Fler tjejer på bygget

PEABJOURNALEN TIDNING FÖR PEABS ANSTÄLLDA, KUNDER OCH AKTIEÄGARE NR 1 MARS 2006 Peab tar skid-vm i mål God planering och laganda bakom nytt finskt projekt Nordens bästa golfbanebyggare Diana Palm, ny arbetschef, vill ha Fler tjejer på bygget

ledare Det är mycket nu NÄR PEABS BOKSLUT för 2005 presenterades i mitten av februari, såg vi att omsättningen ökat med 16 procent och antalet anställda ökat med 6 procent. Vi tyckte att vi hade fullt upp under 2004 och nu visade det sig att vi hade ännu mer fullt upp under 2005. Vi är givetvis mycket glada att konjunkturen och marknaden utvecklar sig som den gör och vår förhoppning är att det fortsätter. Men alla mynt har som bekant en baksida. Det vi önskar oss mest just nu är framförhållning. Vi leker med tanken att en kommun i Småland vill ha in anbud på en ny skola som skall vara klar till terminsstarten hösten 2007. Anbuden skall vara inskickade senast den 30 mars och efter beslut måste spaden i backen så fort som möjligt. Den lycklige entreprenören som fått jobbet beräknar byggtiden till 15 månader. Tidtabellen är med andra ord ytterst snäv och det finns inte något utrymme för störningar om skolan skall vara klar i tid. Om kommunen i Småland istället är ute i god tid och meddelar att de vill ha in anbud på en skola som skall vara klar till terminsstarten hösten 2008, kommer saken i helt annat läge. Då kan den lycklige entreprenören, som fått jobbet, planera projektet på ett sätt som alla inblandade parter tjänar på. Då blir det ett lägre slutpris beroende på bättre inköp, det blir bättre kvalitet på grund av att en handplockad organisation utför arbetet och att rätt underentreprenörer och leverantörer anlitas. Dessutom blir det betydligt mindre stress i arbetet. Det är inte svårt att förstå att framförhållning står överst på byggarnas önskelista. Generellt sett kan priserna sänkas med 10 15 procent när byggaren kan nyttja förtroendeentreprenadens alla fördelar. Det vill säga att komma in i tidigaste möjliga skede, använda färdiga system och bygga i serier, utveckla logistiken och dra nytta av lärdomarna från tidigare jämförbara projekt. GÖSTA SJÖSTRÖM Informationschef, Peab innehåll Peab tar skid-vm i mål................3 Profilen Mats Johansson.............6 Fler tjejer på bygget..................7 Ny på jobbet.......................9 Peab ska bli Nordens bästa golfbanebyggare...............10 God planering och laganda bakom nytt finskt projekt.............12 Bra start för Interoc i Göteborg.........13 Eldriven tågtrafik i Blekinge...........14 Brf Concordia i Malmö...............16 Samarbete sparar pengar åt alla........18 Peab bygger bro över Ångermanälven...19 Kokpunkten i Västerås...............20 Bo-butiken i Göteborg...............23 Sigtuna växer och frodas.............24 Analys, Anders Haskel...............25 Peab den lokala aktören............26 Peab bygger komuncentrum i Norge....28 Bokslutskommuniké................30 Krönika Att leka med ord............32 PEAB ÄR ETT AV NORDENS LEDANDE FÖRETAG INOM BYGG- OCH ANLÄGGNING. Koncernen bedriver bygg- och anläggningsverksamhet främst i Sverige men även i Norge och Finland. Dessutom ingår, huvudsakligen i Sverige, kompletterande byggrelaterade industriföretag inom fabriksbetong, betongprodukter och prefab, berg och grus, transporter, tillverkning och beläggning av asfalt samt maskin- och kranuthyrning. Koncernens omsättning överstiger 25 miljarder kronor och har ca 11 000 anställda. Peabs motto är att vara den lokala entreprenören nära kunden, med den stora koncernens möjligheter. PEABJOURNALEN är en tidning för Peabs anställda, kunder och aktieägare. Utgiven av Peab AB, Information, 260 92 Förslöv. Tfn 0431-890 00. Fax 0431-45 19 75. E-post info@peab.se Internet: www.peab.se REDAKTION Gösta Sjöström (ansvarig utgivare), Lilian Bringle samt journalister ur RHR/CCs nätverk.tidningen är producerad av RHR/CC, Gustav Adolfs torg 51, 211 39 Malmö. Tfn 040-777 30. Fax 040-799 15. www.rhr.se REPRO OCH TRYCK Holmbergs, Malmö Förslag på innehåll i PeabJournalen kan lämnas till gosta.sjostrom@peab.se eller lilian.bringle@peab.se Du kan även kontakta informationsavdelningen eller Peabs växel på tfn 0431-890 00. 2 PEABJOURNALEN 1/2006

Projekt Åre Peab tar skid-vm i mål FÖR ETT ÅR SEDAN kontaktades Peab av VM Backen 2007, ett bolag som ägs av Internationella Skidförbundet tillsammans med Skistar och Åres företagare. De ville ha hjälp med att bygga en ny VM-arena i Åre som skulle samla de befintliga backarna och skapa ett gemensamt målområde. Målsättningen var att allt skulle stå färdigt till säsongstarten 2005, vilket innebar att tidsplanen var mycket kort. Tack vare att vi arbetade i en förtroendeentreprenad kunde vi lösa det, men det krävde en stor ansträngning, berättar Thomas Anderson, arbetschef för Åreprojekten och divisionschef för Peab. Lösningen blev att kraftsamla divisionernas olika resurser och jobba över regionsgränserna. Folk från tre regioner har varit på plats sedan april och arbetat 12 timmar Förberedelserna inför de alpina världsmästerskapen i skidor 2007 i Åre pågår för fullt. Peab har fått många projekt och kraftsamlar i Åre. Bland annat bygger man ett nytt stationshus och en ny VM-arena med ett gemensamt målområde i internationell klass. om dagen, sju dagar i veckan. Som mest har 110 man varit på plats samtidigt. En av anledningarna till det pressade tidsschemat var att det krävdes en ombyggnad och omläggning av E14 för att möjliggöra en ny nedfart för damernas störtlopp och skapa plats för det nya målområdet. Den befintliga backen passerade över vägen på en 35 meter bred bro som revs och ersattes med en 135 meter lång tunnel med två körfält och en gång- och cykelbana. I och med detta kunde E14:s sträckning flyttas 25 meter närmare backen och på så vis kunde man skapa ett brantare och bredare målområde. I och med att vägen flyttades, byggdes även en ny anslutande vägsträcka på 535 meter öster och väster om tunnelmynningarna. PEABJOURNALEN 1/2006 3

