KÄRRA DRAGSFJÄRD KIMITOÖNS KOMMUN. Basutredning för BIO-fjärrvärme Januari 2012

KIMITOÖNS KOMMUN 1(19) KÄRRA DRAGSFJÄRD KIMITOÖNS KOMMUN Basutredning för BIO-fjärrvärme Januari 2012 Adress: Tel/fax email: PLANORA Oy Åbo PB 42 040-900 6902 johan.nase@planora.fi www.planora.fi 20321 ÅBO (02) 2531 293

2(19) Innehållsförteckning: 1. INLEDNING... 3 2. ALLMÄNT OM FJÄRRVÄRME... 4 2.1. Fjärrvärme och lågtemperatursystem... 4 2.1.1. Fjärrvärme... 4 2.1.2. Lågtemperatursystem / Närvärme... 5 2.1.3. Fjärrvärme eller Närvärme... 6 2.2. Panntyper... 6 2.2.1. Oljepannor... 6 2.2.2. Biopanntyper... 7 2.2.3. Biobränslelager... 8 3. FJÄRRVÄRME i KÄRRA, DRAGSFJÄRD... 9 3.1. Nuvarande uppvärmningsformer... 9 3.2. Fjärrvärmenät... 9 3.2.1. Synergieffekter... 9 3.3. Värmeproduktion... 10 3.3.1. BIO-värmecentral... 10 3.3.2. Reserv- och topplasteffekt... 10 3.3.3. Miljöaspekter... 11 3.4. Bränslelager... 11 4. INVESTERING OCH FINANSIERING... 11 4.1. Fjärrvärmeanslutarens investering... 12 4.1.1. Värmeväxlare... 12 4.1.2. Anslutningsavgift... 12 4.1.3. Brukskostnader... 13 4.2. Värmebolagets investeringar... 14 4.2.1. Fjärrvärmenätet... 14 4.2.2. Värmecentral... 14 4.3. Finansiering... 14 4.3.1. Offentliga investeringsstöd... 15 4.3.2. Återbäring av mervärdesskatter... 15 4.3.3. Anslutningsavgifter... 15 4.3.4. Byggnadsskedets finansiering... 15 5. BRÄNSLEUNDERHÅLL... 15 5.1. Bränslenas prisutveckling... 16 5.1.1. Brännoljorna... 16 5.1.2. Fasta bränslen... 16 5.2. Bränslebehov... 16 6. FJÄRRVÄRMEVERKSAMHETENS LÖNSAMHET... 17 6.1. Allmänt... 17 6.2. Jämförelsepris och lönsamhet... 17 6.2.1. Felmarginaler... 18 7. REALISERING... 19 BILAGOR: BILAGA 1: BILAGA 2: BILAGA 3: BILAGA 4: BILAGA 5: ANSLUTARLISTA PANNEFFEKTER, BRÄNSLEN OCH FÖRRÅD INVESTERINGSPLAN ENERGIPRISKALKYL PRISJÄMFÖRELSER FÖR FASTIGHETERNA

3(19) 1. INLEDNING Meningen med en basutredning för fjärrvärme är att fastställa ifall fjärrvärmeverksamhet kan påbörjas i området på en sund teknisk-ekonomisk grund. I utredningen kartläggs de fastigheter i området som kan anslutas till ett gemensamt fjärrvärmenät. Först kartläggs alla fastigheter i området, varefter man på basen av flödestekniska och ekonomiska kalkyler bestämmer vilken omfattning som är realistisk att förverkliga. I detta ingår en preliminär dimensionering och ruttplan för ett fjärrvärmenät Efter detta beräknas optimala panneffekter för en värmecentral på basen av de valda fastigheternas effektbehov och årliga värmeförbrukning. I samband med utredningen undersöks också bränsleunderhållet för att fastställa alternativa bränslen för värmeproduktionen, samt deras prisnivå. Beroende på vilka bränslen som finns tillgängliga planeras typ och utrustningsnivå för en värmecentral samt bränslelagrets storlek. På basen av förplaneringen gör man upp investeringsplaner för både värmecentral och nätverk, beaktande eventuella olika alternativ, tillgängliga offentliga stöd, kapital- och underhållskostnader samt driftkostnader. Då det tekniska utförandet samt investeringar och driftkostnader är fastställda uppgörs lönsamhetsberäkningar för verksamheten. Detta sker med hjälp av självkostnadskalkyler för fjärrvärmen, vilka jämförs med de potentiella anslutarnas nuvarande uppvärmningskostnader. I slutrapporten tar konsulten ställning till projektets lönsamhet och lägger upp preliminära rekommendationer om eventuellt förverkligande av planerna samt åtgärder för detta. Basutredningens uppgift är att ge uppdragsgivaren ett verktyg för fortsatta beslut om eventuell realisering av planerna. I implementeringsskedet fungerar basutredningen likväl kontinuerligt som vägledare framåt i projektet. Vartefter som uppgifterna och beräkningsgrunderna i kalkylerna blir bekräftade och nogrannare, då projektetet framskrider, uppdateras beräkningarna kontinuerligt för att ge grund för följande beslut.

