Europa och stiftelsen

Europa och stiftelsen

Sverige har god bredd på sin forskning. Finans ieringssystemet klarar i det stora hela väl av uppgiften att fördela medel till detta forskningssystem på ett sätt som säkrar kvaliteten och även relevansen i satsningarna. Men det forsknings och finansieringssystem som vi nu har är fragmenterat, det saknar förmågan att satsa med kraft inom utvalda områden och det saknar flexibilitet. Denna lägesbeskrivning återfinns i den rapport från slutet av 1999 som läggs fram av vad som kommit att kallas den wigzellska utredningen, den korrekta benämningen är Arbetsgruppen för fortsatt beredning av myndighetsstruktur för forskningsfinansiering. Gruppen leds av Hans Wigzell, professor i immunologi, tillika rektor vid Karolinska Institutet. Precis som på 1950talet hämtar regeringen, ledd av statsminister Göran Persson, med Thomas Östros som utbildningsminister, utredningshjälp från lärosätesledningarna. Utredningens problemformulering gäller alltså myndigheter och råd, därmed inte den fristående Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Däremot kommer regeringen att anlita Riksbanksfondens då sittande vd Dan Brändström när utredningen ska omsättas i förslag till ny forskningsrådsorganisation. Innan de stora omorganisationerna realiseras har sektorn kring forskning och högre utbildning drabbats av stora besparingar. Precis som under tidigt 1970tal är Kris proklamerad. Den av Ingvar Carlsson ledda regeringen och finansminister Göran Persson har 1994 inlett den i efterhand beundrade och som exempel framhållna saneringen av statsfinanserna. Fram till 1996 skulle 57 miljarder kronor av de offentliga utgifterna sparas. Detta gällde bland annat universitet och högskolor och de myndighetschefer, bland dem lärosätenas rektorer, som var med den gången minns hur tyst det blev, när man insåg allvaret, omfattningen och konsekvenserna. Möjligen är det också minnesvärt hur lydigt alla efterkom uppdraget att spara. Hans Wigzell gav namn åt 1999 års lägesbeskrivning av forskningsfinansieringssystemet. Han var då rektor vid Karolinska Institutet. 50 ÅR AV NYFIKENHET 55

1995 STIFTELSEN I VÄRLDEN Under 1990talet, de år då Riksbankens Jubileumsfond inleder sitt fjärde verksamhetsdecennium, förändras också Sverige genom att man från 1 januari 1995 blev medlem av den Europeiska Unionen, eu, vilket kom att påverka forskningens förutsättningar och finansiering, både på kort och lång sikt. Språkbruket kring forskning förändrades och förnyades samtidigt. Det går att avläsa i regeringsbeslutet från 1993, då Riksbankens Bara forskning av högsta vetenskapliga kvalitet i internationell jämförelse ska beviljas. Jubileumsfond erhöll den kulturvetenskapliga donationen: Donationen skall främja utvecklingen av starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass. Det som skulle utmärka verksamheten var således: koncentration av insatser, så att forskningscentra eller forskningsområden med internationell slagkraft kan etableras. Göran Persson inledde som finansminister i Ingvar Carlssons regering en sanering av stats finanserna som fick konsekvenser också för högskolor och universitet. I det nya forskningsspråket understryks därmed det internationella och det starka, samt koncentrationen av insatser till färre, men starka områden. Språket kan noteras också i arbetet inom Riksbankens Jubileumsfond, som när avgående vd NilsEric Svensson 1992 påminner om att forskningen som beviljas anslag ska vara av 56 RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND 50 ÅR

