Biblioteksplan för Älvsbyns kommun

1(12) STYRDOKUMENT DATUM 2010-08-05 Biblioteksplan för Älvsbyns kommun Inledning Den 1 januari 2005 utökades bibliotekslagen och innehåller nu krav på att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka och att kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. Utgångspunkten är att biblioteken är en gemensam angelägenhet för alla politiska områden i kommunen. Biblioteksplanen skall beröra alla typer av bibliotek inom en kommun och inom regionen och särskild vikt skall läggas vid följande tre områden: funktionshindrades tillgång till kultur, barns tillgång till litteratur och integration och kulturell mångfald. För Älvsbyns kommun upprättades biblioteksplan 2006. Fritids- och kulturnämnden 2006-12-04, 41 Kommunfullmäktige 2007-02-12, 23. Reviderad 2010-08-05 enligt nedan. Omvärlden Informationsutbudet är idag enormt och teknikutvecklingen ger den enskilde ökade möjligheter att ta del av allt mer information. Krav på utbildning och livslångt lärande ökar. Bibliotekets verksamhet och utbud genomgår stora förändringar i takt med omvärldens utveckling. Behovet av snabb och kortfattad information ökar. De nya medierna såsom Internet, elektroniska databaser, e-böcker, ljudböcker, mp3-musik, dataspel för barn och DVD efterfrågas allt mer. Befolkningsstrukturen och samhällsutvecklingen i kommunen ställer stora krav på en tidsenlig och fungerade biblioteksverksamhet. Kommunen Geografiskt läge Kommunen ligger i Norrbotten inom den så kallade Fyrkanten, d v s Älvsbyn, Piteå, Boden och Luleå. Området kan sägas motsvara ett storstadsalternativ med ca 150 000 invånare. Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan/program Biblioteksplan för Älvsbyns kommun 2010-10-18, 78 KF Tills vidare Dokumentansvarig Version Senast reviderad Dokumentinformation Detta dokument gäller för Fritids- och kulturchef KF 23/2007-02-12 Dnr 246/10, 880 Medborgarna, biblioteket

2(12) Befolkning och boende Kommunens yta: 1 713 kvadratkilometer Folkmängd 2009-12-31: 8410 invånare Tätorter: Älvsbyn, Övrabyn, Norra Byn m fl: 5 179 invånare Vidsel, Bredsel, Vitberget, Åkersel m fl: 848 invånare Korsträsk, Lillkorsträsk, Petberg, Lillträsk, Kisträsk m fl: 667 invånare Vistträsk, Muskus, Vistbäcken, Timfors, Uddtäsk m fl: 552 invånare Åldrarna 0-20 år utgör 24 %, 21-60 år utgör 46 % och 61 år och äldre står för 30 % av befolkningen. Flertalet av invånarna bor i eget hus. Arbete och näringsliv Kommunen är den största arbetsgivaren. Det finns ett antal större och mindre företag inom olika näringsområden i kommunen. Drygt 749 registrerade företag finns i kommunen. Näringslivet i Älvsbyn har en förhållandevis jämn spridning mellan olika branscher. Skolor Det finns grundskolor i de flesta delar av kommunen. Årskurs F - 3 finns i Korsträsk och Vistträsk. Årskurs 4-9 finns i Älvsbyn och Vidsel. I Älvsbyn finns gymnasium med 200 elever och Älvsby folkhögskola med 130 elever. Större gymnasieskolor finns i övriga Fyrkanten. Piteå och Luleå är de gymnasieorter som elever främst väljer utanför kommunen. Kulturliv och kulturinstitutioner Kommunen har många aktiva föreningar. 2010 var 86 stycken registrerade för bidragsgivning. Det största antalet av föreningarna är knutna till idrottsrörelsen och bygdegårdar i byarna. Lokaler för kulturaktiviteter finns i bygdens bygdegårdar och i Älvsbyn finns Folkets Hus med bio, teatersalong och andra lokaliteter för arrangemang, Folkhögskolan, konstgården och kyrkliga församlingar erbjuder också lokaler till föreningsverksamhet. I Vidsel finns Kulturhuset med bio och lokal för arrangemang. Löpande programverksamhet inom kulturområdet erbjuder: Älvsby Konstförening, kyrkliga församlingar, Älvsby Teaterföreningen, vissa studieförbund, Fritid & Kultur, Älvsby Folkhögskola och Forum I kommunen finns följande museer: Bagerimuseum, Bensinmuseum, RFN museum och Skogs- och flottningsmuseum Övergripande mål för verksamheten Folkbiblioteket är till för alla, oberoende av ålder, ras, kön, religion, nationalitet, språk eller samhällsklass. Bibliotekets samlingar och utbud av tjänster skall inte vara föremål för någon form av ideologisk, politisk eller religiös censur och inte heller för kommersiella påtryckningar. (Hämtat ur "Unescos folkbiblioteksmanifest 1994") Skolbiblioteket är till för alla i skolsamhället, oavsett ålder, ras, kön, religion, nationalitet, språk, befattning eller social status.