4(19) 2. ALLMÄNT OM FJÄRRVÄRME 2.1. Fjärrvärme och lågtemperatursystem Värmen till kunden produceras i en värmecentral, där det kan finnas en eller flera pannor. Pannorna kan brukas med fast bränsle (BIO) eller med olja; tung brännolja (TBO) eller lätt brännolja (LBO). I vissa fall brukas även gas eller kol som bränsle. Värmedistributionen till kunden kan göra på tre sätt: fjärrvärmenät lågtemperaturnät Casaflex-nät 2.1.1. Fjärrvärme I fjärrvärme cirkulerar hett vatten (85-115 C) i ett fjärrvärmenät från pannorna i värmecentralen till fastigheternas värmeväxlare och återvänder avkylt (ca 50 C) till värmecentralen för att värmas upp på nytt. Fjärrvärmevattnet kan cirkuleras i två olika typer av nätverk, antingen i isolerade stålrör (allmänt fjärrvärmenät ) eller i sk. Casaflex-rör, som är isolerade rostfria rör.

5(19) I isolerat stålrör är fjärrvärmenätets tryck max 16 bar och temperaturfallet över 50 o C. I Casaflex-nätet är maxtrycket 25 bar, temperaturfallet över 50 o C. Casaflex finns att få i dimensioner DN20 DN100, vilket innebär att nätet kan överföra max 1400 kw effek. Casaflex levereras på rulle. 2.1.2. Lågtemperatursystem / Närvärme I ett lågtemperatursystem cirkulerar hett vatten (max 90 o C) i isolerat plaströr, sk. lågtemperaturnät, från värmecentralens pannor till fastigheternas radiatorer utan värmeväxlare. Fastigheternas varma bruksvatten produceras dock med värmeväxlare.

6(19) Temperaturfallet i ett lågtemperaturnät är ca 30 o C och maxtrycket 6 bar. Det största tillgängliga lågtemperaturnätet är 110 mm, vilket innebär max 800 kw överföringskapacitet. 2.1.3. Fjärrvärme eller Närvärme Den huvudsakliga skillnaden mellan fjärr- och närvärme är temperaturen på vattnet som pumpas ut i nätverket. Nätverket och anslutarnas värmeväxlare dimensioneras enligt denna. I ett fjärrvärmenät är max. temperaturen 115 C, i närvärmenätet <100 C. Detta innebär att samma mängd energi kan förflyttas med mindre vattenmängd/ pumpningsstyrka och i mindre rör till kunderna än i ett närvärmesystem. Dessutom är kundernas värmeväxlare fördelaktigare (ca 30-40 %) i ett fjärrvärmesystem, och värmeförlusterna i nätet mindre. Därför appliceras Närvärme oftast i små lokala system såsom t.ex. bondgårdar, handelsträdgårdar och, i vissa fall, enskilda husbolag. I sådana sammanhang har fjärrvärmens fördelar oftast ringa betydelse för helheten. 2.2. Panntyper 2.2.1. Oljepannor Oljepannor finns i många utföranden, som var och en passar till olika användningsändamål, från små pannor till enskilda fastigheter till större helheter. Typisk panntyp i fjärrvärmebranschen är sk. tubpanna, utrustad med en oljebrännare

