Utlandsägda företag 2005

Transkript

1 Utlandsägda företag 2005 Innehåll Sammanfattning... 2 Definition av utlandsägda företag... 3 Skillnader mellan olika statistikkällor... 4 Resultat från undersökningen... 5 Tabellförteckning Fakta om statistiken Definitioner Statistikansvarig myndighet Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS Studentplan 3, ÖSTERSUND Telefon Telefax Förfrågningar: Markus Lindvert telefon: , e-post: markus.lindvert@itps.se Anne-Christine Strandell telefon: e-post: anne-christine.strandell@itps.se Ansvarig utgivare Sture Öberg Östersund juni 2006 ISSN X 1 Producent SCB, Programmet för industri ÖREBRO Telefon Telefax Förfrågningar: Namn: Nina Grönborg telefon: e-post: nina.groenborg@scb.se

2 Sammanfattning Antalet anställda i utlandsägda företag ökade igen 2005 efter att ha minskat i 2004 års undersökning. Nettoökningen mellan 2004 och 2005 uppgick till anställda. Totalt fanns det utlandsägda företag med anställda år År 2004 fanns företag med totalt anställda. Företagsförvärv är den vanligaste etableringsformen bland de utlandsägda företagen. Totalt har 50 procent av stocken företag blivit utlandsägda genom förvärv. Förvärv är vanligare etableringsform inom tillverkningsindustrin än inom tjänstesektorn. Inom tillverkningsindustrin blev 67 procent utlandsägda genom förvärv, för tjänstesektorn var motsvarande siffra 46 procent. Luxemburg svarade för största ökningen mätt i antal företag, följt av Storbritannien och Norge. Denna förändring innebär att Norge åter kontrollerar flest utlandsägda företag i Sverige. EU-länderna dominerar det utländska ägandet i Sverige, men de amerikansk kontrollerade företagen är med sina anställda det största enskilda ägarlandet i Sverige. Därefter följer företag kontrollerade från Storbritannien med anställda och Finland med anställda. Av alla utlandsägda företagen 2005 var 86 procent små (färre än 50 anställda i Sverige). Dessa företag sysselsatte 11 procent av de anställda i utlandsägda företag. De stora företagen med fler än 250 anställda utgjorde 4 procent av samtliga utlandsägda företag, men deras andel av sysselsättningen var totalt 68 procent av alla anställda i de utlandsägda företagen. Antalet anställda i utlandskontrollerade arbetsställen ökade i 14 av 21 län i årets undersökning. De län där de anställda ökade mest var Västra Götalands län följt av Östergötlands län och Stockholms län. 62 procent av de anställda vid utlandsägda arbetsställen fanns i de tre storstadslänen Stockholm, Skåne och Västra Götalands län. De utlandsägda arbetsställena hade sammanlagt anställda i dessa tre län, varav nästan hälften i Stockholms län. 2

3 Definition av utlandsägda företag Huvudprincipen är att ett företag definieras som utlandsägt om mer än hälften av aktiernas röstvärde innehas av en utländsk ägare. Om företaget tillhör en koncern i Sverige vars koncernmoder är utlandsägd räknas det också som utlandsägt. Är företaget ägt i flera led är det den yttersta ägaren, det vill säga det moderbolag som i sin tur inte kontrolleras till mer än hälften av något annat bolag, som bestämmer nationaliteten på alla ingående bolag. När två eller flera utländska ägare med olika nationalitet tillsammans innehar aktier med ett röstvärde som överstiger 50 procent redovisas de i en separat kategori, delat ägande, i tabeller över ägarländer. Företag som ägs till hälften från Sverige räknas som svenskägda och ingår inte i denna rapport. Förändringen av antalet utlandsägda företag redovisas respektive undersökningsår, vilket kan vara ett annat år än det då ägarförändringen ägt rum. Detta beror på förbättrad täckning i statistiken, där även företag som varit utlandsägda före 2005 identifierats i den senaste undersökningen. Förändringar i statistiken beror också på förändringar i populationen utlandsägda företag. Hela koncerner kan från ett år till ett annat ändra nationalitet. En koncern eller ett företag som ena året var utlandsägd kan nästa år vara svenskägd och vice versa. Inom koncerner beror förändringarna framförallt på köp, försäljningar och nedläggningar av bolag. Att förändringar i population kan ha stort genomslag på statistiken bör särskilt beaktas vid tolkningen av utvecklingen i enskilda länder och för enskilda branschgrupper. Populationsförändringarna försvårar även jämförelser över tiden. Se Fakta om statistiken för mer information om undersökningen samt definitioner. 3

