MI 27 SM 0701 Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 2005 Redovisning för vattendistrikt och län Water withdrawal and water use in Sweden 2005 I korta drag Näst intill oförändrat totalt vattenuttag Den totala mängden uttaget sötvatten i Sverige beräknades år 2005 till 2,6 miljarder kubikmeter. Det är en liten minskning, två procent, jämfört med år 2000. Merparten av vattnet, 73 procent, var ytvatten, d.v.s. vatten från sjöar och vattendrag. Grundvatten stod för 18 procent och de återstående 9 procenten kunde ej fördelas mellan grund- och ytvatten. Minskad vattenanvändning i hushållen Hushållens vattenanvändning har minskat med nära tio procent sedan 2000. Industrins användning har å andra sidan ökat något vilket gör att den totala vattenmängden i princip är oförändrad. Sett till användarkategori används mest vatten inom industrisektorn, drygt 60 % av den totala sötvattenvolymen. Hushållen står för drygt 20 %, övrigsektorn för 11 % och jordbruket för 5 %. Enskilda uttag dominerar Vattnet som används inom industrin kommer till 95 procent från egna täkter. Ytvatten är den vanligaste typen av vatten men även uttagen av havsvatten är tämligen stora. Kommunalt vatten och grundvatten utgör endast en liten andel av industrins vattenanvändning. Hushållens användning av vatten består däremot till övervägande del, 85 procent, av kommunalt vatten. Av de 15 procent som tas från enskilda vattentäkter står permanentboende utan anslutning till kommunalt vatten för den övervägande delen. Vattenförbrukningen i fritidshus beräknas utgöra knappt två procent av hushållens vattenanvändning. Regionala skillnader Mest sötvatten används i Västernorrlands och Västra Götalands län vilket beror på förekomsten av en stor vattenintensiv industrisektor i dessa län. I Stockholms län, med högst andel av befolkningen, är hushållens vattenanvändning störst. Jordbrukets vattenanvändning är störst i Skåne län. AnnaKarin Westöö, SCB, tfn 08-506 945 68, fornamn.efternamn@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1403-8987 Serie MI- Miljövård och naturresurshushållning. Utkom den 4 september 2007. URN:NBN:SE:SCB-2007-MI27SM0701_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Kjell Jansson, SCB.
SCB 2 MI 27 SM 0701 Innehåll Statistiken med kommentarer 4 Vattenuttagen i Sverige år 2005 4 Vattenanvändningen per användarkategori 4 Jämförelse med tidigare års uppgifter om vattenuttag och användning 7 Vattenuttag och användning regionalt 7 Vattenuttag och användning i ett internationellt perspektiv 10 Tabeller 11 Teckenförklaring 11 1. Vattenuttag per vattendistrikt fördelade på kommunala och enskilda uttag år 2005, 1 000 m 3 11 2. Enskilda vattenuttag per vattendistrikt fördelade efter typ av vatten år 2005, 1 000 m 3 11 3. Kommunala vattenuttag per vattendistrikt fördelade efter typ av vatten år 2005, 1 000 m 3 12 4. Sötvattenuttag per vattendistrikt fördelade efter typ av vatten år 2005, 1 000 m 3 12 5. Vattenanvändning per användarkategori fördelad på grund- resp. ytvatten år 2005, 1 000 m 3 12 6a. Sötvattenanvändning per användarkategori och län år 2005, 1 000 m 3 13 6b. Sötvattenanvändning per användarkategori och vattendistrikt år 2005, 1 000 m 3 13 7. Hushållens vattenanvändning per län år 2005, 1 000 m 3 14 8. Jordbrukets vattenanvändning per län år 2005, 1 000 m 3 14 9. Industrins vattenanvändning fördelad på typ av vatten och län år 2005, 1 000 m 3 15 Fakta om statistiken 16 Detta omfattar statistiken 16 Definitioner och förklaringar 16 Så görs statistiken 17 Kommunala vattenverk 17 Industrins vattenuttag 18 Hushåll med enskilda vattentäkter 18 Fritidshus med enskilda vattentäkter 18 Jordbrukets vattenanvändning 19 Statistikens tillförlitlighet 19 Kommunala vattenverk 19 Industrins vattenuttag 20 Hushåll med enskilda vattentäkter 20 Fritidshus 20
SCB 3 MI 27 SM 0701 Jordbrukets vattenanvändning 20 Bra att veta 21 In English 22 Summary 22 List of tables 22 List of terms 22
SCB 4 MI 27 SM 0701 Statistiken med kommentarer Vattenuttagen i Sverige år 2005 Under år 2005 beräknades de totala uttagen av sötvatten till 2,6 miljarder kubikmeter i Sverige. Det är en liten minskning, två procent, jämfört med år 2000. Merparten av vattnet, 73 procent, var ytvatten, d.v.s. vatten från sjöar och vattendrag. Grundvatten stod för 18 procent, vilket i detta sammanhang även innefattar grundvatten framställt med konstgjord infiltration. De återstående 9 procenten kunde ej fördelas mellan grund- och ytvatten. Under 2005 gjorde dessutom industrin ett uttag av havsvatten på 616 miljoner kubikmeter. Kärnkraftverkens vattenuttag ingår inte i sammanställningen. De utgörs främst av havsvatten för kylvattenändamål. Tablå 1. Vattenuttag fördelade efter typ av vatten år 2005 Vattenuttag Miljoner m 3 Procent (%) Grundvatten 477 18 Ytvatten 1 920 73 Ej fördelat på grund- resp. ytvatten 233 9 Totalt 2 631 100 Havsvatten 616 Vattenuttag görs dels av de kommunala vattenverken för distribution till olika vattenförbrukare och dels som enskilda vattenuttag ur enskilda vattentäkter. De enskilda vattenuttagen svarade för 66 procent av de totala sötvattenuttagen. Tablå 2. Kommunala och enskilda vattenuttag år 2005 Vattenuttag Miljoner m 3 Procent (%) Kommunala sötvattenuttag 891 34 Enskilda sötvattenuttag 1 740 66 Totalt 2 631 100 Enskilda havsvattenuttag 616 Vattenanvändningen per användarkategori Vattenförbrukningen redovisas för fyra olika användarkategorier, hushåll, industri, jordbruk och övrig användning, se tablå 3. Industrisektorn är den största vattenanvändaren i Sverige, 62 procent av allt sötvatten används av industrin. Drygt 20 procent används av hushållen. Jordbrukets vattenanvändning avser vatten för djurhållning och bevattning. Dessa volymer utgör 5 procent av den totala vattenanvändningen. Övrig användning står för 11 procent. Med övrig användning avses här kommunalt vatten inom övriga näringsgrenar som bl.a. byggverksamhet, varuhandel, hotell- och restaurang, transporter och offentlig förvaltning. Även de förluster som uppstår i ledningsnätet mellan vattendistributörer och användare samt vattenverkens egen förbrukning ingår i denna kategori.
