31 Upplupna löner och semesterlöner inkl. sociala avgifter Övriga upplupna kostnader 184 922 14 947 170 235 14 904 Summa upplupna kostnader 199 869 185 139 Oförbrukade bidrag från statliga myndigheter 513 878 499 481 Oförbrukade donationer 264 395 266 253 Oförbrukade övr. bidrag från icke statliga finansiärer 39 942 33 728 Summa oförbrukade bidrag 818 215 799 462 Varav för finansiering av oavskrivna anläggningstillgångar 123 021 88 478 Förutbetalda intäkter, studieavgifter 2 155 1 836 Förutbetalda intäkter, uppdragsutbildning/forskning 2 886 5 411 Förutbetalda hyresintäkter 13 377 14 044 Summa förutbetalda intäkter 18 418 21 291 Med donationer avses bidrag från icke statliga finansiärer, med undantag för de strategiska forskningsstiftelserna och mellanstatliga organisationer till vilka Sverige är anslutet (donationsförordningen 1998:140, 3 ). Oförbrukade bidrag inom grundutbildning uppgår per sista december till 30 587 tkr (35 028 tkr år 2014) och inom forskning/forskarutbildning 787 627 tkr (764 434 tkr år 2014). Stora investeringar har gjorts under året där finansiering erhållits i förväg som bidrag men där förbrukning, i form av avskrivningar, kommer att ske under ett antal år. De oförbrukade bidrag som är bundna för finansiering av anläggningstillgångar har ökat med 34,5 mnkr och uppgår vid årsskiftet till 123 mnkr (88,5 mnkr år 2014). Universitetet har under året infört en rutin med syfte är att höja kvaliteten i redovisningen av stora bidragsfinansierade forskningsprojekt som delas mellan flera institutioner. Rutinen har inneburit en mer noggrann genomgång, där intäkter i större utsträckning periodiserats mot oförbrukade bidrag. Det har bidragit till ökningen av oförbrukade bidrag jämfört med föregående år. Förbrukningstakten av bidrag från statliga myndigheter ska redovisas. Tabellen nedan har tagits fram i enlighet med HfR:s redovisningsråds rekommendation. Metoden innebär en schablonberäkning av den genomsnittliga omsättningshastigheten/förbrukningstakten. Förbrukningstakten för bidragsverksamhet med statlig finansiering bedöms sammantaget vara linjär. Oförbrukade bidrag från statliga myndigheter förväntas tas i anspråk inom följande tidsintervall, se nedanstående tabell. 2015 2014 Inom tre månader Mer än tre månader till ett år Mer än ett år till tre år Mer än tre år 137 204 376 674 0 0 140 920 358 561 0 0 Summa 513 878 499 481 Not 31. Övriga ansvarsförbindelser Universitetet har en ansvarsförbindelse gentemot Akademiska Hus på 35 mnkr. Ansvarsförbindelsen avser ett hyresavtal gällande Stadsliden 6:6. Om uppsägning för avflyttning sker från Umeå universitets sida till 2031-10-31 ansvarar universitetet ekonomiskt för 35 mnkr (halva restvärdet). Senare avflyttningsdag än 2031-10-31 innebär att restvärdet faller på Akademiska Hus. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 98

Väsentliga uppgifter 1 2015 2014 2013 2012 2011 Utbildning och forskning Totalt antal helårsstudenter 2 16 267 16 370 16 394 16 645 17 445 Kostnad per helårsstudent 100,3 98,0 96,3 92,1 85,3 Totalt antal helårsprestationer 2 13 938 13 618 13 866 13 748 14 047 Kostnad per helårsprestation 117,1 117,8 113,8 111,5 105,9 Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst) 3 161 124 84 48 20 Totalt antal nyantagna doktorander 120 205 212 254 231 Totalt antal doktorander med någon aktivitet 1 105 1 255 1 245 1 286 1 263 Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) 563 616 595 611 589 Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag 8 18 49 75 79 77 Genomsnittlig studietid för licentiatexamen 9 10 5,0 5,5 5,7 5,2 Genomsnittlig studietid för doktorsexamen 9 10 8,4 8,2 8,0 8,2 Totalt antal doktorsexamina 174 144 166 176 181 Totalt antal licentiatexamina 12 30 18 15 16 Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer 6 1 232 1 249 1 224 1 197 1 139 Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation 7 2,0 1,9 2,0 1,9 1,9 Personal Totalt antal årsarbetskrafter 3 871 3 872 3 860 3 853 3 801 Medelantal anställda 4 248 4 341 4 331 4 333 4 264 Totalt antal lärare (årsarb.) 1 454 1 439 1 464 1 481 1 519 Antal disputerade lärare (årsarb.) 1 169 1 141 1 160 1 174 1 190 Antal professorer (årsarb.) 310 307 320 329 322 Ekonomi Intäkter totalt (mnkr), varav utb. på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) andel anslag (%) andel externa intäkter (%) forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) andel anslag (%) andel externa intäkter (%) Kostnader totalt (mnkr) andel personal andel lokaler 4 158 1 707 84 % 16 % 2 451 49 % 51 % 4 216 62 % 10 % 4 132 1 674 84 % 16 % 2 458 48 % 52 % 4 138 61 % 10 % 3 970 1 634 84 % 16 % 2 336 49 % 51 % 4 078 62 % 10 % 3 939 1 650 83 % 17 % 2 289 49 % 51 % 3 927 61 % 10 % 3 774 1 580 85 % 15 % 2 194 51 % 49 % 3 710 62 % 9 % Lokalkostnader 4 per kvm (kr) 1 655 1 651 1 630 1 613 1 437 Balansomslutning (mnkr) varav oförbrukade bidrag varav årets kapitalförändring varav myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 5 2 427 818-59 514 2 361 799-8 570 2 426 819-109 578 2 403 799 12 686 2 382 763 64 674 1 All individbaserad statistik ska redovisas för det totala antalet samt uppdelat på kön om det inte finns särskilda skäl som talar mot detta. 2 Exkl. uppdragsutbildning och beställd utbildning. 3 Exkl. beställd utbildning. 4 Enligt resultaträkningen. 5 För stiftelsehögskolorna avses eget kapital och årets resultat. 6 Summan för publikationer består av Umeå universitets författarfraktioner, d.v.s. inte det totala antalet publikationer (se kommentarer under avsnittet Kostnad per prestation). Det finns en betydande eftersläpning i registreringen av publikationer, vilket medför att framför allt det senaste året har en klar underskattning av antalet författarfraktioner. Siffrorna för år 2015 i denna tabell är därmed inte jämförbara med tidigare år. 7 Miljoner kronor. 8 Årsarbetare. 9 Terminer. 10 Uppgifter för år 2015 var ännu inte rapporterade i samband med statistikuttag från SCB. 99 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Uppgifter om styrelsen Ledamöter utsedda av regeringen Lennart Evrell. Styrelseordförande universitetsstyrelsen. Verkställande direktör och koncernchef Boliden AB, styrelseordförande i SveMin, styrelseledamot i Svenskt Näringsliv och Industriarbetsgivarna, född 1954. Peter Kopelman. Vice ordförande. VD Kopelman Consulting AB, styrelseledamot Ragn-Sells, styrelseledamot Styrelsekollegiet, styrelseledamot Aptic, styrelseledamot Kelisec AB, styrelseledamot Mira Network AB, styrelseordförande Digital Scapes, styrelseordförande Remus Technologies, styrelseordförande Waystream, född 1958. Kjell Asplund. Professor emeritus och f.d. generaldirektör, MD, ordförande Smer (Statens medicinsk-etiska råd), ordförande vetenskapliga rådet vid Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), vice styrelseordförande Stockholms sjukhem, ledamot av Centrala etikprövningsnämnden, född 1943. Barbara Cannon. FD, professor, född 1946. Eva Nygren. Direktör Investering Trafikverket, styrelseledamot JM AB, styrelseledamot Uponor OY, styrelseledamot Norrporten AB, styrelseledamot Nobelhuset AB, född 1955. Lars Rask. MD, professor, född 1946. Lars Stenlund. FD, VD Vitec Software Group, styrelseordförande PartnerInvest Norr AB, styrelseledamot Algoryx AB, styrelseledamot UDK AB Umeå Datakonsulter, född 1958. Sara Öhrvall. Chef, styrelseledamot KICKS Kosmetikkedjan AB, styrelseledamot Bonnier Books, styrelseledamot Bonnier News, styrelseledamot Investor AB, styrelseledamot Nobel Museum, styrelseledamot Bisnode, född 1971. Rektor Lena Gustafsson. FD, professor. Styrelseledamot ESS AB (European Spallation Source), ledamot insynsrådet länsstyrelsen i Västerbottens län, ledamot i regeringens expertgrupp inom life science, ordförande Huvudmannarådet för Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW), född 1949. Företrädare för lärarna Benoni B. Edin. FD, professor, styrelseledamot DatAid AB, andra gruppsuppleant för lärarna, född 1956. Sofia Lundberg. Universitetslektor, styrelseledamot Samarbetsarenan AB, styrelseledamot i rådet för forskningsfrågor Konkurrensverket, ekonomisk expert Kammarrätten i Stockholm (lagen om elektronisk kommunikation), ersättare i Konsumentprisindexnämnden (KPI) Statistiska Centralbyrån, född 1969 (t.o.m. 2015-09-21). Christer Nordlund. FD, professor, första gruppsuppleant för lärarna, född 1970 (ordinarie ledamot fr.o.m. 2015-09-22). Mari Norgren. FD, professor, född 1956. Kristin Palmqvist. FD, professor, född 1958. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 100

Företrädare för studenterna Nils Gustafsson. Kårordförande Umeå Medicinska Studentkår VT 2015, född 1990. (Våren 2015.) Wilmer Prentius. Kårordförande Umeå studentkår VT 2015, (Våren 2015.) Linn Raninen. Kårordförande Umeå naturvetar- och teknologkår VT 2015, född 1987. (Våren 2015.) Sebastian Jonsson. Student, Umeå naturvetar- och teknologkår, född 1990. (Gruppsuppleant våren 2015.) Nils Persson. Kårordförande Umeå studentkår HT 2015, född 1985. (Hösten 2015.) Alexander Siotis. Kårordförande Umeå Medicinska Studentkår HT 2015, född 1992. (Hösten 2015.) Olov Tingström. Kårordförande Umeå naturvetar- och teknologkår HT 2015, född 1990. (Hösten 2015.) Sofie Areljung. Doktorand, Umeå studentkår HT 2015, född 1983. (Gruppsuppleant hösten 2015.) 101 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Styrelseledamöternas ersättningar Styrelseledamöterna har för sina uppdrag i styrelsen för Umeå universitet uppburit följande ersättningar för år 2015: Företrädare för näringsliv och samhälle Lennart Evrell, ordförande Peter Kopelman, vice ordförande samt ordförande i budgetkommittén Kjell Asplund Barbara Cannon Eva Nygren Lars Rask Lars Stenlund Sara Öhrvall 66 000 kronor 28 000 kronor, 18 000 kronor 28 000 kronor 28 000 kronor 28 000 kronor 28 000 kronor 28 000 kronor 28 000 kronor Rektor Lena Gustafsson 1 425 065 kronor* Företrädare för lärarna Sofia Lundberg (t.o.m. 150921) Kristin Palmqvist Mari Norgren Christer Nordlund (gruppsuppl. ord. fr.o.m. 150922) Gruppsuppleant Benoni E. Edin 636 782 kronor* 777 517 kronor* 855 420 kronor* 684 125 kronor* 753 954 kronor* Företrädare för studenterna Nils Gustafsson, våren Wilmer Prentius, våren Linn Raninen, våren Nils Persson, hösten Olov Tingström, hösten Alexander Siotis, hösten Gruppsuppleanter Sebastian Jonsson, våren Sofie Areljung, hösten 14 000 kronor 14 000 kronor 14 000 kronor 14 000 kronor 14 000 kronor 14 000 kronor 7 000 kronor 325 958 kronor* *Enligt regeringsbeslut (U2011/796/UH) 2011-02-10 Ersättning ska utgå till ordförande, till de ledamöter som representerar studenterna och till övriga ledamöter, dock med undantag för de ledamöter som är anställda vid universiteten och högskolorna och som i styrelsen representerar lärarna. Vidare ska det inte utgå någon ersättning till rektor. Den ersättning som utgått år 2015 till rektor samt lärarrepresentanter avser lön för ordinarie arbete och inte ersättning för styrelseuppdrag. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 102

Styrelsens beslut om årsredovisning för 2015 Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Styrelsen har den 18 februari 2016 fattat beslut om årsredovisning för 2015. Umeå den 18 februari 2016 Lennart Evrell Lena Gustafsson Kjell Asplund Ordförande rektor Barbara Cannon Eva Nygren Lars Rask Peter Kopelman Lars Stenlund Sara Öhrvall Mari Norgren Kristin Palmqvist Christer Nordlund Nils Persson Olov Tingström Alexander Siotis 103 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Redovisning av takbelopp Tabell 1 Redovisning av antal helårsstudenter (HST), helårsprestationer (HPR) Utfall avseende perioden 2015-01-01-2015-12-31 Utfall Utfall HST HPR Utfall Ersättn. Ersättn. total Utbildningsområden HST 1 HPR 1 (tkr) (tkr) ersättning Humaniora 1 827 1 210 53 239 23 923 77 162 Juridik 391 393 11 399 7 773 19 172 Samhällsvetenskap 4 099 3 362 119 457 66 489 185 946 Naturvetenskap 2 207 1 715 114 239 74 829 189 068 Teknik 1 838 1 629 95 109 71 086 166 195 Vård 2 356 2 222 129 614 105 883 235 497 Odontologi 288 307 13 124 16 245 29 369 Medicin 1 566 1 534 96 303 114 757 211 060 Undervisning 398 377 13 060 14 562 27 621 Verksamhetsförlagd utbildning 118 120 5 079 6 067 11 146 Övrigt 264 221 10 967 7 450 18 417 Design 310 310 45 463 27 699 73 162 Konst 74 74 15 407 6 614 22 021 Musik 10 10 1 265 800 2 065 Idrott 127 110 13 526 5 426 18 953 Summa 15 873 13 591 737 250 549 602 1 286 852 Takbelopp (tkr) 1 251 662 Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med (tkr) 35 190 Kommentarer till tabellen 1. Exklusive utbildning för annan högskola, uppdragsutbildning, särskild utbildning för lärare i yrkesexamen, övriga särskilda lärarutbildningar och projekt för invandrade akademiker. Antal helårsstudenter inom vissa konstnärliga områden: Totalt antal utbildade helårsstudenter 312 inom design. Högst får 310 HST avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom design har avräknats mot utbildningsområde teknik. Totalt antal utbildade helårsstudenter 94 inom konst. Högst får 74 HST avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom konst har avräknats mot utbildningsområde teknik. Totalt antal utbildade helårsstudenter 31 inom musik. Högst får 10 HST avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom musik har avräknats mot utbildningsområde teknik. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 104

Tabell 2 Beräkning av anslagssparande och överproduktion (tkr) A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp (tkr) 1 251 662 + Ev. ingående anslagssparande (tkr) 0 Summa (A) 1 251 662 B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ersättning för HPR från december föregående budgetår 2 102 Utfall total ersättning enligt tabell 1 1 286 852 + Ev. ingående överproduktion (tkr) 79 182 Summa (B) 1 368 136 Summa (A-B) 1-116 474 1.Positiv summa förs till tabell över anslagssparande nedan Negativ summa förs till tabell över överproduktion nedan Tabell. Anslagssparande Totalt utgående anslagssparande (A-B) - Ev. anslagssparande över 10% av takbeloppet 2 Utgående anslagssparande 0 Tabell. Överproduktion Total utgående överproduktion (tkr) -116 474 -Ev. överproduktion över 10% av takbeloppet 2 0 Utgående överproduktion -116 474 2. Den del av anslagssparande respektive överproduktion som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande. 105 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Bilaga p 15 C

Studentkårerna vid Umeå universitet Kårordförande 2016-01-25 Sid 1 (6) STUDENTKÅRERNAS BILAGA TILL UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015 Bakgrund Fram till den 1 januari 2011 hade studentkårerna enligt högskoleförordningen rätt att i en inlaga till årsredovisningen för ett lärosäte redogöra för studentkårens syn på högskolans utveckling och resultat. 1 Efter att formuleringen försvunnit utan att ersättas tog universitetsstyrelsen ett principbeslut den 20 februari 2014, där man konstaterade att den tidigare formuleringen ska gälla även i framtiden. 2 Studentkårerna vid Umeå universitet författar vart tredje år en skrivelse, kallad studentkårsskrivelsen (tidigare studentfallsskrivelsen). I denna redogör studentkårerna för bakgrunden till de vanligast förekommande klagomålen från studenter samt hur studentkårerna anser att universitetet bör agera för att dessa inte ska återkomma. Den senaste, Studentfallsskrivelsen 2013, publicerades i juni 2013 (dnr: 500-1180- 13) och nästföljande kommer under 2016. Studentkårerna anser att universitetet i allmänhet tar till fasta på de synpunkter studentkårerna lägger fram i nämnda skrivelse, och att myndigheten agerar för att förbättra verksamheten i enlighet med rapporternas åtgärdsförslag. Regeringen skrev i propositionen (2008/09:154) Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande att studenternas möjlighet till inflytande över universitets och högskolors utveckling är en viktig förutsättning för utbildning av hög kvalitet, varför studentkårerna inlämnar nedanstående med goda förhoppningar om att studenternas syn fortsätter genomsyra lärosätets riktning. Universitetet uppvisar generellt en ärlig ambition om att ta tillvara på studenternas åsikter, och samarbetsklimatet är gott. Förutsättningarna för att bedriva utbildningsbevakning har dock förändrats sedan kårobligatoriets avskaffande. Effekterna av detta ska under 2016 utredas av UKÄ på uppdrag av ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson. Denna utredning ska redovisas den 1 februari 2017 - något som välkomnas av studentkårerna vid Umeå universitet. 3 1 1 kap. 7 b 2 st. högskoleförordningen (1993:100): En studentkår vid högskolan har rätt att i anslutning till årsredovisningen lämna en redogörelse för kårens syn på högskolans utveckling och resultat. Högskolan ska lämna kårens redogörelse till regeringen samtidigt med årsredovisningen. Utgick i och med Förordning (2010:1064) om ändring i högskoleförordningen (1993:100). 2 Universitetsstyrelsen den 20 februari 2014, p. 9: [Universitetsstyrelsen beslutar] att det i Högskoleförordningen tidigare angivna stadgandet, som möjliggjorde för högskolans studentkårer att i anslutning till årsredovisningen lämna en redogörelse för kårernas syn på högskolans utveckling och resultat, ska återigen gälla framgent vid Umeå universitet. 3 Regeringskanslet, hämtad från: http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/01/regeringen-ser-overforutsattningarna-for-studenternas-inflytande/ den 25 januari 2016. UMEÅ NATURVETAR- OCH TEKNOLOGKÅR MIT-huset, 901 87 Umeå www.ntk.umu.se UMEÅ STUDENTKÅR Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå www.umeastudentkar.se UMEÅ MEDICINSKA STUDENTKÅR Klintv. 55, 907 37 Umeå www.medicinska.se

Studentkårerna vid Umeå universitet Kårordförande 2016-01-25 Sid 2 (6) Studentkårernas syn på universitetets resultat och utveckling Organisation och ledning Det råder ingen tvekan om att den av staten tillsatta Ledningsutredningen, med Kåre Bremer som tillförordnad särskild utredare, kommer att prägla framtiden för ledningen vid Umeå universitet. Som en naturlig följd av detta kan studenternas möjlighet att påverka sin utbildning komma att förändras. Vilka implikationer utredningen har för studentinflytandet är inte helt lätt att säga då det reella inflytandet, i form av deltagande i beslutsfattande samt beredande processer, är svårt att reglera på ett tydligt vis. Utredningen föreslår inga tydliga riktlinjer utan trycker istället på att studentinflytandet helt enkelt bör säkerställas. Kårerna vill därför uttrycka sin gemensamma förhoppning om ett fortsatt gott samarbete med universitetet, centralt såväl som vid fakultet och institution. Ovanstående gäller givetvis även lärare och personal, vilkas möjlighet till inflytande bör säkerställas. Den aspekt av Ledningsutredningen där studentkårerna ser en tydligare tendens till förändring vad gäller studentinflytande är de delar som berör universitetsstyrelsens storlek och sammansättning. Här anser studentkårerna, i linje med rapporten, att en majoritet av externa ledamöter inte är nödvändig med hänvisning till studentinflytandet, vilket måste säkerställas även i en mindre styrelse. Studentkårerna vill uttrycka sitt stöd för SFS förslag om att specificera en nedre gräns för andelen ledamöter utsedda av studenterna respektive lärarna. Gällande Umeå universitets styrelse tror studentkårerna att det krävs en stor och bred styrelse för att säkerställa ett fullgott inflytande från samtliga personal- och studentkategorier. Även om kårerna anser att samarbetet med universitetet idag fungerar bra finns det alltid utrymme för förbättring. En inte obetydande del av studenternas representanter upplever att beslut bereds i deras frånvaro och är färdiga att klubbas igenom när studenten väl inbjuds att delta. Detta i kombination med ett informationsglapp mellan studenten och beslutsfattaren, där den förre saknar mycket av bakgrunden till beslutet, skapar en känsla av att studentens reella möjlighet att påverka fattas. Här vill studentkårerna trycka på vikten av en fortsatt öppen dialog rörande just beredning av beslut samt en ökad transparens. Studentkårerna vill dock förtydliga att det i stora delar av organisationen upplevs råda en hög grad av transparens samt en vilja att inkludera studenter. Utbildning och forskning Studentkårerna anser att arbetet med utbildning och forskning vid Umeå universitet generellt sett fungerar väl och ambitionen är hög. Det finns dock punkter som oroar studentkårerna. En av dessa är att den lärarledda tiden för vissa studentgrupper minskar vid universitet 4. Anledningen till detta är mångfacetterad där urholkningen av ersättningen till universiteten bidrar kraftigt. Att kostnadseffektivisera lärandet är svårt då större grupper och minskad lärarledd tid kommer göra lärandet mer ineffektivt. Denna urholkning bör inte beröra utbildning. Administrationen på den enskilda läraren har ökat och skapar problem då detta gör att tiden för utbildning minskar. Studentkårerna anser att mer av denna administration bör läggas på teknisk administrativ personal och att kostnaden för den institutions-, fakultets- och universitetsgemensamma administrationen måste få öka. Detta tror studentkårerna kommer att ge mer tid för utbildning samt leda till att handläggningstiden för administrationen minskar. 4 Ann Fritzell, Fortsatt utbyggnad Fortsatt urholkning, SULF, 2012 UMEÅ NATURVETAR- OCH TEKNOLOGKÅR MIT-huset, 901 87 Umeå www.ntk.umu.se UMEÅ STUDENTKÅR Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå www.umeastudentkar.se UMEÅ MEDICINSKA STUDENTKÅR Klintv. 55, 907 37 Umeå www.medicinska.se

Studentkårerna vid Umeå universitet Kårordförande 2016-01-25 Sid 3 (6) Umeå universitets arbete med digitala examinationer anser studentkårerna är positivt och kommer förbättra studenternas situation avsevärt vad gäller rättssäkerhet och nya möjligheter till examinationsinnehåll. Dock kvarstår mycket arbete med att anpassa regelverken och infrastrukturen innan detta kan sjösättas i full skala, bland annat för att garantera rättssäkerheten. Umeå universitet driver hårt frågan om att statsanslagen för forskning och utbildning ska slås ihop till ett gemensamt anslag. Studentkårerna ser både fördelar och nackdelar med detta förslag. Ett gemensamt statsanslag kommer göra det möjligt för forskningen och utbildningen att integreras vilket är positivt, men kan också leda till att en snedfördelning uppstår, vilket vore direkt skadligt för verksamheten som helhet. Denna fråga är viktig för verksamhetens utveckling och studentkårerna ser det som sin uppgift att noga bevaka samt påverka utvecklingen i frågan framöver. Detta speciellt då studentkårerna tycker sig se tendenser på att forskning betraktas som lite finare inom vissa delar av verksamheten. Studentkårerna anser att arbetet med pedagogisk meritering är bra och är ett bra incitament för att få lärare på universitetet att arbeta med sin pedagogik. Dock upplever studentkårerna det som problematiskt att denna meritering inte bygger på hur pedagogik uttrycker sig i lärandesituationen. Pedagogiken finns till för studenterna och bör således utvärderas med utgångspunkt i lärandesituationen. Vidare vill studentkårerna belysa doktoranderna, en grupp studerande som är mycket svår för studentkårerna att nå då rekryteringen av doktorander sker löpande och inte bara under terminsstart. Studentkårerna har diskuterat möjligheten att ges tillgång till kontaktlistor från universitetet med uppgifter till doktoranderna vid fakulteterna för att kunna erbjuda hög kvalitet av utbildningsbevakning och studiesocial verksamhet för denna grupp studerande. I förfrågan kring att hämta ut dessa utdrag har universitetet nekat studentkårerna med hänvisning till lagen. Ohälsan inom denna grupp är hög jämfört med andra studentgrupper enligt universitetets egna kartläggningar. Doktoranderna är även utspridda på universitetet och har ofta ett intresse av att träffa andra doktorander. I och med svårigheten att nå dessa studenter försämras förutsättningarna för att nå ut med information om utbildningsbevakning samt riktade och allmänna studiesociala aktiviteter. Studentkårerna efterlyser därför ett bredare samarbete mellan universitet och studentkårer i frågan om kontaktvägar till och strategier för doktoranderna som studentgrupp. Vidare önskar studentkårerna att studentkårernas roll och information från dessa delges varje ny doktorand på fakultets- eller institutionsnivå i samband med anställning vid universitetet för att stärka utbildningsbevakningen och studielivet hos denna studentgrupp. Slutligen vill studentkårerna belysa det kvalitetssystem som universitetet har arbetat fram. Kvalitetssystemet syftar till att säkerställa och utveckla kvaliteten i utbildningen. Studentkårerna ser överlag positivt på att detta har genomförts och att kvalitetssystemet fångar upp ett flertal olika perspektiv som exempelvis likabehandling, e-lärande, jämställdhet och generiska kompetenser. Studentkårerna är mycket positiva till att studentperspektivet genomgående har beaktats. Internationalisering Studentkårerna uppmärksammar vidare den ökande satsningen på internationalisering och ställer sig positiva till den ambition Umeå universitet ger uttryck för. Det är studentkårernas starka övertygelse att en ökad internationalisering är avgörande för universitetets framtida framgångar. Umeå universitet arbetar med ambitionen att öka den engelskspråkiga undervisningen på sina utbildningar. Ambitionen är något som studentkårerna ställer sig positiva till men kan tyvärr också konstatera att det finns en bit kvar innan undervisningen på engelska håller en jämn och god kvalitet över hela universitetet. UMEÅ NATURVETAR- OCH TEKNOLOGKÅR MIT-huset, 901 87 Umeå www.ntk.umu.se UMEÅ STUDENTKÅR Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå www.umeastudentkar.se UMEÅ MEDICINSKA STUDENTKÅR Klintv. 55, 907 37 Umeå www.medicinska.se

Studentkårerna vid Umeå universitet Kårordförande 2016-01-25 Sid 4 (6) Mottagandet av de internationella studenterna är på central nivå god. Nya internationella studenter välkomnas med en föreläsningsserie om hur det är att studera i Sverige och inkluderas i universitetets mycket uppskattade Buddy Programme. Detta program syftar till att ge de nya studenterna ett gott studieliv under sin tid vid Umeå universitet, samt till att integrera både svenska och internationella studenter över program- och utbildningsgränser. I nuläget anordnas Buddy-programmet parallellt med de ordinarie utbildningarnas mottagningar vilket tyvärr försvårar integrationen med kurskamraterna på den egna utbildningen. Studentkårerna anser att Buddy-programmets verksamhet är mycket positiv och skulle gärna i framtiden se ett breddat samarbete avseende mottagningen och Buddy-programmets aktiviteter. På fakultetsnivå är mottagandet av de nya internationella studenterna dessvärre mycket begränsat; därför efterlyser studentkårerna ett tydligt fakultetsansvar att ta vid efter introduktionen centralt vid universitetet. Studentkårerna anser att det finns ett starkt behov för fakulteterna att ordna aktiviteter för internationella studenter samt hjälpa dessa till rätta. Detta gäller i synnerhet, men inte enbart, inresande internationella doktorander som många gånger antas under terminerna och således inte får tillgång till universitetets centrala introduktionsprogram på samma sätt. Studenternas förutsättningar vid Umeå universitet En ständigt aktuell fråga för studentkårerna är studenternas bostadssituation, där utvecklingen under 2000-talet varit oroväckande. Studentkårerna vet att denna fråga även bevakas av universitetet då den naturligtvis berör förutsättningarna för att bedriva utbildning. Här vill studentkårerna framföra sin förhoppning om fortsatta framtida dialoger med kommunen där även universitetet kan delta som en stark röst för studenterna och deras förutsättningar för studier. Andra områden inom det studiesociala där vi upplever samarbetet mellan studentkårerna och universitetet som gott är den traditionella vårbalen samt mottagningen för nya studenter. Studentkårerna vill särskilt lyfta fram International Office som gett möjligheten till att nå ut till internationella studenter i samband med Orientation Course. Studentkårerna ser fram emot nära samarbeten med universitetet inför framtida mottagningar. Slutligen vill studentkårerna belysa arbetet med de kreativa fokusmiljöerna som planeras färdigställas inom några år. Här har studenterna inbjudits att delta i beredningsprocesserna, vilket uppskattas, och även om utfallet är svårt att sia om så tror studentkårerna att dessa miljöer ska kunna bidra till ett gott studieklimat i framtiden. Studentkårernas syn på fakulteternas resultat och utveckling Humanistiska fakulteten Under 2015 har humanistiska fakulteten och Umeå studentkår haft en god dialog. Som ett resultat av detta har bland annat arbetet med att förankra SAMO-funktionen (studerandearbetsmiljöombud) på institutionerna påbörjats. Detta sker genom att Studentombudet tillsammans med Humanistiska sektionens SAMOs gått ut på institutionerna för att träffa respektive prefekt. Detta arbete är något som även kommer att vara aktuellt under 2016 då såväl nya SAMOs som prefekter klivit på sina uppdrag. Under 2015 har fakulteten börjat se över arbetet med programråd för att få struktur på dessa. Institutionerna vid fakulteten har även tagit fram egna verksamhetsplaner för att bland annat tydliggöra olika funktioners innebörd och omfattning. UMEÅ NATURVETAR- OCH TEKNOLOGKÅR MIT-huset, 901 87 Umeå www.ntk.umu.se UMEÅ STUDENTKÅR Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå www.umeastudentkar.se UMEÅ MEDICINSKA STUDENTKÅR Klintv. 55, 907 37 Umeå www.medicinska.se

Studentkårerna vid Umeå universitet Kårordförande 2016-01-25 Sid 5 (6) Lärarhögskolan Umeå studentkår är överlag positiv till samarbetet med Lärarhögskolan under 2015. Studentombuden och studentrepresentanterna vid Lärarhögskolan vittnar om att deras åsikter och synpunkter ofta värderas högt, tas tillvara på och förs vidare. Studenterna känner att de har reella möjligheter att påverka utbildningens utformning. Engagemanget bland studenterna har varit stort och till skillnad från föregående år har det inte varit några större problem att hitta studentrepresentanter. Samhällsvetenskapliga fakulteten Likt föregående år är det studentkårens uppfattning att studentinflytandet vid den samhällsvetenskapliga fakulteten generellt har fungerat bra under 2015. På fakultetsnivå har kontakten varit kontinuerlig och god, och där finns ingenting att anmärka på. Vad gäller institutionsnivå har arbetet fungerat olika bra vid olika institutioner, men vår bild är att studentinflytandet överlag har varit välfungerande även här. Frånvaron av återkoppling på tidigare kursutvärderingar är dock ett återkommande problem. Vid vissa institutioner har det visat sig svårt att finna intresserade studenter till beslutandeorgan som programråd och utbildningsutskott, och här bär studentkåren ett ansvar för att, i dialog med respektive institution, undvika sådana situationer i framtiden. Medicinska fakulteten Umeå Medicinska Studentkår och medicinska fakulteten har en god dialog, vilket borgar för ett fullgott studentinflytande vid fakulteten. I frågor om internationalisering har studentkår och fakultet samarbetat med så kallade internationella caféer. Denna utveckling ser studentkåren mycket positivt på och hoppas att detta samarbete kommer att fortsätta även fortsättningsvis. Umeå Medicinska Studentkår uppmärksammade i en skrivelse hösten 2015 fakulteten på att det finns studenter som måste ta banklån utöver sitt studiestöd för att klara av de kostnader för dubbelt boende som verksamhetsförlagd utbildning (VFU) utanför Umeå medför. Fakulteten meddelade då att man inte hade möjlighet att lägga till ytterligare resurser till detta ändamål men kom överens tillsammans med studentkåren att skapa en bostadspool på prov från och med år 2016. Umeå Medicinska Studentkår är i färd med att sammanställa den så kallade VFU-enkäten där man redan i skrivande stund kan notera att en betydande andel av de som svarat har behövt ta lån utöver studielån för att klara kostnaderna för VFU utanför Umeå. Studentkåren anser att införandet av en bostadspool är ett viktigt steg på vägen men att också ytterligare resurser behöver tillföras för att lösa problemet. Medicinska fakulteten har med sin kreativa fokusmiljö valt att rikta denna mycket mot sina studenter vilket studentkåren ser som mycket glädjande. Tyvärr finns det liksom tidigare vid vissa institutioner en fortsatt svag regelefterlevnad som fakulteten inte lyckas följa upp. UMEÅ NATURVETAR- OCH TEKNOLOGKÅR MIT-huset, 901 87 Umeå www.ntk.umu.se UMEÅ STUDENTKÅR Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå www.umeastudentkar.se UMEÅ MEDICINSKA STUDENTKÅR Klintv. 55, 907 37 Umeå www.medicinska.se

Studentkårerna vid Umeå universitet Kårordförande 2016-01-25 Sid 6 (6) Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå naturvetar- och teknologkår upplever att studentrepresentanters synpunkter och åsikter uppskattas och tas i beaktande av fakulteten. Utbildningen på grund-, avancerad- och forskarnivå fungerar väl och har i allmänhet hög kvalitet men arbetet för att förbättra dessa måste givetvis fortgå. Under ett antal år har ny programrådsstruktur utretts vilket resulterat i att programråden har haft en låg arbetsintensitet, något som bör öka när utredningen är klar. Kursutvärderingar och schemafrågor är andra saker som fakulteten bör arbeta med så att de regler som finns efterföljs. Under året har situationen på arkitekthögskolan utvecklas negativt och studenternas situation har varit allvarlig. NTK ser dock positivt på det hårda arbete och de förändringar som har gjorts under slutet av året. Dessa förändringar tror studentkåren kommer att förbättra situationen på arkitekthögskolan. Olov Tingström Kårordförande Umeå naturvetar- och teknologkår Nils Persson Kårordförande Umeå studentkår Alexander Siotis Kårordförande Umeå Medicinska Studentkår UMEÅ NATURVETAR- OCH TEKNOLOGKÅR MIT-huset, 901 87 Umeå www.ntk.umu.se UMEÅ STUDENTKÅR Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå www.umeastudentkar.se UMEÅ MEDICINSKA STUDENTKÅR Klintv. 55, 907 37 Umeå www.medicinska.se

Bilaga p 16 A

Umeå universitet, Universitetsstyrelsen Dokumenttyp: Beslut Datum: 2016-02-18 Dnr FS 1.1.-137-16 Sid 1 (1) Anvisningar för verksamhetsplanering och budget inför år 2017 Föredragande Biträdande universitetsdirektör Per Ragnarsson och controller Carina Henningsson. Sammanfattning Anvisningar för verksamhetsplanering och budget inleder arbetet med verksamhetsplanering och budget inför år 2017. Anvisningarna innehåller universitetets tidplan för verksamhetsplanering och budget inför 2017 samt planeringsförutsättningar för åren 2017-2019. Anvisningarna innehåller även precisering av vilka uppgifter fakulteter m.fl. ska lämna i de budgetunderlag som skickas in till universitetsledningen senast 15 april. Universitetsstyrelsen fastställer budget för år 2017 inklusive ekonomisk plan 2018 2019 inkl. fördelning av denna ram till fakultetsnämnder och Lärarhögskolan samt preliminära budgetramar för år 2018 2019 på junisammanträdet. Beslut Universitetsstyrelsen beslutar att fastställa Anvisningar för verksamhetsplanering och budget inför år 2017 Analys och motivering Anvisningar för verksamhetsplanering och budget inleder arbetet med verksamhetsplanering och budget inför år 2017. Anvisningarna syftar till att samla universitetsövergripande planeringsförutsättningar som avser fakulteternas, Lärarhögskolans, Universitetsförvaltningens och Universitetsbibliotekets arbete med verksamhetsplanering och budget för år 2017.. Expediering Fakultetsledningar Rektor Lärarhögskolan Överbibliotekarie Biträdande universitetsdirektör

Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson 090-786 99 11 daniel.andersson@adm.umu.se Information Datum:2016-02-05 Sid 1 (1) Anvisningar för verksamhetsplanering och budget 2017 Beslutsunderlag. Bilaga p 16 A. Ett kompletterande utskick av handlingar till ärende p 15 (A-B) Årsredovisning 2015, p 16 (A-B) Anvisningar för verksamhetsplanering och budget 2017 samt p 17 (A-B) Budgetunderlag 2017-2019 kommer skyndsamt ske efter att universitetsstyrelsens budgetkommitté behandlat ärendena den 10 februari. Daniel Andersson Akademisekreterare

Bilaga p 16 B

Anvisningar för verksamhetsplanering och budget inför år 2017 Fastställd av universitetsstyrelsen den 18 februari 2016 Typ av dokument: Anvisning Beslutad av: Universitetsstyrelsen Giltighetstid: 2016-02-18 2016-12-31 Dnr: FS 1.1.-137-16 Område: Organisation Ansvarig enhet: Planeringsenheten

Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Tidplan för arbetet... 3 1.2 Rapporteringsmall inför år 2017... 5 1.3 Anvisningsfördelning... 5 2 Övergripande planeringsförutsättningar 5 2.1 Maximal nivå på negativ budgetering... 6 2.2 Planeringsförutsättningar inför 2017... 6 2.3 Universitetets budgetunderlag 2017 2019... 7 3 Planeringsförutsättningar för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 8 3.1 Utgångsläge 2016 samt planering 2017 2019... 8 4 Planeringsförutsättningar för forskning och utbildning på forskarnivå 9 4.1 Utgångsläge 2016 samt planering 2017 2019... 9 5 Gemensamt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt forskning och utbildning på forskarnivå 11 5.1 Verksamhetsplanering för 2017 2018... 11 5.2 Intern styrning och kontroll... 12 5.3 Investeringar... 12 5.4 Universitetsgemensamma funktioner... 13 Bilaga 1. Tidplan för uttag av bakgrundsdata till budget 2017...14 1 (16)

1 Inledning Dessa anvisningar inleder arbetet med verksamhetsplanering och budget inför år 2017. Anvisningarna syftar till att samla universitetsövergripande planeringsförutsättningar som avser fakulteternas, Lärarhögskolans, Universitetsförvaltningens och Universitetsbibliotekets arbete med verksamhetsplanering och budget för år 2017. Universitetsstyrelsen fastställer budget för år 2017 inklusive ekonomisk plan 2018 2019 innan regeringen presenterar budgetpropositionen för 2017. Styrelsen ger därför rektor delegation att fatta tilläggsbeslut om budget utifrån budgetproposition. Universitetsstyrelsen ger också rektor delegation att fatta tilläggsbeslut om reviderade delmål för perioden 2017 2018 i de fall ny universitetsledning finner behov av detta. I enlighet med rektors delegationsordning, kan fakultetsnämnder, Lärarhögskolans styrelse, Universitetsförvaltning och Universitetsbiblioteket vid behov även revidera sina delmål, vilka beslutas av rektor efter förslag från fakultetsnämnd/lh styrelse. I juni fastställer universitetsstyrelsen ram för forskning och utbildning på forskarnivå år 2017 samt fördelning av denna till fakultetsnämnder och Lärarhögskolan, samt preliminära budgetramar för år 2018 2019. I detta ingår medelsfördelning år 2017 till fakulteter och Lärarhögskolan utifrån utvärdering av forskningskontrakt och verksamhetsplaner, samt preliminär ram för år 2018 2019. Även för grundutbildning fastställer universitetsstyrelsen ram samt fördelning av denna till fakultetsnämnder och Lärarhögskolan, liksom ram för universitetsgemensamma funktioner och fördelning av denna till Universitetsbiblioteket och universitetsgemensamma funktioner exkl. Universitetsbiblioteket. Anvisningar som avser underlag till uppföljning av verksamhetsåret 2016 kommer att beslutas av rektor i oktober 2016. 2 (16)

