BLUE 11 Better Learning in University Education Verktyg för uppföljning av utbildningsprogram vid Göteborgs universitet

Handelshögskolans logistikprogram BLUE 11 Better Learning in University Education Verktyg för uppföljning av utbildningsprogram vid Göteborgs universitet Bakgrund och syfte Som ett led i arbetet med att höja kvaliteten i utbildningen vid Göteborgs universitet har rektor beslutat om en översyn av universitetets samtliga utbildningsprogram. Översynen syftar till att inför kommande verksamhetsdialoger med fakulteterna rörande utbildningsutbudets inriktning och kvalitet skapa en samlad redovisning av kvalitet och kvalitetsarbete vid Göteborgs universitets utbildningsprogram. Översynen har fått arbetsnamnet BLUE 11 (Better Learning in University Education) och ska genomföras under 2011. Ett första förslag till verktyg arbetades fram under våren 2010. Förslaget byggde på befintliga styrdokument vid Göteborgs universitet samt på idéer från utvecklingen av motsvarande verktyg vid andra lärosäten. Under hösten 2010 har verktyget diskuterats inom Grundutbildningsberedningen, Kvalitetsrådet, PIL samt med företrädare för fakulteter, program och studenter. Den slutliga utformningen är resultatet av en sammanvägning av olika synpunkter och beslutades av rektor den 10 januari 2011. Verktyg för uppföljning Verktyget är utformat så att det ska vara möjligt att få en samlad redovisning av kvalitet och kvalitetsarbete vid utbildningsprogrammen vid Göteborgs universitet. Det består av ett antal teman som har bäring på kvalitet och kvalitetsarbete. En viktig utgångspunkt är att programmens kvalitetsarbete ska kunna stämmas av mot de mål för utbildningen som återfinns i universitetets styrdokument. I verktyget efterfrågas för varje deltema ett antal uppgifter som ska redovisas och kommenteras inom ramen för översynen. Vilka program avses? Översynen gäller alla program, såväl på grundnivå som på avancerad nivå, som gavs under 2010 och som fortsätter 2011. Som program definieras utbildning som i utbildningskatalogen anges som program. I den mån olika program uppvisar stora likheter kan de beskrivas i en och samma programrapport. Många utbildningsprogram som ges vid Göteborgs universitet är nyinrättade. Det innebär att vissa uppföljningsfrågor i BLUE 11 inte kan belysas för dessa program.

2 Ansvar Ansvaret för att genomföra och redovisa resultatet av uppföljningsarbetet ligger på fakultetsnämnden. Varje fakultet tilldelas särskilda medel för uppföljningsarbetet. Arbetsgång Uppföljningen ska ske i tre steg: 1) En programrapport, inklusive en basfaktadel, som redovisar programmets uppläggning och kvalitetsarbete ska tas fram. 2) En dokumenterad audit/extern bedömning av programrapporten ska genomföras. 3) Fakultetsnämndens samlade bedömning av fakultetens programutbud ska avsluta arbetet. I. Programrapport Programrapporten ska innehålla basfakta om programmet samt redovisning av efterfrågade uppgifter och kommentarer till dessa. Det bör vara möjligt att få fram basfakta och vissa efterfrågade uppgifter genom fakultetens försorg eller genom kontakter med studentavdelningen. De uppgifter som avses (utöver basfakta) är kvantitativa data under delteman I A 1-2, I B 1 och V B 1-2 nedan. Observera dock att programledningen så långt möjligt ska kommentera samtliga lämnade uppgifter. Utbildningsplan och programmets kursplaner, samt andra relevanta dokument som kan tjäna som faktaunderlag, ska anges som webblänkar. Programrapporten är tänkt som ett slags självvärdering som utgör basen för en extern granskning samt för den bedömning som fakultetsnämnden gör av programmet. Programrapporterna ska lämnas som bilagor till fakultetsnämndens redovisning till rektor. Studenter ska ges tillfälle att vara delaktiga i framtagandet av rapporten. Det underlag som rapporteras kan eventuellt hämtas från tidigare producerade texter, och vice versa texter som skrivs för programrapporten bör kunna utformas så att de kan användas i andra sammanhang. Detta kan bland annat gälla Högskoleverkets utbildningsutvärderingar och fakultetsuppföljningar av olika slag. Programrapporten ska vara kortfattad.

3 II. Audit/extern bedömning En dokumenterad extern bedömning ska genomföras med programrapport och, om möjligt, kompletterande intervjuer som grund. Bedömarnas uppgift är att utifrån de teman som behandlas i rapporten ge synpunkter på och lämna rekommendationer rörande det granskade programmet och dess kvalitetsarbete. Auditrapporten ska vara kortfattad. Det är önskvärt att granskningen genomförs av en grupp ( auditgrupp ) som utses av fakultetsnämnden på förslag av programledningen. Bedömare kan rekryteras inom fakulteten/gu, nationellt och/eller, när så är lämpligt, internationellt. I auditgruppen bör ingå minst en verksamhets-/ämnesföreträdare med programerfarenhet, en student och i möjligaste mån en arbetslivsföreträdare. Samma auditgrupp kan granska flera program om dessa är ämnesmässigt närliggande. III. Fakultetsnämndens bedömning Fakultetsnämnden ska utifrån programrapporter och bedömarkommentarer göra en värdering av styrkor och problemområden i fakultetens programutbud. Nämnden bör dessutom peka på möjligheter att utveckla fakultetens program. Projektledning För projektledning, samordning och stöd av arbetet kring BLUE 11 svarar rektorsrådet Bengt-Ove Boström tillsammans med Karin Fogelberg och Malin Östling vid universitetsledningens kansli. Karin Fogelberg fungerar som koordinator för arbetet.