SCB 5 MI 27 SM 0701 Tablå 3. Vattenanvändning per användarkategori år 2005 Vattenanvändning Miljoner m 3 Procent (%) Hushåll, sötvatten 561 21 Jordbruk, sötvatten 132 5 Industri, sötvatten 1 639 62 Övrig användning, sötvatten 298 11 Totalt 2 631 100 Industri, havsvatten 616 I diagram 1 ges en fördelning av enskilt och kommunalt vatten efter användarkategori. I diagram 2 redovisas vattenanvändningen av grund-, yt och havsvatten. Diagram 1. Sötvattenanvändning av kommunalt och enskilt vatten år 2005 milj m 3 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Hushåll Industri Jordbruk Öv rig anv ändning Totalt Enskilda uttag Kommunala uttag Diagram 2. Vattenanvändningen efter typ av vatten år 2005 milj m 3 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Hushåll Industri Jordbruk Öv rig anv ändning grundv atten ytvatten hav sv atten ej fördelat Totalt
SCB 6 MI 27 SM 0701 Det vatten som används av hushållen kommer till övervägande del, 85 procent, från de kommunala vattenverken. Av de 15 procent som tas från enskilda vattentäkter står permanentboende utan anslutning till kommunalt vatten för den övervägande delen. Vattenförbrukningen i fritidshus beräknas utgöra knappt två procent av hushållens vattenanvändning. Tablå 4. Vattenanvändning i hushållen år 2005 Vattenanvändning Miljoner m 3 Procent (%) Kommunalt vatten 478 85 Permanentboende ej anslutna till kommunalt 73 13 vatten Användning i fritidshus 10 2 Totalt 561 100 Inom jordbruket används vatten för bevattning av gröda och för djurhållning. Drygt två tredjedelar av jordbrukets vattenanvändning åtgår för bevattning. Tablå 5. Vattenanvändning inom jordbruket år 2005 Vattenanvändning Miljoner m 3 Procent (%) Bevattning 94 71 Djurhållning 38 29 Totalt 132 100 Vattnet som används av industrin kommer till 95 procent från egna täkter. Ytvatten är den vanligaste typen av vatten men även uttagen av havsvatten är tämligen stora. Kommunalt vatten och grundvatten utgör en liten andel av industrins vattenanvändning. I redovisningen av industrins vattenanvändning ingår inte kärnkraftverken. Kärnkraftverken använder stora kvantiteter havsvatten som kylvatten. Tablå 6. Vattenanvändning inom industrin år 2005 Industrins vattenanvändning Miljoner m 3 Procent (%) Kommunalt vatten 115 5 Enskilt vatten 2 140 95 därav grundvatten 9 0 därav ytvatten 1 448 64 därav havsvatten 616 27 därav ej fördelat vatten 67 3 Totalt 2 255 100
SCB 7 MI 27 SM 0701 Jämförelse med tidigare års uppgifter om vattenuttag och användning Sötvattenuttagen under 2005 var i stort sett oförändrade jämfört med 2000 års uppgifter men en viss minskning har ägt rum. Uttagen minskade med drygt två procent. Den är svårt att säga vilken typ av vatten som minskat då volymen vatten som ej fördelats på grund- och ytvatten har ökat (tablå 7). Tablå 7. Vattenuttag år 1995, 2000 och 2005 Vattenuttag 1995 2000 2005 miljoner m 3 miljoner m 3 miljoner m 3 Grundvatten 570 542 477 Ytvatten 1 965 1 993 1 920 Ej fördelat på grund- resp. ytvatten 195 160 233 Totalt 2 730 2 695 2 631 Havsvatten 578 546 616 Fördelningen av de kommunala respektive enskilda vattenuttagen var i stort sett oförändrad mellan år 2000 och 2005. I tablå 8 visas vattenanvändning per användarkategori. Hushållen förbrukade under 2005 knappt tio procent mindre vatten än år 2000 medan industrins användning ökade något. Den totala sötvattenanvändningen har visat en neråtgående trend sedan 1995. Tablå 8. Vattenanvändning per användarkategori år 2000 och 2005 Vattenanvändning 1995 2000 2005 miljoner m 3 miljoner m 3 miljoner m 3 Hushåll, sötvatten 616 618 561 Jordbruk, sötvatten 137 135 132 Industri, sötvatten 1 664 1 620 1 639 Övrig vattenanvändning, sötvatten 305 321 298 Totalt 2 722 2 695 2 631 Industri, havsvatten 578 546 616 Vattenuttag och användning regionalt I jämförelse med övriga Europa är tillgången på vatten förhållandevis god i Sverige, men det finns områden där det under torra och varma somrar blir brist på vatten, t.ex. sydöstra Sverige och vissa kust- och skärgårdsområden. Enligt EU:s ramdirektiv för vatten utgör vattendistrikt huvudenhet vid förvaltning av avrinningsområden. I förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön delas Sverige in i fem vattendistrikt; Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet. I tablån nedan visas uppgifter om sötvattenuttag och befolkning i respektive distrikt. Sötvattenuttagen är störst i Västerhavets och Bottenhavets vattendistrikt. De minsta vattenuttagen görs i Bottenvikens distrikt och det är även det distrikt med minst andel av rikets befolkning.