Projekt Åre När det gamla stationshuset invigdes 1882, föddes det moderna Åre. Idag är huset K- märkt och för att klara tillströmningen av turister har Peab byggt ett nytt, vilket också ska tjäna som ett komplett handelscentrum. För att hålla de branta slänterna upp mot backen på plats byggdes en borrad rörspont i olika nivåer. Sponten sträcker sig över 285 meter och är som högst 18 meter. Allt detta genomfördes i högt tempo, bland annat byggdes hela tunneln på bara tre månader. Planfria korsningar Även målområdet erbjöd en utmaning. För att kunna skapa ett gemensamt målområde i internationell klass för alla nedfarter, fick Peab flytta runt på motsvarande 50 000 kubikmeter jordmassor. Och av dessa bestod mer än hälften av den för lokalbefolkningen ökända Blåhallen. Thomas Anderson, bland annat ansvarig för Åre-projekten. Det är en moränlera som har en ganska speciell egenskap: När den är packad har den en volymvikt som betong, men när den är lös och det regnar, så blir den flytande, berättar Thomas Anderson. Lyckligtvis var det uppehållsväder under en stor del av detta moment. Förutom att iordningställa VM-arenan, ett område på 400 000 kvm med en höjdskillnad på 600 meter, har Peab även format nedfarten för damernas störtlopp och justerat de övriga nedfarterna i VM-arenan. Men även om det är VM, innebär det inte att alla backar stängs av för vanlig skidåkning. Och för att kunna hålla vissa nedfarter öppna trots att det tävlas, har Peab grävt ner två plåttrummor som är drygt 80 meter långa och mer än fyra meter i diameter. På så vis skapas planskilda korsningar för skidåkarna vilket gör att stora delar av skidanläggningen är tillgänglig för besökare även när VM-backarna är avstängda. Trots den pressade byggtiden har Peab inte tagit några genvägar när det gäller att minimera miljöpåverkan. Mycket arbete har bland annat lagts på att minimera sedimenttransporten från arbetsområdet. Hela området avvattnas naturligt via bäckar som mynnar ut i Åresjön, och för att förhindra att sediment når till sjön har Peab bland annat lett om bäckar uppe på berget, byggt en sedimenteringsdamm i anslutning till sjön och lagt ut länsar vid bäckmynningarna. Den 3 oktober släpptes trafiken på genom tunneln. Sedan följde fem veckor då snövatten sprutades på backarna. Allt blev klart fem veckor innan skidsäsongen som tog sin början i december. Nytt stationshus När stationshuset i Åre invigdes 1882 innebar det att byn kopplades samman med Stockholm och resten av Sverige. I praktiken kan man säga att det moderna Åre föddes och byn blev snabbt en av Sveriges mest betydelsefulla turistdestinationer. Antalet turister som strömmar till Åre har genom åren blivit allt fler. I och med att det gamla stationshuset är K-märkt får det inte byggas ut, vilket efterhand har gjort behovet 4 PEABJOURNALEN 1/2006

av att bygga en ny järnvägsstation allt mer akut. Lagom till VM 2007 bygger därför Peab, på uppdrag av Åre Station AB, ett nytt stationshus en bit från det gamla. Det nya stationshuset skall dock bli mer än bara en av- och påstigningsstation för tågresenärer. Tanken är att det ska bli ett resecentrum en välkomstportal och en strategisk knutpunkt för buss- och tågtrafiken till och från Åre. Byggnaden, som ska stå färdigt i slutet av nästa år, kommer att rymma ett parkeringsgarage, ett antal butiker och naturligtvis även väntrum och förvaring. Kommunen planerar även att öppna en turistbyrå, ett museum och ett bibliotek. Det blir mer som ett handelscentrum än en järnvägsstation, berättar Jan-Erik Wikén, arbetschef på Peab. Jan-Erik Wikén är även inblandad i några andra projekt som pågår i Åre just nu. Förutom stationshuset bygger Peab bland annat ett nytt målhus för speaker och tidtagning i målområdet och två hus med 23 lägenheter i varierande storlekar för en bostadsrättsförening. För tillfället är det VM 2007 som är drivfjädern och skapar många projekt, menar Jan-Erik Wikén. Vi får bara hoppas att det fortsätter att satsas även efter tävlingarna. Vilken nog är troligt med tanke på att målet, enligt kommunens och näringslivets tillväxtstrategi Vision 2011, är att öka antalet turister som besöker Åre med 50 procent till 2011. text JOHAN BERGQVIST Projekt Åre Projektnummer 1306 330 Projektnamn Nybyggnad Stationshus Kontraktssumma ca 130 Mkr Arbetschef Jan-Erik Wikén Byggt 2005 2007 Projektnummer 1306 325 Projektnamn Brf Fresk Kontraktssumma ca 53 Mkr Arbetschef Jan-Erik Wikén Byggt 2005 2006 Projektnummer 1306 321 Projektnamn Åre Kläppen Kontraktssumma ca 2,6 Mkr Arbetschef Jan-Erik Wikén Byggt 2004 2005 Projektnummer 1306 317 Projektnamn Lien lägdan Kontraktssumma ca 72 Mkr Arbetschef Jan-Erik Wikén Byggt 2003 2005 Jan-Erik Wikén, arbetschef på Peab. Projektnummer 1306 332 Projektnamn Målhus VM 2007 Kontraktssumma ca 2,8 Mkr Arbetschef Jan-Erik Wikén Byggt 2005 Projektnummer 1308 200 Projektnamn Multihallen Kontraktssumma ca 310 Mkr Projektchef Gunnar Blomgren Byggt 2002 2004 Projektnummer 1308 203-204-205 Projektnamn Time Share Kontraktssumma ca 37 Mkr Arbetschef Bertil Jacobsson resp Gunnar Johansson Byggt 2003 2004 Projektnummer 1306 303 Projektnamn Tott Hotell & Spa Kontraktssumma ca 50 Mkr Arbetschef Jan-Erik Wikén Byggt 2002 2003 Projektnummer 1306 508 Projektnamn Lifthus Kontraktssumma ca 1,5 Mkr Arbetschef Jan-Erik Wikén Bygg 2002 Projektnummer 1306 836 Projektnamn Villa Tottebo Kontraktssumma ca 1,8 Mkr Arbetschef Jan-Erik Wikén Byggt 2001 Projektnummer 1306 835 Projektnamn Teknikhus Kontraktssumma ca 2,3 Mkr Arbetschef Jan-Erik Wikén Byggt 2001 PEABJOURNALEN 1/2006 5

