KIMSTAD KYRKA Kimstad socken Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2006 KIMSTAD KYRKA Kimstad socken Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

KIMSTAD KYRKA Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift Delrapport juli 2006 Innehåll Innehåll... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Kulturminneslagen... 3 Kulturhistorisk bedömning... 3 Inventeringens uppläggning och rapport... 4 KIMSTAD KYRKA... 5 BESKRIVNING OCH HISTORIK... 5 Socknen... 5 Kyrkomiljön... 6 Kyrkogården... 6 Kyrkobyggnaden... 7 Exteriör beskrivning... 8 Interiör beskrivning... 10 KULTURHISTORISK BEDÖMNING... 13 Kyrkobyggnaden... 13 BEFINTLIGA SKYDDSFORMER... 20 KÄLLOR... 20 Övriga inventeringar... 20 Kartor... 20 2

Inledning Bakgrund Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år 2004. Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år 2006. Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: - att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården - att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner - att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrko/kapellbyggnaden samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första decennium. - att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av kyrkobyggnaden. Kulturhistorisk bedömning Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. 3

Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör, fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet (www.raa.se). Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Anna Lindqvist vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet. 4

KIMSTAD KYRKA Kimstad 25:1, Kimstad socken, Norrköpings kommun, Memmings härad, Östergötlands län och landskap, Linköpings stift Kimstad är en medeltida socken och fynd av en gravhäll till ett tidigmedeltida gravmonument indikerar att den första kyrkan kan ha varit av trä. Den första kända kyrkan på platsen uppfördes dock av sten sannolikt under 1100-talets andra hälft. Greve Axel Lillie på Löfstad slott bekostade på 1660-talet ett nytt korbygge och på dess södra sida uppfördes ett gravkor för familjen Lillie. Byggnadsarbetena avstannade och först på 1770-talet fick kyrkan sin nuvarande utformning med ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i norr och ett lågt torn med en karnissformad huv i väster. På kyrkans södra sida finns två gravkor, det östra är för släkten Lillie och det västra uppfördes ursprungligen för släkten Strömfelt på Landsjö säteri. Det ombyggdes 1919 till bisättningskapell. Kyrkan är uppförd av sten med ljust gula fasader med grovt påslagen spritputs och vita slätputsade omfattningar och hörnkedjor. Kyrkans mansardtak täcks av svart plåt. Fönsteröppningarna är stickbågiga med mörkgröna träbågar i karm med delvis äldre glas i blyspröjs. Kyrkans ingångar är förlagda i väster och norr. Nordportalen är rikt utsmyckad med en sandstensportal med bl a släkten Lillies vapen. Även interiören är mycket påkostad med stjärnvalv med målade stuckaturer och inredning av hög kvalitet. BESKRIVNING OCH HISTORIK Utsnitt ur häradsekonomiska kartan blad nr 086 81, Skärblacka, 1981. Socknen Kimstad är en medeltida socken och omnämns 1237 som Kimstadha. Socknen är fornlämningsrik och ett av länets märkligare fynd, ett medeltida guldsmycke, påträffades 1818 i vattnet nedanför Kimstads kvarnar. Två runristade stenar finns bevarade. Den ena står uppställd vid kyrkogårdsmurens norra ingång och den andra, som eventuellt är en häll till ett tidigkristet gravmonument, är inmurad i kyrkans norra korvägg. Socknen hör till det område som betecknas östra Östergötlands odlingsbygd. I socknen finns ett flertal insjöar, Motala ström och även en del av Göta kanal går genom södra delen av socknen. De huvudsakliga näringarna har varit jordbruk och fiske. Socknens jord har legat under ett fåtal stora gårdar, däribland Norsholm vars föregångare, det medeltida Munkeboda, tillhörde linköpingsbiskoparna. Norsholm hörde fram till 1705 till Skärkinds socken. Socknens största egendom är dock Löfstad slott, som även har stora jordarealer i de närliggande socknarna. Ägarna till Löfstad har sedan 1699 haft patronatsrätt, d v s rätten att utse kyrkoherde. Löfstad slott och park är sedan 1926 museum. Socknens tredje stora gård är Landsjö, vilken innehafts av släkterna Kuylenstierna och Strömfelt. Landsjö har under medeltiden varit en befäst 5

sätesgård. Östra Stambanan, som anlades 1872, passerar genom socknen med station i Kimstad och Norsholm. Dessa har genom järnvägens tillkomst expanderat kraftigt. Även den smalspåriga järnvägssträckan Norrköping-Finspång-Örebro passerade genom socknen med station i Kimstad. Utsnitt ur häradsekonomisk karta 1868-1877, Lövstad Kyrkomiljön Området runt kyrkan har efter järnvägens tillkomst expanderat kraftigt. Kimstad station förlades strax sydväst om kyrkan. Väster om kyrkan och på andra sidan landsvägen är den f d kyrkskolan belägen. Den utgörs av en välbevarad panelad tvåvåningsbyggnad, som uppfördes 1873. Det finns uppgifter om att kyrkstallarna revs 1948. Den f d prästgården är belägen vid Motala Ströms norra strand ett par kilometer nordväst om kyrkan. Kyrkogården Kyrkogården omgärdas av en stenmur med ingångar i norr och väster med höga putsade kvadratiska grindstolpar och järnsmidesgrindar, som är ovanligt påkostade. Eventuellt omeller nygjordes grindarna 1933 efter modell av grindarna på Löfstad. I samband med 6