7(19) 2.2.2. Biopanntyper De olika typerna av bioförbränning är roster-, fluidbädd- och förgasningsförbränning. De typiska effektklasserna för de olika typerna: Förbränning Minsta effekt, MW Typisk effekt, MW Fasta roster 0,01 0,05 0,5 Mekaniska roster 0,5 0,5-10 Svävbädd 1 > 10 Cirkulerande fluidbädd 7 > 20 Förgasningsförbränning 0,3 2-15 Rosterförbränning Rosterpannorna i dagens läge är till sin effekt typiskt under 10 MW. Rosterförbränning representerar traditionell förbränningsteknik. Rosterkonstruktionen beror på pannans storlek och typ av bränsle. Rosterkonstruktionerna kan indelas enligt följande: - fasta planroster - fasta lutande roster - mekaniska lutande roster - kedjeroster - specialroster, såsom avfallsförbränningsroster o.dyl. Fasta roster lämpar sig endast för förbränning av flis av god kvalitet. Stokers (skruvar) används endast i småskala pannor (under 0,5 MW), större enheter har dock byggts med flera paralella stokers. Trenden går emot att bruka mekaniska roster i allt mindre pannor. I rosterpannor avskiljs största delen av askan i form av bottenaska, varvid man i rökgasreningen kan använda multicykloner. Fluidbäddsförbränning Fluidbäddar har större egen elförbrukning än rosterpannor pga större fläktar. I processen avgår största delen av askan i form av flygaska, varvid rökgasreningen kräver effektivare, och dyrare, anläggningar. Fluidbäddsförbränning anpassar sig bra till mångbränslebruk. Problem har närmast varit murningarnas hållbarhet samt sintring av bäddmaterialet i samband med vissa träbaserade bränslen.

8(19) Förgasningsförbränning Kräver styckebränsle av jämn kvalitet. I Finland finns endast några få förgasningsanläggningar, ty tillgången till bränsle av så jämn kvalitet är problematisk. 2.2.3. Biobränslelager De två allmännaste typerna av bränslelager är sk. stångskraplager och elevatorbottenlager. Teknologin för bränslelagret bestäms individuellt enligt värmecentralens placering och jordmån. Stångskraplager Stångskraplager kan delvis sänkas in i marken, varvid bränsleleveranserna sker med tippning eller med självavlastande släp. Om grundvattnet är nära ytan, är stångskraplager dock en dyr lösning. Ett annat sätt att bygga stångskraplager är att bygga det på ytan varvid bränslefordonet, utrustat med tipp eller självavlastare, backar in över stångskraporna. Då lagret sänks ner i marken kräver det inte så stor byggnad ovanpå markytan, då bränslebädden kan göras tjockare. Då man bygger på ytan måste lagrets areal, och därmed byggnadens storlek, vara betydligt större pga en lägre bränslebädd. Lagervolymen i ett stångskraplager är typiskt från 30 m 3 uppåt. Elevatorbottenlager Nedsänkt stångskraplager under byggnad (Kimito 2003) Sk. elevatorbotten byggs på markytan och deras minimivolym är 150 m 3. Denna lösning används då man av någon orsak inte vill gräva ner i marken, t.ex. då grundvattennivån är nära markytan, och då man behöver 150 m 3 eller större lagervolym. Elevatorbottenlager byggs på markytan (Bjärnå 2002) n

9(19) 3. FJÄRRVÄRME I KÄRRA, DRAGSFJÄRD Byggnadsomfattningen, som beaktades i Kärra, omfattar i huvudsak höghusområdet (ett höghus tyvärr elvärmt), församlingshuset och skolbyggnaderna i östra ändan av området samt däremellan belägna möjliga anslutare. Furulund innefattades också i utredningens första skede, men diskvalificerades senare då anslutningsintresse inte fanns. Utöver dessa beaktades en reservation för ett planerat radhusområde. De slutliga beaktade fastigheterna är presenterade i bilaga 1 Preliminär anslutarlista. De återstående 13 potentiella anslutarfastigheterna omfattar enligt uppgifter ca 29.500 b-m³ uppvärmd volym. Av dessa är Gamla Skolhuset-Ytterkulla skola samt Biblioteket-Daghemmet i dagens läge inkopplade i gemensamma nät. 3.1. Nuvarande uppvärmningsformer Uppvärmningen av fastigheterna sker i dagens läge med lätt brännolja. Det totala toppeffektbehovet för anslutarna är 0,6 MW. Inga direkta utbyggningsplaner, utöver det planerade radhusområdet, stod att finna. Det totala värme-energibehovet för anslutarna är enligt beräkningarna, på basen av meddelade medeloljeförbrukningar i dagens läge, cirka 1.300 MWh/a motsvarande totalt, verkningsgrader beaktat, ca 160.000 l/a lätt brännolja. 3.2. Fjärrvärmenät Placeringen av värmecentralen är, enligt beställarens önskemål, preliminärt vid det gamla sandtaget västerom höghusområdet. Läget är inte så bra med tanke på gällande vindriktningar samt höjdläget, men är planlagt som ET-område, vilket underlättar behandlingen av ett eventuellt byggnadslov. Det kanske aningen kontroversiella läget västerom byns kärna kan dock resultera i klagomål från allmänheten. Inkopplande av de nu tilltänkta anslutarna till ett gemensamt nätverk förutsätter en rörlinje på totalt ca 1.500 ka-m. Detta specifieras noggrannare i samband med detaljplaneringen. Det preliminärt planerade nätverket är presenterat i den bifogade Ruttkartan (i ruttkartan framgår även de fastigheter som diskvalificerades under utredningen gång).enligt normal kutym har man i den preliminära dimensioneringen gjort en ca 20 % tillväxtreservering i rördimensioneringen, för eventuella framtida behov. 3.2.1. Synergieffekter Då man bygger fjärrvärmenät, kan man ibland kombinera det med andra liknande jobb. I dagens läge installeras t.ex. fiberkablar allmänt i samband med fjärrvärmerören. Också telefon- och elkablar förekommer mycket. Samarbete gagnar alla parter, då kostnader kan delas, och bör därför utredas i implementeringsskedet. Synergieffekt: Fjärrvärmenätet åtföljs av el-, telefon- och två internetbolag (Kimito 2003)