profilen Ålder 55 Familj Karin (sedan 33 år) och barnen Malin, 30, och Daniel, 28 Bor Liten gård i Kvinnaböske, på bekvämt avstånd från Förslöv Senast lästa bok Konsten att vara snäll av Stefan Einhorn Reser gärna till Egna stället i Spanien efter mycket resor i förra jobbet fanns behov att känna igen lukten i handdukarna Fritidsintressen Tre F fotboll (spelat bland annat i Hammarby), familj och flygning (eget certifikat), dessutom mat och resor. Mats Johansson personalchef som fortsätter att rulla boll LIVET MED FOTBOLLEN tog inte slut för Mats Johansson när han ställde upp dojjorna på hyllan. Sedan tio år är han ordförande i Ängelholms FF och yrkesmässigt har han som konsult hämtat mycket inspiration från fotbollens och idrottens värld. Väldigt mycket i ett företag går att förklara med termer från fotbollen. Alla vet ju vad en lagspelare är och vad skönt det är att ha en chef som kan peppa upp gänget. Modellen är giltig i vilket företag som helst, menar Mats Johansson. Mats Johansson flyttade från Skåne till Stockholm 1971 för att spela fotboll i Hammarby. Han blev också anställd i konsultföretaget Sinova. Men återflytten kom efter bara fyra år när kontoret för södra Sverige skulle etableras och familjen hamnade i Kvinnaböske. FYRA ÅR SENARE blev det retur Stockholm igen, nu som VD. Familjen var dock kvar i Skåne och Mats pendlade eller bodde i övernattningslägenhet. År 2000 köpte amerikanska Right Management Consulting företaget och Mats blev ansvarig för Europaverksamheten i 14 länder. Många resor blev det men också spännande och kul på många vis. 2004 tog det emellertid slut när den amerikanska ledningen byttes ut. Mats Johansson valde att 2005 starta egen verksamhet. Det var då han träffade Mats Paulsson som gärna ville ha en utomståendes syn på sakernas tillstånd i Peab. Efter Sälenkonferensen 2005 skrev han en rapport till ledningen och efter samtal med Mats Paulsson och Göte Brännvall fortsatte samarbetet med Peab på konsultbasis, för att övergå till fast anställning sedan årsskiftet 2005/06. Det ska mycket till för att släppa rollen som fristående konsult, säger Mats, nästan förvånad över detta nya karriärsteg. I Peab hittade jag ett företag med spännande och drivande människor, annorlunda än något annat företag jag arbetat med. EN FRÅGA SOM MATS ska arbeta speciellt med är hur Peab kan utvecklas till ett större bolag men undvika den byråkrati som lätt smyger sig in. Det gäller att bevara dagens entreprenöranda även om det givetvis måste finnas regler och system som stöttar verksamheten. Personalfrågan är mycket viktig. Vi vet att många kompetenta medarbetare kommer att gå i pension de närmaste åren. Hur får vi nya duktiga ledare, hur får vi in flera unga människor i företaget och hur tar vi hand om dem och får dem att växa. Delvis är detta också en branschfråga. Byggföretagen har mycket att erbjuda dagens unga, både killar och tjejer. Vi ska vara med och påverka attityderna i en positiv riktning. I sitt nya arbete kommer Mats Johansson åter att ha nytta av idrotten. Det handlar i slutänden om hur vi får ett vinnande lag. text ANDERS KJÄLL 6 PEABJOURNALEN 1/2006

Fler tjejer på bygget DET ÄR RÄTT MÅNGA som blir förvånade när de möts av en kvinna på bygget, berättar Diana Palm. Men när den första överraskningen lagt sig kommer i stället en stor hjälpsamhet. Jag tror att det finns en viss fördel med att vara kvinna i en så mansdominerad bransch som byggbranschen än så länge är. Diana Palm är ny i Peab, färdig teknologie kandidat från Chalmers i somras dock med ett par praktiksomrar som erfarenhet. Utbildningen är treårig och innehåller både teknik och ekonomi. I den teknikerdominerade byggsektorn kan säkert ett par injektioner affärsutveckling med ekonomisk inriktning komma väl till pass. För närvarande arbetar Diana som arbetsledare på ett skolbygge i Örnsköldsvik. Ytan är drygt 10 000 kvm och med underentreprenörer finns det mellan 40 och 50 gubbar här. Det här är stort för att vara i Norrland. Fördelen med att hamna på en stor arbetsplats direkt är att det finns så mycket att lära sig, säger hon. Än så länge vill Diana inte riktigt kalla sig arbetsledare. Jag tycker nog att jag pryar en hel del, jobbar bland annat med utsättning av väggar, hjälper snickarna med att läsa ritningar men de har ofta så stor erfarenhet att jag kan lära mig lika mycket av dem som de får hjälp av mig. Det här med att vara ensam kvinna på byggplatsen är inget Diana vill göra en stor affär av. Jag har bara positiva erfarenheter och trivs jättebra med Peab som arbetsgivare och med mina arbetskamrater, säger hon. Blandning det bästa Stämningen på arbetsplatsen blir så klart annorlunda när det är mycket killar än om det hade varit mest tjejer. Killar är rakare, men det gillar jag. Samtidigt blir det förstås roligt när fler tjejer söker sig till byggbranschen. En blandning är ofta det allra bästa. Jag uppfattar det som att många killar uppskattar att det också kommer tjejer in i arbetslaget. Jargongen blir annars lätt lite grabbig och det passar säkert inte alla. Med kvinnor med i gänget måste man skärpa till både sitt språk och sig själv lite grand och det kan alla vinna på. Men visst finns också de där vanliga problemen när enkönade arbetsplatser börjar luckras upp. Det händer ju att grabbarna glömmer att låsa toadörren, men de lär sig ju så småningom. Duschen är däremot inga PEABJOURNALEN 1/2006 7

problem, jag väljer att duscha hemma i stället. Men det här är verkligen bagateller de positiva delarna i jobbet väger lätt upp detaljer av det här slaget. Mycket viktigare är att bli bra bemött och ha en lättsam stämning och det har vi här. Tur med jobb Diana och hennes man har nyligen flyttat till Örnsköldsvik. För mig var det att komma tillbaka, jag är född i Ö-vik. Det har känts jätteroligt och tursamt att få jobb direkt, säger Diana. Hur tror du det blir på jobbet om ni får barn så småningom? Det blir väl inte så annorlunda för mig än vad det är för en kille de blir ju föräldrar också, menar Diana. Möjligen är en arbetsgivare med få kvinnor anställda inte så vana vid föräldraledigheter som i kvinnodominerade yrken. Men jag kan inte tänka mig att det blir några problem den dagen det blir aktuellt. Den närmaste framtiden verkar emellertid jobbet vara det som gäller för Diana. Det finns så oerhört mycket att lära om ett bygge och om hela byggmarknaden. Det känns som att jag måste kunna mycket mer än idag för att veta vad nästa steg blir, om det blir mot arbete som platschef eller om det blir mot ett kontorsjobb som exempelvis entreprenadingenjör. Men visst är det härligt att vara i en bransch med så många olika möjligheter att utvecklas. Datorer en åldersfråga Vad kan du tillföra på ett bygge som nyutbildad? Vi är nog vana från skolan att använda datorer mycket mer än vad många av de äldre gör. Det innebär möjligheter att effektivisera arbetet. Just när det gäller datorer tycker jag nog att det finns lite av en generationsskillnad, menar Diana. Vad skulle du ge Mats Paulsson för råd om du hade honom framför dig? Oj, nej, jag är nog alldeles för ny både i branschen och i Peab för att ge några rekommendationer om hur styrningen ska vara eller vad som borde ändras. Jag får nog jobba på och lära mig mer innan jag tar på mig rollen som VDs rådgivare. text ANDERS KJÄLL 4 frågor till Mats Johansson Peab är liksom branschen mansdominerat. Vad ska Peab göra för att Diana Palm och andra tjejer i Peab ska få fler kvinnor som arbetskamrater, personalchef Mats Johansson? Långsiktigt handlar det om att byggbranschen ska komma in tidigt i utbildningskedjan, nästan redan på dagis. Alla barn gillar att snickra och spika, det är något att arbeta vidare med. Men så har det väl alltid varit och ändå är det mest män i byggföretagen. Hur ska fler tjejer lockas? Det finns många fördomar som måste bekämpas. Till exempel att byggjobb är ett tungt och smutsigt arbete. Byggarbete är ett spännande och modernt yrke med mycket goda utvecklingsmöjligheter. Men det är lätt att inse att mycket av detta arbete än så länge är ogjort. Vad menar du med att det är ett modernt yrke? Det lämnar utrymme för personliga initiativ, något som unga människor är vana vid från skolan. I byggbranschen kan du såväl utvecklas som utveckla. Jag tror också att du i byggbranschen har lätt för att bli belönad för insatser utöver det förväntade. Inte minst eftersom vi är på väg in i ett generationsskifte. Vad kan Peab göra i det korta perspektivet? Vi vill gärna anställa fler kvinnor. Ett sätt är att vara mer tydliga i vårt budskap vid rekryteringar. Det handlar också om att skapa bättre förutsättningar för kvinnor och unga människor över huvud taget. Det kan innebära en större flexibilitet för barnföräldrar (gäller förstås också pappor). Vi måste också jobba för att bli en bättre arbetsgivare och kunna svara upp mot krav och förväntningar som dessa unga och ambitiösa människor har. En hel del kan säkert bli bättre men redan denna vetskap är ett steg mot en bättre balans. text ANDERS KJÄLL 8 PEABJOURNALEN 1/2006