SCB 8 MI 27 SM 0701 Tablå 9. Sötvattenuttag och befolkning per vattendistrikt år 2005 Sötvattenuttag (1 000 m 3 ) Andel av rikets uttag i procent Befolkning Andel av rikets befolkning i procent Bottenviken 290 632 11 489 662 5 Bottenhavet 674 325 26 919 602 10 Norra Östersjön 470 572 18 2 950 566 33 Södra Östersjön 481 939 18 2 260 894 25 Västerhavet 713 113 27 2 427 021 27 Totalt 2 630 580 100 9 047 745 100 Industrin står för en stor del av uttagen i Bottenhavets och Västerhavets vattendistrikt. Där finns industrier inom vattenintensiva branscher som massa- och pappers-, kemisk samt stål och metallindustri. Jordbrukets vattenuttag är störst i vattendistriktet Södra Östersjön (diagram 3). Diagram 3. Sötvattenuttag per vattendistrikt år 2005 milj m 3 600 500 400 300 200 100 0 Bottenv iken Bottenhav et Norra Östersjön Södra Östersjön Västerhav et Kommunala v attenv erk Industri Enskilt hushåll Jordbruk I karta 1 visas de totala sötvattenuttagen i respektive län. Mest vatten används i Västernorrlands och Västra Götalands län. Om vattenanvändningen bryts ned även i användarkategori (diagram 4) ser man att det beror på att industrin använder mycket vatten i dessa län. I Stockholms län, med högst andel av befolkningen, är hushållens vattenanvändning störst. Jordbrukets vattenanvändning är störst i Skåne län.
SCB 9 MI 27 SM 0701 Karta 1. Sötvattenuttag per län år 2005 miljoner m 3 10-49 50-99 100-199 200- Diagram 4. Sötvattenanvändningen per användarkategori och län år 2005 milj m 3 Norrbottens län Västerbottens län Jämtlands län Västernorrlands län Gävleborgs län Dalarnas län Västmanlands län Örebro län Värmlands län Västra Götalands län Hallands län Skåne län Blekinge län Gotlands län Kalmar län Kronobergs län Jönköpings län Östergötlands län Södermanlands län Uppsala län Stockholms län 0 50 100 150 200 250 300 350 Hushåll Jordbruk Industri Öv rig anv ändning
SCB 10 MI 27 SM 0701 Vattenuttag och användning i ett internationellt perspektiv Världens vattenresurser är ojämnt fördelade. Vissa områden har goda tillgångar av vatten medan andra har mycket begränsade tillgångar. För närvarande är vattenbristen allvarlig för närmare 40 procent av världens befolkning. Förhållandena kommer sannolikt att förvärras i framtiden till följd av jordens ökande befolkning och klimatförändringar. Jordbrukssektorn står idag för över 80 % av vattenkonsumtionen i världen. Behovet av vatten för bevattningsändamål beräknas öka med mellan 14 och 17 procent till år 2030 (UNEP, FN:s miljöprogram). Uttagen av vatten är i många länder för stort i förhållande till tillgången, dvs vattenresurserna urholkas och grundvattnet sjunker. Det kan visas med hjälp av ett vattenanvändningsindex (uttag dividerat med tillgång uttryckt i procent). Varningströskeln för ett för stort uttag ligger på 20 %. Om värdet är högre än 40 % anses landet vara hårt belastat ur vattenuttagssynpunkt. I diagram 5 framgår att många länder ligger i farozonen, exempelvis Italien, Cypern, Belgien och Malta. För vissa länder inom jordens torra områden är situationen än värre. För Sveriges del är indexet mycket lågt, drygt 1 %. Diagram 5. Vattenanvändningsindex 2001 Island Norge Lettland Slovakien Sverige Slovenien Finland Irland Bulgarien Nederländerna Ungern Luxemburg Österrike Estland Storbritannien Danmark Litauen Tjeckien Grekland Portugal Frankrike Polen Turkiet Rumänien Tyskland Spanien Italien Cypern Belgien Malta procent, % 0 20 40 60 80 Källa: EEA, European Environment Agency
SCB 11 MI 27 SM 0701 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Vattenuttag per vattendistrikt fördelade på kommunala och enskilda uttag år 2005, 1 000 m 3 1. Public and private water withdrawal 2005 by water districts, 1 000 m 3 Sötvatten Havsvatten Vattendistrikt Kommunala Enskilda vattenuttag Summa Enskilt vatten vattenuttag industri hushåll jordbruk sötvattenuttag industri Bottenviken 49 083 235 275 4 324 1 950 290 632 70 757 Bottenhavet 96 415 560 903 11 967 5 040 674 325 62 578 Norra Östersjön 302 883 131 052 18 947 17 690 470 572 99 697 Södra Östersjön 173 028 221 536 19 845 67 530 481 939 83 037 Västerhavet 269 393 375 343 28 172 40 205 713 113 299 765 Totalt 890 802 1 524 109 83 255 132 416 2 630 580 615 835 2. Enskilda vattenuttag per vattendistrikt fördelade efter typ av vatten år 2005, 1 000 m 3 2. Private water withdrawal of groundwater and surface water by water districts 2005, 1 000 m 3 Vattendistrikt Industri med grundvatten Enskilda vattenuttag, sötvatten Industri Industrin med ej fördelat ytvatten på grundo. ytvatten Jordbruk ej fördelat på grund- o. ytvatten Enskilda hushåll, grundvatten Totalt enskilda sötvattenuttag Enskilda vattenuttag, havsvatten Industri, havsvatten Bottenviken 504 232 191 2 580 1 950 4 324 241 549 70 757 Bottenhavet 70 546 646 14 187 5 040 11 967 577 911 62 578 Norra Östersjön 2 487 116 312 12 253 17 690 18 947 167 689 99 697 Södra Östersjön 2 791 204 662 14 083 67 530 19 845 308 911 83 037 Västerhavet 3 039 348 291 24 013 40 205 28 172 443 720 299 765 Totalt 8 891 1 448 102 67 116 132 416 83 254 1 739 779 615 835
