Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.



Relevanta dokument
Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Lilla Åkebosjön. Ek, Quercus robur L.

Stora Åkebosjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en grund, näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Försjön. Försjön, södra delen

Melsjön. Melsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Blågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp.

Hesjön. Björk. Betula verrucosa

Hjortesjön. Hjortesjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och kan inte anses vara något framstående exempel på sjötyp.

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat. Teoretisk omsättningstid: (7,1 dygn) Totalt avrinningsområde: ca 214 km 2 Näravrinningsområde: 1,78 km 2

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat

Betydelsen för forskning och undervisning är liten. Åsättern är ett framstående exempel på en oligotrof sprickdalssjö.

Stora Hammarsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Bysjön. Bysjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Narrveten har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning

Gnötteln har en mycket god buffertkapacitet mot försurning.

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Virserumssjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Någon betydelse för forskning eller undervisning har inte sjön haft och sjön är inte heller något framstående exempel på sjötyp

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0)

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Strandinventering i Kramfors kommun

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7

Sällevadsån. Sällevadsåns biologiska funktion är mycket hög med länets största population av flodpärlmussla, (troligen reproducerande), utspridda

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Dysåns avrinningsområde ( )

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Naturreservat i Örebro län. Björka Lertag

Kräftskötselområdet Askesjö

Elfiske i Västra Götalands län 2008

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015

Åtgärdsområde 004 Västerån

Rönne å vattenkontroll 2009

SE SE

Standardiserat nätprovfiske i Insjön En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 2008

Tyresåns vattenkvalitet

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland

Strandnära boende i Vetlanda kommun

Emåns biologiska funktion är mycket hög med många arter vars förekomst i Emån har betydelse för regionen, landet eller Europa. Ett

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län

Del rapport Gjorda restaurerings arbeten i Lumsånn

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson

Flyginventering av grågås

Växjösjön, Trummen och Barnsjön

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Strandnära boende i Eksjö kommun

Grönholmarnas naturreservat

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET. Bilaga M10. PM Naturinventering

Vandringsleder. Mjölby. Skogssjöområdet: Röda skogsslingan Gula sjöslingan Istidsspåret. Östgötaleden: Skogssjön-Örbacken Skogssjön-Bleckenstad

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund

RockArt in Northem Europe RANE

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

PLANBESKRIVNING. Antagandehandling Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål

Vad händer med Storsjön?

Redovisning av Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2005

Bilaga Redovisning av registrerade lokaler Trysslinge

Flodkräfta (Astacus astacus) & Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus)

BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE i Varbergs kommun

Svenska Kraftnät. PM Markundersökning och massbalans, del av Misterhult 4:5, Oskarshamn. Göteborg, Uppdragsnummer:

Restaureringsplan för Natura området Tjurpannan, SE i Tanums kommun

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Marholma. Lars Wesslund Fredrik Zetterqvist. Gårdsmäklare Skogsmästare E-post: E-post:

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE

Svenska Björn SE

Fåglar i Velamsunds naturreservat

Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Fiskundersökningar i Råån 2011

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Juojoki Fiskevårdsprojekt Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti

Transkript:

Stensjön Stensjön tillhör Stensjöbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 9 km SSV om Hultsfred på en höjd av 146 m.ö.h. Det är en näringsfattig, svagt humös sjö, 0,40 km 2 stor, med ett största djup på 12,5 m och ett medeldjup på 3,1 m. Tillrinningsområdet är 42,99 km 2 och domineras av barrskog på kalkfattig morän med kalt berg insprängt samt mossemarker. Utlopp sker under stenvalvsbro via Stensjöbäcken till Emån. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Väjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns. Vattenvegetationen är gles och utgörs av bla notblomster, hårslinga, bladvass, sjösäv, sjöfräken, starr, näckrosor och igelknopp. Stranden är mycket blockig och här dominerar tall. Grundbotten är ofta blockig men större delen utgörs av organogent material. Södra stranden är en blockig moränsluttning med tall och gran. Flera hyggen i olika åldrar finns här, några ända nere vid stranden. De andra stränderna är flackare med flera hällar på östra sidan. Tallskogen dominerar. Här finns också ett par starrängar eller starrkärr. Stensjön ingår i ett område av riksintresse för friluftslivet: Stora Hammarsjöområdet. Stensjön tillhör också Stora Hammarsjön med flera sjöars fiskevårdsområde. Stensjön är påverkad av försurning och kalkning. Dessutom påverkas sjön av mossedikning norr om sjön samt en omfattande skogsavverkning i området runt sjön. Sjöns biologiska funktion är hög som häckningslokal för bl.a. fiskgjuse och storlom. I Stensjöbäcken nedströms finns stationär öring och nyligen återinplanterad flodpärlmussla. Raritetsvärden saknas. Den biologiska mångformigheten är måttlig med ett normalt antal fiskarter och normalt antal sjöberoende fågelarter. De abiotiska faktorerna indikerar inte heller någon större mångformighet. Stensjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Stensjön är en näringsfattig, försurningskänslig skogssjö.

