HANDBOK FÖR TIDSKRIFTS- REKLAM

HANDBOK FÖR TIDSKRIFTS- REKLAM Av 2010

INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. BAKGRUND 3 3. OLIKA FORMER AV TIDSKRIFTER 3 4. TIDSKRIFTERNAS LÄSARE 4 5. TIDSKRIFTERNA OCH MILJÖN 4 6. LÄSARNAS RELATION TILL TIDSKRIFTEN 5 7. VALUTOR OCH BEGREPP 6 8. UTGIVARE 6 9. LÄSARE 7 10. UNDERSÖKNINGAR 7 11. MORGONDAGENS TIDSKRIFT 9 12. TIDSKRIFTSANNONSERING PÅ NÄTET 9 13. BILAGOR 9 14. ANSVARSBILDEN 10 15. FORMAT FÖR ANNONSERING 11 16. MYTER OM ANNONSERING 11 17. ORDLISTA 14 18. LÄSTIPS 15 19. LÄNKAR 15 1

1. Inledning Arbetet i kommittén syftar till att driva utvecklingen av mediet tidskrifter i en riktning där annonsörerna får maximal avkastning på medieinvesteringen. I kommittén sitter representanter från mediebyråer, annonsörs- och tidskriftssidan. Handboken för tidskriftsannonsering är framtagen av kommittén för tidskrifter under 2009/2010. Tf ordförande Elisabeth Thörnsten, Sveriges Annonsörer Ledamöter Annonsörer: Inger Lindegård, E.On My Martinelle, Meda AB Stefan Ljung, BMW Group Tor Kjelstrup. tidigare Samhall Ledamöter - Övriga medlemmar: Bitte Holmbergh, Informa AB Jimmy Bolander, Mediacom Johan Emtefall, Talentum Lena Israelsson, Bonnier Tidskrifter Liv Sjödin, Starcom Louise Fallenius, Bonnier Tidskrifter Oskar Enerlund, Sveriges Tidskrifter 2

2. Bakgrund För att vara en periodisk skrift i lagens mening måste publikationen enligt Tryckfrihetsförordningen ha en utgivningsplan och ges ut med en bestämd titel minst fyra gånger per år. I Kungliga bibliotekets nationalbibliografi över i dag utkommande svenska tidskrifter finns fler än 7 000 titlar registrerade. Där listas inte bilagor, men såväl oneshots som jultidningar. Det finns alltså ingen fullständig statistik över antalet svenska tidskrifter, men en någorlunda kvalificerad gissning torde hamna någonstans vid 10 000 titlar. Tidskriftsmarknaden i Sverige är både stor och varierad. Det manifesteras om inte annat i det faktum att majoriteten av alla tidskrifter har liten upplaga och låg utgivningsfrekvens samtidigt som några av de mest kända titlarna når hundratusentals läsare varje vecka. De stora förlagen inom tidskriftsområdet är Allers förlag, Bonnier Tidskrifter, Forma Publishing Group, Egmont Tidskrifter och LRF Media. Den svenska tidskriftsmarknaden omsätter cirka 7 miljarder kronor per år. Av dessa miljarder kommer 60 procent från upplageförsäljning och 35 procent från annonser, medan resterande fem procent är hämtade ur övriga källor. År 2009 var tidskrifternas andel av de totala medieinvesteringarna i Sverige 6,7 procent (populärpressen 2,5 procent och fackpressen 4,2 procent), enligt Institutet för Reklam- och mediestatistik, IRM. Av de cirka 10 000 tidskrifter som finns i landet går det att annonsera i ett tusental. Bland dessa har 450 titlar en kontrollerad upplaga hos Tidningsstatistik, TS. Och det är först på den här nivån som vi kan uttala oss med en viss form av säkerhet. De cirka 450 TS-kontrollerade titlarna har en totalupplaga per utgåva på 22,7 miljoner exemplar, vilket i sin tur betyder en samlad årsupplaga på 342 miljoner exemplar. Tidskriftsdistributionen domineras av fyra bolag. Den prenumererade upplagan distribueras huvudsakligen av Posten och Bring CityMail. Medan den lösnummerförsålda upplagan når konsumenterna via Svenska Interpress (300 titlar) och Tidsam (380 titlar). Till skillnad från många andra europeiska länder är den svenska marknaden av tradition prenumerationsbaserad. Endast 10 procent av den kontrollerade upplagan är lösnummerförsåld. 3. Olika former av tidskrifter 3