Fler ansökningar och lägre beviljningsgrad De första åren var antalet ansökningar till Riksbankens Jubileumsfond relativt sett få. I takt med att antalet ansökningar har ökat, har dock beviljningsgraden sjunkit. Under 2012 och 2013 var det bara runt 5 procent av de inskickade ansökningarna som fick medel. Den låga beviljningsgraden vittnar om ett systemfel, där många forskare är i behov av externa medel, som de dock ofta inte kan få. För Riksbankens Jubileumsfond innebär de många ansökningarna mycket arbete. Under 2014 har Riksbankens Jubileumsfond infört en rad begränsningar för att i någon mån få ned söktrycket och därmed också öka beviljningsgraden. Ansökningar kontra beviljade anslag Beviljade anslag Beviljningsgrad (projekt) Antal beviljade projektansökningar och beviljade anslag Riksbankens Jubileumsfond 1965 2014. 1 200 1 000 800 600 400 200 Ansökningar Beviljade anslag Antal beviljade projektanslag Riksbankens Jubileumsfond 1965 2014. 140 120 100 80 60 40 20 Beviljningsgrad projekt Riksbankens Jubileumsfond 1965 2014. 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 1965 66 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 0 1965 66 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 0 % 1965 66 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 högsta vetenskapliga kvalitet i internationell jämförelse och att den ska bedömas ha samhällelig relevans. Han ger också en lägesbeskrivning av hur utbildningen av forskare ökat i antal, liksom också omfattningen av den forskningsverksamhet som bedrivs vid våra universitet. Antalet disputerade ökade således, liksom antalet ansökningar till Riksbankens Jubileumsfond. Konkurrensen (om anslag och tjänster) har alltså blivit ännu hårdare. Under 1992 hade Riksbankens Jubileumsfond beviljat endast knappt 8 procent av sökta anslag för nya projekt, skriver den avgående direktören. Om detta talar NilsEric Svensson inför konferensen Att åldras, som hölls 1992. 50 ÅR AV NYFIKENHET 57

1995 ÅLDRANDE PÅ AGENDAN Forskningen kring åldrande och åldersrelaterade sjukdomar har utan tvivel samhällsrelevans. Också här får Riksbankens Jubileumsfond anses vara hyggligt tidigt ute med att formulera problem och behov av forskning kring det åldrande samhället. Bengt Pernow, professor i klinisk fysiologi och rektor vid Karolinska Institutet mellan 1977 och 1983, var ledamot i Riksbankens Jubileumsfonds styrelse och ledde det som kallades Prioriteringsgruppen för medicin/naturvetenskap/teknik. 1992 redogjorde Pernow för den då aktuella befolkningsutvecklingen; enligt Europarådets prognoser skulle år 2000 antalet personer över 85 år utgöra nära 3 procent. För Sveriges del trodde man att över 400 000 människor år 2000 skulle vara över 85 år. Då som senare lade man till att de äldre inte bara skulle bli allt fler, utan också allt friskare. En av dem som medverkade i seminariet 1992 är Gertrud Sigurdsen, socialdemokratisk socialminister mellan 1985 och 1989, som bland annat tog upp de mänskliga relationerna, om dessa möjligen försummas jämfört med den tekniska utvecklingen, organisationen, ramen, det yttre. Sigurdsen skrev knappt tjugo år senare en uppmärksammad debattartikel i Dagens Nyheter om sin egen situation, om hur bristen på äldreboende i praktiken innebar en slags tvångsvård i hemmet. Forskarna som efter Sigurdsens inledning belyser åldrandet med sina respektive fält som utgångspunkt, är några av de då mest namnkunniga. Här fanns Bengt Winblad, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet, en annan av dem som medverkar är Lars Bäckman, docent som talar om minnesfunktioner hos normalt Dagens allt äldre befolkning är en av samhällets utmaningar. När Riksbankens Jubileumsfond började intressera sig för detta, var det ännu inte ett lika belyst problem. åldrade personer. Tio år senare, 2002, utnämns han till professor i åldrandets psykologi och samma år beviljas han 2 miljoner kronor från Riksbankens Jubileumsfond för projektet Människans kognitiva åldrande: Betydelsen av dopaminfunktioner. Riksbanksfonden visar också kring åldrandeforskning uthållighet och förmåga att återuppta och påminna om tidigare 58 RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND 50 ÅR