10(19) 3.3. Värmeproduktion Det totala panneffektbehovet för den beräknade omfattningen i Kärra är: Granskningsomfattning Toppeffektbehov Sommareffekt NULÄGET 0,6 MW 0,09 MW Specifika uppgifter om effekter och fördelning i bilaga 2 Fjärrvärmens panneffekter... 3.3.1. BIO-värmecentral Utgående från effektbehovsprofilen dimensioneras bio-pannans effekt så, att möjligast stor andel av hela årets externa energiförbrukning kan täckas med biobränslen. Effekttopparna är korta och har en sekundär betydelse, de kan skötas med hjälp av reservpannan vid behov. Detta innebär att en 0,6 MW BIO-panna utgångsmässigt är optimal. I detta fall är en panna av typ mekanisk rost bäst. Pannan kan bra köras ned till ca 10 % effekt, alltså ca 0,06 MW, sommartid. Pannstorleken är i denna klass aningen högre i förhållande till toppeffektbehovet, då dagens teknik ger möjlighet att köra på betydligt lägre effekter än med större pannor. I större pannor används i dimensioneringen normalt 50-60 % av toppeffektbehovet, men i mindre pannor kan man applicera t.o.m. 100 %, som i detta fall. Detta i sin tur ger bra utgångsläge för eventuella utvidgningar i framtiden, och möjlighet att köra BIO året om. Man måste dock beakta, att verkningsgraden är sämre på låga effekter. Den driftansvariga värmecentralskötaren behöver i denna storleksklass inte inneha någon officiell kompetens. En konstaterad erfarenhet av dylika pannor räcker Begrepp: Värmecentral Värmekraftverk Kraftverk är en anläggning som producerar endast värme-energi innebär kombinerad produktion av el- och värme-energi (eng. CHP = combined heat and power) producerar enbart el-energi 3.3.2. Reserv- och topplasteffekt Värmecentralen utrustas med en parallell oljepanna (lätt brännolja) på 0,6 MW. Denna reservpanna kan överta hela belastningen vid eventuella fel- eller servicesituationer. Oljepanna täcker också automatiskt normala effekttoppar vid behov. Silverringens och Brandstationens pannor kunde vara bra att bibehålla för eventuella krissituationer.

