PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor, 2015-03-24



Relevanta dokument
PFOS i den svenska miljön

PFAS och PFOS - problem i vatten. Karin Norström

Resultat från uppföljande undersökningar av PFAS I Kalmar län 2014

Delrapportering RE-PATH 2010 Projektstatus Insamlade data Framtid

Grundvattenrening av perfluoroktansulfonat (PFOS) med aktivt kol - en pilotstudie för Luftfartsverket

Årsrapport 2010 för projektet RE-PATH

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år Projekt X-198.

Resultatrapport - Provtagning av ytvatten och sediment i Styrstad dike

Inriktningsbeslut för riktvärde av PFAS i grundvatten

Utkom från trycket den xx december beslutade den XX december 2018 (Dnr: XX)

Metaller och stabila organiska ämnen i Oxundaåsystemet

Perfluorerade ämnen (PFAS) i fisk och ytvatten i sjöar nedströms Malmö Airport lägesrapport juli Bakgrund

Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota

Årsrapport 2009 för projektet RE-PATH

Årsrapport 2011 för projektet RE-PATH

Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter

Undersökningsmetodik av PFAS förorenade områden Betydelsen av PFAS unika kemiska egenskaper och spridningsförutsättningar

PFAS ett nytt hot mot landets uttrar?

Perfluorerade ämnen (PFAS) i fisk och ytvatten i sjöar nedströms Malmö Airport Lägesrapport november 2011

Biologisk och kemisk karakterisering av framtida muddermassor i Västerås hamn

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012

Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter

Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i råvatten i Bredared Vattenverk

Uppföljande undersökningar av PFASs

Vad är perflouradaklylsyror (PFAA) Problem som förknippas med PFAA. Resultat från försök att ta bort PFAA med aktivtkolfiltrering versus jonbyte

PFAS i sommarstugeområde i Luleå

PFAS i dricksvatten. - förekomst och rening. Philip McCleaf, Lutz Ahrens, Karin Wiberg

Ultrakorta PFAS i svensk miljö

LMNO'$P+<F) O:7EI+-$Q+E<--": ;I8:68E6:,I:$30 2%/$/B$5MLRSHMLT RU:7:UFFIE>$'5&AK343& 1'EFG(#E77$#- O:8"F-JJIF9$XQ HE"VJ+,+EI HE"VJ+,:6:,-7+JUF :,\<

Kvicksilver i gädda 2016

Hur homogen är den rumsliga fördelningen av per- och polyfluorerade substanser (PFAS) i Mälaren? RENARE MARK

Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn

Råd för riskbedömning av kvicksilverförorenade sediment. fokus påförutsättningar för metylkvicksilverbildning

6:2 FTS och andra PFAS som inte ingår i Livsmedelsverkets åtgärdsgräns, men som uppmätts i råoch dricksvatten

Miljöövervakningsprogram för Brunnsvikens avrinningsområde

Kan man dricka vattnet i Arvidsjaur?

Resultatrapport StormTac Web

Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

PCB i nedre Oxundaåsystemet

Miljögifter i livsmedel intag och halter

Utkom från trycket den xx december beslutade den XX december 2018 (Dnr: XX)

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

PFOS i fisk ifrån sjöarna nedströms f.d. Flygflottiljen F18 - en riskbedömning

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling

Abborre i Runn Metaller i vävnader 2013

PFOS ur tillsynsmyndighetsperspektiv GENERALLÄKAREN

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2003

Perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i stort, i smått, och i Vättern. Ingrid Ericson Jogsten

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten

Förskrivs i relativt stora mängder i Stockholmsområdet. Representerande flera olika typer av behandlingar

Vad är det vi missar? Mäter vi rätt? Vad gömmer sig bakom PCB7, PAH16, PFAS11?

Screening av farliga ämnen reningsverk, deponier och dagvatten

Synpunkter: Markavvattning Karlsborgs flygplats

Övergödda sjöar: diagnostik och uppföljning av åtgärder -exempel från Växjö- Andreas Hedrén Växjö kommun

Scenarieberäkningar av PFOS-intag vid konsumtion av PFOS-förorenad fisk och relationen till EFSas tolerabla dagliga intag

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2007

PFOS och andra PFC-ämnen, - spridningsvägar, -förekomst i dricksvatten, -humanexponering samt -hälsoriskbedömning.

