Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 30 Studenter Med studenter avses personer som är registrerade på minst en kurs i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Ur populationen studenter härleds nybörjargrupperna; högskolenybörjare, nybörjare på yrkesexamensprogram och nybörjare på generella program som redovisats i förgående kapitel i SM:et. Antalet studenter minskade läsåret 20/2, till 430 900, vilket var 2 procent färre än föregående läsår. Procentuellt minskade män mer än kvinnor, 4 respektive procent. Minskningen beror till större delen på att antalet inresande studenter minskat. Även uppgifterna för höstterminen 202 visar på en minskning av antalet studenter jämfört med höstterminen 20. De inresande studenterna ökade tidigare i studentgruppen, från 4 till procent under läsåren 2002/03 200/. Läsåret 20/2 minskade andelen till 9 procent. Detta läsår var 7 procent av kvinnorna och 2 procent av männen inresande studenter, (se även redovisningen för högskolenybörjarna). Antalet studenter per kön och årlig procentuell förändring läsåren 2002/03 20/2 Läsår Antal Differens i % jämf. med året innan 2002/03 385 200 233 500 5 800 9 9 9 2003/04 397 500 240 500 57 000 3 3 3 2004/05 394 400 238 400 56 000 - - - 2005/06 389 000 235 00 53 900 - - - 2006/07 380 00 230 800 49 300-2 -2-3 2007/08 384 400 234 00 50 300 2008/09 400 400 242 500 57 900 4 4 5 2009/0 433 500 259 300 74 200 8 7 0 200/ 44 500 263 300 78 00 2 2 2 20/2 430 900 260 00 70 800-2 - -4 Studenter som under en termin/läsår enbart är omregistrerade eller registrerade för prov samt studenter i uppdragsutbildning ingår inte i statistiken. Studenterna kan under ett läsår vara registrerade på kurser med en omfattning från ett par högskolepoäng till 60 högskolepoäng. Över 89 000 fler kvinnor än män i högskolan Läsåret 20/2 fanns drygt 89 000 fler kvinnor än män bland registrerade studenter. na söker sig i större utsträckning än männen till högskolan för att få en yrkesutbildning eftersom gymnasieskolans utbud av yrkesutbildningar till större delen omfattar traditionellt manliga yrken. Även kvinnornas bättre studieresultat i gymnasieskolan kan vara en förklaring till den högre andelen kvinnor i högskolan. Tidigare skaffade sig också fler kvinnor än män behörighet att studera i högskolan genom att delta i det så kallade kunskapslyftet inom kommunal vuxenutbildning (Komvux). återkommer också i större utsträckning än män till nya studieperioder i högskolan. Andelen kvinnor och män bland studenter inklusive respektive exklusive inresande studenter läsåren 2002/03 20/2. Procent 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/0 0/ /2 Inkl. inres. stud. 6 60 60 60 6 6 6 60 60 60 Exkl. inres. stud. 6 6 6 6 62 62 62 62 6 62 Inkl. inres. stud. 39 40 40 40 39 39 39 40 40 40 Exkl. inres. stud. 39 39 39 39 38 38 38 38 39 38 Andelen kvinnor och män av samtliga studenter har legat runt 60 respektive 40 procent under läsåren 2002/03 20/2. Eftersom det finns fler män än kvinnor bland de inresande studenterna minskar andelen män till 38 och andelen kvinnor ökar till 62 procent då de inresande studenterna exkluderas från studentgruppen.