1.1 Tidplan för arbetet I syfte att ge samtliga organisatoriska nivåer bättre förutsättningar till en mer långsiktig verksamhetsplanering, beslutade universitetsstyrelsen i september 2014 att tidigarelägga budgetprocessen inför budgetåret 2016. Beslutet innebar att tidsperioden för budget har anpassats till den treåriga tidsperiod som verksamhetsplanerna omfattar. Den tidigarelagda budgetprocessen, där universitetsstyrelsen fastställer budgetramar i juni, har inneburit att fakultetsnämnder, Lärarhögskolan och Universitetsförvaltning i sin tur fastställer sina ramar i oktober, samt att institutioner/enheter och Universitetsbiblioteket därefter fastställer sina budgetar i december månad. På så sätt är budget fastställd på samtliga nivåer innan det nya verksamhetsåret börjar, något som ökar framförhållningen och ger bättre förutsättningar till att genomföra omprioriteringar eller andra önskvärda förändringar. Nedan visas processen för verksamhetsplanering och budget under år 2016. Arbetet med budget- och verksamhetsplanering är väl koordinerat och liksom tidigare utgår budgeten (inkl. fördelningsmodeller för forskning/utbildning på forskarnivå respektive grundutbildning) ifrån uppsatta mål i visionsdokumentet Umeå universitet 2020 Vision och mål. 3 (16)

Datum Innehåll i tidplan 18 februari Universitetsstyrelsen fastställer anvisningar för verksamhetsplanering och budget till nämnder och andra berörda enheter. 18 mars Fakultetsnämndernas, Universitetsförvaltningens, Lärarhögskolans och Universitetsbibliotekets verksamhetsberättelse, bokslut och analys av delmålsuppfyllelse, m.m. inlämnas. 15 april Fakultetsnämndernas, Universitetsförvaltningens, Lärarhögskolans och Universitetsbibliotekets underlag till styrelsen inlämnas. Utgångspunkten för underlaget utgörs av fakulteternas/motsv. verksamhetsplanering. April-maj Dialoger om verksamhetsplanering och resursfördelning 2017 2019 med fakultetsledningar, Lärarhögskolan, Universitetsförvaltning och Universitetsbiblioteket. 17 maj Universitetsstyrelsens budgetkommitté behandlar förslag till budget 2017 inklusive ekonomisk plan 2018 2019. 2 juni Universitetsstyrelsen fastställer budgetramar till nämnder, Lärarhögskolan och universitetsgemensamma funktioner för år 2017 inklusive preliminära ramar för perioden 2018 2019. 14 juni Rektors detaljbudget för nästkommande år fastställs. I detta beslut ingår bl.a. fördelning av universitetsgemensamma kostnader avseende grundutbildning och forskning. 4 oktober Tilläggsbeslut fattas av rektor utifrån budgetproposition. Senast 25 oktober November Senast 15 december Fakultetsnämnder, Lärarhögskolan och Universitetsförvaltning fastställer budget för år 2017, inklusive ekonomiska planeringsförutsättningar för år 2018 2019, samt ev. revidering av verksamhetsplan för perioden 2017 2018 (inkl. ev. revidering av kompetensförsörjningsplan resp. handlingsplan för arbetsmiljö). Fakultetsnämnder och universitetsdirektör fastställer fördelning av fakultetsgemensamma/förvaltningsgemensamma kostnader avseende grundutbildning, forskning och övrigt universitetsgemensamt. Dialoger utifrån arbetet med verksamhetsplan för perioden 2017 2018, ekonomiuppföljning, m.m. Institutionernas och enheternas budget inför 2017 ska vara upprättade och beslutade, liksom ev. revidering av verksamhetsplaner för perioden 2017 2018 (inkl. ev. revidering av kompetensförsörjningsplan resp. handlingsplan för arbetsmiljö). Universitetsbiblioteket fastställer budget för år 2017 inkl. ekonomiska planeringsförutsättningar för perioden 2018 2019, samt ev. revidering av verksamhetsplan för perioden 2017 2018 (inkl. ev. revidering av kompetensförsörjningsplan resp. handlingsplan för arbetsmiljö). 4 (16)

1.2 Rapporteringsmall inför år 2017 En mall för inlämnande av underlag gällande arbetet med verksamhetsplanering och budget inför år 2017 kommer att distribueras senast 24 februari till nämnder och berörda enheter. 1.3 Anvisningsfördelning Fakulteterna, Lärarhögskolan, Universitetsbiblioteket och Universitetsförvaltningen omfattas av anvisningarna enligt nedan. Fakulteterna 1, 1.1, 1.2, 2, 2.1, 2.2, 2.3, 3, 3.1, 4, 4.1, 5, 5.1, 5,2 Lärarhögskolan 1, 1.1, 1.2, 2, 2.1, 2.2, 2.3, 3, 3.1, 4, 4.1, 5, 5.1, 5.2 Universitetsbiblioteket 1, 1.1, 1.2, 2, 2.1, 2.2, 2.3, 5, 5.1, 5.2 Universitetsförvaltningen 1, 1.1, 1.2, 2, 2.1, 2.2, 2.3, 5, 5.1, 5.2, 5.3, 5.4 2 Övergripande planeringsförutsättningar Universitetsstyrelsen fastställde i juni år 2012 vision och mål för Umeå universitet år 2020 i dokumentet Umeå universitet 2020 Vision och mål. Målen i visionsdokumentet är formulerade under huvudrubrikerna: Ett universitet som gör det möjligt, Utbildning för gränslös kunskap, Forskning som spränger gränser, samt Det goda och effektiva universitet. I enlighet med universitetsstyrelsens beslut har en precisering av delmålen skett, vilka rektor fastställde i juni 2013. Vidare fastställde rektor i oktober 2013, för fakulteter och Lärarhögskolan, Delmål med tillhörande fördjupade analyser, strategier samt uppföljningskriterier perioden 2013 2015 samt i december 2013 Universitetsgemensamma delmål med tillhörande fördjupade analyser, strategier samt uppföljningskriterier perioden 2013 2015. Visionsdokumentet gäller till och med år 2020 och utgör från och med år 2013 bas för en långsiktigare verksamhetsplanering än tidigare vid universitetet och omfattar numera treårscykler. Under varje årscykel följs arbetet fortlöpande upp i dialoger mellan universitetsledning och ledning för fakulteter och Lärarhögskolan. Fakulteterna följer på motsvarande sätt upp arbetet tillsammans med institutioner, centrumbildningar och enheter på det sätt de själva finner mest effektivt. Umeå universitet har nu gått in i en ny treårscykel och universitetsstyrelsen beslutade i juni 2015 att tillstyrka den inriktning på den fortsatta verksamhetsplaneringen som Vision 2020 - delmål 2016 2018 är ett uttryck för. I november 2015 fastställde rektor reviderade delmål för perioden 2016 2018. Som grund för budgetarbetet, och som utgångspunkt för verksamhetsplaneringen på alla nivåer vid Umeå universitet, ligger den långsiktiga visionen för Umeå universitet och de ingående målen i de av rektor fastställda delmål med tillhörande fördjupade analyser, strategier och uppföljningskriterier. 5 (16)

Umeå universitets uppdrag Verksamheten inom universitetet ska bedrivas i enlighet med högskolelagen (1992:1434, 1 kap. Inledande bestämmelser 2 ) där universitetets instruktion och uppdrag inledningsvis anges enligt följande: Staten ska som huvudman anordna högskolor för 1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och 2. forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete. I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Instruktionen fortsätter i högskolelagen, där bestämmelser om universitet och högskolor under statligt huvudmannaskap anges. I regleringsbrevet anges anslagsramar, verksamhetsmål och återrapporteringskrav. Andra viktiga styrdokument är budgetpropositionen samt universitetets budgetunderlag för perioden 2017 2019. 2.1 Maximal nivå på negativ budgetering Från och med år 2016 har Umeå universitet infört en maximal nivå på negativ budgetering för den samlade fakultetsnivån/motsvarande. Detta mot bakgrund av målet att det samlade myndighetskapitalet varje år under perioden 2015 2020 inte ska understiga 10 procent av årets kostnader samt inte heller överstiga 15 procent av årets kostnader. Universitetets ekonomistyrregler har utifrån detta mål och maximala nivå för negativ budgetering, reviderats och fastställts av universitetsstyrelsen den 17 december 2015. Enligt ekonomistyrreglerna ska intäkter och kostnader vara lika stora eller också kan intäkter vara större än kostnader. Den enda gång en beslutande instans får godkänna en budget där kostnaderna är större än intäkterna, är när hela mellanskillnaden kan täckas av ett befintligt myndighetskapital och när mellanskillnaden inryms inom den maximala nivån för negativ budgetering. 2.2 Planeringsförutsättningar inför 2017 Planeringen för det kommande året ska utgå ifrån vad som hittills är känt om de resurser som Umeå universitet disponerar under kommande år, samt utifrån nedanstående uppgifter som är bedömningar som innehåller osäkerheter. Nivåer kommer att fastställas i den budget som fastställs av universitetsstyrelsen den 2 juni 2016. Pris- och löneomräkningsprocent som beräknas gälla för 2017 är 0,80 procent vilket är en minskning jämfört med år 2016 (år 2016: 1,61 procent). Uppgiften är osäker och nivån kan komma att justeras, då nivån grundar sig på anvisat belopp i den senaste budgetpropositionen för 2016, där också anslag som pris- och löneomräknas minskas i syfte att bidra med finansiering till prioriterade satsningar. Den slutliga pris- och 6 (16)

löneomräkningen för 2017 presenteras i budgetpropositionen som kommer i september 2016. År 2018 är den statliga indexjusteringen preliminärt 1,20 procent. Utfallet för 2015 års lönerevision landade på 2,57 procent. Inför nästa års lönerevision kommer centrala parter förhandla nya centrala löneavtal med OFR och SEKO. Det innebär att det i dagsläget är svårt att bedöma utfallssiffror för 2016 och 2017 års lönerevisioner. Lönekostnadspålägget (LKP) år 2016 är 50,3 procent. Inför år 2017 är målet att lönekostnadspåslaget ska bibehållas på 2016 års nivå. Inför år 2018 är bedömningen osäker och det kan eventuellt bli aktuellt med en ökning av LKP motsvarande 0,5 procentenheter. Orsaken till en eventuell ökning av pensionsavgiften är, liksom tidigare år, huvudsakligen att antalet anställda som går i pension ökar årligen samt även att andelen personer som går i pension och tjänar över 34,1 tkr per månad årligen ökar, vilket innebär särskilt höga kostnader. Investeringsnivån beräknas öka år 2017 i jämförelse med investeringsnivån i budget 2016, främst beroende på investeringar i Medicinskt biologiskt centrum och en satsning på nya lokaler för Polisutbildningen. År 2018 beräknas investeringsnivån öka ytterligare. Den preliminära bedömningen att internhyran kan komma att höjas från 3 067 kr/kvm, vilket är den interna hyresnivån år 2016, till 3 180 kr/kvm år 2017. På grund av gjorda och planerade investeringar, samt ev. minskad debiterbar yta i internhyressystemet, beräknas internhyresnivån öka med ytterligare 104 kr år 2018. Gällande priset för lokalvård år 2017 är bedömningen oklar då en översyn av prismodellen för lokalvård är planerad under våren 2016. Nivån för år 2016 var 305 kr/kvm. Fakulteterna, Lärarhögskolan, Universitetsbiblioteket och Universitetsförvaltningen ska upprätta och fastställa budget för år 2017 inkl. ekonomiska planeringsförutsättningar för perioden 2018 2019, vilka ska anges i ett särskilt avsnitt i det budgetdokument som fakulteterna/motsvarande fastställer inför år 2017. 2.3 Universitetets budgetunderlag 2017 2019 Enligt direktiv till budgetunderlaget (regeringsbeslut 2015-11-12, U2015/05184/UH delvis, U2015/05385/UH) ska universitetet den 22 februari 2016 inlämna budgetunderlag för perioden 2017 2019 till regeringen. Universitetsstyrelsen fastställer budgetunderlaget den 18 februari 2016. Budgetunderlaget kommer därefter att publiceras på Auroras webbsida för Planering och uppföljning. 7 (16)

3 Planeringsförutsättningar för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 3.1 Utgångsläge 2016 samt planering 2017 2019 Enligt regleringsbrevet är anslaget till grundutbildning 1 319 miljoner kronor för år 2016 varav takbeloppet uppgår till 1 301 miljoner kronor och särskilda medel till 18 miljoner kronor. Universitetet överskred takbeloppet år 2015 med 35 miljoner kronor vilket innebär att den överproduktion som universitetet får spara till kommande budgetår, för att de år universitetet underskrider takbeloppet berättiga till ersättning, numera uppgår till 115 miljoner kronor. Inför år 2017 är det fortsatt viktigt att minska överskridandet, i syfte att undvika en situation där universitetet själv finansierar utbildningsplatser och inte uppbär någon ekonomisk ersättning från staten för dessa platser. I budgetramen för år 2016 ingick ingen överproduktion av helårsstudenter/helårsprestationer, något som inte heller ingår i den preliminära budgetramen för år 2017. För närmare information om beslutad budgetram för år 2016, samt preliminär budgetram för år 2017 2018 för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, hänvisas till publicerade budgetdokument på Auroras webbsida för Planering och uppföljning. Observera att de preliminära ramarna som anges för år 2017 2018 kommer att justeras. Universitetsstyrelsen fastställer ramar för år 2017 vid sitt sammanträde i juni 2016, inklusive fördelning till fakultetsnämnder och styrelse för Lärarhögskolan. De preliminära ramarna kan också, genom tilläggsbeslut av rektor, komma att justeras utifrån regeringens budgetproposition för kommande år. Nämnderna samt styrelsen för Lärarhögskolan skall i sina budgetunderlag senast den 15 april: Kommentera viktiga förändringar år 2016 inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utifrån fakultetens/lärarhögskolans verksamhetsplanering (där delmål med tillhörande fördjupade analyser, strategier samt uppföljningskriterier utgör grunden) övergripande ange hur verksamheten inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå planerar att utvecklas år 2017, samt i en analys ange vilka eventuella konsekvenser en oförändrad budgetram år 2017 (jämfört med år 2016) skulle innebära (exempelvis om den innebär att vissa kurser och program inte kan genomföras, om antalet utbildningsplatser behöver reduceras m.m.). Kommentera i en analys den förväntade utvecklingen inom grundutbildningen för perioden 2017 2019, där fakultetens/lärarhögskolans verksamhetsplanering utgör grunden. 8 (16)

4 Planeringsförutsättningar för forskning och utbildning på forskarnivå 4.1 Utgångsläge 2016 samt planering 2017 2019 Enligt regleringsbrevet är anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå 1 066 miljoner kronor för år 2016, varav medel för strategiska forskningsområden ingår med 60 miljoner kronor. Förslag till fördelning av medel år 2017 kommer att lämnas i budgetpropositionen för 2017. För Umeå universitetets del uppskattas medel för forskning och utbildning på forskarnivå öka med ca 9 miljoner kronor år 2017, vilket motsvarar indexökning enligt vad som preliminärt har aviserats från regeringen. Under hösten 2016 kommer regeringen att presentera den forskningspolitiska propositionen, som Umeå universitet i november 2015 lämnade in underlag till. Regeringens vägledande punkter i den aviserade forskningspropositionen är bl.a. målet att Sverige ska vara en ledande forskningsnation, att forskningens karaktär av långsiktig verksamhet ska respekteras och att propositionen därför avses ha ett tioårigt perspektiv, samt att basanslaget för forskning ska prioriteras upp. Universitetets synpunkter i korthet på förslaget är bl.a. att resurstilldelningen bör verka för ett långsiktigt strategiskt ansvarstagande, samt att attraktiva, goda och jämställda karriärvägar och anställningsvillkor skapas. Mer information finns att läsa i dokumentet Umeå universitets underlag till aviserad proposition om forskning, högre utbildning och innovation (dnr 1.6.6-492-15, fastställt av rektor 2015-11-02). För närmare information om beslutad budgetram för år 2016, samt preliminära budgetramar för år 2017 2018 för forskning och utbildning på forskarnivå, hänvisas till publicerade budgetdokument på Auroras webbsida för Planering och uppföljning. Observera att de preliminära ramar som anges för år 2017 2018 i budgetdokumentet Budget Umeå universitet 2016 inkl. ekonomisk plan 2017 2018, kommer att justeras, bl. a. utifrån vad som kommer att anges i den kommande forskningspropositionen. Universitetsstyrelsen fastställer ramar vid sitt sammanträde i juni 2016, inklusive fördelning till fakultetsnämnder och styrelse för Lärarhögskolan. De preliminära ramarna kan också, genom tilläggsbeslut av rektor, komma att justeras utifrån regeringens budgetproposition för kommande år. Förutom fördelning av budgetramar till fakulteter och Lärarhögskolan, tillkommer fördelning av medel till särskilda satsningar. 9 (16)

Nämnderna samt styrelsen för Lärarhögskolan skall i sina budgetunderlag senast den 15 april: Kommentera viktiga förändringar år 2016 inom forskning och utbildning på forskarnivå. Utifrån fakultetens/lärarhögskolans verksamhetsplanering (där delmål med tillhörande fördjupade analyser, strategier samt uppföljningskriterier utgör grunden) övergripande ange hur verksamheten inom forskning och utbildning på forskarnivå planerar att utvecklas år 2017, samt i en analys ange vilka eventuella konsekvenser en oförändrad budgetram år 2017 (jämfört med år 2016) skulle innebära. Kommentera den förväntade utvecklingen inom forskning och utbildning på forskarnivå för perioden 2017 2019, där fakultetens/lärarhögskolans verksamhetsplanering utgör grunden. 10 (16)

5 Gemensamt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt forskning och utbildning på forskarnivå 5.1 Verksamhetsplanering för 2017 2018 I och med visionsdokumentet Umeå universitet 2020 - Vision och mål har en mer långsiktig planering införts och därmed också verksamhetsplaner omfattande treårscykler. Umeå universitet har nu gått in i en ny treårscykel och universitetsstyrelsen beslutade i juni 2015 att tillstyrka den inriktning på den fortsatta verksamhetsplaneringen som Vision 2020 delmål 2016 2018 är ett uttryck för. I november 2015 fastställde också rektor reviderade delmål för perioden 2016 2018. Samtliga fakulteter, Lärarhögskolan, Universitetsbiblioteket, Universitetsförvaltning, institutioner och enheter har också under andra halvan av år 2015 fastställt en ny verksamhetsplan omfattande perioden 2016 2018. I enlighet med rektors delegationsordning, kan fakultetsnämnder, Lärarhögskolans styrelse, Universitetsförvaltning och Universitetsbiblioteket vid behov revidera sin verksamhetsplan. Avseende revideringar av delmål beslutar rektor efter förslag från fakultetsnämnd/lh styrelse. I de fall fakultetsnämnder, Lärarhögskolan eller Universitetsförvaltning finner behov av att revidera sina verksamhetsplaner för perioden 2017 2018, skall dessa fastställas senast den 25 oktober (för Universitetsbiblioteket 15 dec), samt utgå ifrån den struktur och de riktlinjer som i övrigt anges i den rapporteringsmall som kommer att skickas ut senast den 24 februari. inkludera eventuell revidering av kompetensförsörjningsplan respektive handlingsplan för arbetsmiljö. 11 (16)

5.2 Intern styrning och kontroll Enligt förordningen om intern styrning och kontroll (2007:603) skall Umeå universitet upprätta en riskanalys i syfte att identifiera omständigheter som utgör risk för att universitetet inte uppfyller sina mål eller uppdrag för verksamheten. Nu gällande riskanalys för universitetsgemensam nivå omfattar år 2016 2017 och revideras vid behov, samt i dialog mellan ledningen för universitetet och ledningarna för fakulteter, Lärarhögskolan, Universitetsförvaltning och Universitetsbibliotek. Fakultetsnämnder, Lärarhögskolans styrelse, Universitetsbibliotek och Universitetsförvaltning skall som ett led i att utveckla processen för intern styrning och kontroll senast den 25 oktober: Utifrån universitetets modell för intern styrning och kontroll revidera den riskanalys som inför år 2016 fastställts avseende viktiga risker kopplade till bestämmelser, lagar och regler. Återrapportera checklistan avseende intern styrning och kontroll som enligt universitetsstyrelsens tidigare beslut infördes år 2014 och som reviderats inför år 2016, samt även lämna en bedömning huruvida verksamhetens process för intern styrning och kontroll är tillfredsställande. Checklistan för år 2016 kommer att sändas ut senast den 6 juni och följas upp i dialog mellan universitetsledning och fakultetsledning/motsvarande i november. Enligt Umeå universitets ekonomistyrregler är samtliga ansvariga chefer för en fakultet, institution, universitetsförvaltning, universitetsbibliotek och enheter (både förvaltningsenheter och andra enheter med egen budget) ansvariga för att fakulteten/enheten/motsvarande följer universitetets interna ekonomiadministrativa, personaladministrativa och studieadministrativa bestämmelser i enlighet med gällande anvisningar, samt även följer beslutad delegationsordning. Ansvarig chef har överordnad chef som stöd i sitt ansvar i frågor gällande regelefterlevnad och andra bestämmelser vid Umeå universitet. Överordnad nivå är alltid skyldig att vidta åtgärder om inte underliggande chefsnivå genomför åtgärder vid återkommande eller allvarliga regelöverträdelser. Denne kan också skriftligt komma överens med ansvarig chef att ansvar flyttas till överordnad chef. 5.3 Investeringar Investeringarna avser i huvudsak ombyggnationer och medel till inredning/utrustning, dessutom finansieras universitetets skadeförsäkring av dessa medel. Till Lokalförsörjningsenheten uppdras att senast 1 april redovisa förslag till budget för universitetsgemensamma investeringar uppdelad på avskrivningar och nya åtaganden i prioritetsordning, efter samråd med fakulteterna. 12 (16)

5.4 Universitetsgemensamma funktioner En princip vid budgetering av universitetsgemensamma funktioner har varit att dess relativa andel av universitetets samlade resurser inte bör öka. Den relativa andelen har också legat fast kring 10,7 11,5 procent under de senaste åren. Inför år 2017 finns en osäkerhet över exakt hur stor universitetets budgetram från regeringen kommer att vara, samt hur stor andel de universitetsgemensamma kostnaderna ska utgöra. Utgångspunkten inför år 2017 är att de universitetsgemensamma kostnadernas andel av fakulteternas anslag samt styrelsens strategiska resurs ska vara oförändrad år 2017 jämfört med år 2016 (10,94 procent). En översyn av denna modell planerar att inledas under år 2016. Enligt beslutad budget år 2016 har ett par utvecklingsområden som är att betrakta som UmU-gemensam infrastruktur identifierats. Bland dessa kan nämnas Bildmuséet och förstärkning till bl.a. IT-system. Till detta tillkommer effektiviseringskrav för flera verksamheter inom de universitetsgemensamma funktionerna. Ansvariga för universitetsgemensamma funktioner ska senast den 15 april: Kommentera viktiga förändringar år 2016 inom universitetsgemensamma funktioner. Ange hur genomförande utifrån budgetram 2016 har skett och hur identifierade områden enligt budget år 2016 har utvecklats. Utifrån gällande verksamhetsplanering övergripande ange hur verksamheten planerar att utvecklas år 2017, samt i en analys ange vilka eventuella konsekvenser en oförändrad budgetram år 2017 (jämfört med år 2016) skulle innebära. Kommentera i en analys den förväntade utvecklingen inom universitetsgemensamma funktioner för perioden 2017 2019. Till IT-chefen uppdras att senast den 1 april: Sammanställa och ge en analys över både befintliga respektive planerade ITsystem inom befintlig ram. Till enhetschef för Universitetsservice uppdras att senast den 1 april: Kommentera i en analys vilka eventuella konsekvenser ett oförändrat lokalvårdspris år 2017 (jämfört med år 2016) skulle innebära. För närmare information om beslutad budgetram för år 2016 för universitetsgemensamma funktioner, hänvisas till publicerade budgetdokument på Auroras webbsida för Planering och uppföljning. Universitetsstyrelsen fastställer ramar vid sitt sammanträde i juni 2016, inklusive fördelning till Universitetsbiblioteket och universitetsgemensamma funktioner exkl. Universitetsbiblioteket. 13 (16)

Bilaga 1. Tidplan för uttag av bakgrundsdata till budget 2017 Typ av uttag Datum för uttag Källa för uttag Kommentar Grundutbildning Andel undervisningstid per fakultet som utförs av disputerade lärare under perioden 150701 160630, 2016-03-31 Bemanningsplaneringssystemet (BPS) Används som grund för kriteriet forskningsanknytning vid fördelning av grundutbildningsanslag. Antal helårsstudenter på avancerad nivå år 2015 per fakultet och Lärarhögskolan (exkl. läkare, tandläkare) Antal inresande (avtal och freemovers) och utresande (avtal) internationella helårsstudenter år 2015 (exkl. läkare, tandläkare), per fakultet och Lärarhögskolan Antal externa examensarbeten år 2015 per fakultet Forskning och utbildning på forskarnivå Andel citerings- och publiceringspoäng per fakultet Använda externa medel inom forskning/utbildning på forskarnivå per fakultet år 2015 Samtliga institutioner ska tillse att bemanningen av alla slag (anslagsfinansierade och interna) undervisningsuppdrag för aktuell period finns korrekt registrerade i BPS vid tidpunkt för datauttag. 2016-03-01 Ladok via Fokus Används som grund för kriteriet avancerad nivå vid fördelning av grundutbildningsanslag. Utgår ifrån ett genomsnitt av åren 2013 2015. 2016-03-01 Ladok via Fokus Används som grund för kriteriet internationalisering vid fördelning av grundutbildningsanslag. Utgår ifrån ett genomsnitt av åren 2013 2015. 2016-03-31 DiVA Används som grund för kriteriet samverkan vid fördelning av grundutbildningsanslag. Utgår ifrån ett genomsnitt av åren 2013-2015. 2016-03-31 Vetenskapsrådet (Web of science) Används som grund i den mekanistiska modellen vid fördelning av forskningsanslag. 2016-03-01 Raindance Används som grund i den mekanistiska modellen vid fördelning av forskningsanslag. Utgår ifrån ett genomsnitt av åren 2013-2015 och viktas enligt det nationella fördelningssystemet 14 (16)

Rektors detaljbudget Antal kurstillfällen per fakultet och Lärarhögskolan år 2016 Kostnadsbas för universitetsgemensamma kostnader inför år 2017 Antal deltagare i forskarhandledningskurser, per fakultet år 2015 Kostnadsbas för projekt som omfattas av medfinansiering av gemensamma kostnader Övrigt Samtliga interna priser är beslutade inför nästkommande år 2016-03-31 Används som underlag till fördelning av VHS/NyA-avgiften (enligt prognos). Utgår ifrån summan av VT 2016 och HT 2016. 2016-03-01 Används som grund vid fördelning av ränteintäkter. 2016-03-01 Uppgift erhålls från UPL 2016-03-01 Raindance, kontraktsdatabasen Med anledning av det nuvarande negativa ränteläget kommer troligen inga ränteintäkter att fördelas år 2017. Används som grund vid fördelning av kostnad för forskarhandledningskurser. Utgår ifrån ett genomsnitt av åren 2013-2015. Används som grund vid beräkning av medfinansiering och fasta belopp för universitetsgemensam nivå. 2016-09-26 Beslutas av Prissättningsrådet. 15 (16)

Bilaga p 17 A

Umeå universitet, Universitetsstyrelsen Dokumenttyp: Beslut Datum: 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 1 (1) Budgetunderlag för perioden 2017-2019 Föredragande Biträdande universitetsdirektör Per Ragnarsson och utredare Åsa Rudehäll Sammanfattning Regeringen har genom ett beslut den 12 november 2015 anmodat universitet och högskolor att inkomma med budgetunderlag för perioden 2017 2019 till regeringen senast den 22 februari 2016 i enlighet med de för ändamålet särskilt fastställda direktiven. Utöver de obligatoriska delar som anges i regeringens direktiv kommenteras i budgetunderlaget Umeå universitets utveckling inom forskning och utbildning i en nationell och regional kontext. Därutöver presenteras universitetets ambition om hur verksamheten ska utvecklas, ett antal för universitetet särskilda prioriteringar och äskanden samt ekonomiska bedömningar och förslag till budget. Beslut Universitetsstyrelsen fastställer budgetunderlag för perioden 2017 2019. Universitetsstyrelsen uppdrar också till rektor att göra eventuella redaktionella justeringar och kompletteringar. Analys och motivering Umeå universitets utveckling de kommande åren styrs av UmU 2020, dvs den vision och de övergripande mål som universitetsstyrelsen fastställt att gälla fram till år 2020. Umeå universitets budgetunderlag för perioden 2017-2019 utgår från regeringens anvisningar, tidigare aviserade budgetförändringar för perioden samt från UmU 2020. Expediering Fakultetsledningar Lärarhögskolan Överbibliotekarie Biträdande universitetsdirektör Studenter Fackliga huvudorganisationer

Bilaga p 17 B

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Budgetunderlag för Umeå universitet avseende perioden 2017 2019 Fastställt av universitetsstyrelsen den 18 februari 2016

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 2 (35) Innehållsförteckning 1. Sammanfattande prioriteringar... 3 2. Inledning... 3 Umeå universitets strategier för forskning, utbildning och samverkan... 3 3. Strategiska utmaningar... 5 3.1 Internationellt konkurrenskraftiga tjänster och karriärvägar... 5 3.2 Långsiktighet i forskningsfinansieringen och forskningsinfrastruktur... 6 3.3 Utbildningskvalitet och fortsatt utbyggnad av utbildningen... 7 3.4 Ökad internationalisering... 7 3.5 Förstärkning av holdingbolagssfären och innovationsstödssystemet... 8 4. Ekonomisk utveckling... 8 5. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 9 5.1 Allmänt... 9 5.2 Planering av utbildningsutbud... 10 5.3 Beredskap för fler utbildningsplatser... 13 5.4 Höjda ersättningsnivåer och kvalitetsförstärkning... 13 6. Forskning och utbildning på forskarnivå... 14 7. Specifika prioriteringar och äskanden... 17 7.1 Utbyggnad av läkar- och sjuksköterskeutbildningar... 17 7.2 En nod för registerdata- och biobanksforskning... 19 7.3 Nationellt centrum för arktisk forskning och utbildning... 21 7.4 Umeå universitets uppdrag som Riksidrottsuniversitet... 24 8. Investeringar i anläggningstillgångar... 25 9. Investeringar i lokaler... 25 10. Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret... 25 11. Avgiftsbelagd verksamhet... 26 Tabellbilaga... 27

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 3 (35) 1. Sammanfattande prioriteringar I detta budgetunderlag för perioden 2017-2019 lämnar Umeå universitet uppgifter och bedömningar enligt regeringens direktiv beslutade den 12 november 2015 (U2015/05385/UH), men vi vill också framhålla ett antal för universitetet strategiskt viktiga frågor där särskilda insatser i kommande statsbudget vore särskilt angelägna. Dessa kommenteras närmare i de olika avsnitten i budgetunderlaget men sammanfattas kort här. På ett övergripande plan vill Umeå universitet framhålla följande angelägna områden för förstärkningar av universitets- och högskolesystemet under perioden: Höjda ersättningsnivåer inom utbildningen (avsnitt 5.4). Högre andel direkta anslag samt särskilda satsningar på infrastruktur inom forskningen (avsnitt 3.2). Utredning av ett samlat anslag för utbildning och forskning (avsnitt 2). Specifikt för Umeå universitet yrkas följande, i prioritetsordning: 1 Höjt takbelopp generellt (avsnitt 5.3 samt 5.4), samt specifikt resurser för grundutbildningsram och ALF-medel till utbyggnad av läkarprogrammet med 40 nybörjarplatser fr.o.m. år 2017 (avsnitt 7.1). 2 En satsning avseende registerdata- och biobanksforskning med resurser motsvarande 25 mnkr/år för att vidareutveckla en ändamålsenlig organisation för kapacitetshöjande logistik, samt ett särskilt uppdrag med tillhörande resurser att utveckla tekniken för federerade databaser i enlighet med Registerforskningsutredningens förslag (avsnitt 7.2). 3 Ett uppdrag samt resurser motsvarande 20 mnkr/år för att under perioden inrätta ett nationellt centrum för arktisk forskning och utbildning (avsnitt 7.3). 4 En satsning med resurser motsvarande 10 mnkr/år fr.o.m. år 2017 för att öka förutsättningarna att fullgöra uppdraget som Riksidrottsuniversitet (avsnitt 7.4). 2. Inledning Umeå universitets strategier för forskning, utbildning och samverkan Umeå universitets strategiska arbete inom såväl forskning som utbildning och samverkan utgår från visionsdokumentet Umeå universitet 2020 Vision och mål ( UmU 2020 ) som beslutades 2012. Den övergripande visionen i UmU 2020 lyder: Umeå universitet har en stark internationell position som ett av Sveriges ledande universitet. Vi har utvecklat ett samspel mellan forskning, utbildning, samverkan och innovation som utmanar gränser och spelar en central roll i regionens utveckling I visionsdokumentet anges därefter tre övergripande mål med rubrikerna Långsiktighet möjliggör högt risktagande Kreativa miljöer stimulerar till dynamiska möten Samverkan skapar utveckling och stärker kvaliteten.

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 4 (35) Därefter följer ytterligare ett antal långsiktiga mål med rubrikerna: Utbildning för gränslös kunskap Attraktivt utbildningsutbud på alla nivåer Hög lärarkompetens Möten med forskning och omgivande samhälle Stark internationell dimension Forskning som spränger gränser Nydanande forskning Forskning som antar samhällets utmaningar Tillgång till den bästa forskningsinfrastrukturen Attraktiv forskarutbildning skapar konkurrenskraft Det goda och effektiva universitetet De ingående målen i visionsdokumentet, inklusive de delmål som preciserats genom beslut av rektor är basen för verksamhetsplanering på alla nivåer vid Umeå universitet. För att främja långsiktighet omfattar vår verksamhetsplanering treårscykler. Under varje årscykel följs arbetet fortlöpande upp i dialoger mellan universitetsledning och ledning för fakulteter och Lärarhögskolan. Fakulteterna följer på motsvarande sätt upp arbetet tillsammans med institutioner, centrumbildningar och enheter på det sätt de själva finner mest effektivt. Fakulteternas dekaner och Lärarhögskolans rektor har även skrivit kontrakt med rektor om den del av arbetet som rör forskning och utbildning på forskarnivå. Universitetsstyrelsen beslutade i juni 2015 att tillstyrka den inriktning på den fortsatta verksamhetsplaneringen som Vision 2020 - delmål 2016-2018 är ett uttryck för, att uppdra åt rektor att fastställa delmål 2016-2018 i november 2015 samt att en årlig uppföljning av fastställda delmål sker under perioden 2016-2018. För att främja långsiktig strategisk analys och planering på fakultets- och institutionsnivå ägs alltså verksamhetsplaneringen i huvudsak av institutioner och fakulteter, men i samspel med universitetets övergripande och centrala nivå. Syftet är att förankra en bred samsyn kring den övergripande färdriktningen, samtidigt som den närmare färdplanen utformas av och därmed blir maximalt relevant för respektive verksamhet. Attraktiva anställningsvillkor är en central del i Umeå universitets visionsarbete. Det handlar både om tydliga och attraktiva karriärvägar för unga forskare och om stabilitet och långsiktighet i de högre läraranställningarna. Vi är övertygade om att de förändringar vi har implementerat på detta område och som beskrivs i avsnitt 3.1, kommer att stärka Umeå universitets attraktionskraft som ett framstående utbildnings- och forskningsuniversitet i ett internationellt perspektiv. En grundläggande utgångspunkt för Umeå universitets långsiktiga utveckling är ömsesidigheten mellan forskning och utbildning, där den ena är förutsättningen för den andra (och vice versa) för att nå högsta möjliga kvalitet i universitetets hela verksamhet. Detta samband är centralt för universiteten och utgångspunkten i lärosätenas ansvar mot samhället att bedriva forskning och utbildning av hög kvalitet. Ett onödigt hinder för detta är resurstilldelningen i två skilda anslag. Självfallet ska regering och riksdag kunna styra omfattningen på utbildning och forskning, men delningen i separata anslag är inte nödvändig utan skapar i stället en onödig stelbenthet och försvårar sambandet mellan utbildning

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 5 (35) och forskning. Att ändra ett resurstilldelningssystem tar tid, och därför bör ett utredningsarbete i riktning mot ett samlat anslag, eller åtminstone ökad flexibilitet i användningen, snarast påbörjas. 3. Strategiska utmaningar Samhället står inför stora globala samhällsutmaningar. Universitet världen över utgör tveklöst en viktig kraft genom vårt ansvar för kunskapsutveckling och utbildning. De samhällsutmaningar vi står inför är av vitt skilda slag. Två väl kända och högaktuella utmaningar för världens länder, som under hösten 2015 varit föremål för stor uppmärksamhet, är klimatförändringen och de ökande flyktingströmmarna. Ett mycket stort fokus riktats nu mot ett bra mottagande och en integrering av nyanlända i det svenska samhället. Allt fler nyanlända som kommer till Sverige har en akademisk utbildning. Hälso- och sjukvård är ett av de vanligare yrkesområdena bland nyanlända akademiker, men samtidigt som landstingen är i stort behov av personal är det många nyanlända som har svårt för att ta sig in på arbetsmarknaden. Det gäller även nyanlända med t ex ingenjörs- och lärarutbildning. Universiteten spelar en viktig roll för att underlätta för grupper med akademisk utbildning att etablera sig på arbetsmarknaden. Under utveckling vid Umeå universitet är kompletteringsutbildningar för nyanlända och invandrare med utländsk examen, liksom breddad rekrytering och breddat deltagande. Umeå universitet ser positivt på att kunna bidra till att nyanlända personer så snabbt som möjligt kan ta sig in på arbetsmarknaden och att deras kompetens tas tillvara. Samtidigt ställer detta ökade krav både nationellt och lokalt på balanserad tillgång och användning av resurser i förhållande till lärosätets totala uppdrag. Umeå universitet ser detta som ett viktigt led i ett strategiskt arbete som syftar till att långsiktigt höja kvaliteten i vår utbildning och forskning, liksom vår förmåga att i samverkan med offentlig verksamhet, näringsliv och andra nationellt och internationellt, bidra till en hållbar samhällsutveckling. Väl medvetna om den allt ökande komplexitet, som samhällets omfattande utmaningar innebär, lyfter vi nedan ytterligare några områden av strategisk natur för vårt fortsatta arbete och där det finns behov av insatser både på lärosätesnivå, men också från regeringens sida. 3.1 Internationellt konkurrenskraftiga tjänster och karriärvägar Universitetets största strategiska utmaning är att genom goda förhållanden attrahera kreativa och framgångsrika forskare, lärare och studenter i konkurrens med andra lärosäten nationellt och internationellt, och ge dem förutsättningar att utveckla vår utbildning och forskning mot högsta möjliga kvalitet. För att möta denna utmaning arbetar vi hårt för att tjänster och karriärvägar ska vara internationellt konkurrenskraftiga i form av resurser, långsiktighet och stabilitet. Bättre villkor och tydligare karriärvägar för unga forskare och stabilare förutsättningar för de högre lärartjänsterna är något som Umeå universitet ser som fullständigt centralt för vår egen utveckling och konkurrenskraft, men också för svensk högre utbildning och forskning i stort. Grunden för detta läggs i vår anställningsordning, bl.a. genom en tydlig tenure track där anställning som biträdande lektor är en anslagsfinansierad tillsvidareanställning som söks i hård konkurrens, och där innehavaren kan befordras till ett lektorat om högt uppsatta mål nås. Inom medicinska fakulteten

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 6 (35) kan ett biträdande lektorat dessutom kombineras med klinisk tjänstgöring och specialiseringstjänstgöring i en unik kombinationstjänst som Umeå universitet är ensamt om i landet. Två viktiga principer i Umeå universitets arbete är utlysning i konkurrens och internationell rekrytering samt långsiktigt goda förutsättningar i befattningarna som lektor och professor, bl.a. genom att dessa är finansierade av basanslagen för utbildning och forskning. Därför finns ingen individuell rätt att bli prövad för befordran till professor vid Umeå universitet, utan tillsättning av en professor får endast ske om det finns full finansiering för tjänsten på basanslagen för utbildning och forskning och att anställningen i övrigt är i linje med verksamhetens långsiktiga strategiska plan. Som ett led i utvecklingen vid Umeå universitet av en internationellt gångbar tenure track har innehavaren av ett biträdande lektorat således rätten att prövas för ett lektorat, men däremot endast möjligheten att så småningom bli prövad för en professur. Målet är att öka attraktionskraften för unga forskare av en akademisk karriär, samt öka förutsättningarna för en jämnare könsfördelning och ökad mångfald, inklusive att erbjuda lika goda villkor oberoende av kön och etnicitet. Från och med 2015 har Umeå universitet ett permanentat universitetsgemensamt pedagogiskt meriteringssystem. Systemet innebär att lärare kan ansöka om att bli utsedda till meriterad lärare eller excellent lärare, med vilket följer ett lönepåslag till läraren och en engångspremie till den institution där läraren är verksam. Tillsammans med de insatser som vi genomför på vårt eget lärosäte, skulle höjda basanslag ge lärosätena stärkta förutsättningar att skapa tydliga och transparenta karriärvägar samt goda och långsiktigt stabila villkor för forskare och lärare. Umeå universitet välkomnar utredningen om trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare (Dir. 2015:74). 3.2 Långsiktighet i forskningsfinansieringen och forskningsinfrastruktur Vid sidan av befattningsfrågorna utgörs en av de stora utmaningarna inom forskningen av en obalans i forskningsfinansieringen i form av att en för liten andel av de statliga anslagen fördelas som direkta basanslag och att en allt större andel av detta basanslag binds upp i krav på medfinansiering. Detta försvårar allvarligt lärosätenas möjlighet att ta det strategiska och långsiktiga ansvar som krävs för att Sverige fortsatt ska ha en ledande position inom forskning och utbildning. En specifik utmaning rör tillgång till tung infrastruktur. Ett samlat grepp om denna fråga är angelägen inför den forskningspolitiska proposition som presenteras hösten 2016. Vetenskapsrådets nya modell, i samarbete med de tio största forskningsuniversiteten, för prioritering, finansiering och organisation av nationell forskningsinfrastruktur är ett viktigt steg i rätt riktning. Umeå universitet ingår här i den referensgrupp som bildats. Umeå universitet har många unika infrastrukturer, varav flera redan utgör del i systemet av nationell infrastruktur. För Umeå universitet och för hela regionen kommer det att vara av stor betydelse i vilken utsträckning universitetet fortsättningsvis kan utgöra en nationell nod inom några områden. Det är en viktig faktor också för vår möjlighet att utveckla allianser som kan bidra till att framgångsrikt möta samhällets stora utmaningar. I avsnitt 6 utvecklas resonemang kring forskningsinfrastruktur vidare. I avsnitt 7.2 respektive 7.3 beskrivs områden där Umeå universitet kan ta ett utökat nationellt ansvar genom att utgöra nationell nod för infrastruktur och forskning; register- och biobanksforskning samt utbildning och forskning i frågor som rör det arktiska internationella samarbetet.