4 Skriv in text i högerspalten Uppgifter/kommentarer Basfakta om programmet Programmets namn: Handelshögskolans logistikprogram Ansvarig programledare/studierektor: Peter Rosén Omfattning (hp): 180 högskolepoäng (hp) Nivå (grund/avancerad): Grundnivå Examensbenämning: Ekonomie kandidatexamen med huvudområde företagsekonomi Startår i sin nuvarande form: Programmet startade 1998 och reviderades inför nya högskolereformen 2007. Den senaste revideringen gjordes 2010-07-07 inför antagningen ht10 då ordningsföljd på kurser ändrades. Huvudsakliga deltagande institutioner: Företagsekonomiska institutionen, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Institutionen för nationalekonomi med statistik och Juridiska institutionen. Studietakt (helfart/halvfart): Helfart Campus/distans: Campus Verksamhetsförlagd utbildning i hp: 0 Programmet genomförs helt/delvis/ej på En delkurs på termin 5 omfattande 7,5 hp ges på engelska. Övriga kurser ges på svenska. engelska: Antagning till programmet (varje Varje hösttermin termin/varje höst/varje vår/annat): Platstilldelning föregående/senaste läsår (hst) 147 helårsstudieplatser (hst) termin/år: Ungefärlig medelstilldelning till programmet/år: Takbeloppet för 2011 är 3 992 751 kr (takbeloppet motsvarar den högsta ersättning som programmet kan erhålla under ett budgetår) Eventuell samordning med andra program: Relevanta webblänkar (utbildningsplan, kursplaner mm): Ev kommentarer till uppgifterna ovan: En kurs i statistik läses tillsammans med Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram. Kursen är framtagen specifikt för dessa båda program. Länk till utbildningsplan: http://www.fek.handels.gu.se/utbildning/logistikprogrammet Logistik och Transport Stiftelsen (LTS) vid Business Region Göteborg (BRG) agerade kraftfullt för att inrätta ett treårigt kandidatprogram med inriktning mot logistik på

5 Handelshögskolan. Utbildningar inom logistik för tekniker hade sedan länge funnit på Chalmers och LTS såg behovet av en motsvarande utbildning för ekonomer för att stärka svenskt och inte minst Göteborgsregionens näringslivs konkurrenskraft. Under de tre första åren finansierades driften av programmet till två tredjedelar av staten och till en tredjedel av näringslivet via LTS. Dessutom erhölls under våren 1998 330 tkr från Stiftelsen för Ekonomisk Forskning i Västsverige för kursutveckling, framtagande av praktikfall, speciella preparandkurser, studiebesök för studenter samt seminarier i bibliotekskunskap och informationssökning. LTS har sedan programmets start löpande bidragit med utvecklingsresurser till programmet. Tema Deltema Uppgifter/kommentarer I. Studentrek rytering, uppföljning och studentstöd A. Rekrytering och söktryck. Beskriv/ange och kommentera: 1. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena samt programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad. Planeringtal för antagningen ht10 var 65 till 50 platser. 58 studenter registrerades med tanke på avhopp under programmets början. Det var 147 förstahandssökande och 945 sökande totalt ht10. Planeringtal för antagningen ht09 var 65 till 50 platser. 59 studenter registrerades med tanke på avhopp under programmets början. Det var 181 förstahandssökande och 981 sökande totalt ht09. Antagningspoängen var ht 2010 18,85 (B1) och 19,42 (B2). Dessa värden ökande till 19,55 och 19,65 ht 2011 (BI avser de som söker på sina gymnasiebetyg och BII de som har kompletterat betygen). 2. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två Sedan programmets start har antalet platser ökat från 30 till dagens 50 platser. Mellan 2004-2006 hade vi 40 platser på programmet. Antalet platser är avvägt dels i relation till arbetsmarknadens behov, dels till antalet platser på övriga ekonomutbildningar vid Göteborgs universitet och i regionen. Vi har ingen internationell antagning till programmet.