SCB 12 MI 27 SM 0701 3. Kommunala vattenuttag per vattendistrikt fördelade efter typ av vatten år 2005, 1 000 m 3 3. Public water withdrawal of groundwater and surface water by water districts 2005, 1 000 m 3 Kommunala vattenuttag Vattendistrikt grundvatten vatten med konstgjord infiltration ytvatten ofördelat vatten totalt kommunalt vatten Bottenviken 18 609 15 862 10 948 3 664 49 083 Bottenhavet 62 316 5 776 21 826 6 497 96 415 Norra Östersjön 23 836 83 714 190 506 4 827 302 883 Södra Östersjön 41 330 46 452 74 062 11 184 173 028 Västerhavet 46 691 40 606 174 777 7 319 269 393 Totalt 192 782 192 410 472 119 33 491 890 802 4. Sötvattenuttag per vattendistrikt fördelade efter typ av vatten år 2005, 1 000 m 3 4. Water withdrawal of groundwater and surface water by water districts 2005, 1 000 m 3 Vattendistrikt Totalt uttag av grundvatten Totalt uttag av ytvatten Ej fördelat på grund- eller ytvatten Sötvattenuttag totalt Bottenviken 39 299 243 140 8 194 290 633 Bottenhavet 80 129 568 472 25 722 674 323 Norra Östersjön 128 984 306 818 34 770 470 572 Södra Östersjön 110 418 278 724 92 798 481 940 Västerhavet 118 508 523 068 71 536 713 112 Totalt 477 338 1 920 221 233 020 2 630 580 5. Vattenanvändning per användarkategori fördelad på grund- resp. ytvatten år 2005, 1 000 m 3 5. Water use by category and type of water 2005, 1 000 m 3 Grundvatten Ytvatten Ej fördelat på grund- el ytvatten Användarkategori Sötvattenanvändning totalt Havsvatten Hushåll 289 967 253 361 17 973 561 300.. Industri 8 891 1 448 102 182 035 1 639 028 615 835 Jordbruk.. 75 497 56 919 132 416.. Övrig användning 128 788 157 852 11 198 297 837.. Totalt 427 646 1 934 812 268 125 2 630 580 615 835
SCB 13 MI 27 SM 0701 6a. Sötvattenanvändning per användarkategori och län år 2005, 1 000 m 3 6a. Fresh water use 2005 by counties, 1 000 m 3 Länskod Län Hushåll Jordbruk Industri Övrig användning Total sötvatten användning 01 Stockholms län 127 908 2 373 57 964 60 228 248 473 03 Uppsala län 19 573 5 403 46 717 9 015 80 708 04 Södermanlands län 14 289 4 640 17 705 9 547 46 181 05 Östergötlands län 22 266 7 676 83 213 17 320 130 475 06 Jönköpings län 19 469 5 699 18 983 8 013 52 164 07 Kronobergs län 9 946 3 136 7 465 5 413 25 960 08 Kalmar län 14 128 10 036 30 756 7 688 62 608 09 Gotlands län 3 518 4 464 1 234 1 525 10 741 10 Blekinge län 8 124 4 999 29 993 5 834 48 950 12 Skåne län 72 968 40 076 82 888 32 298 228 230 13 Hallands län 17 586 10 372 62 892 7 252 98 102 14 Västra Götalands län 91 447 16 935 132 502 47 811 288 695 17 Värmlands län 16 605 3 593 175 311 9 796 205 305 18 Örebro län 17 165 3 430 74 122 9 886 104 603 19 Västmanlands län 15 763 2 517 41 051 11 449 70 780 20 Dalarnas län 17 403 1 762 106 787 10 772 136 724 21 Gävleborgs län 17 394 1 527 160 829 8 778 188 528 22 Västernorrlands län 15 124 927 263 941 12 883 292 875 23 Jämtlands län 9 536 813 2 679 4 796 17 824 24 Västerbottens län 16 190 1 285 31 339 6 408 55 222 25 Norrbottens län 14 898 755 210 658 11 126 237 437 Totalt 561 300 132 416 1 639 028 297 837 2 630 580 6b. Sötvattenanvändning per användarkategori och vattendistrikt år 2005, 1 000 m 3 6b. Fresh water use 2005 by water districts, 1 000 m 3 Vattendistrikt Hushåll Jordbruk Industri Övrig användning Total sötvattenanvändning Bottenviken 29 744 1 950 241 929 17 028 290 651 Bottenhavet 59 416 5 040 572 897 36 555 673 908 Norra Östersjön 192 051 17 690 163 397 97 319 470 458 Södra Östersjön 136 226 67 530 248 799 71 785 524 340 Västerhavet 143 864 40 205 412 005 75 150 671 223 Totalt 561 300 132 416 1 639 028 297 837 2 630 580