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 7 (35) 3.3 Utbildningskvalitet och fortsatt utbyggnad av utbildningen En viktig utmaning inom utbildning är att fortsatt öka kvaliteten i universitetets hela utbildningsportfölj och att förstärka den avancerade nivån. En grundläggande svårighet i detta som vi delar med övriga lärosäten är det faktum att ersättningsnivåerna för helårsstudenter och helårsprestationer fortfarande är urholkade i förhållande till de nivåer som beräknats vid det nuvarande resurstilldelningssystemets införande och som skulle behövas för att bibehålla och helst öka kvaliteten på svensk högre utbildning (se avsnitt 5.4). Umeå universitet ser positivt på den höjning som görs 2016 inom vissa utbildningsområden, men behovet är fortsatt stort inom samtliga områden. Även om antalet personer i åldern 20-24 år nu minskar i befolkningen ser vi ett stort intresse för studier vid Umeå universitet och vi ser goda möjligheter att åter expandera utbildningsvolymen i kontrollerad takt (se avsnitt 5.3). Det är viktigt för Umeå universitet som ett utpräglat riksrekryterande universitet att även framåt kunna rekrytera en betydande andel av studenterna från mellersta och södra Sverige, samt inte minst från andra länder. Samtidigt behöver vi ta vårt regionala ansvar, bl.a. genom att bygga ut vår läkarutbildning som i dag bedrivs på fyra olika studieorter (se avsnitt 7.1). I mitten av december 2015 lämnade regeringen ett förslag till riksdagen på ett nytt system som ska säkra kvaliteten på utbildningarna och främja kvalitetsutvecklingen vid Sveriges universitet och högskolor. Vid Umeå universitet beslutade rektor i november 2015 om ett kvalitetssystem för utbildning på grund- och avancerad nivå som började gälla den 1 januari 2016. Regeringens förslag till nytt kvalitetsgranskningssystem beaktades i arbetet med att ta fram vårt eget kvalitetssystem. Även om implementering kvarstår kan Umeå universitet därmed anses ligga långt framme i detta utvecklingsarbete. Umeå universitet är positivt till regeringens förslag på nytt kvalitetssäkringssystem som både innebär en internationell legitimitet och ett ökat ansvar för lärosätena att kvalitetsutveckla sina utbildningar. Samtidigt ser vi med stor oro på lärosätenas väsentligt höjda kostnader för kvalitetsgranskning i och med att uppgiften att anordna externa utvärderingar av utbildningsprogram, som tidigare ålegat Universitetskanslerämbetet, enligt förslaget kommer att flyttas till lärosätena. 3.4 Ökad internationalisering När det gäller internationalisering har Umeå universitet en positiv utveckling av såväl inresande utbytesstudenter som avgiftsbetalande studenter. De utländska studenter som söker sig till Umeå universitet trivs mycket bra, vilket ett högt betyg i undersökningen International student Barometer bekräftar. En viktig förklaring är Umeå universitets mottagning och introduktion av nyanlända internationella studenter, men också arbetet med att öka integrationen och kontaktytorna mellan inresande studenter och övriga studenter. Vi ser dock ett behov av att öka rekryteringen av utländska studenter ytterligare, både för internationalisering av utbildningen vid Umeå universitet och för regionens och Sveriges försörjning av avancerad arbetskraft. Kopplat till forskningen är internationell rekrytering till avancerad nivå också viktig som rekryteringsbas för forskarutbildningen. Umeå universitet anser därför att mer medel bör avsättas till stipendier för avgiftsskyldiga studenter, att begreppet full kostnadstäckning i studieavgiftssammanhang bör ses över och att utländska studenter bör erbjudas goda möjligheter att arbeta under och efter studierna.

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 8 (35) 3.5 Förstärkning av holdingbolagssfären och innovationsstödssystemet Umeå universitet har ett uttalat mål att ha ett väl utvecklat och effektivt innovationsstödsystem som möter de skilda behoven hos alla våra olika vetenskapsområden, likväl som de konstnärliga områdena. Umeå universitet har genom sitt holdingbolag och dess dotterbolag ett innovationsstödsystem, som under de senaste åren genomgått en intensiv utvecklingsprocess tillsammans med Innovationskontoret. Före 2011 var systemet främst utvecklat för att stötta kommersialisering av forskningsresultat och idéer som har sin grund inom medicin, naturvetenskap och teknik. För samhällsvetenskapliga, humanistiska och konstnärliga vetenskapsområden krävs dock andra processer för att skapa, stödja och skydda innovationer. För att nå målet om ett innovationsstödsystem som vänder sig till alla vetenskapsområden startade universitetet 2014 ännu en inkubator, Uminova expression AB. Genom expression avser Umeå universitet att stärka och komplettera vårt befintliga innovationsstödsystem med ett som riktar sig mot kulturella och konstnärliga näringar och mot näringar med bäring på den ökade digitaliseringen. En förstärkning av holdingbolagens kapitalbas är mycket angelägen för att bolagen ska kunna vara en mer aktiv part när det gäller kommersialisering av forskningsidéer i tidiga skeden då annat kapital inte finns att tillgå i denna tidiga fas. Holdingbolagen är en av de viktiga aktörerna för att kommersialisera kunskapstillgångar vid svenska lärosäten, men dessvärre är resurserna alltför knappa för att kunna bedriva effektiv verksamhet. Holdingbolagen behöver tillskott av såväl ägarkapital som driftskapital. Det krävs även förstärkningar av finansieringsströmmar i hela kedjan av utvecklingen av affärsidéer. Det gäller den allra tidigaste fasen före och i anslutning till t. ex. ALMI. Umeå universitet anser att holdingbolagen måste ges möjlighet att gå in med tidigt riskkapital för att stärka hela kedjan. 4. Ekonomisk utveckling I nedanstående tabell framgår universitetets ekonomiska resultat respektive intäkter de senaste fem åren, i miljoner kr. År År 2011 2012 2013 2014 2015 Ekonomiskt resultat +64 +12-109 -8-59 Intäkter 3 774 3 939 3 970 4 132 4 158 Av tabellen framgår att universitetet de senaste fem åren haft positiva ekonomiska resultat de första två åren och negativt resultat de senaste tre åren. Universitetets resultat de senaste åren är en medveten konsekvens av de satsningar som universitetsstyrelsen och även fakultetsnämnderna beslutat om samt målet att använda myndighetskapital till strategiska satsningar inom forskning och utbildning. Intäkterna har ökat sedan år 2011 med 384 mnkr eller 10,2 procent. Umeå universitet har per 2015-12-31 ett myndighetskapital motsvarande 514 mnkr. Universitetsstyrelsen har i sin beslutade budget för 2015 tagit fram en prognos för intäkts- och kostnadsutvecklingen år 2015 2017. Styrelsen har beslutat att anpassning ska ske till en lägre kostnadsnivå planerat fr.o.m. år 2014. Resultatet för år 2014 visar tydligt att anpassning till lägre

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 9 (35) kostnadsnivå genomförts, medan det ekonomiska resultatet år 2015 är lägre än planerat. I syfte att klara detta mål inför år 2016 och framåt har rektor i oktober 2015 beslutat om flera åtgärder i syfte att ytterligare säkra upp ekonomistyrningen inom universitetet. Universitetets bedömning är att det ekonomiska resultatet de närmaste åren kommer att följa universitetsstyrelsens beslut om anpassning till lägre kostnadsnivå. Umeå universitet var år 2014 det lärosäte i landet som hade lägst andel lokalkostnader i relation till totala kostnader, 9,7 procent. Andelen lokalkostnader är marginellt lägre år 2015 jämfört med år 2014. Universitetsledningen följer noga utvecklingen av lokalbestånd inklusive tomma lokaler och vidtar löpande åtgärder efter förslag från lokalförsörjningsenheten. Rektor beslutar om alla investeringar över 3 miljoner kronor. Mot bakgrund av detta är bedömningen att universitetet har god kontroll och förmåga att hantera de eventuella utmaningar som kan komma avseende förändrade lokalbehov. Sammanfattningsvis har Umeå universitet en stabil ekonomi och har som ambition att nyttja tilldelade resurser i hög grad. Vi ser inga risker för betydande intäktsminskningar eller oplanerade underskott i verksamheten de närmaste tre åren. Om universitetet mot förmodan skulle drabbas av betydande intäktsminskningar eller oplanerade underskott, kommer vi att vidta åtgärder. Vi bedömer att det finns tillräcklig ekonomisk stabilitet för att kunna hantera sådana situationer. 5. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 5.1 Allmänt Umeå universitet bedriver en bred och omfattande utbildning på grundnivå och avancerad nivå och erbjuder en mängd olika program och kurser inom medicin, odontologi, vård, farmaci, teknik, naturvetenskap, samhällsvetenskap, juridik, humaniora, idrott, det konstnärliga området och lärarutbildning. Universitetets utbildningsanslag uppgår till 1 319 mnkr för budgetåret 2016 (exkl. ALF och TUA). Umeå universitet har som utgångspunkt att samverkan utgör en integrerad del av både utbildning och forskning i syfte att öka kvaliteten av desamma. Umeå universitet tar emot en stor andel (63 procent) av de högskolenybörjare som kommer från Västerbotten, men är trots det ett utpräglat riksrekryterande universitet. Höstterminen 2014 hade 68 procent av nybörjarna på Umeå universitet sitt ursprung söder om de fyra nordligaste länen. Av dessa hade 15 procent okänt ursprung, den gruppen består till stor del av studenter från andra länder. Den nationella rankningen Urank år 2014 innehöll bl.a. indikatorer på jämn rekrytering med hänsyn till utbildningsbakgrund, utländsk härkomst och kön. När det gäller andel studenter på kurser med jämn könsfördelning ligger Umeå universitet på tredje plats i landet. Universitetet har lägst snedrekrytering av de äldre universiteten med avseende på föräldrars utbildningsbakgrund. Snedrekryteringen till Umeå universitet är något högre för utländsk härkomst än för utbildningsbakgrund. Universitetet arbetar intensivt med att få ett bättre strukturerat utbildningsutbud, se avsnitt 5.2. Arbetet med att fokusera och höja kvaliteten i utbildningsutbudet drivs ytterligare på av nödvändigheten att minska utbudet för att komma ned till takbeloppet. Samtidigt noterar universitetet ett fortsatt högt söktryck, antalet förstahandssökande till programutbildningar har ökat med 13

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 10 (35) procent mellan år 2012 och 2015, medan antalet antagna till programutbildningar endast ökat med 3,3 procent. Inför vårterminen 2016 låg Umeå universitet på tredje plats i riket när det gäller totalt antal sökande till utbildningsprogram. Antalet avgiftsbetalande studenter har ökat med drygt 24 procent mellan 2014 och 2015 (från 221 till 273). 5.2 Planering av utbildningsutbud Universitetsstyrelsen har i visionsdokumentet Umeå universitet 2020 Vision och mål fastställt nedanstående mål för utbildningsutbudet: Våra utbildningar är nationellt ledande och internationellt respekterade och präglas av nationell och internationell studentrörlighet. Studenterna deltar aktivt i planering och utveckling av utbildning på alla nivåer. Andelen utbildning på avancerad nivå är hög. Internationella studenter väljer Umeå universitet. Vi har ett attraktivt utbildningsutbud som utvecklas tillsammans med framstående utländska universitet. Umeå universitet har idag ett brett och omfattande utbildningsutbud. Bredden är en del av Umeå universitets profil som vi slår vakt om. Under de senaste åren har dock universitetet överskridit takbeloppet och har därför genomfört åtgärder för att begränsa omfattningen av både utbildningsutbudet och antalet helårsstudenter till takbeloppets ram. Målet med åtgärderna har varit att behålla bredden i utbildningarna, att skydda och utveckla programutbildningar samt att prioritera utbildningar på avancerad nivå och utbildningar med hög grad av internationalisering och samverkan. Före varje förändring som planeras i utbildningsutbudet görs en analys av bl.a. arbetsmarknadsanknytning och studenternas efterfrågan enligt en för Umeå universitetet fastställd handläggningsordning. För att främja kvalitetshöjande åtgärder för tvärvetenskapliga utbildningar som inkluderar flera fakulteter, har universitetet avsatt 2 mnkr för år 2016. Som ett led i att begränsa utbildningsutbudet men också för att stärka kvaliteten, infördes fr.o.m. år 2013 en modell för intern fördelning av grundutbildningsramar. Modellen bygger på följande fyra kriterier (indikatorer inom parentes): - Forskningsanknytning (disputerade lärare i undervisning) - Avancerad nivå (helårsstudenter, avancerad nivå) - Internationalisering (helårsstudenter, inresande studenter och utresande studenter inom utbytesavtal) - Samverkan (externa examensarbeten, kommer möjligen att kompletteras med fler indikatorer till senare budgetår) Sedan 2014 fördelas 15 procent av budgetramen för utbildning på grund- och avancerad nivå utifrån ovanstående kriterier. Resultatet av anpassningen av utbildningsutbudet och nämnda fördelningskriterier har hittills varit att andelen helårsstudenter på avancerad nivå har ökat markant. Även antalet externa examensarbeten och andelen disputerade lärare har ökat. Som planerat har detta inneburit att andelen studenter som tar examen ökar de närmaste åren. I nedanstående tabell framgår antal examina de senaste fem åren. Antal examina har ökat samtliga år med undantag av 2012. Omkring hälften av examina är yrkesexamina och den andra hälften är generella examina samt ett hundratal konstnärliga examina.

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 11 (35) År 2011 År 2012 År 2013 År 2013 År 2015 Antal examina totalt 4 234 4 103 4 289 4 410 4 837 Andelen helårsstudenter på program har ökat tack vare strategiska ställningstaganden. I nedanstående tabell framgår andel av helårsstudenter på program respektive fristående kurs de senaste fem åren. HST, i procent År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Andel program 66 % 68 % 71 % 74 % 75 % Andel kurser 34 % 32 % 29 % 26 % 25 % Antalet helårsstudenter på program har år 2015 ökat med ca 7 procent jämfört med år 2011, medan antal helårsstudenter på fristående kurser minskat med 30 procent jämfört med år 2011. Andelen programstudenter är högst inom medicinsk fakultet och andelen studenter på fristående kurser är högst inom humanistisk fakultet. I nedanstående tabell framgår andel av helårsstudenter på campus respektive distans de senaste fem åren. HST, i procent År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Andel campus 72 % 75 % 77 % 78 % 79 % Andel distans 28 % 25 % 23 % 22 % 21 % Som framgår av tabellen har andelen campusstudenter ökat de senaste fem åren. År 2015 var antalet helårsstudenter totalt 16 726, medan antalet helårsstudenter år 2011 var 17 742. Antalet har således minskat med 1 016 helårsstudenter eller 5,7 procent när år 2015 jämförs med år 2011. Hela denna minskning finns i gruppen distansstudenter som har minskat markant jämfört med år 2011, medan antalet campusstudenter är ungefär oförändrat jämfört med år 2011. Utvecklingen med minskning av fristående kurser och distansutbildning är planerad och i linje med såväl universitetets gemensamma som de enskilda fakulteternas strategiska överväganden i en period av begränsning av utbildningsvolymen. Det finns samtidigt risker i detta som bör beaktas, bl.a. när det gäller universitetets viktiga uppdrag att bredda rekryteringen till högskolan, att vara delaktig i det livslånga lärandet, studenters möjlighet till breddning av programstudier (goda exempel är språkstudier) och det särskilda ansvar vi tar i förhållande till den region där vi verkar. Nät- och sommarkurser kan attrahera andra studenter än campusutbildningar och tjäna som en första väg in i universitetsstudier. Distansutbildningar är viktiga i det regionala perspektivet, liksom kurser som kan läsas av yrkesverksamma som söker fortbildning. Distans- och nätutbildning används också i högre utsträckning av kvinnor: bland kvinnor fanns 25 procent av helårsstudenterna 2015 inom nät- och distansutbildning, medan motsvarande siffra för män var 15 procent. Det är därför viktigt att slå vakt om en tillräcklig flexibilitet i utbildningsutbudet för att kunna ge högskoleutbildning till människor från olika bakgrund och sammanhang och i olika faser av livet. Umeå universitet har som mål att utveckla utbildning som samordnas mellan campus- och nätundervisning, vilket bl.a. inkluderar

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 12 (35) utvecklad pedagogik, ökad forskningsanknytning, ökad internationalisering och samverkan med externa parter. Universitet arbetar aktivt med att stärka organisationen och arbetet med breddad rekrytering och bedömning av reell kompetens för att ge alla grupper i samhället lika stor tillgång till och ges likvärdiga möjligheter till genomförande av högre utbildning. Breddad rekrytering bör i första hand ses som en kvalitetsfråga som omfattar hela utbildningsprocessen, men också en rättvisefråga. Att erbjuda kompletterande högskoleutbildning för utländska akademiker samt kunskaps- och lämplighetsprov är ett annat viktigt område som prioriteras för att bidra till att dessa personer kan etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Umeå universitets har särskilda åtaganden och uppdrag enligt regleringsbrevet för 2016 att anordna decentraliserad utbildning motsvarande minst 100 helårsstudenter, att erbjuda utbildning i samiska och meänkieli samt att fortsätta utbyggnaden av ämneslärarutbildningen i samiska. Prioriteringar och förändringar som rör lärar- och förskollärarutbildningar För att möta arbetsmarknadens behov av utbildade förskollärare och i samband med att Umeå universitet fick beslutet om utökade platser inom förskollärarutbildningen, har vi sedan 2015 både höst- och vårintag. Det innebär att antalet nybörjarplatser har utökats med 30, dvs. från 90 till 120 per år. I jämförelse med de tilldelade platserna (45) når vi inte ända fram och det beror till största delen på brist på lärarutbildare inom området. De prioriteringar som universitetet har gjort gällande ämneslärare är främst inom teknik/naturvetenskap och estetiska ämnen, där bedömningen är att dessa områden tillgodoses på bästa sätt genom den kompletterande pedagogiska utbildningen (via så kallad yrkesväxling). De 34 extra platser Umeå universitet tilldelades lades på den kompletterande pedagogiska utbildningen med förhöjd studietakt där 23 studenter (företrädesvis mot teknisk/naturvetenskapliga ämnen) antogs höstterminen 2015. I nuvarande statistik kring kommande lärarbehov visas även på en brist inom de praktiskt/estetiska ämnena. Inom detta område erbjuds den kompletterande pedagogiska utbildningen på 50 procents studietakt för att möta målgruppens behov. Där registrerades höstterminen 2015 ca 40 studenter. När det gäller övriga tilldelningar av extraplatser, utnyttjades inte alla inför hösten. Vi ser en ökad marginell tillströmning till alla övriga lärarprogram och förhoppningen är att vi med den marknadsföringskampanj som lanseras inför sökomgången hösten 2016, kommer att få en fortsatt ökning. Prioriteringar och förändringar som rör hälso- och sjukvårdsutbildningar Vårdens behov av utbildad personal är stort, både på grund- och avancerad nivå. Umeå universitet arbetar med att utöka utbildningsplatserna inom läkar- och tandläkarutbildning samt sjuksköterskeutbildning, barnmorskeutbildning samt specialistsjuksköterskeutbildning i enlighet med statens budget år 2016 (prop. 2015/16:1). Storleken på beviljade anslag medger i dagsläget ett mycket begränsat utrymme för att ge fristående kurser. Fristående kurser är dock viktiga dels för att tillgodose det omgivande samhällets behov av utbildning, dels för att vitalisera utbildningsprogrammen. Umeå universitet kommer att fortsätta utreda möjligheten att skapa uppdragsutbildningar för att möta behovet av kompetensutveckling för de redan yrkesverksamma inom hälso- sjukvårdsområdet. I samband med denna utredning måste även vårdens begränsade resurser tas med i utredningen om möjlighet att tillskapa uppdragsutbildning. Vi utreder för närvarande också möjligheten att erbjuda personer med avslutad utländsk utbildning, hela eller delar av utbildning inom området, kompletteringsutbildning och examinationsmöjligheter.

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 13 (35) Både de institutioner som bedriver utbildningar som regeringen beslutar ska utökas och de verksamheter där studenter ska genomföra den praktiska träningen inom respektive program och specialitet, har för närvarande svårt att rekrytera lärare med adekvat kompetens, och handledare vid de verksamheter som ska ta emot studenter för praktisk träning. En kritisk faktor i vårt fortsatta arbete är att säkerställa tillgången till lärare och till placeringar för den nödvändiga verksamhetsförlagda utbildningen. 5.3 Beredskap för fler utbildningsplatser Den konsolidering som skett genom anpassningen av utbildningsutbudet till en lägre nivå har inneburit en del svåra avvägningar, men har också i flera avseenden varit positiv för Umeå universitet. Vi ser positivt på den beslutade satsningen med nya platser inom högskolan, både när det gäller generella/ej specificerade platser och även nya platser inom bristyrken som exempelvis förskollärare, lärare, sjuksköterskor etc. Umeå universitet ser därför en förnyad expansion, i måttlig och stadig takt, som önskvärd. En möjlighet att ta emot fler studenter skulle också underlätta en högre ambitionsnivå när det gäller breddad rekrytering och det livslånga lärandet. Det är dock viktigt att betona att en långsiktig plan för utbyggnaden bör eftersträvas samt att höjningar av takbeloppet bör vara permanenta snarare än tillfälliga. Universitetet kommenterar under avsnitt 7.1 specifikt utbyggnad av vårdutbildningar och äskar medel för en utökad läkarutbildning. 5.4 Höjda ersättningsnivåer och kvalitetsförstärkning Per capita-ersättningen inom utbildningsområdet humaniora, juridik, samhällsvetenskap, teologi, utbildningsvetenskap samt verksamhetsförlagd utbildning har höjts år 2016. Det är välkommet, men behovet av förstärkningar inom detta utbildningsområde är fortsatt stort. Det höjda ersättningsbeloppet på 250 mnkr som regeringen anslog i budgetpropositionen för 2016 till utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap samt till lärar- och förskollärarutbildningar, bör permanentas och inte såsom nu vara tidsbegränsat. Det behövs även påtagliga höjningar av ersättningsnivåerna inom samtliga utbildningsområden. Inte minst inom teknik och naturvetenskap tvingas vi att drastiskt minska studenternas möjlighet till laborationer som en följd av urholkade anslag. De årliga kostnadsökningarna för bl.a. lönerevision innebär större undervisningsgrupper samt risk att studenternas kontakttid med lärarna minskar ytterligare. Produktivitetsavdraget som kommenteras nedan innebär också att kraven på lärarna ökar varje år, vilket i sin tur innebär ökad risk för sjukfrånvaro. För att nå en ständigt högre kvalitet i vår högre utbildning, som svarar mot den nuvarande och inte minst den framtida arbetsmarknadens behov, är det alltså inte tillräckligt att bara delvis motverka den urholkning som har skett sedan resurstilldelningssystemets införande. Behovet av fortsatta kvalitetssatsningar kan också ställas i relation till de sjunkande resultat som vi nu ser i den svenska skolan. Att tänka sig att dessa sjunkande resultat ska föras vidare upp i den högre utbildningen är inte en acceptabel ambitionsnivå i en värld präglad av en allt mer kunskapsbaserad global konkurrens. Men för att utbilda studenter med bibehållen eller helst allt högre kvalitet när de har sämre förkunskaper med sig från gymnasiet kommer det att krävas mer än i dag: högre lärartäthet och -kompetens, en intensifierad pedagogisk utveckling, stärkt forskningsanknytning, nya

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 14 (35) tekniska hjälpmedel m.m. Dessa utmaningar kan dessutom förväntas öka ytterligare om en större andel av varje årskull genomgår högre utbildning. Om Sverige ska behålla och stärka sin position är en fortsatt satsning på att öka resurserna per student parallellt med andra kvalitetsdrivande insatser en nödvändighet. Den viktigaste orsaken till urholkningen är principerna för den årliga pris- och löneuppräkningen. Det s.k. produktivitetsavdraget, som innebär att alla lärosäten ska bli effektivare varje år genom en produktivitetsökning, är inte rimligt att tillämpa för kärnverksamheten vid ett lärosäte. Möjligheterna till effektivisering och rationalisering är inte desamma inom högre utbildning och forskning som i andra statliga myndigheters verksamhet. Följden blir i stället större undervisningsgrupper, minskad lärarstudentkontakt och andra negativa effekter. För vuxenutbildningen i Sverige används det s.k. Skolindexet, som inte har produktivitetsavdrag. Det s.k. produktivitetsavdraget bör därför snarast tas bort även vid universitet och högskolor. 6. Forskning och utbildning på forskarnivå Universitetsstyrelsen har i visionsdokumentet Umeå universitet 2020 Vision och mål fastställt fyra övergripande mål för forskning och utbildning på forskarnivå: Nydanande forskning: Vi är ett internationellt välrenommerat forskningsuniversitet med goda möjligheter att satsa på nydanande forskning. Forskning som antar samhällets utmaningar: Umeå universitets forskare verkar i vetenskapligt gränsöverskridande och kreativa miljöer och bidrar till att lösa svåra samhälls- och miljöproblem. Tillgång till den bästa forskningsinfrastrukturen: Vi har forskningsinfrastruktur av högsta klass och är internationellt ledande inom några områden som attraherar framgångsrika forskare från hela världen. Attraktiv forskarutbildning skapar konkurrenskraft: Vi utbildar doktorander med ett internationellt perspektiv för både akademi och samhälle. En förutsättning för nydanande forskning är en betydligt högre grad av långsiktighet än vi har i dag. Detta är en grundbult i det arbete som vi bedriver vid Umeå universitet. Men även om lärosätena kan och ska göra mycket för att skapa en större långsiktighet finns det grundläggande systemfel som behöver åtgärdas på nationell nivå: en alltför låg andel av de statliga medlen för forskning och forskarutbildning fördelas som direkta basanslag, och alltför mycket av detta basanslag binds upp i olika krav på medfinansiering. Detta försvårar allvarligt lärosätenas möjlighet att ta det strategiska och långsiktiga ansvar som krävs. Den ökade fokuseringen på relativt kortsiktiga resultatparametrar såsom bibliometriska indikatorer och externa forskningsmedel kan också bidra till en kortsiktighet där man inte vågar göra satsningar på det riktigt nya, som kan ha svårt att i det korta perspektivet bli publicerat, citerat och beviljas anslag. Riktade satsningar mot utpekade områden bör i dagsläget prioriteras lägre än ökade direkta anslag. Medelstilldelning till befintliga Strategiska forskningsområden bör dock fortsatt tilldelas och fördelas i

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 15 (35) enlighet med de forskningsfinansierande myndigheternas förslag som resultat av utvärderingen. Om nya riktade satsningar övervägs bör humaniora, samhällsvetenskap och utbildningsvetenskap ges ett större utrymme än tidigare. Därutöver pekar Umeå universitet på behov av särskilda åtgärder rörande klinisk forskning, verksamhetsnära utbildningsvetenskaplig forskning samt idrottsvetenskaplig forskning. Hur resurser till forskning och forskarutbildning fördelas är av grundläggande betydelse, både nationellt och på lärosätesnivå. Umeå universitet har infört en modell för fördelning av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå. Målet med den är att främja ett långsiktigt strategi- och förändringsarbete på fakultets- och institutionsnivå för att åstadkomma en systemförändring och stärkta grundförutsättningar för nydanande forskning. Den ena delen i denna modell fördelar nytillkomna medel mellan fakulteterna på samma sätt som den hittillsvarande nationella modellen, dvs. utifrån bibliometri och externa medel. Den andra delen innebär att forskningskontrakt tecknats mellan rektor och fakulteternas dekaner respektive Lärarhögskolans rektor baserat på Vision 2020 och delmål, strategier och uppföljningskriterier som rör forskning och utbildning på forskarnivå i fakulteternas och Lärarhögskolans verksamhetsplaner. Arbetet med forskningskontrakten utvärderades av externa bedömare under 2015. Resultatet tillsammans med fakulteternas verksamhetsplaner utgör underlag för fördelning av forskningsmedel under 2016 2018. Umeå universitet arbetar aktivt för att vara en relevant och attraktiv part i samhällsutvecklingen, en samarbetspart som bidrar till ett samhälle som står bättre rustat att genom forskningsbaserad kunskap möta rådande och framtida globala samhällsutmaningar, såväl som de samhällsutmaningar som har en mer lokal prägel. När det gäller samhällsutmaningar är Umeå universitet ett fullbreddsuniversitet som vill ta vara på de möjligheter det ger att arbeta gränsöverskridande. Ett exempel är vår satsning på ett arktiskt centrum, som ligger väl i linje med regeringens strategi för den arktiska regionen och som med ett särskilt stöd kan utgöra en än viktigare nationell resurs (se avsnitt 7.3). Kritik i vissa fall rättfärdigad har riktats mot att den utbildningsvetenskapliga forskningen inte är tillräckligt välutvecklad för att utgöra bas för verksamhetsutveckling inom skola och högskola samt att forskningsresultat inte tillräckligt systematiskt vidareutvecklas till kunskap som är mer direkt användbar för lärare och andra utbildningsaktörer. Jämförelser kan göras med medicinområdet där det finns väl etablerade former för att knyta samman forskning och verksamhetsutveckling. Sådan verksamhet är i det närmaste obefintlig inom utbildningsvetenskap. Umeå universitet har mer än fördubblat de medel vi själva avsätter till utbildningsvetenskaplig forskning över de senaste tio åren, men mer behövs. För att öka tillämpbarheten arbetar Umeå universitet för att forskning och verksamhetsutveckling knyts tätare samman i projekt där forskare och lärare i skolan samarbetar. Möjligheterna begränsas dock både av skolornas resurser för att delta i verksamhetsnära forskning och av tillgängliga forskningsmedel till utbildningsvetenskap. Umeå universitets och andra lärosätens arbete på detta område behöver stödjas av en gemensam strategisk satsning. Umeå universitet stödjer därför det av Uppsala, Göteborgs och Karlstads universitet framförda förslaget om ett samverkansavtal med ALF-modellen som förebild, och deltar gärna i en försöksverksamhet. Att ge forskarna tillgång till relevant och högkvalitativ forskningsinfrastruktur blir allt mer centralt för forskningens utveckling. Då kostnaderna för detta är betydande, och möjligheterna att få bidrag till

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 16 (35) infrastruktur försämrats i och med att bl.a. Wallenbergstiftelserna och Vetenskapsrådet dragit ner på sina stöd eller aviserat neddragningar, är det viktigt att samordna oss både inom universitetet och över landet. Ett samlat grepp om denna fråga från regering och riksdag är därför angelägen inför nästa forskningspolitiska proposition. Vetenskapsrådets nya modell för prioritering, finansiering och organisation av nationell forskningsinfrastruktur är ett viktigt steg i rätt riktning (även om vi också ser vissa behov av justeringar, bl.a. när det gäller formerna för finansieringen). En central del i Vetenskapsrådets nya modell för infrastruktur är att den bygger på dialog med lärosätena (där representation för de tio största forskningsuniversiteten, däribland Umeå universitet, utgör referensgrupp), vilket också varit ett viktigt inslag under utarbetandet, och på lärosätenas interna processer för identifiering av behov och prioritering. Prioritering och samordning behöver ske på alla nivåer. Vi har vid Umeå universitets initierat en omfattande översyn av vår forskningsinfrastruktur för att kartlägga vilken infrastruktur som främst är en angelägenhet för institutions- eller fakultetsnivån och vad som bör vara en regional eller nationell angelägenhet. Umeå universitet har flera områden där vi tar och vill ta ett nationellt ansvar för forskningsinfrastruktur. Några har de senaste åren kunnat ta en starkare nationell roll tack vare stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse tillsammans med medel från Umeå universitet och andra finansiärer. Det möjliggjorde 2012 en nysatsning för Umeås högkvalitativa metabolomikplattform i samarbete mellan Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå under namnet Swedish Metabolomics Centre (www.swedishmetabolomicscentre.se), och för Umeå universitets NMRspektroskopi som numera tillsammans med sin motsvarighet vid Göteborgs universitet utgör en nationell infrastruktur under namnet NMR for life (www.nmrforlife.se). Umeå Core Facility for Electron Microscopy (UCEM) vid Umeå universitet blev under 2014 en nationell resurs för avancerad elektronmikroskopi av högsta klass tack vare bidrag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, kompletterat med stöd från Umeå universitet och Kempestiftelserna. Det finns här en nära koppling till Umeå Centre for Microbial Research (UCMR) som under 2014 fick ett fortsatt femårigt Linnéstöd från Vetenskapsrådet, och Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS), svensk nod i det nordiska samarbetet med European Molecular Biology Laboratory (EMBL). En annan viktig nationell infrastruktur kopplad till dessa två program är Laboratories for Chemical Biology Umeå (LCBU), som under det gångna året blev formellt associerat till SciLifeLab liksom SMC och UCEM. Umeå universitet vill i avsnitt 7.2 och 7.3 nedan särskilt framhålla nedanstående områden där vi redan nu har en god kapacitet och där ett relativt begränsat tillskott kopplat till ett nationellt uppdrag kan ge ett stort mervärde för landets forskning. För att erbjuda unga forskare bättre förutsättningar har Umeå universitet tidigare i två omgångar genomfört satsningar i form av karriärbidrag riktade till sammanlagt mer än 100 yngre forskare. Under 2012 2014 byggde vi vidare på detta genom ledarskapsprogrammet Morgondagens forskningsledare, riktat till ett urval av tidigare mottagare av karriärbidrag. Ledarskapsprogrammet har nu byggts ut till att omfatta tre steg för att möta behoven i olika faser i karriären, från yngre forskare till professorer. Satsningen ska också ses som ett stöd för utvecklingen mot en mer jämställd forskarmiljö. Utbildning på forskarnivå ska ge oss morgondagens framgångsrika forskare och kreativa samhällsbyggare. Doktoranderna och deras forskning ska tillsammans med övrig forskning vid Umeå universitet bidra till både kunskapsutvecklingen och samhällets utveckling. Umeå universitet är nu i ett skede när ett flertal åtgärder genomförs för att utveckla forskarutbildningen. Bl.a. pågår en översyn

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 17 (35) av lärandemålen i studieplanerna, effektivisering av Ladok och andra verksamhetsstöd, utveckling av webbaserad individuell studieplan, åtgärder för att underlätta dubbel eller gemensam examen genom samarbeten med lärosäten i andra länder, samt insatser utifrån den avgångsenkät som sedan tre år tillbaka ges till alla doktorander som ska disputera. Insatserna har målet att ge doktoranderna bättre förutsättningar för sin vetenskapliga och personliga utveckling. Ett viktigt område för fortsatt förbättring är rekryteringen, bl.a. att få fler sökande från andra lärosäten i Sverige och utomlands. 7. Specifika prioriteringar och äskanden Umeå universitet vill här framhålla fyra specifika områden där vi redan i dag spelar en viktig nationell (eller, avseende läkarutbildningen, regional) roll men tror att denna skulle kunna utvecklas än starkare genom ett utpekat uppdrag och en resursförstärkning för ändamålet. Det rör i prioritetsordning en utbyggnad av läkarprogrammet på våra fyra studieorter, en nod för registerdata- och biobanksforskning, ett nationellt centrum för arktisk forskning och utbildning, samt resurser för att stärka Umeå universitets förutsättningar som Riksidrottsuniversitet. 7.1 Utbyggnad av läkar- och sjuksköterskeutbildningar Universitet äskar utökade resurser för grundutbildningsram och ALF-medel till utbyggnad av läkarprogrammet med 40 nybörjarplatser fr.o.m. år 2017. Behovet av sjuksköterskor och läkare i Norrland är mycket stort. Umeå universitet vill medverka till kunskapsbyggande och för att för att möta behovet av arbetskraft. För att uppfylla behovet av sjuksköterskor och läkare i Norrland måste dock många fler utbildas. Umeå universitet äskar därför utökad grundutbildningsram och ALF-tilldelning för att ytterligare bygga ut läkarutbildningen, inte minst för att säkra och utnyttja den utbildningskapacitet som finns i Sunderbyn, Sundsvall och Östersund. När det gäller sjuksköterskor pågår en utbyggnad inom vår befintliga budgetram, men Umeå universitet vill peka på behovet av långsiktiga planeringsförutsättningar när det gäller specialistsjuksköterskeutbildningarna. Läkarprogrammet I samband med den utökning av läkarprogrammet som skedde i budgetpropositionen 2008 uttalade regeringen att utökningen vid Umeå universitet innebär att det blir möjligt att påbörja en mer decentraliserad form av läkarutbildning. Den regionaliserade läkarutbildningen vid Umeå universitet invigdes i januari 2011 genom att utbildningen från termin sex startade på tre nya studieorter utanför Umeå. I januari 2014 tog de första studenterna som gjorde de kliniska delarna av programmet vid de tre länssjukhusen i Sunderbyn, Sundsvall och Östersund sin läkarexamen. Majoriteten av dessa stannar kvar i Norrland för allmäntjänstgöring (AT). Läkarutbildningen i med studieort Sunderby kan här tjäna som ett gott exempel. Utfallet av hur många som stannat kvar i Norrbottens län efter läkarexamen ligger för närvarande på ca 70 procent, d v s ca 35 av 50 studenter totalt har valt att bli kvar, antingen genom att gå direkt vidare till allmäntjänstgöring eller genom att vikariera som underläkare.

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 18 (35) Den regionaliserade läkarutbildningen med fyra studieorter har varit en stor framgång för studenterna, universitetet, sjukvården och för samhället. Studenterna får en bra klinisk utbildning i en miljö med bra tillgång till patienter och praktisk handledning. Universitetet har anställt två universitetslektorer per termin och placeringsort (totalt 28), vilket är en förutsättning för att utveckla en akademisk miljö kring studenterna och på vårdavdelningarna. Förstärkt fokus på forskning och undervisning kommer även till exempel AT-läkare och ST-läkare tillgodo i form av bättre handledning. Ett tydligare fokus på handledning och utbildning har även identifierats för flera andra kategorier i vården och det akademiska klimatet har stärkts på alla utbildningsorterna. En ökning av antalet publikationer och doktorander vid orterna utanför Umeå kan ses efter start av den regionaliserade läkarutbildningen. Landstingen vinner också genom att läkarförsörjningen normalt är bättre på utbildningsorter. För att säkerställa dessa framgångar behöver dock utbildningen byggas ut ytterligare. Prognoserna tyder på att efterfrågan på läkare kommer att vara fortsatt hög. I Norrland är situationen svårare än i resten av landet. Där fortsätter antalet distriktsläkare att minska och medelåldern är hög. Dessutom har det blivit allt svårare att bemanna upp med hyrläkare. För att möta svårigheten att rekrytera läkare i Norrland, bör läkarutbildningen i Norra regionen (Jämtland-Härjedalen, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten) utökas. Detta kan göras med högsta kvalitet tack vare den inarbetade organisationen över hela Norra regionen. Samtliga fyra landsting åtar sig enligt skriftlig överenskommelse att tillhandahålla klinisk praktik för ett utökat antal utbildningsplatser inom läkarutbildningen. Kvaliteten vid läkarutbildningen i Umeå är hög. Studenterna har vid alla fyra studieorterna helt likvärdiga examinationsresultat. I den utvärdering av läkarutbildningen som Universitetskanslerämbetet publicerade 2014 bedömdes Umeå universitet ha mycket hög måluppfyllelse gällande två centrala mål, nämligen fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa samt förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående. Utvärderingen visade även på bristande måluppfyllelse när det gäller förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper för Umeå universitet, Uppsala universitet och Göteborgs universitet. Denna brist har Umeå universitet nu åtgärdat. Utbildningen erhöll omdömet hög kvalitet vid Universitetskanslerämbetets granskning år 2015. En utökning av läkarutbildningen vid Umeå universitet är avgörande för att få långsiktig stabilitet i den regionaliserade läkarutbildningen. Utbildning på fyra orter i Norra Regionen (www.lp4u.se) är nu framgångsrikt etablerad och det finns goda förutsättningar att öka antalet utbildningsplatser. Att driva utbildning med fasta lärare på fyra orter långt från varandra med hög kvalitet genererar extra kostnader i form av kommunikationsteknik, lärare och lokaler. När antalet studenter på varje ort är för litet blir kostnaderna i längden ohållbara. För att få ekonomisk stabilitet i utbildningen bör därför en utökning med totalt 40 studenter per år (fördelat på de fyra orterna) göras. En utökning som ger långsiktig stabilitet till den regionaliserade läkarutbildningen skulle också kunna skapa förutsättningar för en försöksverksamhet som är under diskussion där en del av läkarprogrammet skulle inriktas mot glesbygdsmedicin, dvs. de särskilda förutsättningar som gäller för att verka som läkare i uttalad glesbygd (delvis i arktiska förhållanden). I det projektet avser vi i så fall att involvera vårt alliansuniversitet i Tromsö.