6 antagningstillfällena vad gäller internationella studenter (för program som ges på engelska). 3. Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). Varje år genomförs ett antal rekryteringsaktiviteter som samordnas av Handelshögskolans informatör. Aktiviteterna omfattar medverkan vid utbildningsmässorna Kunskap & Framtid (Göteborg), SACOs studentmässa (Stockholm), Universitetets Besöksdag och vid små lokala mässor som ofta arrangeras av gymnasieskolor. Vi tar även emot klasser och enskilda individer som vill komma på besök till Handelshögskolan. Vid mässor och besök medverkar både studievägledare och studentambassadörer. Studentambassadörerna fyller en viktig funktion i marknadsföringen av Handelshögskolans utbildningar. De delar med sig av sina egna erfarenheter av utbildningarna, men är också exempel på att man kan tänka olika kring valet av högre utbildning och att man kan ha olika bakgrund och framtidsdrömmar. Vid mässor och besök används Handelshögskolans utbildningsbroschyr som beskriver skolans alla utbildningsprogram och ämnen, samt mervärden som näringslivskontakter, Career Service, möjligheten till att studera utomlands, Handelshögskolans studentkår och Göteborg som stad. Motsvarande information finns också på webben, www.handels.gu.se/utbildning Handelshögskolan marknadsför sig även genom annonsering i olika kanaler. I första hand väljs kanaler som har nationell täckning. Exempel på kanaler är utbildningsbilagor i dagspress, speciella gymnasietidningar, webbplatser som handlar om universitetsutbildning och sociala medier. Breddad rekrytering är ett eftersatt område inom Handelshögskolan. Därför ska särskilda insatser göras för att nå ut till grupper som inte har Handelshögskolan som ett självklart alternativ för sina framtida studier. Dessa insatser kommer att göras tillsammans med studentkåren som också vill arbeta för en breddad rekrytering. B. Studentuppföljning och Prestationsgraden var 90 % år 2010.

7 II. Innehåll och utformning studentstöd. Beskriv/ange och kommentera: 1. Genomsnittlig genomströmning på programmet (hpr i relation till hst) senaste året. 2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention). 3. Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. A. Innehåll. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna kursplanerevideringar. (Prestationsgraden beskriver i vilken omfattning studenterna klarar de poäng de varit registrerade för. Om alla studenter skulle klara sina poäng skulle prestationsgraden vara 100 procent. 90 % är en normal prestationsgrad på yrkesexamensprogram.) Studievägledaren på programmet gör emellanåt uppföljningar av hur det går för studenterna på programmet och kontaktar dem som inte varit aktiva på ett tag för att ta reda på om de vill göra avbrott på programmet eller studieuppehåll. Detta arbete är tidskrävande och det finns idag inte resurser till att göra uppföljningar med önskvärd systematik. Studenterna informeras på programmets hemsida om vad universitetet erbjuder studenter med funktionshinder. Bland annat erbjuds teckenspråkstolkar, lektörer, hjälp med anteckningar, stödundervisning, extra tentamenstid samt assistenter åt rörelsehindrade studenter. Bedömning av hjälpbehovet sker individuellt och med hänsyn till funktionshindrets art och undervisningens uppläggning. Vi informerar även om detta stöd i samband med introduktionen till programmet. De institutioner som medverkar i programmet ansvarar för sina kurser och också kursplanerevideringar. Vid större förändringar diskuteras dessa emellertid med programledningen. Ändringar har också initierats av programledningen. För kurser inom företagsekonomi (ger 11 kurser på programmet omfattande tillsammans 105 hp) genomförs revideringar av kursplaner på följande sätt. Inför varje termin skickar studievägledare en förfrågan till kursansvariga om kursplanerna behöver revideras och får, om så är fallet, in förslag på revideringar från dessa. Studievägledare kontrollerar att kursplanerna är formellt och språkligt korrekta samt om det behöver samordnas med andra kursplaner. Vid behov konsulteras kursadministratör för att stämma av att examination och inrapportering av betyg m.m. kommer att fungera effektivt efter revideringen. I varje kursplan säkerställs att lärandemålen examineras. På vilket sätt detta görs visas i en tabell i respektive kursplan. Större genomgripande förändringar har gjorts på samtliga

8 kursplaner 2007 och 2010 för anpassning till Bolognareformen och HSV:s instruktioner. Vid institutionen för kulturgeografi och ekonomiska geografi (ger två kurser på programmet om vardera 15 hp) granskar kursansvarig kursplanerna inför varje kursomgång. Vid behov revideras kursplaner och litteraturlistor. Kursutvärderingar utgör en del i arbetet med kvalitetssäkringen av kurserna. Vid institutionen för nationalekonomi med statistik (ger två kurser på programmet om vardera 15 hp) granskas kursplanerna av respektive kursansvarig lärare inför varje termin och reviderar görs vid behov. Kursplanerna lämnas till institutionens studierektor som granskar den och lämnar den vidare till prefekten och fakultetsnämnden för beslut. Vid juridiska institutionen (ger en kurs på programmet om 15 hp), är det dess Utbildningsnämnd som tillstyrker kursplaner. I nämnden finns representanter för lärare och studenter. Kursvärderingar utgör underlag för eventuella revideringar. Kurslitteraturen ses över fortlöpande. Inom programmet genomförs kursnämnder för alla kurser, vilka kan initiera behov av kursplanerevideringar. Vid kursnämnder medverkar kursansvarig lärare, 2-3 kursombud och programledningen. Kursombuden utses per läsår av programledningen. Kursombudets uppgift är att: löpande stämma av med studentgruppen om det finns behov av förändringar under pågående kursomgång, vid behov kalla till avstämningsmöten med kursansvarig lärare och/eller programkoordinator för att förmedla gruppens synpunkter, medverka i kursnämnder efter avslutad kurs. När kursutvärderingen är sammanställd kallar programledningen kursombud och kursansvarig lärare till kursnämnd. Programkoordinatorn är ordförande i kursnämnden. Kursombudets uppgift i kursnämnden är att:

