Post Carbon Institute R Heinberg. There's No Tomorrow (peak oil, energy, growth & the future http://youtu.be/vomwzjrribg

Post Carbon Institute R Heinberg. There's No Tomorrow (peak oil, energy, growth & the future http://youtu.be/vomwzjrribg ASPO Sverige där jag är ordf ingår I ett internationellt nätverk med 10.000 tals forskare, opinionsbildare och politiker. Skriver bl a på bloggen www.asposverige.se. Är civilekonom, författare, opinionsbildare. Egen företagare, men tidigare anställd på Stockholm stad och projektetet Konsumera Smartare och minska växthuseffekten och på Sveriges Television med energi och klimatbloggen Ställ om. Initiativtagare till Omställning Sverige, där jag jobbar. Vill spegla framtiden i termer av hopp och oro. Peakoil betyder maximal produktion av olja, inget annat Peakoil för råolja (crued oil) nåddes 2005, 85 miljoner fat dag. Peakoil i 54 av 65 viktigaste oljeexportörer Oljan tar inte slut - hälften fortfarande kvar, siffror är ren naturvetenskap Oljepriset måste ligga mellan 90-120 dollar per fat Samhällsekonomin behöver mer flytande bränslet Energikvaliteten (EROI ) blir allt lägre i oja, kol och gas Lägre EROI ger mindre energiöverskott för välfärd Oljebrist inget problem som kan lösas - utan ett predikament Städer helt beroende av fossilt bränsle för sin existens. Varje svensk använder 125 energislavar som jobbar dygnet och året runt Oändlig ekonomisk tillväxt kräver fortsatt billig energi Exponentiell tillväxt leder alltid till kollaps Modernt jordbruk använder mark för att omvandla olja till mat 7 kalorier fossilt bränsle blir 1 kalori livmedel Teknik är inte energi, utan sätter energi i arbete Jevons paradox: genom spara och effektivisera ökar energianvändningen Smart hållbar tillväxt, grön ekonomi räddar inte vår livsstil eller världsekonomin

Om den större ekonomin upphör att fungera gäller det att vara förbered till högre grad av självhushållning. Den nya verkligheten vi glider in i, med i bästa fall hälften av den energi vi har idag, går inte att förindra men lindra. Vare sig vi vill eller inte kan vi bara försöka anpassa oss till ett annorlunda samhälle. Lester Brown WWI, Carl-Henrik Robert DNS, Chris Martenson, Nicole Foss TAE, Gail Tverberg Our Infinte World, Bartlet, Kjell Aleklett, Roy Hopkins TT, Johan Rockström SEI, Michael Kumfhof IMF, Robert Hirsch, David MAKay, James Hansen NASA, Joseph Tainter, Richar Heinberg PCI, Anders Rosling, Orlow mfl DET FINNS INGEN MORGONDAG 1. Alger under stort tryck och värme i havet bildade vår olja och fossilgas. Kol bildades däremot på land, utan tryck! 2. Det tog 5 miljoner är att bilda den olja och gas som vi idag konsumerar på ett år, 3. All denna olja och gas har möjliggjort vår nuvarande livsstil och välfärdssamhälle. 4. Nu har vi använt hälften av all olja i världen. 5. Oljan som hittades i USA 1900 har gjort USA till världens främsta industrination. 6. Det tar 40 år efter upptäckten, innan en oljekälla eller ett land når maximal produktion, peakoil. Därefter faller produktionen. 7. 1950 påstod Hubbard att USA:s oljeproduktion skulle nå sin topp 1970. 8. Oljechockerna 1973 och 1979 är en konsekvens av peakoil i USA 1970. 9. 1930 var det år då de flesta oljekällor hittades i USA och 40 år senare nåddes maximal produktion peakoil. 10. 1970 upptäcktes flest oljekällor i världen (Nordsjön)! Och allt förre oljefyndigheter har därefter upptäcks i världen! 11. 54 av de 65 mest betydelsefulla oljeleverantörerna har redan nått maximal produktion, tex Norge, Danmark och Ryssland som står för 90 % av vår import. De övriga beräknas nå peakoil inom 8-10 år. 12. 1960 hittades 6 fat olja samtidigt som ett fat olja användes. (Ett fat 159 liter olja) 13. År 2000 konsumerar vi 3-6 fat olja för varje fat olja som upptäcks. 14. Städer är helt beroende av fossilt bränsle för sin existens.