Universitetskanslersämbetet och SCB 7 UF 20 SM 30 Studenter per lärosäte Antalet studenter per universitet, högskola och övriga utbildningsanordnare varierade från under 0 till närmare 5 000 läsåret 20/2. Av de drygt 50 utbildningsanordnarna detta år hade 4 färre än 00 studenter. Flest studenter hade Stockholms universitet med närmare 5 000 studenter, därefter följde Göteborgs universitet och Lunds universitet med knappt 39 000 studenter vardera. På flertalet lärosäten var kvinnorna i majoritet, som i högskoleutbildningen totalt sett. På knappt vart tredje lärosäte var könsfördelningen relativt jämn, det vill säga i intervallet 40 60 procent kvinnor och män. En stor andel män, runt 70 procent, fanns på Kungl. Tekniska högskolan, Chalmers tekniska högskola och Försvarshögskolan. Antal studenter per lärosäte och kön läsåret 20/2 Stockholms universitet Göteborgs universitet Lunds universitet Uppsala universitet Linnéuniversitetet Umeå universitet Linköpings universitet Malmö högskola Kungl. Tekniska högskolan Mittuniversitetet Luleå tekniska universitet Örebro universitet Högskolan i Jönköping Högskolan Dalarna Karlstads universitet Högskolan Kristianstad Högskolan i Gävle Mälardalens högskola Södertörns högskola Högskolan i Skövde Högskolan i Borås Karolinska institutet Chalmers tekniska högskola Högskolan Väst Högskolan i Halmstad Blekinge tekniska högskola Högskolan på Gotland Sveriges lantbruksuniversitet Handelshögskolan i Stockholm Ersta Sköndal högskola Gymnastik- och idrottshögskolan Försvarshögskolan Konstfack Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Sophiahemmet Högskola Röda Korsets Högskola 0 0 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 Lärosäten med minst 500 studenter ingår i diagrammet. I bilagetabell finns uppgifter för samtliga lärosäten och för fler år. Helårsstudenter per lärosäte redovisas av Univversitetskanslersämbetet (uk-ambetet.se). Minskningen av antalet studenter med 0 600 läsåret 20/2 jämfört med föregående år berörde drygt hälften av lärosätena. Störst minskning hade Mittuniversitetet, med 3 900 färre studenter. En minskning på minst 500 studenter vardera hade även Umeå universitet, Kungl. Tekniska Högskolan, Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Jönköping och Södertörns högskola. På några lärosäten ökade antalet studenter jämfört med läsåret 200/. Störst ökning hade Luleå tekniska universitet med 2 00 studenter följt av Uppsala universitet med 600 och Högskolan i Skövde med 300 (se bilagetabell ).
Universitetskanslersämbetet och SCB 8 UF 20 SM 30 Studenternas ålder Under läsåren 2004/05 20/2 var de registrerade studenternas medianålder 25 år. na var i genomsnitt ett år äldre än männen. Flertalet läsår har medianåldern varit lika hög då de inresande studenterna exkluderats i beräkningen. Bland de registrerade studenterna har kvinnorna varit fler än männen i samtliga redovisade åldersgrupper under de senaste tio åren. Störst var skillnaden i åldersgruppen 35 år och äldre, med närmare 39 000 fler kvinnor än män läsåret 20/2. Den stora övervikten av kvinnor i denna åldersgrupp beror bland annat på att det är fler kvinnor än män som läser utbildningar och som återkommer för nya studieperioder i högskolan. I övriga redovisade åldersgrupper fanns minst 9 000 fler kvinnor än män detta läsår. Jämnast var könsfördelning i åldersgruppen 30 34- åringar. Studenter över 25 år minskar mest Jämfört med situationen föregående läsår, 200/, fanns 0 600 färre studenter 20/2. Störst var minskningen i åldersgruppen 25 29- åringar och den över 34 år, med drygt 3 000 färre studenter vardera. Speciellt bland männen var minskningen stor bland dem i åldern 25 29 år, det vill säga i den åldersgrupp som hade flest inresande studenter. Antal studenter efter kön och ålder läsåren 2002/03 20/2 300 000 250 000 200 000 300 000 250 000 200 000 35 år- 30-34 år 25-29 år 22-24 år -2 år 50 000 50 000 00 000 00 000 50 000 50 