Exempelsamling TPYT02 Lektion 1 1.1 AB Serenta har följande balansräkning i sammandrag (alla belopp i tusen kr). Tillgångar Skulder och EK Anläggningstillgångar 500 Eget kapital 400 Varulager 300 Långfristiga skulder 350 Likvida omsättningstillgångar 200 Kortfristiga skulder 250 Summa tillgångar 1000 Summa skulder och EK 1000 a) Beräkna balanslikviditeten. b) Beräkna soliditeten. 1.2 Kalle och Lucas driver var sitt företag och är bittra rivaler sedan länge. Hjälp dem att analysera företagen ur ett lönsamhetsperspektiv såväl som ur ett säkerhetsperspektiv. De har bett dig att beräkna och analysera fyra nyckeltal. De nyckeltal de vill att du beräknar är vinstmarginal, räntabilitet på totalt kapital, soliditet samt balanslikviditet. Förutom att beräkna nyckeltalen skall du också kommentera resultatet och beakta både lönsamhet och säkerhet. Till din hjälp har du nedanstående balans och resultaträkningar. Resultaträkning Kalle Lucas Nettoomsättning 8500000 kr 10000000 kr Rörelsekostnader -5000000 kr -6000000 kr Avskrivningar -1500000 kr -2000000 kr Resultat efter avskrivningar 2000000 kr 2000000 kr Finansiella intäkter 30000 kr 40000 kr Finansiella kostnader -530000 kr -740000 kr Res. efter fin. poster 1500000 kr 1300000 kr Skatt -450000 kr -390000 kr Årets resultat 1050000 kr 910000 kr Tillgångar Skulder & Eget kapital Kalle Lucas Kalle Lucas Anläggningstillgångar Eget kapital Fastigheter 2 000 000 kr 3 000 000 kr Aktiekapital 700 000 kr 1 400 000 kr Maskiner & Inventarier 3 000 000 kr 4 000 000 kr Balanserad vinst 2 000 000 kr 4 000 000 kr Årets resultat 1 050 000 kr 910 000 kr Omsättningstillgångar Varulager 650 000 kr 1 250 000 kr Skulder Kundfordringar 1 000 000 kr 500 000 kr Banklån 3 000 000 kr 2 000 000 kr Bank 800 000 kr 300 000 kr Kortfristig skatteskuld 450 000 kr 390 000 kr Kassa 50 000 kr 50 000 kr Leverantörsskuld 300 000 kr 400 000 kr Summa tillgångar 7 500 000 kr 9 100 000 kr Summa skulder 7 500 000 kr 9 100 000 kr
1.3 AB Saker och sånt som tillverkar de flesta prylar man kan tänka sig presenterar följande resultat- och balansräkningar. Samtliga belopp är i tusental kronor. Resultaträkning Nettoomsättning 4000 Rörelsekostnader -2300 Avskrivningar -600 Resultat efter avskrivningar 1100 Finansiella intäkter 50 Finansiella kostnader -200 Res. efter fin. poster 650 Skatt -195 Årets resultat 455 Tillgångar Anläggningstillgångar Skulder & Eget kapital Eget kapital Fastigheter 2 400 Aktiekapital 1 700 Maskiner & Inventarier 2 000 Balanserad vinst 1 430 Årets resultat 455 Omsättningstillgångar Varulager 400 Skulder Kundfordringar 400 Banklån 1 500 Bank 350 Kortfristig skatteskuld 195 Kassa 30 Leverantörsskuld 300 Summa tillgångar 5 580 Summa skulder & EK 5 580 Gör en enkel ekonomisk analys av företaget genom att beräkna vinstmarginal, räntabilitet på totalt kapital, soliditet samt balanslikviditet. 1.4 För ett företag gäller följande samband mellan total självkostnad och producerad mängd: Antal enheter Total kostnad 1 000 15 000 2 000 18 000 3 000 21 000 4 000 24 000 a) Beräkna de fasta kostnaderna. b) Beräkna de rörliga kostnaderna per enhet. c) Beräkna kostnaderna enligt minimikalkyl för en produktion av 3 000 enheter. d) Beräkna självkostnaden per enhet enligt normalkalkyl då den normala produktionen är 3000 enheter. e) Under ett år producerades 4 000 enheter. Hur mycket större (eller mindre) är de, enligt normalkalkyl, beräknade kostnaderna jämfört med de verkliga kostnaderna? Varför finns denna skillnad?