Som redan konstaterats är den svenska tidskriftsfloran rik och varierad. För att bringa reda bland alla genrer brukar man vanligen skilja mellan populär- och fackpress. Inom populärpressen, det vill säga de tidskrifter som är riktade till läsaren som konsument, finns ett stort antal subgenrer: familjetidningar, specialtidningar, modemagasin, serietidningar, damtidningar, hem- och inredningstidningar med flera. Till fackpressen, det vill säga tidskrifter som riktar sig till läsaren i dennes yrkesroll, brukar man räkna branschtidskrifter, organisationstidningar, fackförbundspress och medlemstidningar med flera. 4. Tidskrifternas läsare Ungefär 40 procent av svenskarna mellan 9 och 79 år läser minst en tidskrift en genomsnittlig dag. Den som läser tidskrifter gör det i en dryg halvtimme per dag. Det är svårt att generalisera den svenska tidskriftsläsaren, men i grova drag kan följande konstateras. Kvinnor läser tidskrifter i större utsträckning än män. Och gapet mellan kvinnors och mäns läsmönster verkar ha ökat under de senaste åren. Äldre läser oftare än yngre, även om de allra yngsta många gånger är storläsare. Skillnaderna i läsfrekvens i olika utbildningsgrupper är små. En genomsnittlig konsumenttidskrift blir sammantaget läst i 40 minuter. Den totala lästiden varierar naturligtvis beroende på tidskriftens typ. Längst lästid har tidskrifter som data- och tv-spelsmagasin samt familjetidningar, det vill säga tidskrifter med ett material som tar lång tid i anspråk att konsumera. Medeltidskriften läses vid 2,9 tillfällen och den genomsnittliga läsandelen av tidskriften ligger på 79 procent. Den genomsnittliga yrkestiteln blir läst 1,9 gånger och i totalt 24 minuter. Lästiden varierar från 13 till 53 minuter men ska naturligtvis ställas i relation till tidningens sidomfång. 5. Tidskrifterna och miljön I Sverige är vi duktiga på att samla in tidningar, tidskrifter och annat papper. 4

Vi återvinner 55 kilo papper per invånare och år. Det betyder att vi samlar in och återvinner 84 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamutskick. Det insamlade papperet kan till exempel bli nytt tidnings- och hygienpapper. På det sättet minskar vi såväl energiåtgång och klimatpåverkande utsläpp. Papper kan återanvändas fem till sju gånger. Tidskrifter har alltså flera liv. 6. Läsarnas relation till tidskriften Den väsentliga styrkan hos tidskriften grundar sig på att läsaren aktivt väljer och använder den. Det är få som läser tidskrifter de inte tycker om. Gemensamt för alla tidskrifter är att de uppfyller ett behov. Ett behov som kan vara allt ifrån rådgivning, inspiration och uppdatering till vän. Läsarna har en stark känsla för sina tidskrifter. Följden blir att ett band, ett förtroende, skapas mellan läsaren och hans eller hennes valda tidskrifter. Till skillnad från många andra medier är tidskrifter i stor utsträckning ett lustfyllt medium. Man tar sig tid att läsa sitt magasin. Den tid köparna avsätter för att läsa tidskrifter är betydande. Och de läses grundligt. Tidskrifterna - generellt som mediegrupp Fördelar Tidskrifter har en stark relation till sin läsekrets. Tidskrifter har hög trovärdighet i sin läsekrets. Läsarna är trogna sin tidskrift och läser den regelbundet. De läser en stor del av innehållet och tillbringar en lång tid med tidskriften. Läsarna upplever annonserna i tidskrifter som en del av tidningen - annonserna är inte störande i tidskrifter. Många tidskrifter kan ackumulera läsare under mycket långa tidsperiod. (Velocity.) Tidskrifter kan leverera en hög affinty (tillhörighet) i specifika målgrupper. Tidskrifter är kostnadseffektiva för att nå nischade och smala målgrupper samtidigt som de är rikstäckande. Tidskriftens homogena läsekrets och redaktionella miljö ger möjligheter till ett anpassat annonsbudskap. 5