renoveringsarbeten i kyrkan utarbetade arkitekt Erik Fant 1939 ett förslag till omläggning av kyrkogårdens norra hörn. En fullständig beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Den första kända kyrkan på platsen var sannolikt en träkyrka, vilket den i kyrkans norra vägg inmurade runristade hällen till ett tidigkristet gravmonument tyder på. Dessa tidiga kristna gravmonument består i sin mest utvecklade form av fem hällar sidohällar, gavelhällar samt en lockhäll. De har framför allt förekommit i den västra delen av Östergötland, som faktiskt har den största koncentrationen i landet. Gravmonumenten med vikingatida ornamentik har satts i samband med kungs- och stormansgårdar. Sannolikt har de tidigmedeltida kungarna och deras närmaste män uppfört egna kyrkor och kyrkogårdar i anslutning till sina gods och gårdar. Det finns uppgifter som tyder på att den medeltida kyrkan i Kimstad uppfördes på Kimstad kungsgårds mark. Kimstad kyrka har en mycket komplicerad byggnadshistoria, som ännu inte är helt klarlagd. Den var sannolikt uppförd under 1100-talets andra hälft, men dess ursprungliga planform är okänd. Tack vare en teckning från 1700-talets början kan man få en uppfattning om hur kyrkan såg ut före den stora om- och nybyggnationen under senare delen av 1700-talet. På bilden ses det stora koret som uppfördes omkring år 1660 och bekostades av greve Axel Lillie på Löfstad. Det uppfördes intill det mindre medeltida långhuset och var även betydligt högre än detta. Vid korets södra sida uppfördes ett gravkor med trappstegsgavlar för släkten Lillie och på dess norra sida placerades en sandstensportal prydd med bl a Axel Lillies och hans hustrus Christina Mörners vapen. Även på långhusets södra sida finns på teckningen en utbyggnad, som dock inte är vapenhus eftersom en rundbågig portal finns väster om utbyggnaden. Huruvida den avbildar den s k Landsjögraven eller det Strömfeltska gravkoret är oklart. Landsjögraven uppfördes av ryttmästaren Carl Strömfelt, d 1690 eller riksrådet Johan Strömfelt d 1736. Den ligger under den 1730-33 tillbyggda delen av kyrkan. På bilden finns även de i plåt utskurna ryttarna avbildade. De märkliga ryttarfigurerna av plåt som finns uppsatta på taknocken lär avbilda de två prinsarna Eric som 1060 kämpade om kronan. De ska ursprungligen ha varit av trä och hästarna var vända mot varandra, men med bakvända ryttare. Efter kyrkans om- och nybyggnad 1733 lät greve Magnus Julius De la Gardie sätta upp nya ryttarbilder av järnplåt. Dessa är dock vända mot varandra. 7

Sannolikt var tanken att ombyggnaden av kyrkan skulle fortsätta, men uppsköts på grund av Axel Lillies bortgång 1662. Det dröjde dock till 1728 innan arbetena återupptogs nu av Agneta Wrede och hennes svärson greve Magnus Julius de la Gardie gift med dottern Hedvig Katarina. År 1728 bestämde De la Gardie att kyrkans tak skulle avlyftas, 1729 nedbrötos valv och murar och 1730 lades ny grund 14 alnar i väster för kyrkans förlängning. Till detta arbete och till murarnas uppförande användes folk från Lövstad. Hela kyrkobygget bekostades av ägarna till Löfstad, som även sedan 1699 erhållt patronatsrätt. Största delen av det medeltida långhuset revs, murarna på södra sidan bevarades dock. 1600-talskoret höjdes och ett nytt långhus av samma bredd som koret uppmurades. På korets norra sida uppfördes en sakristia och i väster uppmurades ett kvadratiskt torn. Tornets huv färdigställdes dock inte förrän 1771. Sandstensportalen från mitten av 1600-talet som finns avbildad på den tidigare nämnda teckningen flyttades något åt väster. I samband med att kyrkan färdigställdes omgjordes även kyrkogårdsportarna och försågs med höga kvadratiska portstolpar och järnsmidesgrindar. Det har spekulerats mycket i vem som är upphovsman till ritningarna till kyrkan. När den stod färdig 1734 hade den något för tiden ålderdomliga tegelvalv, medan inredningen till viss del speglar tidens ideal. Kyrkorummet har likheter med de tessinska slottskyrkorna i Stockholm och för inredning anlitades stockholmsanknutna hantverkare. Inredningen med altaruppsatsen i centrum är av mycket hög konstnärlig kvalitet och altartavlan som framställer Uppståndelsen är målad av fransmannen Guillaume Taraval. Orgelfasaden och orgelläktaren färdigställdes först 1771 efter ritning av överintendent Carl Fredrik Adelcrantz. Adelcrantz (1716-1796) var liksom Taraval bl a knutna slottsbygget i Stockholm. I stort sett skedde inga större förändringar eller renoveringar av kyrkan förrän i slutet av 1800- talet. Under åren 1895-1897 utfördes en antikvariskt mycket restriktiv restaurering under arkitekt Agi Lindegrens ledning. Den omtalades senare som en dyrbar inre omändring Lindegren hade dock djärva planer och hade utfört ritningar till en helt ny altaruppsats med ny altartavla. Nymodigheter som installerades var värmeledning med pannrum under sakristian. År 1919 ombyggdes Strömfeltska gravkoret eller Landsjögraven till gravkapell efter ritningar av Axel Forssén. Redan 1925 gjorde arkitekt Erik Fant ett förslag till restaurering av kyrkan. Det dröjde dock till 1950 innan en större renovering kom till stånd. Huvuduppgiften var att få ett nytt fungerande orgelverk och behålla orgelfasaden från 1771. Orgelläktaren utvidgades och orgelfasaden flyttades fram. I samband med detta omändrades även vapenhuset. Inredningen återfick sin ursprungliga färgskala i dämpat röd-grå-brun färgskala. Nästa renovering gjordes 1975 under ledning av ingenjör Ture Jangvik, då ommålades kyrkan åter i den färgskala den hade i slutet av 1700-talet. Vapenhuset ombyggdes ytterligare 2002 för att ge plats för handikapp WC och vänt- och beredningsrum. Exteriör beskrivning Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i norr och torn i väster. På kyrkans södra sida finns två gravkor. Kyrkan är uppförd av sten med ljust gula fasader med grovt påslagen spritputs och vita slätputsade omfattningar och hörnkedjor. Vid den putsrenovering som utfördes 1975 under ledning av ingenjör Ture Jangvik påträffades medeltida murverk i den södra väggen. Där kunde också skarven mellan det ursprungliga långhuset och det på 1600-talet tillbyggda koret konstateras. Fragment av en kraftigt röd färg påträffades på väggarna. Dessutom påträffades ytterligare två färgskikt, en skär nyans och däröver en blågrå färgnyans. 8