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 19 (35) Umeå universitet äskar mot bakgrund av ovanstående en utökning av grundutbildningsram och ALFmedel motsvarande 40 läkarstudenter per år från och med 2017 (220 HST efter full utbyggnad). Landstingen i Västerbotten, Norrbotten, Västernorrland och Jämtland åtar sig att tillhandahålla klinisk praktik. Sjuksköterskeprogrammen Det är redan i dag och förväntas bli en ännu större brist på sjuksköterskekompetens i norra Norrland bl.a. på grund av stora pensionsavgångar och en allt äldre befolkning med ökad efterfrågan på sjuksköterskor. En nationell brist inom ett kompetensområde slår vanligen hårdast mot landets glesare befolkade regioner. Därför är det väsentligt att utöka antal platser med bibehållen eller förbättrad kvalitet i specialistsjuksköterskeprogrammen. Umeå universitet har ett omfattande utbildningsutbud för sjuksköterskeprogram på grund- och avancerad nivå, totalt 13 utbildningsprogram (inklusive barnmorskeprogrammet) förlagda på fyra orter. Regionaliseringen av delar av sjuksköterskeprogrammet, liksom den distansutbildning som universitetet sedan många år bedriver, underlättar rekryteringen genom att möjliggöra för personer som av olika skäl är bundna till sin nuvarande bostadsort att genomgå en utbildning och bli yrkesverksamma inom samma geografiska område. Det är samtidigt förknippat med ökade kostnader. Dessa belastar i första hand universitetet. Umeå universitet finansierar från och med 2013 en utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen med 10 nybörjarplatser per år inom befintlig budgetram i enlighet med budgetunderlag för åren 2013-2015 samt i överenskommelse med fyra berörda landsting. Umeå universitet avser att fortsätta denna utökning som pågår under en femårsperiod. Det innebär 50 fler nybörjarplatser per år när utbyggnaden är klar 2017 jämfört med 2012. När det gäller specialistsjuksköterskeprogram och barnmorskeprogram har Umeå universitet gjort utökningar utifrån regeringens önskemål. Svårigheten här är att rekrytera disputerade lärare. Vidare hämmas rekryteringen till specialistsjuksköterskeprogram mycket av bristen på sjuksköterskor. Universitetskanslersämbetet framhåller också behovet av bättre planeringsförutsättningar i rapporten Specialistsjuksköterskor och vårdens behov (Rapport 2014:8). Umeå universitet vill framhålla att en långsiktigt planerad utökning av specialistsjuksköterskeprogrammen är avgörande för att säkra kvaliteten och för att kunna rekrytera kompetenta lärare, och inte minst för att långsiktigt tillhandahålla god specialistomvårdnad i vården och omsorgen. 7.2 En nod för registerdata- och biobanksforskning Umeå universitet äskar 25 mnkr per år 2017 19 för att utveckla vår ledande roll som regional, nationell och internationell nod för registerdata- och biobanksforskning. Medlen avses användas för vidareutveckling av en ändamålsenlig organisation för kapacitetshöjande logistik vilket bland annat innebär ökad kompabilitet mellan olika system. Umeå universitet välkomnar även ett specifikt uppdrag angående utveckling av tekniken för federerade databaser i enlighet med Registerforskningsutredningens förslag (SOU 2014:45). Umeå universitet vill ytterligare stärka svensk forsknings unika position inom registerdata- och biobanksbaserad forskning. Inom båda dessa områden har forskare vid Umeå universitet varit

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 20 (35) pionjärer, och de material som byggts upp av register och biobanker i kombination har bidragit till Sveriges internationellt ledande ställning för att klarlägga orsaker till våra stora folksjukdomar och hur dessa kan förebyggas och behandlas. Vi vill öka tillgängligheten och kapaciteten så att befolkningsbaserade och sjukdomsspecifika register samt biobanksprover kan utnyttjas optimalt. Vi har även tagit och vill fortsatt ta en ledande roll när det gäller tekniken för federerade databaser, och välkomnar ett specifikt uppdrag angående utveckling av tekniken för federerade databaser i enlighet med Registerforskningsutredningens förslag (SOU 2014:45). Exempel på tillgångar vid Umeå universitet och framsteg som de möjliggjort Umeå universitet har, i nära samarbete med Västerbottens läns landsting, sedan flera årtionden byggt upp högkvalitativa befolkningsbaserade forskningsregister (med information om varje individs levnadsvanor etc.), sjukdomsspecifika register och biobanker. Nu finns unika forskningsmöjligheter via koppling av longitudinellt insamlad information kring varje individ till samma individs prover i biobanker. En viktig infrastruktur är Demografiska databasen (DDB) som har historiska och moderna befolkningsdata och ett nationellt uppdrag att tillgängliggöra dessa för forskning och utbildning. Den finns nu inom Centre for Demographic and Ageing Research (CEDAR), som också hyser Linnédatabasen som används i forskningsprogrammet Ageing and Living Conditions (ALC), samt är värd för det svenska deltagandet i den internationella surveyundersökningen Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE). Linnédatabasen är ett bra exempel på databaser som byggts i samarbeten över fakultetsgränser och som kombinerar nationella befolkningsdata och hälsodata med lokala data från andra databaser. Umeå SIMSAM LAB som fokuserar på barn och unga är ett annat sådant exempel. Utöver SHARE är Umeå universitet också värd för det svenska deltagandet i European Social Survey (ESS), som i likhet med SHARE erhållit status som European Research Infrastructure Consortium (ERIC). Northern Sweden Biobank (NSB) är Sveriges största befolkningsbaserade biobank med lång uppföljningstid och mycket hög provkvalitet, som i internationella jämförelser genomgående fallit ut som den främsta. Exempel på forskningsgenombrott där prover från denna unika biobank kombinerats med data från olika register och tumörbiobanker är påvisandet av sambandet mellan HPV-infektion och livmoderhalscancer vilket medförde att industrin vågade bekosta utvecklandet av ett vaccin som idag är allmänt accepterat. Andra exempel är fynd av riskmarkörer för insjuknande i reumatiska sjukdomar och strategier för att förutsäga prostatacancer. Företagssamarbete finns inom ett flertal forskningsprojekt och flera former av innovativa processer pågår tillsammans med industrin. Pågående uppbyggnad av infrastruktur Umeå universitets infrastruktur kring befolkningsbaserade register, sjukdomsspecifika register och biobanker är under fortsatt stark utbyggnad. Landstinget och universitetet har ingått ett samarbetsavtal för att förenkla datafångst från olika hälsodatabaser, utveckla IT-plattformar, förbättra support inom juridik och etik samt skapa ett bättre stöd för utveckling och säkerhet för bland annat nationella kvalitetsregister. Arbetet bedrivs inom Registercentrum Norr och Regionalt Cancercentrum Norr. Universitetet har även bildat stödorganisationen Enheten för biobanksforskning (EBF), som initierat ett konsortium för register- och biobanksforskning. Internationellt deltar universitetet i uppbyggnaden av flera konsortier som genom att samordna flera nationers register och biobanksresurser kommer att kunna skapa än större material med ytterligare forskningsmöjligheter.

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 21 (35) Tillgängliggörande med bibehållen integritet federerade databaser Samkörning av olika register och biobanker, samt uppbyggande av forskningsdatabaser väcker frågor om hur den enskilda individens integritet kan skyddas samtidigt som forskningen främjas. Utredningen Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45) behandlar just frågan om hur de unika möjligheter till världsledande forskning som finns kan realiseras genom att forskarna ges bättre tillgång till dessa data, men samtidigt med bibehållet högt integritetsskydd för varje person. Federerade system, som möjliggör länkning av autonoma och geografiskt utspridda databaser och register, skulle kunna kombinera hög säkerhet för individen med hög tillgänglighet för forskare. En prototyp har utvecklats vid Umeå universitet för att federera lokala kvalitetsregister. Umeå universitet satsar nu ytterligare resurser på forskning och teknisk kompetensuppbyggnad inom databasområdet som ett led i att skapa en infrastruktur för federerade forskningsdatabaser. Universitetet välkomnar Registerforskningsutredningens förslag (SOU 2014:45) att Umeå universitet ges i uppdrag att utveckla och driva ett nationellt federerat system, och diskuterar gärna vid kommande dialoger de närmare förutsättningarna och resursbehoven för ett sådant uppdrag. Med nationellt stöd kan nya steg tas Universitetets satsning på att utveckla, samordna och nyttiggöra register/databaser och biobanker, tillsammans med den kompetens som byggts upp inom området, ger Umeå universitet goda förutsättningar att ta en tydligare roll som ett nationellt och internationellt centrum för befolkningsbaserad registerdata- och biobanksforskning. Ökade resurser och ett därtill kopplat uppdrag skulle ge möjligheter att vidareutveckla en organisation som gör att universitetets register- och biobanksresurser i världsklass kan användas mera effektivt. På detta sätt kommer Sverige som nation till fullo att kunna nyttja den internationellt unika resurs som i synergi med andra strategiska satsningar (t ex. SciLife Lab, regionala strukturfonder och BBMRI.se) ger svensk akademisk och industriell forskning ett internationellt försprång. Särskilt stor betydelse bedöms en sådan infrastruktursatsning ha för sjukdomar som idag utgör en stor börda såväl för den enskilde som för samhället som diabetes, demenssjukdomar, infektionssjukdomar, hjärt- /kärlsjukdom, allergier och cancer. Databaserna ger också möjligheten att analysera komplexa samhällsförändringar och dess betydelse både vad gäller tillväxt och välfärd, vilket kan användas som underlag för beslut på olika samhällsnivåer. Umeå universitet anhåller mot bakgrund av ovanstående om 25 mnkr per år 2017 2019 för utbyggnad av infrastrukturen kring register- och biobanksforskning. Ökade resurser behövs för att vidareutveckla en organisation som möjliggör att universitetets register- och biobanksresurser i världsklass kan nyttjas effektivare. På detta sätt kommer Sverige som nation till fullo att kunna nyttja den internationellt unika resurs som i synergi med andra strategiska satsningar (t ex. SciLife Lab, regionala strukturfonder och BBMRI.se) ger svensk akademisk och industriell forskning ett internationellt försprång. 7.3 Nationellt centrum för arktisk forskning och utbildning Umeå universitet anhåller om ett uppdrag avseende arktisk forskning samt äskar resurser motsvarande 20 mnkr/år för att under perioden inrätta ett nationellt centrum för arktisk forskning och utbildning.

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 22 (35) Intresset för Arktis är större än någonsin. I en tid av hastig klimatförändring och förändrade geopolitiska förutsättningar ser vi nya utmaningar för befolkningar, samhällen, industrier (t.ex. gruvnäringen), säkerhet, ekonomisk utveckling och miljöer. Hållbara lösningar kräver forskningsbaserad kunskap, och vikten av en stark forskning kring Arktis med omfattande internationella samarbeten blir alltmer påtaglig. I Sveriges strategi för den arktiska regionen från 2011 påtalas att det behövs förstärkningar i samarbetsformer och forskningens infrastruktur för att kunna skapa möjligheter för samspel mellan forskning, högre utbildning, politik och samhälle. I utredningen Tillväxt i norr. Hur kan Norge, Sverige och Finland skapa hållbar tillväxt i arktiska Skandinavien? (Statsrådets kanslis publikationsserie 2/2015) som presenterades i januari 2015 konstateras att det krävs ökad student- och forskarrörlighet och mera samarbete inom forskning och högre utbildning för att skapa hållbar tillväxt i norr. Det nyligen ingångna polarforskningsavtalet med USA och regeringens engagemang i Arktiska rådet pekar också på de arktiska forskningsfrågornas aktualitet. Sverige behöver flytta fram sin internationella position Sverige saknar emellertid en nod och arena för de arktiska frågorna inom landet som kan främja ett effektivt resursutnyttjande och ett lösningsorienterat angreppssätt inom forskning, undervisning, förvaltning och samverkan med det omgivande samhället. Polarforskningssekretariatet svarar för en ovärderlig funktion när det gäller stöd och samordning av viss slags forskning, men det skulle behövas ett angreppssätt som är ämnesmässigt bredare och kan spela en starkare roll även vad gäller utbildning och samverkan. Sverige saknar i dag möjligheter att överblicka, samordna och utveckla den potential som ryms på landets samtliga universitet. För att Sverige ska kunna flytta fram sin position så att vi kan delta på någorlunda lika villkor i det internationella forskningssamarbetet behöver ett koordinerat nationellt arktiskt forsknings- och utbildningscentrum etableras. Därigenom skulle en internationellt attraktiv forskningsarena tillskapas, där svenska samarbeten med forskare, organisationer och andra aktörer koordineras, där aktiviteter i arrangemang och utlysningar initieras, där kurser och utbildningsprogram erbjuds och där ett väl utvecklat samarbete med Arktiska Rådets arbetsgrupper äger rum. I Norge (Tromsö) och Finland (Rovaniemi / Uleåborg) finns väl etablerade arktiska centra. Fram till december 2012 saknade Sverige, som enda medlemsland i Arktiska Rådet, ett universitetsbaserat arktiskt forskningscentrum. Då invigdes Arcum - Arktiskt Centrum vid Umeå universitet. Målsättningen var redan från början tvåfaldig: dels att samordna och utveckla arktisk forskning och utbildning vid Umeå universitet, dels att vara en samlande kraft för arktisk forskning i Sverige. Arcum en framgångsrik forskningsmiljö Inom Umeå universitet har Arcum arbetat fram ett koncept för tvärvetenskapliga svar på dagens och framtidens utmaningar. I nuläget ingår mer än 260 affilierade forskare. Arcum har en stark grund av framgångsrika forskare, inom flera områden nationellt ledande, samtidigt som nya ämnesområden och unga forskare kontinuerligt ansluter till verksamheten. Den arktiska forskningen på Umeå universitet spänner över samtliga fakulteter och innefattar samtliga tre prioriterade områden som framhålls i Sveriges nationella strategi: klimat och miljö, ekonomisk utveckling och den mänskliga dimensionen. Ett forskningstema är landutnyttjande och naturresurser, som beaktar de komplexa systemen för bl.a. skogsbruk, jordbruk, gruvdrift och rennäring (bl.a. inom programmet Mistra Arctic Sustainable Development). Kultur och identitetsprocesser är tillsammans med sociala, juridiska, politiska och demografiska perspektiv av stor betydelse. Konkurrens och konflikter kan uppstå kopplat till såväl landutnyttjande som identiteter, kring frågor om produktion, turism och regional utveckling och i relation till klimatförändringar, hållbar utveckling och globalisering. Forskningen om effekten av

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 23 (35) miljö- och klimatförändringars inverkan på arktiska ekosystem på land och i vatten är en annan viktig del av vår verksamhet och bedrivs bland annat genom Climate Impacts Research Centre i Abisko. En annan viktig del av den arktiska forskningen är bioprospektering som handlar om att hitta nya antibiotika baserad på organismer från Ishavet. Medicinsk forskning samarbetar i ambitiösa ansträngningar att skapa en långsiktig förståelse för hälsoutvecklingen i arktiska områden, med fokus på nya riskfaktorer och tillkommande problem. När det gäller den mänskliga dimensionen har samerna en särskild betydelse som det enda urfolket i Europa, och Umeå universitet har sedan lång tid tillbaka ett väl etablerat Centrum för samisk forskning (CeSam). Internationellt ansvarstagande När det gäller vårt nationella ansvarstagande ser vi att Arcum efterfrågas av myndigheter och andra som vill ha kunskap om och ingångar till den arktiska världen. Arcum har också redan axlat betydande internationella uppdrag: vi leder nu arbetet inom International Arctic Social Sciences Association, representerar Sverige i expertgruppen för sociala, ekonomiska och kulturella frågor inom Arktiska rådets arbetsgrupp för hållbar utveckling (SDWG SECEG), delar ordförandeskapet i International Arctic Science Committees arbetsgrupp för samhälls- och humanvetenskaper (IASC WGSH), ingår i styrgruppen för International Conference on Artic Research Planning III (ICARP III) och har flera centrala uppdrag i nätverket University of the Arctic (UArctic). Vi har ett utmärkt samarbete med Polarforskningssekretariatet, bl.a. genom verksamheten på forskningsstationen i Abisko. Det nationella och internationella erkännandet har också skapat ett intresse för forskare från andra lärosäten inom och utom landet att affiliera sig till Arcum. Sverige behöver ett nationellt arktiskt centrum Det är tydligt att Arcum fyller ett viktigt behov, men i dagsläget saknas kapacitet att fullt ut möta den stora efterfrågan som finns. Umeå universitet föreslår därför att universitetet ges ett uppdrag med tillhörande resurser för att utveckla ett nationellt arktiskt centrum som kan koordinera arbete inom det arktiska området avseende högre utbildning, forskning och samverkan, samt tjäna som ingång och svensk koordinator i internationella sammanhang. Ett utpekat nationellt centrum med ytterligare resurser skulle kunna skapa mötesplatser för studenter, doktorander och forskare från olika ämnesdiscipliner och länder, samt förstärka sin aktiva roll i det internationella forskningsstrategiska arbetet och utveckla än mer omfattande samarbeten med det omgivande samhället. Ett sådant centrum skulle komplettera Polarforskningssekretariatet genom ett bredare perspektiv vad gäller forskningsinriktningar och högre utbildning. Umeå universitet tydliggör genom Arcum sin vilja och kapacitet att möta Arktis utmaningar, bl.a. genom tillgång till unika forskningsinfrastrukturer, excellenta möjligheter till både ämnesdisciplinära och tvärvetenskapliga samarbeten, samt en uttalad vilja att samverka med människor, samhällen och näringsliv i norr. Arcum har god potential att med ytterligare förstärkningar utvecklas till ett nationellt centrum som hjälper Sverige att vara en tongivande aktör inom arktisk forskning och högre utbildning, och på den grunden utveckla initiativ och ansvarstagande inom Arktiska Rådet, EU och i ett globalt urfolksperspektiv. Dessutom skulle utbildningsprogram etableras, ett ökat ansvar skulle tas för större vetenskapliga arrangemang, och man skulle kunna arbeta mer omfattande med innovationsprocesser. Genom ett nationellt center för arktisk forskning skulle Sverige bli en ledande aktör på den internationella forskningsarenan och ta ett efterfrågat och nödvändigt ansvar för utvecklingen inom detta område.

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 24 (35) 7.4 Umeå universitets uppdrag som Riksidrottsuniversitet Umeå universitet anhåller om resurser motsvarande 10 mnkr/år för att öka förutsättningarna att fullgöra uppdraget som Riksidrottsuniversitet. Riksidrottsuniversiteten är en ny och välkomnad satsning i svensk högre utbildning. De tre Riksidrottsuniversitet, bestående av totalt fem lärosäten, som inrättades under 2015 har möjlighet att skapa bättre förutsättningar för praktiknära idrottsforskning och att hitta samarbetsytor mellan svensk idrott och högre utbildning och forskning. Vid Umeå universitet finns väl etablerad forskning och utbildning inom det idrottsvetenskapliga fältet, vilket vi också fick ett kvitto på när vi utsågs till ett av de tre Riksidrottsuniversiteten och dessutom var det enda lärosäte som ensamt ansågs uppfylla kraven. Umeå universitet har det bredaste utbildningsutbudet och flest studenter inom idrottsområdet i Sverige samt även flest studenter med elitidrottsavtal. Idrottshögskolan vid Umeå universitet samordnar och utvecklar utbildning och forskning samt verkar för samverkan och innovation inom det idrottsvetenskapliga fältet. Den idrottsvetenskapliga forskningen vid universitetet bedrivs inom ett tiotal olika institutioner och finns i dag inom samtliga fakulteter, främst inom ämnena idrottspedagogik, idrottspsykologi och idrottsmedicin. Universitetets idrottslaboratorium har utvecklats positivt och är fortsatt en viktig forskningsinfrastruktur för idrottsforskning och även för utbildning inom idrottsområdet. Ökade resurser skulle ge möjligheter att vidareutveckla en verksamhet som ger förutsättningar för långsiktig stabilitet för idrottsforskning, mer omfattande samarbeten med såväl landsting, kommuner som idrottsrörelsen, anpassade studier för elitidrottare och kompetensutveckling på vetenskaplig grund. Idrottsforskningen kan bidra till bättre livskvalitet, välbefinnande och hälsa för enskilda individer och stora hälsoekonomiska och andra vinster för samhället. Med ökade resurser kan forskning som bl.a. handlar om sambanden fysisk aktivitet, hälsa och livsstil men också forskning om förutsättningarna och villkoren för idrott och att vara fysiskt aktiv för olika grupper i samhället, för att bidra till en mer jämlik hälsa i befolkningen förstärkas. I flera omgångar har Umeå universitet gjort riktade centrala satsningar för att stärka vår idrottsforskning vilket också avspeglas i att vår forskningsaktivitet inom dessa områden har ökat markant de senaste åren. Nationellt sett kan dock idrottsforskningen generellt sett betraktas som underfinansierad. För att idrottsvetenskapen ska kunna bidra till en positiv samhällsutveckling och en förbättrad folkhälsa krävs förstärkta resurser från regeringen. Umeå universitet ser positiva värden i att vara ett Riksidrottsuniversitet, inte minst när det gäller vårt lärosätes attraktionskraft och rekryteringen av nya studenter. För att lyckas fullgöra vår potential som Riksidrottsuniversitet är det emellertid viktigt att vi ges rätt ekonomiska förutsättningar för att utveckla området avseende högre utbildning, forskning och samverkan. Detta är också viktigt för att Riksidrottsuniversitetet inte ska bli ett tillfälligt projekt som efter en tid inte kan drivas vidare. Mot bakgrund av detta äskas en förstärkning motsvarande 10 mnkr/år till Umeå universitet som Riksidrottsuniversitet vilket också inkluderar en förstärkning av vår idrottsvetenskapliga forskning.

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 25 (35) 8. Investeringar i anläggningstillgångar De totala investeringarna i anläggningstillgångar beräknas år 2016 vara 220 mnkr, dvs. i enlighet med beräkningarna i budgetunderlag för 2017-2019 vilket är något lägre än utfallet för 2015. Åren 2017-2019 beräknas investeringarna ligga på ungefär samma nivå. Orsaken till denna nivå är att universitetet genomför satsningar på interaktiva miljöer, lokaler för Cryo-Elektronmikroskopi, byggnation av hus avseende polisutbildning samt ökade investeringar i forskningsinfrastruktur. 9. Investeringar i lokaler Investeringar för åren 2017-2019 bygger på prognoser. Flera projekt är inte i detalj kostnadsberäknade eller beslutade och prognosen innehåller därför osäkerheter. Under perioden planeras en ombyggnation av Biologihuset till ett Medicinskt biologiskt centrum vilket innebär att det kommer att bli aktuellt för Umeå universitet att göra en framställan till regeringen om att få teckna hyresavtal som kräver regeringens medgivande enligt förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning. Projektet medför investeringar och ökade hyreskostnader. Vi planerar också en omlokalisering av Polisutbildningens verksamhet till huvudcampus, och därmed också en effektivisering i form av möjlighet till samnyttjande, som kommer att innebära investeringar och ökade hyreskostnader. Ytterligare en viktig satsning är investeringar i två nya interaktiva fokusmiljöer. Vi utreder hur Universum ytterligare skulle kunna stödja våra kärnverksamheter. De därutöver största kommande investeringarna är lokaler för Cryo-Elektronmikroskopi och en satsning för att höja nivån på lärosalar. Sammanfattningsvis kan man konstatera att även de kommande åren kommer investeringsnivån sannolikt att vara högt. Universitet med en stor volym lokaler har hela tiden att balansera lokalbehov mot riskexponering i kontraktslängder. En professionell hantering av kontrakten ger normalt sett en blandning av längre och kortare kontraktslängder för att kunna möte olika händelseutvecklingar. Universitetet behöver kunna lägga en andel av vara kärnlokaler i längre kontrakt och kunna hålla lokaler som härbärgerar verksamheter av mer volatil karaktär med lite kortare kontraktslängder. För att kunna hålla låga kostnader är låg riskexponering för en fastighetsägare av stor vikt, framförallt vid nyproduktion och stora ombyggnationer som kräver stora investeringar av fastighetsägaren har ett längre hyresavtal betydelse för årshyran. Möjligheten att agera utifrån en lokal marknad och dess svängningar kan vara avgörande för hur utfallen på långsiktiga kostnader blir. 10. Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret Umeå universitets låneram minskades till 577 mnkr från och med år 2015 och är 2016 580 mnkr. Från och med 2017 och framåt beräknas behov av låneram att öka.

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 26 (35) Umeå universitet beräknar ett ökat nyttjande av låneramen till följd av ökade investeringar och önskar därför att låneramen från 2017-2019 uppgår till 650 mnkr. 11. Avgiftsbelagd verksamhet Intäkter och kostnader för avgiftsbelagd verksamhet förväntas öka något under planeringsperioden, se tabell 7.

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 27 (35) Tabellbilaga Tabell 1 Tabell 2 Tabell 3 Tabell 4 Tabell 5 Tabell 5 A Tabell 6 Tabell 7 Total budget Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå Investeringar i anläggningstillgångar och räntekontokredit Verksamhetsinvesteringar Särskild information om verksamhetsinvesteringar Lokalförsörjning Avgifter I tabellerna på följande sidor presenteras värden för åren 2015 samt 2016 i respektive års prisnivå. Däremot presenteras, i enlighet med anvisningar, åren 2017-2019 i 2016 års prisnivå. Detta innebär att förändringarna av belopp är väsentligt högre mellan år 2015 och år 2016 jämfört med resterande del av perioden. För perioden 2017-2019 finns betydande osäkerhet när det gäller anslagsintäkter och även övriga intäkter samt kostnader. Bedömningarna i tabellerna utgår från nu kända faktorer samt prognosberäkningar.

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 28 (35) Tabell 1. Total budget Total budget (tkr) Verksamhetens intäkter Anslag 1 Avgifter Bidrag Finansiella intäkter År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 År -1 År 0 År 1 År 2 År 3 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. 2 637 2 738 2 746 2 755 2 765 607 609 615 615 615 911 917 940 948 950 2 2 4 6 6 Summa intäkter 4 157 4 266 4 305 4 324 4 336 Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader 2 622 2 671 2 681 2 688 2 692 402 407 410 413 421 1 019 1 032 1 035 1 043 1 043 169 171 172 172 172 4 5 7 8 8 Summa kostnader 4 216 4 286 4 305 4 324 4 336 Verksamhetsutfall -59-20 0 0 0 Transfereringar 0 0 0 0 0 Årets kapitalförändring/ årets resultat -59-20 0 0 0 Utgående myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 514 494 494 494 494 Utgående oförbrukade bidrag 818 630 600 590 580 1 Intäkterna av anslag ska motsvara summan av anslag i tabell 2 och 3.

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 29 (35) Tabell 2. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr) År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 År -1 År 0 År 1 År 2 År 3 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Takbelopp 1 1 252 1 301 1 305 1 310 1 320 Beräknad avräkning 2 (A) 1252 1301 1305 1310 1320 Särskilda åtaganden (B) 181 181 181 181 181 Anslag (A+B) Avgifter Bidrag Finansiella intäkter 1 433 1 482 1 486 1 491 1 501 243 243 245 245 245 30 27 30 30 30 1 1 2 3 3 Summa intäkter 3 1 707 1 753 1 763 1 769 1 779 Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader 1 032 1 051 1 056 1 058 1 062 215 220 222 223 229 427 432 435 438 438 46 48 48 48 48 1 2 2 2 2 Summa kostnader 1 721 1 753 1 763 1 769 1 779 Årets kapitalförändring/ Årets resultat -14 0 0 0 0 1 Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2016 i 2016 års prisnivå. 2 Beräknad avräkning av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå bland annat med hänsyn till ev. utnyttjande av tidigare uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt ev. decemberprestationer. 3 Summering av anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter.

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 30 (35) Tabell 3. Forskning och utbildning på forskarnivå Forskning och utbildning på forskarnivå (tkr) År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 År -1 År 0 År 1 År 2 År 3 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag 1 Avgifter Bidrag Finansiella intäkter 1 204 1 256 1 260 1 264 1 264 364 366 370 370 370 881 890 910 918 920 1 1 2 3 3 Summa intäkter 2 450 2 513 2 542 2 555 2 557 Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader 1 590 1 620 1 625 1 630 1 630 187 187 188 190 192 592 600 600 605 605 123 123 124 124 124 3 3 5 6 6 Summa kostnader 2 495 2 533 2 542 2 555 2 557 Årets kapitalförändring/ Årets resultat -45-20 0 0 0 1. Med anslag avses de medel som har anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2016 i 2016 års prisnivå.

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 31 (35) Tabell 4. Investeringar i anläggningstillgångar och räntekontokredit Miljoner kr 2015 2016 2017 2018 2019 Investeringar i År -1 År 0 År 1 År 2 År 3 anläggningstillgångar 1 IB lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering UB lån i Riksgäldskontoret Maximalt utnyttjande av låneramen under året Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. 448 521 574 624 644 213 220 230 220 220 135 45 45 45 45 140 167 180 200 200 521 574 624 624 644 537 574 624 644 644 Föreslagen låneram 577 580 650 650 650 Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för nyupplåning (%) 0 0 15 15 15 0 0 0,5 0,5 0,5 Summa räntor och amorteringar 140 150 165 175 185 Maximalt utnyttjande av räntekontokrediten under året Föreslagen räntekontokredit 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 Enligt definition i 5 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 32 (35) Tabell 5. Verksamhetsinvesteringar 2015 2016 2017 2018 2019 2020 År -1 År 0 År 1 År 2 År 3 År 4 (tkr) Utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m. 59 076 60 000 60 000 30 000 20 000 10 000 Materiella investeringar Maskiner, inventarier och installationer m.m. 137 016 130 000 135 000 145 000 150 000 155 000 Byggnader, mark och annan fast egendom Övriga verksamhetsinvesteringar 33 626 30 000 35 000 45 000 50 000 55 000 Summa verksamhetsinvesteringar 229 718 220 000 230 000 220 000 220 000 220 000 Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen) 193 211 195 000 195 000 195 000 195 000 195 000 Bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsförordningen) 34 457 22 000 32 000 22 000 22 000 22 000 Finansiell leasing (2 kap. 5 kapitalförsörjningsförordningen) 2 050 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 Anslag (efter medgivande av regeringen) Summa finansiering 229 718 220 000 230 000 220 000 220 000 220 000

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 33 (35) Tabell 5 A. Särskild information om verksamhetsinvesteringar 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Totalt Ack. År 0 År 1 År 2 År 3 År 4 (tkr) Utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. Verksamhetsinvesteringar per objekt 1 Utveckling av Ladok3-studieadministrativt system 519 000 279 290 60 000 60 000 30 000 20 000 0 HPC2N 75 000 23 625 26 750 9 250 9 250 6 125 Cryo-Elektronmikroskop 46 651 46 651 Medicinskt biologiskt center 54 320 11 500 38 100 4 720 Summa utgifter för investeringar 694 971 279 290 141 776 124 850 43 970 29 250 6 125 Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjnings-förordningen) 382 000 202 000 79 691 91 928 22 773 8 053 2 021 Bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsförordningen) 334 717 193 211 62 085 32 923 21 198 21 198 4 104 Leasing (2 kap. 5 kapitalförsörjningsförordningen) 34 457 34 457 Anslag (efter medgivande av regeringen) 2 050 2 050 Summa finansiering 753 224 431 718 141 776 124 850 43 970 29 250 6 125 Varav investeringar i: Datasystem, rättigheter m.m. 382 000 202 000 60 000 60 000 30 000 20 000 0 Maskiner och inventarier 258 667 137 016 70 276 26 750 9 250 9 250 6 125 Fastigheter och mark 0 Övriga verksamhetsinvesteringar 87 946 33 626 11 500 38 100 4 720 0 0 Summa investeringar i anläggningstillgångar 728 613 372 642 141 776 124 850 43 970 29 250 6 125 1 Avser objekt som överstiger 20 miljoner kronor.

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 34 (35) Tabell 6. Lokalförsörjning År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 Redovisning av lokaler (mnkr) År -1 År 0 År 1 År 2 År 3 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Area, kvm LOA (exkl. studentoch gästforskarbostäder & exkl. externt uthyrda lokaler) - föregående års utgång 243 467 242 900 242 955 247 359 246 044 - ökning under året 55 4 404 1 169 - minskning under året 567 1 315 - vid årets utgång (A) 242 900 242 955 247 359 246 044 247 213 Förbättringsutgift på annans fastighet 1 156 179 168 159 148 - nyinvesteringar 34 55 24 27 25 - avskrivningar 27 31 35 36 35 Lokalhyra (exkl. student- och gästforskarbostäder & exkl. externt uthyrda lokaler) (B) 2 319 324 327 340 348 Genomsnittlig hyra (kr/m 2 LOA) 3 1 314 1 334 1 320 1 383 1 409 Sammanställning av lokalkostnader (exkl. studentoch gästforskarbostäder) 4 (C) 407 414 420 436 443 Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA) 1 677 1 705 1 700 1 772 1 793 Lärosätets totala kostnader (D) 4 216 4 286 4 305 4 324 4 336 Totala externa hyresintäkter och externa lokalvårdsintäkter 65 65 65 65 65 Justerade totala kostnader (D2) 4 151 4 221 4 240 4 259 4 271 Lokalkostnadens andel av verksamhetens totala kostnader 9,7 % 9,7 % 9,8 % 10,1 % 10,2 % Lokalkostnadens andel av justerade totala kostnader 9,8 % 9,8 % 9,9 % 10,2 % 10,4 % 1 En redovisning ska lämnas av det totala utgående beloppet enligt balansräkningens balanspost. 2 Inklusive avtalade ersättningar vid avflyttning före viss tidpunkt, i fall då sådan beräknas ske, samt eventuella återställningskostnader vid avflyttning. 3 Total årshyra reducerad med erhållna/förväntade externa hyresintäkter. Beräknas som B/A. 4 Redovisas i enlighet med SUHF:s rekommendationer (REK 2014:1, 2015-10-26, dnr 14/069) om lokalkostnader vid universitet och högskolor. C/D2 bedöms vara bättre nyckeltal än C/D eftersom D2 är justerad med samma förutsättningar som den nya justerade Lokalkostnaden.

Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: umea.universitet@umu.se www.umu.se BUDGETUNDERLAG 2016-02-18 Dnr FS 1.3.2-1814-15 Sid 35 (35) Tabell 7. Avgifter (tkr) Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat År -1 (2015) 260 633 277 583-16 950 varav tjänsteexport 8 815 8 815 0 År 0 (2016) 270 000 270 000 0 varav tjänsteexport 9 000 9 000 0 År 1 (2017) 280 000 280 000 0 varav tjänsteexport 9 200 9 200 0 Offentligrättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel 1 Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat År -1 (2015) 0 1 177 1 287-109 År 0 (2016) 0 1 230 1 230 0 År 1 (2017) 0 1 300 1 300 0 1 Intäkter som inte får disponeras. Avgiftsintäkter enligt 4 och 15 avgiftsförordningen ska inte redovisas.

Bilaga p 18

Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson 0736-729911 daniel.andersson@adm.umu.se Beslut Datum: 2016-02-18 Dnr: AN 2.2.1-316-15 Sid 1 (4) Process för utseende av prorektor from den 1 juli 2016 Föredragande Ordförande Lennart Evrell Bakgrund Universitetsstyrelsen beslutade vid ett extra sammanträde den 26 januari 2015 att till regeringen inge som förslag att professor Hans Adolfsson utses till rektor vid Umeå universitet för sexårsperioden 1 juli 2016 30 juni 2022. Genom en skrivelse till regeringen daterad den 16 januari 2016 anhöll universitet att regeringen beslutar i enlighet med universitetsstyrelsens förslag. Tillträdande rektor benämns fortsättningsvis rektor electus. Rektor ska enligt Högskoleförordningen (SFS 1993:100) 2 kap ha en ställföreträdare som tjänstgör i rektors ställe när han eller hon inte är i tjänst samt ersätter rektor i den utsträckning som rektor bestämmer. En prorektor tillika rektors ställföreträdare för perioden 1 juli 2016 30 juni 2022 ska därför utses av universitetsstyrelsen den 2 juni 2016. I den av universitetsstyrelsen den 16 april 2015 fastställda Process för rekrytering av rektor anges att former och process för att utse prorektor ska fattas av styrelsen vid sammanträdet den 18 februari 2016. Beslut Universitetsstyrelsen beslutar att fastställa processen för att utse prorektor from den 1 juli 2016 i enlighet med föreliggande dokument. Process att utse prorektor Prorektor är vid sidan av av rektor universitets främste företrädare och det är av vikt att prorektor utses i kraft av egen kompetens för uppdraget. Dessutom är det nödvändigt att rektor och prorektor kompletterar varandra (kompetensmässigt, ämnesmässigt och könsmässigt) och är ett fungerande team med samsyn kring övergripande strategiska frågor gällande universitetets aktuella utmaningar och fortsatta utveckling. Universitetsstyrelsen har därför att ge rektor electus mandat och förutsättningar för denne ska på bästa sätt kunna ta fram förslag på prorektor till universitetsstyrelsens sammanträde den 2 juni 2016. Rector electus har att beakta vad som anges i Högskoleförordning och Arbetsordning (bilaga 1) innan förslag på prorektor avges till universitetsstyrelsen. Inför universitetsstyrelsens beslut den 2 juni 2016 ska process och hörande ske enligt följande: 1. Beredning och dialog Rektor electus kommer under våren 2016 besöka universitetet för individuella samtal med samtliga dekaner liksom med rektorn för Lärarhögskolan, gruppvisa samtal med studentkårsordförandena, gruppvisa samtal med de fackliga huvudorganisationernas ordförande, Vid samtliga dessa samtal ska frågan om prorektor ställas och möjlighet att avge förslag till rektor electus ska ges. Respektive fakultet, studentkår och facklig huvudorganisation avgör om och hur ett ev. nomineringsförfarande ska ske inom respektive fakultet eller organisation inför dessa samtal. Utöver ovan angivna hörande kommer rektor electus att föra dialog med universitetsstyrelsens ordförande samt innevarande universitetsledning. 2. Hörandeförsamlingen Rektor electus presenterar förslag på en (1) kandidat till uppdraget som prorektor vid ett i laga ordning utannonserat sammanträde med den av universitetsstyrelsen den 16 april 2015 inrättade Hörandeförsamlingen.

Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson 0736-729911 daniel.andersson@adm.umu.se Beslut Datum: 2016-02-18 Dnr: AN 2.2.1-316-15 Sid 2 (4) Hörandeförsamlingens uppdrag är att efter hörande av föreslagen kandidat, avge vägledande yttrande till universitetsstyrelsen avseende förslag till prorektor. Yttrandet ska ska vara skriftligt och bifogas församlingens protokoll. Hörandeförsamlingen sammanträder slutet och gruppsuppleanterna äger ej närvarorätt vid församlingens sammanträden utan träder in vid ordinarie ledamots frånvaro. Tidsplan 2016 25-26 februari Rektor electus dialog och samtal med dekaner, studentkårer och fackliga huvudorganisationer m.fl. 2 maj Hörandeförsamlingen sammanträde och hörande av förslagen kandidat universitetsstyrelsens Universitetsstyrelsen utser prorektor för perioden fr.om. 1 juli 2016 sammanträde 2 juni Bilagor 1. Former för att utse prorektor 2. Prorektors ansvarsområden och arbetsuppgifter Expediering Fakultetsledningar och Lärarhögskolan Studentkårer Fackliga huvudorganisationer

Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson 0736-729911 daniel.andersson@adm.umu.se Beslut Datum: 2016-02-18 Dnr: AN 2.2.1-316-15 Sid 3 (4) Bilaga 1. Former för att utse prorektor Formerna för att utse prorektor samt behörighetskraven för anställningen regleras i 2 kap. 10-11 Högskoleförordningen Rektor ska ha en ställföreträdare som tjänstgör i rektors ställe när han eller hon inte är i tjänst Ställföreträdaren ersätter även i övrigt rektor i den utsträckning som rektor bestämmer. Rektors ställföreträdare ska utses av styrelsen Behörig att vara rektor eller ställföreträdare för rektor är den som uppfyller behörighetskraven för anställning som professor eller lektor Högskoleförordningen påbjuder således att det ska finnas en ställföreträdande till rektor, men att benämningen på vederbörande och närmare former för utseende är en lokal fråga att avgöra. Detta regleras därför i Umeå universitets arbetsordning (FS 1.1.2-20-14). Rektors ställföreträdande ska benämnas prorektor Prorektor utses för en tid om högst sex år på förslag från rektor och mandatperioden ska i normalfallet följa rektors mandatperiod Innan styrelsen utser prorektor ska den höra lärarna, övriga anställda och studenterna på det sätt som styrelsen har bestämt Dessutom ska jämställdhetsaspekten beaktas. Till skillnad från processen med att utse rektor är det således universitetsstyrelsen, på förslag från rektor, som utser prorektor och inte regeringen. Vidare är befattningen som prorektor ett uppdrag och inte en anställning. I övrigt, och överensstämmande med utseende av rektor, är att mandatperioden den samma för prorektor som rektor, jämställdhetsaspekten ska beaktas och utseendet ska föregås av ett hörande av lärarna, övriga anställda och studenterna på det sätt som styrelsen har bestämt. Föreliggande beslut anger hur detta hörande ska ske och hur processen för att utse prorektor för kommande mandatperiod ska genomföras.

Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson 0736-729911 daniel.andersson@adm.umu.se Beslut Datum: 2016-02-18 Dnr: AN 2.2.1-316-15 Sid 4 (4) Bilaga 2. Prorektors ansvarsområden och arbetsuppgifter Det enda som lagstiftningen stipulerar när det gäller prorektors ansvar och arbetsuppgifter är att prorektor ska vara rektors ställföreträdare, och att endast en person kan fullgöra denna funktion. I egenskap av rektors ställföreträdare tillkommer också rätten att fatta beslut vid rektors frånvaro i enlighet med Rektors delegationsordning för Umeå universitet (Dnr: UmU FS 1.2.4-1819-14) eller i enlighet med annan särskild delegation. I övrigt beslutar rektor självt vilka frågor prorektor ska ansvara för eller arbeta med.

Bilaga p 19

Bilaga p 20

Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson 090-786 99 11 daniel.andersson@adm.umu.se PM Datum: 2016-02-18 Sid 1 (7) Universitetsstyrelsens uppgifter och arbete Bakgrund Vid universitetsstyrelsens sammanträde den 17 december 2015 uppdrog styrelsen till rektor att uppdra till rektor att förbereda ett underlag till sammanträdet den 1-2 juni 2016 för en strategisk diskussion avseende styrelsens arbetsformer, innehåll och ärenden. Föreliggande dokument utgör en förberedande underlag inför detta möte, att behandla vid sammanträdet den 18 februari 2015. Underlaget redovisar vilka bakomliggande regleringar och beslut som föranleder att ett visst ärende ska behandla vid styrelsen. För att exemplifiera detta har planerade ärenden 2016 används som utgångspunkt. Styrande regleringar och beslut mm. Universitetsstyrelsens uppgifter och arbete regleras i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen HF (1993:100) samt i Arbetsordning för universitetsstyrelsen fastställd av styrelsen den 16 april 2015 (FS 1.1-488-15). Universitetsstyrelsernas och även ledamöternas ansvar och uppgifter behandlas även i Delrapport från Ledningsutredningen (U2014:11) samt i huvudbetänkandet Betänkandet Utvecklad ledning av universitet och högskolor (U2015:92). I delrapporten föreslår utredaren att formuleringarna i högskoleförfattningarna om att lärarna och studenterna har rätt att vara representerade i styrelsen ersätts med formuleringar om att lärarna och studenterna har rätt att utse ledamöter i styrelsen. Detta för att betona alla ledamöters ansvar för för helheten och minska risken för misstolkningar kring representation och särintressen. Utredaren menar vidare i huvudbetänkandet att det kan råda oklarhet om huruvida en fråga ska behandlas av styrelsen eller ej med bakgrund av lydelsen i HF 2 kap 2 11 p om principiell vikt. Utredningen föreslår därför att varje styrelse under inledningen av sin mandatperiod tar upp styrelsens beslutsmandat till diskussion, särskilt vilka frågor som kan anses vara av principiell vikt samt att regeringen tar upp och diskuterar styrelsens och rektors inbördes roller och befogenheter under utbildningen av nya rektorer, styrelseordförande och styrelseledamöter. Högskolelagen (HL) anger att styrelsen för en högskola ska ha inseende över högskolans alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs. Högskoleförordningen (HF) anger att styrelsen för en högskola ska ha det ansvar och de uppgifter som följer av 3 myndighetsförordningen (2007:515) 1 och 2 kap. 8 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Vidare ska styrelsen själv besluta 1. i viktigare frågor om verksamhetens övergripande inriktning och högskolans organisation, 2. om årsredovisningar, delårsrapporter, budgetunderlag och viktigare framställningar i 1 Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och skall se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel.

Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson 090-786 99 11 daniel.andersson@adm.umu.se PM Datum: 2016-02-18 Sid 2 (7) övrigt samt säkerställa att det vid högskolan finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt, 3. om åtgärder med anledning av Riksrevisionens revisionsberättelser och revisionsrapporter, 4. om riktlinjer och revisionsplan för internrevisionen och åtgärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer enligt 10 internrevisionsförordningen (2006:1228), 5. i viktigare frågor om den interna resursfördelningen och uppföljningen av denna, 6. i frågor som enligt 15 ska avgöras av en personalansvarsnämnd, om det inte har inrättats en personalansvarsnämnd vid högskolan eller om Statens ansvarsnämnd inte ska besluta enligt 4 kap. 16, 7. om den antagningsordning som anges i 6 kap. 3 andra stycket, 8. om en arbetsordning med viktigare föreskrifter om högskolans övergripande organisation, delegering av beslutanderätt, handläggning av ärenden och formerna i övrigt för verksamheten, om inte annat är föreskrivet i lag eller förordning, 9. om en anställningsordning, 10. om viktigare föreskrifter i övrigt, och 11. i övriga frågor som är av principiell vikt. Av 2 kap. 8, 10 och 15 framgår att styrelsen också beslutar om förslag på rektor, utser rektors ställföreträdare och beslutar om inrättande av en personalansvarsnämnd. Förordning (2010:1064). Arbetsordning för universitetsstyrelsen (AU) reglerar arbetet i och kring styrelsen, utöver det som anges i lag och förordning. Detta gäller exempelvis närvarorätt (utöver ordinarie ledamöter), sammanträdesfrekvens, vilka frågor som enligt HF är att anse av principiell vikt och bör beslutas av styrelsen, former för föredragning och hantering av brådskande ärenden mm. Arbetsordningen anger även att styrelsen bör få återkommande, översiktliga genomgångar och analyser av gällande direktiv, budgetpropositionen och andra för styrelsen viktiga propositioner, riksdagsbeslut, utredningsförslag m.m.

Föreliggande tabell redovisar planerade ärenden samt vilken reglering eller bakomliggande beslut/motsv. som föranleder att de ska behandlas. Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson 090-786 99 11 daniel.andersson@adm.umu.se PM Datum: 2016-02-18 Sid 3 (7) Universitetsstyrelsens ärenden 2016 Universitetsstyrelsen den 18 februari Ärende Reglering/upphov Frekvens Bindande Årsredovisning 2 kap 2 HF Årligen vid sammanträdet i februari Budgetunderlag till 2 kap 2 HF Årligen vid regeringen sammanträdet i februari ü ü Anvisningar för verksamhetsplanering och budget 2017-2019 Internrevisionens riskanalys och IR:s granskningsplan 2016 Fastställande av intern styrning och kontroll kontrollplan för kommande och uppföljning av föregående år Styrelsens beslut föregående termin 2 kap 2 HF Årligen vid sammanträdet i februari 2 kap 2 HF Årligen ü Myndighetsförordningen 2007:515 samt Förordning om intern styrning och kontroll (2007:603) Årligen vid sammanträdet i februari AU Årligen vid sammanträdet i februari respektive oktober ü ü

Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson 090-786 99 11 daniel.andersson@adm.umu.se PM Datum: 2016-02-18 Sid 4 (7) Utdelning av Umeå universitets förtjänstmedalj Ställning som studentkår perioden 2016-07-01-2019- 06-30 Styrelsens beslut om inrättande av priset 5 november 2009 Av rektor bedömd som ett ärende av principiell vikt (HF) Vart tredje år vid sammanträdet i februari Vart tredje år vid sammanträdet i februari Studentfallsskrivelsen - redovisning av vidtagna åtgärder Studentrekryteringen vid terminsstarten Uppföljning av vidtagna åtgärder utifrån medarbetarundersökningens resultat Uppdrag från styrelsen den 17 februari 2015 UA Årligen vid sammanträdet i februari Uppdrag från styrelsen den 16 april 2015 Ledningsutredningen Av rektor bedömd som en viktig fråga att informera styrelsen om enligt AU. Former för styrelsearbetet Uppdrag från styrelsen den 17 december 2015 Digitalisering inom utbildningsområdet vid Umeå universitet samt nationellt Uppdrag från styrelsen den 24 september 2015 respektive oktober 101 102 66

Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson 090-786 99 11 daniel.andersson@adm.umu.se PM Datum: 2016-02-18 Sid 5 (7) Universitetsstyrelsen den 1-2 juni Ärende Reglering/upphov Frekvens Bindande Fastställande av budget 2 kap 2 HF Årligen vid ü sammanträdet i juni Fastställande av sammanträdesdatum för kommande år AU Årligen vid sammanträdet i juni Uppföljning/utvärdering av satsningar från styrelsens strategiska resurs med mm. Redovisning av Uminova Holding AB:s verksamhet Riksrevisionens granskning av årsredovisningen Beslut av styrelsen den 16 april 2015. UA samt beslut av universitetsstyrelsen den 4 november 2014 Ägardirektiv för Uminova Holding AB AU Årligen vid sammanträdet i juni Analys av årsredovisningen AU Mottagare av Nit och redlighet Årsredovisning av anknutna stiftelser Uppföljning av rektorsrekrytering inkl. AU Årsredovisningslag (1995:1554) Beslut av styrelsen den 16 april 2015. ü

Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson 090-786 99 11 daniel.andersson@adm.umu.se PM Datum: 2016-02-18 Sid 6 (7) synpunkter från Hörandeförsamlingen Utseende av firmatecknare from 1 juli 2016 Rätt att företräda staten vid bolagsstämma för Uminova Holding m.m. Lägesrapport avseende meriteringssystem (meritportfölj) Redovisning av genomförda aktiviteter för att öka andelen kvinnliga professorer samt åtgärder för att förbättra jämställdheten generellt vid universitetet Strategisk diskussion avseende styrelsens arbetsformer, innehåll och ärenden. 2 kap 3 HF ü AU Beslut av styrelsen den 17 december 2015 Beslut av styrelsen den 17 december 2015 Beslut av styrelsen den 17 december 2015 Universitetets långsiktiga åtaganden Universitetsstyrelsen den 6 oktober Ärende Reglering/upphov Frekvens Bindande Styrelsens beslut föregående termin Studentrekryteringen vid terminsstarten AU Årligen vid sammanträdet i februari respektive oktober AU Årligen vid sammanträdet i februari respektive oktober

Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson 090-786 99 11 daniel.andersson@adm.umu.se PM Datum: 2016-02-18 Sid 7 (7) Studieavgifter för studenter från länder utanför EU/EESområdet Redovisning av delårsbokslut, samt anmälan av ordförandes beslut att fastställa delårsrapporten Styrelsens beslut 16 september 2010 att en årlig uppföljning ska ske (dock ej beslutsnivå) 2 kap 2 HF Årligen vid sammanträdet i oktober ü Revidering av antagningsordningen för forskarutbildning 2 kap 2 HF Årligen ü Universitetsstyrelsen den 14 december Ärende Reglering/upphov Frekvens Bindande Revidering av antagningsordning för utbildning på grund- nivå och avancerad 2 kap 2 HF sammanträdet i oktober Årligen vid ü Intern styrning och kontroll systembeskrivning och riskanalys Myndighetsförordningen 2007:515 samt Förordning om intern styrning och kontroll (2007:603) Studentfallsskrivelse 2016 Av rektor bedömd som ett ärende av principiell vikt (HF) Vart tredje år ü

Bilaga p 21

Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson 090-786 99 11 daniel.andersson@adm.umu.se PM Datum: 16-02-04 Sid 1 (11) Sammanfattning av Ledningsutredningen Betänkandet Utvecklad ledning av universitet och högskolor (U2015:92) 1.Bakgrund Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) har anmodat Umeå universitet att yttra sig över Betänkandet Utvecklad ledning av universitet och högskolor (U2015:92) Yttrande ska vara departementet tillhanda senast den 1 mars 2015. Yttrandet kommer fastställts av rektor efter beredning av en universitetsgemensam arbetsgrupp, universitetsledning och efter hörande av fackliga huvudorganisationer och övrig verksamhet. Föreliggande promemoria utgör en sammanfattning hämtad ur betänkandet. Utredningen i sin helhet kan nås genom följande länk: http://www.regeringen.se/contentassets/8f7d8be9a47a4b2ea6baa1e48173bf84/utvecklad-ledningav-universitet-och-hogskolor-sou-2015_92.pdf 2.Uppdrag och genomförande Regeringen beslutade den 15 maj 2014 att utse professor Kåre Bremer till särskild utredare och ge i uppdrag att kartlägga och analysera ledarskap och ledningsstrukturer i universitet och högskolor (dir. 2014:70). Utredningen har antagit namnet Ledningsutredningen. Ledningsutredningen har i uppdrag att ta fram ett underlag för utvecklingsåtgärder vad avser ledarskap och ledningsstrukturer vid universitet och högskolor. Inom ramen för detta uppdrag skulle utredningen bland annat kartlägga och analysera rådande lednings- och beslutsstrukturer, samspelet mellan rektor och styrelse, det kollegiala beslutsfattandet och arbetet med rekrytering, utbildning och stöd för strategiska ledningsuppgifter. Utredningen har i sitt arbete genomfört ett stort antal studiebesök och intervjuer med ledare och medarbetare vid universitet och högskolor i Sverige. Vidare har utredningen b.la. genomfört enkätundersökning riktad till samtliga lärosäten, hållit hearings, nyttjat för ändamålet utsedda referens- och expertgrupper samt hört andra inom högskolesektorn berörda myndigheter och parter. 3. Sammanfattning Sveriges universitet och högskolor har i dag ett större ansvar än tidigare för att själva organisera sin verksamhet, de har utökade resurser som ska användas effektivt för hög kvalitet i verksamheten, högre krav på profilering av utbildning och forskning och de utsätts för ökad konkurrens både nationellt och internationellt. För att möta dessa utmaningar behöver ledning och styrning inom universitet och högskolor utvecklas och förbättras. Detta kan ske på flera olika sätt. Utredningen har inte haft någon a priori uppfattning om vad som bör förändras utan har istället valt att kartlägga hur ledningsfunktionerna ser ut i dag för att därefter identifiera styrkor, svagheter och förslag till förändringar. Huvuddelen av förslagen riktar sig direkt till lärosätena, en mindre del till regeringen. Utredningens grundläggande inställning är att undvika en utökad nationell reglering och istället värna lärosätenas möjligheter att själva besluta om sina ledningsfunktioner. Utredningens förslag till författningsförändringar omfattar sålunda ett begränsat antal ändringar i redan befintliga lagar och förordningar. Allmänna förutsättningar för ledning och styrning vid svenska universitet och högskolor (kap 4) Ekonomiska förutsättningar för ledning och styrning Finansieringen av verksamheten utgörs av statliga anslag, bidragsmedel från externa forskningsfinansiärer och avgifter exempelvis från uppdragsutbildning. De statliga anslagen till universitet och högskolor utgörs av två separata anslag, ett för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt ett för forskning och utbildning på forskarnivå. Det förra baseras på prestationsbaserade måttenheter för utbildningsvolym. Variationer i utbildningsanslaget som genomförs under relativt korta tidsperioder och med kort varsel gör verksamheten svårplanerad. Vidare saknar finansieringssystemets kvantitativa bas i redovisningen av helårsstudenter och helårsprestationer

Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson 090-786 99 11 daniel.andersson@adm.umu.se PM Datum: 16-02-04 Sid 2 (11) incitament till kvalitetshöjningar och profilering. Det leder till en likriktning av det sammantagna nationella utbildningsutbudet då universitet och högskolor satsar på liknande utbildningar, exempelvis vissa yrkesutbildningar, där sannolikheten att kunna maximera anslaget är som störst. Förslag Finansiering av utbildning - utredningen föreslår: att regeringen inleder en översyn av finansieringssystemet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå i syfte att skapa bättre förutsättningar för långsiktig planering av utbildningen och profilering av lärosätena. Vad gäller det statliga anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå, även kallat basanslaget, kan universitet och högskolor själva bestämma hur det ska användas och fördelas och det kan på så vis utgöra en väsentlig del av lärosätenas verktyg för den interna ledningen och styrningen. Utöver basanslaget finansieras som ovan nämnts forskningen även med bidrag från forskningsråd och andra externa finansiärer. Som en följd av statens satsningar i de senaste forskningspropositionerna har lärosätenas forskningsintäkter ökat starkt de senaste åren. Parallellt med detta har de externa bidragen från andra forskningsfinansiärer också ökat. Flera av dessa finansiärer ställer samtidigt krav på att lärosätena själva finansierar en del av forskningsprojekten med basanslaget, så kallad samfinansiering. Den nuvarande fördelningen av basanslag och externa medel i kombination med kraven på samfinansiering begränsar lärosätenas möjligheter till att fatta strategiska beslut och göra interna prioriteringar av verksamheten. Förslag Finansiering av forskning - utredningen föreslår: att regeringen vidtar åtgärder för att öka basanslagets andel av den totala statliga forskningsfinansieringen i syfte att öka lärosätenas ekonomiska förutsättningar för strategisk ledning och profilering att regeringen instruerar statliga forskningsfinansiärer att minska kraven på samfinansiering av forskningsprojekt. Kollegialitet (kap 5) Kollegialitet och linjestyrning Kollegialitet är en grundläggande komponent i ledningen av universitet och högskolor. Begreppet lämnas ofta odefinierat, men det finns några huvudprinciper att ta fasta på, nämligen kritisk granskning och peer review, det kritiska samtalet mellan kollegor och kollegiala ledarval. Beslut ska enligt dessa principer utgå från sakligt grundad kunskap som utsatts för prövning, utvärdering och kritik. Förespråkare för kollegialitet som ledningsmodell framhåller vikten av kollegialt beslutsfattande i kollegiala ledningsorgan. En annan grundprincip för kollegialitet som ledningsmodell är kollegiala ledarval. Linjeorganisationens chefer ska enligt denna princip väljas av kollegiet/medarbetarna utan inblandning från överordnad chef. En fråga i sammanhanget är vad som menas med kollegiet. Det kan definieras olika beroende på vad kollegiet ska ha för befogenheter, mer eller mindre snävt, dvs. endast omfattande kollegor med doktorsexamen, eller vidare och omfattande alla lärare och forskare, eller alla medarbetare. Genom kollegialt inflytande och kollegialt beslutsfattande kan den kunskap och erfarenhet som kollegiet/medarbetarna har tillgodogöras i ledningen av verksamheten. Kollegiala organ kan i jämförelse med en enskild ledare fånga upp fler åsikter och argument. Det kritiska samtalet där olika alternativ kan vägas mot varandra är en tillgång inför olika beslut. Kollegialt valda ledare har rimligen en god kännedom om verksamheten de ska leda. De är vanligen också välkända och betraktas som representanter för kollegiet/medarbetarna. Därmed åtnjuter de ofta en större legitimitet bland kollegiet/medarbetarna än en helt och hållet uppifrån utsedd chef. Det finns emellertid också svagheter med den kollegiala ledningsmodellen.

Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson 090-786 99 11 daniel.andersson@adm.umu.se PM Datum: 16-02-04 Sid 3 (11) Kollegiala organ och kollegialt valda ledare kan ha svårt att fatta beslut som innebär större förändringar. Ledamöterna/cheferna är valda av ett kollegium som förväntar sig att de beslut som fattas inte ska innebära problem och oönskade förändringar. Kollegiala beslutsorgan kan få särskilt svårt att fatta riktiga beslut om det kritiska och kunskapsbaserade samtalet inför beslut får ge vika för en intressebaserad argumentation från ledamöterna. Dessa svårigheter ökar om det dessutom anses att viktiga beslut ska fattas i enighet. Konsensus och konservatism, och därmed bristande handlingskraft, kan komma att prägla den kollegiala ledningen. Kollegialitet och linjestyrning betraktas ibland som motsatser men av de flesta som komplementära ledningsmodeller. Med linjen avses här lärosätenas chefshierarki med rektor, dekaner och prefekter och motsvarande befattningar med andra benämningar. Vid sidan av dessa finns också kollegialt sammansatta nämnder och styrelser av olika slag. Frågan är hur ansvar och befogenheter ska fördelas mellan linjeorganisationen och de kollegiala organen. Det är utredningens uppfattning att kollegialitet och linjestyrning kompletterar varandra och att de tillsammans utgör ryggraden i ledningsfunktionerna vid alla lärosäten. I universitets och högskolors styrdokument bör principerna för ansvars- och mandatfördelningen mellan linjeorganisationen och de kollegiala organen vara klarlagda. Kollegialitetens centrala bidrag är den kunskap och kompetens som kollegiet/medarbetarna har. Linjeorganisationen bidrar med ett strategiskt akademiskt ledarskap och ett ramverk för beslut i frågor som inte kan behandlas eller är mindre lämpliga för behandling i kollegiala organ. Utredningens förslag rörande kollegialitet och linjestyrning syftar inte till att stärka den ena ledningsmodellen på bekostnad av den andra. Syftet är att klargöra och stärka båda dessa komponenter i ledningen av lärosätena. Lärosätena måste själva överväga principerna för ansvarsoch mandatfördelning och i arbets- och delegationsordningar fastställa hur beredning av och beslut i olika ärenden ska fördelas mellan de kollegiala organen och linjeorganisationen. Förslag Kollegialitet och linjestyrning - utredningen föreslår: att lärosätena klargör principerna för ansvars- och mandatfördelning mellan kollegiala organ och linjeorganisationen att de kollegiala organens uppdrag utformas så att kollegiets och medarbetarnas kompetens och kunskap kan tillvaratas i ledningen av lärosätet. Organisation och ledningsstrukturer vid svenska universitet och högskolor (kap 6) Organisation och ledningsstrukturer Utredningen har gjort en genomgång av organisationen och ledningsstrukturerna vid de 31 statliga och ytterligare tre lärosäten. I samband med autonomireformen 2011 infördes en bestämmelse i högskoleförordningen om att lärosätets styrelse ska besluta om en arbetsordning med viktigare föreskrifter om högskolans övergripande organisation, delegering av beslutanderätt, handläggning av ärenden och formerna i övrigt för verksamheten. Utredningens kartläggning visar att det vid alla lärosäten finns någon form av central nämnd eller fakultetsnämnd som ansvarar för utbildning och/eller forskning. De avregleringar av den interna organisationen som autonomireformen 2011 innebar har sålunda inte medfört att universitet och högskolor avskaffat fakultetsnämnder eller motsvarande organ. Däremot har i vissa fall förändringar av nämndernas beslutsbefogenheter genomförts. Fakultetsnämnden beslutar oftare om resursfördelning i de fall den ligger i linjen och ansvarar för genomförandet av utbildningen och forskningen. Då nämnden ligger vid sidan av linjen har den i första hand ett mer övergripande kvalitetsansvar och beslutar i regel inte om resursfördelning. Det varierar mellan lärosäten hur pass stor reell makt dekanerna upplever sig ha. En generell iakttagelse är att det formella mandatet sällan är kopplat till det reellt upplevda. Trots att dekanen inte har eget formellt beslutsmandat så innebär det faktum att dekanen är ordförande i fakultetsnämnden/motsvarande och fakultetens främsta företrädare (där fakultet som organisatorisk enhet finns) att dekanen har ett stort reellt mandat. Hur detta utövas och vilket mandat som dekanen i praktiken tar sig är i hög grad kopplat till traditioner vid lärosätet och dekanens personliga egenskaper. Att föredra vore om det akademiska uppdraget och mandatet tydliggjordes och

Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson 090-786 99 11 daniel.andersson@adm.umu.se PM Datum: 16-02-04 Sid 4 (11) kommunicerades, vilket skulle klargöra ansvarsfördelningen och öka överensstämmelsen mellan formella och informella styrsystem. Många universitet och högskolor har olika former av rådgivande organ med lärare och forskare för samråd i lärosätesövergripande frågor. En anledning som angivits för att inrätta denna typ av grupper är att ledningen inte anser att de kollegiala organen såsom fakultetsnämnd/motsvarande är tillräckligt användbara för denna typ av frågor. Användandet av de centralt placerade rådgivande grupperna kan bidra till en bättre kontakt mellan linjeorganisationen och kollegiet/medarbetarna trots att lärarna och forskarna i gruppen inte utses genom val. Alla lärosäten är organiserade i institutioner eller motsvarande enheter med annan beteckning. Vid fem lärosäten finns institutionsstyrelser. Beslutsbefogenheterna för dessa styrelser varierar. Övriga lärosäten har någon form av så kallat prefektstyre vid institutionerna, med eller utan ett rådgivande eller beredande institutionsråd. Vid lärosäten med prefektstyre där kollegiet/medarbetarna inkluderas i beredningsprocesser inför beslut är upplevelsen av reellt inflytande över besluten hög. Det finns en variation i hur beslutande institutionsstyrelser fungerar. Lärare och forskare som utredningen talat med upplever att den beslutande institutionsstyrelsen inte ger möjlighet till något reellt inflytande över innehållet i frågorna som beslutas. De beslut som läggs fram vid sammanträdena är i princip färdigbearbetade och det finns litet utrymme för justeringar. Det finns emellertid även beslutande institutionsstyrelser där ledamöterna upplever ett reellt inflytande genom att de involverats i beredningsprocesser där arbetsgrupper tagit fram förslag till beslut. Beredning och beslutsbefogenheter i linjeorganisationen och kollegiala organ En majoritet av de personer som utredningen intervjuat har erfarenheter av att kollegialt sammansatta beslutsorgan har svårt att göra prioriteringar när det gäller exempelvis resursfördelning, organisationsförändringar eller att lägga ned en del av verksamheten. Utredningen har fått ett flertal beskrivningar av hur starka kollegiala strukturer snarast verkar konserverande. Flera har framfört att ledamöter i kollegiala organ har svårt att lyfta blicken och låta bli att representera egna intresseområden. Utredningen har också talat med dem som vittnar om motsatsen och ger en positiv bild av hur den kollegiala ledningsmodellen fungerar i verkligheten. Det är dock en liten minoritet av de intervjuade som gett en sådan positiv beskrivning. Som konstaterats ovan har alla lärosäten någon form av kollegiala samråd och organ. Det finns emellertid en stor variation vad gäller skillnader mellan formella och informella besluts- och beredningsprocesser och maktbefogenheter. Detta är problematiskt eftersom det innebär att organisationen brister i transparens och tydlighet. Vid de lärosäten där det formella mandatet överensstämmer med hur mandatfördelningen upplevs i praktiken finns en mycket större samstämmighet mellan ledningsfunktionerna på olika nivåer. Denna samstämmighet anses förbättra ledning och styrning på olika nivåer inom lärosätet. Kartläggningen av de kollegiala organens mandat vid landets lärosäten visar att granskning och bedömning av kvaliteten i utbildningen och forskningen är en central uppgift. Utredningen anser, i enlighet med vad som redan sker vid många lärosäten, att detta bör vara en huvuduppgift för de kollegiala organen. Som nämnts ovan har det visat sig särskilt svårt för kollegiala organ att fatta proaktiva och strategiska beslut om fördelning av resurser, nysatsningar likaväl som nödvändiga besparingar och indragningar. Av denna anledning anser utredningen att beslut om resursfördelning ska fattas i linjeorganisationen. Det finns en rad viktiga frågor där lärosätena bör överväga om beslut ska tas i linjeorganisationen eller i kollegiala organ. Exempel på sådana frågor, förutom den redan nämnda om resursfördelning, är verksamhetsplan, budget, organisatoriska förändringar och inrättande av akademiska anställningar. Utredningens generella ställningstagande är utformat mot bakgrund av de kollegiala organens omvittnade svårigheter med att besluta i många frågor. Förslag Beredning och beslutsbefogenheter - utredningen föreslår: att beslut i regel fattas i linjeorganisationen, viktigare beslut först efter beredning i kollegiala organ att kollegiala organ ges ansvar för granskning och bedömning av kvaliteten i utbildningen och forskningen att beslut om resursfördelning fattas i linjeorganisationen, efter beredning i kollegiala organ

Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson 090-786 99 11 daniel.andersson@adm.umu.se PM Datum: 16-02-04 Sid 5 (11) Utredningen menar vidare att beredningen av de beslut som ska tas i linjen måste formaliseras på ett sådant sätt att kollegialt inflytande och studentinflytande garanteras. Lärosätena bör därför säkerställa detta inflytande genom att i arbets- och delegationsordningar specificera vilka beslut som ska beredas, och hur, innan de formella besluten fattas. Hur makt och avgörande inflytande i praktiken fördelas mellan linjen och kollegiala organ bestäms inte enbart av var de formella besluten tas utan i hög grad av beredningsprocessen och hur förslagen till beslut tas fram. Utredningen vill vidare understryka vikten av transparens och tydlighet i den formella organisationen uttryckt i arbetsordningar och övriga styrdokument. En konsekvens av förslaget om att viktigare beslut i regel ska tas i linjeorganisationen är att prefektstyre är att föredra framför beslutande institutionsstyrelser. Förslag Beredning och beslutsbefogenheter - utredningen föreslår: att lärosätena säkerställer kollegialt inflytande och studentinflytande genom tydliga och formaliserade beredningsprocesser att lärosätena utformar en beslutsstruktur där formellt och reellt mandat på ett tydligt sätt överensstämmer att de universitet som har beslutande institutionsstyrelser överväger att införa prefektstyre Hur bereds och beslutas strategiska frågor? (kap 7) Beredning och beslut i strategiska frågor Utredningen har genomfört en kartläggning av hur frågor bereds och beslutas inom tre viktiga områden, organisering av verksamheten, resursfördelning och strategiska rekryteringar. Beslut om organisationen fattas av lärosätets styrelse eller relativt högt upp i ledningsorganisationen. Organisationsförändringar betraktas som strategiska frågor och hanteras genom grundliga beredningsprocesser. Trots omfattande utredningar och förankringsprocesser är det vanligt att förslag om förändrad organisation är kontroversiella och svåra att genomföra, särskilt vid de fyra största universiteten. Starka fakulteter och institutioner vill inte förlora sin ställning i en omorganisation. Självständiga enheter värnar också om sina egna administrativa rutiner även om dessa skiljer sig från andras och därigenom försvårar samarbeten över fakultets- och institutionsgränserna. Förslag Organisation - utredningen föreslår: att styrelserna tydligare tar ansvar för att skapa en ändamålsenlig och lämpligt avgränsad organisationsstruktur, även om eventuella förändringar inte tillstyrks av alla berörda parter att lärosätesledningarna bevakar enhetlighet i administrativa rutiner mellan fakulteter och institutioner så att variationer inte försvårar samarbeten över gränserna. Utredningens kartläggning av resursfördelningen visar en relativt stor variation. Styrelsen beslutar om den övergripande fördelningen inklusive medel för rektors strategiska satsningar. Styrelsen eller rektor fördelar sedan medel till verksamheten. Det finns en betydande variation i avsättningen av strategiska medel till rektor och ett allmänt motstånd mot att avsätta strategiska medel till dekaner och prefekter. Resursfördelningen baseras i stor utsträckning på föregående års fördelning och i mindre utsträckning med hänsyn till hur den effektivt ska kunna bidra till att verksamhetens mål uppnås.

Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson 090-786 99 11 daniel.andersson@adm.umu.se PM Datum: 16-02-04 Sid 6 (11) Förslag Resursfördelning - utredningen föreslår: att universitet och högskolor utformar tydliga principer för och följer upp den interna resursfördelningen att resurser avsätts till de akademiska ledarnas förfogande, inte enbart till rektor utan även till dekaner och prefekter. Utredningen har kartlagt hur rekryteringen av lektorer och professorer hanteras. Förslag om utlysning och ämnesinriktning kommer vanligen från institutionsnivån och beslut fattas på fakultetsnivån eller av rektor. Det finns en stor medvetenhet om hur strategiskt viktiga rekryteringsfrågorna är för lärosätets utveckling. Den initiala hanteringen på institutionsnivå har dock stor inverkan på rekryteringen, och det finns en risk för att institutionens och medarbetarnas egna prioriteringar blir styrande med för mycket av återbesättningar och internrekryteringar som följd. Förslag Rekryteringar - utredningen föreslår: att lärosätena använder rekryteringar som ett verktyg för strategisk utveckling av verksamheten mot de uppsatta målen och att strategiska rekryteringar betraktas som en viktig uppgift för ledningsorganen att ämnesinriktning vid strategiska rekryteringar utformas med utgångspunkt i lärosätets strategi och på tillräckligt hög nivå i organisationen för att eliminera påverkan av olika personliga kopplingar till eventuella interna kandidater och öka antalet externa rekryteringar. Två grupper av lärosäten (kap 8) Med utgångspunkt i utredningens frågeställningar kan Sveriges universitet och högskolor, på en övergripande nivå, delas upp i två huvudgrupper, de äldre universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm i en grupp och övriga lärosäten i en annan. Ledning och styrning har i stora drag olika utformning vid dessa två grupper. Gemensamt för de fyra äldre universiteten är den stora omfattningen av verksamheten organiserad i fakulteter med ett stort antal institutioner. Fakulteterna har en stark ställning. Verksamheten är mycket decentraliserad. Det finns en stark tradition av kollegialt beslutsfattande och även av kollegialt valda ledare. Institutionsstyrelser och fakultetsnämnder är med något undantag beslutande och det är regel med val och rösträkning vid hörande inför nominering av rektor. Gruppen övriga lärosäten är mer heterogen men visar ändå inbördes likheter vad avser ledning och styrning. Det gäller den mindre graden av decentralisering, närheten mellan lärosätesledningen och institutionerna och mindre betoning på traditioner av kollegialt beslutsfattande och kollegiala ledarval. Flera lärosäten inom gruppen saknar fakultetsnivån som en organisatorisk enhet, men när den finns är det ändå en nära kontakt mellan ledningen och institutionerna. Med ett par undantag har samtliga lärosäten inom denna grupp infört prefektstyre. Kollegiala ledarval liksom val och rösträkning vid hörande inför nominering av rektor är ovanligt. De akademiska ledarnas situation (kap 9) En förbättring av de akademiska ledarnas situation är bland de viktigaste åtgärderna för att utveckla ledningen av verksamheten vid universitet och högskolor. Ett arbete pågår och behoven av förbättringar ser mycket olika ut vid olika lärosäten. Utredningen behandlar särskilt prefekterna, men mycket av det som sägs om dem gäller även andra ledare som till exempel dekaner. Många prefekter saknar ett tydligt uppdrag att utveckla institutionens verksamhet. Uppdraget är administrativt och förvaltande snarare än akademiskt och strategiskt. Prefekten har dessutom såväl ett begränsat ekonomiskt manöverutrymme som ett svagt administrativt stöd. Utredningen rekommenderar lärosätena att uppmärksamma prefekternas situation och vidta ett antal åtgärder. Det handlar om ett tydligt akademiskt uppdrag, befogenheter att driva utvecklingen framåt, ett adekvat administrativt stöd, utbildning och tydliga personliga villkor. Prefekten bör ges tydliga beslutsbefogenheter vad avser

Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson 090-786 99 11 daniel.andersson@adm.umu.se PM Datum: 16-02-04 Sid 7 (11) till exempel bemanning, arbetsledning och ekonomi även vid lärosäten med beslutande institutionsstyrelser. Med bemanning avses här teknisk-administrativ personal samt juniora och tidsbegränsade anställningar inom utbildning och forskning, men inte seniora akademiska anställningar som lektor och professor, vilka bör beredas och beslutas huvudsakligen ovanför institutionsnivån. Förslag Uppdrag till akademiska ledare - utredningen föreslår: att akademiska ledare som prefekter och dekaner ges ett tydligt akademiskt uppdrag och tillräckliga beslutsbefogenheter vad avser till exempel bemanning, arbetsledning och ekonomi att ekonomiska resurser avsätts till dessa ledares förfogande att ledarna ges utbildning och tydliga personliga villkor Det administrativa stödet till prefekter, i någon mån även dekaner, är mycket ofta otillräckligt. Särskilt personalfrågorna kan bli mycket betungande, och de kräver expertis till prefektens stöd. Förslag Administrativt stöd till ledare - utredningen föreslår: att lärosätena säkerställer att akademiska ledare, särskilt prefekter, ges ett adekvat administrativt stöd, framför allt vad gäller arbetsgivarrollen och personaladministration. Rekrytering av akademiska ledare som dekaner, prefekter och motsvarande kan ske på mycket olika sätt, genom att ledarna utses av överordnad chef, genom kollegiala val eller genom någon mellanform eller kombination av dessa båda alternativ. Oavsett hur detta är organiserat anser utredningen att överordnad chef måste kunna säga nej till kandidater som bedöms olämpliga. Förslag Rekrytering av akademiska ledare - utredningen föreslår: att akademiska ledare utnämns av överordnad chef och att utnämningen föregås av någon form av samråd med överordnad chef, eller eventuellt ett rådgivande hörande av kollegiet/medarbetarna. De personliga villkoren utöver uppdragstilläggets storlek, dvs. i vilken utsträckning uppdragstillägget får behållas som lön, samt annat stöd efter uppdragets avslutande, som forskningstid och extra resurser, fastställs ofta mot slutet av uppdragstiden. Det bör istället göras i samband med utnämningen, och beslutet bör föregås av en diskussion eller förhandling med ledaren. Behoven och önskemålen kan variera stort. Det bör finnas en klar idé om ledarens framtid efter uppdragets avslutande. Förslag Rekrytering av akademiska ledare - utredningen föreslår: att personliga villkor rörande uppdragstilläggets storlek och förlängning samt andra former av stöd, till exempel extra forskningstid, förhandlas och beslutas i samband med utnämningen. Ett utökat mandat och större beslutsbefogenheter för de akademiska ledarna aktualiserar frågan om ansvarsutkrävande. Även om utgångspunkten är att ledarna kommer att sköta sitt uppdrag på ett bra sätt måste det finnas en möjlighet att utkräva ansvar av de som inte gör det. Det kan i vanliga fall handla om någon form av bedömning eller utvärdering, under eller mot slutet av en ledares

Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson 090-786 99 11 daniel.andersson@adm.umu.se PM Datum: 16-02-04 Sid 8 (11) mandatperiod och särskilt inför ett eventuellt omförordnande, och betraktas som en naturlig del av ledningsuppdraget. Vad det handlar om för de ledare som inte anses fungera optimalt är i första hand uteblivit omförordnande på uppdraget eller i allvarligare fall avslutande av uppdraget i förtid. Det kan vara lämpligt att lärosätena på något sätt i relevanta styrdokument fastställer rutiner för sådant ansvarsutkrävande. Förslag Ansvarsutkrävande - utredningen föreslår: att lärosätena utarbetar former för ansvarsutkrävande, till exempel genom någon form av bedömning eller utvärdering inför omförordnande av ledare som prefekter och dekaner. Jämställdhet bland akademiska ledare Utredningen har inte haft möjlighet att utveckla frågan om jämställdhet närmare men kan dock redovisa några siffror avseende könsfördelningen inom olika kategorier av ledare. När det gäller universiteten är könsfördelningen bland rektorerna jämn och vad gäller de fyra äldre universiteten leds tre av kvinnor. Vid högskolorna är rektorerna som är kvinnor i majoritet. Andelen kvinnor och män ligger inom det 40 60 procent intervall som ofta anses acceptabelt i sammanhanget, men är relativt nära gränsen; kvinnor utgör 59 procent av rektorerna. Könsfördelningen bland dekaner, inklusive prodekaner, är jämn, men dataunderlaget är ofullständigt. Bland prefekter finns en majoritet män, 63 procent, men avståndet till jämställdhetsintervallets gränser, 40 60 procent, är inte så stort. Ifall samtliga kvinnor och män summeras i de olika kategorierna visar det sig att könsfördelningen bland akademiska ledare vid Sveriges lärosäten enligt utredningens enkätundersökning till lärosätena hamnar exakt på jämställdhetsintervallets gränser, 40 procent kvinnor och 60 procent män. Vad gäller ledare på prefektnivå finns en övervikt av män, men bland de högsta ledarna rektorerna - finns en övervikt av kvinnor. Könsfördelningen bland professorerna är fortfarande ojämn, 25 procent kvinnor. Den låga andelen professorer kan även i ett ledningsperspektiv bli problematisk i framtiden eftersom de akademiska ledarna oftast rekryteras från professorskåren. Ifall andelen kvinnor i professorskåren förblir på en låg nivå finns en uppenbar risk för ett kommande bakslag i könsfördelningen bland de akademiska ledarna. Förslag Jämställdhet - utredningen föreslår: att lärosätena intensifierar ansträngningarna att öka andelen kvinnor bland professorerna i syfte att säkerställa framtida jämställdhet bland de akademiska ledarna. Styrelse och rektor (kap 10) Styrelsens uppgifter och sammansättning Statliga universitet och högskolor är förvaltningsmyndigheter under regeringen. Ett visst mått av självständighet är särskilt uttalat för universitet och högskolor. Utifrån detta konstaterande ska det inte vara nödvändigt med ett alltför intensivt samröre mellan regeringen och lärosätena. Kontakten mellan regeringen och rektor/styrelse behöver ändå förbättras anser många tillfrågade rektorer och styrelseordförande. Förslag Kontakter med regeringen - utredningen föreslår: att nya styrelseordförande inbjuds till åtminstone ett samtal med ministern eller statssekreteraren. att rektor varje år inbjuds till ett enskilt samtal med statssekreteraren, alternativt ministern eller chefen för universitets- och högskoleenheten.

Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson 090-786 99 11 daniel.andersson@adm.umu.se PM Datum: 16-02-04 Sid 9 (11) Styrelsen har enligt högskolelagen inseende över lärosätets alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs. Det är vidare reglerat vilka beslutsbefogenheter styrelsen har, vilka frågor som ska avgöras av rektor samt vilka beslut som ska fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Styrelsen ska besluta i frågor av principiell vikt. Det finns dock många frågor där det är oklart om de bör beslutas av styrelsen eller ej. Förslag Styrelsens och rektors roller och befogenheter - utredningen föreslår: att varje styrelse under inledningen av sin mandatperiod tar upp styrelsens beslutsmandat till diskussion, särskilt vilka frågor som kan anses vara av principiell vikt att regeringen tar upp och diskuterar styrelsens och rektors inbördes roller och befogenheter under utbildningen av nya rektorer, styrelseordförande och styrelseledamöter. Ett antal styrelseordförande vittnar om att enskilda styrelseledamöter ofta uppträder som representanter för särskilda intressen trots att alla ledamöters uppgift är att se till hela lärosätets bästa. Utredningen menar att många styrelseledamöters felaktiga syn på sin uppgift sammanhänger med beteckningarna allmänrepresentanter, lärarrepresentanter och studentrepresentanter. Förslag Styrelsens storlek och sammansättning utredningen föreslår: att formuleringarna i högskoleförfattningarna om att lärarna och studenterna har rätt att vara representerade i styrelsen ersätts med formuleringar om att lärarna och studenterna har rätt att utse ledamöter i styrelsen Styrelserna för statliga universitet och högskolor består i dag av 15 ledamöter: rektor, tre lärare, tre studenter och åtta ledamöter utsedda av regeringen däribland styrelsens ordförande. Mot bakgrund av den variation i storlek och uppdrag som finns bland universitet och högskolor finns ett behov av en flexibilitet även vad gäller styrelsernas sammansättning, storlek och kompetensprofil. Förslag Styrelsens storlek och sammansättning utredningen föreslår: att styrelsen ska omfatta 7 till 15 ledamöter inklusive ordföranden och rektor Förslag till styrelseordförande och sådana styrelseledamöter som ska utses av regeringen lämnas i dag av en nomineringsgrupp bestående av landshövdingen i det län där lärosätet har sin verksamhet, en person med god kännedom om lärosätet och en student. Förslag Nominering av styrelseordförande och externa ledamöter utredningen föreslår: att regeringen utser en nomineringsgrupp för varje lärosäte att varje nomineringsgrupp ska bestå av två personer; en person utses direkt av regeringen och en person efter förslag från respektive lärosätes styrelse att den av styrelsen föreslagna personen till nomineringsgruppen ska ha god kännedom om lärosätets verksamhet men får inte vara styrelseledamot eller ha sin dagliga verksamhet vid lärosätet

Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson 090-786 99 11 daniel.andersson@adm.umu.se PM Datum: 16-02-04 Sid 10 (11) Förslag till och anställning av rektor och rektors ställföreträdare Rektor anställs av regeringen efter förslag av styrelsen. Ansvaret för rekryteringsprocessen ligger hos styrelsen och styrelseordföranden. Styrelsen fastställer en kravprofil och tillsätter en rekryteringskommitté som arbetar med att ta fram kandidater. Innan styrelsen lämnar sitt förslag till regeringen ska den enligt högskoleförordningen höra lärarna, övriga anställda och studenterna på det sätt som styrelsen har bestämt. Hörandet kan ske på mycket olika sätt och det kan resultera i ett kvalitativt omdöme eller ett röstresultat som i praktiken avgör vem som till slut anställs som rektor. En kontroversiell fråga är huruvida en eller flera kandidater ska bli föremål för hörande. Att minst två kandidater presenteras för hörande var tidigare vanligast och betraktas vid de äldre universiteten som normalt. Argumenten för och emot en respektive flera kandidater till hörande är många. En stor majoritet av de intervjuade rektorerna och styrelseordförandena är tveksamma eller negativa till att lämna fler än en kandidat till hörande. En effekt av att lämna fler kandidater till hörande är att välmeriterade kandidater drar tillbaka sin ansökan eller intresseanmälan inför en sådan procedur. Deras position i nuvarande anställning undermineras i samma ögonblick som det blir känt att de kandiderar till ett annat arbete. De står därför till förfogande som kandidater bara så länge deras kandidatur kan förbli konfidentiell. Utredningens bedömning är att förlusten av högt kvalificerade kandidater talar emot hörande av fler än en kandidat. Förslag Förslag till rektor - utredningen föreslår: att styrelsen endast lämnar en rektorskandidat till hörande och att omröstning med redovisning av röstresultat i siffror inte ska förekomma att lärare, övriga anställda och studenter antingen involveras i rekryteringskommittén eller får tillfälle att lämna sina synpunkter innan kandidaten presenteras för hörande. Vid rekrytering av myndighetschefer till statliga myndigheter gäller enligt offentlighets- och sekretessförordningen (2009:400) sekretess men den gäller inte vid anställning av universitets- och högskolerektorer. Utredningen anser att sådan sekretess bör införas också vid rektorsrekryteringar, fram till hörandeförfarandet. Förslag Sekretess vid rektorsrekrytering - utredningen föreslår: att sekretess ska gälla vid rektorsrekrytering på samma sätt som vid rekrytering av myndighetschefer vid andra statliga myndigheter, samtidigt som sekretessen ska kunna hävas för den eller de kandidater som lämnas till hörande. Rektor anställs enligt 2 kap. 8 högskoleförordningen på sex år och anställningen får förnyas två gånger om tre år vardera. Om styrelsen har förtroende för sittande rektor rekommenderar utredningen en förenklad procedur inför förnyad anställning utan framtagande av alternativa kandidater. Förslag Förslag till rektor - utredningen föreslår: att en förenklad procedur utan framtagande av alternativa kandidater tillämpas då styrelsen föreslår förnyad anställning av rektor. Rektor ska enligt 2 kap. 10 högskoleförordningen ha en ställföreträdare som ska utses av styrelsen. Styrelserna vid de olika lärosätena hanterar detta mycket olika. Några tillämpar samma noggranna procedur som vid förslag till rektor, med assistans av rekryteringsfirma och hörande av flera kandidater. De flesta lärosäten har en förenklad rekryteringsprocedur där en kandidat tas fram med rektors godkännande. Utredningen anser att rektor självklart ska involveras och lämna sitt

Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson 090-786 99 11 daniel.andersson@adm.umu.se PM Datum: 16-02-04 Sid 11 (11) godkännande vid rekryteringen. Rektor måste ha förtroende för och kunna samarbeta med ställföreträdande rektor för en effektiv och fungerande ledning av lärosätet. Förslag Förslag till rektor - utredningen föreslår: att rektor involveras i rekryteringen och får tillfälle att lämna sitt godkännande före utnämningen av ställföreträdande rektor. Liksom andra myndighetschefer kan rektorer inte formellt räkna med tillsvidareanställning efter uppdraget. I motsats till de senare omfattas emellertid inte rektorer av förordningen om avgångsförmåner för vissa arbetstagare med statlig chefsanställning (avgångsförmånsförordningen). Utredningen Myndighetschefers villkor (SOU 2011:81) har föreslagit att rektorerna jämställs med övriga myndighetschefer, i vilket Ledningsutredningen instämmer. Förslag Rektors anställningsvillkor - utredningen föreslår: att regeringen ändrar avgångsförmånsförordningen så att den behandlar rektorerna på samma sätt som övriga myndighetschefer. Utredningen ser ett behov av utbildning av de nya ledamöterna i styrelserna. Det gäller såväl de externa som de interna ledamöterna, även om utbildningsbehoven är olika. Även rektor, som i de flesta fall har en bakgrund som lärare och forskare med ledningsuppdrag som dekan och prefekt behöver utbildning i sin nya roll som myndighetschef. Förslag Utbildning av nya styrelser - utredningen föreslår: att Regeringskansliets båda broschyrer riktade till styrelserna skickas till alla nya styrelseledamöter, med en läsanvisning till den mer omfattande broschyren avseende undantagen för universitet och högskolor och med en tydlig uppmaning att ta del av innehållet att datum för introduktionen för nya styrelseledamöter fastställs i så god tid att ledamöterna kan få besked om tidpunkt för introduktionen redan när de tillfrågas om styrelseuppdraget och inbjudan med anmälan till introduktionen samtidigt med utnämningen att lärosätena arrangerar ett eget introduktionstillfälle, vid sidan av ordinarie styrelsesammanträde, för nya ledamöter om det egna lärosätet och om regelverket för universitet och högskolor i allmänhet att alla styrelseledamöters ansvar inför regeringen och för hela lärosätets bästa betonas i utbildningen.

Bilaga p 22

Umeå universitet Universitetsstyrelsen Dokumenttyp BESLUT Datum 2016-02-18 Dnr: FS 1.1-1467-15 Sid 1 (2) Studentsammanslutningars ställning som studentkår vid Umeå universitet för perioden 1 juli 2016 till 30 juni 2019 Föredragande Biträdande universitetsdirektör Per Ragnarsson och utredare Ester Roos-Engstrand Sammanfattning: Beslut om vem eller vilka som ges ställning som studentkår vid Umeå universitet fattas av universitetsstyrelsen och beslutet ska omprövas vart tredje år. Förfarandet regleras i Högskoleförordningen, Högskolelagen, Studentkårsförordningen och Regler för att ge studentsammanslutningar ställning som studentkår vid Umeå universitet (Dnr FS 1.1-1467-15) som fastställdes av universitetsstyrelsen den 17 december 2015. Tre ansökningar har inkommit till universitetet vid ansökningstidens utgång. Dessa kommer från Umeå medicinska studentkår (UMS) bilaga 1, Umeå naturvetar- och teknologkår (NTK) bilaga 2 samt Umeå studentkår (US) bilaga 3. Universitetsstyrelsen föreslå besluta om att ge dessa tre studentsammanslutningar ska få ställning som studentkår vid Umeå universitet för perioden 1 juli 2016 till och med den 30 juni 2019. Beslut: Universitetsstyrelsen beslutar, mot bakgrund av vad som nedan anförts, att följande studentsammanslutningar ska få ställning som studentkår vid Umeå universitet för perioden 1 juli 2016 till och med den 30 juni 2019: Umeå medicinska studentkår med Medicinska fakulteten som verksamhetsområde, Umeå naturvetar- och teknologkår med Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten som verksamhetsområde samt Umeå studentkår med Humanistiska fakulteten, Samhällsvetenskapliga fakulteten samt Lärarhögskolan vid Umeå universitet som verksamhetsområde. Beslutet gäller under förutsättning att studentkårerna uppfyller de krav som ställs i 4 kap. 9-14 högskolelagen (1992:1 434) samt följer universitetsstyrelsens beslutade regler. Beslutet får återkallas om en studentkår inte längre uppfyller dessa krav, eller om en studentkår skriftlig ansöker om det. Studentkårerna ska beredas tillfälle att yttra sig innan ett beslut om återkallelse fattas. Studentkårerna ska årligen redovisa sin verksamhet och sitt medlemsantal enligt universitetsstyrelsens beslut den 17 december 2015 (Dnr FS 1.1-1467-15). Detta beslut kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Bakgrund Enligt högskolelagen 4 kap 8 ska en högskola på ansökan besluta att en sammanslutning av studenter får ställning som studentkår för viss tid, om sammanslutningen uppfyller de krav som ställs i högskolelagen 4 kap 9-14.

Umeå universitet Universitetsstyrelsen Dokumenttyp BESLUT Datum 2016-02-18 Dnr: FS 1.1-1467-15 Sid 2 (2) Beslut om vem eller vilka som ges ställning som studentkår vid Umeå universitet fattas av universitetsstyrelsen och beslutet ska omprövas vart tredje år. Ställningen som studentkår kan återkallas under pågående treårsperiod, om studentsammanslutningen inte längre uppfyller de krav som ställs i högskolelagen 4 kap 9-14 eller om studentkåren skriftligt ansöker om det. Det är studentsammanslutningarna själva som ansöker om ställning som studentkår och i sina ansökningar till universitetet ska sammanslutningarna utifrån fastställda kriterier redogöra för sin organisation, sitt medlemsantal och sin verksamhet. I ansökan till universitetsstyrelsen ska studentsammanslutningarna också ange vilket verksamhetsområde de avser att representera. Analys och motivering Universitetsstyrelsen beslutade den 17 december 2015 att fastställa Regler för att ge studentsammanslutningar ställning som studentkår vid Umeå universitet (Dnr FS 1.1-1467-15). I reglerna framgår bland annat former och process för beslut om givande av ställning som studentkår, uppföljning av beviljade kårers verksamhet och medlemsantal samt ett angivande av vad prioriterade områden av studentinflytanden bör vara. Ansökningsperioden för de sammanslutningar som avser ansöka om ställning som studentkår för kommande period inleddes den 1 december 2015 och avslutades den 20 januari 2016. Tre ansökningar har inkommit till universitetet vid ansökningstidens utgång. Dessa kommer från Umeå medicinska studentkår (UMS) bilaga 1, Umeå naturvetar- och teknologkår (NTK) bilaga 2 samt Umeå studentkår (US) bilaga 3. UMS ansöker om att få ställning som studentkår med medicinska fakulteten som verksamhetsområde, NTK söker ställning som studentkår med teknisknaturvetenskapliga fakulteten som verksamhetsområde, och US söker ställning som studentkår med humanistiska fakulteten, samhällsvetenskapliga fakulteten samt Lärarhögskolan vid Umeå universitet som verksamhetsområde. Dessa tre kårer har i dagsläget status som studentkår inom sökt område. En granskning av de tre ansökningarna visar att samtliga tre sammanslutningar uppfyller de krav som ställs i högskolelagen 4 kap 9-14 och de av universitetsstyrelsen 17 december 2015 beslutade reglerna. En mer omfattande uppföljning av kårernas verksamhet utfördes i december 2014, bilaga 4, som visade att de tre kårerna uppfyllde avtalsvillkoren väl. Bilaga 1. Umeå medicinska studentkårs ansökan Bilaga 2. Umeå naturvetar- och teknologkårs ansökan Bilaga 3. Umeå studentkårs ansökan Bilaga 4. Studentkårernas verksamhet uppföljning 2014 Bilagorna återfinns på styrelsens webbplats samt i diariet Expediering Studentkårer Förvaltningschef Fakultetsledningar Lärarhögskolan vid Umeå universitet Budgetchef Utredare Planeringsenheten

Bilaga p 23

Universitetsstyrelsen Beslut 2016-02-18 Dnr: FS: 2.6.2-138-16 Sid 1 (1) Mottagare av Umeå universitets förtjänstmedalj 2016 Föredragande Akademisekreterare Daniel Andersson Bakgrund Umeå universitets förtjänstmedalj delas ut till personer har som gjort särskilt betydelsefulla insatser för universitetet. Vid sitt sammanträde den 5 november 2009 beslutade universitetsstyrelsen att fastställa en handläggningsordning för Umeå universitets förtjänstmedalj samt att medaljen framgent kommer att delas ut vart tredje år från och med år 2010, förutsatt att en tillräckligt förtjänt mottagare finns. Mottagare av medaljen kan såväl vara anställd vid universitetet som extern respektive vara i aktiv förvärvsålder eller pensionerad/emeriterad. Fakultetsnämnder och Lärarhögskolan, fackliga huvudorganisationer respektive studentkårer vid Umeå universitet äger rätt att föreslå mottagare av förtjänstmedaljen. En kommitté bestående av universitetsstyrelsens ordförande, en av lärarrepresentanterna och en av studentrepresentanterna föreslår universitetsstyrelsen en mottagare av medaljen på basis av de nomineringar som inkommit. Vid sitt sammanträde den 21 januari 2016 beslutade priskommittén att föreslå universitetsstyrelsen professor tillika rektor Lena Gustafsson samt professor Britta Lundgren som mottagare av Umeå universitets förtjänstmedalj 2016. Universitetsstyrelsens beslut Universitetsstyrelsen beslutar att tilldela professor tillika rektor Lena Gustafsson samt professor Britta Lundgren som mottagare av Umeå universitets förtjänstmedalj 2016 med de motiveringar som framgår av bilagan. Förtjänstmedaljen kommer att delas ut vid universitetets årshögtid den 22 oktober 2016 av universitetsstyrelsens ordförande. Beslutsunderlag Protokoll samt bilaga från Priskommittén för utdelning av Umeå universitets förtjänstmedalj sammanträde 160121. Expediering Ceremonimästare Charlotte Wiberg Fakultetsledningar Lärarhögskolan Fackliga huvudorganisationer Studentkårer

Umeå universitet Priskommittén för utdelning av Umeå universitets förtjänstmedalj Dokumenttyp: Protokoll Datum: 2016-01-21 Priskommittén för utdelning av Umeå universitets förtjänstmedalj Tid 28 januari. kl. 14.00-15:00 Plats Allians p 7 Samverkanshuset (Ordföranden via telefon) Närvarande VD Lennart Evrell (ordförande) professor Kristin Palmqvist student Olov Tingström akademisekreterare Daniel Andersson (sekreterare) Ärende Beslut/åtgärd 1. Ordföranden öppnar mötet Ordföranden hälsar välkommen och fastställer föredragningslistan. 2. Former för utdelande av Umeå universitets förtjänstmedalj 3. Till priskommittén inkomna nomineringar 4. Förslag av mottagare av Umeå universitets förtjänstmedalj 2016 Priskommittén rekapitulerar de av handläggningsordningen givna föreskrifterna. Handläggningsordning för Umeå universitets förtjänstmedalj samt tidigare mottagare. Bilaga p 2. Priskommittén tar del av inkomna nomineringar och diskuterar dessa. Inkomna nomineringar. Bilaga p 3. Priskommittén beslutar att föreslå universitetsstyrelsen professor tillika rektor Lena Gustafsson samt professor Britta Lundgren som mottagare av Umeå universitets förtjänstmedalj 2016 med de motiveringar som framgår av bilagor. Justeras Vid protokollet Lennart Evrell Daniel Andersson

Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson 090-786 99 11 daniel.andersson@adm.umu.se Skrivelse Datum: 16-01-22 Dnr Sid 1 (1) Mottagare av Umeå universitets förtjänstmedalj Följande 18 personer har genom åren mottagit Umeå universitets förtjänstmedalj: 1985 1. Odontologie doktorn Ingrid Brynolf 2. F d stadsbibliotekarien Sven-Ola Hellmér 3. F d universitetsrektorn Lars-Gunnar Larsson 4. F d statsrådet Gösta Skoglund 5. F d landsarkivarien Gunnar Westin 1990 6. F d statsrådet och f d landshövdingen Ragnar Edenman 7. Dåvarande landshövdingen Sven Johansson 8. Direktören Carl Kempe 9. F d statsrådet och f d generaldirektören Sven Moberg 1992 10. Dåvarande rektorn Lars Beckman 11. Dåvarande universitetsdirektören Dan Brändström 1999 12. Universitetskanslern och f d rektorn Sigbrit Franke 2003 13. Professorn Gunnar Öqvist 2010 14. Dåvarande rektorn Göran Sandberg 2013 15. Professorn Lars Hjalmar Lindholm 16. Professorn Hans Wolf-Watz 2015 1 17. Professorn Bernt Eric Uhlin 18. Professorn emeritus Bengt Palmgren 1 Särskild utdelning med anledning av universitetets 50 årsfirande

Universitetsstyrelsen Prismotivering 160202 Sid 1 (1) Lena Gustafsson Född 1949, professor, rektor Lena Gustafsson, professor i mikrobiologi, har som Umeå universitets rektor sedan 2010, på ett mycket förtjänstfullt sätt lett universitetet mot att se och nå nya mål inom forskning, utbildning och samverkan. Satsningen på trygga anställningar vid Umeå universitet har varit banbrytande bland svenska lärosäten och hennes engagemang i b.la. Sveriges Universitets och Högskoleförbund har bidragit till att stärka Umeå universitets roll som en viktig nod i det svenska högskolelandskapet. Under Lena Gustafssons ledning har Umeå universitet infört ett nytt sätt att arbeta med verksamhetsprocesser, visions- och målarbete. Ett långsiktigt och strategiskt arbete som utgår från verksamhetens behov och förutsättningar och som inkluderar alla nivåer vid universitetet. Inom ramen för detta arbete har fakulteterna och Lärarhögskolan ingått s.k. forskningskontrakt med rektor, med syfte att långsiktigt stärka forskningens och forskarutbildningens villkor. Dessa kontrakt har sedan utvärderats av en externa utvärderingsgrupp. Sammantaget har denna reform och arbetssätt inneburit att den enskilde medarbetaren vid universitet sett sin roll och betydelse för universitets utveckling och framgångar. Lena Gustafsson har på ett avgörande sätt också bidragit till att etablera Umeå universitet som Sveriges arktiska universitet. Hennes stora entusiasm och stöd har bland annat lett till att utveckla ett produktivt och hjärtligt samarbete med UiT Norges arktiska universitet i Tromsö. Universitetets arktiska satsning har även manifesterats i etableringen av ARCUM, Arktiskt centrum vid Umeå universitet. Med sin snabba utveckling till ett viktig centrum i det arktiska universitetssamarbetet utgör ARCUM ett exempel för förverkligandet av en annan av Lena Gustafssons visioner, nämligen ett fördjupat gränsöverskridande samarbete mellan universitetets alla fakulteter. Lena Gustafsson har genom detta på ett avgörande och bestående sätt bidragit till att utveckla Umeå universitet både till ett universitet med internationell profil och betydelse och en hög relevans för sitt nordliga regionala sammanhang. Sammantaget har professor Lena Gustafsson gjort stora insatser för Umeå universitet och är därför en värdig mottagare av universitetets förtjänstmedalj.

Universitetsstyrelsen Prismotivering 160202 Sid 1 (1) Britta Lundgren Född 1951, professor Britta Lundgren, professor i etnologi, har förtjänstfullt verkat för att utveckla Umeå universitet genom en rad ledande universitetsuppdrag. Inte minst genom sina uppdrag som dekan för Humanistisk fakultet under en svår period, som ledamot i Umeå universitets styrelse och sin stora insats i uppbyggnaden och utvecklandet av den framgångsrika Genusforskarskolan. Hon har också varit ledande i arbetet med att initiera och bygga nätverk för forskning kring Kulturhuvudstäder och Medicinsk humaniora. Under Britta Lundgrens period som dekan för den humanistiska fakulteten bedrev hon ett framgångsrikt utvecklingsarbete under rubriceringen Humanistisk offensiv. Detta inkluderade ett stort ekonomiskt och organisatoriskt förändringsarbete, men även stora satsningar på forskning. Att utveckla humaniora och synliggöra humanistiska kompetenser för universitet, samhälle och näringsliv var en övergripande ambition. Britta Lundgren har förtjänstfullt varit ansvarig för uppbyggandet av Genusforskarskolan och varit dess föreståndare från 2000 till och med 2006. Mellan åren 2007-2012 var Britta Lundgren forskningsledare för det stora forskningsprogrammet Challening Gender, utsett till Centre of Gender Excellence av Vetenskapsrådet. Under åren 2005-2009 var hon ordförande i Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning. Från 2013 är Lundgren ledamot i styrelsen för SCAS (Swedish Collegium for Advanced Study) i Uppsala och från 2016 är hon ledamot i Vetenskapsrådets styrelse. Britta Lundgrens forskning har huvudsakligen varit inriktad på det genusteoretiska fältet. Avhandlingen Allmänhetens tjänare. Kvinnlighet och yrkeskultur i det svenska postverket är en genusteoretisk och kulturanalytisk studie om kvinnors erfarenheter i en manligt dominerad yrkeskultur. Det övergripande genusteoretiska syftet att studera kön som social och kulturell konstruktion har varit vägledande även för de påföljande studierna, som presenterats i en lång rad artiklar och monografier. I projektet Tillit under omprövning har Britta Lundgren studerat sorgeprocesser när människor mist en anhörig genom oväntad död i olyckor. Sedan 2012 är Lundgren verksam inom området Medical Humanities med inriktning mot kulturella aspekter på smitta och vaccination genom ett forskningsprojekt finansierat av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond. Sammantaget har professor Britta Lundgren gjort stora insatser för Umeå universitet och är därför en värdig mottagare av universitetets förtjänstmedalj.

Bilaga p 24

Universitetsstyrelsen BESLUT Datum 2016-02-18 Dnr UmU 500-1180-13 Sid 1 (6) Studentfallsskrivelsen 2013-uppföljning för 2015 Föredragande Prorektor Anders Fällström och utredare Ester Roos-Engstrand Sammanfattning Studentfallskrivelsen syftar till att åskådliggöra återkommande problem som studenter kontaktar kårerna om. Studentfallsskrivelsen 2013 (bilaga 1), bygger på de studentfall som kommit in till studentkårerna under de tre läsåren från och med höstterminen 2010 till och med vårterminen 2013. För att långsiktigt komma åt de ofta strukturella problemen som behandlas i Studentfallsskrivelsen, har USSR prioriterat prioriterat specifika områden och vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med problemen. Rapporten tar upp de åtgärder som vidtagits under 2015. Beslut Universitetsstyrelsen beslutar att fastställa redovisningen av vidtagna åtgärder, avseende Studentfallsskrivelsen 2013, för år 2015. Bakgrund Studentkårerna vid Umeå universitet har årligen fram till och med år 2010 inkommit med den så kallade studentfallsskrivelsen, som numera fått namnet studentkårsskrivelsen, som redovisar de studentfall som inkommit till kårerna under föregående terminer. Skrivelsen syftar till att åskådliggöra återkommande problem som studenter kontaktar kårerna om. I samband med universitetets beredning av skrivelsen hösten 2010 förde universitetsledningen en dialog med studentkårerna om hur studentfallsskrivelsen skulle kunna utformas för att den bättre ska fylla sitt syfte och för att universitetet och studenterna gemensamt ska komma till rätta med de problem som skrivelsen tar upp. Dessa dialoger medförde bland annat att de tre studentkårerna gemensamt beslutade att studentfallsskrivelsen från och med 2010 ska upprättas vart tredje år. Detta ger mer tid till universitetet och studentkårerna att arbeta med prioriterade delar av skrivelsen och torde leda till ett tydligare och bättre resultat. Studentfallsskrivelsen 2013 (bilaga 1), bygger på de studentfall som kommit in till studentkårerna under de tre läsåren från och med höstterminen 2010 till och med vårterminen 2013.

Universitetsstyrelsen BESLUT Datum 2016-02-18 Dnr UmU 500-1180-13 Sid 2 (6) Universitetsstyrelsen beslutade 2013-11-05 att fastställa rapport över vidtagna och planerade åtgärder avseende Studentkårsskrivelse 2013 (bilaga 2) att en redovisning av vidtagna åtgärder för 2014 liksom en plan för kommande år fastställs av universitetsstyrelsen vid sammanträdet i februari 2015. Fakulteterna och Lärarhögskolan har beretts tillfälle att lämna synpunkter på studentkårernas förslag till åtgärder samt ge förslag till prioriteringar varefter förslagen processats i Utbildningsstrategiska rådet, USSR. För att långsiktigt komma åt de ofta strukturella problemen som behandlas i Studentfallsskrivelsen, ser USSR att universitetet behöver arbeta på flera nivåer. Den i punkt 1.3 i Studentfallsskrivelsen nämnda problematiken om att säkerställa att universitetets regelverk efterlevs anses av prorektor och USSR vara av särskild vikt. USSR har med anledning av detta för läsåret 2013-14 prioriterat följande åtgärder när det gäller Studentfallsskrivelse 2013: 1. Tillsätta en grupp som fram till april 2014 förutsättningslöst och på ett kreativt lösningsinriktat sätt tar fram ett förslag till hur universitetet kan säkerställa att gällande regelverk efterlevs (I enlighet med avsnitt 1.3 i Studentfallsskrivelsen 2013). 2. USSR prioriterar, under december månad 2013, två universitetsövergripande frågor att arbeta med under läsåret 2013-14. 3. Ur Studentfallsskrivelsen 2013, Studentkårerna bryter ned problembeskrivningarna fakultetsvis och har egna dialoger med fakultetsledningarna. Utifrån dessa dialoger tar varje fakultet/lärarhögskolan tag i tre områden där man åläggs att senast januari 2014 redovisa till USSR vilka problem man prioriterat på sin fakultet och hur man har tänkt jobba vidare med dem under läsåret 2013-14. Resultatet av detta arbete redovisas i utbildningsstrategiska rådet under hösten 2014. 4. Under hösten 2014 behandlar USSR resultatet av ovan nämnda punkter och lägger en plan för det fortsatta arbetet med Studentfallsskrivelsen 2013. Utifrån universitetsstyrelsens beslut 2013-11-05 utfördes en uppföljning av studentkårsskrivelsen våren 2015. Rapporten Studentkårsskrivelsen 2013-redovisning av vidtagna åtgärder för 2014 samt plan för 2015-2016 (bilaga 3) presenterades vid universitetsstyrelsen 7 februari 2015. Universitetsstyrelsen beslutade 2015-02-07 att fastställa redovisningen av vidtagna åtgärder för 2014. att uppdra till Utbildningsstrategiska rådet att arbeta vidare med planen för det fortsatta arbetet med Studentfallsskrivelsen 2013 och prioritera ytterligare åtgärder. Redovisning till styrelsen vårterminen 2016. Planen över det fortsatta arbetet med åtgärder sträcker sig till 2016. Denna uppföljning sker således mitt i perioden av 2015-2016.

Universitetsstyrelsen BESLUT Datum 2016-02-18 Dnr UmU 500-1180-13 Sid 3 (6) Vidtagna åtgärder 2015 -Upprätta ett webbaserat, lättillgängligt, strukturerat och enkelt sökbart regelverk för utbildning vid Umeå universitet på både svenska och engelska med samma funktionalitet som den tidigare regelsamlingen Som ett led i universitetsstyrelsens beslut om säkerställande av regelverkets efterlevnad utsåg Utbildningsstrategiska rådet (USSR) i april 2015 en arbetsgrupp med uppdraget att undersöka möjligheterna att skapa information i Aurora som tydliggör och ger ännu bättre stöd till anställda under den administrativa processen för kursgenomförande. undersöka möjligheterna att upprätta ett webbaserat, lättillgängligt, strukturerat och enkelt sökbart regelverk för utbildning vid Umeå universitet, med utgångspunkt i regelverket för utbildning på grund- och avancerad nivå. Arbetsgruppen har tagit fram förslaget/strukturen till regelverks- och utbildningssidor på webben som presenterades i USSR i december 2015 och som rådet ställer sig bakom. Förslaget för regelverkssidorna bygger bland annat på att regelverken kommer att få en inledande beskrivning vilket gör det lättare att hitta dokumenten vid sökning och att varje styrdokument ska sorteras under rubriker beroende på inom vilket område bestämmelserna gäller, snarare än vilken beslutstyp vilket sker idag. Förslaget avseende information i intranätet Aurora avseende utbildningsadministration bygger på struktur utifrån ett kursgenomförande, inför kursen, under kursen och efter kursen och samlar där ihop det som en lärare och administratör behöver som stöd för genomförande av en kurs utifrån gällande regelverk. Dialoger med berörda parter har inletts för att se över tidsplan och ekonomiska ramar för genomförande av förslagen - Checklistan och rutiner för kursgenomförande kommer att publiceras under februari-mars 2015. Även ett seminarium planeras under 2015 som behandlar checklista och rutiner för kursgenomförande. En checklista och rutiner för kursgenomförande är upprättade och finns upplagd på Aurora, de interna webbsidorna för Umeå universitet (https://www.aurora.umu.se/utbildning-ochforskning/stod-till-utbildning/utbildningsadministration/). Två seminarier har genomförts där materialet presenterats. -Universitetspedagogik och lärandestöd, UPL, kommer att ordna tre verkstäder om regelverk under våren 2015. UPL fick ett uppdrag att planera utbildningar kring regelverk i utbildningsverksamhet. Vid USSR septembermöte 2014 presenterades två förslag till utbildningar kring regelverk. Dels en utbildning med fysiska träffar särskilt riktad till nyckelpersoner i undervisningsverksamheten såsom studierektorer, pedagogiskt ansvariga, med flera. Den

Universitetsstyrelsen BESLUT Datum 2016-02-18 Dnr UmU 500-1180-13 Sid 4 (6) andra utbildningen är en webbaserad utbildning med föreläsningar som behandlar regelverket i området. En frågelåda med FAQ kring regelverk planeras också. UPL har arrangerat "fem regelverksseminarier med 68 deltagare under 2015. Tre av dessa under vt 15 och två ht 2015. Två ytterligare verkstäder kommer att genomföras vt 2016. -Uppdatera den befintliga handläggningsordningen för studentärenden och tillgängliggör den. Arbetet är planerat till våren 2015 Arbetet med att uppdatera den befintliga handläggningsordningen för studentärenden är påbörjat under 2015. Studentcentrum ansvara för arbetet som kommer att slutföras under 2016. - Verksamhetsförlagd utbildning, VFU och praktik. Rapportering från arbetsgruppen kommer att ske till USSR hösten 2015. De problem som beskrivs i Studentfallsskrivelsen 2013 rör bland annat studentfall som handlat om sen tilldelning av praktik/vfu-placeringar. Det kan ställa till stora bekymmer särskilt för studenter som tilldelats praktik/vfu på annan ort än Umeå, och måste ordna boende med mycket kort varsel. Ett antal klagomål, som också har lyfts fram till studentkårerna, gäller ersättningsnivåer för dubbelt boende vid praktik/vfu-placering. Dagens ersättningsnivå räcker i många fall inte för att täcka kostnader som uppkommer i samband med praktik/vfu. Utbildningsstrategiska rådet (USSR) har utsett en arbetsgrupp med uppdrag att utifrån underlag i Studentfallsskrivelsen titta på förekomsten av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och praktik samt frågor kring administration och regelefterlevnad i samband med dessa placeringar. Arbetsgruppen har samlat in material men det återstår en sammanställning av underlaget. En arbetsgrupp på uppdrag av USSR har titta på rutiner kring studenters utlägg etc. vid kurser som innehåller praktik och verksamhetsförlagdutbildning (VFU). Det innebar framför allt att utreda möjligheten att eventuellt ha ett schablonsystem för ersättningar vid praktik, för att minska administrationen kring detta. Arbetsgruppen konstaterade dock att en tänkbar E-lösning med ett kvittolöst system omöjliggörs av skattetekniska orsaker. Detta gäller ersättning för både resor och logi. - Uppsats och examensarbeten. Rapportering från arbetsgruppen kommer att ske till USSR hösten 2015. Arbetsgruppen kommer även att utreda ett eventuellt inrättande av en examinationskommitté. Beslut kommer att tas hösten 2015. Studentfallsskrivelsen 2013 belyser att i det gällande regelverket Regler och riktlinjer för betyg och examination är reglerna för salstentamen tydligt specificerat. Reglerna och bestämmelserna gällande uppsatsarbeten och skriftliga inlämningsuppgifter är inte lika väl beskrivna, i princip obefintliga. Vidare belyser Studentfallsskrivelsen 2013 att de regler för examination och förnyad examination som tillämpas på övriga kurser i utbildningen inte

Universitetsstyrelsen BESLUT Datum 2016-02-18 Dnr UmU 500-1180-13 Sid 5 (6) tillämpas på uppsatskurser. Informationen i kursplaner, rätten till handledningstid och praxis för förnyad examination skiljer sig åt på olika kurser och institutioner. Detta leder därför till obalans och ojämlikhet institutioner och studenter emellan. Ett annat problem är att möjligheten till alternativ examinationsform sällan nyttjas. I de fall där andra studenter saknas för att kunna genomföra opponeringstillfällen eller förnyad examination har lett till att enskilda studenter har fått vänta i flera terminer med att kunna gå upp med sin uppsats och följaktligen ta examen. En arbetsgrupp, utsedd av USSR, har har tagit fram en handläggningsordning för examensarbeten som varit ute på remiss i organisationen. Remissvaren bearbetas just nu och handläggningsordningen kommer att behandlas vid USSRs möte 8 februari 2016. Handläggningsordningen tydliggör roll- och ansvarsfördelningen vid examensarbeten specificerat för studenter, handledare, kursansvarig institution samt examinator. Arbetet med att utreda om och hur en examinationskommitté kan verka för att stödja såväl studenter som lärare, när någon part finner det oklart hur regelverket för examination ska tolkas, har åtgärdats genom att universitetsförvaltningens studenträttsliga samverkansgrupp tar dessa ärenden. Studentcentrum ansvarar för gruppen som är representerad av universitetsjurister, utbildningsledare, studenter, fakulteter och universitetspedagogik och lärandestöd, UPL. -Tre av fakulteterna prioriterade områden. Resultatet av detta arbete redovisas i USSR, våren 2015. Fakulteterna kommer att redovisa resultatet av arbetet vid USSRs möte 5 april 2016. USSR fortsätter arbetet med att följa upp ovan nämnda punkter ur Studentfallsskrivelsen 2013. Beslutsunderlag Bilaga 1. Studentfallsskrivelse 2013 2. Rapport över vidtagna och planerade åtgärder avseende Studentfallsskrivelse 2013 3. Studentfallsskrivelsen 2013-redovisning av vidtagna åtgärder för 2014 samt plan för 2015-2016

Universitetsstyrelsen BESLUT Datum 2016-02-18 Dnr UmU 500-1180-13 Sid 6 (6) Expediering Anders Fällström, prorektor Caroline Sjöberg, universitetsdirektör Per Ragnarsson, biträdande universitetsdirektör Fakultetsledningar Ledning Lärarhögskolan Överbibliotekarie Enhetschef Studentcentrum Studentkårer

Bilaga 1 Studentfallsskrivelsen 2013 Umeå studentkår Umeå Medicinska Studentkår Umeå naturvetar- och teknologkår Box 7652, S-907 13 Umeå Klintvägen 55, S-907 37 Umeå MIT-huset, S-901 87 Umeå www.umeastudentkar.se www.medicinska.se www.ntk.umu.se

INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 1.1 OM STUDENTFALLSSKRIVELSEN... 3 1.2 ARBETET MED STUDENTFALLSSKRIVELSEN... 4 1.3 DET GÄLLANDE REGELVERKET... 5 2. ADMINISTRATION... 6 2.1 ADMINISTRATIVA RUTINER... 6 2.2 KURSPLANERING... 6 3. RÄTTSSÄKERHET... 8 3.1 KURSPLANER... 8 3.2 EXAMINATION... 8 3.3 GÄLLANDE REGELVERK FÖR UPPSATSER... 9 3.4 VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING... 10 4. UTBILDNINGSKVALITÉ... 11 4.1 HANDLEDNING... 11 4.2 LÄRARES ARBETSBELASTNING... 11 5. STUDENTINFLYTANDE... 13 5.1 KURSUTVÄRDERING... 13 6. STUDIESOCIALA OMRÅDEN... 14 6.1 STUDIESTÖDSLAGSTIFTNINGEN... 14 6.2 INTERNATIONELLA STUDENTER... 14 6.3 ETT UNIVERSITET FÖR ALLA... 15 6.4 ARBETSMILJÖ... 15 2

1. INLEDNING 1.1 OM STUDENTFALLSSKRIVELSEN Studentfallsskrivelsen syftar till att åskådliggöra återkommande problem som studenter vid Umeå universitet vänder sig till studentkårerna för att få hjälp med. Som författare står utbildningsbevakarna och studiesocialt ansvariga från de tre studentkårerna vid Umeå universitet. Umeå Medicinska Studentkår företräder studerande inom grund-, avancerad och forskarnivå vid den medicinska fakulteten. Utbildningsbevakningen sker med en bred förankring bland studentrepresentanterna i olika studieråd med inriktning mot olika utbildningsprogram samt för forskarutbildningen. Vidare så har styrelsen utsedda kontaktpersoner inom sig för att åsikter från representanterna ska nå kårens högsta verkställande organ. Styrelsens ledamöter tar emot enskilda studentfall. Umeå studentkår företräder studerande inom grund-, avancerad och forskarnivå vid humanistisk fakultet, samhällsvetenskaplig fakultet samt Lärarhögskolan. Utbildningsbevakningen sker i olika former beroende på fakultet, men samordnas genom kårens fem sektionsutbildningsbevakare som tar emot enskilda studentfall. Centralt har kåren ytterligare en utbildningsbevakare som samordnar arbetet med sektionsutbildningsbevakarna. Umeå naturvetar- och teknologkår företräder studerande inom grund-, avancerad och forskarnivå vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Utbildningsbevakningen sker genom utbildningsbevakningsenheten där kårens sektioner samarbetar med kårens centrala utbildningsbevakare som tar emot enskilda studentfall. För studerande på forskarnivå finns även ett särskilt doktorandombud. Tillsammans företräder dessa tre studentkårer samtliga studerande vid Umeå universitet, oavsett utbildningsnivå och vare sig de studerande är på campus eller är distansstudenter. Samarbetet mellan studentkårerna i utbildningsfrågor är omfattande och studentfallsskrivelsen är ett exempel på resultatet av detta samarbete. Studentfallsskrivelsen utgår från de studentfall som inkommit till studentkårerna under de tre senaste läsåren från och med höstterminen 2010 till och med vårterminen 2013. Inkomna studentfall har diarieförts och kategoriserats enligt en bestämd mall. 1 När samtliga studentfallsdiarier från de tre studentkårerna sammanställdes var materialet digert och återkommande mönster kunde ses. Utifrån dessa mönster uppdelas denna skrivelse i fem huvudrubriker, dessa är i sin tur indelade i ett antal underrubriker. Varje underrubrik har återkommande genom skrivelsen strukturerats enligt följande: studentkårernas grundsyn, studentkårernas problembeskrivning samt studentkårernas förslag till åtgärd. 1 Diariet bifogas ej till skrivelsen då denna text primärt tjänar syftet att åskådliggöra och problematisera studentfallen i ett större sammanhang. 3

