nonstop Mälarenergi nr 4-10 Varma nyårshälsningar! TEMA FJÄRRVÄRME Varför en ny förbränningsanläggning? Hur drivs projektet? Vilka frågor är avgörande? Tävla med nyårsnattens hjältar. Aroseken satsar på lågenergihus. Nu blir Energikontot ännu smartare.
Mälarenergi nonstop Kundtidning för koncernen Mälarenergi Box 14, 721 03 Västerås Ansvarig utgivare Ove Fredriksson, Mälarenergi Redaktör och projektledning Lena Idh, Agenti AB Form och original Madelene Ulfberg, SNAP! Omslagsbild Clifford Shirley/MostPhotos Repro Done, Västerås Tryckeri Sörmlands Grafiska AB Postdistribueras till hushållen i Västerås, Hallstahammar, Köping, Arboga och Kungsör. Här finns våra kundcenter om du vill nå oss: Västerås: 021-39 50 50 Sjöhagsvägen 3 Köping: 0221-295 50 Mästaregatan 13 E-post: post@malarenergi.se Hemsida: www.malarenergi.se BEHÖVER DU GÖRA EN FELANMÄLAN, RING: 021-18 19 00 Förändringarnas tid är här. Förändringar i omvärlden har alltid utmanat oss, såväl som företag som privatpersoner. Från 1950-talet när fjärrvärmen började byggas ut i Sverige har nya förutsättningar hela tiden gett oss möjlighet att utveckla nya smarta lösningar. Fjärrvärme till lågenergihus är till exempel något som vi är ensamma om i Sverige. Själv har jag varit med på den här resan sedan början av 1990- talet, i snart 20 år alltså. Vi går steg för steg framåt och om allt blir som planerat inviger vi en ny samförbränningsanläggning under 2014. Men ingen förändring är smärtfri, vilket begreppet det var bättre förr kanske bekräftar. Men var det verkligen det? Något som är tydligt är att förändring berör. Det märker inte minst vi som jobbar med infrastruktur och energi. Speciellt märker vi det i samband med vårt planerade förnyelsearbete vid kraft värmeverket i Västerås. Många människor är engagerade både i och utanför Mälarenergi. Vi läser om det i artiklar och på insändarsidorna i lokalpressen, man har åsikter om både teknikval och bränslen. Det är en del av vår vardag. Kraftvärmeverket har byggts ut i fem etapper. Bränslet har förändrats genom tiderna och gått från olja till kol och vidare till torv och biobränsle som vi eldar idag. I den nya anläggningen tillför vi avfall som bränsle. Bränsleflexibilitet är mycket viktigt, använder vi bara en typ av bränsle ökar osäkerheten för till exempel prisutvecklingen. Arbetet med en ny anläggning tar tid och kräver stor öppenhet med offentliga samråd, miljötillståndsansökan och förändringar i detalj planen, något som involverar både myndigheter, miljöorganisationer och privatpersoner. Vi går steg för steg framåt och om allt blir som planerat inviger vi en ny samförbränningsanläggning under 2014. En anläggning som då tillsammans med biobränslepannan kommer att stå för huvuddelen av vår värme- och elproduktion. Till dess trimmar vi och effektiviserar den nuvarande anläggningen med målet att vi ska kunna fortsätta leverera prisvärd fjärrvärme och sam tidigt producera el på ett effektivt sätt. En sak är dock säker förutsättningar kommer att ändras över tiden precis som de alltid har gjort. Gott Nytt År! Kenneth Jönsson vd på Mälarenergi. 2 Mälarenergi Nonstop 4/2010
Innehåll Nonstop 4 2010 4 5 Gedigen planering bakom ny anläggning. 6 7 Med gemensam kraft byggs ett bra samhälle. 8 Nils Holgersson jämför fjärrvärmekostnader. 9 Kraftvärme verket eldar inte för kråkorna. 10 11 Vad är det som styrt valet av bränsle? 12 13 Nyårsnattens hjältar på kraftvärmeverket. 14 15 Aroseken satsar på lågenergihus. 16 Problem med fjärrvärmeväxlaren? 17 Smått och gott. 18 19 Pernilla Jernström, kundrådgivare. 20 21 Dela upp kostnaderna med ett Energikonto. 22 Familjen Söder på norra Gryta. 23 Smått och gott. 24 Mälarkryss. Tretton sidor om fjärrvärme. Pernilla Jernström, glad kundrådgivare på Mälarenergi som har svar på dina frågor. Västerås stad kräver bland annat att Mälarenergi håller låga priser. Fjärrvärmeväxlare eller Stadsnät? Dela upp kostnaden med Energikonto. TÄVLA MED KILLARNA PÅ D-SKIFTET OCH VINN NÅGOT VÄRMANDE! Aroseken bygger energisnålt i Barkarö. Mälarenergi Nonstop 4/2010 3