3(12) Tillgängligheten till skolbibliotekets samlingar och tjänster bör i enlighet med FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna inte underkastas någon form av ideologisk, politisk eller religiös censur eller kommersiella påtryckningar. (Hämtat ur "Unescos skolbiblioteksmanifest 1999") Styrande för verksamheten Unescos folkbiblioteksmanifest - utgavs 1949, reviderades 1972, utkom i ny version 1994. Bilaga. Unescos skolbiblioteksmanifest - utfärdades 1999. Bilaga. Bibliotekslagen - trädde i kraft 1997, avser det allmänna biblioteksväsendet och fastslår att kommunerna svarar för folk- och skolbiblioteken. Bilaga Skollagen 2010:800, lokaler och utrustning och tillgång till skolbibliotek behandlas i följande paragraf: 36 Elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek Bibliotekets roll för demokratin Den grundlagsfästa yttrandefriheten kräver att alla har tillgång till ett språk, till kunskaper och information. Biblioteket skall erbjuda fri tillgång till litteratur, information och upplysning - en grundförutsättning för demokrati, yttrandefrihet, lärande och utveckling. Mål Biblioteket skall värna den grundlagsfästa yttrandefriheten och ge alla kommuninvånare tillgång till kunskap om det samhälle vi lever i. I sitt medieurval skall biblioteket vara neutralt i moraliska, politiska och religiösa frågor. Informationstjänster och medier skall vara tillgängliga för allmänheten, både via Internet och på biblioteken. För personer med olika kulturell bakgrund skall det finnas tillgång till litteratur från deras ursprungsländer eller etniska bakgrund och det skall även finns information om det svenska samhället. Biblioteket skall erbjuda särskilda insatser för läshandikappade. Genomförande Biblioteken skall vara utformade så att de är tillgängliga för alla besökare. Huvudbiblioteket, filialen och skolbiblioteken skall för besökarna ha datorer uppkopplade mot Internet i erforderlig omfattning.

4(12) Informationstjänster och medieutbud skall göras tillgängligt för allmänheten genom att bibliotekskatalogen ständigt uppdateras och är tillgänglig både i biblioteken och via Internet. För personer med olika kulturell bakgrund skall litteratur inom deras olika språkgrupper synliggöras via bibliotekskatalogen. Bibliotekets roll för barn och unga Biblioteket ger barn och unga färdigheter som behövs för att utveckla inlevelseförmågan, språket och för att kunna ta sitt ansvar som medborgare. I Älvsbyn lånar barn mellan 0-14 år i genomsnitt 42 böcker per år. Med dessa siffror ligger vi på tredje plats i landet. Mål Biblioteket skall stimulera och stärka läs- och biblioteksvanor hos barn redan från tidig ålder. Specifikt för Älvsbyns gymnasium och Älvåkraskolan gäller följande mål: Skolbiblioteket ska bidra till uppfyllelsen av skolans mål genom att vara skolans informationscentral, stärka användarnas informationskompetens och ge lässtimulans. Genomförande Biblioteket skall kontinuerligt och aktivt samarbeta med förskola, skola och BVC så att barnen får tillgång till ett rikt och varierat litteraturutbud, utvecklar biblioteksvana samt förmåga till kunskapssökning. Alla nyfödda får bokgåva från biblioteket som förmedlas av BVC. Läsfrämjande åtgärder för barn och unga skall ha särskild prioritet och skall genomföras i samarbete mellan bibliotek och skola. Barn och unga skall, genom förskola och skola, besöka något av kommunens bibliotek minst en gång per år. Skolbibliotek eller välutrustade bokrum ska finnas i kommunens alla skolor. Elevens lärande skall stärkas genom samarbete mellan bibliotek och skola. Folk- och skolbibliotek har gemensam bibliotekskatalog. Förskola och skola erbjuds kvalitets tid på huvudbiblioteket under icke öppettid. Förskola och skola erbjuds temavagnar till klasser. Bibliotekets roll för utveckling och livslångt lärande Folkbiblioteket som lokalt kunskapscentrum utgör en grundförutsättning för ett livslångt lärande, ett självständigt ställningstagande och kulturell utveckling för den enskilde och för olika grupper i samhället. Folkbiblioteket skall som lokalt kunskapscentrum göra kunskap och information lätt tillgänglig för sina användare.