9 på ett konstruktivt sätt företräda studentgruppen och bidra med att utveckla synpunkter som har framkommit i utvärderingen. tillsammans med kursansvarig lärare komma överens om förslag till åtgärder inför kommande kursomgång. Vid kursnämnden diskuteras följande frågor: Innehåll och omfattning. Litteratur. Undervisning. Praktikfall/seminarier. Administration. Lärandemål och examinationskrav. Förslag till eventuella ändringar inför nästa kursstart. 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål). Kursutvärderingar utgör grund för diskussionerna. Ordförande upprättar minnesanteckningar som skall godkännas av alla medverkande. Protokollet publiceras på kursens sida på GUL, både på den kurssidan för innevarande termin samt på sidan för nästa kurstillfälle. För att säkerställa att studenterna når examensmålen i högskoleförordningen har lärandemålen i kursplanerna inom ramen för huvudområdet matchats mot examensmålen. Det betyder att studenterna genom att bli godkända på kursernas lärandemål också når examensmålen i högskoleförordningen. I kursplanen preciseras kursens lärandemål. Där finns också en beskrivning över hur respektive lärandemål är kopplat till examensmålen i högskoleförordningen (visas i en tabell). Om t ex en tentamen berör flera lärandemål delas tentamen i i flera delar. Varje del inom ramen för tentamen måste vara godkänd för att studenten skall bli godkänd på kursen. För att få godkänt på en tentamen krävs inte bara ett visst antal poäng utan studenten måste vara godkänd på varje delområde som är kopplat till ett lärandemål. Det betyder att studenterna inte kan kompensera en svaghet på ett område med en styrka på ett annat område utan att alla kursens lärandemål måste uppnå nivån godkänd. Det här systemet säkerställer att lärandemålen för kursen uppfylls och därigenom också examensmålen i förordningen. För att säkra att litteratur, undervisning praktikfall och examination stödjer kursen lärandemål (indirekt examensmålen) är kursutvärderingarna lärandemålsfokuserade. Flertalet frågor i

10 kursutvärderingarna skall matchas mot i vilken utsträckning de stödjer lärandemålen. I kursutvärderingarna ställs också frågor kring om lärandemålen är tydligt formulerade och studenternas får också bedöma i vilken utsträckning som lärandemålen har kommunicerats. Vidare får studenterna själva skatta om han/hon har uppnått respektive lärandemål. Det finns en god överensstämmelse mellan den andel av studenterna som anger att de inte har uppnått ett specifikt lärandemål och den andel som inte har blivit godkänd på respektive lärandemål i samband med examination. Lärandemålsfokuserade kursutvärderingar används som ett viktigt instrument och stöd för att utforma utbildningar där studenterna uppnår lärandemålen/examensmålen. B. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. I samband med kandidatuppsatsen får studenterna göra en utvärdering av uppsatskursen och utvärderingen inkluderar också en självvärdering av om studenten via läskurser och uppsatskursen har uppnått examensmålen i högskoleförordningen. Vi den senaste utvärderingen VT 2011 uppgav 98-100 % att det ansåg att de via utbildningen hade uppnått examensmålen. Det är en högre andel som svarat ja i jämförelse med andelen ja på de enskilda lärandemålen som kopplas till utbildningens läskurser. En förklaring till denna skillnad kan vara att bland de som svarar på kursutvärdering finns också studenter som inte ha klarat av examinationsmoment (tentamen och praktikfall). De studenter som examineras på uppsatskursen har normalt klarat av prestationerna inom ramen för en kandidatexamen och därigenom har de uppnått examensmålen för en kandidatexamen. Vid företagsekonomiska institutionen är en hög andel av lärarna aktiva forskare och de undervisar nästan uteslutande på det de forskar om. Forskande lärare och forskningsbaserad undervisning har sedan länge varit fokuserade och diskuterade begrepp inom institutionen och det har blivit naturligt bland lärarna att relaterar kursinnehållet till aktuell forskning inom området, ä ven om litteraturen på grundnivå huvudsakligen består av kursböcker. Metoden för att säkra en uthållig vetenskaplig kvalitet är att rekrytera forskande lärare och att löpande stödja dem i ansökningsprocessen om forskningsbidrag. Vid institutionen för nationalekonomi med statistik säkerställs den vetenskapliga kvaliteten av att kursansvariga lärare följer ämnets utveckling, är forskningsaktiva och normalt är disputerade. Kursernas innehåll diskuteras och utvecklas ofta i samråd mellan kursansvarig lärare, övriga lärare på kursen, med lärare som ansvarar för andra kurser inom den aktuella inriktningen av ämnet på institutionen och med studierektor. Vid institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi deltar många seniora