Ny på jobbet Henrik Olsson, Mättekniker Haparanda Vi träffade tre nyanställda hur är det att vara ny i Peab? Namn Henrik Olsson Yrkestitel mättekniker Ålder 27 Familj Singel Bor Boden Fritidsintresse Träna och umgås med vänner Utbildning Nästan magister i rymdteknik Började i Peab Sommajobbade i juni, började i augusti Arbetsplats Haparanda Aktuellt projekt Ikea, Haparanda Stiger upp 6.00 Varför valde du att jobba i Peab? Det var mer Peab som valde mig. Att jag hamnade på Peab var mest en slump. Hur var den första dagen på jobbet? Jag kommer inte ihåg riktigt, men jag har för mig att det var halvstressigt som alltid. Fick du någon introduktionskurs? Hur var den? Det var ingen särskild kurs, men jag gick bredvid en annan utsättare i en vecka. Vad har du för arbetsuppgifter? Jag läser ritningen, mäter och talar om för de andra byggarna var allt ska vara. Jag markerar exempelvis var de ska gräva eller ställa ut plintar. En annan del av mitt jobb är att kvalitetssäkra efteråt så att allt stämmer med ritningarna. På vilket sätt har du haft nytta av dina tidigare erfarenheter? Farsan jobbar på Peab så jag har en del av det här från barnsben. Min akademiska utbildning var egentligen lite mer teknisk men jag har nytta av den. Vad är det bästa med din arbetsplats? Att det är bra personal och att det är lätt att ha att göra med cheferna. Vad kunde förbättras på din arbetsplats? Det kunde ha varit lite varmare. Just nu har vi minus 27 grader i Haparanda. Vad är din drivkraft på jobbet? Att få arbeta med nya grejor och att få lära sig någonting och utvecklas. Vilka förväntningar har du på framtiden? Jag vet faktiskt inte än. Jobbet är fortfarande så nytt. Michael Schwieler, Projektledare Solna Namn Michael Schwieler Yrkestitel projektledare Ålder 41 Familj 3 barn Bor Täby Fritidsintresse Mina barn, golf, social samvaro Utbildning Civilingenjör Började i Peab 1 december, -05 Arbetsplats Solna Aktuellt projekt Fruängen Centrum, Kolmilan Stiger upp 6.45 Varför valde du att jobba i Peab? Jag var sugen på att få jobba för en lite större arbetsgivare och få fler arbetskamrater. Att komma in i ett tidigt skede och att få jobba i egen regi intresserade mig också. Dessutom ligger min nya arbetsplats mycket närmre mitt hem. Hur var den första dagen på jobbet? Mycket bra. Jag kände mig välkommen direkt. Arbetsrum, telefon och allt praktiskt var redan ordnat. Dessutom hade någon ställt in en blomma på rummet, vilket jag tycker var en fin gest. Fick du någon introduktionskurs? Hur var den? Det kommer olika kurser allteftersom i ämnen som datahantering, Peabs värderingar och så vidare. Jag tycker att det finns bra möjligheter för den som vill komma igång snabbt. Vad har du för arbetsuppgifter? Huvuddelen av mina arbetsuppgifter ligger innan själva produktionsstarten, och då i form av bland annat planarbeten, projektering och upprättande av ekonomiska planer. På vilket sätt har du haft nytta av dina tidigare erfarenheter? Mycket av det jag gör nu har jag gjort på tidigare arbetsplatser också, till exempel projektering och budgetering. Vad är det bästa med din arbetsplats? Att det är en så pass öppen miljö. Det är kort till cheferna och det finns inga stängda dörrar. Folk delar med sig av sina framgångar och av sina misstag. Det gillar jag. Vad kunde förbättras på din arbetsplats? Inget som jag kan komma på just nu. Vad är din drivkraft på jobbet? Att kunna skapa något bestående och konkret så att jag kan vända mig om och titta på det jag åstadkommit. Jag hoppas att den positiva stämningen inom Peab finns kvar och att jag kan fortsätta att utvecklas. Vilka förväntningar har du på framtiden? Men det lär inte vara så svårt eftersom det verkar finnas utvecklingsmöjligheter åt alla håll och kanter inom det här företaget. Hans Hoflin, Vägvakt Hammarstrand Namn Hans Hoflin Yrkestitel vägvakt Ålder 58 Familj Fru och tre barn Bor Ragunda, utanför Hammarstrand Fritidsintresse Amerikanska bilar, Rock n roll. Utbildning Gymnasiet Började i Peab September -04 Arbetsplats Hammarstrand Aktuellt projekt Underhåll Stiger upp 6.00 (4.00 vid jour) Varför valde du att jobba i Peab? Tidigare jobbade jag för Vägverket. När Peab tog över ansvaret för den här vägsträckan så sökte jag, och fick, jobbet. Hur var den första dagen på jobbet? Bra. Fick du någon introduktionskurs? Hur var den? Nä, vi träffades och pratade som vanligt. Vad har du för arbetsuppgifter? Jag kollar vägar, skyltar och väglag. När jag har jour är jag ansvarig för att ringa ut åkarna när det är dags att ploga, salta och sanda. Sammanlagt har vi ansvar för 90 mil väg som vi håller koll på med hjälp av daglig tillsyn och SMHIs prognoser via Internet. På vilket sätt har du haft nytta av dina tidigare erfarenheter? Innan jag arbetade på Vägverket var jag reparatör av bilar och traktorer. Det är inte så dumt att vara händig i det här jobbet eftersom det är väldigt varierande arbetsuppgifter. Vad är det bästa med din arbetsplats? Kamraterna och arbetsledningen. Vi har väldigt trevligt. Jämfört med min tidigare arbetsplats är det enklare i Peab. Det är mindre papper och rakare beslutsvägar. Vad kunde förbättras på din arbetsplats? Vet inte. Inget speciellt. Vad är din drivkraft på jobbet? Kamratskapen. Vilka förväntningar har du på framtiden? Att det ska gå bra för oss och för driftsområdet och att vi alla får vara friska och glada. text HANS RAMEL PEABJOURNALEN 1/2006 9