På korets södra och norra sida finns små kompakta strävpelare. I fasaden finns synliga ankarjärn och på tornets taklist i väster finns smidda bokstäver och siffror A O 1733. På långhusets södra sida finns en inmurad solsten. Sockeln är slätputsad och målad i mörkgrått. Långhuset täcks av ett högt mansardtak med volutformade gavlar i väster. Tornet avslutas med en karnissformad tornhuv och gravkoren och sakristian är försedda med branta valmade tak. Långhusets tak är täckt med svart fabrikslackerad plåt med mötande falsar. Tornet har små plåtformat med förskjutna falsar. Ståndrännor och stuprör med mjuka knän av förbehandlad plåt, s k plåtisol. På taknocken finns två siluetter av plåt föreställande två ryttare. Fönsteröppningarna är stickbågiga eller korgbågiga med mörkgröna träbågar i karm med delvis äldre glas i blyspröjs. Fönsterbågarna, som är försedda med stormjärn, är inte öppningsbara. Fönsteröppningarna i tornets södra och norra sida består av öppningsbara fönsterbågar, sannolikt tillkomna vid sekelskiftet 1900. I korets östra vägg har fönsterbågarna sedan 1950 färgat antikglas i små blyspröjsade rutor. Fönsterblecken är av svartmålad järnplåt. Huvudingången är via tornet i väster, men en ofta använd ingång finns även på norra sidan. Den norra ingången, som vänder sig mot landsvägen mot Löfstad slott, omges av en sandstensportal från mitten av 1600-talet med vapensköldar med Lillies vapen. Liknande portaler finns på Löfstads slottsbyggnad. Den rundbågiga portalen är försedd med portar, som är klädda med en diagonalställd profilerad panel i vilken finns en utsågad ingångsdörr med äldre smidesbeslag. Västportalen omges av en rusticerande slätputsad omfattning. De dubbla dörrbladen är klädda med mörkgrön diagonalställd panel med äldre smide. Över portalen finns ett runt fönster med äldre glas i blyspröjs. Trappstegen är dels av granit och dels av kalksten. På långhusets västgavel finns två rundbågiga dörröppningar med dörrblad klädda med mörkgrön diagonalställd profilerad panel. Dörren på den norra sidan leder till ett 9

minimalt utrymme med gråstensväggar och grova takbjälkar. Dörren på den södra sidan leder upp till tornet. Dörrar finns även på sakristians västra sida samt på en trappbyggnad på sakristians östra sida med nedgång till pannrum. Dessa tillkom i samband med renoveringen 1896. På kyrkans södra sida finns två gravkor. Det östligaste är gravkor för släkten Lillie på Löfstad, uppfört 1659-1660 och i söder försett med ett mycket ålderdomligt järnfönster dekorerat med smidda blommor samt med äldre glas i blyspröjs. På dess södra vägg finns även en inmurad solsten. Det andra gravkoret, som är beläget längre åt väster, är ursprungligen gravkor för släkten Strömfelt på Landsjö. Det ombyggdes 1919 efter ritningar av arkitekt Axel Forssén och har i söder en dubbeldörr med dörrblad klädda med avfasad diagonalställd panel. Över porten finns ett dekorativt utformat överstycke i puts. Interiör beskrivning Långhuset är rektangulärt med golv belagt med kvadratiska röda och grå kalkstensplattor i rutmönster. Väggarna är vitputsade med dekorativt utformade väggfält, lister och kartuscher. På norra sidan finns två marmorepitafier inmurade. Långhuset är indelat i fyra travéer med olika typer av stjärn- och kryssvalv av tegel och vitputsade med målade och förgyllda plafonder med bl a änglahuvud och språkband med texten Verbum Domini manet in aeternum. Gloria. Anno 1732. Vid den norra ingången har ett vindfång skapats genom en mellanvägg med en gråmålad panel och ett äldre dörrblad med utanpåliggande fyllningar med äldre smidesdetaljer. I väster finns en dubbeldörr till vapenhuset, tillkommen 1950 efter ritningar av arkitekt Erik Fant. Dörrarna är målade i grått och svart. En ny vägg har uppförts mot kyrkorummet med slät vitgråmålad panel. Fönsteröppningarna är försedda med 10