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden

Humanexponering för PFOS via konsumtion av egenfångad fisk från vattendrag runt Stockholm

MTU avseende PFAS, Karlsborgs flygplats. Försvarsmakten/Miljöprövningsenheten

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

UNDERSÖKNINGAR AV MILJÖGIFTER I SKRUBBSKÄDDA INOM MALMÖ STAD

Högfluorerade ämnen i den svenska miljön - sammanställning av data från 2000 till 2015

PFAS SYF ÅRSMÖTE, JÖNKÖPING 9-10 MARS 2017

Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren. En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Årsrapport 2012 för projektet RE-PATH

Förslag till mastersarbeten

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

Kemikalier i fokus. Organiska tennföreningar i musslor och fisk från Västerås. Tomas Viktor. Del 1 Laboratoriestudier

Storröding i Vättern

PCB i Oxundaåns vattensystem 2017

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4

Utkom från trycket den xx december beslutade den XX december 2018 (Dnr: XX)

Kvicksilver: globala utsläpp och lokala effekter. John M unthe

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och kalkavslutssjöar år 2008

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

Riskvärdering av perfluorerande alkylsyror i livsmedel och dricksvatten

Identifiering av direkta och diffusa PFAS-källor för spridning till Mälaren inom Stockholms stad En litteraturstudie

PFAS i enskilda brunnar runt Visby flygplats

Resultat och Riskbedömning, Djurgården Linköping

Kompletterande vattenprovtagning i Väsbyån och Oxundasjöns övriga tillflöden och utlopp

Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån

Hydromorfologi. Foto: Anders Larsson. Anders Larsson

Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014

Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2009 års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren )

om Länsstyrelsen i Kalmars läns (Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns

Kvalité n pa vattnét i Sigtuna kommuns sjo ar och avrinningssystém

RAPPORT. Miljögiftsövervakning av ytvatten och fisk i Stockholms stad sammanställning för år 2014 Miljöförvaltningen, Stockholms stad

Biologiska undersökningar vad säger de egentligen?

Barns exponering för per- och polyfluorerade

Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen.

Arbets- och miljömedicin Lund. Exponering för perfluorerade ämnen (PFAS) i dricksvatten i Ronneby kommun. Rapport nr 8/2014

- Mölndalsåns stora källsjö

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Transkript:

Provtagning Arlanda Valloxen Horssjön Håtuna Kättstabäcken Halmsjön Märstaån Steningeviken Botele udd Skarven Rosersbergviken vatten fisk Görväln

PFOS-belastning PFOS (kg/år) PFASs (kg/år) referens Broby F till Märstaån (Arlanda) 1,1 2,7 Re-Path Märstaån utlopp i Mälaren 1,4 2,9 Re-Path Fyrisån till Mälaren (Uppsala) 1,9 4 Re-Path Atmosfärisk deposition Mälaren 1,5 Ahrens 2014 Landvetter Utloppet till V:a Ingsjön 0,9 1,3 Re-Path Reningsverk till Östersjön 12,7 Filipovic 2013 Atmosfärisk deposition Östersjön 239 Filipovic 2013 Svenska floder till Östersjön 1150 Ahrens 2014

PFOS i vatten Horssjön Kättstabäcken Halmsjön PFOS budget Broby F Märstaån

Säsongs- och årsvariation i Halmsjön

Total belastning på Arlandaområdet PFOS år 1980-2012 Via släckskum: 36.8 kilogram Via deposition: 13 gram

PFOS i sedimentkärnor från Mälaren 16 14 12 ng/g TS 10 8 6 Görväln Håtuna Märstaån Skarven 4 2 0 1969 1979 1989 1999 2009

PFOS i sediment 50 45 40 35 30 ng/g TS 25 20 15 10 5 0 L:a Issjön A L:a Issjön B L:a Issjön C Syd P4 V:a Ingsjön Halmsjön vår Halmsjön höst Håtuna Märstaån Botele udd Skarven Rosersbergsviken Görväln Valloxen (ref) Horssjön (ref)

Jämnviktsstudie mellan Halmsjösediment och PFOS-fritt vatten 40 35 30 ng/l 25 20 15 10 k max 20 ng/l och dygn 500 g sediment 2 l vatten byta av hela vattenvolymen 5 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 dagar

Halmsjön Avgång av PFOS från bottenyta konc 100 ng/l tot 140 g 400 ng/m 2 => tot 13.4 mg tot mängd PFOS 5.2 g våtvikt 0-3 cm => Sjövattnet behöver bytas ut 388 gånger

PFOS koncentrationen (ng/g våtv)i muskelvävnad hos 3 stora abborrar per sjö 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Halmsjön Valloxen V:a Ingsjön Sandsjön

PFOS innehåll i muskel på Mälarfisk (ng/g våtvikt) 800 700 600 500 400 300 200 1 årig 2 årig 4 årig 6 årig >8 år 100 0 Oxundasjön Rosersbv Steningev Halmsjön

PFOS i Halmsjö abborre (ng/g) 2009-2013 P < 0.05

Organspecifik analys PFOS vävnadsfördelning i abborre - jämförelse av 1 g färsk vävnad Abborre från Halmsjön

PFAS Profil 100% 80% 60% 40% 20% 0% water sediment fish PFHxS PFOS PFDS PFHxA PFHpA PFOA PFNA PFDA PFUnDA PFOSA 6:2 FTSA

Övrig Biota PFOS Gråsugga 6.4 ng/g f.v. Zebramussla 3.4 ng/g f.v.