11(19) 3.3.3. Miljöaspekter Vid placering av värmecentralen bör man beakta bl.a. - Avståndet till närmaste bosättning bör vara minst 50 m - Bränsletransporterna skall helst ske längs huvudstråk, och i mån av möjlighet utom själva bycentrum - Topografin och gällande vindriktningar, skorstenens höjd. - Effektfördelningen i nätet, placering nära de största förbrukningsmassorna I övrigt är en anläggning av denna klass inte ett miljöproblem. Utsläppen är marginella med nutida förbränningsteknik och rökgasrensning. Skorstenens höjd måste kontrolleras före implementering. I den preliminära investeringskalkylen har en 12 m hög stagad skorsten beaktats, då den oftast ingår i sk. konttileveranser. Placeringen av värmecentralen ligger höjdmässigt lågt och ofördelaktigt med tanke på gällande vindriktningar i förhållande till omgivande bosättning. En högre skorsten innebär också ökade investeringskostnader. 3.4. Bränslelager Bränslelagret dimensioneras normalt så, att volymen motsvarar minst fem (5) dygns behov vid toppeffekttider, för att räcka till även över t.ex. långa helger (jfr julhelgerna). Dessutom följer man normala standard volymklasser. I detta fall har bränslelagret dock dimensionerats bara för 3 dygn, då skötarna med största sannolikhet kommer att fungera lokalt. Ett 45 m³ bränslelager med tillhörande matningsteknik ingår i den tilltänkta sk. kontti-leveransen. Specifika uppgifter om bränsle behov och lager i bil. 2 Fjärrvärmens panneffekter... 4. INVESTERING OCH FINANSIERING Övergång till fjärrvärme innebär investeringar både för producenten och förbrukarna. I utredning granskades två olika förverkningsalternativ, fjärrvärme och lågtemperatursystem (sk. närvärme ), men beräkningarna påvisar att fjärrvärme är det teknisk-ekonomiskt bästa alternativet. Den egentliga skillnaden mellan dessa system är temperaturen, fjärrvärme körs upp till 115 C, medan närvärmen hålls under 100 C. Den högre trycknivån i fjärrvärmesystemet förutsätter kompletta värmeväxlare i anslutarfastigheterna. I ett närvärmenät kretsar fjärrvärmevattnet direkt i fastigheternas radiatornät, och endast en värmeväxlare för varma bruksvattnet behöver anskaffas. Dock måste även en shuntkrets för uppvärmningen installeras, vilket i praktiken gör investeringen lika stor för fastigheten i fråga, t.o.m. högre. Från värmeproducentens perspektiv blir panninvesteringen i medeltal billigare, då tryck- och temperaturklassen på pannan sjunker. Denna skillnad är dock marginell i denna storleksklass.

12(19) Närvärmenätet kan byggas med plaströr, vilket tidigare var billigare. I dagens läge har dock prisnivån för fjärrvärmerören sjunkit, som en följd av konkurrensen, vilket innebär att det inte är någon ide att bygga med plaströr längre. Fjärrvärmerör har bättre isolering och längre livstid. Dessutom innebär direkt inkoppling i de gamla fastigheternas radiatornät en risk för såväl producenten som för alla anslutarna, då en läcka i ett radiatornät innebär en krissituation för hela nätverket avbrott i värmeleveranserna. Man måste komma ihåg att en värmecentral, som skall garantera avbrottsfri värmekapacitet till kunderna i alla lägen, måste utrustas lika omfattande och tryggt, oberoende av själva pannans tekniska egenskaper. Detta är en sak som många gånger glöms bort i anskaffningsskedet. Att köpa en panncentral vilken dimensionerats för högre temperaturer (130 C) är mycket tryggare med tanke på kvalitet, då dessa tillverkas under övervakning av myndigheterna. Sk. lågtemperaturpannor lyder inte under samma normer, och kräver därför inte övervakad framställning. I denna utredning beaktas en 130 C / 6 bar panna. 4.1. Fjärrvärmeanslutarens investering 4.1.1. Värmeväxlare Fjärrvärmeanslutaren måste investera i en värmeväxlare (se bilden nedan) för att kunna nyttja fjärrvärme. Värmeväxlaren fungerar som ett gränssnitt mellan fjärrvärmesystemet och fastighetens interna system, vilket inte tål fjärrvärmens höga temperaturer och tryck, och samtidigt som en distributionscentral vilken doserar värme-energi från nätet till fastigheten exakt så mycket som fastigheten behöver. Kostnaderna för värmeväxlarna är individuella. De måttbeställs enligt en uppgjord VVS-plan för varje specifik anslutare i fråga. Kostnadsnivån fluktuerar 10 25%, beroende på när (årsskiftet förmånligast) och i hur stora partier de levereras (samköp). 4.1.2. Anslutningsavgift Den andra delen av anslutarnas investeringskostnader utgör anslutningsavgiften. Anslutningsavgiften baserar sig på en preliminär tariff och kundens effektbehov (vattenflöde).