5(12) Mål Biblioteket skall stödja såväl den enskildes behov av biblioteksservice för självstudier som formell utbildning på alla nivåer och därigenom ge stöd till den lärande människans behov av information och kunskap. Genomförande Handleda i kunskapen att orientera sig i den stora informationsmängden och att hitta och värdera relevant information för att omvandla denna till kunskap. Med ett varierat medieutbud, elektroniska informationstjänster och kompetent bibliotekspersonal skall information och kunskaper förmedlas till den enskilde. Samverka med lokala, regionala och nationella bibliotek för att tillhandahålla medier för den enskildes behov. Litteraturen som behövs för grundläggande universitetsutbildningar ska finnas på biblioteket. Nya medier ska beaktas vid inköp. Samarbete skall ske mellan bibliotek, skola och näringsliv för att tillgodose den lärande människans behov. Bibliotekets roll för besökarna Folkbiblioteket skall ha en effektiv organisation och skötas på ett fackmässigt sätt. Mål Folkbibliotekets organisation och verksamhet skall tillgodose besökarnas behov. Bibliotekspersonalen skall ge besökarna snabb och effektiv service. Bibliotekspersonalen skall ha adekvat utbildning och kompetens för sitt område. Genomförande Folkbiblioteksverksamheten skall vara välorganiserad och tillgänglig för besökarna. Personalens fortbildning skall stärka yrkeskompetensen och leda till utveckling av verksamheten. Planeringssamtal mellan personal och ledning skall klargöra vilken kompetensutveckling som krävs för den enskilde personen och arbetslaget. Bibliotekets roll för kulturen Biblioteket skall vara en levande kraft för främjandet av kultur. Mål Biblioteket skall vara en aktiv part i och en tillgänglig mötesplats för kommunens kulturliv.

6(12) Biblioteket skall förmedla kulturella upplevelser i mötet med litteraturen för att fördjupa läsupplevelsen och väcka läslust. Biblioteket ska fungera som det offentliga vardagsrummet. Biblioteket skall främja kunskapen om vårt lokala, skrivna kulturarv. Genomförande Tillsammans med andra kommunala förvaltningar, kulturföreningar och studieförbund arrangera biblioteksanknutna kulturaktiviteter. Stimulera till läsupplevelser genom boktipsrekommendationer och inbjudande skyltning i biblioteken. Förvalta och presentera vårt skrivna kulturarv. Stödja Älvsbyns Forskarförening i arbetet med att kartlägga och teckna ner Älvsbyns historia. Folkbibliotekets organisation och verksamhet Huvudbibliotek Huvudbiblioteket är placerat i Älvsbyn och har hela kommunen som upptagningsområde samt fungerar som resurs för övriga bibliotek i kommunen. Här finns bibliotekets ledning, bibliotekarie, assistenter och konsumentvägledare, de flesta medierna, referenslitteratur, släktforskningsmaterial, magasinerade äldre böcker och tidskrifter. Samordningen av kommunens medieinköp sker från huvudbiblioteket. Filial finns i Vidsel som även fungerar som skolbibliotek. Bibliotekskatalogen Bibliotekskatalogen är tillgänglig dygnet runt på bibblo.se som är en gemensam portal för biblioteken i Norrbotten. Här kan man bland annat söka efter alla böcker och andra medier som finns på Norrbottens bibliotek. Genom bibliotekskatalogen kan man se sina lån, göra omlån och reservera. Medieplan Bibliotekets personal jobbar löpande utifrån mediaplan vid inköp och gallring. Övrig verksamhet Ökad samverkan Norrbottensbiblioteken har sedan 2006 genom Maracas projektet målmedvetet strävat efter att gemensamt marknadsföra och kommunicera biblioteken som en viktig samhällsangelägenhet. Målet är att 2013 så ska Norrbottensbiblioteken ha gemensamt datasystem, katalog, lånekort och ett fungerande mediesamarbete.