11 forskare/lärare i kurserna, väl insatta gästföreläsare från företag/organisationer, och mycket av litteraturen på kursen som ges på termin 5 är hämtad från vetenskapliga tidskrifter med högt anseende. Vid den inledande kursen på programmet som institutionen ansvarar för är det på liknande sätt, med det undantaget att litteraturen främst utgörs av läroböcker. 2. Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning. Den kurs i juridik som ges inom programmet är en grundkurs i civilrätt och transporträtt. Det är den första juridikkurs logistikstudenterna stöter på. Den vetenskapliga kvaliteten är därför inte det främsta kännetecknet. För att säkra vetenskaplig kvalitet inom transporträtten som helhet, inklusive aktuell kurs, har ämnesföreståndaren, professorn Svante O. Johansson, återkommande seminarier där aktuell forskning med anknytning till undervisning diskuteras. Kursansvarig lärare deltar också regelbundet i Svenska Sjörättsföreningens möten och seminarier. Vid företagsekonomiska institutionen är en hög andel av lärarna aktiva forskare och de undervisar nästan uteslutande på det de forskar om. Kursansvariga lärare följer ämnets utveckling och ansvarar för att kurserna bemannas med forskande lärare som uppmanas att fördjupa kursinnehållet med exempel för egen eller andras forskning inom området. Kursinnehållet diskuteras också löpande inom lärarlaget i syfte att säkra ett aktuellt och relevant innehåll. Vid institutionen för nationalekonomi med statistik säkerställs den vetenskapliga kvaliteten av att kursansvariga lärare följer ämnets utveckling, är forskningsaktiva och normalt är disputerade. Kursernas innehåll diskuteras och utvecklas ofta i samråd mellan kursansvarig lärare, övriga lärare på kursen, med lärare som ansvarar för andra kurser inom den aktuella inriktningen av ämnet på institutionen och med studierektor. Vid institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi forskar de flesta av lärarna och de uppmanas att inkludera sin forskning i undervisningen. Vidare sker en ständig revidering av kurslitteraturen i syfte att få med de senaste forskningsrönen. Detta gäller främst kursen som ges på termin 5. I den inledande kursen ligger fokus mer på övergripande kunskap då den till viss del kan liknas vid en grundkurs där det främst är viktigt att ge studenterna en inblick i ämnet från olika discipliner (Kulturgeografi,

12 Företagsekonomi och Teknik, Chalmers). C. Utformning. Beskriv/ange och kommentera: 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika undervisningsformer samt ev variationer under programmet. 2. Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet. Vad gäller den juridiska kursen som ges inom programmet är litteraturen som används på kursen sådan att den bygger på aktuell och relevant forskning. Nya artiklar kan också inkluderas under kursernas gång. De vanligast förekommande undervisningsformerna är föreläsningar, lektioner, övningar, seminarier, räknestugor och handledning. Även laborationer är förekommande i form av företagsspel, såsom ERPsim och Supply Chain Game. De examinationsformer som används är salstentamen, hemtentamen, praktikfall, projektarbeten och laborationer. Laborationerna utgörs av manuella (Supply Chain Game: http://www.revere.se/spel.htm) och datoriserade företagsspel (ERPsim: http://erpsim.hec.ca/) Termin 1: Den inledande kursen i kulturgeografi och ekonomisk geografi examineras med salstenta, projektarbete och en exkursion. Salstentamina utgör cirka 70 % av examinationen på denna kurs. På den andra kursen i Handels- och transporträtt examineras studenterna enbart med salstentamen. Termin 2: Under denna termin läser studenterna nationalekonomi och statistik. Både kurserna examineras med salstenta. I statistikkursen ingår även inlämningsuppgifter. Termin 3-4: Kurserna i företagsekonomi under dessa båda terminerna examineras med salstentor och grupparbeten. Salstentor är den klart dominerande examinationsformen. Termin 5: På den inledande kursen i kulturgeografi och ekonomisk geografi utgör

