Dricksvattenkvalitet och distribution



Relevanta dokument
BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Vattenverk i Askersund kommun

Dricksvattenkvalitet Vålberg, Edsvalla och Norsbron

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen

Dricksvattenkvalitet Skåre, Hynboholm och Gravaområdet

Egenkontrollprogram. för mindre dricksvattentäkter. Fastställt:

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

I dessa allmänna råd används följande begrepp:

Analysprislista Vattenlaboratoriet 2019

Riskhantering ga llande avsaltat vatten

Efterbehandling & Distribution

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Faktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Provtagning. Samhällsbyggnadsförvaltningen

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Information. Box 622, Uppsala Tel: E-post:

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Förbrukade kemikalier och material bör samlas in, transporteras och bortskaffas i enlighet med kommunens anvisningar.

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Förslag till provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad undersökning för små vattenverk

Per Ericsson Norrvatten

Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 1353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A

Sammanställning av anmärkningar och klagomål på dricksvatten under 2017

Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

Schysst vatten i kranen?

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

Egenkontrollprogram med faroinventering och undersökningsprogram för små dricksvattenanläggningar i Ulricehamns kommun Verksamhetens namn Fastställt

Ackrediteringens omfattning Göteborg Stad, Kretslopp och vatten, Laboratoriet

Dricksvattenkvalitet Karlstad, Alster, Skattkärr och Väse

Exempel på egenkontroll för dricksvatten

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt Livsmedelsverkets föreskrifter LIVFS 2005:20

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk

Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A

Jokkmokks kommun Miljökontoret

BNV i Norrtälje, frågestund / Henrik Janson

/193 Ackrediteringens omfattning Nyköpings kommun, Nyköping Vatten, laboratoriet-1104

Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

Anolytech ANK-Anolyt för bättre djurhälsa och ökad produktion. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt.

Om dricksvattenkvalitet

Ackrediteringens omfattning

DRIFT- OCH SERVICENÄMNDENS ÖVRIGA TAXOR 2016 gäller fr o m om inget annat anges under taxepunkten

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning

När det gäller normal- och utvidgad kontroll avseende dricksvatten utgår vi från Livsmedelsverkets aktuella föreskrifter.

Ballingmetoden. Jonas Roman. En genomgång av Ballingmetoden i teori och praktik. Utgåva 2.0

KEMISKA BEKÄMPNINGMEDEL I ENSKILDA VATTENTÄKTER 2005

Vattenkemi är svårt!

Frågor och svar (FOB 01 osv) baserar sig på miljöguide Frågor om brunnar (Lapinlampi T., Sipilä A., Hatva T. osv. 2001).

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100%

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

Dricksvattnet i Kärda

Förändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder

Enkel skötsel av din bubbelpool. SpaTime din produktserie för bubbelpoolsskötsel

Program för regelbundna undersökningar och dokumentation av egenkontroll vid dricksvattenanläggning

STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa Va 288/13 Stockholm

Råvatten- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun


Förslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar

Dricksvattenteknik/Yttre miljövård 1

Säkert dricksvatten. ProMaqua. Presenterad av Bengt Ottefjäll.

Naturligt organiskt material och lukt samband och åtgärder

Anolytech Disinfection System

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l

Isprojektet Mikrobiologisk provtagning av is. En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand MILJÖFÖRVALTNINGEN

PM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten

Brandholmens avloppsreningsverk.

KALK FÖR VATTENRENING

Minican resultatöversikt juni 2011

Yttre miljövård & Dricksvattenteknik 1

Faroanalys och undersökningsprogram för dricksvattenanläggning

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på

Is i livsmedelsanläggningar

PROCESS EL ENTREPRENAD INSTALLATION - AUTOMATION. Ytvattenrening

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Gränsvärde * Ämne/Egenskap Enhet Antal tagna prover. Resultat Medianvärde

Ditt ansvar som livsmedelsföretagare

DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Dricksvatteninformation. Södertörns miljö- och hälsoskyddförbund

Så tolkar du provsvaret på ditt vattenprov

Egenkontroll för dricksvattenanläggning:

Incimaxx Aqua S-D. Produktdatablad. Beskrivning. Produktfördelar

Vad är vatten egentligen?