000 0 02/03 05/06 08/09 /2 0 02/03 05/06 08/09 /2 Studenter efter område och ämnesgrupp Studenterna är registrerade på kurser i olika ämnesgrupper. Kurser kan läsas inom utbildningsprogram eller som en fristående kurs. Kursernas poängomfattning kan variera från ett par högskolepoäng till 60 högskolepoäng. Ämnesgrupperna summeras till områden. Det klart största området, juridik och samhällsvetenskap, hade drygt hälften av samtliga studenter läsåren 20/2. Området var det största för både kvinnor och män. På andra plats för kvinnorna kom området humaniora/ teologi och för männen teknikområdet. Var fjärde student läste kurser på avancerad nivå Den nya utbildnings- och examensstrukturen med uppdelning av kurser efter utbildningsnivåerna grundnivå respektive avancerad nivå började tillämpas läsåret 2007/08. Läsåret 20/2 var cirka 05 000 studenter registrerade på kurser som var klassificerade på avancerad nivå, vilket var 24 procent av samtliga studenter. Andelen studenter på avancerad nivå var högre för män än för kvinnor, 26 respektive
Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 20 SM 30 23 procent. Störst skillnad mellan könen fanns inom området medicin och odontologi (se följande tablå). Högst andel studenter på avancerad nivå fanns inom medicin/odontologi med 30 procent följt av teknik och vård/omsorg med 27 28 procent. Lägst andel studenter på avancerad nivå, 8 procent, hade området för humaniora/teologi. Största delgruppen inom området var språkvetenskapliga ämnen, med 5 procent av studenterna på avancerad nivå (se bilagetabell 2). Antalet studenter läsåret 20/2 efter kön och område samt andelen på avancerad nivå Område Antal studenter totalt Därav andel på avancerad nivå, % Totalt 430 900 260 00 70 800 24 23 26 Humaniora och teologi 0 300 67 800 42 500 8 7 8 Juridik o samhällsvet. 225 700 43 600 82 00 20 20 2 Naturvetenskap 75 300 33 900 4 400 9 20 9 Teknik 86 400 29 200 57 200 28 24 30 Medicin och odontologi 35 700 26 300 9 300 30 27 37 Vård och omsorg 4 00 34 800 6 300 27 28 25 Konstnärligt område 4 00 8 300 5 800 5 5 4 Övrigt område 2 700 2 600 9 00 3 2 4 Okänt 7 000 4 000 3 000...... ) Observera att många studenter är registrerade på kurser inom flera områden. Totalsumman är nettoräknad. I bilagetabell 2 redovisas uppgifter per område, delområde och ämnesgrupp. Över 50 000 studenter läser företagsekonomi Områdena består av mindre enheter, ämnesgrupper. Studenterna fördelar sig på kurser i ett par hundra olika ämnesgrupper. Den klart största ämnesgruppen läsåret 20/2, liksom tidigare år var företagsekonomi med 50 400 studenter följt av matematik och juridik/rättsvetenskap med över 36 000 studenter vardera. Även pedagogik och datateknik hade minst 30 000 studenter vardera. Av de största ämnesgrupperna, med mer än 20 000 studenter läsåren 20/2, fanns högst andel på avancerad nivå inom medicin med 30 procent. Låg andel på avancerad nivå, 9 procent, hade matematik. I flertalet av de större ämnesgrupperna var andelen för männen på avancerad nivå större än andelen för kvinnorna. Andelen kvinnor var störst i de ämnesgrupper som leder till examina inom vård och omsorg och utbildning. I bilagetabell 2 redovisas samtliga ämnesgrupper. Antal studenter läsåret 20/2 på större ämnesgrupper efter kön och andelen på avancerad nivå Ämnesgrupp Därav andel på avancerad Antal studenter nivå, % Företagsekonomi 50 400 27 400 23 000 7 5 9 Matematik 36 900 2 000 24 900 9 7 0 Juridik och rättsvetenskap 36 400 2 900 4 000 2 2 2 Pedagogik 30 800 24 800 6 000 22 23 2 Datateknik 30 509 6 836 23 700 20 5 2 Medicin 29 300 2 500 7 800 30 27 38 Omvård./omvårdnadsvet. 28 900 25 200 3 700 28 29 24 Utbildningsvet./didaktik allmänt 27 800 22 00 5 700 29 29 3 Informatik/Data- och systemvet. 27 300 0 200 7 00 7 20 Psykologi 20 00 4 700 5 400 6 6 7 ) I tablån redovisas ämnesgrupper med minst 20 000 registrerade studenter 20/2. I bilagetabell 2 redovisas samtliga ämnesgrupper.