sidohängda öppningsbara innanfönster. Bänkinredningen är sluten och fördelad i tre kvarter med golv av brunlaserade brädor, som ligger ett steg högre än mittgången. Den ansluter i söder och norr mot ytterväggarna, som har en boasering av gråmålad pärlspontpanel. Luckorna är målade i svart och grått med förgyllda lister. Den bakre bänkskärmen i det norra främre kvarteret har en framskrapad originalfärgsättning med en marmorering i brun-röda toner. De bakre bänkarna i väster är borttagna och bänkkvarteren är försedda med nya bänkskärmar av pärlspontpanel. I långhuset hänger två nummertavlor med rektangulära förgyllda gustavianska ramar. På väggarna finns en stor mängd begravningsvapen samt en ovanligt utformad ljuskrona i form av ett hjorthuvud, som skänkts 1630 till kyrkan av Axel Lillie. Axel Johan Lillies huvudbanér är utfört 1697 av Burchardt Precht, som var en av tidens mest framstående skulptörer. Orgelläktaren i väster bärs upp av kvadratiska gråmålade pelare. Den raka läktarbarriären är i gustaviansk stil med grått ramverk med svarta fyllningar med förgyllda lister. På mittpartiet återfinns en datering AF : HD 1774, vilket åsyftar donatorerna Axel von Fersen och hans hustru Hedvig de la Gardie. Orgelläktaren nås via trappor i vapenhuset. Läktarens golv har samma utformning som golvet i bänkkvarteren, d v s ett brunlaserat furugolv. Orgelfasaden ligger i liv med läktarbarriären och är utförd 1771 efter ritningar av arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz. Den är gråmålad med rik förgyllning. Orgelverket härstammar från 1950 års ombyggnad och är byggd av Åkerman & Lund. På läktarens norra sida finns några lösa stolar och på den södra sidan finns orgelns spelbord. Korets golv ligger ett trappsteg högre än långhusgolvet. Golvet består av äldre kalkstensplattor i grått och rött lagda i rutmönster. I golvet finns även gravhällar och några större kalkstenshällar, som kan vara nedgång till gravkor. Väggar, tak och fönster har samma utformning och ytskikt som i långhuset. På norra väggen finns en häll till ett tidigmedeltida gravmonument inmurat. I norr finns även ingången till sakristian med dekorativt utformad omfattning som kröns av bl a en kartusch. Dörrbladet är beslaget med dekorativt utformat järnsmide. På södra sidan är gravkoret för släkten Lillie beläget. I norr och söder finns herrskapsbänkar med framskrapad originalmålning med olika figurativa scener. Väster därom finns korbänkar av samma utförande som långhusets bänkinredning. Altaret är av trä och var vid besiktningstillfället inklätt. Altaruppsatsen, som är mjukt rundad med två flankerade änglafigurer, är tillverkad 1733. Den samtida altartavlan framställer Uppståndelsen och är målad av fransmannen Guillaume Taraval och skänkt av Magnus Julius de la Gardie. Enligt Anton Ridderstad är den renoverad av Berggren. Altarringen är öppen mot öster med konkava hörn med gråmålat ramverk och svarta fyllningar. Altarringen uppges vara tillverkad 1744, 11

men enligt den färgundersökning som utfördes 1974 har det understa färgskiktet sannolikt tillkommit 1771 och överensstämmer med bänkarnas andra färgskikt. Predikstolen, som har en dörrförsedd uppgång från koret, är från 1630- eller 1640-talet, tillverkad av ek med svarta iläggningar. Den är skänkt av Axel Lillie på Löfstad. Trappan och dörren tillkom under 1700- talet. Den är nu målad i grått och svart med förgyllningar. Dopfunten är placerad i koret och är tillverkad av mässing 1661. Den är eventuellt tillverkad vid Gusums bruk och skänktes till kyrkan av Ingheborg Ödela. På korets norra vägg hänger två nummertavlor med ovala förgyllda gustavianska ramar. Gravkoret för släkten Lillie på Löfstad är öppet mot koret med åtskiljs genom ett smidesgaller. Golvet omlades 1954 med kalkstensplattor. Väggarna är vitputsade och taket utgörs av ett lågt vitputsat kryssvalv. I gravkoret står sex kistor uppställda, varav Axel Johan Lillies kista, enligt uppgift, är uppförd efter ritningar av Burchart Precht. Det är oklart hur gravkoret utnyttjades vid den äldre kyrkobyggnaden och om det eventuellt haft funktionen av herrskapsläktare. Sakristian är belägen på korets norra sida. Dörröppningen mellan kor och sakristia består av ett rundbågigt dörrblad, som mot koret är järnsmidesbeslaget och mot sakristian har en trären plankstomme med stocklås. Golvet, som består av furubrädor, är beläget två steg lägre än korgolvet. Väggarna är vitputsade och taket utgörs av ett stjärnvalv med plafond. I väster vid sakristians ingång har ett vindfång skapats genom en innerdörr. På sakristians östra sida tillbyggdes 1896 ett trapphus, som leder till en källare under sakristian. I källaren finns bl a en kvarvarande värmeanläggning för lågtrycksånga samt modern el-central. 12

Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning. Golvet är lagt med kalkstensplattor i likhet med långhuset. Vapenhusets norra sida är sedan 2002 avdelad genom en mellanvägg, som är klädd med en vitmålad slät furupanel. Gråmålade enkla dörrar leder till väntrum/pentry samt till en handikappstoalett. I söder finns en trappa till tornets första våning samt till orgelläktaren. På södra sidan finns utrymmen för förråd samt WC. Taket består av ett gråmålat brädtak. I öster finns sedan 1950 en dörr till långhuset. I väster har ett vindfång skapats genom nya innerdörrar 1950. Det Strömfeltska gravkoret är sedan 1919 ombyggt till bisättningskapell. Golvet är belagt med kalkstensplattor. Väggarna är vitputsade och taket består av ett gråmålat spegelvalv. Mot östra och västra väggarna finns uppställda gravhällar. I norr finns en gallerförsedd nedgång till gravkoret. Tornets första våning når man via en trappa i vapenhuset. Våningsplanets golv är täckt med en linoleummatta. Taket består av ett valv med en plafond i form av en stjärna. I väster finns ett runt fönster med äldre glas i blyspröjs och i öster finns sedan 1950 en grå enkeldörr, som leder till orgelläktaren. Tornets övre våningar nås från en utvändig dörr på södra sidan av långhusets västra gavel. Trappan löper i den södra muren och mynnar i tornets andra våning. Golvet består av den undre våningens valvhjässa. Mot öster finns en igenmurad rundbågig dörröppning. Däröver finns klockvåningen med spår av nedrivna valv samt en rundbågig öppning mot öster. Kyrkan har två klockor, storklockan göts 1854 hos J A Beckman, Stockholm och lillklockan göts 1661 av Jöran Putensens änka och bekostades av greve Axel Lillie på Löfstad. KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkan och kyrkogården med dess påkostade grindstolpar och smidesgrindar utgör tillsammans med den f d skolbyggnaden en kulturhistoriskt intressant kyrkomiljö. Kyrkan och kyrkogården har ovanligt nog huvudingången förlagd mot norr. Anledningen till detta är sannolikt att landsvägen från Löfstad slott passerar på kyrkans norra sida. Kyrkogården En fullständig kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Kimstad kyrka representerar de små medeltida kyrkor som tidigt om-, till- och nybyggdes på initiativ av socknens adliga familjer, i detta fall ägarna till Löfstad slott som hade patronatsrätt. Kyrkan framstår som en av stormaktstidens ståtligaste barockkyrkor. Exteriören är relativt återhållsam men med speciella arkitektoniska detaljer, som den skulpterade sandstensportalen på nordfasaden och de i plåt utklippta ryttarna på taknocken. Den mycket välbevarade interiören är desto rikare utformad med stjärnvalv med målad stuckdekor. Kyrkans fasta inredning och speciella inventarier är av mycket hög konstnärlig kvalitet och skapar trots deras olika tillkomstår en harmonisk helhet. Predikstolen, dopfunten, altaruppsatsen och orgelfasaden är ypperliga exempel från de olika konsthistoriska stilarna som dominerade 1600- och 1700-talen. Altartavlan är målad av fransmannen Guillaume Taraval och begravningsvapen och kistor är utförda efter bl a ritningar av Buchardt Precht, vilka tillhörde de främsta konstnärerna och skulptörerna i Sverige vid denna tid. En del originalfärgskikt finns bevarade på bl a altaruppsatsen, herrskapsbänkarna och bänkluckorna. Samhörigheten med Löfstad slott är mycket påtaglig genom donationer av inventarier och 13

inredning som t ex predikstol, altaruppsats, begravningsvapen och den märkliga ljuskronan. Gravkoret för släkten Lillie är även mycket framträdande i kyrkorummet. Även ägarna till Landsjö säteri har genom sitt gravkor och påkostade epitafier satt sin prägel på kyrkan. Kyrkans äldre byggnadshistoria är inte helt klarlagd, men stora delar av det medeltida murverket finns bevarat i kyrkans södra murar och utgör en viktig kunskapskälla om medeltida byggnadsteknik. Kyrkan har även en rad ålderdomliga byggnadsdetaljer, som det höga mansardtaket, fönstret i gravkorets södra del, kyrkans portar och i interiören bör kalkstensgolvet i rutmönster framhållas. Sammanfattning Kimstad kyrka är en av stormaktstidens bäst bevarade barockkyrkor med sin mycket påkostade nordportal med sandstensomfattning och de ovanliga plåtryttarna på taknocken. Den mycket välbevarade interiören är rikt utformad med stjärnvalv med målad stuckdekor. Kyrkans fasta inredning och speciella inventarier är av mycket hög konstnärlig kvalitet och utförda av tidens mest framstående konstnärer. Kyrkan och kyrkogården med sina påkostade grindar i norr och väster utgör en samstämd och betydelsefull helhet. Kyrkans historia är intimt förknippad med framför allt ägarna till Löfstad, vilka har bekostat flera om- och nybyggnader och skänkt ett flertal inventarier till kyrkan samt även under lång tid haft patronatsrätt. 14

HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras. 1000 Nybyggnad kyrka av trä. (BR) 1150-1199 Nybyggnad kyrka av sten, okänd planform. (ÅN) 1150-1499 Nybyggnad sakristia på korets norra sida. (BR) 1400-1499 Valvslagning tegelvalv med valvribbtegel. (ÅN) 1400-1499 Arkitekturbunden utsmyckning kalkmålningar. (ÅN) 1630 Specifika inventarier ljuskrona, en praktfull ljuskrona smyckad med ett kronhjortshuvud skänktes till kyrkan av greve Axel Lillie på Löfstad. (ÅN) 1650-1662 Ändring ombyggnad, kyrkan försågs i öster med ett större och rymligare kor av samma bredd som det befintliga långhuset. Sannolikt tillkom nu sandstensportalen på norra sidan, flyttad något åt väster på 1730-talet, bekostades av greve Axel Lillie på Löfstad. (BR) 1650-1662 Nybyggnad gravkor för släkten Lillie på Löfstad uppfördes på korets södra sida. (BR) 1660-1662 Fast inredning predikstol av ek med svarta fyllningar, mäster Staffan, skänkt av Axel Lillie på Löfstad, förändrad 1728, övermålad på 1700-talet. (ÅN). 1661 Specifika inventarier dopfunt av mässing skänktes till kyrkan av Ingheborgh Ödela, sannolikt tillverkad vid Gusums bruk. (BR) 1661 Specifika inventarier lillklockan göts av Jöran Putensens änka, bekostades av greve Axel Lillie på Löfstad. (ÅN) 1699 Släkten Lillie på Löfstad slott erhöll patronatsrätt. (ÅN, Östergötlands Dagblad 1922-12-09) 1728 Rivning - av den gamla kyrkan med undantag av delar av de södra murarna. (AR) 1728-1733 Nybyggnad Kyrka av gråsten och tegel med återanvändning av den äldre kyrkans murar i söder, fyrkantigt torn i väster, korets murar höjdes, ny sakristia av sten på korets norra sida, sandstensportalen på norra väggen flyttades något längre åt väster. Gravkorets trappstegsgavel på södra sidan nedrevs. Byggmästare Erik i Gröndal och därefter murmästare Gottfrid Möller (Müller). Kyrkobygget bekostades av ägarna till Löfstad. (ÅN) 1728-1733 Valvslagning hela kyrkan välvdes med tegelvalv och försågs med stuckdekor. (ÅN) 1728-1732 Ändring predikstolen från 1660-talet förändrades och försågs med en del nya delar, bl a dörren med sin omfattning, snickaren Boman på Löfstad. (ÅN) 1733 Fast inredning altaruppsats och altare. Altartavlan framställande Uppståndelsen, målades av fransmannen Guillaume Taraval. Skänktes av Magnus Julius de la Gardie. (ÅN) 15

1733 Arkitekturbunden utsmyckning nya ryttarfigurer av järnplåt, som ersatte äldre, eventuellt av trä, uppsattes på taknocken och bekostades av greve Magnus Julius de la Gardie, nygjordes under 1800-talet. (ÅN, Stockholms Tidningen 1914-01- 29) 1733-1749 Fast inredning bänkinredning, eventuellt delvis återanvändning av delar från en bänkinredning från 1600-talet. Målades 1745 med laserande marmorering i rött, gult och svart. Den finns fortfarande kvar i original på bakstycket av det bänkkvarter som omger predikstolen. Korets herrskapsbänkar målades med en serie bilder av målaren Gabriel Orm och hans gesäll Sundholm, Norrköping. Framtogs 1950. (ÖLM) 1734 Kyrkan rappades utvändigt. (ÖLM) 1736 Nybyggnad sannolikt uppfördes nu det Strömfeltska gravkoret på kyrkans sydvästra del, ombyggdes 1919. (ÖLM) 1744 Fast inredning altarring, tillverkad av snickaren Boman på Löfstad. (ÅN) 1760 Specifika inventarier ritning till epitafium av marmor för friherrinnan Agneta Strömfelt efter ritning av arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz (ÅN) 1765 Specifika inventarier epitafium över Ulrica Sofia Sparre, ritning av arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz. (ÅN) 1770-1771 Nybyggnad tornhuv, uppfördes av byggmästare Lars Öhman. (ÅN) 1771 Invigning - kyrkan invigdes på juldagen. (ÖLM) 1771 Fast inredning orgel, orgelfasad, orgelläktare. Ritad av överintendenten Carl Fredrik Adelcrantz och orgelverket konstruerades av Jacob Westerwik. Orgelläktarens rundel försågs med initialerna AF HD 1774. Bekostad av greve Axel von Fersen och hans hustru Hedvig de la Gardie, nytt verk 1895. (ÅN, ÖLM) 1854 Specifika inventarier storklockan göts hos J A Beckman, Stockholm. (ÅN) 1860-1869 Ändring arkitekturbunden utsmyckning takets plåtryttare från 1730-talet ersattes av nya plåtryttare. (Norrköpings Tidningar 1933-11-30) 1864 Ändring - ombyggnad, nya fönster (AR) 1893 Vård/underhåll, exteriör, helt eller delvis nytt plåttak, plåtar med inskription Karl Sjödin. (Norrköpings Tidningar 1985-06-14) 1895 Specifika inventarier - port av järnsmide, sannolikt till gravkoret för familjen Lillie, tillverkad av Gustav Adlers, Haddebo Jernstaket. Arkitekt Agi Lindegren. (ATA) 1895 Ändring - fast inredning, nytt orgelverk byggt av P L Åkerman & Lund, ombyggt 1950. (ÅN, SLC) 16

