S2001:012. Utlandsägda företag ekonomiska uppgifter 1999

S2001:012 Utlandsägda företag ekonomiska uppgifter 1999 Foreign owned enterprises economic figures 1999

Utlandsägda företag ekonomiska uppgifter 1999 Foreign owned enterprises economic figures 1999 Innehållsförteckning Contents Sida Page 1 Innehållsförteckning 1 Table of contents 2 Tabellförteckning 2 List of tables 4 Sammanfattning på svenska 4 Summary in Swedish 5 Sammanfattning på engelska 5 Summary in English 6 Utlandsägda företag i några EU-länder 6 Foreign owned enterprises in some EU countries 10 Utlandsägda företag i Sverige 10 Foreign owned enterprises in Sweden 13 Tabeller 13 Tables 34 Fakta om statistiken 34 Methods and quality assurance 37 Ordlista 37 List of terms 37 Definitioner 37 Definitions 38 Branschförteckning på engelska 38 Industrial classification Statistikansvarig myndighet ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Box 4, 813 21 Östersund Telefon: 063 16 18 70 Telefax: 063 16 18 80 www.itps.se Förfrågningar: Anne-Christine Strandell Telefon: 08 456 67 28 E-post: anne-christine.strandell@itps.se Producent SCB, Programmet för industri 701 89 Örebro Förfrågningar: Lina Gustafsson Telefon: 019 17 60 47 Telefax: 019 17 69 64 E-post: lina.gustafsson@scb.se Ansvarig utgivare: Sture Öberg, ITPS Oktober 2001, reviderad maj 2002 ITPS Statistik ISSN 1650-349X

Tabellförteckning List of tables Tabell 1. Fem största ägarländerna i några EU-länder baserat på förädlingsvärdet i utlandsägda tjänsteföretag samt förändringar mellan 1996 och 1998. Tabell 2. Utlandsägda företags andel av förädlingsvärde och sysselsättning i näringslivet i några EU-länder 1997 och 1998. Procent. Tabell 3. Förädlingsvärde per anställd för utlandsägda företag i några EU-länder 1998. Tusental Euro. Tabell 4. Utlandsägda företags andel av olika finansiella data för näringslivet efter bransch 1990-1999. Procent. Tabell 5. Utlandsägda företags andel av olika finansiella data för näringslivet efter bransch 1999. Procent. Tabell 6. Antal utlandsägda företag och antal anställda efter bransch 1999 och 1998. Tabell 7. Nettoomsättning i utlandsägda företag och totalt i Sverige efter bransch 1999 och 1998. Mkr. Tabell 8. Förädlingsvärde per anställd i utlandsägda företag och totalt i Sverige per bransch 1999 och 1998. Tkr. Tabell 9. Lönekostnad per anställd i utlandsägda företag och totalt i Sverige per bransch 1999 och 1998. Tkr. Tabell 10. Exportintensitet i utlandsägda och svenskägda företag samt totalt per bransch 1990-1999. Procent. Tabell 11. Nyckeltal för utlandsägda och svenskägda företag samt totalt per bransch 1990-1999. Procent. Table 1. The five most important foreign owners in some EU countries based on the value added generated by foreign owned enterprises in the private service sector. Table 2. Share of foreign owned enterprises in total value added and employment at business sector level in some EU-countries 1997 and 1998. Per cent. Table 3. Value added per employee in foreign owned enterprises in some EU-countries 1998. Euro thousand. Table 4. Foreign owned enterprises' share of different financial facts on business sector in Sweden by industry 1990-1999. Per cent. Table 5. Foreign owned enterprises' share of different financial facts on business sector by industry in Sweden 1999. Per cent. Table 6. Number of foreign owned enterprises and number of employees by industry in Sweden 1999 and 1998. Table 7. Turnover in foreign owned enterprises and in total sector by industry in Sweden 1999 and 1998. SEK million. Table 8. Value added per employee in foreign owned enterprises and in total sector by industry in Sweden 1999 and 1998. SEK thousand. Table 9. Personnel costs per employee in foreign owned enterprises and in total sector by industry in Sweden 1999 and 1998. SEK thousand. Table 10. Export intensity in foreign and Swedish owned enterprises and in total sector by industry in Sweden 1990-1999. Per cent. Table 11. Key ratios for foreign and Swedish owned enterprises and total sector by industry in Sweden 1990-1999. Per cent. 2

Tabell 12. Olika finansiella data för utlandsägda företag efter ägarland 1999 och 1998. Mkr. Tabell 13. Utlandsägda företags andel av olika finansiella data av alla utlandsägda företag i Sverige efter ägarland 1999. Procent. Table 12. Different financial facts on foreign owned enterprises in Sweden by country of origin 1999 and 1998. SEK million. Table 13. Foreign owned enterprises' share of different financial facts of all foreign owned enterprises in Sweden by country of origin 1999. Per cent. Tabell 14. Nettoomsättning i utlandsägda IT-företag och totalt i IT-sektorn i Sverige per bransch 1999 och 1998. Mkr. Table 14. Turnover in foreign owned ICT enterprises and in total ICT sector by industry in Sweden 1999 and 1998. SEK million. Tabell 15. Förädlingsvärde per anställd i utlandsägda IT-företag och totalt i ITsektorn i Sverige per bransch 1999 och 1998. Tkr. Tabell 16. Lönekostnad per anställd i utlandsägda IT-företag och totalt i Sverige per bransch 1999 och 1998. Tkr. Table 15. Value added per employee in foreign owned ICT enterprises and in total ICT sector by industry in Sweden 1999 and 1998. SEK thousand. Table 16. Personnel costs per employee in foreign owned ICT enterprises and in total ICT sector by industry in Sweden 1999 and 1998. SEK thousand. Tabell 17. Utlandsägda IT-företags andel av olika finansiella data för IT-sektorn per bransch 1999. Procent Table 17. Foreign owned ICT enterprises' share of different financial facts on ICT sector in Sweden by industry 1999. Per cent. 3

Sammanfattning Det utländska ägandet av företag har ökat kraftigt både i Sverige och i andra EU-länder under 1990-talet. Det utländska ägandet är fortfarande störst inom tillverkningsindustrin i flertalet EU-länder, men det ökar inom tjänstesektorn. En jämförelse av utländskt ägande i några EU-länder baserat på förädlingsvärdet inom tjänstesektorn visar att USA är det största ägarlandet hos samtliga länder utom i Finland. Vid sidan av USA domineras det utländska ägandet av EU-länder. Sverige var största ägarland i Finland och näst största i Danmark. De utlandsägda företagen i Sverige hade störst andel av förädlingsvärdet i tjänstesektorn och i näringslivet av alla EU-länder, medan motsvarande andel var störst inom tillverkningsindustrin i Storbritannien. Sverige hade också största andelen av sysselsättningen i utlandsägda företag inom samtliga sektorer i EU-jämförelsen. Däremot låg Sverige sämre till mätt i förädlingsvärde per anställd i utlandsägda företag. Finland hade högst förädlingsvärde per anställd och Sverige lägst inom tillverkningsindustrin, medan Danmark hade högst och Nederländerna lägst förädlingsvärde per anställd inom tjänstesektorn. I Sverige har utlandsägda företags andel av svensk export av varor och tjänster samt av FoU ökat kraftigt mellan 1998 och 1999. Utländska företag stod för drygt en femtedel av Sveriges totala omsättning (nettoomsättning) 1999. De svarade även för nästan 40 procent av Sveriges export och drygt en tredjedel av Sveriges forskning och utveckling (FoU). De utlandsägda tjänsteföretagen stod för mer än hälften av den svenska exporten. Inom läkemedel, partihandel med hushållsapparater, medicinsk utrustning samt bränslen svarade de utlandsägda företagen för mer än 90 procent av exporten. De utlandsägda ITföretagen svarade för all export från Sverige till andra länder inom tillverkning av instrument för styrning av industriella processer samt underhåll och reparationer av kontors- och bokföringsmaskiner inklusive databehandlingsutrustning. Utlandsägda företag är också exportintensiva. Dessa företags export utgjorde 35 procent av omsättningen 1999. Exportintensiteten var 16 procent i svenskägda företag och 20 procent i hela näringslivet. USA var det största ägarlandet mätt i andel anställda, nettoomsättning, förädlingsvärde, export, investeringar, lönekostnader samt FoU av samtliga utlandsägda företag i Sverige. De amerikanska företagen svarade för den högsta andelen forskning och utveckling, ungefär 40 procent av alla utlandsägda företags FoU satsningar i Sverige 1999. Storbritannien svarade för den näst största andelen med ca en tredjedel av de utlandsägda företagens FoU-kostnader. Mätt i nettoomsättning var Finland näst största ägarland. Utlandsägda företag betalar högre löner. Lönen i dessa företag var 13 procent högre än i hela näringslivet och ännu något högre i tjänstesektorn. Även förädlingsvärdet per anställd var högre i utlandsägda företag än i hela näringslivet, 17 procent högre än näringslivet totalt och 23 högre än i tillverkningsindustrin i genomsnitt. Definition: Ett företag har i denna undersökning räknats som utlandsägt om mer än hälften av aktiernas röstvärde innehas av en utländsk ägare. Om företaget tillhör en svensk koncern vars koncernmoder är utlandsägd räknas även det som utlandsägt. Är den svenska koncernmodern ägd i flera led är det den yttersta ägaren, dvs. det moderbolag som i sin tur inte ägs till mer än 50 procent av något annat bolag, som bestämmer vilken nationalitet alla ingående bolag i den svenska koncernen tilldelas. 4