TEMA Fjärrvärme Kylskåp, elevision och fjärrvärme Kök utrustade med kylskåp, två radiokanaler att välja på, TV som kvällsnöje och fjärrvärme som värmde hemmen utan smutsig bränslehantering. Det var moderniteter som människor kunde börja njuta av i mitten av 1950-talet. Västerås var en av de första städerna i landet som började bygga ett fjärrvärmenät. Beslut togs i Stadsfullmäktige 1953. Den allra första kunden blev Arosbygdens spannmålstork i gamla hamnen som kopplades in på fjärrvärmenätet 1954. Samma år byggdes ett nytt bostadsområde på östra Malmaberg med en hetvattencentral som försåg området med fjärrvärme. I det området anslöts också 16 villor de första i Västerås till fjärrvärme. Från början var villaägarna skeptiska. De befarade att fjärrvärmen skulle bli dyrare än traditionell uppvärmning och debatten var het under ungefär ett år. Men snart blev fjärrvärmen mycket populär, speciellt bland villaägarna. Med dåtidens prissättning kunde många som bonus få snöfria garageinfarter till en låg kostnad. I mitten av 1960-talet var 96 procent av hushållen i centrala Västerås anslutna och det ena ytterområdet efter det andra kopplades på. 1963 stod kraftvärmeverket färdigt Från början levererades fjärrvärmen från det gamla Ångkraftverket. Men i slutet av 50-talet stod det klart att ett nytt kraftvärmeverk behövdes för att möta det växande behovet. 1961 fattade kommunen beslut om att bygga kraftvärmeverket vid djuphamnen och bildade Västerås Stads Kraftvärmeverk AB. Under sommaren 1963 togs det nya kraftvärmeverket i bruk och samtidigt upphörde Ångkraftverkets leverans av fjärrvärme till staden. Utbyggnaden av fjärrvärme var som mest intensiv under 1960- och -70 talen. Försäljning av fjärrvärme 1960-2009 Nu planar försäljningen ut till följd av att många hus redan är anslutna och att vi sparar energi i befintlig bebyggelse. 2500 2000 1500 1000 Det handlar mycket om politik, teknik och bränsle - mark naden när en ny anläggning planeras. TEXT: Yvonne Busk FOTO: Lasse Fredriksson 500 0 1960 1962 1964 1966 Försäljning GWh 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 4 Mälarenergi Nonstop 4/2010
TEMA Fjärrvärme Kraftvärmeverket står idag för 97 procent av all uppvärmning i Västerås tätort. Hur Mälarenergi driver, underhåller och förnyar anläggningen spelar stor roll för dig i din vardag, men också för miljön. Västerås kraftvärmeverk har byggts ut i etapper och är idag Sveriges största. Här produceras både el och värme. Anläggningens pannor värmer vatten till ånga. Ångan driver turbiner och generatorer som alstrar elström. Värmen som finns kvar i ångan används därefter till uppvärmning av fjärrvärmevattnet. Genom cirka 70 mil ledningar levereras sen värmen till kunder i Västerås, Hallstahammar och Kolbäck. Fossila bränslen ska fasas ut Från början var olja huvudbränsle, men utvecklingen har gått mot mer och mer förnyelsebara bränslen. År 2000 byggdes biobränslepannan som idag står för baskapaciteten i anläggningen. Nästa steg mot att fasa ut fossila bränslen tas med den nya pannan för avfallsförbränning som planeras stå färdig 2014. Då ersätts den panna som idag eldas med kol och torv med en ny samförbränningsanläggning för avfall. Finansieras