Nackdelar med tidskrifter Dyrt att köpa breda målgrupper. Bygger räckvidd långsamt. I vissa tidningar kan annonspackningsgraden vara väldigt hög. 7. Valutor och begrepp Tidskrifter brukar grovt indelas i två huvudkategorier. De som är yrkesrelaterade b2b (fackpress) och de som är konsumentinriktade b2c (populärpress). Oavsett vilken kategori tidskriften tillhör är det en mediegrupp där varje läsare har gjort ett aktivt val att läsa just den tidskriften. Upplagan Tidskriftens upplaga ligger till grund för vad den i slutändan kan leverera i läsarkontakter. Det är viktigt att tidskriften har en upplaga som kan verifieras och dokumenteras. Det är Tidningsstatistik AB som reviderar och ansvarar för upplagekontroller. Upplagan katalogiseras efter hur den är betald och distribuerad. Begreppet TS-upplaga visar hur många exemplar tidningen distribuerar och hur upplagan är fördelad på - prenumererade exemplar köpta lösnummer medlemsexemplar - och antal friexemplar med, respektive utan dokumenterade mottagare. Tidskrifter som har en kontrollerad upplaga har oftast detta med en TS-upplaga. Tidskrifter som är gratisdistribuerade kan också ha en kontrollerad upplaga men då är beteckningen RS-upplaga. Här dokumenteras då den gratisdistribuerade upplagans storlek. För tidskrifter är upplagemätningarna oftast helårsmätningar som visar tidskriftens genomsnittliga upplaga under året. Siffrorna för föregående år presenteras i slutet av februari. På www.ts.se finns information om tidskrifternas upplagor. 8. Utgivare Utgivare av tidskrifter är inte bara tidningsföretag. Många tidskrifter ägs av organisationer, föreningar och företag. 6

Av alla de tusentals tidskriftstitlar som finns är det bara cirka 400 stycken som är medlemmar i Sveriges Tidskrifter. De har alla en kontrollerad upplaga och en redaktion som arbetar efter journalistiska principer. Alla tidskrifter kan och bör ha en kontrollerad upplaga. En kundtidning kan också vara en tidskrift, men eftersom den också är en del i ett företags marknadsmix, så är de inte medlemmar i Sveriges Tidskrifter. Om de ska ha externa annonsörer bör de också ha en kontrollerad upplaga eller distribution. På www.sverigestidskrifter.se finns information om tidskrifter och de cirka 400 titlar som är medlemmar. På http://swedishcontent.se/ finns information om kund- och personaltidningar. 9. Läsare Tidskriftens läsare utgör annonsörens kontaktmöjlighet. Många tidskrifter redovisar räckvidd och antal läsare i Orvesto Konsument eller Orvesto Näringsliv. Finns tidskriften i dessa databaser har man möjligheter att få mycket information om läsarna. Orvestoundersökningarna ger jämförbara räckvidder för alla de medier som mäts. Men långt ifrån alla tidskrifter går att mäta i Orvesto. De tidskrifter som har en mindre upplaga (ofta när den är under 10 000 exemplar) är för små för att kunna mätas i dessa stora generella undersökningar. De tidskrifter som inte kan mätas i Orvesto, bör istället kontinuerligt göra läsarundersökningar för att kunna visa vilka och hur många kontaktmöjligheter som tidskriften kan leverera. En läsarstudie är en undersökning av tidningens egen läsekrets och som beskriver tidningens mottagare. Den ger mycket information men det är bara om den undersökta tidningens läsekrets. Läsekretsundersökningar har också frågor om det redaktionella innehållet och också ofta andra frågor som kan vara intressanta för annonsörer. Alla tidskrifter som har annonsörer skall kunna dokumentera sin läsekrets. Om de inte kan vara med i de stora generella Orvestoundersökningarna så ska de regelbundet göra andra undersökningar. 10. Undersökningar Generella undersökningar för tidskrifter 7