7(12) Systematiskt kvalitetsarbete Biblioteket skall kontinuerligt undersöka biblioteksbesökarnas uppfattning om sitt bibliotek. Regelbundna enkätundersökningar skall genomföras för att mäta servicenivån. Uppföljning Biblioteksplanen för Älvsbyns kommun skall revideras vart annat år eller när behov föreligger. Bilagor Bilaga 1 Bibliotekslag Bilaga 2 Unescos Folkbiblioteksmanifest Bilaga 3 Unescos Skolbiblioteksmanifest Bibliotekslag (1996:1596) Utfärdad: 1996-12-20 Ändring införd: t.o.m. SFS 2004:1261 Omtryck: 1998:1249 ----------- 1 Denna lag innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. 2 Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha folkbibliotek. 3 På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid. Bestämmelsen hindrar inte att ersättning tas ut för kostnader för fotokopiering, porto och andra liknande tjänster. Inte heller hindrar den att en avgift tas ut i de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat. 4 Ett länsbibliotek bör finnas i varje län. Länsbiblioteket skall bistå folkbiblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter.

8(12) För den kompletterande medieförsörjningen skall också finnas en eller flera lånecentraler. 5 Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. 6 Det skall finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. Dessa bibliotek skall inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid högskolan svara för biblioteksservice inom högskolan och i samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge biblioteksservice. 7 Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. Landstingen ansvarar för länsbiblioteken och för biblioteken vid högskolor med landstingskommunalt huvudmannaskap. Staten ansvarar för övriga högskolebibliotek och för lånecentralerna samt för sådan biblioteksverksamhet som enligt särskilda bestämmelser ankommer på staten. 7 a Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. Lag (2004:1261). 8 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. 10 Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek, forskningsbibliotek och andra av staten finansierade bibliotek skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folk- och skolbiblioteken och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice. - - - - - - - - - - - - - - - slut på dokumentet - - - - - - - - - - - --

