Resurser tillgång, sårbarhet & återvinning från avlopp

Relevanta dokument
Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet. Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost: Hakan.Jonsson@slu.

Källsorterat avlopp för ökad biogasproduktion och ökad näringsåtervinning. Hamse Kjerstadius

Stadsrenovering H+ Källsorterande system vid nybyggnation i Helsingborg. Hamse Kjerstadius

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Arbetsuppgifter till Återvinna fosfor hur bråttom är det?

Framtidens kretsloppsanläggning

Vansbro föreläsningsförening

Tillväxt till döds. Naturskyddsföreningen. Ekofika. Göteborg,

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Slamhantering ett framtida problem? Hur ska växtnäringen i vår restprodukt utnyttjas i framtiden?

Varför resurshushållning och kretslopp för avlopp? - den naturvetenskapliga bakgrunden. Historisk tillbakablick (renhållning& återvinning)

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Lantbruks- och samhällsnyttan av slam i jordbruket. Agr.D Göte Bertilsson Greengard Agro

små avlopp i kretslopp

Källsorterande avloppssystem och miljömålen. Håkan Jönsson Professor Institutionen för energi och teknik SLU

Teknikmarknad Teknikmarknad

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Tillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum,

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Spola inte kretsloppet

Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor uppdatering

Innehåll

Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam

Näringsämnen och kretslopp - metoder för fosforutvinning ur askor

Energi- och klimatdagen 2014

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Energieffektivisering i växtodling

Östgötaslam Slamdag mars 2019

Naturvårdsverkets arbete med slamfrågan. Anna Maria Sundin Linköping 7 mars Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Tillsammans för världens mest hållbara stad

Avfallsplanering Dalarna. Uppföljning 2019

Hur påverkar vår köttkonsumtion klimatet? idag och i framtiden

slammets värde och avsättning

Avloppshantering och miljömålen

Biogas i Sundsvall Bräcke

Biogas och miljön fokus på transporter

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

Försöksplaner startade 1995 eller senare

Hållbar återföring av fosfor


Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Information från Yara. Ingemar Gruvaeus och Gunilla Frostgård. Yara internationellt

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 1 (5) A. OBLIGATORISKA KRAV PÅ LEVERANTÖREN

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Hej och välkomna KVÄLLSTRÄFF SAMFÄLLIGHETER

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

Plasternas roll i samhället 1

Klimatneutralt jordbruk 2050

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Återvinning av polymerer

Syntesrapport: Klimatnytta med plaståtervinning

För lite eller för mycket olja?

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Hur kan vi skörda den urbana växtnäringen?

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar

Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark

REGIONAL AVFALLSPLAN // BILAGA 4. Regional avfallsplan Bilaga 4: Miljöbedömning

Tillgång och efterfrågan av växtnäring nu och i framtiden. Sverige i ett globalt perspektiv

Hälsomässiga och ekonomiska kostnader för kemikalieanvändning

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

System för återföring av fosfor och annan växtnäring till jordbruket från avloppsslam och matavfall

FOSFORUTVINNING UR AVLOPPSSLAM FINNS TEK- NIKEN IDAG?

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober Hans Hedström Hushållningssällskapet

BIONÄRING = torkat hygieniserat organiskt slam med lämpligt innehåll av växtnäring.

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

ÅTERVINNINGSINDUSTRINS MÖJLIGHET ATT UTVINNA MATERIAL UR ENERGIASKOR VAD KRÄVS?

något för framtidens lantbrukare?

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Förutsättningar för hållbar slamhantering i SITE-kommunerna

Halmaska i kretslopp

Miljöpåverkan från avloppsrening

Avfallets roll i framtidens energisystem

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0. Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne

Varför biogas? Instuderingsmaterial för skolan

Bilaga: Beräkningsunderlag

Hållbar återföring av fosfor

Certifiering av biogödsel och kompost

NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar. Referensgruppsmöte 19 oktober 2017 i Umeå

MATENS KLIMATPÅVERKAN

12 Jordbrukets miljöpåverkan

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Transkript:

Resurser tillgång, sårbarhet & återvinning från avlopp Håkan Jönsson Senior advisor, tidigare professor, Kretsloppsteknik, SLU Hakan.Jonsson@slu.se http://blogg.slu.se/kretsloppsteknik/category/svenska/ Sammanfattning av rapporten: Fosfor, kväve, kalium och svavel tillgång, sårbarhet och återvinning från avlopp. Nedladdning: https://pub.epsilon.slu.se/16407/ 1 1