Peab ska bli Peab har fått uppdraget att bygga norra Europas största golfanläggning utanför Malmö. Projektet, med en budget på 225 Mkr, ska stå färdigt 2008. Men det är inte bara i Malmö det satsas, över hela Sverige läggs allt mer resurser på golfbanor och golfklubbar. Peabs VD, Mats Paulsson, anser att det är viktigt att Peab bygger upp en kompetens för golfbanebygge, på samma sätt som man tidigare gjort när det gäller skidanläggningar, köpcentrum och sjukhus. Nordens bästa golfbanebyggare GOLFINTRESSET I SVERIGE är rekordstort. Antalet medlemmar i klubbar som är anslutna till Svenska golfförbundet överstiger nu 600 000. Men antalet banor är bara 500 stycken. Det innebär 1 200 golfspelare per bana vilket, enligt en publicerad artikel i Veckans Affärer, förmodligen är bland de flesta i världen. Golfbanor och golfklubbar är med andra ord en bristvara i det här landet. Anledningarna tros vara flera. Mycket beror på att golfbanorna byggts av klubbar som är uppbyggda enligt demokratiskt föreningstänkande. Denna struktur har gjort det svårt att ta in externa finansiärer eftersom man inte kunnat erbjuda så mycket inflytande som varit nödvändigt. Golfbana som investering Tidigare har reglerna från golfförbundet varit sådana att det nästan inte var möjligt att bygga en golfbana utan att ha en klubb som stod bakom. Detta om man ville att golfarna skulle kunna spela på fler banor än sin egen. Nu har reglerna emellertid luckrats upp så att även bolag kan bygga banor som ingår i samarbetet med Svenska golfförbundet. En annan nyhet som gjort det lättare att genomföra stora golfprojekt är att det nu blivit tillåtet att sälja överlåtbara spelrätter, som kan liknas vid golfaktier, för att finansiera bygget. Dessa förändringar har tillsammans öppnat upp för möjligheten att bygga golfbanor som industriella riskkapitalprojekt, till skillnad från tidigare när golfbanor ofta byggdes av entusiaster i en förening som bildats för att de lokala golfarna skulle ha någonstans att spela. I kombination med den stora efterfrågan på nya banor som finns har de uppluckrade reglerna medfört att byggandet av stora golfanläggningar har tagit ny fart i Sverige de senaste åren. De 20 största golfprojekten i Sverige just nu har en sammanlagd budget på mellan 1,3 och 1,4 miljarder kronor. Det allra största av dessa projekt heter PGA of Sweden National Golf Resort. Det ska 10 PEABJOURNALEN 1/2006

PGA of Sweden National Golf Resort Budget 225 Mkr Kontraktssumma 150-175 Mkr Antal hål 36 + Arkitekt Kyle Phillips Klart Säsongen 2008 placeras utanför Malmö och kontraktet har gått till Peab. Störst i norra Europa PGA of Sweden National Golf Resort kommer att bli en arena för riktigt stora tävlingar, säger Mats Paulsson. Anläggningen, som ska få i varje fall 36 hål (möjligen 18 till i ett andra skede), finansieras av ett antal externa krafter där familjen Paulssons Bjäre Invest är den allra största, enskilda, finansiären. Banan byggs tillsammans med den svenska delen av organisationen för professionella golfspelare PGA och ska vara färdig för spel 2008. Den kommer då att vara norra Europas största golfanläggning med bland annat ett väl tilltaget publikområde. Man har förstås siktat högt och målsättningen är att få arrangera prestigefyllda Ryder Cup 2018. Placeringen, strax utanför Malmö och bara ett stenkast från Öresundsbron, är förstås ingen slump utan ska göra sitt till för att göra det hela till en väldigt populär anläggning. Man söker just nu efter ett bra hotell som vill etablera sig vid banan och planerar redan för de bostäder som ska byggas runt anläggningen. Att bo bredvid golfbanan kommer att vara ett mervärde som folk är beredda att betala för, tror Mats Paulsson. Han syftar på att exploateringen av fastigheter runt omkring en golfanläggning innebär en stor affärsmöjlighet. Här finns stora möjligheter att göra bra affärer på turist- och fritidsbostadsmarknaden och Peab kommer att vara med och bygga. När vi bygger golfbanor så inriktar vi oss på helhetsintrycket för slutkunderna, golfarna. De ska bli trevligt bemötta när de kommer för att spela. Det är oerhört vikigt, säger Mats Paulsson. Golfkompetens byggs upp Tanken är att den stora anläggningen utanför Malmö ska bli ett bra exempel på att vi är duktigast på golfbanor och golfanläggningar, säger Mats Paulsson. Visionen är att bli Nordens främsta golfbanebyggare. För att åstadkomma det vill Mats upprepa tidigare framgångskoncept. Vi ska jobba på samma sätt som vi redan gjort inom andra områden på Peab, till exempel sjukhus, hotell, broar och köpcentrum. Där har vi tagit med oss det vi lärt oss från ett ställe till ett annat och så småningom utvecklat en unik kompetens på området, säger Mats. text HANS RAMEL PEABJOURNALEN 1/2006 11

Kaari-talo; Helsingfors God planering och laganda bakom nytt finskt projekt BYGGNADSCHEF HEIMO HANTULA är stolt över projektgruppens förmåga och resultat. Vi kunde presentera en god organisation redan i anbudsskedet. Våra referenser påverkade också utgången. Beställarens sökte en väl fungerande organisation som kunde leva upp till projektets kvalificerade krav. De är mycket nöjda med förverkligandet och har till och med föreslagit att Peab Seicon ska anmäla Kaari-talo till tävlingen Vuoden työmaa (Årets byggnadsplats). Det finska livsmedelsverket bygger lokaler till ett nytt ämbetsverk i Helsingfors för livsmedelsövervakning och veterinärmedicinsk forskning. Ämbetsverket, med arbetsnamnet Kaari-talo, omfattar kontors- och laboratoriebyggnader med höga tekniska krav, bland annat på renutrymmen. Peab Seicon Oy blev huvudentreprenör för de byggtekniska arbetena då man direkt kunde presentera en väl fungerande organisation. Omfattande entreprenad Entreprenaden består av ett forskningslaboratorium för forskningsanstalten för veterinärmedicin och livsmedel EELA, kontrollcentralen för växtproduktion KTTK, livsmedelsämbetsverket EVI, samt skogshushållningsministeriet MMM. Projektet har ritats av Arkitektbyrån Lahdelma & Mahlamäki Oy från Helsingfors. Entreprenaden kördes igång i december 2004 och beräknas bli klar i mitten av juni 2006. Peab Seicon är huvudentreprenör för 40 till 50 underentreprenörer. Entreprenadens bruttovärde är cirka 412 Mkr och omfattar cirka 100 000 kubik eller 20 000 kvm. Avancerad planering Entreprenaden har delats upp i två mindre byggarbetsplatser, som hålls igång samtidigt men på olika nivåer. Det förenklar kontrollen, och byggandet av huskropparna kan samordnas med de olika inre installationsarbetena. En nätverksplan för tider, platser och resurser tillåter en precis synkronisering av arbetsförloppen. Kaari-talo är en speciell byggnad där allt från logistik till ansvarsfördelning och särskilda byggtekniska frågor är planerade i detalj. Det finns helt enkelt inga svaga länkar. Dessutom har Peab Seicon stor erfarenhet av renutrymmen och specialbyggande, vilket kommer väl till pass, säger Heimo Hantula. Vi har till exempel följt de finska normerna för ren inomhusluft på 12 PEABJOURNALEN 1/2006