4 Skillnader mellan olika statistikkällor ITPS mäter omfattning och förändringar i det utländska ägandet i Sverige. Utgångspunkten för mätningarna är att identifiera ägare i andra länder som kontrollerar företag i Sverige. Nationaliteten bestäms av den yttersta ägarens hemvist. ITPS tillämpar definitioner som överenskommits med OECD och EU samt rapporterar statistik till dessa organisationer. ITPS statistik mäter den totala omfattningen och nationaliteten bestäms efter den yttersta ägaren som kontrollerar verksamheten. Det finns annan statistik som mäter kapitalflöden över gränserna, dvs. betalningsbalansstatistik. Den omfattar finansiering av s.k. direktinvesteringar och portföljinvesteringar över gränserna. Enligt OECD är kriteriet för en direktinvestering att minst tio procent av aktierna eller röstvärdet innehas av en utländsk investerare. En lägre andel räknas som portföljinvestering (finansiell placering). En direktinvestering kan avse utländsk finansiering av fusioner, förvärv, nyetableringar och lån till bolag. Finansiering av liknande aktiviteter som görs i värdlandet ingår inte i värdet på en direktinvestering. Dessutom bestäms nationaliteten av den närmaste ägarens hemvist och inte av den yttersta ägaren. Denna statistik är avsedd för att redovisa in- och utgående kapitalflöden som underlag till respektive lands betalningsbalans. Dessa siffror finns för många länder och har i regel hög aktualitet. Liksom vid andra internationella jämförelser finns problem med jämförbarhet. Tillgången och aktualiteten innebär att dessa siffror ofta används i fel sammanhang, dvs. för att redovisa omfattningen på direktinvesteringar. I verkligheten finansieras direktinvesteringar både lokalt i aktuellt land och genom aktiebyten och inte enbart genom kapitaltillskott från ägarlandet till värdlandet. 4

5 Resultat från undersökningen Antalet anställda ökar igen Antalet anställda i utlandsägda ökade 2005 efter att ha minskat i 2004 års undersökning. Nettoökningen mellan 2004 och 2005 uppgick till anställda. Totalt fanns det utlandsägda företag med anställda år År 2004 fanns företag med totalt anställda. Nettoökningen av antalet utlandsägda företag mellan 2004 och 2005 var 571 stycken. I undersökningen för 2005 tillkom totalt företag, detta inkluderar företag som blev utlandsägda 2005 eller tidigare samt företag som aktiverats 2005 från att ha varit vilande. Antalet företag som utgått ur undersökningen uppgick till 1 236, vilket bland annat omfattar företag som inte längre var verksamma på grund av exempelvis likvidation, konkurs, avregistrering, fusion (194 företag) eller att företagen blev svenskägda 2005 (275 företag). Detta genererar en nettoökning med 571 utlandsägda företag jämfört med 2004 års undersökning. De utlandsägda företagens andel av samtliga anställda i näringslivet uppgick till 23 procent 2005, vilket var oförändrat jämfört med Se figur 1. Figur 1 Antalet anställda i utlandsägda företag och deras andel av antalet anställda i näringslivet Anställda Procent Antal anställda Andel av näringsl. (%) Företagsförvärv är vanligaste etableringsformen Företagsförvärv är den vanligaste etableringsformen bland de utlandsägda företagen. Totalt har 50 procent (5 244 företag) av stocken företag blivit utlandsägda genom förvärv. Se tabell nedan. Förvärv är vanligare inom tillverkningsindustrin än inom tjänstesektorn. Inom tillverkningsindustrin blev 67 procent utlandsägda genom förvärv, för tjänstesektorn var motsvarande siffra 46 procent