Innehållsförteckning:

FÖR RENARE VATTEN UTAN KEMIKALIER SECONTITANIUM. Svenshögsvägen 6B Arlöv. Tel: E-post:

OFFERTFÖRFRÅGAN - KONSULTUPPDRAG:

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Produktionsrapport. Vattenkvalitet 2011

Transkript:

Dricksvattenkvalitet och distribution Kemiska och mikrobiologiska aspekter Ann Elfström Broo, Bo Berghult Vad vill konsumenten ha för dricksvatten? Det ska... vara gott och luktfritt vara kallt vara färglöst vara giftfritt(!) inte ge beläggningar kräva låg dos tvättkemikalier vara billigt(?) Men......det är ju precis det vatten vi producerar. Varför klagar dom då?

Vad klagar dom på? Mangan Järn Lukt och smak Koppar Kemiska reaktorer... Processkemi Noggrann kontroll av utgångsmaterial och processparametrar Optimerade reaktorer av inerta material Högt utbyte och låg halt föroreningar

Andra reaktorer... Vattenverk Vattentorn Distributionsnätet Gigantisk reaktor av korroderande material Lång uppehållstid Okontrollerade processparametrar Okontrollerade kemiska och mikrobiologiska processer Produktion av biprodukter som i värsta fall kan göra dricksvattnet otjänligt Önskemålet Vattenkvaliteten ska så långt möjligt vara densamma hos konsumenten som vid vattenverket Kontrollerade korrosionsprocesser Låg mikrobiologisk aktivitet Hur åstadkommer vi det?

Mikrobiologisk aktivitet Mikroorganismerna är trogna idoga flexibla Tillsammans bryter de ner döda växt- och djurdelar i naturen och skapar näring för nytt liv Färdigbehandlat NOM är den stabila restprodukten Mikrobiologisk aktivitet I råvattnet sker dessa processer antingen under grundvattenbildningen eller i ytvattentäkten Blir mikroorganismerna inte färdiga finns det kvar lättnedbrytbart organiskt material och processerna kan fortsätta på vattenverket och på distributionsnätet Mikrobiologisk aktivitet Konsekvenser på distributionsnätet: Lukt och smak alger, svampar, aktinomyceter Förhöjd förekomst av mikroorganismer Förhöjd korrosion

Åtgärder för att motverka mikrobiologisk aktivitet Mikrobiologiska barriärer: Förhindrar överföring av mikroorganismer från råtill dricksvatten Förhindrar inte mikrobiologisk aktivitet på distributiosnätet Antalet barriärer bestäms av råvattnets kvalitet Kontrollera Era barriärer! Åtgärder för att motverka mikrobiologisk aktivitet Biologisk behandling på vattenverket Konstgjord grundvattenbildning Långsamfiltrering Biologiskt aktiva kolfilter Biologisk reaktor Desinfektion Måste göras med försiktighet Annars bryts stabilt organiskt material ner till lättnedbrytbart och efterväxten kan tillta Korrosionskontroll Det gäller att skapa skyddande korrosionsproduktskikt på rörens ytor: Första kriteriet: Stabil vattenkvalitet Jämn strömningshastighet Korta uppehållstider

Korrosion och vattenkvalitet Alkalinitet ger vattnet dess buffrande förmåga Järnkorrosion avtar med ökande alkalinitet Kopparhalten tilltar med ökande alkalinitet ph logaritmisk parameter ph > 8,3 bra för järn vid låg och måttlig alkalinitet I högalkalina vatten avtar järnkorrosionen med sjunkande ph-värde Kopparkorrosionen avtar med stigande ph-värde Extrema ph-värden kan ge lokala angrepp! Korrosion och vattenkvalitet Naturligt organiskt material (NOM) Sammansättningen varierar kraftigt geografiskt och beroende på beredning Järnkorrosion avtar med ökande halt NOM vid tillräckligt högt ph-värde (>8) Kopparhalten tilltar med ökande halt NOM Korrosion och vattenkvalitet Kalcium Av underordnad betydelse för korrosion Kan ge utfällningar tillsammans med karbonatjoner Oorganiska salter Förhöjda halter kan ge smakstörningar. Höga klorid- men även sulfatjonhalter ökar risken för lokala korrosionsangrepp.