15. Våra samhällen med förstäder är helt uppbyggda och beroende av fossilt bränsle, för arbete, skola och handel. 17 Alla våra produkter i ett modernt samhälle förutsätter olja, Våra bostäder men framför allt jordbruket, liksom sjukhus flyg och vägar, distributionssystem liksom militären. 18. Den globala ekonomin baseras för närvarande på oändlig tillväxt vilket kräver ett kontinuerligt ökat utbud av billig energi.. 19. Vi är så beroende av olja att minsta störningar av oljetillförseln får stora effekter på våra liv! ENERGI 20 Energi innebär förmågan att uträtta arbete. Varje amerikan använder i genomsnitt 150 (Sverige 125 st) energislavar som jobbar 24 timmar per dygn, året runt för att vi ska klara av att ratta runt våra liv. 21. Energin för att uträtta detta arbete har olika energikvalitet/density, och oljan är helt överlägsen all annan energi. 22. Varje år använder vi globalt en kubikmile av olja, vilket motsvarar energi från 52 kärnkraftverk som är i gång under 50 år. 23. 96 % av USAs transporter sker med olja, bara 1,6 % ger el. 24. USA importerar 2/3 delar av sin olja. (Sverige 100 %) 25. Ett fat olja innehåller 159 liter, vilket motsvara ett års arbete av en människa. Olja är enkel att transportera, använda i små maskiner. För att få energi behövs energi! EROIEI /EROI. Utvinning av Konventionell olja (crued oil) är 1900 gjordes en energiinsats och man fick 100 enheter tillbaka. 26. Nu är den konventionella oljan svårare att få upp då den lättare inte längre räcker utan vi ger oss ut på djupt vatten eller till främmande länder. EROI råolja crued oil är nu efter 110 år nere på nivån 1:10. 27. Den okonventionella oljan som tjärsand, tightoil som fracking är nere på 1:2-5 och när det går åt mer energi för att få upp oljan eller göra olja är det ingen ide att producera olja. 28. Tjärsand finns i Kanada, 2/3-delar av all skifferolja finns i USA. För utvinningen behövs enormt mycket vatten, elenergi, transporter och kemikalier. 29. Denna tightoil kan omvandlas till flytande bränsle råolja/ crued oil där EROI är nere i 1:1,5 30. El från kol ger ca 40 % av all el i världen 31. Globalt använder vi 2 kubikmile kol per år och kvaliteten på kol blir allt sämre, Det högvärdiga kolet antraciten är sen länge slut. Nu gäller sten kol och brunkol med lägre energiinnehåll. 32. Ytlig liggande kol har brutits klar och allt sämre kol med lägre energikvalitet (EROI) bryts numer allt djupare ned i berggrunden.

33. Kolen beräknas nå sin maximalproduktion är 2040. 34. Konventionell gas peakade 1970 i USA, Kanada och Mexiko. Men har flyttats fram 23 år tack vare okonventionell skiffergas. 35. Det behövs höga priser för att skiffergas ska vara lönsam. 36. Även med en okonventionell gasproduktion kommer en maximal produktion, peakgas, år 2030. 37. Globalt används 10 TW energi och för att ersätta all denna olja med kärnkraft behövs 10.000 nya kärnkraftreaktorer. Plus 300 nya varje år för att hålla igång tillväxten. 38. Uranet i världen skulle räcka 10 år för dessa 10.000 kärnreaktorer om de byggs. 39. Bridreaktorer i främst Japan och Frankrike har varit stora misslyckanden och krävt stora tekniska utmaningar 40. Vindelektricitet har ett högt EROI, men producerar ojämnt under dygnets 24 timmar. 41,Vattenkraft är pålitlig, men är i stort sett redan utbyggd. 42. Geologisk värme finns i en begränsad del av världen, I USA beräknas denna energi kunna bidra med 10 % av USA:s elbehov år 2050. 43. Vattenturbiner i havet är begränsad till kusterna och distribution till land och vidare är en stor utmaning. 44. Trä har ett lågt energiinnehåll/kvalitet och det används globalt 3,5 kubikmile per år. 45. Biobränsle som trä, majs, spannmål etc är allt som växer med hjälp av solen. Men förutsätter fossilt bränsle för att kunna produceras, konstgödsel, bekämpningsmedel och maskinell bearbetning. Men har dessvärre ett lågt energiinnehåll. 