SCB 14 MI 27 SM 0701 7. Hushållens vattenanvändning per län år 2005, 1 000 m 3 7. Water use by households 2005 by counties, 1 000 m 3 Län Hushåll med kommunalt vatten Enskild vattentäkt permanent användning i boende fritidshus Totalt 01 Stockholms län 120 494 6 433 981 127 908 03 Uppsala län 15 791 3 425 357 19 573 04 Södermanlands län 11 376 2 591 322 14 289 05 Östergötlands län 18 348 3 517 401 22 266 06 Jönköpings län 15 983 3 163 323 19 469 07 Kronobergs län 7 388 2 231 327 9 946 08 Kalmar län 11 142 2 534 452 14 128 09 Gotlands län 2 035 1 267 216 3 518 10 Blekinge län 6 320 1 607 197 8 124 12 Skåne län 65 879 6 334 755 72 968 13 Hallands län 14 205 3 096 285 17 586 14 Västra Götalands län 75 157 14 798 1 492 91 447 17 Värmlands län 12 216 3 794 595 16 605 18 Örebro län 14 221 2 640 304 17 165 19 Västmanlands län 13 499 2 040 224 15 763 20 Dalarnas län 14 054 2 681 668 17 403 21 Gävleborgs län 13 840 3 033 521 17 394 22 Västernorrlands län 12 470 2 216 438 15 124 23 Jämtlands län 7 278 1 842 416 9 536 24 Västerbottens län 13 403 2 305 482 16 190 25 Norrbottens län 12 947 1 612 339 14 898 Totalt 478 046 73 161 10 093 561 300 8. Jordbrukets vattenanvändning per län år 2005, 1 000 m 3 8. Water use in agriculture 2005 by counties, 1 000 m 3 Länskod Län Bevattning Djurhållning Totalt 01 Stockholms län 1 737 636 2 373 03 Uppsala län 4 307 1 096 5 403 04 Södermanlands län 3 339 1 301 4 640 05 Östergötlands län 4 926 2 750 7 676 06 Jönköpings län 2 927 2 772 5 699 07 Kronobergs län 1 657 1 479 3 136 08 Kalmar län 6 697 3 339 10 036 09 Gotlands län 2 883 1 581 4 464 10 Blekinge län 4 267 732 4 999 12 Skåne län 34 310 5 766 40 076 13 Hallands län 7 883 2 489 10 372 14 Västra Götalands län 10 490 6 445 16 935 17 Värmlands län 2 420 1 173 3 593 18 Örebro län 2 459 971 3 430 19 Västmanlands län 1 789 728 2 517 20 Dalarnas län 959 803 1 762 21 Gävleborgs län 597 930 1 527 22 Västernorrlands län 173 754 927 23 Jämtlands län 79 734 813 24 Västerbottens län 249 1 036 1 285 25 Norrbottens län 226 529 755 Totalt 94 371 38 045 132 416
SCB 15 MI 27 SM 0701 9. Industrins vattenanvändning fördelad på typ av vatten och län år 2005, 1 000 m 3 9. Water use by industries 2005 by counties, 1 000 m 3 Län Kommunalt vatten Enskild vattentäkt Länskod grundvatten ytvatten havsvatten Ej fördelat vatten Totalt 01 Stockholms län 9 857 2 140 42 349 8 043 3 618 66 007 03 Uppsala län 2 194 4 43 069 1 161 1 450 47 878 04 Södermanlands län 7 530 1 5 424 84 094 4 750 101 798 05 Östergötlands län 8 347 64 72 983 3 736 1 819 86 948 06 Jönköpings län 3 131 172 13 867 425 1 813 19 408 07 Kronobergs län 1 282 83 4 982 748 1 118 8 213 08 Kalmar län 2 063 184 27 982 922 527 31 678 09 Gotlands län 515-594 - 125 1 233 10 Blekinge län 1 485 591 25 398 55 742 2 519 85 735 12 Skåne län 15 439 2 295 55 967 21 752 9 187 104 641 13 Hallands län 3 397 565 58 023 118 907 63 010 14 Västra Götalands län 17 420 1 860 94 494 298 899 18 728 431 400 17 Värmlands län 3 598 15 170 521-1 177 175 310 18 Örebro län 15 161 343 58 058 460 560 74 582 19 Västmanlands län 3 793-35 153 6 399 2 105 47 450 20 Dalarnas län 3 004-101 650-2 133 106 787 21 Gävleborgs län 6 007 46 154 353 1 835 423 162 665 22 Västernorrlands län 3 230 4 249 374 60 743 11 333 324 684 23 Jämtlands län 776 20 1 670-213 2 679 24 Västerbottens län 3 660 504 25 134 70 355 2 041 101 695 25 Norrbottens län 3 031 0 207 057 402 570 211 060 Totalt 114 919 8 891 1 448 102 615 835 67 116 2 254 862
SCB 16 MI 27 SM 0701 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Denna rapport redovisar vattenuttag och vattenanvändning i vattendistrikt och län. Vattenuttagen redovisas efter typ av vatten; grund-, yt- och havsvatten samt typ av täkt; kommunala respektive enskilda täkter. Till skillnad mot tidigare sammanställningar görs nu en särredovisning av söt- respektive havsvatten i tabellerna, med fokus på sötvatten. Vattenanvändningen redovisas för användarkategorierna hushåll, industri, jordbruk och övrig användning. Uppgifterna avser vattenuttag och vattenanvändning för huvudsakligen år 2005 med undantag av de data som avser bevattning inom jordbruket. De uppgifter som redovisas om bevattning kommer från en undersökning om bevattning inom jordbruket som gjordes 1985. Efter det har ingen rikstäckande undersökning genomförts. Bevattningen kan uppskattas till knappt fyra procent av den totala sötvattenanvändningen. Definitioner och förklaringar Avrinningsområde är ett avgränsat landområde från vilket all ytvattenavrinning strömmar genom en följd av åar, floder och sjöar till havet via en enda flodmynning eller ett enda delta. Angränsande avrinningsområden skiljs från varandra genom vattendelare, vanligtvis höjdryggar i terrängen. Ej fördelat vatten är vattenanvändning där typ av vatten, t.ex. grund- eller ytvatten, av undersökningstekniska skäl inte går att härleda. Enskilda vattenuttag avser vatten från egen vattentäkt, vanligtvis ytvatten eller privat brunn, jämför kommunala vattenuttag. Grundvatten är det vatten som fyller hålrummen i jord och berg och vars hydrostatiska tryck är