Summary The foreign ownership of enterprises in Sweden and other EU countries has increased in the 1990's. In 1998 the share of value added of foreign owned enterprises in manufacturing industry was higher than equivalent shares in the service sector in most EU countries, but it seems to be increasing in the service sector. A comparison of foreign owned enterprises based on value added in the service sector in some EU countries*, indicates that the USA by far is the most important foreign owner, occupying first or second place in all reporting countries. Other than the USA, the rankings by foreign owner were dominated by EU countries. Sweden occupied the first place in Finland and the second place in Denmark. The share of total value added generated by foreign owned enterprises was highest in the service sector and in the total business sector in Sweden, and the equivalent share in the manufacturing industry was highest in the United Kingdom. In Sweden the share of the number of person employed was highest in all sectors among the reporting EU countries. The performance of foreign owned enterprises, measured as value added per employee, in the manufacturing industry was lowest in Sweden and highest in Finland, whilst in services it was highest in Denmark and lowest in the Netherlands. In Sweden the share of foreign owned enterprises of exports of goods and services as well as the share of research and development (R & D) increased a lot between 1998 and 1999. Foreign owned enterprises in Sweden accounted for 40 per cent of total exports of goods and services from Sweden to other countries, 34 per cent of R & D expenditures and 20 per cent of turnover in the total business sector in 1999. In services foreign owned enterprises accounted for more than half of the Swedish exports. The USA was also the far most important foreign owner in Sweden 1999 as regards share of employment, turnover, value added, exports, investments, R & D expenditures and personnel costs. The American enterprises share of R & D of all foreign owned enterprises' R&D expenditures in Sweden rose to 40 per cent in 1999. United Kingdom accounted for the second highest share, one third of all foreign owned enterprises spending on R & D in Sweden. In terms of turnover Finland was the second most important foreign owner. In comparison of personnel costs, foreign owned enterprises seems to pay higher wages than Swedish owned enterprises, 13 per cent higher in the total business sector and somewhat more in the service sector. Value added per employee was 17 per cent higher compared with the total business sector and 23 per cent higher than in the whole manufacturing industry in Sweden. Companies from the USA, Switzerland and Finland had most employees in Sweden among foreign owned ICT-companies (more information is available in the report ITPS Statistics S 2001:007, Foreign owned enterprises 2000). *Source: Eurostat, Foreign owned enterprises, Statistics in Focus Theme 4, 20/2001. Reporting countries are Denmark, Finland, the Netherlands, Sweden and the United Kingdom. 5

Utlandsägda företag i några EU-länder Det utländska ägandet ökade kraftigt både i Sverige och i andra EU-länder under slutet av 1990-talet. Det utländska ägandet är fortfarande störst inom tillverkningsindustrin i flertalet studerade EU-länder, men det ökar inom tjänstesektorn. I EU-jämförelsen är USA största ägarland utom i Finland. USA hade högsta eller näst högsta ranking hos samtliga länder baserat på förädlingsvärdet i tjänstesektorn. I de nordiska länderna ökade den amerikanska andelen av det utländska ägandet mellan 1996 och 1998, medan USA:s betydelse som ägarland i Nederländerna och Storbritannien minskade. Vid sidan av USA dominerades det utländska ägandet av EU-länder. Sverige var största ägarland i Finland och näst största i Danmark. Tyskland gick in bland de fem största både i Danmark och Sverige 1998 och ingår därmed bland de fem största ägarländerna i alla de studerade EU-länderna. Även Nederländerna tillhör de fem största ägarländerna i EU. I Tabell 1 listas de fem mest betydelsefulla ägarländerna, baserat på de utlandsägda företagens andel av hela privata tjänstesektorns förädlingsvärde. Tabellen baseras till viss del på sekretessbelagt material varför de faktiska andelarna inte kan publiceras. Andelen för de fem högst rankade ägarländerna i respektive land låg mellan 68 och 77 procent av förädlingsvärdet i landets samtliga utlandsägda tjänsteföretag. I alla studerade EU-länder, utom i Nederländerna, ökade den totala andelen för de fem mest betydelsefulla länderna mellan 1996 och 1998. Uppgifterna som redovisas här är hämtade från ett pilotprojekt, Foreign Affiliate Trade in Services (FATS) som pågår inom EU-kommissionen. Tjänstesektorn är i fokus, fast vissa uppgifter har också samlats in för övriga sektorer i det privata näringslivet. Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Spanien, Storbritannien och Sverige deltar i projektet. Olikheter i rapporteringarna medför att endast Danmark, Finland, Nederländerna, Storbritannien och Sverige går att jämföra år 1998. 6

Tabell 1 Fem största ägarländerna i några EU-länder baserat på förädlingsvärdet i utlandsägda tjänsteföretag samt förändringar mellan 1996 och 1998. The five most important foreign owners in some EU countries based on the value added generated by foreign owned enterprises in the private sector. Danmark Ranking 1996 1998 Förändring 1996 till 1998 1 USA USA USA, ökande 2 Sverige Sverige Sverige, ökande 3 Storbritannien Tyskland Tyskland, ökande 4 Norge Norge Norge, minskande 5 Kuwait Nederländerna Nederländerna, minskande Finland Ranking 1996 1998 Förändring 1996 till 1998 1 Sverige Sverige Sverige, ökande 2 USA USA USA, ökande 3 Nederländerna Nederländerna Nederländerna, ökande 4 Tyskland Tyskland Tyskland, ökande 5 Japan Japan Japan, minskande Nederländerna Ranking 1997 1998 Förändring 1996 till 1998 1 USA USA USA, minskande 2 Storbritannien Storbritannien Storbritannien, ökande 3 Tyskland Tyskland Tyskland, minskande 4 Frankrike Frankrike Frankrike, ökande 5 Japan Japan Japan, minskande Storbritannien Ranking 1996 1998 Förändring 1996 till 1998 1 USA USA USA, minskande 2 Frankrike Frankrike Frankrike, ökande 3 Tyskland Tyskland Tyskland, ökande 4 Japan Japan Japan, ökande 5 Nederländerna Nederländerna Nederländerna, ökande Sverige Ranking 1996 1998 Förändring 1996 till 1998 1 USA USA USA, ökande 2 Storbritannien Storbritannien Storbritannien, minskande 3 Nederländerna Nederländerna Nederländerna, minskande 4 Frankrike Danmark Danmark, ökande 5 Norge Tyskland Tyskland, ökande Källa: Eurostat, Foreign owned enterprises, Statistics in focus Theme 4, 20/2001. De utlandsägda företagens andel av näringslivets förädlingsvärde i några EU-länder ökade mellan 1997 och 1998 (se tabell 2). Detta gäller både industri- och tjänsteföretag i alla studerade länder förutom Storbritannien. Nederländerna hade den största ökningen i tjänstesektorn, 1,7 procentenheter. I Sverige ökade de utlandsägda företagens andel av förädlingsvärdet från 12 procent 1997 till 13,2 procent 1998. I samtliga länder, med undantag för Danmark, står industriföretagen för en större andel av förädlingsvärdet än tjänsteföretagen. 7