9(12) Unescos Folkbiblioteksmanifest Bakgrund År 1949 antog UNESCO ett folkbiblioteksmanifest, som beskrev folkbiblioteket som en levande samhällskraft, en demokratisk institution för utbildning och ett folkets universitet. För att omsätta manifestets idéer i praktisk handling inrättades under 1950-talet tre modellbibliotek: i New Delhi, vid Columbia University i Medellín och i Enugu i Nigeria. En andra version av UNESCO:s folkbiblioteksmanifest utkom 1972. I november 1994 antogs en tredje version. Även här anges folkbibliotekens mål och vilka tjänster ett folkbibliotek bör tillhandahålla. Manifestet ger uttryck för vad som är önskvärt och eftersträvansvärt, även om vägen dit kan vara lång i många delar av världen. Statens kulturråd utsåg hösten 1995 Ljusdals kommunbibliotek till svenskt modellbibliotek. Att valet föll på Ljusdals kommunbibliotek, som var ett av flera möjliga alternativ, berodde på att förutsättningarna ansågs goda för ett inspirerande utvecklingsarbete. Unescos Folkbiblioteksmanifest 1994 Frihet, välfärd, samhällelig och personlig utveckling är grundläggande mänskliga värden. De kan bara förverkligas genom välinformerade medborgare med möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter och därigenom spela en aktiv roll i samhällslivet. Medborgarnas egna deltagande i utvecklingen av demokratin är beroende av en fullgod utbildning samt en fri och obegränsad tillgång till kunskap, tankar, kultur och information. Folkbiblioteket som lokalt kunskapscentrum utgör en grundförutsättning för ett livslångt lärande, ett självständigt ställningstagande och en kulturell utveckling för den enskilde och för olika grupper i samhället. UNESCO uttrycker i detta manifest sin tilltro till folkbiblioteket som en levande kraft för främjande av utbildning, kultur och information och som en viktig drivkraft i strävan efter fred och andlig utveckling. UNESCO uppmanar därför stat, landsting och kommuner att stödja och att aktivt medverka i en utveckling av folkbiblioteksväsendet. Folkbiblioteket Folkbiblioteket skall som lokalt kunskapscentrum göra alla slag av kunskap och information lätt tillgänglig för sina användare. Folkbiblioteket är till för alla, oberoende av ålder, ras, kön, religion, nationalitet, språk eller samhällsklass. Särskilda tjänster skall kunna erbjudas dem som av någon anledning inte kan utnyttja det gängse utbudet, exempelvis språkliga minoriteter, personer med olika handikapp, patienter på sjukhus eller interner inom kriminalvården. Alla åldersgrupper skall kunna finna material som tillgodoser deras behov. Samlingar och tjänster skall omfatta alla slag av lämpliga medier, förmedlade

10(12) genom modern teknologi såväl som traditionellt material. Kvalitet samt anpassning till lokala förutsättningar och behov skall tjäna som grundläggande princip. Samlingarna skall spegla tidsanda och samhällsutveckling men skall också tjäna som minne för mänsklig strävan och fantasi. Folkbibliotekets samlingar och utbud av tjänster skall inte vara föremål för någon form av ideologisk, politisk eller religiös censur och inte heller för kommersiella påtryckningar. Folkbibliotekens uppgifter Folkbibliotekets huvuduppgifter är att verka för läskunnighet, information, utbildning och kultur bland annat genom att: 1. Skapa och stärka läsvanor hos barn redan från tidig ålder 2. Stödja såväl självstudier som formell utbildning på alla nivåer 3. Erbjuda möjligheter till kreativitet och personlig utveckling 4. Stimulera barns och ungdomars fantasi och kreativitet 5. Främja kunskap om kulturarvet, förståelse för kulturen och insikt om vetenskaplig forskning och utveckling 6. Vara öppna för alla konstnärliga uttrycksformer 7. Främja kontakten mellan olika kulturer och stimulera en kulturell mångfald 8. Stödja muntlig berättartradition 9. Garantera medborgarna tillgång till alla slag av samhällsinformation 10. Tillhandahålla erforderliga informationstjänster för det lokala näringslivet, för organisationerna och för olika intressegrupper 11. Underlätta utnyttjandet av informationsteknologi och förbättra kunskaperna om dess användning 12. Ge stöd till och delta i alfabetiseringsprogram för alla åldersgrupper och vid behov ta initiativ till sådan verksamhet. Lagstiftning, finansiering och samverkan Folkbibliotekets tjänster skall i princip vara avgiftsfria. Folkbiblioteken är ett samhällsansvar. De bör därför ha stöd i en särskild lagstiftning och bekostas av allmänna medel. Folkbiblioteken bör ses som ett viktigt led i en långsiktig strategi för kultur, informationsspridning, utbildning och ökad läskunnighet. För att säkerställa och främja en nationell samordning och samverkan inom biblioteksområdet bör statsmakterna genom lagstiftning och biblioteksplanering fastställa en nationell bibliotekspolitik. Denna bör grundas på en samsyn och en gemensam standardnivå. Nätverket inom folkbiblioteksområdet bör utformas med hänsyn till strukturen inom hela det allmänna biblioteksväsendet. Ledning och förvaltning Ett handlingsprogram bör upprättas som utifrån lokala behov tydligt fastställer mål, prioriteringar och utbud av tjänster. Folkbiblioteket bör dessutom ha en effektiv organisation och skötas på ett fackmässigt sätt. Folkbiblioteket bör samarbeta såväl lokalt och regionalt som nationellt och internationellt med berörda intressenter; exempelvis olika användargrupper och yrkeskategorier.