13 hemtentamen 60 % och projektarbete 40 % av examinationen. Den andra kursen, om logistiska informationssystem, examineras studenterna med salstentamen, praktikfall och flera laborationer (datorbaserat företagsspel i affärssystem, se ovan, geografiska informationssystem, ruttplaneringssystem, LogX). Salstentamina utgör cirka 70 % av examinationen på denna kurs. 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år - samt eventuella variationer under programmet. Termin 6: På den inledande teorikursen ingår salstentor, praktikfall, projektarbete och laborationer (manuellt företagsspel, se ovan). Cirka 70 % av examinationen utgörs av salstentamina. Andra halvan av terminen skriver studenterna sina kandidatuppsatser där examinationen består av skriftlig uppsats samt aktivt deltagande i seminarier, dels där den egna uppsatsen läggs fram, dels där andras uppsatser presenteras och granskas. Den inledande kursen på programmet som institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi ger omfattar drygt 70 timmar lärarledd tid, inklusive 8 timmar färdighetsträning i teamwork. Föreläsningar utgör 40 timmar, seminarier 23 timmar, 6 timmar exkursion och 3 timmar studiebesök. Inom ramen för kursen genomförs också en kick-off (cirka 2,5 timmar) för förstaårsstudenterna på programmet där 5-6 företag/organisationer medverkar. Syfte med aktiviteten är bl. a att ge exempel på hur logistiker arbetar i olika verksamheter och en inblick i vilka egenskaper och färdigheter rekryterare letar efter Programledningen satsar externa medel från LTS för att stärka kursbudgeten på denna inledande kurs. Den andra kursen på termin 1 ges av juridiska institutionen och omfattar totala 63 timmar lärarledd tid. Den andra terminen läser studenterna två kurser, nationalekonomi och statistik som omfattar 100 respektive 89 timmar lärarledd tid. Ungefär 70 % av dessa timmar används för föreläsningar och 30 % till övningar. Den större mängden timmar på termin 2 jämfört med termin 1 förklaras av att studenterna på programmet samläser med andra studenter på termin 2. 4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom Således omfattar det första läsåret totalt 322 timmar lärarledd tid, eller cirka 8 timmar per vecka (baserat på att ett läsår motsvarar 40 veckor). Företagsekonomiska institutionen bedriver bl. a. ett systematiskt arbete för att integrera uthållighetsperspektiv, Corporate Social Responsibility och affärssystem i utbildningen.

14 programmet. Institutionen har för detta ändamål bildat två centrumbildningar Centre for Business in Society och Centrum för Affärssystem. Centre for Business in Society arbetar för att lyfta fram och stärka forskning och utbildning som handlar om hur hänsyn till miljö- och sociala frågor integreras i företags strategiska och operativa processer. Centrum för affärssystem arbetar för att integrera moment i undervisningen som bygger på användning av affärsstödjande IT inom områden såsom logistik. Centrumet driver också en utbildningsplattform som ger studenter och lärare tillgång till affärssystem och pedagogiskt material. Centrum för affärssystem har även fått pedagogiska utvecklingsmedel från universitet för att utveckla företagsspel i affärssystem. Institutionen för nationalekonomi med statistik hänvisar till svaret under B 1 ovan. D. Kvalitet på studentprestationer. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer (t ex förekomst av bedömnings- och betygskriterier). 2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar). Programledningen arbetar systematiskt, tillsammans med Handelshögskolans enhet för externa relationer, för att få in professionsrelaterad kompetens genom gästföreläsare på kurserna inom programmet. På kurserna som institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi ger finns bedömningskriterier för de olika examinationsformer som tillämpas. Vid företagsekonomiska institutionen har det utvecklats bedömningskriterier på vissa kursen och för vissa kursmoment, såsom för projektarbeten och uppsatskurser. Examensmål 1: För kandidatexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Examensmål 2: För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera

15 företeelser, frågeställningar och situationer. Examensmål 3: För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar. Examensmål 4: För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. E. Internationella perspektiv i programmet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska. Eftersom vi arbetar aktivt med lärandemål som kopplas till examensmål samt använder lärandemålsfokuserade kursutvärderingar som stöd för utveckling och förändringar anser vi att studenter som genomgår logistikprogrammet med godkända kurskrav uppnår examensmålen. Det stöds av den självvärdering, som studenterna får göra efter avslutad uppsatskurs, av om studenten via läskurser och uppsatskursen har uppnått examensmålen i Högskoleförordningen. Vid utvärderingen VT2011 uppgav 98 % av studenterna att de uppnått examensmål 1, 99 % att de uppnått examensmål 2, 100 % att uppnått examensmål 3 och 98 % att de uppnått examensmål 4. Notera att utvärdering inkluderar alla studenter som avslutat sin kandidatuppsats i företagsekonomi, således inte enbart logistikprogrammets studenter. Dessa har inte kunnat urskiljas i resultatet. Termin 1: På kursen Företaget, logistikfunktionen och omvärlden (Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi) är ca 50 % på engelska. På kursen Handels och transporträtt (Juridiska institutionen) är ungefär hälften av litteraturen är på engelska. Termin 2: På kursen i Nationalekonomi (Institutionen för nationalekonomi med statistik) är ca 40 % av litteraturen på engelska. På kursen Statistik med miljö- och logistiktillämpningar (Institutionen för nationalekonomi med statistik) är litteraturen helt på engelska. Termin 3: På Företagsekonomi 1 (Företagsekonomiska institutionen) är ca 75 % av litteraturen på engelska. Termin 4: På Företagsekonomi 2 (Företagsekonomiska institutionen) är ca 65 % av litteraturen på engelska. Termin 5: På kursen Transporter, samhälle och miljö (Institutionen för kulturgeografi och