Universitetskanslersämbetet och SCB 20 UF 20 SM 30 Studenter som enbart läser fristående kurser 40 procent av studenterna läser enbart på fristående kurser Under läsåren 2002/03 2009/0 ökade antalet studenter som under ett läsår enbart varit registrerade på fristående kurser från knappt 60 000 till 82 000. Följande två läsår minskade antalet och de uppgick till drygt 72 000 läsåret 20/2. Under den aktuella perioden har andelen studenter som enbart läst fristående kurser varit relativt konstant, runt 40 procent av samtliga studenter. Andelen har varit något högre för kvinnor än för män, 42 respektive 37 procent läsåret 20/2. Antalet studenter som enbart är registrerade på fristående kurser läsåren 2002/03 20/2 efter kön och andelen av samtliga studenter Läsår Antal studenter på fristående kurser % av samtliga studenter Total Total 2002/03 59 700 00 00 59 600 4 43 39 2003/04 63 700 0 700 62 000 4 42 39 2004/05 58 600 98 000 60 600 40 4 39 2005/06 55 400 96 900 58 500 40 4 38 2006/07 5 500 95 400 56 200 40 4 38 2007/08 57 700 99 200 58 500 4 42 39 2008/09 69 00 05 400 63 700 42 43 40 2009/0 82 000 2 900 69 00 42 44 40 200/ 80 400 2 400 68 000 4 43 38 20/2 72 400 08 900 63 500 40 42 37 Var sjätte kursstudent läser på avancerad nivå Jämfört med hela studentgruppen var andelen som läst på avancerad nivå lägre för dem som enbart läst fristående kurser, 24 respektive 7 procent läsåret 20/2. Det finns dock vissa skillnader mellan de olika områdena. Inom till exempel medicin och odontologi samt vård och omsorg var andelen på avancerad nivå högre bland dem som läst på fristående kurser jämfört med samtliga studenter. Antalet studenter som enbart var registrerade på fristående kurser läsåret 20/2 efter kön och område samt andelen på avancerad nivå Område Antal studenter Därav andel på avancerad nivå, % Total 72 400 08 900 63 500 7 6 8 Humaniora och teologi 63 000 39 700 23 300 4 4 5 Juridik och samhällsvetenskap 8 600 53 000 28 600 4 3 6 Naturvetenskap 20 200 0 800 9 400 22 20 24 Teknik 20 500 8 200 2 300 22 7 25 Medicin och odontologi 6 000 4 700 300 46 45 5 Vård och omsorg 9 600 8 600 000 44 44 45 Konstnärligt område 5 500 3 500 2 000 0 8 Övrigt område 6 800 4 500 2 300 0 8 4 Okänt 600 400 200...... ) Observera att många studenter är registrerade på kurser inom flera områden. Totalsumman är nettoräknad. Även bland studenterna som enbart var registerade på fristående kurser var andelen som läst på avancerad nivå något högre bland männen än bland kvinnorna, 8 respektive 6 procent läsåret 20/2. I följande avsnitt om utbildningen redovisas uppgifter som visar att cirka 80 procent av studenterna som enbart läst på fanns på fristående kurser och 20 procent på program.