Räckvidd TNS Sifo är det företag som gör de stora generella räckviddsundersökningarna om svenskarnas mediekonsumtion, Orvesto Konsument och Orvesto Näringsliv. Tidskrifter är en av de mediegrupper som mäts i dessa undersökningar. En del tidskrifter finns mätta i båda undersökningarna men i Orvesto Konsument, där frågeområden handlar om intervjupersonen som privatperson, är det främst populärpresstidningar. De mer yrkesspecifika b2b-tidskrifterna är främst mätta i Orvesto Näringsliv, där frågorna är fokuserade på intervjupersonens yrkesroll. Orvesto Konsument genomförs som postal undersökning tre gånger per år. Orvesto Näringsliv genomförs postalt en gång per år. Information om Orvestoundersökningarna: www.tns-sifo.se. Läskvalitet Quality of reading survey (QRS). En specialundersökning som omfattade 227 tidskrifter som mättes i 2005 års Orvesto Konsument eller Näringsliv. Här har intervjupersonerna värderat tidskrifternas läskvalitet. Undersökningen visar mått på vilken funktion och relation tidskriften har till sin läsekrets. Det finns variationer, men det samlande resultatet visar att tidskrifter är en mediegrupp som har mycket starka relationer till sin läsekrets. QRS:en som genomfördes 2005 är den enda undersökningen av det som slaget som har genomförts i Sverige. QRS ställer många relevanta frågor med intressanta svar, men kostnaden för att genomföra undersökningen är mycket hög och än så länge har annonsörerna inte ställt krav på att tidskrifterna alltid ska kunna ge svar på dessa frågor. Information om QRS-undersökningen: www.alltomtidskrifer.se /undersokningar. Enskilda tidskrifters undersökningar Att kunna beskriva och verifiera vilka läsare tidskriften har är viktigt för annonsörerna. De flesta tidskrifter gör regelbundet olika typer av läsarstudier. Det är undersökningar som är viktiga både för annonsmarknaden och för tidskriftens redaktion. En läsarstudie ger en djupare information om mediets funktion och roll för läsaren. Det är de kvalitativa aspekterna tillsammans med vad tidskriften kan leverera i kvantitativa kontakter (räckvidd) som avgör förmågan eller värdet som annonsbärare. Reklammätningar (RAM) Att mäta enskilda annonsers effekt i de medier som är reklambärare i kampanjen blir allt vanligare och viktigare. Allt fler tidskrifter har en läsarpanel som svarar på frågor om de tagit del av annonseringen och hur de uppfattat den - en så kallad obsmätning. Panelen rekryteras som regel av tidskriften, den är webbaserad och den kan variera i storlek från några hundra deltagare till flera tusen. Det finns flera undersökningsföretag som sköter dessa paneler åt tidningar. Den största aktören är RAM (Research and Analysis of Media) 8