1.5 Ett företag på Östgötaslätten tillverkar fashionabla träskor som säljer bra bland främst traktens bönder. Företagets fasta kostnader uppgår till 54 000 kr per år och den rörliga kostnaden per par av träskor är 80 kr. Försäljningspriset är 200 kr per par och man säljer i dagsläget 600 par träskor per år. a) Rita ett resultatdiagram för företaget och markera nollpunktvolymen. Glöm inte att namnge de kurvor du ritar in. b) Beräkna nollpunktsvolymen per år för företaget. c) Beräkna säkerhetsmarginalen i % för den givna situationen. 1.6 Företaget Måleri AB tillverkar målarfärg för proffs. Eftersom kundgruppen är professionella målare så säljs färgen enbart i stora behållare. Försäljningspriset för en behållare är 800 kr och den rörliga kostnaden per behållare är 200 kr. Den fasta kostnaden per kvartal är 6 000 000 kr. a) Beräkna nollpunktsvolymen per kvartal. b) Rita ett resultatdiagram per kvartal och markera ut relevanta kurvor och nollpunktsvolymen. c) För att försöka öka effektiviteten i produktionen funderar företaget på att gå över till mer maskinell tillverkning och minska det manuella arbetet. Att införskaffa ytterligare en maskin skulle öka de fasta kostnaderna per kvartal med 450 000 kr. Givet att företaget för tillfället tillverkar 15 000 stycken per kvartal. Hur stor får den nya rörliga kostnaden per styck högst vara för att resultatet inte skall försämras? d) Utgå från den ursprungliga situationen i a). Antag att företaget i detta fall har en kapacitetsbegränsning som gör att de inte kan tillverka mer än 12 000 st. Om de vill tillverka mer än 12 000 st så måste de göra investeringar som ökar de fasta kostnaderna med 1 800 000 kr per kvartal. Den rörliga kostnaden och försäljningspriset per styck är fortfarande de samma. Illustrera denna situation i ett resultatdiagram där volymen på den horisontella axeln sträcker sig från 0 till 15 000. 1.7 Ett företag tillverkar två olika modeller av tänger, Albin och Bertil. I båda modellerna ingår titan. För tillverkning av en Albin behövs 70 g titan och för en Bertil behövs 130 g titan. Albin Bertil Pålägg för samkostnad per enhet 1,50 1,30 Vinst per enhet 2,00 2,60 Försäljningspris per enhet 12,50 12,30 Maximal efterfrågan per år 2000 st 2000 st Det har sedan en tid tillbaka varit svårt att få köpa så mycket titan som företaget behöver. Leverantören av titan har meddelat att man under nästa år enbart kan erhålla 270 kg titan mot 335 kg under tidigare år. Det är inte möjligt att köpa titan från någon annan leverantör. Ange nästa års produktion om företagets mål är att maximera vinsten på kort sikt.