Utlandsägda industriföretag hade en högre andel anställda i näringslivet än utlandsägda tjänsteföretag i alla uppgiftslämnande länder. Samma förhållande rådde 1997. De utlandsägda företagens andel av sysselsättningen var 1998 störst inom näringslivet, tillverkningsindustrin och tjänstesektorn i Sverige. Andelen sysselsatta i utlandsägda tjänsteföretag i Finland och Sverige ökade något, medan den minskade med 2,7 procentenheter i Storbritannien. Tabell 2 Utlandsägda företags andel av förädlingsvärde och sysselsättning i näringslivet i några EU-länder 1997 och 1998. Procent Share of foreign owned enterprises in total value added and employment at business sector level in some EU-countries 1997 and 1998. Per cent. 1997 1998 Förädlingsvärde Sysselsättning Förädlingsvärde Sysselsättning Danmark Totalt.... 11,3 7,8 Industri.... 10,3 8,4 Tjänster.... 12,2 7,2 Finland Totalt 11,7 9,7 12,1 10,9 Industri 12,3 10,8 12,5 12,2 Tjänster 11,0 8,6 11,5 9,6 Nederländerna Totalt 14,6 9,8 15,7 9,5 Industri 21,7 13,7 21,7 13,6 Tjänster 9,6 7,7 11,3 7,6 Storbritannien Totalt 16,6 11,6 15,7.. Industri 22,3 15,3 25,2.. Tjänster 12,4 9,6 10,7 6,9 Sverige Totalt 14,9 12,4 16,1 13,6 Industri 17,7 15,7 19,2 17,1 Tjänster 12,0 9,8 13,2 10,9 Källa: Eurostat, Foreign owned enterprises, Statistics in focus Theme 4, 20/2001. Anm. Totalt = Totalt SNI 10-74 exkl. 65-67 = Industry and services 10-74 exkl. 65-67 Nace Rev.1, Tillverkningsindustri SNI 15-37 = Manufacturing industry 15-37 Nace Rev.1, Privata tjänstesektorn SNI 50-64 + SNI 70-74 = Services 50-64 + 70-74 Nace Rev.1. Siffrorna för Sverige är ej jämförbara med vad som publicerats i Utlandsägda företag 1998. I EU-rapporten används dels en annan SNI-indelning och dels en annan definition av antal anställda. I tabellen redovisas antal sysselsatta vilket innebär att 1 anställd läggs till på alla handels- och kommanditbolag och på samtliga företag med noll anställda. Förädlingsvärdet per anställd i utlandsägda företag är högre i tillverkningsindustrin än i tjänstesektorn i alla studerade EU-länder (se tabell 3). Finland hade högst förädlingsvärde per anställd inom tillverkningsindustrin och Sverige lägst, medan Danmark hade högst och Nederländerna lägst förädlingsvärde per anställd inom tjänstesektorn. 8

Tabell 3 Förädlingsvärde per anställd för utlandsägda företag i några EU-länder 1998. Tusental Euro. Value added per employee in foreign owned enterprises in some EU-countries 1998. Euro thousand. Totalt Tillverkning Tjänster Danmark 52,7 57,5 51,8 Nederländerna 39,2 58,1 32,6 Finland 51,5 59,3 45,8 Sverige 48,5 54,7 44,0 Storbritannien.... 39,9 Totalt1) 45,1 57,2 39,6 Källa: Eurostat, Foreign owned enterprises, Statistics in focus Theme 4, 20/2001. 1) Ett genomsnitt för samtliga länder. Storbritannien ingår endast i värdet för tjänstesektorn. Anm: Totalt SNI 10-74 exkl. 65-67 = Industry and services 10-74 exkl. 65-67 Nace Rev.1, Tillverkningsindustri SNI 15-37 = Manufacturing industry 15-37 Nace Rev.1, Privata tjänstesektorn SNI 50-64 + SNI 70-74 = Services 50-64 + 70-74 Nace Rev.1. 9

Utlandsägda företag i Sverige Stora förändringar mellan 1998 och 1999 Utlandsägda företags andel av svensk export av varor och tjänster samt av forskning och utveckling (FoU) i Sverige har ökat kraftigt mellan 1998 och 1999. Deras andel av exporten ökade med 11 procent och FoU med 7 procent. De utlandsägda företagen inom tillverkningsindustrin ökade sin andel av exporten mest, från 24 till 36 procent. Deras andel av investeringarna ökade också kraftigt, från 20 till 37 procent. Detta innebär att utlandsägda företag svarade för nästan 40 procent av exporten från Sverige till andra länder och 34 procent av den FoU som bedrevs i Sverige år 1999. Deras andelar av näringslivets investeringar och omsättning uppgick samma år till 17 respektive 22 procent. (Se diagram 1 och 2). I tjänstesektorn stod utlandsägda företag för mer än hälften av exporten (56 procent). Exporten från vissa branscher, såsom läkemedel, partihandel med hushållsapparater, medicinsk utrustning samt bränslen, dominerades helt av utlandsägda företag (mer än 90 procent av svensk export). Utlandsägda företag är exportintensiva. Dessa företags export utgjorde 35 procent av omsättningen 1999. Exportintensiteten i svenskägda företag var 16 procent och i hela näringslivet 20 procent samma år. Antalet icke-finansiella utlandsägda företag ökade med 220 och antalet anställda i dessa med nästan 55 000 mellan 1998 och 1999. Diagram 1. Utlandsägda företags andel av olika finansiella data för näringslivet 1990, 1998 och 1999 Procent 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Omsättning Export Investeringar FoU 1990 1998 1999 10

Diagram 2. Utlandsägda företags andel av löner och förädlingsvärde i näringslivet 1998 och 1999 Procent 25 20 15 1998 1999 10 5 0 Lön Förädlingsvärde USA dominerar USA är det största ägarlandet, mätt i andel anställda, nettoomsättning, förädlingsvärde, export, investeringar, lönekostnader samt forskning och utveckling, av samtliga utlandsägda företag i Sverige. De amerikanska företagen svarar för ungefär 40 procent av de utlandsägda företagens investeringar i forskning och utveckling i Sverige och mellan 24 till 34 procent av övriga finansiella data. Därefter följer Storbritannien med ca en tredjedel av de utlandsägda företagens FoU-kostnader i Sverige och mellan 13 till 17 procent av investeringarna, exporten från Sverige till andra länder, förädlingsvärde samt löner. Mätt i nettoomsättning är Finland näst största ägarland. Utlandsägda företag betalar högre löner Lönen per anställd är i genomsnitt 13 procent högre i utlandsägda företag än i hela näringslivet. I utlandsägda industriföretag är lönen per anställd ca 12 procent högre än genomsnittslönen för samtliga industriföretag och i ett utlandsägt tjänsteföretag ligger lönen i snitt ca 14 procent högre än för hela tjänstesektorn. Även utlandsägda IT-företag betalar högre löner än IT-sektorn i genomsnitt. Skillnaden är ungefär 8 procent. Här har skillnaden minskat jämfört med 1998, då lönen per anställd var 14 procent högre i ett utlandsägt IT-företag än i IT-sektorn totalt. Lönen per anställd har i utlandsägda IT-företag minskat med 3 000 kr medan den i samtliga IT-företag ökat med i genomsnitt 14 000 kr. Lönen per anställd har ökat både i genomsnitt för samtliga utlandsägda företag (+ 7 000 kr) och i näringslivet totalt (+ 11 000 kr) mellan 1998 och 1999. Utlandsägda industriföretag är effektivast Utlandsägda företag har ett förädlingsvärde per anställd som är ca 17 procent högre än för näringslivet totalt och i utlandsägda industriföretag ca 23 procent högre än tillverkningsindustrin i genomsnitt. I utlandsägda tjänsteföretag är förädlingsvärdet per anställd ca 9 procent högre än i hela tjänstesektorn. I IT-sektorn har förädlingsvärdet per anställd 11