prioriteringar. 2007 kommer stiftelsen att hålla en konferens på temat Det goda åldrandet en utmaning för politik och forskning. Inledningstalare är Daniel Tarschys, professor i statsvetenskap, styrelseordförande i Riksbankens Jubileumsfond fram till 2014 och vid tiden för konferensen regeringens utredare av lärosätenas självständighet. Som brukligt är när Riksbankens Jubileumsfond anordnar konferenser, är detta ett tillfälle att sammanföra beslutsfattare och forskare eller som Daniel Tarschys uttrycker saken: Poängen med konferensen är att tillsammans fundera över hur vi kan skapa oss bättre förståelse av det åldrande samhället. Här är jag övertygad om att det finns många samhällsvetenskaper som, självfallet vid sidan av medicinen, kan göra viktiga insatser, till exempel psykologi, socialt arbete, sociologi, ekonomi och statsvetenskap. Minnesforskaren Lars Bäckman forskar om minnesfunktionen när man blir äldre och om det går att påverka till exempel alzheimers med hjälp av dopamin. Han är en av många forskare som med Riksbankens Jubileumsfonds medel fokuserat på vad som händer när vi blir äldre. Ett annat exempel är det stora programmet Dementia: agency, personhood and everyday life, som psykologen LarsChrister Hydén leder. Bilden till höger visar hur alzheimers ser ut i hjärnan, där de rödgröngula fälten visar sjukdomen. Gertrud Sigurdsen var som tidigare socialdemokratisk minister intresserad av åldrandet och inte minst kring de sociala aspekterna av åldrandet. Bengt Pernow, som var ledamot av Riksbankens Jubileumsfonds styrelse, var tidigt ute med att uppmärksamma det grånande samhället. LÖNTAGARFONDERNA: EN NY BAS Det rådde inget tvivel om att den 1991 tillträdande borgerliga regeringen, med Carl Bildt som statsminister, hade avskaffandet av löntagarfonderna mycket högt på sin åtgärdslista. Frågan vad man skulle göra med de fonderade pengarna fick ett i bredare kretsar otippat svar när utbildningsministern och moderaten Per Unckel i december 1992 lade fram propositionen Forskning i frontlinjen. Förslaget var att 10 miljarder kronor skulle tillföras forskningen, via nyskapade stiftelser. Att satsa på forskning framstår som en närmast genial lösning. Ingen politiker, varken då eller nu, är mot forskning och den konfliktladdade löntagarfonds frågan hade därmed desarmerats. 10miljardersförslaget hade då varit på remiss hos lärosäten och forskningsråd och andra organisationer i sektorn. Precis som när 50 ÅR AV NYFIKENHET 59