1.8 Ett företag tillverkar bland annat tre olika typer av uppblåsbara badleksaker, Boll, Ring och Flotte. Så här i semestertider så ligger de lite efter i produktionen och hinner just nu inte med att producera allt de kan sälja. Den begränsande resursen i produktionen är den manuella arbetskraften och tack vare dålig planering så kommer det att ta ytterligare en vecka innan extra arbetskraft blir tillgänglig. Vilken av de tre produkterna är lönsammast att tillverka den kommande veckan innan den nya personalen kommer? Antag att allt som tillverkas kan säljas. Till din hjälp har du nedanstående enkla produktkalkyl och information om arbetstid. Boll Ring Flotte Särkostnad [kr/st] 3 2 5 Fördelad samkostnad [kr/st] 8 4 10 Vinst [kr/st] 4 4 5 Försäljningspris 15 10 20 Arbetstid per styck [min/st] 4 2 5 1.9 I ett företag tillverkas fyra olika produkter. Produkterna tillverkas av samma material, med samma maskin och med samma arbetskraft. Självkostnadskalkylen per styck har följande utseende (belopp i tkr). A B C D Direkt material 8 20 12 4 Direkt lön 12 20 8 16 Direkt maskinkostnad 20 8 12 28 Pålägg för samkostnader 16 40 24 8 Självkostnad 56 88 56 56 Försäljningspris 60 100 56 72 Timlön 48 kr/h Materialkostnad 20 kr/kg Maskinkostnad 40 kr/h Hur skulle du vilja rangordna de olika produkterna om avsikten är att maximera företagets vinst på kort sikt om: a) tillgången på arbetskraft är trång sektor? b) tillgången på material är trång sektor?
1.10 Nu när fotbolls-em snart är här vill många köpa sig en ny fotboll och försöka efterlikna sina hjältar, Zlatan, Ljungberg, Larsson etc. Företaget EM-bollen AB är marknadsledande på försäljning av fotbollar och har nu stor efterfrågan på sina tre modeller av fotbollar. De tre modellerna heter Zlatan, Larsson och Ljungberg. Samtliga modeller tillverkas i äkta skinn. På grund av den stora fotbollsfebern har det tagit slut på skinn till fotbollar på marknaden, men EMbollen AB har dock 600 kg skinn på lager kvar. Företaget vill använda det kvarvarande skinnet på bästa sätt. Nedan följer en sammanställning över de olika bollarna. Artikel Zlatan Larsson Ljungberg Försäljningspris [kr/st] 400 350 250 Särkostnader [kr/st] 150 200 100 Mängd skinn [kg] 0,4 0,5 0,3 Efterfrågan [st] 500 800 450 a) Förklara i ord hur företaget bör gå tillväga för att använda det kvarvarande skinnet för att maximera sin vinst. b) Räkna ut hur många bollar man ska tillverka av varje sort för att använda det kvarvarande skinnet på bästa sätt. 1.11 Företaget Allt i metall tillverkar bland annat produkterna X35 och Y44. Båda produkterna måste gå igenom både maskin A och Maskin B innan de är färdiga och inga andra produkter använder dessa maskiner. På grund av tillfälligt ovanligt hög efterfrågan på dessa produkter kommande månad har företaget insett att de inte har tillräcklig kapacitet att tillverka lika många enheter som de skulle kunna sälja. Det finns många företag som tillverkar liknande produkter så om de inte kan leverera nästa månad går kunderna till någon annan, man kan alltså inte spara leveranser till senare. Täckningsbidraget för en enhet av X35 är 35 kr och för en enhet av Y44 25 kr. Du får också veta följande om maskinerna och deras utnyttjande. Var och en av maskinerna kan utnyttjas 160 timmar varje månad. För en enhet av produkt X35 går det åt 1 minut i maskin A och 4 minuter i maskin B. För varje enhet av produkt Y44 går det åt 2 minuter i maskin A och 3 minuter i maskin B. Hur stort blir företagets maximala totala täckningsbidrag från dessa produkter under den kommande månaden?