Jämförelse av PFOS vattenkoncentration med biologisk effektkoncentration (ng/l) Sjö Vatten- Art PFOS konc ng/l Gränsvärde ng/l Halmsjön 140 Valloxen 3 Groda 2450000 Abborre 3400000 Zebrafisk 820000

Biologiska effektstudier Kläckningsfrekvens för abborrom naturligt lagd i alla sjöar

Insamling av abborrom Leksubstrat i form av 3-5 m långa granar placerades ut under hösten 2009. Leken startar när vattentemperaturen når 8 Cº. Rom insamlades på alla lokaler.

Kläckningsstudier Romsträngen delades upp i ca 200 äggssegment. Rom från tre olika honor undersöktes för varje lokal. Undersökta variabler kläckning och deformation av yngel.

Föräldragenerationen F 0 (hane och hona) från Halmsjön, och Valloxen har levt i sjön minst 3 år och är naturligt exponerade för PFOS, PFOA och andra PFAS-ämnen. Vad händer om den nybefruktade rommen får kläckas i rent PFAS fritt vatten?

Kläckningsutfall för abborrom Kläckbarheten hos abborrom visar på helt normala värden. Medelvärdena skiljer sig ej signifikant mellan sjöarna. Halmsjön 90,2 % Valloxen 93,9%

Uppföljning av abborr yngel De utkläckta ynglen studeras vidare och ca 100 individer från varje romsträng fixeras i formalin för morfologisk bedömning. Ynglen från sjöarna uppvisar normal morfologi och inga förhöjda frekvenser av deformationer kan detekteras.

Exponering av kräftor från referenssjö för PFOS i höga koncentrationer Upptag under 21 dygn 54 gånger till maximalt 1900 ng/g Utsöndring under 2 månader Medelkoncentration efter 1 mån 900 ng/g 2 mån 770 ng/g

Undersökning av upptag och utsöndringshastighet av PFOS i signalkräfta Kräftor (2-5 år gamla) från Halmsjön överfördes till rent vatten Innehållet av PFOS i stjärtmuskel vid start Medelkonc. 267 (9-425) ng/g 1 månad 36(10-62) ng/g 2 månader 42(27-57)ng/g 4 månader 4,2 (1,0-7,8)ng/g 6 månader 8,7 (2,8-14,5)ng/g Motsvarar ca 97% utsöndring

Tack för visat intresse

Budget PFOS-mängder till Norra Mälaren

Koncentration (ng/l) 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Modellberäknad koncentration av PFOS i Halmsjöns vatten Modellerad koncentration 8 (2) ng/l 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011 2015 2019 2023 2027 2031 2035 2039 2043 2047 2051 2055 2059 2063 2067 2071

Atmosfärisk deposition C (nederbörd) Antaganden: 1980-1990: 0.55 ng/l 1990 2000: 1.1 ng/l 2000 ->: 2.2 ng/l Depostion (kg/år) 9,0E-04 8,0E-04 7,0E-04 6,0E-04 5,0E-04 4,0E-04 3,0E-04 2,0E-04 1,0E-04 0,0E+00 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011 2015 2019 2023 2027 2031 2035 2039 2043 2047 2051 2055 2059 2063 2067 2071

Sediment jämnviktsstudier, 6 mån Halmsjön (n=2) V:a Insjön Issjöbäcken ursprunglig vatten konc 100 ng/l 240 ng/l 20 ng/l ökning +45 ng/l +17 ng/l +230 ng/l RESULTAT 0.82 % 0.38 % 1.5 % 20 ng/g TS 11 ng/g TS 45 ng/g TS desorption fr partiklar och porvatten

Simuleringar Årlig bortförsel (kg) 1,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Beräknad bortförsel av PFOS ur systemet per år Transport ut till Märstaån Transport till Kolsta reningsverk 19 19 19 19 19 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 År 2012: 0.4 kg ut från Broby F Jämförs med mätningar: ca 2 kg/år

Histopatologi Levrar fixerade från stora abborrar från Halmsjön och Valloxen V:a Ingsjön och Sandsjön Inga sjukdomssymptom som fettvakuolisering eller cellförändringar kunde detekteras hos någon fisk

Effektstudie 2009 Kläckningsfrekvens av rom från åkergroda (Rana arvalis) 120 100 normal frekvens 80 60 40 20 0 Sandsjön V:a Ingsjön Issjöbäcken Halmsjön

Simuleringar Ackumulerad mängd (kg) 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 Ackumulerad mängd PFOS i Arlandaområdet Mark Grundvatten Halmsjöns vatten Södra Halmsjöbäcken Norra Halmsjöbäcken Kättstabäcken KDA dammsystem Halmsjöns sediment 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011 2015 2019 2023 2027 2031 2035 2039 2043 2047 2051 2055 2059 2063 2067 2071 År 2012: 8.4 kg (varav ca 5 kg i mark (13 %), 2,6 kg i GV) SFT, 2008: 10 40 % av använd PFOS kvar i mark

Hur ofta kan en normal byggd person äta en portion abborrfilé? Det dagliga intaget utgörs bara av fisk Lokal Portion (á 115 g)/månad Halmsjön 0,42 Valloxen referens 54 Oxundasjön 5,3 Rosersbergsviken 4,5 Steningeviken 4,8 Västra Ingsjön 6,8