Dan Brändström Riksbankens Jubileumsfonds vd mellan 1993 och 2006, Dan Brändström, var och är en kändis i forskningssektorn. Dan Brändström sägs sällan ha suttit still på kontoret eller vid sitt skrivbord. Tiden ägnades åt en rad, nästan oräknerliga aktiviteter, som stärkte stiftelsens internationella och nationella nätverk. I ett försök att göra det tydligt för det lilla men växande kansliet vad fonden sysslade med gjordes ett gigantiskt nätverk i form av lappar, som väl mest av allt visade hur aktiv Brändström varit i en rad mycket vida kretsar. Som ung forskare var Dan Brändström som förutnämnt med och byggde upp den statsvetenskapliga forskningen vid Umeå universitet som initierades med stöd av Riksbankens Jubileumsfond. Som direktör för Riksbankens Jubileumsfond mellan 1993 och 2006 kan man konstatera att Brändström fortsatte på den, sedan NilsEric Svenssons tid, obrutna traditionen av att de verkställande direktörerna har haft stor betydelse för stiftelsens arbete och inriktning. Precis som sin företrädare framhålls Brändströms sociala och diplomatiska talanger, han är helt enkelt trevlig att ha att göra med. En skillnad mellan de två är att NilsEric Svenssons intresse och engagemang var ensidigt inriktat på Riksbankens Jubileumsfond. Frånsett ett personligt intresse för idrott som gjorde att Svensson försökte få till stånd ett nytt Idrottsmuseum verkar Riksbankens Jubileumsfond ha varit hans dominerande ögonsten och hjärtebarn. Brändström däremot var och är fortfarande 2014 efterfrågad och aktiv också på annat håll. Om man kan tala om kändisar i forskningssektorn är han tveklöst en av dem. Riksbankens Jubileumsfond skapades 1964, väckte utsikten till riktigt stora pengar förväntningar och utlöste en febril lobbyverksamhet i forskningssektorn. Ledning och styrelse för Riksbankens Jubileumsfond tillhörde remissinstanserna och lobbyisterna. De uppvaktade utbildningsdepartementet med förslag, vilket kom att löna sig. Mistra, KKstiftelsen och SSF instiftades med de utskiftade löntagarfondsmedlen. De firar 2014 sitt 20års jubileum. Vårdalstiftelsen, som också grundades samtidigt och gav pengar till vård och allergiforskning, har avvecklats. 1993 beslutade riksdagen att inrätta Stiftelsen för Strategisk Forskning (ssf), kkstiftelsen, Vårdalstiftelsen och Stiftelsen för Miljöstrategisk forskning (mistra) samt att göra en donation till Riksbankens Jubileumsfond, för kulturvetenskaplig forskning. Riksbanksfondens då nye vd, Dan Brändström, tog tillfället att tacka utbildningsministern och hans statssekreterare med grötrimsinspirationen hämtad från Feldts rader i riksdagsbänken: Bröder, Löntagarfonder är ett jävla skit kan man tycka men att baxa dom till forskning är dock en lycka. Riksbankens Jubileumsfond kan 1994 kassera in resultatet av det framgångsrika lobbyarbetet, efter riksdagsbeslut får man ett tillskott på 1,5 miljarder kronor, den så kallade Kulturvetenskapliga donationen. 60 RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND 50 ÅR

FORSKNINGSPOLITISKT ENGAGEMANG Vad som kan kallas trender eller åtminstone tendenser påverkar själva forskningen, men också systemet för hur Sveriges offentliga forskningsfinansiering organiseras och förändras. Den nyss nämnda konferensen om åldrade arrangeras i samarbete med fas (nuvarande Forte), Vinnova och Vårdalstiftelsen. De två förra, fas och Vinnova, har då tillkommit som resultat av hur forsknings råden kom att organiseras, med upprinnelse i den förutnämnda wigzellska utredningen. Nästa steg blev tillsättande av en kommitté, och uppdraget att leda Organisationskommittén för genomförande av ny myndighetsorganisation för forskningsfinansiering, gick som förutnämnt till Dan Brändström. Han åtog sig uppdraget efter överläggning med Riksbankens Jubileumsfonds dåvarande ordförande Stig Strömholm. Dan Brändström har då också försäkrat att han inte är intresserad av någon chefspost på de kommande myndigheterna. Dan Brändström var efterfrågad som utredare. Han skulle så småningom komma att återfinnas på närmast oräkneliga uppdrag inom sektorn för forskning och högre utbildning. Han blir liksom sin företrädare ännu en stark ledare för Riksbankens Jubileumsfond, denna gång med ett tydligt internationellt engagemang. När Dan Brändström 2006, efter fjorton år som vd, summerar utvecklingen för Riksbankens Jubileumsfond under åren 1993 till 2006 kan han bland annat konstatera att kapitalet under hans första verksamhetsår uppgick till cirka två miljarder kronor, med en utdelning av totalt 60 miljoner kronor, varav endast Stig Strömholm, stridbar rektor för Uppsala universitet, var ordförande för Riksbankens Jubileumsfond mellan 1998 till 2002. 13 miljoner kunde ges till nya projekt. Vid utgången av 2006 uppgick märknadsvärdet av de samlade tillgångarna till tio miljarder kronor och det året kunde 327 miljoner kronor beviljas till stöd för nya program, projekt och infrastrukturella insatser. Forskningsfinansieringen under 1990talet hade som tidigare nämnts i hög grad handlat om hur den organiseras, med eller utan koppling till löntagarfondspengarna kom det under denna tid att ske en omvandling av hela forskningsfinansieringssektorn, tidigare forskningsråd försvinner och nya har bildats. 50 ÅR AV NYFIKENHET 61