6 Nyetableringar är det näst vanligaste skälet till att företagen blev utlandsägda, totalt har 28 procent (2 894 företag) av samtliga utlandsägda företag etablerats på detta sätt. Inom tjänstesektorn blev 31 procent av företagen utlandsägda genom nyetablering, motsvarande siffra för tillverkningsindustrin var 17 procent. Tabell Antal företag och antal anställda efter etableringsform för de utlandsägda företagen Etableringsform Antal företag Andel företag (%) Antal anställda Förvärv/köp , Nyetablering , Fusion/sammanslagning 222 2, Övrigt 563 5, Uppgift saknas , Totalt Anm. Filialernas etableringsform ingår i årets undersökning, detta är första gången som filialernas etableringsform undersöks. Av de nytillkomna företagen i denna undersökning svarade 33 procent att de blivit utlandsägda genom förvärv och 22 procent att de blivit utlandsägda genom nyetablering. Tre procent anger att de etablerat sig på annat sätt. Av de nytillkomna företagen ingår även de företag som blivit utlandsägda tidigare än år 2005, men som kommit med i undersökningen detta år. Uppgift saknas för 41 procent av de nytillkomna företagen på denna fråga. Antal företag kontrollerade från Luxemburg ökade mest Företag kontrollerade från Luxemburg svarade för den största ökningen av antalet utlandsägda företag mellan 2004 och 2005 (153 företag), följt av Storbritannien (141 företag) och Norge (106 företag). Norge är åter det land som kontrollerar flest företag i Sverige efter att ha passerat USA i antal företag, respektive företag. Tätt följt av Nederländerna med företag. Se figur 2. 6

7 Figur 2 Antalet företag 2005, 2004 och Norge USA Nederländerna Storbritannien Danmark Tyskland Finland Luxemburg Schweiz Frankrike Det var inte många länder som minskade sitt ägande i Sverige mellan 2004 och Ett av dessa undantag var Schweiz. Antalet företag kontrollerade från Schweiz minskade med 16 stycken. Övriga Storbritannien ökade antalet anställda mest Antalet anställda i utlandsägda företag ökade med personer mellan 2004 och I företag kontrollerade från EU-länderna (EU25) uppgick antalet anställda till personer, vilket motsvarade 59 procent av alla anställda i utlandsägda företag. Företag kontrollerade från Norden hade sammanlagt anställda, vilket motsvarade 25 procent av de anställda i utlandsägda företag. Motsvarande andel för NAFTA-länderna (USA, Kanada och Mexico) var 20 procent, anställda. Antalet anställda minskade mest i företag kontrollerade från Danmark. Detta beror främst på att några företag blev svenskägda. Jämfört med år 2004 minskade antalet anställda med personer. Därefter minskade antalet anställda mest i företag som kontrollerades av ägare i Singapore, med anställda. Flera ägarländer ökade antalet anställda i Sverige år De största ökningarna förekom i företag kontrollerade från Storbritannien, Nederländerna och Luxemburg med 8 725, respektive anställda jämfört med år EU-länderna dominerar det utländska ägandet i Sverige, men de amerikansk kontrollerade företagen är med sina anställda det största enskilda ägarlandet i Sverige. Därefter följer företag kontrollerade från Storbritannien med anställda och Finland med anställda. 7