Universitetskanslersämbetet och SCB 2 UF 20 SM 30 Studenter i utbildning Distansutbildning definieras som en utbildning där lärare och studenter i huvudsak är åtskilda i tid och/eller rum. Under läsåren 2002/03 200/ ökade antalet studenter i utbildning från knappt 64 000 till närmare 43 000. Följande läsår, 20/2, minskade antalet till drygt 38 000. I gruppen ingår både studenter som enbart läst kurser och studenter som kombinerar kurser på med lärosätenas campuskurser. Under samma period ökade antalet studenter som enbart läst på från knappt 37 000 till närmare 89 000. Antal studenter i utbildning efter kön läsåren 2002/03 20/2 00 000 80 000 00 000 80 000 Distans + Campus Endast 60 000 60 000 40 000 40 000 20 000 20 000 0 02/03 05/06 08/09 /2 0 02/03 05/06 08/09 /2 Utvärderingen av studier på campus respektive görs per läsår Var femte student läser enbart på Andelen studenter som enbart studerat på av samtliga studenter fördubblades från 0 till 2 procent under läsåren 2002/03 20/2. Motsvarande ökning för hela gruppen studenter var från 7 till 32 procent. Läsåret 20/2 fanns närmare 49 000 studenter som var registrerade på både och campuskurser. Antal studenter i utbildning och därav enbart läsåren 2002/03 20/2 Läsår Distansstudenter totalt Därav enbart studenter Antal % % % av samtliga Antal % % % av samtliga studenter studenter 2002/03 63 900 63 37 7 36 900 68 32 0 2003/04 76 600 64 36 9 45 400 68 32 2004/05 80 900 64 36 2 49 300 68 32 2 2005/06 82 300 65 35 2 5 700 68 32 3 2006/07 89 000 65 35 23 54 800 68 32 4 2007/08 0 300 64 36 26 63 900 67 33 7 2008/09 9 000 64 36 30 74 900 67 33 9 2009/0 34 300 64 36 3 83 700 66 34 9 200/ 42 900 64 36 32 90 500 67 33 20 20/2 37 400 65 35 32 88 600 68 32 2 Drygt 35 000, 40 procent, av studenterna som enbart var registrerade på kurser läsåret 20/2 hade en examen från högskolan före detta läsår. (Se avsnittet Studenter med en tidigare examen.)
Universitetskanslersämbetet och SCB 22 UF 20 SM 30 Studenter som enbart läser på är äldre än andra studenter Studenter som enbart studerar på är äldre än studenterna som kombinerar - och campusstudier eller enbart läser på campus. Läsåret 20/2 var 45 procent av studenterna som enbart läst på över 34 år. Det kan jämföras med att 6 procent var över 34 år bland studenter som kombinerade och campusstudier. Andelen över 34 år var ungefär lika stor för de studenter som enbart bedrev campusstudier, 4 procent. Sedan början av 00-talet har andelen över 34 år har minskat, både bland studenter som enbart läst på och bland dem som kombinerat - och campusstudier. Minskningen har varit större för kvinnor än för män. Andel över 34 år bland studenter läsåren 2002/03 20/2 för enbart studier på och kombinationen - och campusstudier. Procent Läsår Enbart studier Både - och campusstudier 2002/03 56 60 47 24 30 6 2003/04 56 60 46 23 29 6 2004/05 54 58 45 23 29 5 2005/06 53 57 46 22 27 6 2006/07 52 55 45 2 25 5 2007/08 50 53 44 20 23 4 2008/09 49 52 43 7 2 2 2009/0 46 49 4 5 8 200/ 45 48 40 5 8 20/2 45 47 40 6 9 Fyra av fem som enbart studerar på läser fristående kurser Av studenterna som enbart studerat på var 79 procent registrerade på fristående kurser och 2 procent på något program läsåret 20/2. För studenter på campusutbildningar, inklusive studenter som kombinerat studier på campus och var förhållandet nästan det motsatta med cirka 30 procent på fristående kurser och 70 procent på program. Bland de studenter som enbart studerat på fanns en större andel på program bland kvinnorna än bland männen, 23 respektive 6 procent. Studenter efter kön, -/campusutbildning och studieform läsåret 20/2. Procent Studieform Totalt Totalt Campus Enbart Totalt Campus Enbart Totalt Campus Enbart Frist. kurs 2 40 30 79 42 3 77 37 28 84 Program 3 60 70 2 58 69 23 63 72 6 Summa 00 00 00 00 00 00 00 00 00 Antal 430 900 342 300 88 600 260 00 99 800 60 300 70 800 42 500 28 300 ) Till denna grupp har förutom campusstudenter förts studenter som kombinerat campusstudier och studier under ett läsår. 