inte med skattemedel Den nya anläggningen för avfallsförbränning beräknas kosta nära tre miljarder. Satsningen innebär att Mälarenergi ska kunna fortsätta leverera fjärrvärme till lågt pris och samtidigt fasa ut torv och de fossila bränslena. Mälarenergi drivs på affärsmässiga grunder och står för investeringarna i de egna anläggningarna. Pengarna som behövs till den nya anläggningen lånas upp och betalas av på samma sätt som andra större investeringar och finansieras inte med några skattemedel. Gediget förarbete När anläggningen står på plats 2014 har arbetet tagit sex år. De första tre åren har ägnats åt förstudier i form av tekniska och ekonomiska analyser och omvärldsanalyser. Den projektgrupp inom Mälarenergi som arbetar med frågan deltar i olika nätverk för att fånga upp allt som kan påverka såväl bygge som drift av den nya anläggningen under överskådlig tid. Bilden är mycket komplex. Därför är ett gediget förarbete nödvändigt för att satsningen ska bli så effektiv och långsiktigt hållbar som möjligt. Miljökonsekvensbeskrivning inlämnad En grundläggande förutsättning för den nya anläggningen är att få ett miljötillstånd. En ansökan om det har gått till miljödomstolen som väntas fatta beslut under» Ett gediget förarbete är nödvändigt för att satsningen ska bli så effektiv och långsiktigt hållbar som möjligt. Mälarenergi Nonstop 4/2010 5
TEMA Fjärrvärme» hösten 2011. Som underlag för beslutet har Mälarenergi arbetat fram en miljökonsekvensbeskrivning. Det är ett mycket omfattande arbete som tagit cirka sex månader. Man samråder med, och får in remissyttranden från allmänhet, grannar och myndigheter som t ex Länsstyrelsen, kommunen och Räddningstjänsten. I väntan på beslut från miljödomstolen arbetar projektgruppen på Mälarenergi nu fram ett upphandlingsunderlag som går ut till tänkbara leverantörer. Tanken är att kunna skriva kontrakt med en leverantör samtidigt som beslutet från miljödomstolen kommer. Om allt går som planerat kan bygget starta 2012. Tre faktorer avgör hur den slutliga lösningen blir. Med gemensam kraft byggs ett bra samhälle. POLITISKA BESLUT Energi- och miljöpolitiken står högt på politikernas agenda på alla nivåer. Det som styr utvecklingen är t ex EU-direktiv, nationell lagstiftning och skatter. Konsekvenserna av sådana tagna och förväntade beslut måste vägas in. Ibland är de svåra att förutse, eftersom nya forskningsrön och nya omständigheter kan betyda omvärderingar och nya beslut. Ett sådant exempel är koldioxidskatten som ju inte fanns för 20 år sedan. Lokalt förs en kontinuerlig dialog med kommunstyrelse och fullmäktige i Västerås stad. Som ägare har de ett övergripande ansvar för den satsning som görs. Dessutom är såväl Länsstyrelsen som kommunens olika nämnder inblandade för att bevilja tillstånd för olika delar av verksamheten, t ex byggnadsnämnden och miljö och hälsa. BRÄNSLEMARKNADEN Avfall är det nya bränsle kraftvärmeverket nu tänker föra in i sin bränslemix. Det kommer att köpas från närområdet, men också från övriga Sverige och andra europeiska länder. Transporterna kommer att ske med lastbil, tåg och båt. Med hjälp av omvärldsanalyser försöker man få en bild av tillgång och pris. Men det krävs också planering för att logistiken ska fungera. Det krävs en detaljplan för området som är en fråga för kommunens stadsbyggnadsnämnd. Samtidigt förs diskussioner med Västerås hamn kring var båtarna kan ligga, hur tåg kan tas emot och var lastbilarna kan komma fram. TEKNISK LÖSNING Det finns två olika tekniska lösningar för att förbränna avfall. Miljömässigt är de likvärdiga, men den s k CFB (Cirkulerande Fluidiserande