8 Figur 3 Antalet anställda i utlandsägda företag 2005, 2004 och 1990 efter ägarland USA Storbritannien Finland Nederländerna Tyskland Norge Frankrike Danmark Schweiz Luxemburg Övriga Flest företag inom tjänstesektorn Av samtliga utlandsägda företag 2005 tillhörde 74 procent tjänstesektorn och 15 procent tillverkningsindustrin. Antalet tjänsteföretag ökade med 469 företag och antalet tillverkningsföretag med 64 från föregående år. Inom tjänstesektorn fanns flest utlandsägda företag inom partihandeln, företag. Andra företagstjänster var den näst största tjänstebranschen sett till antal företag, företag, där den största gruppen var juridiska byråer, redovisning och annan konsultverksamhet. Av alla anställda i utlandsägda företag var 53 procent anställda inom tjänstesektorn, 42 procent inom tillverkningsindustrin och 4 procent inom byggsektorn. Antalet anställda ökade mest inom tjänstesektorn Ökningen av antalet anställda i utlandsägda företag skedde i såväl tjänstesektorn som tillverkningsindustrin. Dock inte inom elverk, gas, värme och vatten samt inom byggverksamhet där antalet anställda minskade. Antalet anställda i tjänstesektorn ökade med personer till mellan 2004 och Antalet anställda ökade mest inom branscherna partihandel, researrangörer/transportförmedling och detaljhandel. Inom partihandel ökade de anställda med personer till anställda, det var den bransch där de anställda ökade mest. Ökningen inom researrangörer/transportförmedling var personer vilket innebar att antalet anställda i denna bransch uppgick till personer. Ökningen av antalet anställda inom detaljhandel var personer till anställda De branscher inom tjänstesektorn där antalet anställda minskade var framförallt andra företagstjänster samt post och telekommunikation med minskningar på respektive anställda. 8

9 Inom tillverkningsindustrin ökade antalet anställda med personer till totalt anställda. Inom gummi och plastvaruindustrin var anställda 2005, vilket var en ökning med personer. Inom verkstadsindustrin ökade de anställda framförallt inom maskinindustrin och inom motorfordonsindustrin, en ökning med respektive personer till respektive anställda. Antalet anställda minskade framförallt inom möbelindustrin och annan transportmedelsindustri, med respektive anställda. Inom byggsektorn minskade antalet anställda med 614 personer till anställda. Antalet företag i denna bransch ökade med 21 och uppgick därmed till 242 företag. Inom elverk, gas, värme och vatten minskade antalet anställda med personer och uppgick därmed till anställda, trots att antalet företag i denna bransch totalt sett minskat med 10 stycken. Störst andel anställda inom kemisk industri och flygbolag Av samtliga anställda i utlandsägda företag fanns 53 procent inom tjänstesektorn. Därav arbetade flest inom partihandeln (11 procent) samt andra företagstjänster (9 procent). Andel anställda inom tillverkningsindustrin var 42 procent, varav 21 procent inom verkstadsindustrin. De branscher där störst andel av det totala antalet anställda i näringslivet hörde till utlandsägda företag var framförallt kemiindustrin, industrin för stenkolsprodukter och flygbolag. I dessa branscher arbetade 81, 77 respektive 70 procent av de anställda i utlandsägda företag. I läkemedelsindustrin som ingår i kemiindustrin arbetade 90 procent i utlandsägda företag. Inom annan elektroindustri samt inom jord- och stenvaruindustrin var 59 respektive 54 procent anställda i utlandsägda företag. Förutom flygbolagen fanns den största andelen anställda i utlandsägda företag i tjänstesektorn bland researrangörer samt partihandeln med 49 respektive 36 procent anställda i utlandsägda företag. Inom elverk, gas, värme och vatten var andelen anställda i utlandsägda företag 23 procent. 9