lika med eller högre än atmosfärstrycket. Havsvatten är bräckt och salt vatten. Hushållens vattenanvändning utgörs till största del av kommunalt vatten, men ca 15 procent av befolkningen har enskilda vattentäkter. Till hushållen räknas även vattenanvändning i fritidshus, som kan ha antingen kommunalt eller enskilt vatten. Industrins vattenanvändning kommer till största delen från egna vattentäkter, fem procent köps från kommunala vattenverk. Med industri avses här näringsgrenarna gruvor och mineralbrott, tillverkningsindustrin samt el- och värmeverk, exklusive kärnkraftverk. Industrin omfattar således näringsgrupperna C, D och delar av E enligt svensk näringsgrensindelning (SNI92). Jordbrukets vattenanvändning har i huvudsak två syften, bevattning av grödor och vatten för djurhållning. Kommunala vattenuttag avser vattenuttag vid kommunala vattenverk. Konstgjord infiltration är grundvatten vars mängd har förstärkts genom infiltration av ytvatten (oftast från bassänger i grusåsar) som avletts från sjöar eller vattendrag. Processen innebär en förbättring av det avledda vattnets kvalitet. Grundvatten i ett magasin kan också förstärkas vid uttag (pumpning) genom inläckage från angränsande sjöar och vattendrag, s.k. inducerad infiltration. Vatten där tillgångarna förstärks genom denna process redovisas i föreliggande rapport som typen grundvatten. Ramdirektivet för vatten är Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.
SCB 17 MI 27 SM 0701 Typ av vatten avser fördelningen mellan grundvatten, ytvatten, havsvatten samt ej fördelat vatten, d.v.s. vatten som inte kan fördelas på dessa olika kategorier. Tätort avser ett område med en hussamling med minst 200 invånare och där avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 meter. Tätorter avgränsas av SCB. Mer information finns i statistiskt meddelande Tätorter 2005, MI 38 SM 0601. Vattendistrikt (avrinningsdistrikt) är land- och havsområden som utgörs av flera angränsande avrinningsområden tillsammans med deras förbundna grundoch kustvatten. De identifieras som huvudenheten för förvaltning av avrinningsområden enligt ramdirektivet för vatten. Sverige är indelat i fem vattendistrikt enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, SFS 2004:660. Ytvatten är vatten som uppträder ovan markytan, såväl naturligt i sjöar och vattendrag som konstgjort i t.ex. dammar och kanaler. Övrig vattenanvändning avser kommunalt vatten som används inom andra näringsgrenar än tillverkningsindustrin, bl.a. byggverksamhet, varuhandel, hotell- och restaurang, transporter, offentlig förvaltning. Till övrig användning räknas också det vatten som används för drift och underhåll av vattenverkens anläggningar samt de förluster som uppstår i ledningsnätet mellan vattendistributör och användare. Så görs statistiken Den statistik som redovisas här baseras på tidigare gjorda undersökningar eller befintliga register, någon ny datainsamling har inte gjorts. Däremot har befintliga data bearbetats på olika sätt för att kunna presenteras i detta sammanhang. Kommunala vattenverk Grunddata för det kommunala vattnet kommer från Svenskt Vattens insamling av statistik om VA-verksamheten, VASS. Cirka 210 kommuner svarade på enkäten avseende år 2005 och dessa data bildade underlag för beräkningarna. En omfattande kvalitets- och rimlighetsgranskning har gjorts. Det partiella bortfallet rörande exempelvis variabler för uppdelning av vattnet i användarkategorier var relativt stort och grunddata har därför kompletterats med uppgifter från år 2002 och 2003 där så var möjligt. För resterande kommuner har olika uppräkningsmetoder använts. Då uppdelning i användarkategorier saknas har exempelvis hushållsanvändningen skattats med uppgifter om genomsnittlig förbrukning per person och dag (160 liter) och uppgifter om antalet ansluta personer. För industrins användning av kommunalt vatten har genomgående resultaten från SCB:s undersökning om industrins vattenanvändning använts och kompletterat Svenskt Vattens data. Anledningen är att ingående industrigrenar är klart definierade i SCB:s undersökning medan kommunerna sannolikt tolkar begreppet industri olika och även till att omfatta andra grenar än de som ingår i SCB:s undersökning. Skillnaden mellan undersökningarna är dock inte särskilt stor, totalvolymen av industrins användning av kommunalt vatten är knappt tio procent lägre i SCB:s undersökning. Det kan förklaras med att begreppet industri är bredare i Svenskt Vattens undersökning och att SCB:s undersökning begränsas till att omfatta arbetsställen med minst 10 sysselsatta.