minskat liksom skillnaden mellan utlandsägda och samtliga IT-företag mellan 1998 och 1999. Det låg på ungefär samma nivå för båda dessa grupper år 1999. Ökad avkastning i utlandsägda verkstadsföretag Avkastningen på eget kapital ökade kraftigt i utlandsägda verkstadsföretag, från 23 procent 1998 till 31 procent 1999. För samtliga utlandsägda företag ökade avkastningen med 2 procent och i genomsnitt för näringslivet minskade den något mellan 1998 och 1999. Den uppgick till 15 procent för svenskägda företag och till 13 procent för utlandsägda, men avkastningen har under 1990-talet fluktuerat mellan som lägst 6 procent 1992 till som högst 24 procent 1994 för utlandsägda företag och mellan 4 procent och 23 procent för svenskägda företag under 1990-talet. Avkastningen på totalt kapital har det senaste decenniet varit relativt stabil, och ungefär lika stor för utlandsägda företag och svenskägda företag. Även för övriga relationstal, såsom rörelseresultat i förhållande till omsättning, kassalikviditet och soliditet har de årliga förändringarna varit små under 1990-talet. Utlandsägda IT-företag dominerar i vissa branscher Utlandsägda IT-företag ökade omsättningen med ca 15 miljarder kronor mellan 1998 och 1999, mest inom partihandel med hushållsapparater och tillverkning av instrument för mätning. Den största branschen inom IT-sektorn mätt i nettoomsättning är partihandeln där utlandsägda IT-företag står för nästan 50 procent av branschens totala nettoomsättning och 80 procent av exporten. De utlandsägda IT-företagen svarade för all export från Sverige till andra länder inom tillverkning av instrument för styrning av industriella processer samt underhåll och reparationer av kontors- och bokföringsmaskiner inklusive databehandlingsutrustning. Flest anställda i utlandsägda IT-företag fanns 1999 i företag från USA, följt av Schweiz, Finland, Tyskland och Storbritannien (se statistikrapporten Utlandsägda företag 2000, S2001:007). 12

Tabeller Tables 13

Tabell 4 Utlandsägda företags andel av olika finansiella data för näringslivet 1) efter bransch 1990-1999. Procent. Foreign owned enterprises share of different financial facts on business sector in Sweden by industry 1990-1999. Per cent. År Bransch SNI 92 Utlandsägda företags andel av: Netto- Föräd- Export 2) Inves- FoU 4) omsättning lingsv. teringar 3) 1999 Näringslivet 01-99 22,3 20,1 39,0 16,8 34,1 Gruvor / tillv. 10-37 30,3 30,2 35,5 36,9 35,9 Verkstad 28-35 28,5 25,1 30,7 24,5 21,4 Tjänster 50-99 20,0 16,1 55,8 8,2 21,7 1998 Näringslivet 01-99 18,4 16,1 27,9 11,4 17,4 Gruvor / tillv. 10-37 22,7 23,5 23,8 20,4 17,0 Verkstad 28-35 17,2 18,1 16,8 12,7 13,1 Tjänster 50-99 17,9 13,4 50,8 8,4 20,2 1997 Näringslivet 01-99 17,6 15,2 26,2 11,1 16,0 Gruvor / tillv. 10-37 19,4 20,7 22,3 16,2 15,9 Verkstad 28-35 14,3 16,0 17,4 13,2 11,9 Tjänster 50-99 18,8 13,6 48,9 9,7 16,6 1996 Näringslivet 01-99 17,8 16,0 26,1 12,5 19,7 Gruvor / tillv. 10-37 21,1 22,3 22,3 19,6 20,0 Verkstad 28-35 17,3 19,7 17,0 13,6 16,1 Tjänster 50-99 18,3 13,8 67,6 8,8 17,0 1995 Näringslivet 01-99 16,3 14,3 26,2 12,7 18,4 Gruvor / tillv. 10-37 21,4 21,0 23,6 19,9 18,9 Verkstad 28-35 18,7 19,8 18,8 14,5 15,2 Tjänster 50-99 16,0 11,6 52,5 8,1 14,1 1994 Näringslivet 01-99 14,1 12,3 21,5 12,0 10,3 Gruvor / tillv. 10-37 15,5 13,8 18,1 11,6 9,0 Verkstad 28-35 16,6 14,7 16,5 11,2 8,4 Tjänster 50-99 15,1 12,5 55,7 14,7 23,9 1993 Näringslivet 01-99 12,6 11,7 21,0 11,4 14,7 Gruvor / tillv. 10-37 17,2 16,8 19,2 13,4 13,7 Verkstad 28-35 17,4 17,5 17,9 11,5 11,8 Tjänster 50-99 11,9 9,9 36,7 9,8 26,0 1992 Näringslivet 01-99 11,5 11,6 22,6 9,9 18,3 Gruvor / tillv. 10-37 17,8 18,0 21,4 14,1 17,2 Verkstad 28-35 21,0 22,3 22,0 9,7 17,2 Tjänster 50-99 9,7 8,8 30,9 8,3 29,3 1991 Näringslivet 01-99 11,4 11,2 22,9 10,6 17,1 Gruvor / tillv. 10-37 17,7 17,0 21,8 16,2 15,4 Verkstad 28-35 21,3 21,3 22,1 18,2 14,4 Tjänster 50-99 10,0 8,8 31,7 8,5 44,1 1990 Näringslivet 01-99 11,2 10,3 20,8 8,8 15,7 Gruvor / tillv. 10-37 11,4 10,5 20,8 9,0 15,8 Verkstad 28-35 19,8 20,0 20,9 15,4 13,7 Tjänster 50-99 9,7 7,4 29,0 5,7 34,2 1) Med näringslivet avses alla icke finansiella företag i Sverige. 2) Export = varor och tjänster som sålts till utländska kunder. Baseras på uppgifter från företag med fler än 50 anställda. 3) Investeringar = nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar. (Nettoinvesteringar = bruttoinvesteringar försäljning) 4) Baseras på uppgifter från företag med fler än 50 anställda 14