1895-1897 Restaurering, arkitekt Agi Lindegren, Stockholm. (BIJ) 1896 Uppmätningsritningar. Arkitekt Agi Lindegren, Stockholm. (ATA) 1896 Teknisk installation värmeledning med pannrum under sakristian. (ATA) 1896 Ändring ombyggnad, exteriör, på sakristians östra sida uppfördes ett trapphus för nedgång till pannrum, ny dörr med överliggande fönster på sakristians västra sida. Arkitekt Agi Lindegren. (ATA, K) 1896 Ändring fast inredning, förslag till nya bänkar, eventuellt ny- eller omgjordes de främre korbänkarna. Bänkarna och läktarbarriären målades grå med svarta fyllningar och förgyllda lister. Begravningsvapnen ommålades. (ATA) 1914 Vård/underhåll delar av plåttaket, som lossnade i samband med en storm, lagades. (Stockholms Tidningen 1914-01-29) 1919 Ändring ombyggnad, Strömfeltska gravkoret omändrades till gravkapell. Tre gravstenar flyttades, nytt golv av kalksten, lagning och kalkning av väggarna, lagning av öppningen till den s k Strömfeltska graven eller Landsjögraven samt insättning av ett järnsmidesgaller. Arkitekt Axel Forssén. (ATA) 1924 Ändring teknisk installation ändring av värmeledningen med nytt returluftsgaller. (ATA) 1925 Ändring specifika inventarier omhängning av begravningsvapen i heraldisk ordning, Lillies huvudbanér m m. Arkitekt Erik Fant, Stockholm. (ATA) 1926 Vård/underhåll, interiör, väggar och valv omkalkades. Målare A Ekholm, Malmslätt. (ATA, Östergötlands Dagblad 1926-02-17) 1926 Arkitekturbunden utsmyckning förslag till glasmålning. Eventuellt Y. Lundström. (ATA) 1928 Ändring fast inredning - Den ursprungliga färgen framtogs på altaruppsatsen och altarringen ommålades och kläddes med skinn. Arkitekt Erik Fant, Stockholm. Målare A Ekholm, Malmslätt (ATA) 1928 Ändring ombyggnad, förslag till renovering av interiör, innanfönster, ritning till nytt altare samt ny dörr till vapenhus. Sannolikt utfördes inget förrän 1950. Arkitekt Erik Fant, Stockholm. (ATA) 1933 Specifika inventarier ritning till nya grindar i kyrkogårdsporten. Modell från Löfstad. Bekostade av grevinnan Sophia Nordenfalk f Piper. (ATA) 1939 Förslag till restaurering. Arkitekt Erik Fant, Stockholm. Oklart om något utfördes före 1950. (ATA) 1945 Teknisk installation elektrisk belysning, värmeanläggning samt klockringning. Ett omfattande elektriskt installationsarbete med inbilning av ledningar i väggarna m.m. Oklart vad som egentligen utfördes. (ÖLM) 1945 Vård/underhåll, interiör, omkalkning av de tre västligaste valven efter ledningsdragning. (ÖLM) 17