Cement och betong Korrosionen på cement- och betongmaterial är i huvudsak relaterad till jämvikter med vattnet Utfällning av CaCO 3 är central Korrosionen avtar med: ökande alkalinitet ökande ph Rörens inbördes ordning 1 9 8 7 Cu-halt (µg/l) 6 5 4 3 2 1 Cement Galvat Järn PVC Cu PE PP Hur välja dricksvattenkvalitet? Råvattenkvalitet? Livsmedelsverkets föreskrifter? Distributionstekniska förutsättningar! Material Hydraulik uppehållstider mellanlagring förbrukningsmönster

Exempel: Stabilisering av organiskt material Kommun på västkusten med kraftigt varierande förbrukningsmönster och begränsad råvattentillgång (små, grunda tjärnar) Återkommande problem med lukt och smak och förhöjd mikrobiologisk aktivitet på distributionsnätet Biologisk reaktor I en biologisk reaktor omvandlas NOM delvis till biomassa som är lättare att exempelvis flocka bort och lättnedbrytbart NOM förbrukas Innehållet av upplösta metaller minskar Lukt och smak försvinner Antalet mikroorganismer minskar Resultat 6 1 Reduktion (%) 5 4 3 2 1 Turbiditet Färg Aluminium Reduktion (%) 8 6 4 2 maj-8 jun-8 jul-8 Järn Mangan aug-8 sep-8 1 1 Reduktion (%) 8 6 4 2 Geosmin MIB TCA Reduktion (%) 8 6 4 2 Mikroorg., 3d Bakterier, 7d maj-8 jun-8 jul-8 aug-8 sep-8 maj-8 jun-8 jul-8 aug-8 sep-8

Exempel: Korrosionskontroll Relativt stor kommun med traditionell beredningsprocess doserade kalk och koldioxid för korrosionskontroll Stort distributionsnät med varierande uppehållstider Svårt att hålla jämn utgående vattenkvalitet Återkommande problem med missfärgat vatten Förändrad dosering Skälet till att utgående vattenkvalitet varierade var svårigheter med kalkdoseringen Kalken byttes mot soda Mer löslig kemikalie Ger bidrag till alkaliniteten så att koldioxiddosen kunde sänkas Alkaliniteten och ph-värdet höjdes något och stabiliserades Resultat Färre klagomål på missfärgat vatten Lägre järnhalter i vattenprov Totalt lägre beredningskostnader

Exempel: Förändrad hydraulik Litet samhälle i Mellansverige med ett grundvatten av god kvalitet ur korrosionssynvinkel, dock lågt ph-värde Områden med ständig missfärgning av vattnet Kemisk hydraulisk modellering Den befintliga hydrauliska modellen för samhället kombinerades med provtagningar på distributionsnätet Beräkningar visade bland annat att syresatt vatten från högreservoaren mötte vatten med låg syrehalt i distributionsnätet Detta gav upphov till snabba utfällningar av partikulära korrosionsprodukter Kopplingen till den hydrauliska modelleringen,35 Redoxpotential i vattnet (V vs Ag/AgCl),3,25,2,15,1,5 5 1 15 2 Uppehållstid (timmar)

Effekt av ph-höjning Järnhalt vid jämn spolning (µg/l) 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Redox i vattnet (V vs Ag/AgCl),15,2,25,3 ph = 8,5 7,6 ph -,4 -,3 -,2 -,1,1,2,3,4 Redox vid ytan (V vs nhe) 6,8 Resultat Genom omdirigering av vattnet förhindrades de olämpliga blandningszonerna Vattnets ph-värde höjdes Därmed försvann problemet