De generella mönster som skildras i studentfallsskrivelsen utgörs inte endast av händelser där det gällande regelverket inte har efterlevts utan också händelser där olämpligt agerande, bristfällig information eller felaktig administration varit orsak till problemets uppkomst (se bilaga 1). Värt att påpeka är att vi valt att inte ha ett specifikt tema för informations- och kommunikationsproblem. Skälet till detta är att bristande kommunikation och otydlig information ofta har betydande roll i de inkomna studentfallen, detta oavsett kategori. Informations- och kommunikationsproblem är således att betrakta som genomgående Studentfallen som ligger till grund för denna skrivelse har inkommit både från studenter och från undervisande eller administrativ personal. Gemensamt är att de uppkomna problemen på ett eller annat sätt försätter studenter i en problematisk situation. En aspekt värd att lyfta fram är det mörkertal av studentfall som aldrig når studentkårernas utbildningsbevakare eller studiesocialt ansvariga. Studentkårerna är medvetna om detta mörkertal men anser att den underliggande sammanställningen av de tre senaste läsårens studentfall fångar upp relevanta strukturella problem på ett övergripande sätt. Vår förhoppning är att studentfallsskrivelsen 2013 ska ligga till grund för en god diskussion och ett fortsatt gott samarbete med Umeå universitet under de närmsta tre åren för att säkerställa en tillfredsställande studiemiljö och stärka rättssäkerheten samt studentinflytandet. 1.2 ARBETET MED STUDENTFALLSSKRIVELSEN STUDENTKÅRERNAS GRUNDSYN Studentfallsskrivelsen är det mest omfattande arbete som studentkårernas utbildningsbevakare och studiesocialt ansvariga gemensamt producerar gällande områden såsom administration, rättssäkerhet, utbildningskvalité, studentinflytande och studiesociala aspekter. Dessa områden berör varje student som studerar vid Umeå universitet. Hur Umeå universitet väljer att bemöta och arbeta med denna skrivelse är av yttersta vikt för utvecklingen av utbildningens kvalité, säkerställandet av studenternas rättigheter och fullföljandet av Umeå universitets skyldigheter. STUDENTKÅRERNAS PROBLEMBESKRIVNING Kontinuitet och uppföljning är ett återkommande problem för studentkårerna då utbildningsbevakare och engagerade studenter i regel byts ut varje år. För att studentfallsskrivelsen ska följas upp på ett adekvat sätt är det nödvändigt att Umeå universitet tar sig an denna skrivelse och utarbetar en plan för hur och när återkoppling och eventuella åtgärder ska ske. STUDENTKÅRERNAS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD: Att en tidsplan från Umeå universitet presenteras höstterminen 2013 om hur de planerar att arbeta med studentfallsskrivelsen. 4

1.3 DET GÄLLANDE REGELVERKET STUDENTKÅRERNAS GRUNDSYN Det är av stor vikt att det gällande regelverket efterlevs och tydligt kommuniceras till studenterna. Detta i syfte att säkerställa en korrekt myndighetsutövning då den kan granskas av samtliga berörda parter. Dessutom är det av stor vikt att det finns en lättillgänglig sammanställning av det gällande regelverk som reglerar Umeå universitets verksamhet. I nuläget är Regelsamlingen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Umeå universitet en sådan sammanställning. Regelsamlingen är studentens främsta källa att vända sig till för att söka svar på hur utbildningen regleras. Med anledning av detta ska denna regelsamling vara uppdaterad, lättförstådd och väl strukturerad. STUDENTKÅRERNAS PROBLEMBESKRIVNING Idag saknar Umeå universitet ett system för uppföljning av regelbrott. Detta är i studentkårernas ögon anmärkningsvärt och högst problematiskt. När studenter söker studentkårernas hjälp rörande deras utbildning och sedan undrar vad som kommer hända härnäst kan studentkårerna sällan lämna konkreta besked huruvida åtgärder kommer vidtas. Studenterna upplever ofta att det kan vara menlöst att lyfta och belysa en viss problematik då det gällande regelverket ofta inte erbjuder konkreta efterföljder vid regelbrott. Därför anser studentkårerna att det är av stor vikt att ett förbättringsarbete kring uppföljning och konkreta åtgärder initieras. STUDENTKÅRERNAS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD: Att en utredning initieras för att skapa ett system för uppföljning av regelbrott vid Umeå universitet. Att Umeå universitet säkerställer att det gällande regelverket efterlevs. 5

2. ADMINISTRATION 2.1 ADMINISTRATIVA RUTINER STUDENTKÅRERNAS GRUNDSYN För att garantera studenters rättssäkerhet ska administrativa rutiner vara väl planerade och i linje med gällande regelverk. Information om utbildningsprogram och kurser samt schema och litteraturlista ska finnas tillgängligt för studenter i god tid innan kursstart. Detta är viktigt för att studenter ska kunna planera sin tid och sina studier. I enlighet med Umeå universitets Regler och riktlinjer för studieadministration ska kursplan, litteraturlista och ett översiktligt schema med angivelse av obligatoriska moment samt tidsangivelse för undervisning och examination under de första fyra veckorna finnas tillgängligt minst en månad före kursens start. STUDENTKÅRERNAS PROBLEMBESKRIVNING Under de tre senaste verksamhetsåren kan studentkårerna se att institutioner vid Umeå universitet har svårigheter att följa reglerna som beskrivs i grundsynen ovan. Studenter får ofta tillgång till den relevanta kursinformationen, speciellt schema, för sent och det är inte ovanligt att scheman ändras under kursens gång. Detta medför stora problem för studenter, speciellt för de som har barn, bor på annan ort, jobbar vid sidan av sina studier eller läser flera kurser parallellt. Ytterligare ett problem är att nuvarande regelverk gällande scheman endast reglerar kursens fyra första veckor, och inte hela kursen. STUDENTKÅRERNAS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD: Att Umeå universitet kontinuerligt arbetar med att stärka kunskapen gällande regelverket kring schema och kursplan. Att Umeå universitet reviderar Regler och riktlinjer för studieadministration och tillägger att ett översiktligt schema måste finnas för hela kursen senast fyra veckor innan kursstart. 2.2 KURSPLANERING STUDENTKÅRERNAS GRUNDSYN Studenter har olika förutsättningar till att bedriva sina studier. Olika omständigheter i form av arbete, familj, barn och boendeort gör att studenter behöver veta kursens upplägg i god tid för att följaktligen kunna planera sin vardag. Detta är dessutom av särskild vikt när flera institutioner samverkar inom en kurs. Då är det av stor vikt att berörda institutioner är överens i både planering och i det pedagogiska upplägget. STUDENTKÅRERNAS PROBLEMBESKRIVNING Studentfall och komplikationer under pågående kurs orsakas ofta av bristfällig planering och framförallt bristfällig kommunikation lärare emellan samt mellan lärare och student. Problemen 6

rör allt ifrån otydliga eller felaktiga scheman och kursplaner till diffusa och inaktuella litteraturlistor. Ibland ges även olika direktiv och riktlinjer av olika lärare under samma kurs. STUDENTKÅRERNAS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD: Att Umeå universitet säkerställer att kurser planeras väl där samtliga delaktiga är väl införstådda i kursens upplägg. 7

3. RÄTTSSÄKERHET 3.1 KURSPLANER STUDENTKÅRERNAS GRUNDSYN Kursplaner ska finnas lättillgängliga och tydligt specificera kursernas innehåll, förväntade studieresultat, examinationsformer och kurslitteratur. Studenter ska enkelt kunna förstå vad de kan förvänta sig av en kurs vid Umeå universitet. Kursplaner är juridiskt bindande dokument och anger ramarna för den undervisning och examination som gäller för kursen. Det är således av stor vikt att dessa dokument är tydliga när de kommuniceras till berörda studenter såväl som till undervisande och examinerande lärare. STUDENTKÅRERNAS PROBLEMBESKRIVNING Studentkårerna har under de tre senaste verksamhetsåren hanterat en rad studentfall som berör problematiken kring förväntade studieresultat och bedömning. Det är vanligt förekommande att formuleringarna i kursplaner är alltför ospecifika för att studenter med enkelhet ska kunna förstå vad som förväntas av dem i både undervisning och examination. Vad gäller examination så har denna otydlighet medfört att studenter uppfattat sig orättvist och godtyckligt bedömda, och har även upplevt att examinator inte kunnat motivera den givna bedömningen. I syfte att säkerställa en rättssäker bedömning av studenternas prestationer och att utesluta misstanke om godtycklig bedömning av examinator är det i allas intresse att tydliggöra och specificera förväntande studieresultat samt betygskriterier. STUDENTKÅRERNAS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD: Att kursplaner vid Umeå universitet tydligt specificerar förväntade studieresultat och betygskriterier. Att förväntade studieresultat konkretiseras och förmedlas till studenterna av examinator och kursansvariga. 3.2 EXAMINATION STUDENTKÅRERNAS GRUNDSYN Vid examination är studenterna beroende av läraren och därför är det av största vikt att läraren själv är medveten om vad som gäller, både när det gäller rättssäkerhet och att kommunikationen med studenterna fungerar. Examination ska genomföras av lärare med goda kunskaper i hur bedömningen av studenters insatser sker och vilka regler som gäller i samband med examinationen. Examinationens innehåll och form ska dessutom vara relevant utifrån kursens förväntade studieresultat. 8

STUDENTKÅRERNAS PROBLEMBESKRIVNING I likhet med föregående studentfallsskrivelse kan vi se att uppkomna problem kring examination utgör en betydande del av studentfallen som studentkårerna hanterat de senaste tre åren. Detta område innefattar ett flertal olika problem, såsom oklarheter kring vad som är examinerande, vad som får vara obligatoriskt samt vilka studieresultat som förväntas av studenten. Grunden till dessa problem är till stor del bristande kommunikation mellan lärare och studenter. Studentkårerna ser att bristande pedagogisk planering och kommunikation tenderar att bidra till ovisshet bland studenterna. Kursens utformning ska tydligt utgå från förväntade studieresultat som därmed kan reducera denna typ av problem samt skapa tydlighet för alla inblandade parter. STUDENTKÅRERNAS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD: Att de förväntade studieresultaten ska förtydligas, kommuniceras och därmed forma kursens upplägg, innehåll och examination. Att Umeå universitet genomför en översyn av hur institutioner arbetar med gällande regelverk samt att kompetensutveckling på området genomförs i de fall brister uppmärksammas. 3.3 GÄLLANDE REGELVERK FÖR UPPSATSER STUDENTKÅRERNAS GRUNDSYN Det gällande regelverket ska reglera alla examinationsformer, däribland salstentamen såväl som skriftliga inlämningsuppgifter och uppsatser. På så vis har studenter förutsättningar att på ett korrekt sätt genomföra en uppsatskurs såväl som att lärare har förutsättningar att genomföra en rättssäker handledning och bedömning av uppsatsarbeten. I kursplanen för uppsatskurser ska det tydligt framgå vad det är för tidsram för arbetet, vilken mängd handledningstid som erbjuds samt vilka möjligheter till examination och förnyad examination som en student har rätt till. STUDENTKÅRERNAS PROBLEMBESKRIVNING Regler för salstentamen finns tydligt specificerat i det gällande regelverket Regler och riktlinjer för betyg och examination. Dessvärre är reglerna och bestämmelserna gällande uppsatsarbeten och skriftliga inlämningsuppgifter i princip obefintliga. De regler för examination och förnyad examination som tillämpas på övriga kurser i utbildningen tillämpas inte på uppsatskurser. Informationen i kursplaner, rätten till handledningstid och praxis för förnyad examination skiljer sig dessutom åt på olika kurser och institutioner. Detta leder därför till obalans och ojämlikhet institutioner och studenter emellan. Ett annat problem är att möjligheten till alternativ examinationsform sällan nyttjas. I de fall där andra studenter saknas för att kunna genomföra opponeringstillfällen eller förnyad examination har det lett till att enskilda studenter har fått vänta i flera terminer med att kunna gå upp med sin uppsats och följaktligen ta examen. 9

STUDENTKÅRERNAS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD: Att Umeå universitet tydliggör det gällande regelverket vid uppsatsarbeten, där studentens rätt till handledningstid, kompletteringsförfarande och förnyad examination specificeras. Att Umeå universitet utökar möjligheterna för förnyad examination och tillämpar alternativ examinationsform i de fall där det behövs. 3.4 VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING STUDENTKÅRERNAS GRUNDSYN Praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) utgör viktiga moment för många studenter vid Umeå universitet. Det är av stor vikt för den enskilda studenten att informationen vid praktik/vfu-placering är tydlig, och att den är relevant i förhållande till utbildningen. Eftersom det ofta rör sig om studier förlagda på annan ort än Umeå så är det viktigt att praktiska detaljer fungerar, och har förutsättningar för att fungera, på ett smidigt och effektivt sätt. Följaktligen ställer det krav på att studenter blir tilldelade praktik/vfu-placering i god tid samt att dess struktur uppfyller de krav som kursen kräver. STUDENTKÅRERNAS PROBLEMBESKRIVNING Studentfallen rörande praktik/vfu har bland annat handlat om sena tilldelningar av praktik- /VFU-placeringar, i extremfallen endast någon dag innan praktik/vfu börjar. Detta kan ställa till stora bekymmer för studenten när orten är annan än Umeå och exempelvis boende måste ordnas med mycket kort varsel. Det har också framkommit att studenter blivit tilldelad handledare som har en begränsad tjänst, såsom halvtidstjänst eller liknande, vilket medför att den verksamhetsförlagda utbildningen blir bristfällig. Ett antal klagomål gällande ersättningsnivåer för dubbelt boende vid praktik/vfu-placering har också lyfts fram till studentkårerna. Dagens ersättningsnivå räcker i många fall inte för att täcka kostnader som uppkommer i samband med praktik/vfu. Detta har i ett flertal fall lett till en hård konkurrens om de placeringar som funnits i Umeå, baserat på ekonomiska motiv. Studentkårerna anser det olyckligt att studenters privatekonomi får en avgörande betydelse för genomförandet av utbildningen. STUDENTKÅRERNAS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD: Att diskussion rörande ersättning för dubbelt boende under praktik/vfu-placering tas upp av Umeå universitet i lämpligt forum. Att Umeå universitet ser över rutinerna för tilldelning av praktik-/vfu-placeringar och utvärderar om detta kan utvecklas i syfte att säkerställa att besked om placering lämnas senast en månad innan praktik/vfu-perioden inleds. Att Umeå universitet säkerställer att tillsättare av praktik/vfu-placeringar är uppdaterade kring de lokala handledarnas tjänst. 10

4. UTBILDNINGSKVALITÉ 4.1 HANDLEDNING STUDENTKÅRERNAS GRUNDSYN Handledning syftar till att stödja och vägleda studenten i dess arbete med uppsatser. Detta innefattar både att inspirera och vägleda studenten i dess arbete framåt men också att bromsa och sätta ramar för vad som är relevant för studenten att arbeta med. En god handledning präglas av tydlig och bra kommunikation mellan handledare och student såväl som mellan handledare och examinator. STUDENTKÅRERNAS PROBLEMBESKRIVNING En problematik som kan ses i de senaste årens studentfall är att handledare och examinator är oense över vad som är en godkänd uppsats. Generellt ligger problemet i att handledaren beviljar studentens uppsats till slutseminarium med uppfattningen att den bör bli godkänd. När examinatorn sedan ska bedöma uppsatsen kan det visa sig att den innehåller stora brister i kvalité, ibland till och med den grundläggande forskningsfrågan. Resultatet blir att studenten måste göra omfattande ändringar i sin uppsats och i vissa fall helt ändra forskningsfrågan i sin helhet. Detta på mycket kort tid. STUDENTKÅRERNAS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD: Att Umeå universitets uppsatskurser och examensarbeten momentindelas för att tidigt upptäcka brister i forskningsfrågan. Att Umeå universitet upprättar riktlinjer för handledning i syfte att säkerställa en adekvat handledning vid uppsatsskrivande. 4.2 LÄRARES ARBETSBELASTNING STUDENTKÅRERNAS GRUNDSYN Lärares arbetsbelastning ska ligga i rätt proportion till deras anställning och lärarna ska lägga den tid som är tilldelad för undervisning i den omfattning som deras tjänst innebär. Detta är givetvis en självklarhet men ändock en viktig fråga för att förebygga utbrändhet och stress, samt skapa god utbildningskvalité. STUDENTKÅRERNAS PROBLEMBESKRIVNING Flera studentfall har sin grund i att läraren inte anser sig ha tid till de uppgifter som kurser och undervisning kräver. Att scheman, kurslitteratur, rättning av tentamina och laborationsrapporter tar längre tid än de regelstadgade tre veckorna förklaras ofta av tidsbrist hos läraren. Detta leder ofta till frustration för studenter när förnyad tentamen och planering av kommande kurser försenas eller brister. 11

STUDENTKÅRERNAS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD: Att Umeå universitet, institutionerna och ytterst prefekterna arbetar för att säkerställa att lärares arbetsbelastning är rimlig i förhållande till deras anställning. Att Umeå universitet arbetar för att säkerställa att den avsatta arbetstiden som universitetsanställda har för undervisning verkligen används till detta ändamål. 12

5. STUDENTINFLYTANDE 5.1 KURSUTVÄRDERING STUDENTKÅRERNAS GRUNDSYN Kursutvärderingar syftar till att fånga upp studenternas åsikter och synpunkter gällande sin utbildning. Det är således ett bra instrument för att ta tillvara studenternas perspektiv och är på så vis en viktig faktor i utvecklings- och kvalitetsarbetet i utbildningen. Dessutom ligger det i studenternas intresse att få utöva detta lagstadgade studentinflytande. STUDENTKÅRERNAS PROBLEMBESKRIVNING Kursutvärderingar har på flera sätt skett bristfälligt de tre senaste åren. Det är bland annat att kursutvärderingar uteblir, att resultatet inte återkopplas för studenterna, att de inte görs tillgängliga på institutionernas hemsidor samt att inga ansträngningar till förändringar görs, trots att brister påpekas. Detta är en förlorad möjlighet till utveckling av kurserna och ger även ett upphov till missnöje hos studenterna. Många studenter ser följaktligen inte syftet med kursutvärderingar, och låter därför bli att delta. Engagemanget från lärarna, såväl som från studenterna, måste sålunda öka för att kursutvärderingarna ska uppnå sitt kvalitetshöjande syfte. STUDENTKÅRERNAS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD: Att Umeå universitet säkerställer att kursutvärderingar genomförs, återkopplas till studenterna samt publiceras på institutionernas hemsidor i enlighet med gällande regelverk. Att Umeå universitets alla kursansvariga tar tillvara på och uppmärksammar studenternas synpunkter samt informerar om vikten av att genomföra kursutvärderingar. 13

6. STUDIESOCIALA OMRÅDEN 6.1 STUDIESTÖDSLAGSTIFTNINGEN STUDENTKÅRERNAS GRUNDSYN En av grundstenarna i den svenska högskolemodellen är att alla ska ha möjlighet att studera. Ett sätt detta möjliggörs på är genom att alla svenska studenter har rätt till studiestöd från Centrala studiestödsnämnden (CSN). Studentkårerna anser att studiestödslagstiftningen ska vara kompatibel med hur universitet och högskolor väljer att utforma sina utbildningar. STUDENTKÅRERNAS PROBLEMBESKRIVNING När CSN beslutar om studiestöd görs en bedömning av i vilken utsträckning studenten avklarat sina studier föregående termin. Lagstiftningen möjliggör dock för CSN att de, i särskilda fall, kan ta hänsyn till att studenten inte avklarat sina studier. Under de senaste åren har lagstiftningen och praxis gällande studiestöd förändrats, både vad gäller kraven för att erhålla studiestöd men också vad som anses vara särskilda skäl. En återkommande problematik vid Umeå universitet, särskilt i längre kurser om 30 högskolepoäng, är att CSN utgår från inrapporterade poäng till LADOK. Studenter som avklarat 75 % av kursen, men som inte är formellt godkända på hela kursen, bedöms vara icke-berättigade till studiestöd enligt CSN, trots att de avklarat merparten av kursen. Tidigare kunde lärare, handledare eller kursansvarig intyga till CSN att studenter avklarat 75 %, men sådana intyg godtar CSN inte längre som underlag för beslut gällande studiestödsberättigande. STUDENTKÅRERNAS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD: Att Umeå universitet ser över möjligheterna att momentindela kurser motsvarande 15 högskolepoäng eller mer, för att eliminera ovan nämnda problematik. Att Umeå universitet tillskriver Utbildningsdepartementet och lyfter ovan nämnda problematik. 6.2 INTERNATIONELLA STUDENTER STUDENTKÅRERNAS GRUNDSYN Umeå universitet ska vara ett universitet som är attraktivt för internationella studenter att studera vid. Dessutom ska dessa känna sig välkomna och trygga i Umeå. Sverige, såväl som Umeå, präglas idag av många kulturer och studentkårerna anser att studiemiljön vid Umeå universitet bör spegla hur samhället ser ut i stort. STUDENTKÅRERNAS PROBLEMBESKRIVNING Vad gäller internationella studenter, i synnerhet freemovers 2, har det vid tillfällen uppstått problem gällande visum. Om en internationell student blir sjuk, anmäler föräldraledighet eller inte klarar att genomföra sina studier i den takt eller åtagandegrad som tänkt, kan 2 Här åsyftas internationella medborgare vilka ej omfattas av ett utbytesavtal. 14

Migrationsverket dra tillbaka den studerandes visum eller besluta att inte förlänga detta. Detta kan skapa negativ press på internationella studenter, som dessutom betalar för sin utbildning. Studentkårerna anser det olyckligt att internationella studenter tvingas avbryta sin utbildning på grund av icke beviljade visum orsakade av administrativa diskrepanser. Det är viktigt att internationella studenter får information om, och tillgång till, den hjälp som Umeå universitet erbjuder. STUDENTKÅRERNAS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD: Att Umeå universitet ser över hur internationella studenter informeras om visum samt hur den kommunikationen kan utvecklas. 6.3 ETT UNIVERSITET FÖR ALLA STUDENTKÅRERNAS GRUNDSYN För att Umeå universitet ska kunna erbjuda likvärdig utbildning till alla studenter är det en förutsättning att Umeå universitet är lyhörd inför hela den heterogena studentgruppen. Studentgruppen består av personer med olika kön, genus, etnicitet, funktionshinder, ålder, ekonomiska förutsättningar samt geografiska förutsättningar; det finns ingen student som är den andra lik. Alla dessa har lika rätt till högskoleutbildning. STUDENTKÅRERNAS PROBLEMBESKRIVNING Den akademiska världen i Sverige upplevs inte som anpassad till den heterogena studentgruppen och högskolan har inte följt med i den demografiska och strukturella förändringen av studentgruppen. För studenter med barn uppkommer problem när salstentor eller annan verksamhet är förlagda till kvällstid eller utanför reguljär arbetstid. Detsamma gäller även studenter som studerar på distans eller är bosatta på annan ort. STUDENTKÅRERNAS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD: Att Umeå universitet ska arbeta för att inga ordinarie salstentamen ska förläggas till kvällstid och helger. Att Umeå universitet tar fram en handlingsplan som ersätter Ett inkluderande universitet - en handlingsplan för likabehandling, tillgänglighet och mångfald för studenter och anställda 2007-2010 och ser till att en sådan handlingsplan alltid finns och är aktuell. 6.4 ARBETSMILJÖ STUDENTKÅRERNAS GRUNDSYN Många studenter tillbringar stora delar av sin tid på universitetsområdet. Därför är det av stor vikt att studiemiljön är tillfredställande. Förutom att uppfylla den gällande arbetsmiljölagstiftningens krav säger Umeå universitets Arbetsmiljöpolicy, fastställd av universitetsstyrelsen 1999-06-07, dels att Umeå universitet skall vara en arbetsplats som präglas 15

av respekt för och tillit till individen samt vara säker och utvecklande för anställda och studenter och dels att Arbetsmiljöarbetet skall ge förutsättningar för ett positivt arbetsklimat och en god arbets- och studiemiljö. Följaktligen ska Umeå universitet skapa förutsättningar för att anställda och studenter ska må bra, trivas och känna sig trygga. STUDENTKÅRERNAS PROBLEMBESKRIVNING Synpunkter från studenter har inkommit om hög ljudnivå vid studieplatser, särskilt i öppna utrymmen såsom fik, korridorer och ljusgårdar. Detta ger upphov till huvudvärk och koncentrationssvårigheter för många studenter och är således ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Studenter vid konstnärligt campus är särskilt utsatta då hög ljudnivå och öppna planlösningar orsakar detta arbetsmiljöproblem. Ytterligare problem som har en negativ inverkan på studiemiljön och undervisningen är olämpligt placerade gångstråk och lunchrum där passerande personer stör föreläsningsutrymmen och studieplatser. Under de tre senaste verksamhetsåren har ett återkommande problem varit datorsalar. Studenter har påtalat att den tillgängliga utrustningen inte fungerar ändamålsenligt och att det lider en brist på datorer för att tillmötesgå antalet studenter. Dessutom är det ofta fler personer i datorsalarna än vad ventilationen är anpassad för, vilket orsakar otillfredsställande luftkvalité. Flera synpunkter har inkommit om lärare som behandlat eller bemött studenter på ett olämpligt sätt. Det innefattar nedvärderande språk gentemot enskilda studenter och att lärare uttalar sig negativt och olämpligt om enskilda studenter inför andra. Denna slags problematik inbegriper säkerligen ett stort mörkertal då studenter sällan vill riskera att försättas i en potentiellt ofördelaktig situation om och när det upplevda missnöjet påpekas. STUDENTKÅRERNAS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD: Att Umeå universitet tillgodoser behovet av fler grupprum och adekvata studieplatser. Att Umeå universitet åtgärdar den höga ljudnivån i de korridorer och öppna studieplatser där det finns behov, exempelvis genom att placera ut ljuddämpande möbler, flyttbara väggar eller dylikt. Att Umeå universitet ser över datorer och ventilation i samtliga datorsalar för att upptäcka och åtgärda de problem och brister som redogörs för ovan. Att Umeå universitet verkar för en god stämning och respektfullt bemötande personal och studenter emellan. 16

BILAGA 1 Då Studentfallsskrivelsen 2010 övergick till att bli ett dokument vilket författas vart tredje år, möjliggjorde det för studentkårerna att bearbeta ett större underlag av studentfall. Detta har medfört att studentkårerna kunnat identifiera problemområden av mer strukturell och varaktig karaktär. Sammanställningen och inordningen av underlaget har sin utgångspunkt i de kategorier av olika typer av studentärenden som Umeå universitet i samråd med studentkårerna tog fram i publikationen Missnöjd student. Dessa redogörs för i tabellen nedan: Tabell 1: Kategorier av olika typer av studentärenden Problemområde Regelbrott Informationsproblem Definition När en lärare, annan personal eller student handlat mot gällande regelverk som högskolelagen, högskoleförordningen eller vid Umeå universitet upprättade regler (rektorsbeslut). En konflikt mellan student/er och lärare skapad p.g.a. att informationen till studenterna är otydlig och kan tolkas på flera sätt, eller när en lärare har andra kommunikationsproblem gentemot studenter. Även vissa fall där informationen kommer sent kan föras hit. Dåligt bemötande Ett bemötande som av en student upplevs nonchalant, nedsättande eller kränkande (allvarliga kränkningar ska alltid utredas). Bristande utbildningskvalité Bristande handläggning (Allmän förvaltningsrätt) Bristande studentinflytande Innehållet i examinationen överensstämmer inte med de förväntade studieresultat som presenteras i kursplanen. Examinationsformerna är inte av den kvalitet som krävs för att validiteten i examinationen ska vara tillfredsställande. Undervisningens kvalitet är inte tillräcklig. Lärarnas språkkunskaper är otillräckliga. Lokalerna möter inte upp mot vad som krävs för att undervisningen ska bli effektiv. Tentamenssvar eller inlämningsuppgifter hanteras felaktigt eller bedöms godtyckligt. En ansökan om tillgodoräknande avslås utan motivering. Studentrepresentanter får ingen möjlighet att ge synpunkter på beslut som angår deras utbildning. Totalt inkom 278 studentfall till studentkårerna under perioden 2010-07-01 2013-06-31. Studentfall är normalt sådana ärenden där en student upplever sig felaktigt bemött, där handläggningen av utbildning brister, där Umeå universitet brister i sin kommunikation till studenter eller där uppenbara regelbrott kan identifieras. Det faktiska antalet studentfall är däremot mycket större, då många ärenden kan omfatta flera studenter eller till och med hela kurser. Vidare så når inte alla studentfall kårernas utbildningsbevakare då många studenter väljer att lösa problemen på egen hand. Det antal ärenden som inkommit till studentkårerna ger ändock en fingervisning om de problem som studenter identifierat och belyst under de tre senaste läsåren.

Diagram 1: Antal studentfall fördelat efter problemområde 1 Fördelning av antal studentfall efter problemområde Antal 120 100 80 60 40 20 0 Problemområden Informationsproblem förekommer i lite mer än vart tredje fall. Detta område är dock ofta nära sammankopplat med övriga kategorier. Regelbrott har kunnat identifieras i nästan vart fjärde fall och får anses mycket allvarligt då rättssäkerheten för den enskilda studenten måste anses vara central för utbildningen. I var femte studentfall upplever sig studenterna dåligt bemötta vilket är ett svårare område att bedöma då bemötande är en subjektiv upplevelse. Detta kan dock ofta vara bland de allvarligaste fallen att hantera. Nära var femte studentfall rör bristande handläggningen och där administrationen av studierna inte lever upp till de krav som kan ställas. I nästintill var sjätte studentfall anser studenterna att kvalitén på deras utbildningsprogram eller kurs har sådana brister att de måste uppmärksammas. Avslutningsvis ser en liten andel studenter brister i sina möjligheter att utöva inflytande. 1 Ett studentfall kan falla inom flera kategorier samtidigt, om ärendet exempelvis rör informationsproblem och bristande handläggning förs statistik för det ärendet in i båda kategorierna.

Universitetsstyrelsen BESLUT Datum 2013-11-05 Dnr UmU 500-1180-13 Bilaga 2 Sid 1 (4) Studentfallsskrivelsen 2013 Föredragande Kurt-Allan Andersson, Anders Fällström Bakgrund Studentkårerna vid Umeå universitet har årligen fram till och med år 2010 inkommit med den s.k. studentfallskrivelsen som redovisar de studentfall som inkommit till kårerna under föregående terminer. Skrivelsen syftar till att åskådliggöra återkommande problem som studenter kontaktar kårerna om. I samband med beredningen av skrivelsen 2010 förde universitetsledningen en dialog med studentkårerna om hur studentfallsskrivelsen skulle kunna utformas för att den bättre ska fylla sitt syfte och för att universitetet och studenterna gemensamt ska komma till rätta med de problem som skrivelsen tar upp. Dessa dialoger medförde bland annat att de tre studentkårerna gemensamt beslutade att studentfallsskrivelsen från och med 2010 ska upprättas vart tredje år. Detta ger mer tid till universitetet och studentkårerna att arbete med prioriterade delar av skrivelsen och torde leda till ett tydligare och bättre resultat. De tre studentkårerna vid Umeå universitet har nu inkommit med en Studentfallsskrivelse 2013 med utgångspunkt från de studentfall som inkommit till studentkårerna under de senaste tre läsåren från och med höstterminen 2010 till och med vårterminen 2013. Under huvudrubrikerna administration, rättssäkerhet, utbildningskvalité, studentinflytande och studiesociala områden lämnar studentkårerna 30 förslag till åtgärder för de närmaste tre åren (Bilaga). Fakulteterna och Lärarhögskolan har beretts tillfälle att lämna synpunkter på studentkårernas förslag till åtgärder samt ge förslag till prioriteringar varefter förslagen processats i utbildningsstrategiska rådet och i ledningsgruppen. Utbildningsstrategiska rådet har därefter prioriterat ett antal åtgärder när det gäller Studentfallsskrivelse 2013. Studentfallsskrivelse 2010 omfattade de studentfall som inkommit och behandlats under höstterminen 2009 och vårterminen 2010. Skrivelsen innehöll problembeskrivningar och studentkårernas krav under motsvarande huvudrubriker. Totalt innehöll skrivelsen 51 krav på åtgärder. Avseende Studentfallsskrivelsen 2010 föreslog utbildningsstrategiska rådet efter samråd med studentkårerna att följande fyra områden prioriteras: kursutvärderingar, en internationell utbildningsmiljö, scheman och administrativa rutiner samt tillgodoräknanden. Vid universitetsstyrelsens uppföljning 2011-04-14 beslutade styrelsen att fastställa detta förslag. Vidtagna och planerade åtgärder Utbildningsstrategiska rådet har, tillsammans med studentkårerna, fakulteternas utbildningsansvariga och Studentcentrum arbetat vidare med en rad aktiviteter som utvecklar befintliga regelverk och tydliggör ansvar för uppföljning. Dessutom arbetar utbildningsstrategiska rådet fortlöpande med möten, seminarier och projekt tillsammans

Universitetsstyrelsen BESLUT Datum 2013-11-05 Dnr UmU 500-1180-13 Sid 2 (4) med studentkårerna för att kvalitetssäkra och utveckla hela utbildningsprocessen. På fakultetsnivå pågår ett motsvarande arbete i utbildningsråd eller motsvarande beredande organ till fakultetsnämnderna. Universitetskanslersämbetet ansvarar för det utvärderingssystem för kvalitetsgranskning av högre utbildning som gäller för perioden 2011-2014. För varje examen som ges vid universitet och högskolor har regeringen tagit fram nationellt gällande examensbeskrivningar. Det nationella utvärderingssystemet lägger stor vikt vid granskning av studenternas självständiga arbeten (examensarbeten). I samband med pågående utbildningsutvärderingar har ett mycket omfattande arbete pågått före, under och efter varje utvärdering i syfte att säkerställa och höja kvaliteten i utbildningarna. När det gäller specifika insatser kopplade till prioriterade områden från Studentfallsskrivelsen 2010 kan nämnas: Kursutvärderingar: Kraven på kurs- och programutvärderingar har förstärkts liksom kraven på att fakulteterna årligen ska följa upp utvärderingarna. Se redovisning nedan. Internationell utbildningsmiljö: En arbetsgrupp under Utbildningsstrategiska rådet och Studentcentrum har kartlagt rutiner vid institutioner med många internationella studenter. Kartläggningen resulterade i en samling goda exempel på information om t.ex. plagiat. Exemplen har spridits till fakulteterna. En omorganisation inom universitetsförvaltningen där International Office slagits samman med informationsenheten till den nya enheten för Kommunikation och internationella relationer. Ett syfte med detta är att förstärka information och kommunikation kring internationella frågor. Scheman och administrativa rutiner: Utbildningsstrategiska rådet har vid ett flertal tillfällen diskuterat dessa frågor. För närvarande pågår en diskussion om förändringar och förtydligande av handläggningen av bl.a. schemapublicering. Tanken är att minska den enskilde lärarens administrativa arbete inför kursstart. Tillgodoräknanden: Rektor har fastställt en Handläggningsordning för tillgodoräknande på grund- och avancerad (dnr 500-2923-12) som reglerar möjligheten att få tillgodoräkna tidigare utbildning eller verksamhet. Förutom ovanstående punkter har ges här exempel på regelverk som uppdaterats under år 2013: Regelverken för Studentinflytande (dnr 500-1020-13) och Handläggningsordning för Kursutvärderingar (dnr 500-1022) har uppdaterats och här framgår bl.a. att Prefekten/institutionsstyrelsen ansvarar för att kursutvärdering och kursutveckling genomförs och ingår som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Fakultetsnämnden ska

Universitetsstyrelsen BESLUT Datum 2013-11-05 Dnr UmU 500-1180-13 Sid 3 (4) årligen följa upp institutionernas och programrådens arbete med kurs- och programutveckling. På kursnivå ska utvärderingen bland annat innehålla frågor om förväntade studieresultat (FSR). På programnivå ska utvärderingen dessutom innehålla frågor om generiska kunskaper och frågor om progressionen inom programmen. En sammanställning och analys av utvärderingarna ska återkopplas till dem som genomfört utvärderingen. Sammanställningen ska bevaras samt hållas tillgänglig på institutionens/programmets hemsida under minst tre år. Handläggningsordning för säkring av nationella examensmål (dnr 100-818-13) anger att för varje examen ska finnas en matris som visar på hur de nationella examensmålen är tänkta att uppfyllas genom de kurser som ingår i respektive examen samt kriterier för bedömning av examensarbeten. Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för inrättande av huvudområden (dnr 100-1523-13) har reviderats och utvecklats. Här ingår numera internationalisering som ett kriterium vid inrättande av nya program. Studentcentrum har under hösten 2013 påbörjat en översyn av flera regelverk. T.ex. Betyg och examination, Definitioner och regler för olika typer av praktik vid Umeå universitet samt Regler och riktlinjer för studieadministration. För att långsiktigt komma åt de ofta strukturella problemen som behandlas i Studentfallsskrivelsen, ser Utbildningsstrategiska rådet att universitetet behöver arbeta på flera nivåer. Den i punkt 1.3 i Studentfallsskrivelsen nämnda problematiken om att säkerställa att universitetets regelverk efterlevs anses vara av särskild vikt. Utbildningsstrategiska rådet har med anledning av detta för läsåret 2013-14 prioriterat följande åtgärder när det gäller Studentfallsskrivelse 2013: 1. Tillsätt en grupp som fram till april 2014 förutsättningslöst och på ett kreativt lösningsinriktat sätt tar fram ett förslag till hur universitetet kan säkerställa att gällande regelverk efterlevs (I enlighet med avsnitt 1.3 i Studentfallsskrivelsen 2013). 2. Utbildningsstrategiska rådet prioriterar, under december månad 2013, två universitetsövergripande frågor att arbeta med under läsåret 2013-14. 3. Ur Studentfallsskrivelsen, Studentkårerna bryter ned problembeskrivningarna fakultetsvis och har egna dialoger med fakultetsledningarna. Utifrån dessa dialoger tar varje fakultet/lärarhögskolan tag i tre områden där man åläggs att senast januari 2014 redovisa till Utbildningsstrategiska rådet vilka problem man framför allt på sin fakultet och hur man har tänkt jobba vidare med dem under läsåret 2013-14. Resultatet av detta arbete redovisas i utbildningsstrategiska rådet under hösten 2014. 4. Under hösten 2014 behandlar utbildningsstrategiska rådet resultatet av ovan nämnda punkter och lägger en plan för det fortsatta arbetet med Studentfallsskrivelsen 2013.