46. Om USA ska ersätta 1/3-del av sitt bränslebehov till år 2020 behövs tre ggr så mkt jordbruksmark som landet idag använder för att producera livsmedel. 47. För att ersätta all konsumtion av råolja i USA år 2020, skulle det behövas två gånger så mycket jordbruksmark som idag används till att odla mat. 48. Väte måste utvinnas ur naturgas, kol och vatten, där det behövs mer energi än vi får från slutprodukten väte. Det gör en ekonomi, baserad på vätgas osannolik. 49. Hela världens solcellspaneler genererar lika mycket ström, som två kolkraftverk. 50. Energi motsvarande mellan 1 och 4 ton kol används för att tillverka en enda solcellspanel. 51. Vi hade behövt täcka så mycket som 350000 km2 med solcellspaneler för att möta nuvarande efterfrågan i världen. År 2007 fanns det bara ca 10 km2. 52. Koncentrerande solfångare eller solceller har stor potential, även om det för närvarande bara finns ett litet antal i drift. De är dessutom begränsade till ett soligt klimat, vilket innebär att stora mängder el måsteskickas över långa avstånd.

53. Alla alternativen till olja är beroende av oljedrivna maskiner eller kräver material såsom plast som produceras från olja. 54. När man skall värdera framtida utfästelser om nya bränslen och uppfinningar, gäller det att ställa frågor. 55. Finns det en fungerande, kommersiellt gångbar, modell för uppfinningen? 56. Vad har den för energitäthet? Kan den lagras och distribueras enkelt? Är den stabil eller mer ojämn i sin tillgänglighet? Är den möjlig att skala upp till nationell nivå? Finns det dolda utmaningar på konstruktionssidan? Vad har den för EROEI? Vad har den för miljöpåverkan? 57. Kom ihåg att stora siffror kan vara vilseledande. Till exempel: En miljard fat olja (10^9 x 159 liter) tillgodoser endast 12 dagars global efterfrågan på olja. som är cirka 85 miljoner fat per dag. 58.År 2007 ger kol upphov till 48,5% av all el i USA. 21,6 % kommer från naturgas, 1,6 % är från råolja, 19,4 % är från kärnkraft,5,8 % är från vattenkraft. Övriga förnybara energikällor genererar bara 2,5%. 59. Är det möjligt att ersätta ett system baserat på fossila bränslen med ett lapptäcke av alternativa system? 60. Stora teknologiska framsteg behövs, såväl som politisk vilja och samarbete, omfattande investeringar, internationell samsyn, genomförandet av nya förbättringar i den gamla ekonomiska världen omfattande transport, tillverkningsindustri och jordbruk, såväl som kompetens att leda övergången till ett nytt samhälle. 61. Om allt detta uppnås, skulle nuvarande livsstil kunna fortgå? EXPONENTIELL ILLVÄXT 62. Bakterierna bor i en flaska och deras antal dubbleras varje minut. Klockan 11 på förmiddagen finns det bara en bakterie. Klockan 12 är flaskan full.den är halvfull 1159 då det endast finns tillräckligt med utrymme för en dubblering till. Bakterierna ser faran. De letar efter nya flaskor och hittar tre till. Därigenom förmodar de att deras problem är löst. Klockan 12 är den första flaskan full. Klockan 12:01 är den andra flaskan full. Och klockan 12:02 är alla flaskorna fulla. Detta är det problem vi har framför oss, på grund av dubbleringen som orsakas av exponentiell tillväxt. 63. När mänskligheten började använda kol och olja som bränslekällor upplevde den en dittills aldrig skådad tillväxt. 64. Även en låg tillväxttakt medför stora ökningar över tid. 65. Vid 1% tillväxt kommer en ekonomi att fördubblas på 70 år. Vid 2% tillväxt dubblas den på 35 år. Vid 10% tillväxttakt, kommer ekonomin att dubbleras på bara 7 år. Om en ekonomi med det nuvarande medelvärdet på 3% dubbleras den på 23 år. För varje dubblering accelererar efterfrågan på energi och andra resurser, samtliga tidigare dubbleringar sammanslagna.