1947 Uppmätningsritning. Arkitekt Erik Fant, Stockholm. (ATA) 1950 Ändring ombyggnad, exteriör, taket sågs över, trasiga takrännor utbyttes mot nya av galvad plåt som målades svarta. Fönsterbleck till tornfönstren. Putslagningar, sockelns cementputs lagades. Fönstren målades med blyvit oljefärg samt ommålning av portarna. Ett fönster i vapenhuset försågs med blyspröjs. Korfönstrens ytterbågar försågs med dämpande glas inbrända med svartlod. Förslag till att insätta glas ornerade i grisaille, skisser av O Brandtberg. Arkitekt Erik Fant, Stockholm. (ATA) 1950 Ändring ombyggnad, interiör, innanfönster, omändring av vapenhuset med ny dörr, ny trappa och trappräcke till läktaren, utvidgning av läktaren med ca fyra meter. Vägg insattes i bågen mellan tornrum och läktare. Galler över varmluftskanalen borttogs, platta av betong ingöts och golvet kompletterades med kalkstensplattor lika befintliga. Nummertavlorna kompletterades. Dörren till sakristian befriades från vit färg. Ommålning av kyrkorummet i dess ursprungliga färger. Bänkarnas inre färgsattes i en fritt satt mörkt gråbrun färg. Originalfärgerna togs fram på Löfstadsbänkarna. Arkitekt Erik Fant, Stockholm. Målarebröderna Ekholm, Malmslätt.(ATA) 1950-1951 Ändring - fast inredning, nytt orgelverk byggt av Åkerman & Lund, uppfördes av montörerna Oskar och Torsten Johansson samt intonator Valter Ziegler. (SLC, ÖLM) 1953 Vård/underhåll, exteriör, fasaderna omputsades, översyn av plåtarbeten. byggnadsfirma Ohlsson & Andersson. (Östergötlands Dagblad 1953-07-09) 1954 Ändring ombyggnad av Lillieska gravkoret, golvet belades med gråa hyvlade kalkstensplattor på underlag av armerad betong. Innanfönster. Sprickor i väggarna tätades med gips. Kistorna rengjordes. Antikvarie Tord Oson Nordberg, E Nordenfalk, föreståndare för museet Löfstad slott. (ATA) 1960 Teknisk installation WC installeras i södra delen av vapenhuset, arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. (ATA) 1974 Färgundersökning av bänkarna, altarringen och predikstolen. Landsantikvarie Sven E Noréen, konservator Bertil Bengtsson, ingenjör Ture Jangvik, Linköping. (ÖLM) 1975 Vård/underhåll exteriör, putsrenovering, medeltida murverk påträffades i kyrkans södra långvägg. Stuprör, hängrännor renoverades, eventuellt kompletterades med nya. Fönsterbleck byttes mot nya. Sakristians skorsten togs bort och taket kompletterades med ny plåt. Ingenjör Ture Jangvik, Linköping. (ÖLM) 1975 Ändring ombyggnad, interiör, eventuellt upptogs kalkstensplattorna i långhuset p g a fukt och salter och eventuellt göts under gångar och mellan bänkkvarteren ett nytt undergolv av betong. De bakre bänkkvarteren togs bort och trägolvet ersattes med kalkstensplattor. Väggar och valv i kyrkorum, sakristia, vapenhus, gravkor m.m. ommålas med gotlandskalk. Plafonder, språkband, reliefer, änglaansikten m.m. återställdes till ursprunglig färgsättning 18

som torde ha varit polykromering med inslag av guld. Alla bänkar ommålades invändigt, originalmarmorering sågs över av konservator, nygjord marmorering på vissa bänkar. Den s.k. hatthyllan under bänkarna tas bort, hatt- och väskkrokar monterades. Ingenjör Ture Jangvik, Linköping. (ÖLM) 1979 Besiktning av Strömfeltska gravvalvet. Antikvarie Ralph Edenheim, ÖLM. (ÖLM) 1982 Vård/underhåll, exteriör, konservatorsarbeten på nordportalens omfattning av kalksandsten. Stenkonservator Tord Andersson. (ATA) 1985 Vård/underhåll, exteriör, långhustaket lades om med fabrikslackerad plåt. Ryttarna renoverades och målades med oljefärgsmönja. (ÖLM) 1990 Specifika inventarier nytt textilskåp för kyrkans antependier. (ÖLM) 1991 Vård/underhåll, exteriör, plåttäckning av tornhuven.(ölm) 1997 Konservatorsarbeten genomfördes på orgelfasaden av konservatorerna på Östergötlands länsmuseum. (ÖLM) 2002 Ändring ombyggnad, interiör, inbyggnad i vapenhusets norra del med väntoch beredningsrum i väster och toalettutrymmen i öster. GKAK, Norrköping. (ÖLM) 2004 Konservering av 13 begravningsvapen och en minnestavla av konservatorerna på Östergötlands länsmuseum. (ÖLM) 2006 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift. Förkortningar AR Ridderstad, Anton, Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland, Norrköping, 1875-1877. ATA Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet BIJ - Johansson, Britt-Inger, I tidens stil. Arkitekten Agi Lindegrens liv och verk, Västerås 1997. BR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se SLC Carlsson, Sten L., Sveriges kyrkorglar, Lund 1973. ÅN Nisbeth, Åke, Kimstads kyrka. Linköpings stifts kyrkor, Linköping 1978. ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv 19

BEFINTLIGA SKYDDSFORMER Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap. Kimstad kyrkomiljö, K24, är utvärderad som kulturhistorisk värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län 1983. KÄLLOR Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se Johansson, Britt-Inger, I tidens stil. Arkitekten Agi Lindegrens liv och verk, Västerås 1997. Karlson, William, Ett bidrag till högreståndsbegravningens kulturhistoria. Ingår i RIG 1940. Nisbeth, Åke, Kimstads kyrka, Linköpings stifts kyrkor 1978. Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-L, Norrköping 1877. Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del IX, Uddevalla 1952. Tillägg till Kimstad kyrkas beskrivning. Utgiven av Kimstads kyrkoråd. Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004. Östergötlands läns kalender 1872. Östergötlands länsmuseums arkiv Övriga inventeringar Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum. Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor 2004. Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978. Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978. Kartor Häradsekonomisk karta 1868-1877, Lövstad Ekonomisk karta, 1947 och 1981, blad 8G 8b Skärblacka Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i juli 2006. Den kulturhistoriska bedömningen har utförts i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland. 20