Växtnäring Global tillgång till växtnäringsråvaror Svensk användning växtnäring, möjlig återvinning & sårbarhet Potentiell klimatvinst vid återvinning Slutsatser & rekommendationer Kväve, fosfor, kalium och organiskt material bör alla återvinnas från avlopp, framförallt kväve. Sammanfattning av Fosfor, kväve, kalium och svavel tillgång, sårbarhet och återvinning från avlopp. Rapport 105, Institutionen för energi och teknik, SLU. https://pub.epsilon.slu.se/16407/ 2 2

3 Ekonomisk reserv, årsförbrukningar 400 350 300 250 200 150 100 50 Ekonomiska reserver Kalium Naturgas Fosfor 266 0 1995 2000 2005 2010 2015 2020 År Ref: USGS Mineral Commodity Summaries 1996 2018. United States Geological Survey. BP Statistical Review of World Energy 1996 2018 http://www.bp.com/statisticalreview 93 53 3

Risk icke förnybar resurs Risk/effekt Växttillgängligt Fosfor kväve Ekonomisk reserv, årsproduktioner 53 266 Mineralgödsel, ton/år 198 500 14 400 Kostnad & kostnadsökning vid 1880 290 dubbelt pris, mkr Risk - icke förnybar resurs Stor Måttlig 4 4

Spridd växtnäring Växttillgängligt kväve, 1000 ton Fosfor, 1000 ton Ammoniumsulfat, ton Biogödsel 2017, ton Spritt slam 2016, ton Stallgödsel, ton/år Mineralgödsel 0 50 100 150 200 0 10 20 Mineralgödseln utgör: 83 % av spritt växttillgängligt kväve 42 % av spridd fosfor 5 5

Möjlig återvinning avlopp & avfall Växtillgängligt kväve, 1000 ton Fosfor, 1000 ton Mineralgödsel Ackum. >0,6 DE/ha Biobränsleaska Gruvavfall 72 Klosettvatten Rejektvatten 2016 Ej spritt slam 2016 0 50 100 150 200 0 10 20 Kväve KL-vatten 20%, rejektvatten 5% Fosfor gruvavfall 500%, biobränsleaska 52%, KL- vatten 35% 6 6

Sårbarhet - växtnäringsförsörjning Aspekt Växttillgängligt kväve Fosfor Mineralgödsel % av totalt spritt 83% 42% Skördeminskning från år 1-30-60% Liten Alternativ svensk källa, % av använd mineralgödsel Samlad sårbarhet svensk odling Upp till 20 % Upp till 500 % 1 Mycket hög Låg 1. LKAB (2019) anger i ett pressmeddelande 500 %. Kombinerat med utvinning av sällsynta jordartsmetaller. Planerad fullskala 2023. 7 7

Potentiellt minskad klimatpåverkan, 1000 ton CO 2 e Spritt slam (34%) Allt slam Fosfor ur slam Rejektvatten Klosettvatten 0 100 200 300 400 500 Växttillgängligt kväve Fosfor Organiskt material Potentiellt minskad klimatpåverkan vid återvinning Mycket stor för kväve (rejektvatten & KL-vatten) Stor för organiskt material (KL-vatten & slam) Liten för fosfor (utvunnen, slam, KL-vatten) Ersatt mineralgödsel = 3 kg CO 2 e/kg N, 1 kg CO 2 e/kg P Ersatt mineralgödsel + sluppen rening = 12,4 kg CO 2 e/kg N, 1 kg CO 2 e/kg P 8 8

Slutsatser Cirkulärt samhälle förutsätter cirkulärt flöde av matens växtnäring Kväve viktigast återvinna; sårbarhet, icke förnybara resurser, klimatpåverkan Organiskt material viktigt återvinna; klimatpåverkan, bördighet eller energi Fosfor och kalium viktiga återvinna, främst för potatis, grönsaksodling och icke förnybara resurser Slamgödsling - återvinning av organiskt material, kväve och fosfor. Rejektvattenkväve stor klimatvinst per kg återvunnet kväve KL-vatten (källsortering) potentiell klimatvinst av återvinning 80 % av nuvarande utsläpp från all mineralgödsel + många andra fördelar 9 Motiv för återvinning Växttillgängligt kväve Fosfor Org. material Sårbarhet växtnäringsförsörj. Mycket hög Låg Risk - icke förnybar resurs Stor Måttlig Pot. minskad klimatpåverkan Mycket stor Liten Stor Rapport: Fosfor, kväve, kalium och svavel tillgång, sårbarhet och återvinning från avlopp. Nedladdning: https://pub.epsilon.slu.se/16407/ 9