66,Det finansiella systemet bygger på antagandet om tillväxt, vilket kräver en ökande mängd energi för att kunna stödja den. 67. Banker lånar ut pengar de inte har mer eller mindre genom att skapa dem ur luft. Låntagarna använder de nyss skapade pengarna för att få sina affärer att växa, och betala tillbaka skulden med ränta som förutsätter och kräver mer tillväxt. 68. På grund av detta skapande av skuldbaserade pengar är de flesta pengar i världen en skuld med ränta som skall betalas. 69. Utan ständigt nya och stadigt större generationer av låntagare för att skapa tillväxt och därigenom betala av dessa skulder skulle världsekonomin kollapsa. På samma sätt som ett kedjebrev måste systemet expandera eller dö ut. 70. Delvis genom detta skuldbaserade banksystem har effekterna av ekonomisk tillväxt varit spektakulära i BNP, fördämning av floder, vattenanvändning, gödselförbrukning, stadsbefolkning, pappersanvändning, motorfordon, kommunikation och turism. 72. Världens befolkning har vuxit till 7 miljarder, och förväntas överstiga 9 miljarder år 2050. På en platt oändlig jordklot skulle detta kanske inte vara något problem. Men, eftersom jorden är rund och begränsad, kommer vi förr eller senare möta tillväxtens gräns. 73. Ekonomisk expansion har gett upphov till förhöjda kväveoxider i atmosfären och metan, förtunning av ozonlagret, fler översvämningar, skador på världshavens ekosystem, omfattande övergödning, förluster av regnskog och skog,ökning av brukad jordbruksmark och utrotning av djuroch växtarter. 74, Om vi lägger ett riskorn på den första rutan på ett schackbräde dubblerar detta och lägger två riskorn på den andra, dubblerar igen och lägger fyra på den tredje, dubblerar igen och lägger 8 på den fjärde, och fortsätter så härmed att lägga det dubbla antalet riskorn på nästa ruta jämfört med föregående kommer vi när vi når den sista rutan behöva ett astronomiskt antal riskorn: Mer ris än mänskligheten har odlat under de senaste 10.000 åren. 75. Moderna ekonomier, på samma sätt som riskornen på schackbrädet, dubbleras efter något tiotal år. Vilken ruta är vi på schackbrädet? 76. Förutom energi har civilisationen behov av otaliga nödvändiga råvaror, färskt vatten, matjord, mat, skog, och många sorters mineraler och metaller. 77. Tillväxten är begränsad av den nödvändiga resurs som det finns minst av. En tunna består av stavar och som vattnet i en tunna, kan inte tillväxten bli högre än den lägsta staven eller den mest begränsande resursen. 78. Mänskligheten använder för närvarande 40% av all fotosyntes på jorden, Även om det är tänkbart att kunna använda 80% är det osannolikt att vi någon gång kommer kunna använda 160%. MAT

79. Den globala tillgången på mat är kraftigt beroende av fossila bränslen. Före första världskriget var allt jordbruk ekologiskt. Efter uppfinnandet av konstgödsel och bekämpningsmedel skapade genom fossila bränslen förbättrades matproduktionen enormt, vilket tillät tillväxt hos den mänskliga befolkningen. 80. Användandet av konstgödsel har gett mat till betydligt fler människor än vad som hade varit möjligt med ekologisk odling enbart. Fossila bränslen behövs för jordbruksredskap, transport, kylning, plastförpackningar och matlagning. 81. Modernt jordbruk använder åkermark för att omvandla fossila bränslen till mat - och mat till människor. 82. Cirka 7 kalorier fossilt bränsle används för att framställa 1 kalori mat. I USA färdas maten ungefär 2400 km från bondgård till konsument. 83. Utöver nedgången för fossila bränslen, finns det flera hot mot det nuvarande sättet att producera mat. 84. Billig energi, förbättrad teknik och bidrag har möjliggjort massiva fiskfångster. Globala fiskfångster nådde sin topp under senare delen av 80-talet, vilket medförde att fiskare flyttade vidare till djupare vatten med allt större fartyg. 85. Övergödning i form av kväveutsläpp från konstgödsel tillverkat av fossila bränslen, förgiftar floder och hav och skapar enorma döda områden. I den här takten förutspås alla fiskbestånd kollapsa år 2048. 