Bra start för Interoc i Göteborg! För två och ett halvt år sedan förvärvades Interoc Fasad AB och Interoc Plattsättning AB av Peab. Omsättningen ökade och Peab, med dotterföretaget Interoc, blev branschledande även inom plattsättning. Interocs VD, Christer Nordin, såg ljust på framtiden. Interoc ska bli ännu större och mycket lönsammare! Ett uttalande som besannats. P1-nivån enligt Sisäilma 2000 (Luften inomhus 2000) och använt en ny metod för centraldammsugning, som vi hoppas mycket på inför framtiden. God laganda På det personliga planet har den projektansvarige Ari Rinta-Rahko lyckats bra. Ari har skapat ett team med mycket bra laganda. Han är en före detta idrottsman som är van vid teamarbete. Atmosfären är effektiv men samtidigt jovial och full av humor. Här jobbar ingen med rynkor i pannan, säger Heimo Hantula. text GUNNAR EKBERG Heimo Hantula, byggnadschef, är stolt över att ha ett vinnande arbetslag. I det nya företaget samlar Peab sin specialföretagsverksamhet i tre affärsområden: akustik, plattsättning och fasad. Målet är en bärkraftig enhet som kan leva på egna meriter. Målen för tillväxt och lönsamhet sattes högt. Utvecklingen fick fart med gemensamma inköp och stödfunktioner. I bakgrunden fanns Peab som en trygghet för både beställare och leverantörer. Ekonomin är betydligt bättre idag, säger Christer Nordin. Vi har redan en hel del uppdrag inför nästa år. Det är ovanligt i specialföretagsbranschen eftersom våra projekt normalt inte är så långsiktiga. 2005 var 27 procent av budgeten i hamn vid den här tiden. Idag, 2006, ligger vi på hela 55 procent av kommande års budgeterade omsättning! Med egna kunder i bagaget kunde Interoc redan första året visa ett blygsamt plus, trots stora strukturkostnader. I slutet av 2005 startades verksamheten i Göteborg. Göteborg har varit en vit fläck på kartan. Därför drar vi nu igång akustik och plattsättning där. Akustiken har redan börjat få bra volym. Men än så länge har vi ingen fasadverksamhet i Göteborg, säger Christer Nordin. Vi satsar på att bli geografiskt starka där vårt moderföretag Peab är starkt. Ett led i den strategin var att organisera företaget i fyra geografiska regioner på snarlikt sätt som Peab, vilket genomfördes nu vid senaste årsskiftet. Byggverksamhet är en lokal verksamhet anser ju Peab, vilket också vi insett. Redan innan möblerna flyttats in i Interocs nya lokaler på Hisingen i Göteborg var flera projekt igång. Vi gör gipsundertak och gipsväggar till lärarhögskolan, Pedagogen åt SBS, som flyttar från Mölndal till centrala Göteborg. Där byggs 42 000 kvm till september 2006. AP Fastigheter bygger om KPMGs lokaler i Nordstan till ett av Göteborgs modernaste kontor och Interoc gör undertak och gipsfriser. Vi är med i ett Skanskaprojekt och sätter 12 000 kvm undertak i ett hamnmagasin vid Göta Älv. Vi är också engagerade av Peab i Partille Köpcentrum, av NCC för ombyggnad av Handelsbankens kontor och av SO Pettersson för ombyggnad av Nordeas kontor berättar Mikael Ljungkvist, som är regionchef och ansvarig för Göteborgsregionen i Interoc. Interoc i Göteborg har redan några månader efter sin start således god täckning och har anställt tre tjänstemän, två för undertak och en för plattsättning. Vi kommer att nå alla våra mål och bli ett samlat Interoc, precis som företagen i koncernen ska bli ett Peab, avslutar Christer Nordin. text GUNNAR EKBERG PEABJOURNALEN 1/2006 13

Blekinge Kustbana Elektrifieringen av kustbanan innebär att fem bangårdar Sölvesborg, Ronneby, Bräkne Hoby, Mörrum och Karlshamn måste anpassas på grund av de nya tåg som kommer att trafikera sträckan. Olofström Mörrum Kristianstad Åhus Sölvesborg Peab hjälper Sveriges träd BLEKINGE KUSTBANA sträcker sig från skånska Kristianstad österut genom det blekingska landskapet till Karlskrona. Järnvägen har varit trafikerad sedan i slutet av 1800-talet och har fortfarande stor betydelse för regionen. Bara under de senaste femton åren har resandet mångdubblats. Det viktigaste skälet till elektrifieringen är att få samma järnvägsfordon som i resten av södra Sverige. Ett annat är att eldriven tågtrafik är bättre för miljön samt har bättre driftekonomi än de dieseldrivna tåg som har använts fram till nu, säger Mårten Zetterman, ansvarig projektledare på Banverket. Peab har totalansvar för arbetet med elektrifieringen, där samarbetspartnern Balfour Beatty Rail utför alla spår-, el-, signaloch telearbeten. Projektet omfattar hela järnvägen mellan Kristianstad och Karlskrona, men eftersom ström hämtas från både Hässleholm och Emmaboda till kustbanan, görs också visst upprustningsarbete på sträckorna Hässleholm-Kristianstad Att arbeta med förtroendeentreprenad ger effekter, inte minst i tidsbesparing, menar Göran Wiking, arbetschef på Peab. respektive Karlskrona Emmaboda. Dessutom ingår ombyggnad av fem blekingska bangårdar. Samarbetsform alla tjänar på Banverket har valt partnering eller förtroendeentreprenad som arbetsform. Det innebär att entreprenör och beställare i ett tidigt skede diskuterar projekteringen och tillsammans färdigställer arbetshandlingar. - Jag är positivt överraskad av arbetsformen. Det går visserligen åt mycket tid till möten, men det ger också en bättre planering, samarbete och engagemang. Och vi ser effekter i tidsplanen, säger Göran Wiking, arbetschef på Peab. Dessutom har Peab och Banverket satt en gemensam budget. Drar summan över den överenskomna delar de förlusten. Blir notan lägre än förväntat delas vinsten. 14 PEABJOURNALEN 1/2006

Karlshamn Bräkne-Hoby Ronneby Karlskrona Den 13 juni 2005 togs första spadtaget för att elektrifiera Blekinge Kustbana och sommaren 2007 beräknas den 12,7 mil långa sträckan vara redo för trafik igen. Projektet drivs som ett partneringprojekt där Peab och Banverket tillsammans strävar efter att effektivisera och optimera arbetet. gård att få eldriven tågtrafik Följden blir total öppenhet och insyn i ekonomin från båda sidor. Lyckas vi blir det ekonomiska vinster för alla inblandade, säger Mårten Zetterman och fortsätter: Det fungerar mycket bra ute i entreprenaden. Det är en stimulerande arbetsform som väcker andra frågeställningar och sätter fokus på att hitta lösningar som är bra för båda parter. Längs med kustbanan borras det nu för fundamenten, sätts stolpar och hängs upp och kontaktledningar. Ett arbete som innebär röjning av mark och även sprängning av berg i vissa trånga passager. På fjorton ställen ska rälsen sänkas och med tanke på elsäkerhet måste 36 broar byggas om. Under första delen av projektet arbetar vi nu med sträckan Kristianstad-Karlshamn. Karlshamn-Karlskrona har så här långt varit stängd eftersom vi utför spårsänkningar vid broar. Efter årsskiftet byter vi sträckor, säger Göran Wiking. Persontrafiken på kustbanan är helt inställd under projektet. Däremot går godståg fram till Karlshamn för att nå hamnar och industrier. Det tillsammans med arbetslagens behov av transporter på järnvägen gör logistiken till en kärnfråga. Vi är beroende av järnvägen för att kunna göra jobbet och måste planera allt så att det passar spåret och den trafik som ändå går där, säger Göran Wiking. I vinter väntar främst arbete med spårsänkning och ombyggnad av broar. En mild vinter är att föredra men det är planerat för motsatsen. Allt för att hitta den effektivaste lösningen i varje moment. text VIKTORIA EKBERG Blekinge Kustbana; fakta Blekinges kustbana, det vill säga järnvägen mellan Kristianstad och Karlskrona, är 12,7 mil lång och går igenom sex kommuner och tre län. Elektrifieringen innefattar 24 mil järnväg, vilket är ett av Banverkets längsta projekt. Blekinge Kustbana startade 1874, då med trafik mellan Sölvesborg och Kristianstad. 1886 gick järnvägen fram till Karlshamn och 1889 öppnades spåret mellan Karlshamn och Karlskrona. Fram till slutet av 1970-talet ökade resandet stadigt, men under 80-talet gick trafiken ned och det var tal om nedläggning. 1992 kom dock Kustpilen, som Blekingetrafiken drev framgångsrikt fram till 2003. Efter elektrifieringen kommer nya Öresundståg att stå för persontrafiken. Banverket beräknar att projektet omfattar 800 Mkr. Peabs kontraktssumma uppgår till cirka 300 Mkr. Peab har 125 personer engagerade i projektet. Mer information finns på www.banverket.se och www.peab.se. PEABJOURNALEN 1/2006 15