Bädd)-pannan är mest lik den biobränslepanna som nu finns på kraftvärmeverket. Det andra alternativet har fördelen att vara vanligare och att det därmed finns mer erfarenhet av driften hos andra energiproducenter. Hur alternativen ställer sig ekonomiskt i förhållande till varandra utreds nu. Men det är inte bara priset som avgör. Anläggningen måste t ex få plats på kraftvärmeverkets mark. När vi mitt i vintern traskar omkring på torra gator i centrum vet vi säkert att det är fjärrvärmen från Mälarenergi som åstadkommer de snöfria gatorna. Men vem tänker på att Mälarenergis verksamhet också bidrar till de parker vi ser omkring oss eller till badhus, skolor och äldrevård? Eftersom Mälarenergi ägs av Västerås stad går minst tio miljoner om året i aktieutdelning tillbaka in i kommunens budget. Som ägare styr Västerås stad övergripande Mälarenergis inriktning och ekonomi. Kraven formuleras i de så kallade ägardirektiven. De kräver att Mälarenergi dels håller låga prisnivåer och dels ökar sitt kapital för att klara nödvändiga investeringar. Mälarenergi ska vara ekonomiskt självbärande och får inte kommunala bidrag. Minskad försäljning vägs in framtidskalkylerna Förutom de förutsättningar som ägardirektiven ger påverkas Mälar energis verksamhet även av olika EU-direktiv och av nationella politiska beslut på energi- och miljöområdet. Nära-Noll-Energibyggnader är t ex ett nytt EU-direktiv som handlar om energieffektiviseringar av byggnadsbeståndet och som kommer att påverka fjärrvärmebranschen. Att den totala försäljningsvolymen för fjärrvärme minskar är en parameter som vägs in i Mälarenergis framtidskalkyler. Det innebär att den nya anläggningen för avfallsförbränning är dimensionerad för mindre volymer. 6 Mälarenergi Nonstop 4/2010
TEMA Fjärrvärme Vilken är Mälarenergis största utmaning nu? Ulla Persson, kommunalråd i Västerås (s) Det måste ju vara utbygg naden av den nya pannan. Att man hittar en både effektiv och miljömässigt bra lösning för den. Jag räknar med att kunna följa och delta i diskussionen kring det framöver. Foto: Sverker Tapper/MostPhotos Är det viktigt att Mälar energi ägs av kommunen? Det är absolut viktigt en demokratifråga. Det ger oss möjlighet till insyn och till att genom ägardirektiven styra verksamheten. Vi kan påverka och styra den i riktning mot miljömässigt bra lösningar och se till att taxorna hålls låga. När det gäller fjärrvärme var vi ju tidigt ute i Västerås och jag hoppas på en fortsatt utbyggnad. Här är NÅGRA AV de KRAV VÄSTERÅS STAD STÄLLER PÅ MÄLARENERGI. Övergripande krav: Mälarenergi ska producera och distribuera energi, värmeenergi och VAtjänster enligt god teknisk praxis och med optimalt resursutnyttjande. Verksamheten ska bedrivas i samklang med Västerås stads övergripande miljömål och strategiska plan. Eftersom bolaget har betydande investeringar framför sig behöver det egna kapitalet ökas genom bra resultat de närmaste åren. God soliditet behövs för att ge bolaget kreditvärdighet om det skulle uppstå behov av extern upplåning. Specificerade krav: Bolaget ska ha en avkastning på fem procent. Minst tio miljoner kronor om året i aktieutdelning ska gå till Västerås stad. Fjärrvärmepriserna, elnäts- och VA-taxorna ska vara lägre än medelnivån bland jämförbara energibolag i Sverige. Tillsvidarepriset* på el får inte överskrida medelnivån i Sverige. * På Mälarenergi kallas tillsvidarepriset numera för Fast pris 1 månad. Punkterna är ett utdrag ur de så kallade ägardirektiven. I Västerås ska priserna för fjärrvärme, elnät, vatten och avlopp vara lägre än medelnivån bland jämförbara energibolag i Sverige. Christer Malm, Mälarenergis