SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller



Relevanta dokument
Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Ekologisk vallodling på Rådde gård December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Bra vallfoder till mjölkkor

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori:

Nyheter Till Er som har behov att dryga ut ert grovfoder så har vi tagit fram följande produkter:

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

vitafor HÄSTMINERALER

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER.

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

sto, föl och den växande unghästen

FODER- och VETERINÄRINFORMATION

Hur föds svenska fullblod upp?


Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

UTFODRINGSTIPS. För dig som jobbar i travstall

Mångsidiga foderlösningar effektiv tillväxt för köttdjuren

Mineraler. och lite annat

Unghästprojektet på Wången

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Generella utfodringsrekommendationer

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut

Betfor en riktig klassiker!

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

NorFor-frågor till Rådgivarsajten

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Jordbruksinformation Starta eko Potatis

Utfodringspraxis Uppsala sep Carin Clason CoA Ab

Tolkning av foderanalys BLGG

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem

Hårt arbete, kärlek och Dynavena. Chaigon: ägare Maria Borg

Jordbruksinformation Starta eko. Potatis

Vägen till lönsam lammproduktion

Upplagring, överskott, dysfunktion, sjuk. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Uttömning, brist, dysfunktion, sjuk

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER

Betfor en riktig klassiker!

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Peter Zachris

Det bästa för tävlingshästar!

Hästar och foderstater

Av: Leif Göransson, Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, Råvaruvärdering

SUPER- PREMIUM. Kattfoder

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

HIPPOS. Framgång föder framgång

Svavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson

Resurseffektiv utfodring av dikor

1.1 Inledning Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson Hofgårdens golfbana 3

A-Foder. A-Kalv. A-Mjölk. Utfodrar det bästa. Foder och utfodringslösningar. Foder och utfodringslösningar

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Friska får ger välmående gårdar

Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly Alla rättigheter förbehålls.

Älsklingsmat och spring i benen

Resultat av enkät Lantbrukare

LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.

RS Mustang. Rainer Ström Vd

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

på Gotland Några goda råd

Näringslära Meri Hakkarainen

Foder UTFODRING AV HÄSTEN

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT

BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA

Sammanställning av enkätundersökning

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

FÖRTECKNING ÖVER AVSEDDA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN FÖR DIETFODER (FODER FÖR SÄRSKILDA NÄRINGSBEHOV)

Maten under graviditeten

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

HIPPOS FODER. Framgång föder framgång

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria

Jordbruksinformation Starta eko Kyckling

Yvonne Wengström Leg. Dietist


Vallfoder som enda foder till får

När du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.

5 vanliga misstag som chefer gör

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Instruktion för att slutföra registreringen

Jag ska tala om: Varför ska vi vara goda medmänniskor? Konsten att vara snäll Träningspass Snällhet en väg till framgång

En liten guide till kvinnohälsa

Skriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna i var sin ask.

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som åkt fast för rattfylleri. Kronobergs län

Lilla. för årskurs 8 & 9

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

produkt Ta FORMULA 1 SPORT som en måltid eller ett mellanmål när som helst under dagen.

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Råd och rekommendationer vid utfodring av renar

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Plocka ihop Lägg i påsen Lämna in till ett apotek

Jag ringde upp Lars Östrell som har hand om polishästarna här i Malmö och ställde några frågor om polishästar och hur de jobbar.

Transkript:

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller 34 HÄSTFOCUS #6/2015

Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL HÖANALYS - Få koll på vad ditt hö innehåller HÄSTFOCUS #6/2015 35