Universitetsstyrelsen BESLUT Datum 2013-11-05 Dnr UmU 500-1180-13 Sid 4 (4) Universitetsstyrelsens beslut Universitetsstyrelsen beslutar att fastställa rapport över vidtagna och planerade åtgärder avseende Studentfallsskrivelse 2013, att en redovisning av vidtagna åtgärder för 2014 liksom en plan för kommande år fastställs av universitetsstyrelsen vid sammanträdet i februari 2015. Bilaga Studentfallsskrivelse 2013 Expediering Anders Fällström, prorektor Per Ragnarsson, t.f. universitetsdirektör Fakultetsledningar Enhetschef Studentcentrum Studentkårer

Universitetsstyrelsen BESLUT Datum 2015-02-17 Dnr UmU 500-1180-13 Bilaga 3 Sid 1 (13) Studentfallsskrivelsen 2013 - redovisning av vidtagna åtgärder för 2014 samt plan för 2015-2016 Föredragande Prorektor Anders Fällström Universitetsstyrelsens beslut Universitetsstyrelsen beslutar att fastställa redovisningen av vidtagna åtgärder för 2014. Universitetsstyrelsen uppdrar till Utbildningsstrategiska rådet att arbeta vidare med planen för det fortsatta arbetet med Studentfallsskrivelsen 2013 och prioritera ytterligare åtgärder. En redovisning till styrelsen ska ske vårterminen 2016. Bakgrund Studentkårerna vid Umeå universitet har årligen fram till och med år 2010 inkommit med den så kallade studentfallskrivelsen som redovisar de studentfall som inkommit till kårerna under föregående terminer. Skrivelsen syftar till att åskådliggöra återkommande problem som studenter kontaktar kårerna om. I samband med universitetets beredning av skrivelsen hösten 2010 förde universitetsledningen en dialog med studentkårerna om hur studentfallsskrivelsen skulle kunna utformas för att den bättre ska fylla sitt syfte och för att universitetet och studenterna gemensamt ska komma till rätta med de problem som skrivelsen tar upp. Dessa dialoger medförde bland annat att de tre studentkårerna gemensamt beslutade att studentfallsskrivelsen från och med 2010 ska upprättas vart tredje år. Detta ger mer tid till universitetet och studentkårerna att arbete med prioriterade delar av skrivelsen och torde leda till ett tydligare och bättre resultat. Studentfallsskrivelsen 2013 (bilaga 1), bygger på de studentfall som kommit in till studentkårerna under de senaste tre läsåren från och med höstterminen 2010 till och med vårterminen 2013. Fakulteterna och Lärarhögskolan har beretts tillfälle att lämna synpunkter på studentkårernas förslag till åtgärder samt ge förslag till prioriteringar varefter förslagen processats i Utbildningsstrategiska rådet, USSR. För att långsiktigt komma åt de ofta strukturella problemen som behandlas i Studentfallsskrivelsen, ser USSR att universitetet behöver arbeta på flera nivåer. Den i punkt 1.3 i Studentfallsskrivelsen nämnda problematiken om att säkerställa att universitetets regelverk efterlevs anses av prorektor och USSR vara av särskild vikt. USSR har med anledning av detta för läsåret 2013-14 prioriterat följande åtgärder när det gäller Studentfallsskrivelse 2013: 1. Tillsätt en grupp som fram till april 2014 förutsättningslöst och på ett kreativt lösningsinriktat sätt tar fram ett förslag till hur universitetet kan säkerställa att gällande regelverk efterlevs (I enlighet med avsnitt 1.3 i Studentfallsskrivelsen 2013). 2. USSR prioriterar, under december månad 2013, två universitetsövergripande frågor att arbeta med under läsåret 2013-14. 3. Ur Studentfallsskrivelsen 2013, Studentkårerna bryter ned problembeskrivningarna fakultetsvis och har egna dialoger med fakultetsledningarna. Utifrån dessa dialoger tar varje fakultet/lärarhögskolan tag i tre områden där man åläggs att senast januari

Universitetsstyrelsen BESLUT Datum 2015-02-17 Dnr UmU 500-1180-13 Sid 2 (13) 2014 redovisa till USSR vilka problem man prioriterat på sin fakultet och hur man har tänkt jobba vidare med dem under läsåret 2013-14. Resultatet av detta arbete redovisas i utbildningsstrategiska rådet under hösten 2014. 4. Under hösten 2014 behandlar USSR resultatet av ovan nämnda punkter och lägger en plan för det fortsatta arbetet med Studentfallsskrivelsen 2013. Universitetsstyrelsen beslutade 2013-11-05 att fastställa rapport över vidtagna och planerade åtgärder avseende Studentfallsskrivelse 2013 (bilaga 2) att en redovisning av vidtagna åtgärder för 2014 liksom en plan för kommande år fastställs av universitetsstyrelsen vid sammanträdet i februari 2015. Vidtagna åtgärder 1. Regelverkets efterlevnad En arbetsgrupp bestående av en studierektor (eller motsvarande) från varje fakultet, en fakultetskanslichef, en representant från Studentcentrum, en facklig representant och en representant från respektive studentkår har, under ledning av Per-Olof Ågren, universitetslektor i informatik och pedagogisk utvecklare vid Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), arbetat med uppdraget. Arbetet bestod av ett antal tematiska möten för att uppfylla syftet att generera ett förslag till hur Umeå universitet bättre kan säkerställa att gällande regelverk efterlevs i grundutbildningen. Arbetsgruppen inkom med en skriftlig rapport till prorektor Anders Fällström med förslag som syftar till att säkerställa att gällande regelverk efterlevs i grundutbildningen i maj 2014. Tillsätta en grupp som fram till april 2014 förutsättningslöst och på ett kreativt lösningsinriktat sätt tar fram ett förslag till hur universitetet kan säkerställa att gällande regelverk efterlevs Arbetsgruppens förslag 1.1 Upprätta ett webbaserat, lättillgängligt, strukturerat och enkelt sökbart regelverk för utbildning vid Umeå universitet på både svenska och engelska med samma funktionalitet som den tidigare regelsamlingen 1. 1.2 Utarbeta en checklista som stödjer lärare i vilka uppgifter som regelmässigt måste utföras vid undervisning. 1.3 Ge Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) uppdraget att organisera särskilda utbildningar kring regelverk i utbildningsverksamheten. 1.4 Uppdatera den befintliga handläggningsordningen för studentärenden och tillgängliggör den. 1.5 Utreda om och hur en examinationskommitté kan verka för att stödja såväl studenter som lärare, när någon part finner det oklart hur regelverket för examination ska tolkas. Planerade åtgärder Arbetet är inlett med att undersöka detta En checklista samt rutiner för kursgenomförande är framtaget Två utbildningar är framtagna av UPL Arbetet är planerat till våren 2015 En grupp kommer att utses av USSR 11 feb 2015, som arbetar vidare med frågorna. 1 Tidigare fanns en regelsamling som uppdaterades kontinuerligt. Idag finns reglerna i pdf format på webben, vilket bidrar till att det är svårare att söka sig till rätt regelverk.

Universitetsstyrelsen BESLUT Datum 2015-02-17 Dnr UmU 500-1180-13 Sid 3 (13) Arbetsgruppens förslag Arbetsgruppen föreslår fem åtgärder som syftar till att öka graden av efterlevnad av Umeå universitets regelverk för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Upprätta ett webbaserat, lättillgängligt, strukturerat och enkelt sökbart regelverk för utbildning vid Umeå universitet på både svenska och engelska med samma funktionalitet som den tidigare regelsamlingen. Utarbeta en checklista som stödjer lärare i vilka uppgifter som regelmässigt måste utföras vid undervisning. Ge Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) uppdraget att organisera särskilda utbildningar kring regelverk i utbildningsverksamheten. Uppdatera den befintliga handläggningsordningen för studentärenden och tillgängliggör den. Utreda om och hur en examinationskommitté kan verka för att stödja såväl studenter som lärare, när någon part finner det oklart hur regelverket för examination ska tolkas. Planerade åtgärder -Upprätta ett webbaserat, lättillgängligt, strukturerat och enkelt sökbart regelverk för utbildning vid Umeå universitet på både svenska och engelska med samma funktionalitet som den tidigare regelsamlingen. Att undersöka möjligheten att skapa ett webbaserat, lättillgängligt, strukturerat och enkelt sökbart regelverk för utbildning har påbörjats. Samtal har inletts med Kommunikationsenheten vilka kommer att bjudas in till USSR under 2015. Att införa ett eget sökverktyg på regelverkssidan är rent teknisk möjligt, men inte något som Kommunikationsenheten rekommenderar i första hand. Bättre är att optimera befintligt sökverktyg. Ett annat sätt att uppnå ett webbaserat, lättillgängligt, strukturerat och enkelt sökbart regelverk är att se över strukturen på webbsidorna med regelverk. Regelverken som idag är i pdf-format, är svåra att söka. Genom att lägga in löptext till pdf-filerna uppnår man högre träffsäkerhet vid sökning, än med enbart pdf-filer. Arbetet med att uppnå ett enkelt sökbart regelverk fortsätter, bland annat genom dialog mellan Planeringsenheten och studentcentrum. -Utarbeta en checklista som stödjer lärare i vilka uppgifter som regelmässigt måste utföras vid undervisning. Fakulteternas utbildningsledare har fått i uppdrag att ta fram ett förslag på en fakultetsgemensam checklista för lärare. Arbetsprocessen resulterade i en checklista och rutiner för kursgenomförande, för både nya och erfarna pedagoger, som har presenterats i

Universitetsstyrelsen BESLUT Datum 2015-02-17 Dnr UmU 500-1180-13 Sid 4 (13) USSR. Universitetspedagogik och lärandestöd blir ansvariga för dokumenten som kommer att finnas på intranätet Aurora, med fördel kopplade till en sida med frequently asked questions, FAQ. Checklistan och rutiner för kursgenomförande är färdigställda och kommer att publiceras under februari-mars 2015. Även seminarier planeras under 2015 som behandlar checklista och rutiner för kursgenomförande. -Ge Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) uppdraget att organisera särskilda utbildningar kring regelverk i utbildningsverksamheten. UPL fick ett uppdrag att planera utbildningar kring regelverk i utbildningsverksamhet. Vid USSR septembermöte 2014 presenterades två förslag till utbildningar kring regelverk. Dels en utbildning med fysiska träffar särskilt riktad till nyckelpersoner i undervisningsverksamheten såsom studierektorer, pedagogiskt ansvariga, med flera. Den andra utbildningen är en webbaserad utbildning med föreläsningar som behandlar regelverket i området. En frågelåda med FAQ kring regelverk planeras också. UPL kommer att ordna tre verkstäder om regelverk under våren 2015. Den första workshopen kommer att hållas 10 februari 2015. Ytterligare två workshops är inplanerade till 20 mars och 16 apr. -Uppdatera den befintliga handläggningsordningen för studentärenden och tillgängliggör den. Studentcentrum planerar att börja arbetet med Handläggningsordning för studentärenden under våren 2015, vilket innebär att rektor kommer att besluta handläggningsordningen under hösten 2015. -Utreda om och hur en examinationskommitté kan verka för att stödja såväl studenter som lärare, när någon part finner det oklart hur regelverket för examination ska tolkas. Frågan om inrättandet av en examinationskommitté har diskuterats med studentkårerna under hösten 2014. Inom förvaltningen finns redan Studentsrättsliga samverkansgruppen och ett förslag var en samverkan mellan gruppen och en examinationskommitté. Diskussionerna har dock resulterat i att ytterligare utredning behövs, något som kommer att ske i arbetsgruppen som behandlar uppsats- och examensarbeten, se nedan. Studentkårerna har skissat på förslag till examinationskommitténs uppdrag: Vara ett forum där examination diskuteras utifrån både ett juridiskt och pedagogiskt perspektiv. Vara en instans dit studenter, studentkårer och lärare kan vända sig för tolkning av befintligt regelverk, både utifrån aktuella händelser samt generella frågeställningar, avseende såväl lokala regler vid Umeå universitet som nationella författningar. Inkomna ärenden till kommittén ska leda till ett yttrande som fungerar som vägledande. Vara en instans dit lärare kan vända sig för rådgivning inför utformning av examination.

Universitetsstyrelsen BESLUT Datum 2015-02-17 Dnr UmU 500-1180-13 Sid 5 (13) På eget, eller annans initiativ, vid behov föreslå rektor (eller annan behörig instans) mindre justeringar av regelverket för utbildning. Vid behov påkalla ansvarig enhets uppmärksamhet på att ett befintligt regelverk är i behov av mer omfattande revidering eller omarbetning. Vara remissinstans avseende samtliga lokala regelverksförändringar som berör utbildning. Vara remissinstans inför Umeå universitets yttranden avseende nationella förändringar gällande regler för examination. Bland annat bestå utav erfarna lärare som företräder olika verksamhetsområden med erfarenhet av olika examinationsformer, universitetsjurist samt företrädare för studenterna 2. Två prioriterade universitetsövergripande frågor USSR har under 2014 prioriterat två övergripande frågor. Dessa frågor handlar om att lösa problem som kan uppstå i samband med verksamhetsförlagd utbildning, VFU, och praktik samt vid uppsats och examensarbeten. Ett arbete med att uppdatera de regelverk som styr dessa frågor, Regelverken för Praktik och studieresor (Dnr: 500-1021-13), Regler för betyg och examination (Dnr: FS 1.1.2-553-14), Regler och riktlinjer för salstentamen (Dnr: FS 1.1.2-784-14) och Handläggningsordning för salstentamen (Dnr: FS 1.1.2-784-14), har utförts. Rektor beslutade att fastställa de reviderade regelverken 2014-11-11, vilket bidrog till att arbetet med att utse arbetsgrupper för de två frågorna fördröjdes till senare delen hösten 2014. Utbildningsstrategiska rådet prioriterar, under december månad 2013, två universitetsövergripande frågor att arbeta med under läsåret 2013-14 Prioriterade områden Planerade åtgärder Verksamhetsförlagd utbildning, VFU och praktik Uppsats och examensarbeten. Arbetsgrupper tillsatta Arbetsgrupp kommer att utses vid USSRs möte 11 februari 2015. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU och praktik De problem som beskrivs i Studentfallsskrivelsen 2013 rör bland annat studentfall som handlat om sen tilldelning av praktik/vfu-placeringar. Det kan ställa till stora bekymmer särskilt för studenter som tilldelats praktik/vfu på annan ort än Umeå, och måste ordna boende med mycket kort varsel. Ett antal klagomål, som också har lyfts fram till studentkårerna, gäller ersättningsnivåer för dubbelt boende vid praktik/vfu-placering. Dagens ersättningsnivå räcker i många fall inte för att täcka kostnader som uppkommer i samband med praktik/vfu.

Universitetsstyrelsen BESLUT Datum 2015-02-17 Dnr UmU 500-1180-13 Sid 6 (13) Planerade åtgärder Utbildningsstrategiska rådet har under hösten 2014 tillsatt två arbetsgrupper som arbetar med frågor kring VFU och praktik. En grupp kommer att göra en inventering och samla in information genom att skicka ut en förfrågan till fakulteterna och Lärarhögskola under februari 2015. Efter bearbetning av den insamlade informationen kommer en workshop att hållas för att delge resultaten. Även en arbetsgrupp har tillsats som arbetar med frågor kring rutiner med studenternas utlägg och närliggande frågor vid praktikkurser. Gruppen utreder bland annat möjligheten att ha ett schablonsystem för ersättningar vid praktik, för att minska administrationen runt detta. Båda arbetsgrupperna kommer att rapportera till USSR under 2015. Uppsats och examensarbeten. Studentfallsskrivelsen 2013 belyser att i det gällande regelverket Regler och riktlinjer för betyg och examination är reglerna för salstentamen tydligt specificerat. Reglerna och bestämmelserna gällande uppsatsarbeten och skriftliga inlämningsuppgifter är inte lika väl beskrivna, i princip obefintliga. Vidare belyser Studentfallsskrivelsen 2013 att de regler för examination och förnyad examination som tillämpas på övriga kurser i utbildningen inte tillämpas på uppsatskurser. Informationen i kursplaner, rätten till handledningstid och praxis för förnyad examination skiljer sig åt på olika kurser och institutioner. Detta leder därför till obalans och ojämlikhet institutioner och studenter emellan. Ett annat problem är att möjligheten till alternativ examinationsform sällan nyttjas. I de fall där andra studenter saknas för att kunna genomföra opponeringstillfällen eller förnyad examination har det lett till att enskilda studenter har fått vänta i flera terminer med att kunna gå upp med sin uppsats och följaktligen ta examen. Planerade åtgärder Efter diskussion under hösten 2014 kommer en arbetsgrupp att utses vid USSRs möte 11 februari 2015. Gruppen kommer även utreda ett eventuellt inrättande av en examinationskommitté. Rapportering kommer att ske till USSR hösten 2015. 3. Tre, av fakulteterna, prioriterade områden Studentkårerna har fakultetsvis brutit ned problembeskrivningarna, ur Studentfallsskrivelsen 2013, och fört dialoger med respektive fakultetsledningen. Utifrån dessa dialoger har varje fakultet/lärarhögskolan prioriterat tre områden. I februari 2014 redovisade varje fakultet/lärarhögskolan, till Utbildningsstrategiska rådet, vilka problem man har tänkt jobba vidare med under läsåret 2013-14. Resultatet av detta arbete redovisas i USSR i början av 2015.

Universitetsstyrelsen BESLUT Datum 2015-02-17 Dnr UmU 500-1180-13 Sid 7 (13) Varje fakultet/lärarhögskolan prioriterar tre områden där man åläggs att senast januari 2014 redovisa till Utbildningsstrategiska rådet vilka problem man prioriterat på sin fakultet och hur man har tänkt jobba vidare med dem under läsåret 2013-14. Resultatet av detta arbete redovisas i utbildningsstrategiska rådet under hösten 2014. Fakultet/LH Prioriterade områden Exempel på planerad åtgärd/status Samhällsvetenskaplig fakultet Teknisk naturvetenskaplig fakultet Medicinsk fakultet Humanistisk fakultet Kursplaner examinationsformer Handledning Kursutvärderingar Stärka kunskapen gällande regelverket kring schema och kursplan Tydliggöra det gällande regelverket vid uppsatsarbeten (och examensarbeten) Momentindela uppsatskurser och examensarbeten Säkerställa att kursutvärderingar genomförs och återkopplas till studenterna Handledning Examination Kursutvärdering Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Förbättra strukturen för internationalisering En rekommenderad gemensam lägstanivå för beskrivning av examinationsformer i kursplanerna. Ge direktiv om att varje institution och dess prefekt/studierektor(er) ska arbeta för att öka sin tydlighet i kommunikation till studenter och inom lärarkollegiet om vad som gäller vid skrivande och bedömning av examensarbeten Vid Utbildningskommitténs planeringsdag den 26 februari 2015 ta upp Kurs-värderingar som ett tema, där resultaten av enkäten till studierektorerna presenteras Regelverket har delgetts huvudstudierektorer, studievägledare, programansvariga, och studieadministratörer Är aktualiserat Arbetet pågår och t ex alla utbildningar med bristande kvalitet har åtgärdat detta. Fakulteten har sedan ett par år tillbaka ett digitalt kursrapporteringsverktyg vilket medger uppföljning och att kursrapporterna är tillgängliga för studenterna. Området har diskuterats och programmen som fått bristande kvalité har arbetet med att se över sina rutiner och betygskriterier för examensarbetet. Grundutbildningsnämnden beslutade den 7 maj 2014 att samtliga kurser ska schemalägga och tydliggöra i scheman när information av kursplaner och kursens mål. Detta för att kommunicera kursens mål och tydliggöra examinationsformer för kursen. Medicinska fakulteten har tagit fram en handläggningsordning för kurs- program och alumnutvärderingar. Kvalitetsrådet arbetar med att ta fram gemensammafrågor till alumnutvärderingen. Planen är att man under början av höstterminen 2015 kan genomföra en alumnenkät bland de som tog examen 2012. Dialog har skett i Samverkansstyrelsen för att påpeka behovet av boende för studenter vid VFU utanför Umeå-regionen och då till en skälig kostnad. Fakulteten har tillsatt en koordinator för internationalisering

Universitetsstyrelsen BESLUT Datum 2015-02-17 Dnr UmU 500-1180-13 Sid 8 (13) Lärarhögskolan Utreda om möjligheten finns att skapa en övre poänggräns om 7,5 hp för moment Skapa mallar för kursplaner och momentkompendium Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Bedömning av VFU Beslut taget i fakultetsnämnden 27 maj 2014. Ska vara implementerat inom utbildningar ht 2015. Central lathund för kursplanering och genomförande har tagits fram av utbildningsledarna. Egen mall för kursplaner kommer att påbörjas efter reviderad kursplanemall för Selma som beslutas av rektor Lärarhögskolan har under 2013-14 utvecklat ett stöddokument för säkerställa så att samtliga involverade parter har kunskap om gällande kursplaner, om ingående teoretiska och praktiska moment, ansvar, bedömning, examination mm. Bedömningsunderlag har utvecklats för samtliga kurser inom VFU. Examination och betygssättning av VFU. Denna del har påbörjats och arbetet fortsätter under 2015. Samhällsvetenskaplig fakultet -Kursplaner examinationsformer Fakultetens arbetsgrupp diskuterade balansen mellan tydlighet/rättssäkerhet och flexibilitet i kursplanernas skrivningar. Man enades om en rekommenderad gemensam lägstanivå för beskrivning av examinationsformer i våra kursplaner. Detta skulle innebära att det av kursplanerna skulle framgå om examinationen ska ske individuellt eller i grupp (som individuell eller grupprestation), om examinationen ska ske muntligt, skriftligt, eller som praktiskt prov (laboration) och om en tentamen ska ske som salstentamen eller hemtentamen. Gruppens arbete pågick samtidigt som en universitetsövergripande arbetsgrupp arbetade med att ta fram en ny mall för kursplaner. Även en revidering av Regler och riktlinjer för betyg och examination pågick under första halvan av 2014. Den senare beslutades av rektor 2014-06-30, medan arbetet med kursplanemallen pågick under hela 2014. Ett färdigt förslag finns nu men rektor har ännu inte fattat beslut. Förslaget överensstämmer väl med det fakultetens arbetsgrupp diskuterade och de förslag till riktlinjer som där formulerades. Universitets nya kursplanemall innebär, när det gäller examination, att formerna för bedömning av studenternas prestationer ska framgå (med hänvisning till Regler för betyg och examination): Om examination sker individuellt eller i grupp (som individuell prestation eller i grupp där individuell bedömning kan ske) Om examination sker muntligt, skriftligt eller som praktiskt prov (laboration mm)

Universitetsstyrelsen BESLUT Datum 2015-02-17 Dnr UmU 500-1180-13 Sid 9 (13) -Handledning Genomföra en lärardag för fakultetens anställda på temat Det goda examensarbetet den 26 augusti 2014. Ge direktiv om att varje institution och dess prefekt/studierektor(er) ska arbeta för att öka sin tydlighet i kommunikation till studenter och inom lärarkollegiet om vad som gäller vid skrivande och bedömning av examensarbeten (bedömningskriterier, tågordning - process, roll- och ansvarsfördelning, att handledaren inte är betygsättande osv.). Ge direktiv om att varje institution och dess prefekt/studierektor(er) ska se till att fora där diskussioner av bedömningskriterier kan ske mellan handledare och examinatorer skapas, för att åstadkomma en mer samstämmig tolkning av när examensarbetena kan anses uppfylla de beslutade bedömningskriterierna. -Kursutvärderingar Vid Utbildningskommitténs möte i maj 2014 förhöra oss om hur det har gått med de nya rutinerna kring kursvärderingar vid respektive institution, vilket är genomfört. Under hösten 2014 återigen göra en muntlig uppföljning av hur kursvärderingarna för våren 2014 har fungerat särskilt vad gäller transparens (att kursvärderingarnas resultat presenteras på ett synligt/tydligt sätt) och återkoppling (att studenterna får återkoppling på resultaten av kursvärderingarna), vilket är genomfört. Under v. 4-5 2015, skicka ut en enkel enkät till alla studierektorer för att följa upp aktuella rutiner för kursvärderingar vid våra institutioner. Vid Utbildningskommitténs planeringsdag den 26 februari 2015 ta upp Kursvärderingar som ett tema, där resultaten av enkäten till studierektorerna presenteras. Teknisk naturvetenskaplig fakultet -Stärka kunskapen gällande regelverket kring schema och kursplan Regelverket har delgetts huvudstudierektorer, studievägledare, programansvariga, och studieadministratörer -Tydliggöra det gällande regelverket vid uppsatsarbeten (och examensarbeten) Är aktualiserat -Momentindela uppsatskurser och examensarbeten Arbetet pågår och t ex alla utbildningar med bristande kvalitet har åtgärdat detta.

Universitetsstyrelsen BESLUT Datum 2015-02-17 Dnr UmU 500-1180-13 Sid 10 (13) -Säkerställa att kursutvärderingar genomförs och återkopplas till studenterna Fakulteten har sedan ett par år tillbaka ett digitalt kursrapporteringsverktyg vilket medger uppföljning och att kursrapporterna är tillgängliga för studenterna. -Arbeta för att inga ordinarie salstentamina ska förläggas till kvällstid och helger Detta försöker alla institutioner göra men tyvärr kan lokalbrist medföra att även ordinarie tentamina måste hållas på kvällstid eller på helgerna. Medicinsk fakultet -Handledning En viktig del är att arbeta med att handledningskompetensen upprätthålls och att kraven på uppsatserna är tydliga för både studenter och handledare. Halvtidsseminarier kanske kan vara ett sätt att förebygga problemet med att upptäcka brister i kvalitén och ge studenten mer tid för att förbättra uppsatsen. Åtgärder området har diskuterats och programmen som fått bristande kvalité har arbetet med att se över sina rutiner och betygskriterier för examensarbetet. I övrigt har frågan diskuterats men inga direkta åtgärder har implementerats. -Examination Utbildningsstrategiska rådet har utarbetat en handläggningsordning för säkring av nationella examensmål vid Umeå universitet. Lokala utbildningsmål, förväntade studieresultat (FSR) på kurser och examinationsuppgifter ska bidra till uppnåendet av dessa nationella examensmål. Inför kvalitetsutvärderingen har programmen gjort en översyn för att belysa hur de förväntade studieresultaten bidrar till att uppnå de nationella målen för respektive program. Det är viktigt att kontinuerligt arbeta med att tydliggöra kopplingen mellan kursens förväntade studieresultat och examinationsformer samt visa på hur undervisningens upplägg stödjer studenten för att uppnå de uppsatta målen. Åtgärder kvalitetsrådet som är ett beredande organ till utbildningsstrategiska nämnden och arbetar i samverkan med programråden för att matriserna uppdateras och läggs lätt åtkomliga på programmens hemsidor. Åtgärder Grundutbildningsnämnden beslutade den 7 maj 2014 att samtliga kurser ska schemalägga och tydliggöra i scheman när information av kursplaner och kursens mål. Detta för att kommunicera kursensmål och tydliggöra examinationsformer för kursen. -Kursutvärdering Kursutvärderingar är ett viktigt verktyg för kursansvariga/programansvariga att inhämta studenternas åsikter som är en del för kvalitetsarbete för kursen/programmet. Flera av programråden uttalar att de har problem med att få tillräcklig svarsfrekvens på kursutvärderingarna, trots försök med återkopplingstillfällen. Att arbeta med att hitta nya modeller för kurs-, och programutvärderingar är viktigt för att möjliggöra inhämtning av studenternas synpunkter på olika nivåer och tidpunkter.

Universitetsstyrelsen BESLUT Datum 2015-02-17 Dnr UmU 500-1180-13 Sid 11 (13) Åtgärder Medicinska fakulteten har tagit fram en handläggningsordning för kursprogram och alumnutvärderingar. Kvalitetsrådet arbetar med att ta fram gemensamma frågor till alumnutvärderingen. Planen är att man under början av höstterminen 2015 kan genomföra en alumnenkät bland de som tog examen 2012. En uppföljning av kurs-och programutvärdering i december 2014 visar på att kursutvärderingar genomförs och att programutvärderingar sker regelbundet vid våra utbildningsprogram. Här förekommer det variationer på utvärderingsmodeller som används för de olika programmen. -Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) (detta område har kommit till efter presentation av prioriterade områden i USSR) Det finns några delar i hanteringen av VFU där det finns tydliga förbättringsmöjligheter och det är boendefrågan för studenter som gör VFU på annat ort, information till studenterna om VFU-placeringar och uppföljning/utvärdering av handledning vid praktiken. Åtgärder berörda programråd ska upprätta en handläggningsordning (utifrån rektor och fakultetens handläggningsordning för praktik och studieresor) för att tydliggöra vad som gäller och vilka administrativa rutiner som gäller vid respektive program Åtgärder dialog har skett i Samverkansstyrelsen för att påpeka behovet av boende för studenter vid VFU utanför Umeå-regionen och då till en skälig kostnad. Åtgärder inledande diskussion sker om ett gemensamt utvärderingssystem kan implementeras vid fakulteten för att utvärdera den kliniska praktiken som kan ligga till grund för återkommande återkoppling till ansvarig på praktikorten. Humanistisk fakultet - Förbättra strukturen för internationalisering Fakulteten har tillsatt en koordinator för internationalisering -Utreda om möjligheten finns att skapa en övre poänggräns om 7,5 hp för moment Beslut taget i fakultetsnämnden 27 maj 2014. Ska vara implementerat inom utbildningar ht 2015. -Skapa mallar för kursplaner och momentkompendium Central lathund för kursplanering och genomförande har tagits fram av utbildningsledarna. Egen mall för kursplaner kommer att påbörjas efter reviderad kursplanemall för Selma som beslutas av rektor Lärarhögskolan -Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Inom området verksamhetsförlagd utbildning har Lärarhögskolan under 2013-14 utvecklat stöddokument för säkerställa så att samtliga involverade parter har kunskap om gällande kursplaner, om ingående teoretiska och praktiska moment, ansvar, bedömning, examination mm. Stöddokumenten uppdateras kontinuerligt. Vid Lärarhögskolans kansli finns en enhet

Universitetsstyrelsen BESLUT Datum 2015-02-17 Dnr UmU 500-1180-13 Sid 12 (13) med personer som har väl inarbetade rutiner och kontinuerliga kontakter gällande VFUplaceringar. VFU-enheten placerar studenter i samtliga Västerbotten läns kommuner och Örnsköldsviks kommun och totalt gör ca 2 000 placeringar/år. -Bedömning av VFU För rättssäker bedömning av de praktiska momenten har bedömningsunderlag utvecklats för samtliga kurser inom VFU. Dessa underlag grundas på förväntade studieresultat inom respektive kurs och ger handledarna (förskollärarna/lärarna) en tydlig vägledning vad studenten ska fokusera på under sin praktik. Underlagen bildar också grund för samtal (s.k. trepartssamtal) mellan handledare, universitetslärare och student vid universitetslärarens besök på förskola eller skola. Bedömningsunderlagen är under kontinuerlig utveckling och upplevs mycket positiva av samtliga inblandade parter. Lärarhögskolan planerar en utbildning för berörda universitetslärare kring trepartssamtalet för att utveckla kompetens så att både det formativa och summativa syftet med samtalet kan uppnås. -Examination och betygssättning av VFU. Examination och betygssättning av VFU grundas dels på bedömningsunderlag, dels på de universitetsförlagda teoretiska moment som studenten ska genomföra under respektive kurs. Denna del har påbörjats och arbetet fortsätter under 2015. 4. Plan för fortsatt arbete under 2015-2016 USSRs plan för det fortsatta arbetet med Studentfallsskrivelsen 2013 Punkt Plan för fortsatt arbete 1.1 Arbetet och diskussionerna fortsätter under 2015 1.2 Checklistan och rutiner för kursgenomförande kommer att publiceras under februari-mars 2015. Även ett seminarium planeras under 2015 som behandlar checklista och rutiner för kursgenomförande. 1.3 UPL kommer att ordna tre verkstäder om regelverk under våren 2015. 1.4 Arbetet är planerat till våren 2015 1.5 Arbetsgruppen som behandlar uppsats- och examensarbeten kommer att utreda ett eventuellt inrättande av en examinationskommitté. Beslut kommer att tas hösten 2015. 2.1 Rapportering från arbetsgruppen kommer att ske till USSR hösten 2015. 2.2 Rapportering från arbetsgruppen kommer att ske till USSR hösten 2015. 3 Resultatet av detta arbete redovisas i USSR, våren 2015. USSR fortsätter arbetet med att följa upp ovan nämnda punkter samt prioriterar ytterligare åtgärder att arbeta vidare med ur Studentfallsskrivelsen 2013. Redovisning till styrelsen vårterminen 2016.

Universitetsstyrelsen BESLUT Datum 2015-02-17 Dnr UmU 500-1180-13 Sid 13 (13) Bilaga 1. Studentfallsskrivelse 2013 2. Rapport över vidtagna och planerade åtgärder avseende Studentfallsskrivelse 2013 Expediering Anders Fällström, prorektor Caroline Sjöberg, universitetsdirektör Per Ragnarsson, biträdande universitetsdirektör Fakultetsledningar Ledning Lärarhögskolan Överbibliotekarie Enhetschef Studentcentrum Studentkårer

Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson 090-786 99 11 daniel.andersson@adm.umu.se Datum: 2015-02-04 Sid 1 (1) Bilaga 1 Åtgärder studentfallsskrivelse 2013

Universitetsstyrelsen BESLUT Datum 2013-11-05 Dnr UmU 500-1180-13 Bilaga 1 Sid 1 (4) Studentfallsskrivelsen 2013 Föredragande Kurt-Allan Andersson, Anders Fällström Bakgrund Studentkårerna vid Umeå universitet har årligen fram till och med år 2010 inkommit med den s.k. studentfallskrivelsen som redovisar de studentfall som inkommit till kårerna under föregående terminer. Skrivelsen syftar till att åskådliggöra återkommande problem som studenter kontaktar kårerna om. I samband med beredningen av skrivelsen 2010 förde universitetsledningen en dialog med studentkårerna om hur studentfallsskrivelsen skulle kunna utformas för att den bättre ska fylla sitt syfte och för att universitetet och studenterna gemensamt ska komma till rätta med de problem som skrivelsen tar upp. Dessa dialoger medförde bland annat att de tre studentkårerna gemensamt beslutade att studentfallsskrivelsen från och med 2010 ska upprättas vart tredje år. Detta ger mer tid till universitetet och studentkårerna att arbete med prioriterade delar av skrivelsen och torde leda till ett tydligare och bättre resultat. De tre studentkårerna vid Umeå universitet har nu inkommit med en Studentfallsskrivelse 2013 med utgångspunkt från de studentfall som inkommit till studentkårerna under de senaste tre läsåren från och med höstterminen 2010 till och med vårterminen 2013. Under huvudrubrikerna administration, rättssäkerhet, utbildningskvalité, studentinflytande och studiesociala områden lämnar studentkårerna 30 förslag till åtgärder för de närmaste tre åren (Bilaga). Fakulteterna och Lärarhögskolan har beretts tillfälle att lämna synpunkter på studentkårernas förslag till åtgärder samt ge förslag till prioriteringar varefter förslagen processats i utbildningsstrategiska rådet och i ledningsgruppen. Utbildningsstrategiska rådet har därefter prioriterat ett antal åtgärder när det gäller Studentfallsskrivelse 2013. Studentfallsskrivelse 2010 omfattade de studentfall som inkommit och behandlats under höstterminen 2009 och vårterminen 2010. Skrivelsen innehöll problembeskrivningar och studentkårernas krav under motsvarande huvudrubriker. Totalt innehöll skrivelsen 51 krav på åtgärder. Avseende Studentfallsskrivelsen 2010 föreslog utbildningsstrategiska rådet efter samråd med studentkårerna att följande fyra områden prioriteras: kursutvärderingar, en internationell utbildningsmiljö, scheman och administrativa rutiner samt tillgodoräknanden. Vid universitetsstyrelsens uppföljning 2011-04-14 beslutade styrelsen att fastställa detta förslag. Vidtagna och planerade åtgärder Utbildningsstrategiska rådet har, tillsammans med studentkårerna, fakulteternas utbildningsansvariga och Studentcentrum arbetat vidare med en rad aktiviteter som utvecklar befintliga regelverk och tydliggör ansvar för uppföljning. Dessutom arbetar utbildningsstrategiska rådet fortlöpande med möten, seminarier och projekt tillsammans med studentkårerna för att kvalitetssäkra och utveckla hela utbildningsprocessen. På

Universitetsstyrelsen BESLUT Datum 2013-11-05 Dnr UmU 500-1180-13 Bilaga 1 Sid 2 (4) fakultetsnivå pågår ett motsvarande arbete i utbildningsråd eller motsvarande beredande organ till fakultetsnämnderna. Universitetskanslersämbetet ansvarar för det utvärderingssystem för kvalitetsgranskning av högre utbildning som gäller för perioden 2011-2014. För varje examen som ges vid universitet och högskolor har regeringen tagit fram nationellt gällande examensbeskrivningar. Det nationella utvärderingssystemet lägger stor vikt vid granskning av studenternas självständiga arbeten (examensarbeten). I samband med pågående utbildningsutvärderingar har ett mycket omfattande arbete pågått före, under och efter varje utvärdering i syfte att säkerställa och höja kvaliteten i utbildningarna. När det gäller specifika insatser kopplade till prioriterade områden från Studentfallsskrivelsen 2010 kan nämnas: Kursutvärderingar: Kraven på kurs- och programutvärderingar har förstärkts liksom kraven på att fakulteterna årligen ska följa upp utvärderingarna. Se redovisning nedan. Internationell utbildningsmiljö: En arbetsgrupp under Utbildningsstrategiska rådet och Studentcentrum har kartlagt rutiner vid institutioner med många internationella studenter. Kartläggningen resulterade i en samling goda exempel på information om t.ex. plagiat. Exemplen har spridits till fakulteterna. En omorganisation inom universitetsförvaltningen där International Office slagits samman med informationsenheten till den nya enheten för Kommunikation och internationella relationer. Ett syfte med detta är att förstärka information och kommunikation kring internationella frågor. Scheman och administrativa rutiner: Utbildningsstrategiska rådet har vid ett flertal tillfällen diskuterat dessa frågor. För närvarande pågår en diskussion om förändringar och förtydligande av handläggningen av bl.a. schemapublicering. Tanken är att minska den enskilde lärarens administrativa arbete inför kursstart. Tillgodoräknanden: Rektor har fastställt en Handläggningsordning för tillgodoräknande på grund- och avancerad (dnr 500-2923-12) som reglerar möjligheten att få tillgodoräkna tidigare utbildning eller verksamhet. Förutom ovanstående punkter har ges här exempel på regelverk som uppdaterats under år 2013: Regelverken för Studentinflytande (dnr 500-1020-13) och Handläggningsordning för Kursutvärderingar (dnr 500-1022) har uppdaterats och här framgår bl.a. att Prefekten/institutionsstyrelsen ansvarar för att kursutvärdering och kursutveckling genomförs och ingår som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Fakultetsnämnden ska årligen följa upp institutionernas och programrådens arbete med kurs- och programutveckling.

Universitetsstyrelsen BESLUT Datum 2013-11-05 Dnr UmU 500-1180-13 Bilaga 1 Sid 3 (4) På kursnivå ska utvärderingen bland annat innehålla frågor om förväntade studieresultat (FSR). På programnivå ska utvärderingen dessutom innehålla frågor om generiska kunskaper och frågor om progressionen inom programmen. En sammanställning och analys av utvärderingarna ska återkopplas till dem som genomfört utvärderingen. Sammanställningen ska bevaras samt hållas tillgänglig på institutionens/programmets hemsida under minst tre år. Handläggningsordning för säkring av nationella examensmål (dnr 100-818-13) anger att för varje examen ska finnas en matris som visar på hur de nationella examensmålen är tänkta att uppfyllas genom de kurser som ingår i respektive examen samt kriterier för bedömning av examensarbeten. Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för inrättande av huvudområden (dnr 100-1523-13) har reviderats och utvecklats. Här ingår numera internationalisering som ett kriterium vid inrättande av nya program. Studentcentrum har under hösten 2013 påbörjat en översyn av flera regelverk. T.ex. Betyg och examination, Definitioner och regler för olika typer av praktik vid Umeå universitet samt Regler och riktlinjer för studieadministration. För att långsiktigt komma åt de ofta strukturella problemen som behandlas i Studentfallsskrivelsen, ser Utbildningsstrategiska rådet att universitetet behöver arbeta på flera nivåer. Den i punkt 1.3 i Studentfallsskrivelsen nämnda problematiken om att säkerställa att universitetets regelverk efterlevs anses vara av särskild vikt. Utbildningsstrategiska rådet har med anledning av detta för läsåret 2013-14 prioriterat följande åtgärder när det gäller Studentfallsskrivelse 2013: 1. Tillsätt en grupp som fram till april 2014 förutsättningslöst och på ett kreativt lösningsinriktat sätt tar fram ett förslag till hur universitetet kan säkerställa att gällande regelverk efterlevs (I enlighet med avsnitt 1.3 i Studentfallsskrivelsen 2013). 2. Utbildningsstrategiska rådet prioriterar, under december månad 2013, två universitetsövergripande frågor att arbeta med under läsåret 2013-14. 3. Ur Studentfallsskrivelsen, Studentkårerna bryter ned problembeskrivningarna fakultetsvis och har egna dialoger med fakultetsledningarna. Utifrån dessa dialoger tar varje fakultet/lärarhögskolan tag i tre områden där man åläggs att senast januari 2014 redovisa till Utbildningsstrategiska rådet vilka problem man framför allt på sin fakultet och hur man har tänkt jobba vidare med dem under läsåret 2013-14. Resultatet av detta arbete redovisas i utbildningsstrategiska rådet under hösten 2014. 4. Under hösten 2014 behandlar utbildningsstrategiska rådet resultatet av ovan nämnda punkter och lägger en plan för det fortsatta arbetet med Studentfallsskrivelsen 2013. Universitetsstyrelsens beslut

Universitetsstyrelsen BESLUT Datum 2013-11-05 Dnr UmU 500-1180-13 Bilaga 1 Sid 4 (4) Universitetsstyrelsen beslutar att fastställa rapport över vidtagna och planerade åtgärder avseende Studentfallsskrivelse 2013, att en redovisning av vidtagna åtgärder för 2014 liksom en plan för kommande år fastställs av universitetsstyrelsen vid sammanträdet i februari 2015. Bilaga Studentfallsskrivelse 2013 Expediering Anders Fällström, prorektor Per Ragnarsson, t.f. universitetsdirektör Fakultetsledningar Enhetschef Studentcentrum Studentkårer

Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson 090-786 99 11 daniel.andersson@adm.umu.se Datum: 2015-02-04 Sid 1 (1) Bilaga 2 Kårernas studentfallsskrivelse 2013

Studentfallsskrivelsen 2013 Umeå studentkår Umeå Medicinska Studentkår Umeå naturvetar- och teknologkår Box 7652, S-907 13 Umeå Klintvägen 55, S-907 37 Umeå MIT-huset, S-901 87 Umeå www.umeastudentkar.se www.medicinska.se www.ntk.umu.se