10 Figur 4 Anställda i utlandsägda företag i procent av samtliga anställda i branschen i Sverige 2005 Kemisk industri Industri för stenkolsprodukter Flygbolag Annan elektroindustri Jord- och stenvaruindustri Motorfordonsindustri Researrangörer/transportförm. Massa- och pappersindustri Livsmedelsindustri Maskinindustri Partihandel Ind. för medicinsk utr. Stål- och metallverk Datakonsulter Gummi- och plastvaruindustri Textilindustri Elverk, gas, värme, vatten Uthyrningsfirmor Trävaruindustri Försäkringsbolag Anm. I figuren ingår enbart de 20 branscher som har störst andel anställda i utlandsägda företag, för en fullständig redovisning se tabellbilagan. De största förändringarna från föregående år inträffade i industri för stenkolsprodukter, där andelen anställda ökade med 23 procentenheter. Inom kol och torvutvinning minskade andelen anställda med 11 procentenheter. Österrike, Italien och Irland hade störst andelar av sina anställda inom tillverkningsindustrin, mellan 71 och 65 procent. Även Schweiz, USA och Finland hade en stor andel anställda inom industrin. Tyskland och Frankrike hade däremot en lägre andel anställda i industrin, 25 respektive 24 procent. Cypern var det land som hade störst andel anställda inom tjänstesektorn, 98 procent. 10

11 Få stora företag sysselsätter flest Av de utlandsägda företagen 2005 var 86 procent små (färre än 50 anställda i Sverige). Dessa företag sysselsatte 11 procent av de anställda i utlandsägda företag. De stora företagen med fler än 250 anställda utgjorde 4 procent av samtliga utlandsägda företag, men deras andel av sysselsättningen var totalt 68 procent av alla anställda i de utlandsägda företagen. Medelstora företag ( anställda i Sverige) utgjorde 10 procent av de utlandsägda företagen och dess andel av sysselsättningen var 21 procent. Utlandsägda företags andel av näringslivets anställda var störst i storleksklassen anställda (44 procent) och i storleksklassen 500 eller fler anställda i Sverige (38 procent), vilket var något högre värden jämfört med fjolåret. De större utlandsägda företagen hade relativt fler anställda inom tillverkningsindustrin än vad de mindre företagen hade. Av de utlandsägda företagen med minst 250 anställda tillhörde 45 procent av de anställda företagen inom tillverkningsindustrin och 49 procent tillhörde företag inom tjänstesektorn. För de minsta företagen (färre än 50 anställda) var motsvarande siffror 19 respektive 77 procent. Ökat antal anställda i storstadsregionerna För att få en bättre regional översikt av var de utlandsägda företagen bedriver sin verksamhet i Sverige redovisas även arbetsställen per län i rapporten. Alla verksamma företag har minst ett arbetsställe. År 2005 skedde totalt sett ingen större förändring av antalet arbetsställen jämfört med år Det utländska ägandet är fortsatt koncentrerat till storstadsregionerna. De största förändringarna skedde i Stockholms län och Västra Götalands län med ökningar på 292 respektive 126 arbetsställen. Antalet anställda i utlandskontrollerade arbetsställen ökade i 14 av 21 län i årets undersökning. De län där de anställda ökade mest var Västra Götalands län (5 125) följt av Östergötlands län (2 637) och Stockholms län (1 757). De län som hade de största minskningarna av antalet anställda vid utlandsägda arbetsställen var Kalmar och Västmanlands län med minskningar på respektive anställda. 62 procent av de anställda i utlandsägda arbetsställena fanns i de tre storstadslänen (Stockholms, Skåne och Västra Götalands län). De utlandsägda arbetsställen hade sammanlagt anställda i dessa tre län, varav nästan hälften i Stockholms län. De län som hade lägst andel anställda vid utlandskontrollerade arbetsställen av totala antalet anställda i näringslivet var Gotlands län (8 procent), Norrbottens län (10 procent) och Jämtlands län (11 procent). Störst andel anställda vid utlandsägda arbetsställen hade Blekinge (30 procent) och Västmanlands län (27 procent). Detta var inga större skillnader för något län jämfört med föregående undersökningsår. 11