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller Nu i höst står många hästägare inför beslutet om vilket grovfoder de ska köpa till sina hästar. Att välja rätt hö som har ett bra näringsinnehåll och som passar hästen är inte lätt och därför kan en höanalys vara till stor hjälp. Här guidar vi dig igenom hur du går tillväga för att göra en analys och hur du sedan tolkar siffrorna. TEXT OCH FOTO Hanna Johnsson Ett bra grovfoder bör vara grunden i din hästs foderstat och ju bättre hö, desto mindre kraftfoder behövs. I slutändan blir det oftast billigare för dig som hästägare att lägga pengarna på ett bra hö och att göra en höanalys istället för att behöva tilläggsfodra med diverse dyra tillskott som kanske inte ens behövs. Grovfoder är dessutom nyttigare för hästen som är född till att äta just gräs, och deras magar mår betydligt bättre av mycket hö än av stora mängder kraftfoder och tillskott. Näringsinnehållet i höet kan variera stort beroende på hur och var vallen är odlad. Ett hö som är skördat tidigt på sommaren har en högre protein- och energihalt än ett hö som skördas på hösten. Det spelar även roll vilka blandningar och grässorter skörden innehåller (många baljväxter ger högre proteinhalt) och därför kan man inte bara ta hänsyn till kvantiteten för att täcka hästens behov, utan även se till kvaliteten när man väljer hö. Utfodringsrelaterade sjukdomar hos hästar, som till exempel fång och magsår, har ökat stort de senaste åren. Många tror att endast proteinet i gräset är orsaken till fång, men de senaste åren har det blivit allt mer känt att fångsymptomen i många fall uppkommer till följd av överutfodring av lättlösliga kolhydrater och av snabba foderbyten. Det finns idag mängder av olika tillskott och kraftfoder och dessa är ofta framtagna för att komplettera ett så kallar standardhö, men det finns inget standardhö i praktiken. Gräs som är odlat i olika delar av landet, på olika vallar, där teknik och väder dessutom skiljer sig åt, får helt olika näringsinnehåll och för att få reda på vad just ens eget hö innehåller så gör många en analys av grovfodret. Genom att ta reda på näringsinnehållet i höet så vet du om du måste komplettera grovfodret med något kraftfoder eller tillskott för att din häst ska få i sig det den behöver. VAD ÄR DET SOM ANALYSERAS? Det som man bland annat tittar på är fodrets torrsubstanshalt, energiinnehållet, råprotein, smältbart råprotein och NDF. Du kan även få en mer omfattande analys som även visar mängden mineralämnen som fosfor, magnesium, natrium, svavel, kalium och kalcium, samt spårämnen som koppar, selen och zink. Misstänker du mögelsvampar eller skadliga bakterier i höet kan du även göra en mikrobiologisk analys som undersöker förekomsten av mögelsvampar och bakteriesporer. - Det vanligaste är att folk efterfrågar en vanlig standardanalys med protein- och energihalt, men vi har sett att det på senare år blir allt vanligare att även komplettera med analys av mineraler. Det pratas dessutom mer om mineraler nu än vad det har gjorts tidigare, säger Cecilia Lindahl på analysföretaget Eurofins som gör tusentals höanalyser varje år. TORRSUBSTANS (TS) Torrsubstansen anger hur mycket vatten ditt grovfoder innehåller. Det anges i procent och ett vanligt torrt hö brukar ligga runt 80-85 procent i torrsubstans. Det innebär att höet består av 15-20 procent vatten. Att veta mängden torrsubstans är viktigt av två anledningar. Dels för att procenten anger hur dugligt höet är att lagra, men den behövs även för att du ska kunna räkna ut hur många kilo av höet som din häst behöver varje dag. ENERGIHALT Energihalten visar hur mycket kolhydrater och fett som höet innehåller och det är ett mått på hur mycket bränsle (omsättbar energi) som hästen får av grovfodret. En hårt jobbande, dräktig eller svårfödd häst kräver en högre energihalt i grovfodret än vad en promenadhäst eller lättfödd 36 HÄSTFOCUS #6/2015

Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL häst kräver. Energiinnehållet anges i megajoule per kilo foder eller megajoule per kilo torrsubstans. SMÄLTBART RÅPROTEIN (SMBRP) Detta är ett mått på hur mycket protein höet innehåller. Proteinet används som byggstenar vid bland annat muskeluppbyggnad hos hästen. Smältbart råprotein anges i gram per kilo foder eller gram per kilo torrsubstans. Det är råproteinet som kontrolleras under analysen, men hästar kan inte ta upp allt råprotein i fodret och därför räknar man om råprotein till smältbart råprotein. NDF NDF står för Neutral Detergent Fiber och det anger mängden fiber i fodret. Ett lågt värde gör att hästen äter för snabbt och får för lite tuggmotstånd. Även tarmarna kommer att få för lite stimulans om fibermängden är låg. Ett för högt värde gör istället att hästen snabbt blir mätt och därmed inte får i sig tillräcklig mängd hö. NDF-värdet bör ligga på cirka 550 g/kg torrsubstans till dräktiga och digivande ston, cirka 600 g/kg torrsubstans till hästar som tävlar och cirka 650 g/kg torrsubstans till promenadhästar. Anledningen till att näringsinnehållet ofta anges som både mängd per kilo foder och mängd per kilo torrsubstans i analyserna är för att du ska kunna jämföra två helt olika partier hö som har olika mängd torrsubstans. HUR GÖR JAG? Olika företag har olika tillvägagångssätt och hos vissa får du en provpåse hemskickad medan du hos andra får fixa en egen påse att lägga höet i. Ta en tuss hö från flera olika balar som kommer från samma vall. Ju fler balar du tar prover ifrån, desto mer tillförlitlig blir analysen. Blanda dessa tussar noggrant och ta sedan ut cirka 300 gram som du klipper och sedan lägger i provpåsen. Påsen skickar du sedan iväg och efter ungefär en vecka får du resultatet av analysen. Att tolka siffrorna kan vara svårt för vissa, men ofta kan du få hjälp med det av analysföretagen. - Vi skickar alltid med en tolkningsguide tillsammans med analyssvaren och en sammanställning med rekommendationer utifrån provsvaren och vad som är normala värden. De flesta kunder som sedan ringer oss är de som har fått en analys med värden som inte alls blev som de förväntade sig. Vi upplever dock att hästägare nog har en större okunskap gällande analyser än vad exempelvis lantbrukare har, säger Cecilia Lindahl på Eurofins. VAD KOSTAR DET? Priset varierar beroende på vilket företag som du väljer att anlita, men oftast brukar det ligga på 300-400 kronor exklusive moms för en vanlig standardanalys av grovfoder. I en standardanalys ingår oftast analys av torrsubstans, smältbart råprotein, råprotein, energiinnehåll samt NDF. Vill du även ha analys av mineraler, spårämnen och en mikrobiologisk analys får du lägga till 100-200 kronor. HUR TOLKAR JAG ANALYSEN? Följande riktvärden anges per kilo foder för en normalt arbetande häst med en kroppsvikt på ca 500 kg. Givetvis varierar riktvärdena beroende på hur gammal din häst är, hur hårt den tränas, hur den är i hull, rasen, miljö m.m. Dessa siffror ska ses som en vägledande hjälp i tolkandet av analysen. Torrsubstansen för vanligt torrt hö brukar ligga runt 84 procent. För hösilage (som är blötare) är procenten torrsubstans lägre. En vuxen frisk häst bör äta minst 1 kg HÄSTFOCUS #6/2015 37