Tabell 5 Utlandsägda företags andel av olika finansiella data för näringslivet efter bransch 1999. Procent. Foreign owned enterprises share of different financial facts on business sector by industry in Sweden 1999. Per cent. Bransch / branschgrupp Utlandsägda företags andel av: Netto- Föräd- Export 1) Invester- FoU 3) Löneoms. lingsv. ingar 2) kostnad Jordbruk, skogsbruk, fiske, 01-05 elverk, gas, värme, vatten 40-41 8,7 8,3 15,0 5,0 5,5 4,6 Utvinning av mineral 10-14 9,8 13,4 8,7 7,0 0,6 9,5 Tillverkningsindustri 15-37 30,6 30,5 35,8 38,3 36,1 27,5 Därav Livsmedelsindustri 15-16 28,2 34,5 36,6 29,6 33,6 30,9 Livsmedelsindustrin 15 28,3 35,4 37,0 24,3 37,7 31,1 Livsmedelsindustri exkl.övr 15.1-15.6 18,8 26,3 29,8 16,1 32,8 21,7 Övrig livsmedelsindustri 15.8 50,9 49,8 73,0 41,9 76,4 41,6 Textilindustri 17-19 18,7 24,1 39,2 23,2 66,9 17,3 Textilsömnadsindustri 17.4 7,2 7,7 0,0 4,3 0,0 4,8 Annan textil 17.5 50,3 57,0 66,9 59,8 81,5 52,4 Trävaruindustri 20 10,6 9,9 15,5 6,1 48,4 11,8 Massaindustri 21 30,2 29,2 31,2 36,0 31,0 29,6 Grafisk industri 22 13,3 10,2 24,2 9,7 5,6 10,3 Kemisk industri och gummiind. 23-25 62,8 67,0 75,9 89,1 93,6 59,1 Petroleumraffinaderier 23.2 37,4 58,8 13,7 82,2 0,0 66,3 Kemisk industri 24 76,4 80,3 84,5 102,2 5) 94,8 74,1 Baskemikalieindustri m.m. 24.1-24.3 66,8 64,8 73,8 113,3 5) 73,9 63,5 Läkemedelsindustri m.m. 24.41-24.42 89,5 91,5 91,6 99,2 96,5 87,4 Gummi- och plastvaruind. 25 23,7 24,4 30,5 20,1 39,2 23,8 Jord- och stenvaruindustri 26 50,0 52,2 70,6 46,0 51,0 49,9 Stål- och metallverk 27 29,1 26,6 32,1 18,4 15,9 24,8 Verkstadsindustri 28-35 28,5 25,1 30,7 24,5 21,4 24,3 Metallvaruindustri 28 16,2 12,4 33,0 12,1 13,2 10,8 Maskinindustri 29 34,9 34,4 40,7 26,4 32,5 34,6 Industri för kontorsmaskiner 30 33,1 29,2 40,2 36,0 21,6 24,3 Annan elektroindustri 31 44,0 42,5 62,2 32,4 55,8 38,7 Teleproduktindustri 32 5,4 7,5 1,3 31,5 0,4 9,8 Industri för optikprodukter 33 35,9 28,2 41,3-21,1 4) 52,9 31,1 Transportmedelsindustri 34 42,4 31,6 44,5 34,1 57,0 28,3 Annan transportmedelsind. 35 17,7 17,5 21,5 16,4 35,8 19,3 Övrig tillverkningsindustri 36-37 24,3 21,7 35,5 18,8 68,6 22,3 Möbelindustri 36.1 26,0 20,7 34,2 15,9 76,8 22,6 1) Export = varor och tjänster som sålts till utländska kunder. Baseras på uppgifter från företag med fler än 50 anställda. 2) Investeringar = nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar. (Nettoinvesteringar = bruttoinvesteringar försäljning) 3) Baseras på uppgifter från företag med fler än 50 anställda. 4) Nettoinvesteringar i näringslivet är 606 MSEK och för utlandsägda företag 128 MSEK. Att nettoinvesteringarna är negativa kommer sig av att försäljningen varit högre än bruttoinvesteringarna. 5) Nettoinvesteringarna i utlandsägda företag är högre än för näringslivet totalt vilket beror på att försäljningen i svenskägda företag varit större än i utlandsägda företag. 15

Tabell 5 (forts.) Utlandsägda företags andel av olika finansiella data för näringslivet efter bransch 1999. Procent. Foreign owned enterprises share of different financial facts on business sector by industry in Sweden 1999. Per cent. Bransch / branschgrupp Utlandsägda företags andel av: Netto- Föräd- Export 1) Invester- FoU 3) Löneomsättn. lingsv. ingar 2) kostnad Byggverksamhet 45 7,1 6,0 59,0 3,4 61,1 7,1 Tjänsteverksamhet 50-99 20,0 16,1 55,8 8,2 21,7 16,8 Därav Handel med motorfordon 50 14,2 10,5 76,0 4,0 58,6 9,5 Partihandel 51 33,5 34,4 70,6-4,7 71,9 31,3 Hushållsapparater m.m. 51.43 58,4 49,6 96,7 21,3 98,4 47,9 Medicinsk utrustning m.m. 51.46 65,3 69,3 92,6 41,4 100,0 68,1 Andra hushållsvaror 51.47 27,0 25,7 82,4 8,5 83,3 24,0 Bränslen 51.51 76,0 83,8 90,6 114,4 4) 0,0 66,3 Virke, andra byggmaterial 51.53 19,4 21,3 31,0 6,3 0,0 22,2 Kontorsmaskiner m.m. 51.64 53,0 55,1 73,7 71,0 0,4 50,5 Andra maskiner 51.65 35,0 32,0 61,9 15,2 82,2 30,4 Detaljhandel 52 6,9 7,2 57,6 7,6 0,0 7,1 Hotell och restaurang 55 14,3 16,1 71,3 15,9 4,0 16,9 Transporter 60-62 13,2 15,0 21,3 17,6 2,0 15,0 Resebyråer, post/tele 63-64 25,4 16,1 53,3 22,5 0,2 17,0 Godsterminaler, resebyråer m.m. 63.1-63.4 40,4 44,6 72,5 13,2 0,0 44,3 Resebyråer m.m. Finansiell verksamhet 65-67 13,2 29,8 41,5 35,7 0,0 14,5 Fastighet 70 2,1 2,4 16,5 2,0 0,0 1,7 Uthyrning, databehandling 71-72 21,3 22,6 22,4 19,6 19,4 23,1 Forskning och andra företagstjänster 73-74 18,8 16,2 61,2 7,4 20,1 17,0 Juridiska byråer m.m. 74.11-74.15 14,4 9,5 62,5 2,0 56,3 11,1 Arkitektkontor m.m. 74.2-74.3 19,7 15,2 68,3 13,8 60,1 15,1 Reklam- och marknadsf.byråer 74.4 29,1 19,9 77,5 12,0 0,0 17,5 Städföretag 74.7 29,9 33,1 10,9 19,9 0,0 34,1 Övriga företagsservicefirmor 74.8 17,3 24,4 43,8 7,6 0,8 25,7 Övriga tjänster 75-99 7,7 7,1 60,5 8,5 5,5 7,4 TOTALT 01-99 22,3 20,1 39,0 16,8 34,1 19,4 1) Export = varor och tjänster som sålts till utländska kunder. Baseras på uppgifter från företag med fler än 50 anställda. 2) Investeringar = nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar. (Nettoinvesteringar = bruttoinvesteringar försäljning) 3) Baseras på uppgifter från företag med fler än 50 anställda. 4) Nettoinvesteringar i näringslivet är 606 MSEK och för utlandsägda företag 128 MSEK. Att nettoinvesteringarna är negativa kommer sig av att försäljningen varit högre än bruttoinvesteringarna. 5) Nettoinvesteringarna i utlandsägda företag är högre än för näringslivet totalt vilket beror på att försäljningen i svenskägda företag varit större än i utlandsägda företag. 16

Tabell 6 Antal utlandsägda företag och antal anställda efter bransch 1999 och 1998. 1) Number of foreign owned enterprises and number of employees by industry in Sweden 1999 and 1998. Bransch / branschgrupp SNI 92 1999 1998 Antal Antal Antal Antal företag anst företag anst Jordbruk, skogsbruk, fiske, 01-05 elverk, gas, värme, vatten 40-41 55 1 817 54 2 065 Utvinning av mineral 10-14 21 946 16 867 Tillverkningsindustri 15-37 875 174 846 852 152 032 Därav Livsmedelsindustri 15-16 46 16 939 47 16 509 Textilindustri 17-19 16 2 267 15 2 327 Trävaruindustri 20 24 4 130 22 4 128 Massa- och grafisk industri 21-22 128 17 388 123 16 700 Kemisk industri och gummiind. 23-25 148 34 724 140 26 222 Jord- och stenvaruindustri 26 43 7 967 32 6 820 Stål- och metallverk 27 35 8 637 33 9 553 Verkstadsindustri 28-35 404 80 381 406 63 814 Metallvaruindustri 28 77 6 582 71 4 881 Maskinindustri 29 152 25 504 150 27 259 Elektroindustri 30-33 119 21 520 133 21 497 Transportmedelsindustri 34-35 56 26 775 52 10 177 Övrig tillverkningsindustri 36-37 31 2 413 34 5 959 Byggverksamhet 45 99 11 280 91 8 739 Tjänsteverksamhet 50-99 2 902 173 171 2 720 143 413 Därav Handel med motorfordon 50 77 3 360 73 3 651 Partihandel 51 1 189 45 811 1 205 45 442 Detaljhandel 52 87 8 316 98 7 778 Hotell och restaurang 55 92 11 389 81 11 340 Transporter 60-62 90 18 849 79 9 586 Resebyråer, post/tele 63-64 159 17 030 134 9 598 Finansiell verksamhet 65-67 48 591 84 1 373 Fastighet 70 261 656 181 380 Uthyrning, databehandling 71-72 203 16 014 163 12 036 Forskning och andra företagstjänster 73-74 584 41 098 513,66 33988,64 Övriga tjänster 75-99 113 10 057 109 8 240 Ej branschkodade företag 0 2 0 1 0 TOTALT 01-99 3 954 362 060 3 734 307 116 1) Uppgifterna i denna publikation avser enbart icke-finansiella företag och dessa uppgifter kan ej jämföras med totalt antal företag och antal anställda, vilket publicerats i rapporten Utlandsägda företag 1999. Note: Only non financial enterprises are included in this report and these data can not be compared with the total number of enterprises and number of employees, which have been published in the statistical report Foreign owned enterprises 1999. 17