styrelseordförande fram till årsskiftet. Det måste vara att de kan matcha ökade bränslepriser och att man klarar kostnadskalkylen för den nya investeringen. Vad tror du om fjärrvärmens utveckling i Västerås? Västerås var tidigt ute med fjärrvärme och kommunen har en väl utbyggd fjärrvärmestruktur. Nu kan vi se att t ex IKEA, för sin nya stora etablering på Erikslund, väljer fjärrvärme och samarbete med Mälarenergi. Men med de energieffektiviseringar som görs minskar förbrukningen något, trots att staden expanderar. Därför har vi en svagt nedåtgående kurva. Det blir också allt högre krav på att produktionen ska vara miljövänlig. Det är mot den bakgrunden man ska se den nya satsningen på avfallsförbränning. Idag får man betalt för att ta emot avfall för förbränning. Men på sikt kommer priset sannolikt att öka, eftersom avfallsbränsle kommer att efterfrågas mer. En poäng med nysatsningen är att den är flexibel. Den nya pannan kommer också att kunna elda biobränsle. Mälarenergi Nonstop 4/2010 7
TEMA Fjärrvärme Fjärrvärme ur ett fågelperspektiv. Nils Holgersson-gruppen har precis som pojken på gåsryggen överblick över Sverige. Gruppen gör varje år, bildligt talat, en överflygning över Sverige och jämför kommunernas priser på värme, varmvatten, vatten och avlopp, el och renhållning som sammanställs i en rapport. I den sammantagna prisbilden ligger Västerås på fjärde plats och har alltså bland de lägsta kostnaderna i landet. Tittar man speciellt på fjärrvärme har bara fyra kommuner ett lägre pris än Västerås. Kravet från Västerås stad, att Mälarenergi ska ligga under medelnivån i Sverige, uppfylls därmed med god marginal. Förutom de krav som Västerås stad ställer finns det flera andra faktorer som bidragit till att Mälarenergi har ett lågt fjärrvärmepris. I rapporten från Nils Holgersson-gruppen påpekas att etablerade fjärrvärmestäder, som byggt ut sitt nät under lång tid, har de lägsta kostnaderna. Andra faktorer, som lyfts fram i en rapport från Svensk Fjärrvärme, är att fjärrvärmeföretag med kraftvärme i genomsnitt har lägre pris än företag utan kraftvärme och att stora nät generellt har lägre pris än små. Bränslet påverkar priset Bränslet är en annan faktor som påverkar priset. Nät med biobränsle har något högre genomsnittspriser än nät med avfallsförbränning. När Mälarenergi nu väljer att investera i en ny panna för avfallsbränsle är det alltså något som ytterligare kan bidra till att man kan fortsätta att hålla en låg prisnivå. Från årsskiftet höjs fjärrvärmetaxan i Västerås med åtta procent. Men bedömningen är att även det nya priset kommer att ligga ca 30 procent under medelnivån i Sverige. Kommuner med högsta och lägsta fjärrvärmekostnader Diagrammet redovisar fjärrvärmekostnader i de tio billigaste och de tio dyraste kommunerna i landet. Staplarna i mitten visar medelkostnaden för landet. Västerås hamnar på femte plats av 290 kommuner. 200 150 100 50 Kr/kvm inkl moms Illustration: Nils Holgersson-gruppen. FV2009 FV2010 FAKTA I Nils Holgersson-gruppen ingår HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksförbundet Riksbyggen, SABO och Fastighetsägarna Sverige. Sedan 1996 ger gruppen varje år ut rapporten; Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Här redovisas prisjämförelser, mellan 290 svenska kommuner, på el, fjärrvärme, vatten och avlopp samt sophämtning, Gruppen samarbetar med branschorganisationerna Svenskt Vatten, Avfall Sverige, Energimarknadsinspektionen och Svensk Fjärrvärme. Den årliga rapporten bygger på en nära nog 100-procentig svarsfrekvens. Hela rapporten går att läsa på www.nilsholgersson.nu OBS! Bruten axel Kr/kvm inkl moms 0 Luleå Köping Boden Ljungby Västerås Piteå Östersund Krokom Prisutvecklingen för fjärrvärmepriser mellan 2000-2010 i landets tio största kommuner. 