med så kallade RAM-mätningar som startade sina mätningar för dagspress. RAM har idag en stor databas med generella data från samtliga undersökningar som de har genomfört. Dessa referensvärden kan man använda och jämföra med de egna resultaten. Information om RAM-mätningar: www.rampanel.com. 11. Morgondagens tidskrift Vad är en tidskrift imorgon? Vad händer bakom nästa hörn? Är tidskrifternas starka position hotad och vad är en tidskrift imorgon? Nej, tidskrifternas framtid är definitivt inte hotad utan blir alltmer närvarande som varumärke, inte bara i den tryckta formen utan i andra kanaler så som till exempel läsplattor och andra digitala lösningar och verkliga möten i olika former. Så svaret på rubrikens fråga blir; en tidskrift är imorgon fortfarande stark på papper och kan kommersiellt erbjuda en tillbakalutad, avslappnad och framförallt intresserad och mottaglig publik/kontakt. Men inte bara det utan i allt större utsträckning även ett ytterligare möte, antingen digitalt eller i verkliga livet. 12. Tidskriftsannonsering på nätet Tidskrifter har generellt varit långsamma med den digitala utvecklingen och det har under åren diskuterats VAD egentligen tidskrifternas varumärken ska göra på nätet. De tidskrifter som var först ut på nätet började i allmänhet med att lägga ut hela tidningen på nätet. Nu har tidskrifterna nått steg två och kompletterar den tryckta tidskriften med information på nätet. Det finns även exempel som tidskriften Runner s World där prenumeranterna erhåller information på nätet som de endast kan få tillgång till genom att logga in som prenumeranter. Att ge sina prenumeranter något, utöver vad lösnummerköparen får, är idag mycket vanligt. Att utnyttja tidskrifternas många gånger mycket starka varumärke i flera kanaler är viktigt för att inte säga nödvändigt för tidskrifter och deras kommersiella samarbetspartners. Många gånger sitter tidskrifterna på en redaktionell skatt vilken förmånligt kan nyttjas i både papper, digitalt, vid event etcetera och utmaningen blir att möta läsaren på ett optimalt sätt för den aktuella kanalen. Digitalt finns till exempel alla möjligheter att låta rollen som guide och vägledare växla fullt ut. 13. Bilagor 9

Det finns olika typer av bilagor: Bilagor som produceras av annonsören: Annonsören låter en egenproducerad bilaga bladas in i eller plastas in tillsammans med en tidskrift. Om man går i en liten, starkt nischad tidning kan det till exempel vara aktuellt att gå i hela tidningen med sin bilaga medan det i tidskrift med bredare målgrupp och större upplaga kan finnas anledning att välja endast delar av tidningens distribution, exempelvis genom geografisk selektering eller delar av en tidnings prenumerationsstock (ofta finns möjlighet att segmentera på ålder, kön och adress). Vad man vidare bör ta ställning till är om tidskriften behöver plastas på grund av bilagan eller om bilagan ska skjutas in i tidningen. Intressant är givetvis också om det är andra bilagor som ska följa med tidningen i den aktuella utgåvan vilket ju sannolikt inte gör bilagan lika exklusiv. Bilagor som produceras av tidskriften: Många tidskrifter gör specialbilagor inom olika redaktionella områden vilka kan vara intressanta om de ligger nära det annonsören önskar kommunicera. De flesta förlag vet också redan på ett tidigt stadium vilka temabilagor som kommer att produceras under året. Därför bör man be om denna information samtidigt som tidningen ger generell information såsom priser, utgivning etcetera. Vid förfrågan är också många tidningar både duktiga på och intresserade av att producera bilagor tillsammans med annonsören kring ett ämne som är relevant för dem båda. Hela specialtidningar eller bilagor som produceras av ett förlag: Specialbilagor kring ett specifikt ämne. Vi vill gärna höja ett varningens finger för de förlag som erbjuder intervjuer med någon på ditt företag mot att du i gengäld köper en annons. 14. Ansvarsbilden Som annonsör har man alltid det primära ansvaret för de marknadsföringsåtgärder man vidtar. Annonsören är ju avsändare av reklambudskapet. Detta innebär att ansvaret för reklambyrå, mediebyrå och mediekanal stannar vid ett medverkandeansvar, och i de flesta fall inte ens det. Ansvar för en viss reklamåtgärd går inte att avtala bort, det vill säga man kan inte peka på reklambyrån och invända att man kommit överens om att denna ska ta över ansvaret om reklamåtgärden skulle bedömas som vilseledande. Avgörande för ansvar är istället hur uppsåts- och vårdslöshetsbilden ser ut hos respektive part. Var och en blir ansvarig i förhållande till sitt uppsåt eller oaktsamhet. Ett avtal mellan annonsör och byrå kan dock ha en regressverkan, det vill säga annonsören kan utkräva ersättning och skadestånd från 10