Avrinningsområde: 74, Emån, biflöde nr 8 Stenbäcken Koordinater (enligt SMHI): 636511-149667 Topografisk karta: 6F Vetlanda SO Ekonomisk karta: 6F3j (6539) Höjd över havet: 146 m Sjöns volym: 1,222 milj m 3 Beräknad avrinning/år: 8,812 milj m 3 Teoretisk omsättningstid: 0,14 år Totalt avrinningsområde: 42,99 km 2 Näravrinningsområde: 2,72 km 2 Påverkan Sänkning: Reglering: Nej, men tidigare låg en kvarn eller såg vid utloppet och utloppsviken heter också Hålldammen. Antal fastigheter: 1 Antal fritidsbåtar: 2-3 st Konstgjort utlopp: Ca 1 m brett stenvalv under vägen. Dikningar: Mossedikning norr om sjön. Försurning: Stensjön har länge varit försurningspåverkad. Innan kalkningsföretagen igångsattes uppströms uppmättes 1977 ett ph-värde så lågt som 4,6 och alkaliniteten var då 0. Vid provfiske 1993 kunde inte några försurningsskador på fisk upptäckas. Kalkning: Uppströms kalkning av ett flertal sjöar, första gången 1979, regelbundet sedan 1984. Främmande arter: Siklöja, sik, ruda, eventuellt braen Hyggen vid stranden: Söder om sjön finns ett par hyggen som går ända ner till stranden. I övrigt är skogsavverkningarna omfattande i hela området. Kemisk/fysikaliska mätresultat datum ph alkanitet färgtal kond Ca + Mg tot-n tot-p (mmol / l) (mg pt/ l) (ms/m) (mekv / l) (mg/l) (mg/l) 460925 6,2 7205-- 5,9 0,05 60 0,390 0,006 7703-- 4,6 0,00 8404-- 5,5 0,04 15 10,0 880216 6,3 0,11 175 5,8 950222 7,4 0,33 100 Siktdjupet var 1972 3,4 m. Bedömning: Kraftig påverkan vilket ger 1- poäng. (-, 0)

Biologisk funktion Sjöberoende fåglar: Häckande fiskgjuse, storlom näringssöker - båda arternas svenska populationer är av stor betydelse för arterna i Europa. Fisk: Öring finns nedströms i Stensjöbäcken - betydelse för arten i vattensystemet Andra organismer: Flodpärlmussla finns nedströms i Stensjöbäcken - betydelse för arten i landet Övrigt: - Genbank: - Bedömning: Hög biologisk funktion vilket ger 1+ poäng. (0, 1+, 2+) Raritet Biotisk: Saknas Abiotisk: Saknas Bedömning: Raritetsvärden saknas så vitt känt är. Det ger 0 poäng. (0, 1+) Biologisk mångformighet Biotiska delkriterier Fiskarter: Minst 7 st: gädda, abborre, mört, braen, ruda, siklöja, sik (nätprovfiske 1993) 1946 fanns gädda, abborre, mört, lake och ål. Öring finns nedströms i Stensjöbäcken Kärlväter: Bl.a. hårslinga, notblomster, vattenklöver, igelknopp, vit näckros, gul näckros, bladvass, sjöfräken, starr sp., gäddnate, trådnate. Mycket gles vattenvegetation utom i den grunda utloppsviken. Bottenfauna: Okänd Plankton: Okänd Övrigt: Minst 10 sjöberoende fågelarter, knipa, häger, drillsnäppa, fiskmås, gräsand, storlom, fiskgjuse, kricka, enkelbeckasin och skogssnäppa. Abiotiska delkriterier Sjöstorlek: 0,395 km 2 Sjödjup: ma: 12,5 m medel: 3,1 m Flikighetstal: 2,4

Utlopp: Över tröskel (fallet ner till Emån från Stensjön är drygt 50 meter, sträckan är ca 2,8 km) bredd: grenat, vatten sipprar genom vägbanken, stenvalvet är ca 1 m brett. risk för torrläggning: kanske, vattenflödet under torra somrar är i varje fall mycket litet. Antal tillopp: 1 (samt 1 tilloppsdike från Råmossen) Antal öar: 1 Förutsättningar för stabilt hypolimnion: Ja, bedömning från djupkartan Grundbottenmaterial (täckning i % av den totala bottenytan på 0-5 m:s djup) Bottenmaterial mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Dy / Gyttja Grus / Sten Block Häll Grundbottens utbredning: Ca 85 % (av den totala sjöytan) Strandnära områden (i % av strandlängden) Biotop mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Mosse Kärr Barrskog Block/Berg Beskrivning av sjön och dess omgivning: Stensjön är en humös, näringsfattig sjö med gles vattenvegetation och blockiga stränder. Vid stranden finns skvattramtallmossar och starrkärr. Omgivningen domineras av barrskog. Den sydvästliga delen av sjön kallas Hålldammen och förbinds med den övriga sjön med ett smalt sund, den är mycket grund och tätt bevuen av starr-öar med pors, vattenklöver, bladvass, sjöfräken och näckrosor. Förekomst av översvämningsmark: Ja, vid tilloppet från Stensjögölarna och vid sjöns östra sida finns sankmarker.

Strand- och vattenvegetation (täckning i % av strandlängden) Typ av vätlighet mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Vattenöverståndare Flytbladsväter Långskottsväter Kortskottsväter Beskrivning av stranden: Stranden är oftast minerogen i form av block i olika storlekar eller häll. Strand med organogent material är dock inte ovanligt, ett par kärr och någon mosse finns i anslutning till sjön. Bedömning: Mindre mångformig vilket ger 0 poäng. (0, 1+) Betydelse för forskning och undervisning Forskning och undervisning: Stensjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Framstående eempel på sjötyp: Näringsfattig skogssjö. Bedömning: Ringa betydelse vilket ger 0 poäng. (0, 1+) Sammanvägning av kriterier Påverkan -- Biologisk funktion 1+ Raritet 0 Biologisk mångformighet 0 Betydelse för forskning och undervisning 0 Summa: 0 Bedömning Naturvärdesklass III, Skyddsvärde i övrigt Bedömningshjälp Klass I Särskilt högt naturvärde = 5+, 4+, 3+ Klass II Högt naturvärde = 3+, 2+, 1+ Klass III Skyddsvärde i övrigt = 1+, 0