Tabell 7 Nettoomsättning i utlandsägda företag och totalt i Sverige 1) efter bransch 1999 och 1998. Mkr Turnover in foreign owned enterprises and in total sector by industry in Sweden 1999 and 1998. SEK million Bransch / branschgrupp 1999 1998 Nettooms. Nettooms. Nettooms. Nettooms. utl.ägda ftg totalt utl.ägda ftg totalt Jordbruk, skogsbruk, fiske, 01-05 elverk, gas, värme, vatten 40-41 15 921 182 430 16 137 199 309 Utvinning av mineral 10-14 1 408 14 351 1 276 15 929 Tillverkningsindustri 15-37 401 552 1 313 413 286 300 1 250 138 Därav Livsmedelsindustri 15-16 33 550 119 055 30 588 119 011 Livsmedelsindustrin 15 32 860 115 917 30 588 115 707 Livsmedelsindustri exkl.övr 15.1-15.6 13 284 70 575 12 183 71 268 Övrig livsmedelsindustri 15.8 14 527 28 562 14 160 28 939 Textilindustri 17-19 2 496 13 340 2 848 13 774 Textilsömnadsindustri 17.4 143 1 979 119 2 095 Annan textil 17.5 2 121 4 217 2 143 3 947 Trävaruindustri 20 6 679 63 136 6 303 60 987 Massaindustri 21 28 694 95 082 28 059 92 332 Grafisk industri 22 8 468 63 552 7 300 62 856 Kemisk industri och gummiind. 23-25 81 554 129 957 60 959 125 275 Petroleumraffinaderier 23.2 1 859 4 967 3 080 3 715 Kemisk industri 24 71 020 92 928 49 232 89 579 Baskemikalieindustri m.m. 24.1-24.3 27 303 40 897 30 444 42 628 Läkemedelsindustri m.m. 24.41-24.42 39 459 44 075 14 315 38 558 Gummi- och plastvaruind. 25 7 201 30 410 6 950 30 183 Jord- och stenvaruindustri 26 11 216 22 440 8 374 22 382 Stål- och metallverk 27 18 207 62 533 18 903 54 988 Verkstadsindustri 28-35 202 670 711 271 115 209 668 102 Metallvaruindustri 28 12 488 76 882 8 689 87 132 Maskinindustri 29 53 439 153 250 54 261 151 081 Industri för kontorsmaskiner 30 2 047 6 195 2 893 6 307 Annan elektroindustri 31 13 447 30 579 13 984 29 179 Teleproduktindustri 32 8 580 158 009 7 072 134 400 Industri för optikprodukter 33 14 564 40 575 13 777 36 344 Transportmedelsindustri 34 93 721 221 062 11 694 197 710 Annan transportmedelsind. 35 4 385 24 719 2 839 25 949 Övrig tillverkningsindustri 36-37 8 018 33 047 7 756 30 429 Möbelindustri 36.1 6 497 24 987 6 049 22 574 1) Med Sverige totalt avses alla icke finansiella företag i Sverige. 18

Tabell 7 (forts.) Nettoomsättning i utlandsägda företag och totalt i Sverige 1) efter bransch 1999 och 1998. Mkr. Turnover in foreign owned enterprises and in total sector by industry in Sweden 1999 and 1998. SEK million Bransch / branschgrupp 1999 1998 Nettooms. Nettooms. Nettooms. Nettooms. utl.ägda ftg totalt utl.ägda ftg totalt Byggverksamhet 45 13 764 192 532 10 298 177 988 Tjänsteverksamhet 50-99 469 700 2 350 418 399 181 2 234 094 Därav Handel med motorfordon 50 34 356 241 255 29 376 205 191 Partihandel 51 254 928 761 356 238 085 744 560 Hushållsapparater m.m. 51.43 29 956 51 301 21 857 41 775 Medicinsk utrustning m.m. 51.46 33 142 50 733 29 158 45 047 Andra hushållsvaror 51.47 10 549 39 072 7 745 37 944 Bränslen 51.51 52 352 68 905 48 088 63 035 Virke, andra byggmaterial 51.53 9 541 49 093 9 528 46 989 Kontorsmaskiner m.m. 51.64 44 438 83 814 46 085 90 482 Andra maskiner 51.65 27 800 79 330 29 571 78 948 Detaljhandel 52 23 150 335 890 20 115 318 083 Hotell och restaurang 55 7 645 53 379 6 369 50 295 Transporter 60-62 18 461 139 845 13 452 139 281 Resebyråer, post/tele 63-64 48 835 191 979 23 625 188 242 Godsterminaler, resebyråer m.m. 63.1-63.4 40 687 100 790 18 567 100 164 Resebyråer m.m. Finansiell verksamhet 65-67 2 165 16 425 3 160 33 858 Fastighet 70 3 105 146 418 2 756 142 546 Uthyrning, databehandling 71-72 23 927 112 460 18 512 91 922 Forskning och andra 73-74 44 206 235 142 36 277 213 680 företagstjänster Juridiska byråer m.m. 74.11-74.15 11 255 78 326 5 900 69 249 Arkitektkontor m.m. 74.2-74.3 10 848 54 935 9 762 53 526 Reklam- och marknadsf.byråer 74.4 10 479 35 952 11 288 35 447 Städföretag 74.7 3 314 11 076 3 138 10 212 Övriga företagsservicefirmor 74.8 5 280 30 504 3 549 24 139 Övriga tjänster 75-99 8 923 116 268 7 453 106 435 TOTALT 01-99 902 344 4 053 144 713 192 3 877 457 1) Med Sverige totalt avses alla icke finansiella företag i Sverige. 19

Tabell 8 Förädlingsvärde per anställd i utlandsägda företag och totalt i Sverige 1) efter bransch 1999 och 1998. Tkr. Value added per employee in foreign owned enterprises and in total sector by industry in Sweden 1999 and 1998. SEK thousand. Bransch / branschgrupp 1999 1998 Förädl.värde Förädl.värde Förädl.värde Förädl.värde per anst per anst per anst per anst utl.ägda ftg totalt utl.ägda ftg totalt Jordbruk, skogsbruk, fiske, 01-05 elverk, gas, värme, vatten 40-41 2 288 979 1 711 746 Utvinning av mineral 10-14 703 583 763 675 Tillverkningsindustri 15-37 686 556 596 535 Därav Livsmedelsindustri 15-16 623 497 527 468 Livsmedelsindustrin 15 619 477 527 450 Livsmedelsindustri exkl.övr 15.1-15.6 558 444 536 425 Övrig livsmedelsindustri 15.8 731 470 583 435 Textilindustri 17-19 493 319 514 312 Textilsömnadsindustri 17.4 523 212 361 212 Annan textil 17.5 554 482 524 483 Trävaruindustri 20 381 444 368 437 Massaindustri 21 735 777 715 752 Grafisk industri 22 503 480 529 463 Kemisk industri och gummiind. 23-25 949 781 850 712 Petroleumraffinaderier 23.2 882 1 113 857 997 Kemisk industri 24 1 035 952 942 844 Baskemikalieindustri m.m. 24.1-24.3 766 735 821 724 Läkemedelsindustri m.m. 24.41-24.42 1 256 1 254 1 239 1 042 Gummi- och plastvaruind. 25 460 487 443 473 Jord- och stenvaruindustri 26 526 494 437 468 Stål- och metallverk 27 619 599 460 553 Verkstadsindustri 28-35 625 550 569 539 Metallvaruindustri 28 590 383 519 392 Maskinindustri 29 676 511 650 502 Industri för kontorsmaskiner 30 549 508 1 122 535 Annan elektroindustri 31 536 481 493 462 Teleproduktindustri 32 432 698 490 641 Industri för optikprodukter 33 562 548 554 546 Transportmedelsindustri 34 666 748 453 765 Annan transportmedelsind. 35 719 498 396 472 Övrig tillverkningsindustri 36-37 932 338 331 314 Möbelindustri 36.1 1 334 328 285 299 1) Med Sverige totalt avses alla icke finansiella företag i Sverige. 20