exempelvis reklambyrån om någonting går snett, men detta är ju ingenting som påverkar det primära ansvaret i förhållande till marknadsdomstolen med flera. När det gäller ansvarig utgivare har denne ett ansvar för det redaktionella innehåll som finns i en tidning. I Tryckfrihetsförordningen regleras ansvar och rättigheter för ansvarige utgivare. Här finns en särskild brottskatalog för tryckfrihetsbrott innefattande bland annat förtal, hets mot folkgrupp, olaga våldsskildring och brott mot rikets säkerhet med mera. Ansvarig utgivare har alltså ett personligt straffrättsligt ansvar för tryckfrihetsbrott. Men med detta ansvar följer också en del rättigheter. Bland annat finns en rätt att bestämma över innehållet i tidningen vilket även gäller annonserna. Rätten att neka annonsinförande är stark och står över annan lag, till exempel konkurrenslagen. Mediets eventuella ansvar för annonser är som sagt ofta begränsat till ett medverkandeansvar. Men ett medverkandeansvar för medier har hittills aldrig gjorts gällande i marknadsrättsliga rättsprocesser. Noteras bör att Reklamombudsmannen, RO, alltid nämner vilken reklambyrå som medverkat till en viss fälld annons. RO är ett etiskt råd utan rättsliga sanktionsmöjligheter. Påföljder för marknadsrättsliga överträdelser är bland annat marknadsstörningsavgift, skadestånd, förbud, ålägganden, viten med mera. Exempel: En annonsör bokar en annons i tidskrift. Annonsen är gjord av en reklambyrå och en mediebyrå har hjälpt till med annonseringen. Annonsen bedöms vara grovt vilseledande och Konsumentombudsmannen stämmer annonsören vid domstol och yrkar förbud samt utdömande av marknadsstörningsavgift. Annonsören tar sannolikt det primära ansvaret och reklambyrå, mediebyrå och mediet kan möjligen ställas till svars för medverkan beroende på grad av uppsåt eller oaktsamhet. 15. Format för annonsering Format för tidskriftsannonsering: Uppslag Helsida Halvsida (stående/liggande) Kreativa format, till exempel advertorials, ibladningar, kappor, medskick etcetera. 16. Myter om annonsering Myter om annonsering i tidskrifter: 11

Myt 1: Höger sida är alltid bästa placeringen på ett uppslag. RAM-mätningar har studerat detta och skriver om det i rapporten Tidskrifters sanna värde. Slutsatsen är att en placering på höger sida ger marginellt större observationsvärde. Det viktiga är snarare att placera annonsen i ett för budskapet så relevant sammanhang som möjligt i tidskriften för att öka relevansen och därmed också observationsvärdet. Myt 2: Färg eller svartvitt spelar ingen roll Forskning visar att en fyrfärgsannons genererar avgjort högre uppmärksamhet än en svartvit annons. Den lilla extra kostnad förlagen/tidskrifterna tar ut för en färgsida kompenseras av att 45 procent fler läsare kommer ihåg annonsen. Färg är alltså en klok investering för att göra det mesta av annonsen. Index för resultatet av färgval. Färg Index Svartvit helsida 100 Fyrfärgshelsida 145 Svartvitt uppslag 100 Fyrfärgsuppslag 153 Källa: Starch Tested Copy, vol. 1, no. 1 Myt 3: Baksidan är en dålig placering För den som har ett uttalat intresse av att verkligen synas är en omslagsplacering väl värd att fundera över. Annonser placerade på omslagets främre insida, bakre insida och själva baksidan når ofta högt vid observationsmätningar. Och till en inte obetydlig del beror effekten på annonsernas placering. Index för resultat av annonsens placering. Placering Index I inlaga 100 Främre omslags insida 116 Bakre omslags insida 108 Bakre omslags utsida 120 Källa: Starch Tested Copy, vol. 1, no. 1 Myt 4: Storleken har ingen betydelse 12