16 ekonomisk geografi) är 85 % av litteraturen är på engelska. På kursen Logistiska informationssystem (Företagsekonomiska institutionen) är 40 % av litteraturen på engelska. Termin 6: På kursen Företagets logistikfunktion (Företagsekonomiska institutionen) är litteraturen helt på engelska. 2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt inkommande år 2010. 3. Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. Sammantaget är ungefär 70 % av litteraturen på engelska och resten på svenska. Handelshögskolan har cirka 250 utresande och 350 inresande studenter per år. På Handelshögskolans logistikprogram var det år 2010 endast tre studenter som åkte på utlandstermin, vilket var ett ovanligt lågt antal. Skolan gör därför en riktad satsning på programmet och tecknar avtal med utländska universitet som ger kurser som motsvarar de på programmets termin 5. Hittills har avtal tecknats med partneruniversitet som passar Handelshögskolans ekonomprogram som har en tydligare internationell profil. De inresande studenter till Handelshögskolan är inte kopplade till något specifikt program. Studenterna på Handelshögskolans logistikprogram möter inte dessa studenter på kurserna inom programmet, men däremot i vardagen på skolan. Handelshögskolans utlandsavdelning samarbetar med cirka 140 partneruniversitet och har sedan början av 1990-talet skickat ut och tagit emot närmare 10 000 studenter. Handelshögskolans studenter, och därmed studenterna på Logistikprogrammet, kan förlägga en eller två terminer vid utländska lärosäten och med en hög andel internationella studenter får studiemiljön på Handelshögskolan en internationell prägel. Under universitetets temadagar Global Week anordnar fakulteten en internationaliseringsdag med syfte att öka antalet utresande studenter. Dagen innehåller föreläsningar med representanter från näringsliv och offentlig sektor, det hålls en mässa där våra utländska studenter presenterar sina hemuniversitet, tidigare utbytesstudenter berättar om sina erfarenheter och utlandsavdelningen informerar om möjligheter till utlandsstudier. På termin 1 gör studenterna ett arbetsplatsbesök på SKF, förutom de som ingår i de ordinarie kurserna, med möjlighet att samla information om kultur och internationella

17 möjligheter och krav i ett globalt företag. Career Service vid Handelshögskolan är involverad i olika aktiviteter som är specifika för logistikprogrammet t.ex. Se din arbetsmarknad. Studenter får vi denna aktivitet träffa 4 till 6 arbetsgivare, som presenterar sin verksamhet och hur de arbetar med rekrytering. Inbjudna företag är globala aktörer, som erbjuder möjligheter för internationella karriärer och specificerar vad som krävs för att göra en internationell karriär hos dem. Aktiviteten riktas till alla studenter på programmet, men specifikt till de som studerar på termin 6. Under hela programmet erbjuder Career Service studenterna på Logistikprogrammet möjlighet för individuell coaching och rådgivning om karriärplanering, vilket även inkluderar internationella karriärmöjligheter. 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet. Förutom de aktiviteter Career Service arrangerar specifikt för logistikprogrammet, anordnas även aktiviteter som är öppna för alla Handelshögskolans studenter som t.ex. workshops i färdighetsträning med fokus på kommunikation, intercultural skills och CQ-cultural competence. Flertalet av de lärare som undervisar på de företagsekonomiska kurserna på termin 5 och 6 har omfattande internationell erfarenhet, både genom internationella forskningssamarbeten och också undervisning på lärosäten utomland. Forskningsmässigt samarbetar lärarna med många utländska universitet. Gemensamma forskningsprojekt inom logistikområdet bedrivs i dagsläget med bl.a Universität für Bodenkultur (Wien) och Eidgenössische Technische Hochschule (Zürich). Forskningsartiklar har publicerats med forskar på bl. a. TU Delft, Vrije Universiteit Brussel, University of New South Wales (Syney), Hofstra University (New York), Copenhagen Business School och Technische Universität Hamburg-Harburg. Lärarutbyte har förekommit med Beijing University of Technology and Business (BTBU) och University of North Florida. Gästföreläsningar har genomförts vid Beijing Jiaotong, University of North Florida och University of Nairobi av lärare på programmet. Därtill medverkar våra lärare i Northern Maritime Logistics (NMU). NMU är ett nordeuropeiskt samarbete inom sjöfartslogistik som dock inte har någon direkt koppling till logistikprogrammet.

18 III. Lärarkompetens Beskriv/ange och kommentera: 1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet. 2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning. 3. Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens. Flera av lärarna och gästföreläsarna som undervisar på de kurser som institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi ger, har internationell erfarenhet huvudsakligen genom sin forskning. Alla forskare och lärare på institutionen för nationalekonomi med statistik har olika former av internationell erfarenhet som t ex internationella konferenser, vistelser vid utländska universitet, samarbeten med utländska forskare och i något fall tidigare forskarstudier. Ingen av de inblandade lärarna på de två kurserna har undervisningserfarenhet från utlandet. Mer än 80 % av lärarna som undervisar på programmet är disputerade. Det är framför allt på termin 3 som utgörs av Företagsekonomi 1 som det finns icke disputerade lärare i någon större omfattning (cirka 40 % av lärarna på Företagsekonomi 1 har inte disputerat). Sex professorer undervisade under 2010 sammanlagt 30 timmar enligt följande: 1. Professor Johan Woxenius, HGU, 2 timmar (kurs: Företaget, logistikfunktionen och omvärlden, termin 1) 2. Professor Kenth Lumsden, Chalmers, 8 timmar (kurs: Företaget, logistikfunktionen och omvärlden, termin 1) 3. Professor Torbjörn Stjernberg, HGU, 2 timmar (kurs: Organisation & ledarskap, termin 3) 4. Professor Ulla Eriksson Zetterquist, HGU, 2 timmar (kurs: Organisation & ledarskap, termin 3) 5. Professor Christian Ax, HGU, 14 timmar (kurs: Ekonomistyrning, termin 3) 6. Professor Bertil Wilhelmson, HGU, 2 timmar (kurs: Transporter, samhälle och miljö, termin 5) Både Företagsekonomiska institutionens och Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografis policy är att alla lektorer ska ha genomgått högskolepedagogisk utbildning, dock kan lång och dokumenterad erfarenhet bedömas som likvärdig. Vid institutionen för nationalekonomi med statistik har ingen av lärarna som undervisar på