Tabell 8 (forts.) Förädlingsvärde per anställd i utlandsägda företag och totalt i Sverige 1) efter bransch 1999 och 1998. Tkr Value added per employee in foreign owned enterprises and in total sector by industry in Sweden 1999 and 1998. SEK thousand. Bransch / branschgrupp 1999 1998 Förädl.värde Förädl.värde Förädl.värde Förädl.värde per anst per anst per anst per anst utl.ägda ftg totalt utl.ägda ftg totalt Byggverksamhet 45 407 452 402 403 Tjänsteverksamhet 50-99 559 512 536 491 Därav Handel med motorfordon 50 828 445 679 399 Partihandel 51 755 567 691 529 Hushållsapparater m.m. 51.43 643 578 563 519 Medicinsk utrustning m.m. 51.46 873 772 860 683 Andra hushållsvaror 51.47 605 482 454 458 Bränslen 51.51 1 771 1 449 897 874 Virke, andra byggmaterial 51.53 484 475 552 443 Kontorsmaskiner m.m. 51.64 839 614 760 598 Andra maskiner 51.65 575 566 664 545 Detaljhandel 52 508 348 478 324 Hotell och restaurang 55 309 307 252 293 Transporter 60-62 333 390 420 380 Resebyråer, post/tele 63-64 632 590 566 551 Godsterminaler, resebyråer m.m. 63.1-63.4 515 456 453 472 Resebyråer m.m. 63.3 595 376 429 350 Finansiell verksamhet 65-67 3 193 1 318 1 764 1 022 Fastighet 70 2 898 1 760 4 185 1 717 Uthyrning, databehandling 71-72 708 644 701 619 Forskning och andra 73-74 389 439 343 443 Företagstjänster Juridiska byråer m.m. 74.11-74.15 549 521 535 543 Arkitektkontor m.m. 74.2-74.3 588 468 409 454 Reklam- och marknadsf.byråer 74.4 815 479 749 467 Städföretag 74.7 272 278 258 263 Övriga företagsservicefirmor 74.8 276 373 216 371 Övriga tjänster 75-99 354 401 342 387 TOTALT 01-99 625 534 570 513 1) Med Sverige totalt avses alla icke finansiella företag i Sverige. 21

Tabell 9 Lönekostnad per anställd i utlandsägda företag och totalt i Sverige 1) efter bransch 1999 och 1998. Tkr. Personnel costs per employee in foreign owned enterprises and in total sector by industry in Sweden 1999 and 1998. SEK thousand. Bransch / branschgrupp 1999 1998 Lön per anst. Lön per anst. Lön per anst. Lön per anst. utl.ägda ftg totalt utl.ägda ftg totalt Jordbruk, skogsbruk, fiske, 01-05 elverk, gas, värme, vatten 40-41 310 239 278 224 Utvinning av mineral 10-14 223 262 225 257 Tillverkningsindustri 15-37 280 251 270 244 Därav Livsmedelsindustri 15-16 259 231 234 225 Livsmedelsindustrin 15 263 231 234 223 Livsmedelsindustri exkl.övr 15.1-15.6 237 229 238 224 Övrig livsmedelsindustri 15.8 291 224 230 216 Textilindustri 17-19 215 194 218 191 Textilsömnadsindustri 17.4 275 177 198 176 Annan textil 17.5 240 227 223 222 Trävaruindustri 20 226 222 219 218 Massaindustri 21 259 270 252 265 Grafisk industri 22 280 263 287 248 Kemisk industri och gummiind. 23-25 304 283 296 268 Petroleumraffinaderier 23.2 269 301 259 300 Kemisk industri 24 313 311 306 289 Baskemikalieindustri m.m. 24.1-24.3 301 295 305 277 Läkemedelsindustri m.m. 24.41-24.42 323 338 324 312 Gummi- och plastvaruind. 25 215 234 216 227 Jord- och stenvaruindustri 26 243 239 219 229 Stål- och metallverk 27 256 265 246 255 Verkstadsindustri 28-35 279 253 290 248 Metallvaruindustri 28 288 215 279 214 Maskinindustri 29 344 258 326 249 Industri för kontorsmaskiner 30 235 262 446 267 Annan elektroindustri 31 250 247 254 240 Teleproduktindustri 32 234 290 248 283 Industri för optikprodukter 33 317 279 275 274 Transportmedelsindustri 34 206 259 234 257 Annan transportmedelsind. 35 416 261 287 258 Övrig tillverkningsindustri 36-37 582 205 225 197 Möbelindustri 36.1 911 205 226 197 1) Med Sverige totalt avses alla icke finansiella företag i Sverige. 22

Tabell 9 (forts.) Lönekostnad per anställd i utlandsägda företag och totalt i Sverige 1) efter bransch 1999 och 1998. Tkr. Personnel costs per employee in foreign owned enterprises and in total sector by industry in Sweden 1999 and 1998. SEK thousand. Bransch / branschgrupp 1999 1998 Lön per anst Lön per anst Lön per anst Lön per anst utl.ägda ftg totalt utl.ägda ftg totalt Byggverksamhet 45 246 232 253 216 Tjänsteverksamhet 50-99 277 243 271 230 Därav Handel med motorfordon 50 365 217 318 200 Partihandel 51 328 271 326 258 Hushållsapparater m.m. 51.43 300 279 288 260 Medicinsk utrustning m.m. 51.46 388 349 397 323 Andra hushållsvaror 51.47 284 243 232 228 Bränslen 51.51 310 321 302 308 Virke, andra byggmaterial 51.53 241 227 250 212 Kontorsmaskiner m.m. 51.64 411 328 380 312 Andra maskiner 51.65 281 291 332 274 Detaljhandel 52 278 195 259 181 Hotell och restaurang 55 178 168 148 163 Transporter 60-62 209 243 247 228 Resebyråer, post/tele 63-64 285 252 260 247 Godsterminaler, resebyråer m.m. 63.1-63.4 273 244 244 235 Resebyråer m.m. 63.3 323 216 241 200 Finansiell verksamhet 65-67 383 326 356 278 Fastighet 70 269 231 329 220 Uthyrning, databehandling 71-72 376 334 390 320 Forskning och andra 73-74 244 263 216 250 Företagstjänster Juridiska byråer m.m. 74.11-74.15 394 319 396 294 Arkitektkontor m.m. 74.2-74.3 348 279 260 266 Reklam- och marknadsf.byråer 74.4 392 261 333 241 Städföretag 74.7 174 173 163 163 Övriga företagsservicefirmor 74.8 164 210 127 204 Övriga tjänster 75-99 204 221 211 212 TOTALT 01-99 277 245 270 234 1) Med Sverige totalt avses alla icke finansiella företag i Sverige. 23