86. Surt regn från städer och industrier dränerar jorden på livsviktiga näringsämnen såsom kalium, kalcium, och magnesium. 87. Ett annat hot är brist på vatten. Många jordbruk använder vatten som pumpas upp från grundvattendepåer för bevattning. Grundvattendepåerna behöver tusentals år för att fyllas, men kan pumpas torra på några decennier på samma sätt som oljekällor. Amerikas enorma grundvattendepå, Ogallala, har krympt så mycket att många jordbrukare har tvingats återgå till mindre produktiv torrlandsodling. 88. Därtill kan användandet av bevattning och gödsel leda till salinisering: ansamling av salt i jorden. Detta är en stor orsak till ökenutbredningen. 89. Ett annat hot är förlusten av matjord. För 200 år sedan fanns det två meter matjord på de amerikanska prärierna. Idag, till följd av bearbetning och undermåliga metoder, är omkring hälften borta. 90. Bevattning underlättar för svartrost (Puccinia graminis) såsom UG-99 - som potentiellt skulle kunna förstöra 80% av världens veteskörd. Enligt Norman Borlaug, pappa till "den gröna revolutionen" har svartrost "oerhörd potential att åstadkomma en social- och människoförstörelse". 91. Användandet av biobränslen innebär att mindre land kommer vara tillgänglig för matproduktion.

92. Ett område har en begränsad bärförmåga. Det avgörande är det antal djur eller människor som kan leva där för alltid. 93. Om en art växer ut över det områdets bärförmåga kommer den dö av tills populationen återgår till de naturliga begränsningarna. 94. Världen har undvikit dessa utdöenden genom att hitta nya marker att odla upp eller genom att öka produktionen, vilket till stor del har varit, tack vare olja. 95. För fortsatt tillväxt krävs mer resurser än jorden kan erbjuda, men det finns inte fler planeter. Med hänsyn tagen till dessa utmaningar måste den globala matproduktionen dubbleras till år 2050 för att föda den växande befolkningen i världen. 96. En miljard människor är redan undernärda eller svältande. Det kommer bli utmanande att ge mat till över 9 miljarder människor de kommande åren, när världens olje- och naturgasproduktion faller. DET LYCKLIGA SLUTET 97 Den globala ekonomin växer exponentiellt med omkring 3 % årligen och förbrukar stadigt ökande mängder icke-förnybara bränslen, mineraler och metaller, såväl som förnybara resurser som vatten, skog, jord och fisk snabbare än de kan återuppbyggas. 98. Även vid en tillväxt på 1% kommer ekonomin dubbleras på 70 år. 99. Problemen intensifieras av andra faktorer: globaliseringen tillåter människor på en kontinent att köpa varor och mat tillverkade på en annan. Försörjningsvägarna är långa, vilket anstränger begränsade oljeresurser. Vi förlitar oss nu på fjärran länder för det nödvändigaste. 100. Moderna städer är beroende av fossilt bränsle. De flesta banksystem är baserade på skuld, vilket tvingar in folk i en spiral av lån och återbetalning som genererar tillväxt. 101. Vad kan man göra när man står inför dessa problem? Många tror att krisen kan förhindras genom minskad konsumtion, ny teknik, smart tillväxt, återvinning, elbilar och hybrider, byta ut eller egna val. 102. Minskad konsumtion kommer innebära minskade utgifter, men endast denna åtgärd kommer inte kunna rädda planeten. Om vissa använder mindre olja kommer den minskade efterfrågan sänka priset, varför andra kan köpa olja billigare. På samma sätt kommer en mer effektiv motor, som använder mindre energi, paradoxalt nog, leda till större energianvändning. 103. På 1800-talet insåg den engelske ekonomen William Stanley Jevons att bättre ångmaskiner gjorde kol till ett mer kostnadseffektivt bränsle, vilket ledde till ökad användning av ångmaskiner, vilket i sin tur ökad kolkonsumtionen. Ökad användning kommer att förbruka den energi eller resurs som sparats genom minskad konsumtion. 104. Men tekniken är inte energi. Tekniken kan sätta energi i arbete, men kan inte ersätta den. Tekniken konsumerar också resurser: till exempel; datorer tillverkas med en tiondel av den energi som går åt för att göra en bil.