12 Ökat antal anställda i utlandsägda IT-företag Antalet anställda i utlandsägda IT-företag ökade mellan 2004 och 2005, en ökning med 924 personer till totalt personer. Både tillverkningsindustrin och de tjänsteproducerande IT-företagen ökade något. Även antalet utlandsägda IT-företag ökade något, ökningen var 54 företag till totalt företag. USA var det största enskilda ägarlandet av IT-företag, både avseende antal företag och anställda. Antalet arbetsställen med IT-verksamhet uppgick till år 2005, en minskning med totalt 224 arbetsställen. De län som hade flest anställda vid utlandsägda IT-arbetsställen var storstadslänen Stockholm, Västra Götalands län och Skåne län. Störst nedgång när det gäller antal anställda noteras i Kalmar län, en minskning med anställda jämfört med 2004 års undersökning. Störst ökning var det i Stockholms län, en ökning med anställda. I tabellerna över IT-arbetsställen ingår samtliga arbetsställen som är klassade som IT-verksamheter, oavsett hur företaget de tillhör är branschklassat. Därur uppkommer skillnaden mellan det totala antalet anställda i de utlandsägda IT-arbetsställena och i de utlandsägda IT-företagen. Virtuella filialer Antalet filialer som är registrerade för skatt men som saknar fast arbetsställe, så kallade virtuella filialer var år 2005, 419 stycken. Detta var en ökning med 9 filialer sedan år Dessa filialer kan av praktiska skäl inte undersökas med enkät eftersom de inte bedriver någon stadigvarande verksamhet på en adress i Sverige. De virtuella filialerna finns därför inte med i redovisningen över antalen utlandsägda företag i Sverige. Fem filialer hade över 50 anställda, 18 filialer hade mellan 10 och 49 anställda, 138 filialer hade mellan 1 och 9 anställda. 71 procent av filialerna är verksamma inom tjänstesektorn och framför allt inom partihandeln (26 procent). Andelen virtuella filialer verksamma inom tillverkningsindustrin uppgick till 9 procent och inom byggindustrin till 5 procent. Det finns ingen uppgift om bransch för 11 procent av företagen. 12

13 Tabellförteckning Tabell 1 Anställda i utlandsägda företag fördelat på bransch och ägarland Procentuell fördelning av antal anställda. Tabell 2 Utlandsägda företag och anställda 2005, 2004 och 1990 fördelade på ägarland. Tabell 3 Utlandsägda företag och anställda 2005 och 2004 samt företag i procent av samtliga företag i näringslivet. Branschfördelat. Tabell 4 Utlandsägda företag och antällda 2005, 2004 och 1990 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Branschfördelat. Tabell 5 Utlandsägda företag och anställda 2005 och 2004 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Finare branschfördelning än i tabell 4. Tabell 6 Utlandsägda företag och anställda 2005, 2004 och 1990 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Fördelat efter företagsstorlek. Tabell 7 Anställda i utlandsägda företag fördelade på storlek och bransch Procentuell fördelning av antal anställda. Tabell 8 Anställda i utlandsägda arbetsställen fördelade på län och kommun i Sverige Procentuell fördelning av antal anställda per ländergrupper. Tabell 9 Anställda i utlandsägda arbetsställen fördelade på län och kommun i Sverige och bransch Procentuell fördelning av antal anställda per bransch. Tabell 10 Antal arbetsställen i utlandsägda företag fördelade på län och kommun i Sverige Procentuell fördelning av antal arbetsställen per län. Tabell 11 Utlandsägda arbetsställen och anställda 2005, 2004 och 1990 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Fördelat efter län och kommun. Tabell 12 Utlandsägda IT-företag 2005 och Fördelat på bransch. Tabell 13 Utlandsägda IT-företag fördelade på de 10 största ägarländerna 2005 och Tabell 14 Utlandsägda IT-verksamheter i Sverige fördelade på län 2005 och Tabell 15 Utlandsägda företag per etableringsform Branschfördelat. Tabell 16 Antal anställda i utlandsägda företag per etableringsform Branschfördelat. 13