13(19) Anslutningsavgifternas mervärdesskattepliktighet har dispyterats om i åratal. Enligt högsta domstolens beslut kan värmebolaget själv inverka på detta enligt följande: 1. Om anslutningsavgiften är återbäringsbar, behöver ingen mervärdesskatt påläggas. I detta fall måste de inburna anslutningsavgifterna bokföras som långvarig skuld i bolaget. 2. Om anslutningsavgiften inte är återbäringsbar, måste den påläggas mervärdesskatt i normal ordning. I de flesta fall har bolagen gått in för att avgiften är återbäringsbar, och därmed mervärdesskattefri. Detta beror på att normala kunder i ett fjärrvärmenät är bostadsaktiebolag o.dyl. som inte kan avdra betalda mervärdesskatter. Motsvarande har man i leveransvillkoren infört en klausul om att avkopplingskostnaderna, som uppstår då en kund säger upp sitt avtal, debiteras av ifrågavarande kund. I denna utredning har man dock beaktat anslutningsavgifterna inklusive mervärdesskatt, då projektet antagligen kommer att realiseras av ett litet företag, som kan ha problem med att ha en långtida skuld hängande i sin bokföring. Specifika uppgifter om respektive anslutares preliminära anslutningsavgifter i bilaga 1: Preliminär anslutarlista. 4.1.3. Brukskostnader Energiavgiften baserar sig på fjärrvärmeverksamhetens produktions- och underhållskostnader. Den är oavhängig av förbrukarens effektbehov. Energiavgiften fluktuerar i huvudsak enligt bränslekostnaderna. Energiavgiften bindes gentemot kunden normalt till olika index, beroende på bränsletyp. Det huvudsakliga bränslets pris (i detta fall biobränslen) skall ha den mest styrande verkan på energipriset, och reservbränslet en mindre inverkan. En typisk fördelning brukar vara 90/10 %. Grundavgiften är en fast, tariffbaserad årlig avgift, vilken baserar sig på kundens effektbehov. Grundavgiften faktureras normalt månadsvis i samband med energifaktureringen. Meningen med grundavgiften är att säkra värmeleverantörens ekonomi i alla lägen, samt fördela intäkterna jämnare över året. En större akut minskning av värmeförsäljningen kan i värsta fall orsaka stora ekonomiska problem för värmeleverantören, då fasta avgifterna kvarstår oberoende av den sålda värmemängden. Grundavgifttariffen binds normalt till räntenivån, levnadskostnadsindex, skattekniska och andra fasta kostnader för verksamheten, samt eventuella ändringar t.ex. i lagstiftningen Specifika uppgifter om kundernas grundavgifter i bilaga 1 Preliminär anslutarlista och om energiavgiften i bilaga 4 Energipriskalkyl.

14(19) 4.2. Värmebolagets investeringar 4.2.1. Fjärrvärmenätet Fjärrvärmenätets investeringskostnader baserar sig på förverkligad prisnivå detta år. I investeringskostnaderna ingår allt material, montering och jordbyggnadsarbeten för fjärrvärmenätet samt energimätningscentralerna till respektive förbrukare. Fjärrvärmenätet byggs med svetsade, pre-isolerade fjärrvärmerör. Då investeringsstöd för fjärrvärmenätverk senaste tider har varit svåra att få, har vi inte beaktat några offentliga stöd i nätverksinvesteringen. Den preliminära nätverksinvesteringen för fjärrvärme är i detta fall ca 292.000 mvs 0 %. Av denna investering täcks med anslutningsavgifterna 105.815, varvid nettoinvesteringen är ca 186.185 mvs 0 %. Specifika uppgifter om nätverksinvesteringen i bilaga 3: Fjärrvärmeverksamhetens investeringar 4.2.2. Värmecentral Värmecentralernas investeringskostnader baserar sig på en budgetoffertförfrågan från en av marknadsledarna i denna storleksklass. I kostnadsförslaget ingår en fullständig, fungerande värmecentral, inklusive grund- och byggnadskostnader. I investeringen beaktas 20 % offentligt bioenergi-investeringsstöd. BIO-VÄRMECENTRALENS INVESTERING Investering, mvs 0% 540.350 NTM-stöd, 20 % 108.070 Nettoinvestering (främmande kapital) 432.280 Specifika uppgifter om investeringarna i bilagor 3: Investeringsplan för värmecentral och fjärrvärmenätverk. 4.3. Finansiering I Finland byggs fjärrvärme utgångsvis alltid på en sund ekonomisk grund, vilket är en av förutsättningarna för att kunna få offentligt investeringsstöd. Detta innebär att verksamheten skall bära sig själv ekonomiskt, inklusive kapitalkostnader och amorteringar, och ändå kunna erbjuda sina kunder värme-energi till ett konkurrenskraftigt pris. Fjärrvärmeprojekt är typiskt investeringsbetonade, framför allt bio-energiprojekt. Det finns dock vissa mekanismer som avhjälper en del av problemen med höga investeringskostnader.