11(12) Folkbibliotekets tjänster skall vara tillgängliga för alla. Detta förutsätter att biblioteksbyggnaderna är centralt belägna, att lokalerna är anpassade för läsning och studier, försedda med lämplig teknisk utrustning och ha tillräckligt öppethållande för att passa användarna. Detta innebär också att biblioteket genom uppsökande verksamhet skall erbjuda sina tjänster också till dem som inte själva kan komma till biblioteket. Bibliotekets tjänster skall anpassas till lokala behov. Bibliotekarien skall aktivt fungera som förmedlare av bibliotekets resurser. Grundutbildning och fortbildning för bibliotekarier är en förutsättning för en fullgod kvalitet på bibliotekets tjänster. För att alla skall kunna ta del av bibliotekets samtliga tjänster bör det upprättas program för uppsökande verksamhet och för användarutbildning. Att förverkliga manifestet Beslutsfattare på alla nivåer, liksom hela biblioteksvärlden uppmanas härmed att verka för att de principer som formulerats i detta manifest omsätts i handling. Manifestet är utformat i samarbete med International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA). Unescos Skolbiblioteksmanifest lturråd Box 7843 103 98 Stockholm tel. 08-4 00 e-post: Skolbiblioteket förmedlar kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle. Skolbiblioteket ger eleverna de färdigheter som behövs för ett livslångt lärande. De ger dem möjlighet att utveckla sin inlevelseförmåga för att de ska kunna ta sitt ansvar som medborgare Skolbibliotekets uppgifter Som stöd för studierna erbjuder skolbiblioteket tjänster i form av informationssökning, via litteratur och andra medier. Det ger hela skolsamhället möjlighet att utveckla ett kritiskt tänkande genom att mer effektivt kunna hantera informationskällorna. Skolbiblioteken ingår i ett omfattande biblioteks- och informationsnätverk enligt principerna i Unescos folkbiblioteksmanifest. Skolbibliotekets personal ger stöd vid användningen av både tryckta och elektroniska informationskällor, alltifrån skönlitteratur till facklitteratur, från både egna och andras samlingar. Skolbibliotekens material är ett värdefullt komplement till läromedel och i undervisningen. Erfarenheter visar att elevernas förmåga att läsa, skriva, lösa problem och utnyttja informationsteknik förbättras när bibliotekarier och lärare samarbetar. Skolbiblioteket är till för alla i skolsamhället, oavsett ålder, ras, kön, religion, nationalitet, språk, befattning eller social status. Skolbiblioteket skall erbjuda alternativ för dem som inte kan ta del av gängse material och tjänster. Tillgängligheten till skolbibliotekens samlingar och tjänster bör i enlighet med FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna inte underkastas någon form av ideologisk, politisk eller religiös censur eller kommersiella påtryckningar.

12(12) Skolbibliotekets mål Skolbiblioteket är en del i utbildningsväsendet. Skolbiblioteket spelar en viktig roll för utbildning och kultur, för att främja läs- och skrivkunnigheten och förmågan att söka information. Skolbibliotekets grundläggande uppgifter omfattar följande: Att stödja och främja de utbildningsmål som anges i skolans målsättning och läroplaner. Att främja elevernas läslust och lust att lära samt lära dem att bli biblioteksanvändare. Att erbjuda möjligheter att skapa och använda information som en väg till kunskap, förståelse, fantasi och glädje. Att ge eleverna träning att värdera och använda information, oavsett form, samt ge dem insikt och förståelse för olika kommunikationsformer. Att ge tillgång till såväl lokala som nationella som globala resurser för att öka förståelsen och ge insikt om olika idéer, erfarenheter och åsikter. Att anordna aktiviteter som främjar kulturell och social medvetenhet och lyhördhet. Att tillsammans med elever, skola och föräldrar verka för att uppnå skolans målsättning och främja insikten om att åsiktsfrihet och tillgång till information är förutsättningar för medborgaransvar och för delaktighet i ett demokratiskt samhälle. * * *