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller EXEMPEL Nedan följer två exempel på analyser av grovfoder. EXEMPEL 1: ANALYSRESULTAT Torrsubstans (ts) 84 % Smältbart råprotein 54 g/kg foder Energihalt 7,8 MJ/kg foder Kalcium 4,6 g/kg foder Fosfor 1,3 g/kg foder Kalium 11,7 g/kg foder Magnesium 1,1 g/kg foder Analysen visar att höet har en torrsubstans på 84 %, vilket är fullt normalt för vanligt torrt hö. Smältbart råprotein ligger på 54 g/kg foder, vilket är en bra nivå för en normalstor häst i normalt arbete. Energihalten ligger på 7,8 MJ/kg foder, vilket är en bra nivå. Kvoten g smbrp/mj blir 54/7,8 = 6,9 g smbrp/mj vilket är lite högt för en normalpresterande häst men desto bättre för växande och hårt arbetande hästar. Mineralmängderna är på normala nivåer, med undantag för kalcium som ligger något över det optimala. Med andra ord ett bra hö för en normalpresterande häst. EXEMPEL 2: ANALYSRESULTAT Torrsubstans (ts) 83 % Smältbart råprotein 34 g/kg foder Energihalt 7,6 MJ/kg foder Kalcium 3,4 g/kg foder Fosfor 1,2 g/kg foder Kalium 11,7 g/kg foder Magnesium 1,3 g/kg foder Analysen visar att höet har en torrsubstans på 83 %, vilket är fullt normalt för vanligt torrt hö. Smältbart råprotein ligger på 34 g/kg foder, vilket är väldigt lågt för en normalpresterande häst. Energihalten ligger på 7,6 MJ/kg foder, vilket är en bra nivå. Kvoten g smbrp/mj blir 34/7,6 = 4,47 g smbrp/mj, vilket är lite för lågt för en normalpresterande häst. Mineralmängderna är på normala nivåer, med undantag för kalcium som ligger något över det optimala. Detta hö har ett lågt proteinvärde och här kan det vara bra att komplettera med ett proteinrikt foder vid sidan av grovfodret. grovfoder per 100 kg kroppsvikt. Väger din häst till exempel 500 kg och du har ett hö med torrsubstansen 84 % så blir det 5/0,84 = 5,9, d.v.s. din häst behöver minst 6 kg hö per dag. Detta är en minsta mängd och oftast behöver hästen fler kilo hö än så. Hösilage har en mycket lägre procent torrsubstans och därför behöver hästen fler kilo av hösilage än av hö för att få i sig samma mängd torrsubstans. Energiinnehållet i höet bör ligga runt 7.5-8 MJ/kg foder. Hårt arbetande och växande hästar behöver givetvis mer, medan ponnyer, lättfödda hästar och vilande hästar bör få ett grovfoder med lägre energiinnehåll. Det smältbara råproteinet bör ligga på 40-80 g/kg foder. Kvoten smältbart råprotein/energi bör ligga runt ca 5-6 g smbrp/mj för normalpresterande hästar och den får du fram genom att dela mängden smältbart råprotein med energihalten. En vuxen häst har ett proteinbehov på ca 5,5 g smältbart råprotein/mj och ett bra hö bör alltså innehålla cirka 45 g i smältbart råprotein per kg hö och 8 MJ i energiinnehåll för att få en kvot på ca 5,5 g smbrp/ MJ. Dräktiga och digivande ston behöver en kvot på ca 8 g smbrp/mj. Understiger kvoten 5,5 g smbrp/mj bör du komplettera med ett proteinrikt foder. NDF (fiberhalten) bör ligga mellan 250-600 g. Kalciumhalten bör ligga runt 2-3 g. Fosforhalten bör ligga runt 1-2 g. Magnesiumhalten bör ligga runt 1-2 g. Kaliumhalten bör understiga 20 g. 38 HÄSTFOCUS #6/2015