14 Tabell 1 Anställda i utlandsägda företag fördelat på bransch och ägarland Procentuell fördelning av antal anställda. Ägargrupp / ägarland 1) Totalt 2005 Varav inom Antal Tillverkningsind. 2) Tjänstesektorn 2) Övriga näringar anst. Antal Andel Antal Andel Antal Andel anst. anst. anst. anst. anst. anst. Norden Finland Danmark Norge EU EU Storbritannien Nederländerna Tyskland Frankrike Luxemburg Italien Irland Cypern Belgien Österrike Övriga länder i EU NAFTA USA Asien Japan Övriga världen Schweiz Delat ägande 3) TOTALT I ländergrupperna ingår följande länder: Norden: Danmark, Finland, Norge, Island EU 15: Danmark, Finland, Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Tyskland, Österrike, Storbritannien, Irland, Frankrike, Spanien, Portugal, Italien, Grekland. EU25: Danmark, Finland, Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Tyskland, Österrike, Storbritannien, Irland, Frankrike, Spanien, Portugal, Italien, Grekland, Cypern, Estland, Ungern. Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckiska republiken NAFTA: USA, Kanada, Mexiko Asien: Azerbajdzjan, Georgien, Hongkong, Indien, Israel, Japan, Kina, Kuwait, Malaysia, Pakistan, Saudiarabien, Singapore, Sydkorea, Taiwan, Thailand. 2. Tillverkningsindustrin motsvarar SNI Tjänstesektorn motsvarar SNI Delat ägande avser de företag som ägs av två eller flera länder och där summan av röstvärdet från de utländska ägarna överstiger 50 procent. 14

15 Tabell 1 Utlandsägda företag och anställda 2005, 2004 och 1990 fördelade på ägarland. Ägargrupp / ägarland 1) Antal Antal Andel Antal Antal Andel företag anst. anst. företag anst. anst. TOTALT Därav: EU EU Norden NAFTA Asien Norge USA Nederländerna Storbritannien Danmark Tyskland Luxemburg Finland Schweiz Frankrike Belgien Japan Italien Österrike Kanada Cypern Irland Gibraltar Spanien Jungfruöarna, Brittiska Jersey Saudiarabien Australien Island Hongkong Bermuda Kina Singapore Indien Sydafrika Liechtenstein Estland Israel Panama Malta Peru Caymanöarna Polen Sydkorea Ryssland Portugal Lettland Isle of Man Taiwan Slovenien Övriga länder Land ej specificerat Delat ägande 2) TOTALT

16 Tabell 2 forts Ägargrupp / ägarland 1) 1990 Antal Antal Andel företag anst. anst. TOTALT Därav: EU Norden NAFTA Asien Norge USA Nederländerna Storbritannien Danmark Tyskland Luxemburg Finland Schweiz Frankrike Belgien Japan Italien Österrike Kanada Cypern Irland Gibraltar Spanien Brittiska Jungfruöarna Jersey Saudiarabien Australien Island Hongkong Bermuda Kina Singapore Indien Sydafrika Liechtenstein Estland Israel Panama Malta Peru Caymanöarna Polen Sydkorea Ryssland Portugal Lettland Isle of Man Taiwan Slovenien Övriga länder Land ej specificerat TOTALT Se fotnot Tabell 1 2. Delat ägande avser de företag som ägs av två eller flera länder och där summan av röstvärdet från de utländska ägarna överstiger 50 procent. 16

17 Tabell 2 a Utlandsägda företag och anställda 2005, samt företag i procent av samtliga företag i näringslivet. Branschfördelat. Bransch / branschgrupp SNI Antal utl. Antal Andel Totalt Andel Utl. ägda ftg. anst. av utl.- antal ftg 2) ägda ftg 3) ägda ftg 1) Jordbruk och jakt Skogsbruk Fiske Utvinning av mineral Därav Kol- och torvutvinning Utvinning av metallmalmer Annan mineralutvinning Tillverkningsindustri Därav Livsmedelsindustri Textilindustri Beklädnadsindustri Garvning och annan läderberedning Trävaruindustri Massa- och pappersindustri Grafisk industri Industri för stenkolsprodukter Kemisk industri Gummi- och plastvaruindustri Jord- och stenvaruindustri Stål- och metallverk Verkstadsindustri varav Metallvaruindustri Maskinindustri Industri för datorer Annan elektroindustri Teleproduktindustri Ind. för medicinsk utr Motorfordonsindustri Annan transportmedelsind Möbelindustri Återvinningsindustri Elverk, gas, värme, vatten Byggverksamhet