2) Enbart fristående kurs under läsåret. 3) I gruppen program ingår yrkesexamensprogram, generella program och konstnärliga program. Studenter som kombinerar fristående kurser och program ingår i gruppen program. Deltidsstudier för tre av fyra studenter som enbart studerar på Av de studenter som enbart studerat på läsåret 20/2 var 24 procent registrerade på kurser motsvarande heltidsstudier och 76 procent läste på deltid. För studenter på campuskurser, inkl. studenter som kombinerat studier på campus och studier, var situationen den omvända, 83 procent var registrerade på kurser motsvarande heltidsstudier och 7 procent på deltid. Av de studenter som enbart läst kurser på bedrev en större andel kvinnor än män studierna på heltid, 25 respektive 2 procent.
Universitetskanslersämbetet och SCB 23 UF 20 SM 30 Studenter efter kön, studier på campus/ och heltids- respektive deltidsstudier läsåret 20/2. Procent Heltid/ Deltid Totalt Totalt Campus Enbart Totalt Campus Enbart Totalt Campus Enbart Heltid 7 83 24 68 8 25 74 85 2 Deltid 29 7 76 32 9 75 26 5 79 Summa 00 00 00 00 00 00 00 00 00 Antal 430 900 342 300 88 600 260 00 99 800 60 300 70 800 42 500 28 300 ) Till denna grupp har förutom campusstudenter förts studenter som kombinerat campusstudier och studier under läsåret. Definition av heltid/deltid finns i kapitlet Fakta om statistiken. Högst andel studenter enbart på finns vid högskolan på Gotland Läsåret 20/2 fanns flest studenter enbart på vid Linnéuniversitet med 5 700, följt av Umeå universitet med 3 300 studenter och Mittuniversitetet med 000 studenter. Störst andel enbart studerade vid ett lärosäte hade högskolan på Gotland med 85 procent följt av Mittuniversitetet, Högskolan Dalarna, och Högskolan Kristianstad med 66 67 procent vardera. Vid Göteborgs universitet och Linköpings universitet var andelen studenter på enbart kurser låg, under 0 procent. Av de större lärosätena redovisade Chalmers tekniska högskola inte några studenter registrerade på kurser. På flertalet lärosäten var andelen av kvinnorna med studier enbart på större än bland männen. Antal studenter som enbart var registrerade på kurser läsåret 20/2 per lärosäte, kön och andelen enbart på av samtliga studenter vid lärosätet Lärosäte Antal enbart studenter % enbart studenter av samtliga studenter vid lärosätet Linnéuniversitetet 5 700 0 700 5 000 54 58 48 Umeå universitet 3 300 8 900 4 400 47 5 40 Mittuniversitetet 000 7 300 3 700 67 68 65 Högskolan Dalarna 9 500 6 00 3 400 67 70 63 Högskolan Kristianstad 8 800 6 200 2 600 66 66 66 Stockholms universitet 8 700 4 800 3 800 7 5 20 Luleå tekniska universitet 8 400 5 000 3 400 54 59 48 Högskolan i Gävle 8 200 5 500 2 700 62 64 59 Uppsala universitet 8 000 4 800 3 200 22 23 2 Högskolan på Gotland 5 700 3 00 2 600 85 85 85 Högskolan i Skövde 5 500 3 800 800 52 6 40 Malmö högskola 5 200 3 000 2 300 26 23 32 Karlstads universitet 5 200 3 700 400 37 4 29 Högskolan i Jönköping 4 500 3 000 500 32 34 28 Lunds universitet 4 500 2 800 600 2 4 9 Örebro universitet 3 900 2 700 300 26 28 23 Blekinge tekniska högskola 3 700 2 000 700 52 62 43 Göteborgs universitet 3 200 2 00 000 8 8 8 Mälardalens högskola 3 000 2 00 800 22 24 20 Högskolan i Borås 2 900 2 400 500 29 33 8 Högskolan Väst 2 600 700 900 30 29 33 Kungl. Tekniska högskolan 2 600 000 600 5 8 3 Högskolan i Halmstad 2 500 900 700 29 34 2 Karolinska institutet 2 000 600 300 20 22 4 Linköpings universitet 900 400 500 8 5 Södertörns högskola 700 00 600 6 6 7 Sveriges lantbruksuniversitet 900 700 200 5 8 0 I tablån redovisas lärosäten med minst 800 studenter enbart registrerade på kurser vid lärosätet läsåret 20/2. På övriga lärosäten fanns färre än 200 studenter med enbart studier. Chalmers tekniska högskola redovisade inte några studenter på kurser.