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 Kr/kvm inkl moms OBS! Bruten axel Kr/kvm inkl moms 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 Borlänge 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Tranås 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Medel Mullsjö Kil Degerfors VÄSTERÅS Tanum Ödeshög Bräcke Munkedal Eda Falkenberg Hammarö Stockholm Göteborg Malmö Uppsala Linköping Västerås Örebro Norrköping Jönköping Helsingborg Medel Fjv Fjv 8 Mälarenergi Nonstop 4/2010
TEMA Fjärrvärme Fjärrvärmepriser för småhus. Det är inte bara Nils Holgersson som tittar och jämför priser. Även Energimarknadsinspektionen som är tillsynsmyndighet för fjärrvärmeföretag sammanställer prisjämförelser för landets olika energibolag och kommuner. Alla värmeleverantörer är ålagda av Energimarknadsinspektionen att tydligt på sin hemsida eller i annonser visa jämförbara fjärrvärmepriser för att göra det lättare för kunder att jämföra. En av kategorierna som ska presenteras är: villor och småhus med fyra olika förbrukningar. 15, 20, 30, och 40 MWh. Vi gick ut på några jämförbara städers hemsidor och letade efter prisjämförelsen. Så här såg fjärrvärme kostnaden ut 2010, för en villa med en årlig förbrukning på 20 MWh: Västerås 12 840 kr Lund 16 400 kr På kraftvärmeverket eldas det inte för kråkorna. Fjärrvärmen i våra hus är egentligen en spillprodukt från kraftvärmeverkets elproduktion. Värmen som finns kvar i den ånga som driver turbiner och generatorer i elproduktionen används till fjärrvärme. I ett kraftvärmeverk utnyttjar man därför 90 procent av bränslets energiinnehåll. I ett fjärrvärmeanslutet hus finns bara en ren, tyst och nästan underhållsfri fjärrvärmecentral. Har man en ny variant av fjärrvärmeväxlare är den inte större än ett badrumsskåp. Ingen panna och inga utsläpp från husets skors ten. Vattnet förs, när det levererat sin värme, i ett slutet system tillbaka till kraftvärmeverket för att värmas upp igen. Effektiv reningsanläggning De utsläpp som blir koncentreras till kraftvärmeverket, där man kan investera i långt effektivare reningsanläggningar än vad en enskild villaägare eller hyresvärd kan göra. Det gör att bränslen som annars skulle gå förlorade, t ex avfall, kan användas för eloch värmeproduktion. Enligt branschorganisationen Svensk Fjärrvärme är den stora andelen fjärrvärme i Sverige förklaringen till att landet internationellt sett har låga utsläpp av växthusgaser. Kraftvärmeverket i Västerås har två parallella strategier för att minimera koldioxidutsläpp och skadliga föro reningar från rökgaserna. Den ena är att effektivt rena rökgaserna från svavel och kväve oxider och den andra att elda med bränslen som inte ger koldioxidtillskott. Idag avskiljs kväveoxiderna till 95 procent och svaveloxiderna till 97 procent från kraftvärmeverkets rökgaser. Biobränslen, inklusive torv, står för cirka 85 pro cent av kraftvärmeverkets totala bränsleförbrukning. Den nya anläggningen för avfalls förbränning, som planeras stå färdig 2014, kommer att minska koldioxidutsläppen med cirka 380 000 ton per år. En enkel och genialisk princip. Kraftvärmeverket påminner om en jättelik tryckkokare, där ångan från kokande vatten driver turbiner, som i sin tur driver generatorer som alstrar elström för vidare transport ut på elnätet. I stället för att bara kyla bort den kvarvarande värmen i ångan överförs den till fjärrvärmesystemet som värmer upp våra bostäder och varmvattnet i kranarna. Det är svårt att tänka sig en mer effektiv omvandling. Helsingborg 17 080 kr Linköping 14 520 kr Örebro Norrköping Uppsala 16 800 kr 15 270 kr 15 270 kr 1 2 4 3 5 6 1. Vatten kokas till ånga i pannan. 2. Vattenångan driver en turbin som genererar el. 3. Generatorn alstrar elektrisk ström som matas ut på elnätet. 4. Ångan går ned i en kondensor och omvandlas till varmt vatten. 5. Hett vatten skickas ut i fjärrvärmeledningarna. 6. Det nedkylda vattnet kommer till baka och processen börjar om igen. Mälarenergi Nonstop 4/2010 9