1.12 Djupt in i Smålands skogar ligger en liten mekanisk verkstad som vanligtvis utför reparationer av maskiner och maskindelar. Nu har det dock dykt upp en ny möjlighet. Det visar sig nämligen att en exklusiv butikskedja fallit för en inredningsdetalj som de såg vid ett besök orsakat av en punktering. För att kunna tillverka produkten i lite större skala krävs det dock att ytterligare en person anställs. Månadslönen inklusive sociala avgifter skulle vara 30 000 kronor och är helt fast. Kostnader för material och övrigt skulle uppgå till 100 kronor per styck medan försäljningspriset till butikskedjan är 900 kronor per styck. a) Vad blir den genomsnittliga styckkostnaden vid nollpunktsvolymen? Inga beräkningar får göras enbart resonemang accepteras. b) Hur många enheter av denna produkt måste företaget minst producera varje månad för att det skall vara lönsamt för dem att anställa en person som tillverkar produkten? c) Om företaget dessutom måste investera i ytterligare maskiner för 50 000 kr för att klara av tillverkningen, hur många månader måste man då minst hålla på för att nå den kritiska volymen givet att man tillverkar och säljer 50 stycken varje månad?
Lösningsförslag Lektion 1 1.1 a) 2 b) 40% 1.2 resultat efter avskrivningar + fin.int. Vinstmarginal: VM omsättning Anger hur stor del av försäljningen som är vinst. 2000' + 30' 2000' + 40' VM Kalle 23,9% VM Lucas 20,4% 8500' 10000' resultat efter avskrivningar + fin.int. Räntabilitet på total kapital: r E Totalt kapital Avkastning (värdeökning) på företagets totala kapital. 2000' + 30' 2000' + 40' r T, Kalle 27% r T, Lucas 22% 7500' 9100' eget kapital Soliditet: Soliditet totalt kapital Mått på företagets motståndskraft mot långvariga förluster. 700' + 2000' + 1050' 1400' + 4000' + 910' Soliditet Kalle 50% Soliditet Lucas 69% 7500' 9100' omsättningstillgångar Balanslikviditet: Balanslikv iditet kortfristiga skulder Mått på hur väl företaget klarar att betala sina skulder när de förfaller till betalning. 650' + 1000' + 800' + 50'' 1250' + 500' + 300' + 50' BL Kalle 3,33 BL Lucas 2, 66 450' + 300' 390' + 400' 1.3 Resultat efter avskrivningar + fin.int 1100 + 50 Vinstm arg inal 29% omsättning 4000 Resultat efter avskrivningar + fin.int 1100 + 50 Räntabilit et på totalt kapital 21% Totalt.kapital 5580 Eget kapital 3585 Soliditet 64% Totaltkapital 5580 OT 400 + 400 + 350 + 30 Balanslikv iditet 2,38% Kortfristiga skulder 195 + 300
1.4 a) FK 12 000 kr b) RK 3 kr c) 3 kr d) 7 kr e) 28 000-24 000 4 000 högre 1.5 a) 180000 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 Nollpunkt- break even Totala intäkter Totala kostnader Fasta kostnader 0 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600 650 700 750 800 b) Nollpunktsvolymen är den volym där intäkterna är lika stora som kostnaderna dvs: Pris * Q 0 FK + rk/st*q 0 > Q 0 54000/(200-80) 450 st c) Säkerhetsmarginal (Verklig volym nollpunktsvolym)/verklig volym (600-450)/600 25% 1.6 a) Nollpunktsvolym då totala intäkter totala kostnader: FK 6000000 Pris Q0 FK + rörlig styckkostnad Q0 Q0 10000st Pris rörlig styckkostnad 600 b) Totala intäkter Totala kostnader 6 000 000 kr (FK) Nollpunktsvolym Q 0 10 000 st