Universitetskanslersämbetet och SCB 24 UF 20 SM 30 Studenter med en tidigare examen Av samtliga registrerade studenter läsåret 20/2 hade närmare 78 000, 8 procent, en tidigare examen från svensk högskolutbildning från perioden 962 200. Andelen med en tidigare examen varierar stort mellan olika områden, från 8 procent inom teknik till 32 procent inom vård och omsorg för studenterna 20/2. Området vård och omsorg har många studenter på påbyggnadsutbildningar som förklarar den höga andelen med en tidigare examen. Se även bilagetabell 2 som innehåller mer detaljerade uppgifter per ämnesgrupp. Antal studenter läsåret 20/2 med en tidigare examen och andelen examinerade av samtliga studenter per område Områden för registrerade Antal med tidigare examen % av samtliga studenter studenter 20/2 Total 77 600 57 200 20 400 8 22 2 Humaniora och teologi 8 900 3 200 5 700 7 9 3 Juridik och samhällsvetenskap 33 900 25 500 8 400 5 8 0 Naturvetenskap 7 700 4 800 2 900 0 4 7 Teknik 6 600 3 200 3 400 8 6 Medicin och odontologi 6 900 5 600 300 9 2 4 Vård och omsorg 3 300 900 400 32 34 23 Konstnärligt område 2 000 400 700 4 6 Övrigt område 2 200 600 600 0 2 7 Okänt 300 00 00 4 3 5 Andelen studenter med en tidigare examen var nästan dubbelt så hög för kvinnor som för män, 22 respektive 2 procent läsåret 20/2. Inom samtliga områden (exklusive okänt område) var andelen högre för kvinnor än för män. Störst skillnad mellan kvinnor och män fanns inom området vård och omsorg, med 34 procent av kvinnorna och 23 procent av männen. Närmare hälften av studenter med en tidigare examen läser enbart på Av de registrerade studenterna läsåret 20/2 med en tidigare examen läste 35 00 av 77 600 enbart på, det vill säga 45 procent. Inom områdena teknik och humaniora/teologi läste över hälften av studenterna med en tidigare examen på. Inom nästan alla områden var andelen med studier större för kvinnor än för män. Studenter läsåret 20/2 med en tidigare examen som enbart studerat på per område Områden för registrerade studenter 20/2 Antal enbart studenter % enbart stud. av studenter med examen Total 35 00 26 200 8 900 45 46 44 Humaniora och teologi 9 600 6 900 2 600 5 53 46 Juridik och samhällsvetenskap 4 300 0 800 3 500 42 43 4 Naturvetenskap 3 700 2 400 200 48 5 42 Teknik 3 800 2 000 800 57 6 53 Medicin och odontologi 2 300 2 000 300 34 36 26 Vård och omsorg 5 700 5 00 600 43 43 42 Konstnärligt område 300 200 00 3 2 6 Övrigt område 800 600 200 35 39 26