TEMA Fjärrvärme Vad är det som styrt valet av bränsle? Idag är det framför allt naturvetenskapen som styr våra val av bränsle och teknik. Då blir perspektiven längre än om bara politiska överväganden får styra. Det menar Erik Larsson på Svensk Fjärrvärme, som under ett långt yrkesliv följt utveckling och politik på energiområdet. Först ut i Sverige med fjärrvärme var Karlstad, som började 1948. Sedan följde nio städer, bland dem Västerås, under 50-talet. Det första bränslet som användes var tjockolja, den var billigare än lättoljan som eldades i vanliga bostadsfastigheter. Men ganska snart blev oljan ett politiskt säkerhetsproblem. De stora oljetillgångarna fanns i oroliga delar av världen. sedan 1979, gjorde att politikerna ville styra över till inhemska bränslen. Drivkraften var självförsörjning. Då talade man ännu inte om förnyelsebara bränslen. Därför gavs investeringsstöd för att bygga torvpannor och i början på 80-talet höjdes skatten på olja, berättar Erik Larsson. Billig el Parallellt byggdes kärnkraften upp, från mitten på -70-talet till mitten av 80-talet. Tillsammans med vattenkraft gav den Sverige ett tillfälligt elöverskott och låga elpriser. Fjärrvärmeföretagen fick möjlighet att köpa billig el via elpannor som kunde kopplas in när kärnkraften hade produktionsöverskott. Självförsörjning Oljan var dyr och man var rädd för att den skulle ta slut. Oljekriserna, först 1974 och I slutet av 80-talet och början av 90-talet hamnade växthuseffekten, och behovet av att komma bort från fossila bränslen, alltmer i fokus. Koldioxid Anders har arbetat med olika bränslen sedan 1975. Anders Bouvin är enhetschef för bränsle - hantering på kraftvärmeverket i Västerås. Han började 1975 som maskinist och har varit med om alla konverteringar av bränsle från olja till biobränsle. Och nu kommer snart avfall. Vi bad hon om berätta för oss hur de olika bränslena har varit att jobba med genom åren. 1975 eldade vi bara med olja. Det var egentligen det allra enklaste bränslet. Det krävde inte så mycket insatser. Undantaget var möjligen olja som importerades från Ryssland, den så kallade Ryssoljan som var full av skräp. Det fastnade hela tiden i våra filter. Då fick en del av personalen stå och rensa filter för jämnan. Men kanske handlade det bara om att vi råkade få in ett dåligt parti. Foto: Lasse Fredriksson. 10 Mälarenergi Nonstop 4/2010
skatten infördes 1991. Nu har elpannorna fasats ut. Värmepumpar som är 20-30 år förnyas inte. Kolet har i stort sett fasats ut och torven har stagnerat. Det som nu ökar, parallellt med biobränsle, är avfallsbränsle. Eftersom vi har så mycket fjärrvärme här i Sverige kan vi tillgodogöra oss 90 procent av energin även i avfallsbränslet, säger Erik Larsson. Det skiljer oss från många europeiska länder som bara eldar upp avfallet, eller möjligen gör ånga. Förklaringen till att det finns en marknad för avfallsbränsle är att hela EU har förbud mot att deponera brännbart och organiskt avfall, samtidigt som det är tillåtet att exportera om det går till energiåtervinning. Förfinad sortering Den av EU fastslagna avfallshierarkin