c) För att resultatet inte skall försämras måste den intjänade rörliga kostnaden vara minst lika stor som den extra fasta kostnaden. 15000 rk 450000 rk 30 Den nya rörliga styckkostnaden får därför vara högst 200-30 170 kr. d) Totala intäkter Totala kostnader 6 000 000 kr 1.7 Beslutskriterium: maximera ä 12 000 st Pris(särintäkt) Samkostnad + särkostnad + vinst Särkostnad Pris-samkostnad-vinst TBA Särintäkt-Särkostnad vinst+samkostnad 2+1,5 3,50 kr/st TBB 2,60+1,30 3,90,, Tillverka A före B enligt beslutskriteriet.,, Tillverkning av 2 000 A enligt efterfrågan ger materialåtgången 140 kg. Rest på 130 kg titan. Tillverka 1 000 B. Produktionsprogram: XA2000st & XB1000st 1.8 På kort sikt kan endast särkostnaderna påverkas och därför skall täckningsbidraget maximeras för maximal lönsamhet den kommande veckan. Den produkt med högst täckningsbidrag i förhållande till använd arbetstid ger det högsta totala täckningsbidraget. Boll Ring Flotte Särintäkt [kr/st] 15 10 20 - Särkostnad [kr/st] 3 2 5 Täckningsbidrag, TB [kr/st] 12 8 15 Arbetstid per styck [min/st] 4 2 5 TB Arbetsminut [kr/min] 12/4 3 8/2 4 15/5 3
1.9 A B C D Särintäkt 60 100 56 72 Särkostnad 8+12+2040 20+20+848 12+8+1232 4+16+2848 TB/st 20 52 24 24 TB/arbetstimme 20/(12/48)80 124,8 144 72 TB/mtrlenh 20/(8000/20)0,05 0,052 0,04 0,12 a) Arbetskraft trång sektor - maximera TB/timme - rangordning C, B, A, D b) Material trång sektor - maximera TB/material - rangordning D, B, A, C 1.10 a) Företaget bör för att använda det kvarvarande skinnet på bästa sätt försöka maximera det totala täckningsbidraget. I första hand alltså producera de produkter som ger högst täckningsbidrag per kg skinn, i andra hand det som ger näst högst täckningsbidrag per kg skinn och i sista hand, om det finns något kvar, det som ger tredje högsta täckningsbidraget per kg skinn. b) Artikel Zlatan Larsson Ljungberg Försäljningspris [kr/st] 400 350 250 Särkostnader [kr/st] 150 200 100 Mängd skinn [kg] 0,4 0,5 0,3 Efterfrågan [st] 500 800 450 TB FP - särkost 250 150 150 TB/kg skinn 625 300 500 Prioritetsordning 1 3 2 Antal 500 530 450 Den produkt som ger högst TB per kg skinn är den som utnyttjar skinnet bäst och alltså den som ska tillverkas i första hand. Att tillverka 500 Zlatan kräver 0,4*500 200 kg < 600 kg. Kvar finns 400 kg. Att tillverka 450 Ljungberg kräver 0,3*450 135 kg < 400. Kvar finns 265 kg. 265 kg räcker till 265/0,5 530 Larsson.
1.11 Totalt tillgänglig tid är lika i båda maskinerna 160 timmar 9600 minuter. Båda produkterna använder mer tid i maskin B än i maskin A. Maskin B kommer därför vara flaskhals oavsett vilken produkt vi producerar. Alternativt kan vi räkna fram det samma genom att för var och en av produkterna se hur många som maximalt kan produceras i var och en av maskinerna: Produkt X35: Produkt Y44: Maxantal maskin A 9600/1 9600 st Maxantal maskin B 9600/4 2400 st Maxantal maskin A 9600/2 4800 st Maxantal maskin B 9600/3 3200 st I båda fallen är det maskin B som begränsar produktionen, alltså Maskin B är flaskhals. TTB(bara X35) 35kr/st * 2400st 84 000 kr TTB(bara Y44) 25 kr/st * 3200st 80 000 kr Svar: Det totala täckningsbidraget blir store om vi tillverkar X35. Max TTB 84 000 kr. (En alternativ lösning hade varit att prioritera enligt TB/minut i maskin B). 1.12 a) Vid nollpunktsvolymen är genomsnittskostnaden samma som försäljningspriset, dvs 900 kr/st. Fast kostnad 30 000 b) Q 0 37,5st / månad Pr is rörlig kostnad 900 100 c) Varje månad bidrar med 50*(900-100)-30 000 10 000 kr. 50000/10000 5 månader. Fås med resonemang om kritisk volym eller återbetalningstid, båda fungerar lika bra.