SCB 18 MI 27 SM 0701 Vid fördelning av typ av kommunalt vatten (grund- eller ytvatten) per användarkategori, d.v.s. hushåll och övrigsektor, har vissa förenklingar gjorts. Således har respektive användarkategoris procentuella fördelning av grund- och ytvatten antagits vara samma som de totala kommunala vattenuttagens fördelning. Industrins vattenuttag Data över industrins vattenuttag och användning kommer från SCB:s enkätundersökning avseende år 2005. Resultaten har tidigare publicerats i statistiskt meddelande Industrins vattenanvändning 2005 MI 16 SM 0701 samt MI 16 SM 0702. En utförlig beskrivning av undersökningen görs i dessa rapporter, se www.scb.se/mi0903. Hushåll med enskilda vattentäkter Antalet personer som inte är anslutna till kommunalt vatten har beräknats genom att SCB har kompletterat Lantmäteriets fastighetsregister (tidpunkt 2006-01-01) med befolkningsdata från SCB:s register över totalbefolkningen (tidpunkt 2005-12-31). Fastighetsregistret har också kompletterats med uppgifter om VA-förhållanden från fastighetstaxeringen år 2006. Uppgifter om vattenförbrukning för personer som inte är anslutna till kommunalt vatten har sedan schablonskattats med antagandet om en förbrukning på 160 liter per person och dygn. Detta motsvarar genomsnittlig förbrukning för personer anslutna till det kommunala nätet. Då fastighetsregistret innehåller koordinater per fastighet har befolkning och vattenuttag kunnat fördelats på såväl län som vattendistrikt. Fritidshus med enskilda vattentäkter Uppgifter om antalet fritidsfastigheter har hämtats från Lantmäteriverkets fastighetsregister vilka påförts uppgifter om VA-förhållanden från fastighetstaxeringen. Med fritidshus avses här fastigheter utan folkbokförd befolkning som i fastighetstaxeringen klassificerats som fritidshus, småhus eller lantbruk. Totalt var det 563 000 fastigheter, därav 364 000 taxerade som fritidshus och 199 000 taxerade som småhus eller lantbruk utan kommunalt vatten. Vattenförbrukningen i fritidshus har beräknats utifrån uppgifter i fastighetstaxeringen om VA-förhållanden och åtgångstal, vilka baseras på en rapport från Länsstyrelsen i Stockholms län och Tekniska Högskolan i Stockholm: Lena Tilly Salt grundvatten i kustnära områden Undersöknings och bedömningsmetoder juni 1990. Vattenförbrukningen har därvid antagits vara: Fritidshusens vattenförbrukning (liter per person och dygn) Kommunalt avlopp Enskilt avlopp Avlopp saknas Enskilt vatten 160 160 50 Sommarvatten 100 100 50 Vatten saknas 50 50 50 För varje fritidshus har utnyttjandet skattats till i genomsnitt tre personer under 60 dagar per år. Utnyttjandegraden baseras på uppgifter från SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF), "Fritid 1976-2002". Då fastighetsregistret innehåller koordinater för fastigheten har antal fritidsfastigheter och vattenuttag kunnat fördelats både på län och på vattendistrikt.
SCB 19 MI 27 SM 0701 Jordbrukets vattenanvändning Bevattningsändamål Uppgifterna om jordbrukets bevattning baseras på tidigare undersökningar om bevattning i jordbruket, den senaste 1985. Därefter har inte någon heltäckande undersökning gjorts. Bevattningen har uppskattats med hjälp av den metod som utarbetades vid Lantbruksuniversitet (SLU) i anslutning till SCB:s bevattningsundersökning 1975. Då bevattningsbehovet av naturliga skäl växlar mellan olika år beroende på väderleksförhållanden och då anspråken på vattenresurser är störst under nederbördsfattiga år redovisas här behovet för bevattning under ett torrår. Utgångspunkten har varit uppgifter om bevattnade arealer som inhämtades av SCB 1985. Dessa har multiplicerats med olika vattengivor beroende på odlad gröda och växtplats (region). En utförligare beskrivning av beräkningarna ges i statistiskt meddelande Vattenanvändningen i Sverige, Na 27 SM 9001. Vid fördelning av typ av vatten, d.v.s. grund-, yt eller havsvatten, vid bevattning har 80 procent antagits vara ytvatten enligt resultaten från SCB:s undersökning 1985, statistiskt meddelande J 10 SM 8792. Fördelning av bevattnade arealer per vattendistrikt har gjorts utifrån andelen av kommunens areal i respektive vattendistrikt. Djurhållning Vattenanvändning för jordbrukets djurhållning beräknas utifrån uppgifter om vattenbehov per djurart, liter per dygn. Uppgifter om antalet djur har hämtats från Lantbruksregistret 2005. Lantbruksregistret omfattar företag med minst 2,1 ha åker, företag med odling av trädgårdsväxter samt företag med större djurbesättningar. Beräkningarna av det årliga vattenbehovet bygger på tidigare använda koefficienter som framtagits av SLU. Följande årliga vattenförbrukning per djurart har använts vid beräkningen av vattenanvändning för djurhållning: Vattenförbrukning för djurhållning Djurart Vattenförbrukning (m 3 ) per år Mjölkko 30,0 Amko, kviga, kalv 16,0 Häst 16,0 Galt, sugga 13,0 Slaktsvin 0,875 Smågris 0,05 Får 2,5 Värphöns 0,1 Unghöns, slakthöns 0,04 Företagens geografiska läge (brukningscentrum) anges med koordinater för huvudblocket. Statistikens tillförlitlighet Statistiken omfattar användarkategorierna hushåll, industri, jordbruk och övrig användning. Uppgifter som saknas i denna sammanställning är i huvudsak service- och byggsektorns uttag av enskilt vatten. Kommunala vattenverk Fördelningen av kommunala vattenuttag per vattendistrikt har gjorts med stöd av GIS. Av Sveriges 290 kommuner ligger 235 helt inom ett svenskt vattendistrikt. I övriga kommuner delas ytan av två eller flera vattendistrikt och i dessa fall har hela kommunen förts till det distrikt där störst andel av kommunens befolkning och sysselsättning finns.