Tabell 10 Exportintensitet 1) i utlandsägda och svenskägda företag samt totalt per bransch 1990-1999. Procent. Export intensity in foreign and Swedish owned enterprises and in total sector by industry in Sweden 1990-1999. Per cent. År Bransch SNI 92 Företagstyp: Utlands- Svensk- Totalt 2) ägda ägda 1999 Näringslivet 2) 01-99 35,2 15,8 20,1 Gruvor / tillv. 10-37 59,2 46,8 50,6 Verkstad 28-35 66,2 59,5 61,4 Tjänster 50-99 16,3 3,2 5,8 1998 Näringslivet 01-99 29,3 17,1 19,3 Gruvor / tillv. 10-37 52,3 49,1 49,8 Verkstad 28-35 59,9 61,9 61,6 Tjänster 50-99 14,2 3,0 5,0 1997 Näringslivet 01-99 28,4 16,5 18,5 Gruvor / tillv. 10-37 55,6 46,3 48,1 Verkstad 28-35 72,6 57,1 59,3 Tjänster 50-99 13,2 3,0 4,8 1996 Näringslivet 01-99 24,7 15,1 16,8 Gruvor / tillv. 10-37 47,6 44,5 45,2 Verkstad 28-35 56,0 57,2 57,0 Tjänster 50-99 9,7 1,0 2,6 1995 Näringslivet 01-99 27,9 15,4 17,4 Gruvor / tillv. 10-37 50,5 44,4 45,7 Verkstad 28-35 57,8 57,4 57,5 Tjänster 50-99 9,6 1,7 2,9 1994 Näringslivet 01-99 24,5 14,7 16,1 Gruvor / tillv. 10-37 46,0 38,7 39,8 Verkstad 28-35 56,1 56,7 56,6 Tjänster 50-99 10,7 1,5 2,9 1993 Näringslivet 01-99 24,6 13,1 14,5 Gruvor / tillv. 10-37 45,5 39,7 40,7 Verkstad 28-35 55,0 53,0 53,3 Tjänster 50-99 8,4 2,0 2,7 1992 Näringslivet 01-99 25,5 11,3 12,9 Gruvor / tillv. 10-37 43,2 34,4 35,9 Verkstad 28-35 50,0 47,1 47,7 Tjänster 50-99 9,3 2,2 2,9 1991 Näringslivet 01-99 24,6 10,7 12,3 Gruvor / tillv. 10-37 42,4 32,8 34,5 Verkstad 28-35 47,4 45,1 45,6 Tjänster 50-99 8,5 2,0 2,7 1990 Näringslivet 01-99 23,2 11,2 12,6 Gruvor / tillv. 10-37 23,2 11,4 12,7 Verkstad 28-35 46,0 42,8 43,5 Tjänster 50-99 8,1 2,1 2,7 1) Exportintensitet = Export av varor och tjänster som andel av nettoomsättningen. 2) Med totalt menas både svenskägda och utlandsägda icke nationella företag. 24

Tabell 11 Nyckeltal för utlandsägda och svenskägda företag samt totalt per bransch 1990-1999. Procent Key ratios for foreign and Swedish owned enterprises and total sector by industry in Sweden 1990-1999. Per cent. År Bransch Avkastning Avkastning Rörelseresultat/ eget kapital totalt kapital nettoomsättning Utl.ägda Sv. ägda Totalt Utl.ägda Sv. ägda Totalt Utl.ägda Sv. ägda Totalt företag företag företag företag företag företag 1999 Näringslivet 1) 12,9 15,0 14,6 6,8 7,3 7,2 4,7 5,6 5,4 Gruvor / tillv. 2) 20,5 18,9 19,4 9,2 8,5 8,7 5,8 5,2 5,4 Verkstad 3) 30,8 23,2 24,4 7,4 9,1 8,8 3,4 5,3 4,7 Tjänster 4) 9,8 14,2 13,4 6,0 7,0 6,8 3,5 5,6 5,2 1998 Näringslivet 11,0 15,7 15,0 6,3 8,5 8,2 6,3 6,8 6,3 Gruvor / tillv. 17,4 24,4 22,9 8,5 11,2 10,6 6,7 7,0 6,7 Verkstad 23,2 31,2 30,2 7,6 12,1 11,5 7,1 7,7 7,1 Tjänster 7,7 14,8 13,8 5,0 8,1 7,7 5,8 6,4 5,8 1997 Näringslivet 17,9 18,4 18,3 7,7 8,6 8,5 4,4 6,3 6,0 Gruvor / tillv. 24,2 19,7 20,7 10,5 10,3 10,3 7,2 5,8 6,1 Verkstad 26,0 25,5 26,0 8,5 12,1 11,5 4,8 5,3 5,2 Tjänster 15,0 18,6 18,0 6,4 8,3 8,1 2,5 6,1 5,5 1996 Näringslivet 15,9 15,0 15,2 8,8 8,5 8,7 6,8 4,2 7,1 Gruvor / tillv. 16,5 13,9 14,3 9,2 7,9 8,5 9,2 4,6 8,4 Verkstad 25,6 14,6 15,7 10,5 7,9 8,6 7,9 3,7 7,0 Tjänster 15,7 16,2 16,1 8,5 9,0 9,0 4,6 3,0 5,3 1995 Näringslivet 21,7 18,8 21,0 9,9 10,3 10,8 7,7 5,6 8,8 Gruvor / tillv. 24,2 20,3 21,4 11,1 11,2 11,0 11,2 8,2 11,6 Verkstad 35,5 17,4 19,8 11,0 10,3 9,8 8,4 6,1 8,4 Tjänster 17,8 18,4 20,9 8,3 10,1 11,2 4,7 3,3 5,8 1994 Näringslivet 24,0 23,4 20,7 10,2 11,3 9,8 8,0 6,7 9,3 Gruvor / tillv. 21,6 25,6 19,0 10,0 13,5 9,8 10,6 11,1 15,1 Verkstad 24,5 29,8 20,4 9,0 14,7 9,8 8,9 12,0 13,7 Tjänster 27,8 23,4 23,8 11,0 10,5 10,2 6,4 3,5 6,1 1993 Näringslivet 16,9 10,6 10,1 8,9 8,5 8,0 7,0 4,6 7,6 Gruvor / tillv. 19,7 8,2 8,6 10,1 8,0 7,8 9,0 5,1 8,9 Verkstad 23,5 6,0 7,3 9,6 7,3 7,4 6,6 3,5 6,6 Tjänster 13,2 12,1 10,6 7,7 8,6 7,5 5,4 3,1 4,7 1992 Näringslivet 5,6 5,0 4,4 5,7 7,3 6,7 5,1 2,9 5,4 Gruvor / tillv. 3,4 2,7 2,4 5,8 6,5 6,1 6,0 2,3 5,7 Verkstad -0,3 1,1 0,6 5,0 5,4 5,2 4,4-0,3 3,0 Tjänster 8,0 4,8 4,0 5,4 7,0 5,9 4,1 2,0 3,2 1991 Näringslivet 8,1 9,8 8,9 5,9 7,4 6,9 4,9 2,9 5,3 Gruvor / tillv. 4,4 6,8 6,2 5,3 6,6 6,1 5,2 2,7 5,8 Verkstad 0,2 4,5 3,7 4,4 5,6 5,3 3,8 0,3 3,4 Tjänster 13,1 12,2 12,6 6,7 7,6 7,1 4,5 2,2 3,5 1990 Näringslivet 14,4 21,8 10,8 7,0 7,5 7,3 5,3 3,0 5,3 Gruvor / tillv. 15,9 9,4 9,9 7,9 7,6 7,5 7,0 3,4 6,6 Verkstad 12,4 6,1 6,9 6,6 6,2 6,2 6,1 0,7 4,0 Tjänster 10,2 11,1 10,5 5,4 6,8 6,0 3,4 2,1 3,1 1) Näringslivet SNI 01-99 = Business sector 01-99 Nace Rev.1 2) Gruvor och tillverkningsindustri SNI 10-37 = Mining & quarrying and Manufacturing industry 10-37 Nace Rev.1 3) Verkstadsindustri SNI 28-35 = Manufacture of fabricated products, machinery and equipment 28-35 Nace Rev.1 4) Tjänster SNI 50-99 = Services 50-99 Nace Rev.1 25