Välkommen h BRF Concordia; Malmö Bostadsrättsföreningen Concordia i centrala Malmö är snart färdigställd. Nästan två år har gått sedan Mats Paulsson, tillsammans med representanter för Riksbyggen och Malmö kommun, tog ett symboliskt första spadtag en solig eftermiddag i april 2004. Strax före jul kunde så de första bostadsrättshavarna ta sina lägenheter i besittning. PeabJournalen har träffat Anita Nordstedt Sparrvik som var en av de första att flytta in. När gick flyttlasset? Den tolfte januari. Hur bodde du tidigare? Tidigare hade jag hade en villa på 200 kvadratmeter i Åkarp. Den sålde jag redan i januari förra året, när jag hade bestämt mig för att flytta in här. Sedan dess har jag bott i en hyresrätt i Slottsstaden och väntat på att Concordia skulle färdigställas. När köpte du din bostadsrätt? Jag var ganska tidigt inriktad på Concordia även om det var en flax att jag hittade det. En dag under hösten 2004 när jag gick i bostadsbytartankar så råkade jag gå förbi Concordia. Läget är det ju inget fel på så jag tog kontakt med mäklaren för att se hur lägenheterna skulle se ut. Jag blev mycket imponerad av planerna och köpte därför en lägenhet den 9 december 2004. Varför valde du Concordia? Planlösningen passade mig perfekt. De öppna ytorna i vardagsrum och kök är väldigt gästvänliga och lätt möblerade, sen finns det även en privat del lite längre bort med avgränsade rum. Jag är också mycket förtjust i öppenheten, ljuset och det fantastiska läget mitt i Malmö. Var det inte obehagligt att köpa en lägenhet som inte fanns annat än på papper? Inte det minsta. Jag vet vad jag ska ställa för frågor och har inte alls svårt för att föreställa mig hur det ska bli utifrån ritningar och broschyrer. Jag har tidigare jobbat för JM, så det kanske är en yrkesskada. Så här i efterhand ångrar jag mig inte ett dugg. Tvärtom är jag helt salig. Har du gjort många tillval? Vilka? I köket har jag valt vitvaror i rostfritt, granitskiva och blått kakel, men annars har jag inte ändrat särskilt mycket. Grundstandarden var så pass fin att få ändringar behövdes, tycker jag. Har du några synpunkter på byggarna? Jag är jättenöjd med Peab. Jag har ändå varit med en del i byggbranschen och överraskades av att i stort sett allt i min nya lägenhet var rätt från början. Det var mycket snyggt och propert gjort och inte heller kunde jag upptäcka något slarv med detaljer. Det tycker jag är imponerande med tanke på att det har gått så snabbt att bygga Concordia. 16 PEABJOURNALEN 1/2006

Tillbakablick BRF Concordia: Så bygger man 129 lägenheter på 20 månader Concordia är byggt i två enheter ett gathus och ett punkthus på gården mitt i Malmö. Det är placerat i hörnet av Baltzarsgatan och Fabriksgatan och ligger bara ett stenkast från stationen, stadsteatern, konserthuset och shoppingstråken Hansa och Caroli City. em! Vad tycker du om att Concordia kommer att vara en byggarbetsplats fram till mars? Det stör mig inte särskilt mycket. Lägenheten verkar vara väl ljudisolerad och det hus jag bor i är ju helt färdigt så det ingen som springer och bullrar i min trappa. Vad har du för förhoppningar på Brf Concordia? Jag har stora förhoppningar och sitter dessutom med i styrelsen så jag kan i högsta grad vara med och påverka så att förhoppningarna blir verklighet. Det viktigaste så här i början tror jag är att få alla engagerade, men det ska nog inte bli några problem. Jag har varit med och skött bostadsrättsföreningar tidigare och tycker att det är ett utmärkt sätt att lära känna sina grannar. Jag gillar den här boendeformen och tror att Concordia kommer att bli en liten oas om alla hjälper till. text HANS RAMEL Där Brf Concordia nu färdigställs låg tidigare det så kallade Centralgaraget, byggt på 1920-talet (med plats för både bilar och droskor). Det hade hunnit bli Sveriges näst äldsta parkeringsgarage och var ganska nergånget. Fasaden, med tillbyggnad från 1939, var emellertid ett välkänt och omtyckt inslag i Malmös stadsbild. Därför har arkitekten Bertil Öhrström behållit den nyklassicistiska stilen från det gamla garaget och det funktionalistiskt inspirerade rundade hörn som kännetecknade det gamla parkeringsgaraget. Det innebär också att Concordias paradlägenhet, belägen högst upp på hörnet, har fått en oval form och rundade hörn. I april 2004, efter tre års planering och med en tredjedel av lägenheterna redan sålda, togs det första spadtaget även om grundläggningsarbetet egentligen hade påbörjats redan tidigare. Vid uppförandet av Concordia användes en ny grundläggningsmetod kallad samverkansgrundläggning som ökade stabiliteten och dessutom innebar att man inte behövde gräva så djupt och inte heller behövde sänka grundvattnet lika mycket som annars är brukligt. I augusti samma år var grunden lagd och platschef Per Persson påpekade att har man väl fått grunden på plats så brukar resten lösa sig, vilket han skulle få Byggherre Riksbyggen Byggstart april 2004 Färdigt mars 2006 Arkitekt Bertil Öhrström, Sweco FFNS Arkitekterna AB 129 lägenheter, 40 127 kvm, 2 butikslokaler om 97 kvm och 116 kvm, 102 parkeringsplatser Kontraktssumma 170 Mkr Medelinsats 22 000 kr/kvm Medelhyra (årsavg) 610 kr/kvm Första inflyttning Årsskiftet 2005/2006 Hemsida http://concordia.riksbyggen.se rätt i. Det påföljande arbetet med montering av stålpelare och väggar gick smidigt och snabbt, mycket tack vare omfattande logistisk planering. Concordias centrala läge innebar nämligen att lastbilar med släp var en omöjlighet. Liksom lagerhållning av för stora mängder material. Allt som skulle levereras fick med nödvändighet anlända just-in-time. Åkare som inte respekterade det fick vända hem igen med oförättat ärende. Platsgjutning i centrum visade sig också vara en byråkratisk utmaning, med tillståndsansökningar till en mängd nämnder och myndigheter. Strax före sommaren 2005 var stommen klar och arbetet med att lägga på tak och montera utfackningsväggar och gipsväggar tog vid. Under hösten drabbades bygget av den första riktiga motgången när underentreprenören som monterade gipsväggar oväntat gick i konkurs. Tack vare luft i planeringen och att man snabbt hittade tre nya underentreprenörer klarade projektet ändå färdigställandetiden. Under hösten har sammanlagt 85 byggare och hantverkare arbetat med att få lägenheterna färdiga enligt bostadsrättshavarnas önskemål. Strax före jul flyttade de första förväntansfulla medlemmarna i Brf Concordia in i sina nya hem och i mars kommer samtliga lägenheter att vara avlämnade. text HANS RAMEL PEABJOURNALEN 1/2006 17