15(19) 4.3.1. Offentliga investeringsstöd NTM-centralens Företagsavdelning kan mot ansökan bevilja bioenergi-investeringsstöd, åt kommuner och aktiebolag, för byggande av en biovärmecentral som utnyttjar inhemsk energi. Stödet kan enligt gällande stadgar vara upp till 40 % av de godkända kostnaderna, men i praktiken för denna typ av projekt 15-20 %. Stödet kan enligt uppgifter fås ännu, men ingen klarhet råder angående stödmöjligheterna i framtiden. NTM-centralens Arbetskraftavdelning kan i princip bevilja investeringsstöd för byggande av ett distributionsnät för distribution av inhemsk energi. Stödets storlek har varit ca 10-30 % av de godkända kostnaderna, och förutsätter att projektet föder nya arbetsplatser. Stödet beviljas utgångsmässigt endast till kommunägda och byggda fjärrvärmenät, men i vissa fall har privata aktörer också beviljats stöd. Detta har dock varit mycket geografiskt betonat. 4.3.2. Återbäring av mervärdesskatter Betalda mervärdesskatter, som relaterar till anläggnings- och nätverksinvesteringar för skattepliktig verksamhet, återbäres. De måste dock beaktas i den byggtida finansieringen (kassaflödet). 4.3.3. Anslutningsavgifter Med anslutningsavgifterna, som debiteras av anslutarna till fjärrvärmen, täcks normalt cirka 30 50 % av fjärrvärmenätets investeringskostnader, i detta fall 36 %. 4.3.4. Byggnadsskedets finansiering Trots eventuella investeringsstöd och skatteåterbäringar måste man i byggnadsskedet i första hand själv finansiera kostnaderna, då återbäringar och stöd alltid betalas i efterhand. Före man startar projektet gör man upp en kassaflödesplan för att fastställa när och hur mycket finansiering behövs tidsmässigt. I investeringsstödsansökan förutsätts att en realistisk finansieringsplan finns. Då en privat lokal småaktör, som i detta fall, förverkligar denna typ av infrastrukturellt byggande, är det allmänt att ifrågavarande kommun agerar som borgensman för lånen. Detta kräver ett kommunfullmäktigebeslut. 5. BRÄNSLEUNDERHÅLL Ingen egentlig bränsleutredning gjordes i detta sammanhang, då man ungefär vet såväl tillgängligheten som prisnivån för de olika bio-bränslena i området. Som beräkningsgrund användes gällande marknadsprisnivå i januari 2012: 22,00 /MWh för skogsflis samt 0,93 /l för lätt brännolja. Priset för biobränslen kan dock fluktuera starkt i olika regioner, så färdig upphandling ger ett tryggare utgångsläge att implementera projektet.