19 programmet högskolepedagogisk kurs men de har mellan 5 och 45 års erfarenhet som föreläsare på alla nivåer, från grundnivå till forskarutbildning. Övningslärarnas erfarenhet varierar mellan 0 och 3 år. 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens. Kursansvarig på juridiska institutionen som har huvuddelen av föreläsningarna har pedagogisk utbildning från officersutbildning. Företagsekonomiska institutionen arbetar systematiskt med att rekrytera lärare med professionsrelaterad kompetens till de kurser där den kompetensen är särskilt viktig. Detta har skett inom områdena ekonomistyrning, extern redovisning och logistik. Professionsrelaterad kompetens tillförs även programmet genom alla de gästföreläsare som engageras i kurserna. IV. Studentinflytande Beskriv/ange och kommentera: 1. Resultat från Varje år har prefekten och studierektor vid Juridiska institutionen samtal med alla anställda. Vid dessa samtal förs diskussioner om tjänsteplanering samt framtida lärarförsörjning inom resp. ämnesområde. Ett aktivt deltagande i Lighthouse (http://www.chalmers.se/smt/lighthouse-sv/) underlättar institutionens kompetensförsörjning och skapar en bra forskningsmiljö inom sjörätt och annan transporträtt. Vid institutionen för nationalekonomi med statistik rekryteras lärare i internationell konkurrens utifrån forsknings- och pedagogisk skicklighet. Doktorander vid institutionen har antagits i internationell konkurrens. I något undantagsfall har övningslärare rekryterats utanför dessa grupper och i det fallet har personen haft lämpliga kunskaper i form av studier och yrkeserfarenhet. Vid institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi är det framförallt kursansvariga som håller sig uppdaterade genom litteratur, olika nätverk och kontakter och rekommendationer från andra lärare om vilka personer som forskar kring logistik och transporter. Studentinflytande sker främst genom studentrepresentation i vårt systematiska arbete med kursnämnder, kurskonferenser och möten med studentrepresentanter. Studentinflytande sker också genom att studentrepresentanter finns i Institutionsstyrelser samt i

20 V. Omvärldsanalys studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar. 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet. 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ. A. Omvärldsanalys utbildningsutbud. Beskriv/ange och Utbildningsnämnden vid Företagsekonomiska institutionen som ansvarar för programmet (se punkt IV:2-3) Kursnämnder genomförs för samtliga kurser på programmet och programledningen utser 2-3 kursombud per läsår. Se punkt IIA för en mer ingående beskrivning av systemet med kursnämnder och kursombud. En utvärdering av programmet i sin helhet genomförs på vårterminen bland de studenter som avslutat programmet den terminen. Studenterna ger överlag programmet höga betyg. Vid utvärderingen vårterminen 2011 fick programmet ett helhetsbetyg på i genomsnitt 4,1 på en femgradig skala från mycket dåligt till mycket bra. Studenterna är också mycket nöjda med i) hur programmet uppfyllt deras förväntningar (medel 4,0), ii) kompetensen hos lärarna (medel 4,3), iii) systemet med kursnämnder och kursombud (medel 4,1) och iv) programledning och studievägledning (medel 4,3). Minst nöjda var studenterna med lärarnas pedagogik (medel 3,3) och studiemiljön (medel 3,5). Kurskonferenser med kursansvariga lärare och studentrepresentanter har anordnats vid några tillfällen för att diskutera större utvecklingsprojekt. Vid några tillfällen har även representanter från partnerföretag medverkat. Vid behov har även möten med studentrepresentanter för samtliga årskurser på programmet arrangerats. Syftet med dessa möten har varit att stämma av med studenterna hur programmet fungerar mer övergripande än vad som görs i samband med kursnämnderna. Studentrepresentanter finns i Institutionsstyrelser samt i Utbildningsnämnden vid Företagsekonomiska institutionen som ansvarar för programmet. Det program som ligger närmast till hands att jämföra med inom GU är Handelshögskolan Ekonomprogram med analytisk inriktning. Logistikprogrammets tydliga specialisering mot logistik gör att det tillfredsställer en annan arbetsmarknad än ekonomprogrammet.