105. Mer avancerad teknik kan förvärra situationen, eftersom många kräver sällsynta mineraler, som också närmar sig sin begränsning. De flesta från en enda gruva i inre Mongoliet i Kina. Dessa mineraler används i katalysatorer, flygplansmotorer, lasrar, flyttningsbara röntgenapparater, avskärmning vid kärnreaktorer, CD-skivor, hybridfordonsmotorer, lågenergilampor fiberoptik, plattskärmar vindkraftverk och solpaneler. Kina har börjat införa exportbegränsningar av dessa mineraler, medan efterfrågan trappas upp. 106. Så kallad hållbar tillväxt eller smart tillväxt kommer inte hjälpa, eftersom den också använder icke-förnybara metaller och mineraler i allt större kvantiteter, inklusive sällsynta metaller/mineraler/jordartsmineraler. 107. Återvinning kommer inte lösa problemet, eftersom den behöver energi och processen och inte är 100 % effektiv. Det är bara möjligt att återfå en del av materialet som skall återvinnas. En stor del förloras för alltid som avfall. 108. Elbilar som kör på el är inte det någon lösning, eftersom den största andelen elektricitet genereras från fossilt bränsle (kol). Ca 40 % av kolen omvandlas till el. 108. Dessutom behöver bilar alla möjliga slags oljor för sin tillverkning. Varje däck behöver runt 25 liter råolja för tillverkning. 109. Det finns ungefär 800 miljoner bilar i världen, år 2010. Vid nuvarande tillväxt, har den siffran nått 2 miljarder år 2025. Det är inte troligt att planeten kan klara av så många fordon så värst länge, oavsett energikälla. 110. Många ekonomer tror att den fria marknaden kommer ersätta en energikälla med en annan genom tekniska landvinningar. Men de huvudsakliga ersättarna till olja står själva inför sina egna vikande kurvor. 111. Att ersätta fossilt bränsle misslyckas också när man räknar in den tid som krävs för övergången till mindre mängd fossil energi. Hirsch-rapporten från USAs energidepartement 2005, uppskattar att åtminstone två decennier skulle behövas för förberedelserna inför effekterna av maximal produktion av råolja globalt sk Peak Oil. När det gäller USA. 112. Bekymren med bristande energitillgång, resursutarmning, förlorad matjord, och utsläpp är alla symtom på ett enda större problem nämligen tillväxt. 113. Så länge som vårt finansiella system bygger på (kräver) oändlig tillväxt kommer reformer troligen inte att lyckas. 114. Hur kommer då framtiden att se ut? Optimisterna tror att tillväxten kommer fortsätta för alltid utan begränsningar. Pessimisterna tror att vi närmar oss en ny stenålder, eller utrotning. Sanningen ligger kanske mellan dessa båda extremer. 115. Det är möjligt att samhället faller tillbaka till ett mindre komplext läge där energianvändningen blir betydligt mindre. Det skulle innebära ett hårdare liv för de flesta. Mer arbete för hand, mer jordbruk, och lokal produktion av varor, mat och tjänster.

116. Vad skall man göra för att förbereda sig för en sådan tänkbar framtid? Förvänta dig färre varor och matvaror från fjärran länder. Börja gå eller cykla. Vänj dig vid att använda mindre elektricitet. Ta dig ur skuldfällan! (Amortera!) Försök klara dig utan banker. Istället för att handla på stora köpcentra kan du stötta lokala handlare. Köp närproducerad mat på marknader. Istället för gräsmatta kan du anlägga en liten köksträdgård. Lär dig konservera det du odlar. Överväg att använda lokala valutor. 117. Om händelsevis den större ekonomin skulle upphöra att fungera, försök arbeta upp en högre grad av självhushållning och resliens. Ingen av dessa åtgärder kommer förhindra kollapsen, men kan kanske förbättra dina chanser i en framtid med mindre tillgång till energi,där vi kommer vara tvungna att lita mer till oss själva vår familj, våra nätverk, grannar såsom tidigare generationer gjort.