16(19) 5.1. Bränslenas prisutveckling 5.1.1. Brännoljorna Brännoljornas pris har fluktuerat starkt redan en längre tid pga den världspolitiska situationen. Prisen för brännoljor har stigit kraftigt under det senaste året, men även på ett längre perspektiv. Prisutvecklingen på längre sikt är dock omöjlig att förutspå exakt, då många faktorer inverkar på den. Redan en ytlig analys av prisutvecklingen under de senaste 4 åren påvisar dock en ständig ökning. Och de dagliga nyheterna från oljeområdena i världen indikerar samma. 5.1.2. Fasta bränslen Prisutvecklingen för de fasta inhemska bränslena har traditionellt varit mycket moderat, men under de senaste åren aningen orolig. Detta har i dagens läge att göra med såväl utsläppshandeln som besvärliga vinterförhållanden. Gröna certifikat beviljas endast för träbaserade bränslen, inte för torv. Dessutom kräver torvförbränning inhandlande av utsläppsrättigheter om den totala produktionseffekten i ett och samma nät överstiger 20 MW. Detta innebar i Finland att de stora torvkraftverken började skaffa sig utsläppsrättigheter genom att åtminstone delvis övergå till träbränslen. Enligt normal tillgång / efterfrågan princip orsakade detta en prisstegring för träbränslen, framför allt i de områdena var det fanns torvkraftverk. Motsvarande innebar det å andra sidan också en liten prissänkning på torvsidan. Då det visat sig, att vinstförväntningarna i utsläppshandeln varit alltför stora, väntas en normalisering av såväl prisnivån som förhållandet mellan torv- och träbränslena ske under de följande åren förutsatt att inga dramatiska förändringar i t.ex. lagstiftningen sker. Vinterförhållandena har vissa år markant inverkat på prisnivån för träbränslen. Mycket snö har inverkat på hyggesmängderna, och framför allt på uppsamlingen av hyggesavfall. Dessutom har den befintliga bränslereserven ute i skogarna inte alltid kunnat kommas åt pga omöjliga vägförhållanden. Dessutom har den stora snömängden inverkat dramatiskt på kvaliteten (snön orsakar frysning och klimpbildning). Detta har resulterat i att många leverantörer bygger åt sig intäckta terminaler till vilka bränslet lagras redan under sommaren, vilket underlättar åtkomligheten på vintern. Denna trend ökar hela tiden, då staten beviljar investeringsstöd för detta. Men detta har också en höjande effekt på bränsleprisen för att leverantörerna skall kunna täcka sin tilläggsinvestering. Typiskt för fasta bränslen är dock relativt stora regionala prisfluktuationer. 5.2. Bränslebehov Enligt beräkningarna är det årliga bränslebehovet i form av träflis ca 2.000 l-m³, vilket motsvarar ca 80 traktorlass a 25 m³ årligen. Denna mängd bränsle finns tillgänglig i regionen.

17(19) 6. FJÄRRVÄRMEVERKSAMHETENS LÖNSAMHET 6.1. Allmänt Lönsamheten för fjärrvärmeverksamhet granskas med hjälp av självkostnadspriskalkyler. Självkostnadspriset jämföres mot nuvarade uppvärmningskostnader för att fastställa fjärrvärmeverksamhetens konkurrenskraft. Självkostnadspriskalkylerna strävar till att beakta alla kostnader av verksamheten: - Kapitalkostnaderna beaktas enligt 5% räntenivå och återbetalningstider: 30 år för nätverket 15 år för värmecentralen - Driftkostnaderna baserar sig på motsvarande anläggningars erfarenhet samt erhållna prisuppgifter för bränslen och el. - Administrationskostnader avser närmast fakturerings- och bokföringskostnader - Underhållskostnader täcker servicekostnader i form av material och köpservice. De estimerade kostnaderna baserar sig på långtida erfarenhet från motsvarande verksamheter. Fastän underhållskostnaderna i början av verksamheten är nästan obefintliga (garantitid) måste man beakta dem på längre sikt, och göra behövliga reservationer för framtiden. Typiskt för denna bransch är, att reparationerna är kostsamma då de kommer. Då måste det finnas ekonomiska resurser att tillgå. - Diverse kostnader avser bl.a. försäkringskostnader - Vinst. Enligt erfarenheter från motsvarande verksamhet, måste en liten vinst appliceras på priset för täckande av diverse kostnader på lång sikt. I detta fall brukades 5 %. Självkostnadspriset bildar tillsammans med vinsten ett minimi försäljningspris, vilket i det följande används som fjärrvärmens jämförelsepris. 6.2. Jämförelsepris och lönsamhet Vid fastställandet av anslutarnas nuvarande uppvärmningskostnader, som ett jämförelsepris mot fjärrvärmepriset, beaktas inga investeringskostnader för det nuvarande systemen. Jämförelsen sker i form av nuvarande direkta driftkostnader gentemot fjärrvärmepriset. Jämförelsen beaktar statistiska referenspriser för lätt brännolja i januari 2012 (114,2 c/l, mvs 23 %) enligt Olje- och Gasbranschens Centralförbund och uppskattad marknadsprisnivå (22,00 /MWh mvs 0%) för träbränslen. I jämförelsepriset beaktas en genomsnittlig verkningsgrad 80% för det nuvarande systemet, vilket eventuellt är för mycket. Gamla oljepannor har t.o.m. bara 50 % verkningsgrad, framför allt om de är dåligt omskötta. Dessutom beaktas av branschen överenskommen genomsnittlig driftkostnad för fastigheternas oljeuppvärmning, 1,92 /MWh mvs 0%