Mycket förenklat kan man säga att ju större annonsen är desto större är möjligheterna att läsarna ser och minns din annons. Tala med den tidskrift du annonserar i om hur mycket mer en halvsida kostar jämfört med en tredjedels sida. Den skillnaden är ofta värd sin extra kostnad. Och för den som söker största möjliga stopping power är kanske ett uppslag att fundera på. Index över storlekens betydelse för uppmärksamheten. Storlek Index Helsida fyrfärg 100 Uppslag fyrfärg i inlaga 115 Halvsida fyrfärg 80 Tredjedels sida fyrfärg 76 Fjärdedels sida fyrfärg 71 Halvsida svartvit 64 Tredjedels sida tvåfärg 54 Källa: Starch Reseach 2006, bearbetad. 13

17. Ordlista Advertorial En annons som är utformad som en redaktionell text. Bruttoräckvidd Summan av antalet möjliga kontakter genom en kombination av införanden. Nettoräckvidd Den andel av en given målgrupp som har möjlighet att bli exponerad för reklamen minst en gång. Index/ profil Träffsäkerhet i målgruppen. TS-upplaga En av TS fastställd/reglerad upplaga. Räckvidd Det genomsnittliga antalet läsare för ett genomsnittligt nummer av tidskriften. Fastställs av Orvesto/Sesame. Tryckt upplaga Antalet exemplar det tryckts av tidningen. OTS Opportunity To See. CPT Cost Per Thousand. 14

18. Lästips Tidskriftsboken 2010, Allt om Tidskrifter. Lathund för annonsörer www.ts.se. Aitchison, Jim, Cutting Edge Advertising: How to Create the World s Best Print for Brands in the 21st Century (Pearson Prentice Hall, 2004). Barletta, Martha, Marketing to Women: How to Understand, Reach, and Increase Your Share of the World s Largest Market Segment, 2nd ed. (Kaplan Publishing, 2006). Berger, Warren, Advertising Today (Phaidon, 2004). Consterdine, Guy, How Magazine Advertising Works. Fri nedladdning hos PPA Marketing. Consterdine, Guy, Så fungerar reklam i tidskrifter (Forma Publishing Group, 2006). Dahlqvist, Ulf och Linde, Magnus Reklameffekter: Strategi, utformning och medieval (Liber, 2005 andra uppl.). Epica Book 2000: Media Investment x Message = Advertising Effect (2000). Fombrun, Charles J., Fame & fortune: How the World s top Companies Build Winning Reputations (Pearson Education, 2004). Fouse, David, Selling More Than Space: An Insider s Look at the Business of Selling Print Advertising. Ladda ner första kapitlet gratis på http://www.printadvertising.com/. Franzén, Peer, Effektiv reklam (IHM Publ., 2002). Parente, Donald, Advertising campaign strategy: A Guide to Marketing Communication Plans (Thomson Learning, 2004). Tellis, Gerard J. Effective advertising: Understanding when, how, and why advertising works (Sage Publications, 2004). Wiedemann, Julius (red.), Advertising Now: Print (Taschen Midi Series, 2006). 19. Länkar Allt om tidskrifter www.alltomtidskrifter.se Reklamombudsmannen www.reklamombudsmannen.org Sveriges Tidskrifter www.sverigestidskrifter.se PPA Marketing & Research www.ppamarketing.net Institutet för Reklam- och Mediestatistik, IRM www.irm-media.se Tidningsstatistik www.ts.se RAM-mätningar www.rampanel.com Uppdragspublicisterna www.uppdragspublicisterna.se 15