SCB 20 MI 27 SM 0701 Industrins vattenuttag Tillförlitligheten hos SCB:s undersökning av industrins vattenanvändning finns redovisad i motsvarande avsnitt i statistiskt meddelande MI 16 SM 0701. Hushåll med enskilda vattentäkter Uppgifter om fastighetens typ av vattenförsörjning är hämtade från fastighetstaxeringen år 2006. Då inga tillförlitliga uppgifter för glesbygdshushållens vattenanvändning per dygn finns, har beräkningarna baserats på den genomsnittliga vattenförbrukningen för personer anslutna till det kommunala nätet; 160 liter vatten per person och dygn. Denna siffra ger möjligen en viss överskattning av vattenförbrukningen i hushåll med enskilda vattenuttag. Fritidshus Statistiken bygger på uppgifter från fastighetstaxeringen och fastighetsregistret. I registret redovisas uppgifter om antalet fastigheter och en fastighet kan innehålla många separata fritidshus. I fastighetstaxeringen har vissa fastigheter klassificerats som fritidsbostad trots att fastigheten kan ha en permanent boende befolkning. Samtidigt kan bebyggda småhus- och lantbruksenheter sakna permanentboende befolkning. Som fritidsfastighet har här räknats fastigheter utan permanent befolkning klassificerade som lantbruk (typkod 120), småhus (typkod 220), småhus med byggnadsvärde <50 000 kr (typkod 213) och fritidsbostad (typkod 213). Jordbrukets vattenanvändning 1991 fick Jordbruksverket i uppdrag att i samråd med Naturvårdsverket utreda jordbrukets bevattningsbehov år 2000. Inom ramen för utredningen undersöktes i en enkät bevattningsbehovet hos ca 800 lantbruksföretag. I enkäten frågades hur stor areal som bevattnades 1991 och dessutom frågades efter ytterligare areal som skulle ha bevattnats om 1991 varit ett torrår. Resultaten visade att torrårsbevattningen 1991 beräknades uppgå till 107 miljoner kubikmeter. Enligt enkätsvaren beräknades jordbruksbevattningen bli tämligen konstant de närmaste fem åren. Ca 75 procent av jordbruksföretagen svarade att de skulle fortsätta att vattna som 1991. Det var ungefär lika många företag som svarade att de skulle öka sin bevattning som de som planerade att minska sin bevattning. De företag som planerade att minska sin bevattning var jämnt fördelade på de olika produktionsområdena medan de som planerade att öka sin bevattning främst fanns i Götalands mellanbygder och norra slättbygder. 1985 beräknade SCB torrårsbevattningen till 94 miljoner kubikmeter. Enligt beräkningarna från enkäten 1991 uppvisar bevattningsbehovet vid torrår endast en liten ökning jämfört med 1985. Eftersom uppgifter om bevattning med fördelning per kommun och avrinningsområden endast finns för 1985 och bevattningsvolymerna ej väsentligt har förändrats i någon större utsträckning redovisas här uppgifter från 1985 års undersökning.
SCB 21 MI 27 SM 0701 Bra att veta SCB har tidigare gjort undersökningar av den totala vattenanvändningen i Sverige år 2000, 1995 och slutet av 1980-talet. Dessa uppgifter redovisas i Statistiska meddelanden MI 27 SM 0501, Na 27 SM 9901 respektive Na 27 SM 9001. Referenser: Jordbruksverket, 1992. Bevattning 2000, Utredning om efterfrågan och tillgång samt förslag till medel för konfliktlösning Länsstyrelsen i Stockholms län och Kungl. tekniska högskolan, 1990. Salt grundvatten i kustnära områden, undersöknings och bedömningsmetoder SCB, 2007. Industrins vattenanvändning 2005, MI 16 SM 0701 samt MI 16 SM 0702 SCB, 2006. Tätorter 2005, MI 38 SM 0601 SCB, 2005. Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 2000, reviderad version efter ny vattendistriktsindelning, MI 27 SM 0501 SCB, 1987. Bevattning i jordbruket 1985, J 10 SM 8792 SFS 2004:660. Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön United Nations Environment Programme (UNEP), http://www.unep.org/ EEA, European Environment Agency, http://dataservice.eea.europa.eu/atlas/viewdata/viewpub.asp?id=658 Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, www.scb.se.
SCB 22 MI 27 SM 0701 In English Summary In Sweden, the total fresh water withdrawal was 2.6 billion m 3 in 2005. This is two percent less than in the year 2000. The main part of the water, 70 percent, was surface water. Groundwater amounted to 18 percent. The rest of the water could not be distributed into surface or groundwater. Seawater used as cooling water in nuclear energy plants is not included. The water use in households was 10 percent less than in 2000, whereas the use in the industry sector has increased slightly. The manufacturing industry sector uses more than 60 percent of the total fresh water volumes and 20 percent is used in the domestic sector. List of tables Explanation of symbols 11 1. Public and private water withdrawal 2005 by water districts, 1 000 m 3 11 2. Private water withdrawal of groundwater and surface water by water districts 2005, 1 000 m 3 11 3. Public water withdrawal of groundwater and surface water by water districts 2005, 1 000 m 3 12 4. Water withdrawal of groundwater and surface water by water districts 2005, 1 000 m 3 12 5. Water use by category and type of water 2005, 1 000 m 3 12 6a. Fresh water use 2005 by counties, 1 000 m 3 13 6b. Fresh water use 2005 by water districts, 1 000 m 3 13 7. Water use by households 2005 by counties, 1 000 m 3 14 8. Water use in agriculture 2005 by counties, 1 000 m 3 14 9. Water use by industries 2005 by counties, 1 000 m 3 15 List of terms Bevattning Bottenhavet Bottenviken Djurhållning Enskild vattentäkt Fritidshus Grundvatten Irrigation Bothnian Sea Bothnian Bay Stock-raising Private water supply Weekend and holiday homes Groundwater
SCB 23 MI 27 SM 0701 Havsvatten Hushåll Industri Jordbruk Kommunalt vatten Län Norra Östersjön Ramdirektivet för vatten Södra Östersjön Tätort Vattenanvändning Vattendistrikt Vattentäkt Vattenuttag Västerhavet Ytvatten Övrig användning Seawater Households Industry Agriculture Public water supply County Northern Baltic Proper Water Framework Directive Southern Baltic Proper Locality Water use Water district Water supply Water withdrawal Skagerack-Kattegatt Surface water Other use