18 Tabell 3 a forts Bransch / branschgrupp SNI Antal utl. Antal Andel Totalt Andel Utl. ägda ftg. anst. av utl.- antal ftg 2) ägda ftg 3) ägda ftg 1) Tjänsteverksamhet Därav Handel med motorfordon Partihandel Detaljhandel Hotell och restaurang Landtransportföretag Rederier Flygbolag Researrangörer/transportförm Post- och telekommunikation Banker o andra kreditinstitut Försäkringsbolag Stödtjänster finaisell verksamhet Fastighet Uthyrningsfirmor Datakonsulter Forskning och utveckling Andra företagstjänster Övriga tjänster varav Utbildning Hälso- och sjukvård Reningsverk Rekreation, kultur, sport Andra serviceföretag Ej branschkodade företag TOTALT Andelen av utlandsägda företag avser andelen utlandsägda företag i branschen i förhållande till totala antalet utlandsägda företag i Sverige. 2. Totalt antal företag i branschen: Företag, företags intresseorganisationer mm, filialer till utländska företag, banker, andra finansinstitut, försäkringsinstitut och personliga företag. 3. Andelen utlandsägda företag avser utlandsägda företag i branschen i förhållande till totala antalet företag i branschen i Sverige. 18

19 Tabell 3 b Utlandsägda företag och anställda 2004, samt företag i procent av samtliga företag i näringslivet. Branschfördelat. Bransch / branschgrupp SNI Antal utl. Antal Andel Totalt Andel Utl. ägda ftg. anst. av utl.- antal ftg 2) ägda ftg 3) ägda ftg 1) Jordbruk och jakt Skogsbruk Fiske Utvinning av mineral Därav Kol- och torvutvinning Utvinning av metallmalmer Annan mineralutvinning Tillverkningsindustri Därav Livsmedelsindustri Textilindustri Beklädnadsindustri Garvning och annan läderberedning Trävaruindustri Massa- och pappersindustri Grafisk industri Industri för stenkolsprodukter Kemisk industri Gummi- och plastvaruindustri Jord- och stenvaruindustri Stål- och metallverk Verkstadsindustri varav Metallvaruindustri Maskinindustri Industri för datorer Annan elektroindustri Teleproduktindustri Ind. för medicinsk utr Motorfordonsindustri Annan transportmedelsind Möbelindustri Återvinningsindustri Elverk, gas, värme, vatten Byggverksamhet

20 Tabell 3 b forts Bransch / branschgrupp SNI Antal utl. Antal Andel Totalt Andel Utl. ägda ftg. anst. av utl.- antal ftg 2) ägda ftg 3) ägda ftg 1) Tjänsteverksamhet Därav Handel med motorfordon Partihandel Detaljhandel Hotell och restaurang Landtransportföretag Rederier Flygbolag Researrangörer/transportförm Post- och telekommunikation Banker o andra kreditinstitut Försäkringsbolag Stödtjänster finaisell verksamhet Fastighet Uthyrningsfirmor Datakonsulter Forskning och utveckling Andra företagstjänster Övriga tjänster varav Utbildning Hälso- och sjukvård Reningsverk Rekreation, kultur, sport Andra serviceföretag Ej branschkodade företag TOTALT Andelen av utlandsägda företag avser andelen utlandsägda företag i branschen i förhållande till totala antalet utlandsägda företag i Sverige. 2. Totalt antal företag i branschen: Företag, företags intresseorganisationer mm, filialer till utländska företag, banker, andra finansinstitut, försäkringsinstitut och personliga företag. 3. Andelen utlandsägda företag avser utlandsägda företag i branschen i förhållande till totala antalet företag i branschen i Sverige. 20