Genom att bygga en serie av fem typhus har man lyckat sänka produktionskostnaden med 15 procent. Samarbete sparar pengar åt alla SEDAN PEAB OCH Svenska Bostäder inledde sitt samarbete 2001 har det blivit tre gemensamma projekt med totalt 250 lägenheter. Under den perioden har man lyckats sänka produktionskostnaderna med hela femton procent. De typhus som används i kvarteret Neonet är de två sista i en serie av fem. I detta gemensamma projekt har vi förbättrat och förenklat hela produktionsprocessen utan att brista i hänsyn till Det går alldeles utmärkt att bygga högkvalitativa hus och ändå pressa produktionskostnaderna. Kvarteret Neonet i Grimsta utanför Stockholm är ett samarbete mellan Peab och Svenska Bostäder där man använder sig av typhus utan att göra avkall på de arkitektoniska detaljerna. Bo Lake projektansvarig på Peab. boendekvaliteten, berättar Bo Lake projektansvarig på Peab. Produktionsmässigt bygger det på serieproduktion med upprepning och det sparar alltid pengar i det långa loppet. Det gemensamt utvecklade typhuset kan ges olika fasader för att passa in i omgivningarna. ÅWL Arkitekter och den ansvarige arkitekten, Per Wångstedt har bidragit till att de från början fyrhörniga husen numera har nu inte mindre än tjugo ut- och invändiga hörn och balkonger som kan ge de boende både morgonsol och kvällssol. Från Svenska Bostäders sida anser man att det är viktigt att satsa på både arkitekturen och boendemiljön, vilket är anledningen till att man har lagt ner möda på planlösningar för de 104 lägenheterna och utformningen av gården mellan husen. Området ligger väldigt bra nära Mälaren och Hässelby Slott, säger Bo Wetterud projektledare på Svenska Bostäder. Det avspeglas i fontänen på gården och att alla komplementbyggnader kommer att få gröna tak och träfasader. Arkitekturen är modern och ambitiös. Trots detta kommer produktionskostnaderna att hamna på ca 18 000 kr/kvm Boa vilket är lågt och en bra affär både för alla. Om ett projekt som det här ska lyckas krävs det att bostadsföretag och entreprenör arbetar gemensamt från idéstadiet för att produktionsanpassa och få ner projekteringskostnader och övriga konsult- och administrativa kostnader. Produktionen går sedan som en klocka. Förtroende är grundstenen i det här projektet, menar Bo Lake. text PETRA MEYER 18 PEABJOURNALEN 1/2006

Efter att ha totalrenoverat den nyligen byggnadsminnesförklarade Sandöbron över Ångermanälven strax söder om Kramfors har Peab nu fått uppdraget att även ersätta den andra bron vid Klockestrand. Beställare är Vägverket och kontraktssumman uppgår till 87 Mkr. Peab bygger bro över Ångermanälven ATT TORRSKODD KUNNA passera med häst och vagn över Ångermanälven har för de boende i Västernorrlands län varit en brännande fråga allt sedan 1800-talet. Och när biltrafiken gjorde sitt intåg blev frågan än mer aktuell. Förvisso fanns det en färja som trafikerade sträckan, men den hade i början av 1800-talet haft en tendens att gå under med man och allt lite för ofta. Redan den 26 mars 1842 skrev därför landshövding Fredrik Åkerman ett brev till Kungliga Majestät där han vill att myndigheten prövar anläggandet av en bro över Ångermanälven. Platsen var given. Den skulle gå mellan Lunde och Klockestrand över Sandön. Efter flera påstötningar från ett antal landshövdingar byggdes i början av 1900- talet den del av bron som går mellan Klockestrand och Sandö. Däremot tog bron mellan Lunde och Sandö lite längre tid på sig. I och med att timmerbåtarna passerade på älven var det tvunget att den blev rätt hög, vilket dåtidens broteknik inte mäktade med. Därför dröjde det till 1943 innan den fasta förbindelsen på länsväg 332 blev verklighet. Det hade kunnat bli ännu tidigare om inte bron fyra år tidigare, när det bara återstod tre meter att gjuta, rasat med 18 omkomna som följd. Men tiden tär på allt, och kanske särskilt armeringsjärn över vatten. Så mellan 2001 och 2003 helrenoverade Peab den del av Sandöbron som går mellan Sandö och Lunde. Och när nu den är i körbart skick och dessutom hedrad genom att av regeringen ha utsetts till byggnadsminne har turen kommit till den gamla bron mellan Sandö och Klockestrand. Nya bron byggs parallellt Den befintliga bron över Klockestrandssund är faktiskt Sveriges första friliggande förspända bro. Det innebär att den har en spänd vajerkonstruktion som armering. Till skillnad från Sandöbron kommer dock inte denna bro att renoveras. Den gamla brons grundläggning består av träpålar och de har svårt att klara dagens belastning, berättar Jörgen Eriksson, arbetschef på Peab. Dessutom har vägbanan och bron i övrigt angripits hårt av salter och börjat vittra sönder. I stället byggs en helt ny bro på 260 meter parallellt med den andra. Den nya bron, som gjuts i betong, är spännarmerad med 55 meters spann. Den bärs upp av fyra mellanstöd och de två landfästena. Byggstarten skedde i augusti förra året och för tillfället arbetar Peab Grundläggning med att påla stöden. Problemet är dock att de nya pålarna slås ner precis intill de gamla träpålarna. Det innebär att det finns risk för sättningar i den gamla bron, berättar platschefen Mats Söderberg. Därför gör vi kontinuerligt mätningar. Vi har hållit på i två månader och hittills har allt gått bra. Ett annat moment som gör bygget mer komplicerat är att den nya bron delvis går in under den gamla, vilket medför att utrymmet är begränsat. När den nya bron står klar att öppnas för trafik under sommaren 2007, återstår arbetet med att riva den gamla 400 meter långa bron. Sedan är det återigen problemfritt för Kramforsarna och alla andra att ta sig torrskodda över Ångermanälven. Alldeles oavsett om det sker med hästdroska eller bil. text JOHAN BERGQVIST PEABJOURNALEN 1/2006 19

Äventyrsbad, akvarium och science center med inriktning på energi är några av de attraktioner Ångkraftverket i Västerås vill bjuda på i framtiden. Peab arbetar nu med kommunen och andra aktörer för att skapa ett av Europas häftigaste upplevelsecenter. 20 PEABJOURNALEN 1/2006