som driver fram en alltmer genomtänkt hanter ing kommer också på sikt att påverka avfallsförbränningen eftersom den syftar till att minska den totala mängden avfall och samtidigt skapa fler kategorier, menar Erik Larsson. Tittar man på förpackningar är de mycket lättare att sortera idag än för några år sedan. På återvinningsstationer och industrier delas brännbart upp och skiljer ut t ex trä. Den processen kommer att fortsätta och den drivs av avfallshierarkin, säger han. Inte bara bransle I ett framtidsperspektiv tror Erik också att många andra aspekter än bränslefrågan kommer att förändra fjärrvärmeföretagens verksamhet. Det händer mycket när det gäller solenergi och vindkraft. Ett nytt hus kan numera göras nästan oberoende av energitillförsel. Därför kan fjärrvärmens roll i framtiden mycket väl förändras från att koka vatten i en panna till att omfördela energin i en stad. Tidigare har man varit antingen kund eller producent, men när fler privatpersoner investerar i till exempel solpaneler och kommer att vilja sälja sitt överskott på värme, blir den gränsen inte självklar, avslutar Erik Larsson. Avfallshierarkin, som är en del i EU:s avfallsstrategi: 1. Förhindra att avfall uppstår. 2. Återanvända de föremål som avfallet utgörs av. 3. Materialåtervinning, inklusive kompostering och rötning. 4. Energiåtervinning. 5. Deponi. Erik Larsson ansvar ar för styrmedel och Europafrågor på branschorganis a - tionen Svensk Fjärrvärme. 1981-82 byttes oljan ut mot kol. Många anställda var ganska negativa. De trodde att det skulle bli dammigt och skitigt. Det tyckte inte jag att det blev, men däremot så krävde det mer hantering. Vi bildade en bränslegrupp och vi fick jobba med lastmaskiner som körde kolet till fickor, där det skulle krossas och sedan transporteras på band. Övergången till biobränsle innebar ännu mer hantering eftersom man måste hålla reda på olika kvaliteter och sorter och blanda dem i en lämplig mix. Det bränsle som eldas i biobränslepannan är så kallat vått, eller fuktigt, bränsle. Det består av till exempel träflis, skogsavfall, grot och stycketorv. Mixen blandas enligt recept som bygger på vilka ingredienser som finns i lager och som ska ge en fukthalt som är gynnsam för pannan. Förutom den stycketorv som används i biopannan eldas torvbriketter, pressad torv, i en annan panna. Det är ett bränsle med mycket låg fukthalt, men högt energivärde. Hanteringen består i att man mal det i en kvarn och blåser in det i pannan. Ett problem med torvbriketterna är att de vid långvarig lagring kan självantända. Vi gör regelbundna ronder, en eller två gånger i veckan, då vi mäter temperaturen i lagren. Skulle det vara för hett lastar vi om för att få ned temperaturen. Undantagsvis har det hänt att det blivit riktig eld som fått släckas med vatten, men vanligtvis räcker det med omlastning. Tallbecksolja är ett biobränsle som är en restprodukt från pappersindustrin. Den har använts vid kraftvärmeverket i sju-åtta år och kommer att fortsätta att användas, trots att tillgången är begränsad. Tallbecksolja är ett startbränsle. Den används för att värma upp biobränslepannan till en temperatur då den kan ta emot det andra bränslet. Den är ganska dyr i inköp, men har som biobränsle å andra sidan låga utsläppsavgifter. Alternativet skulle vara att elda vanlig fossil olja, men vi vill använda tallbecksolja så långt vi kan. Hantering av avfallsbränsle blir nytt för oss när det kommer. Det är utsorterat, brännbart industriavfall och torrt hushållsavfall som inte ska innehålla farligt avfall, som batterier, lampor eller annat el-avfall. Jag har varit ute och tittat på anläggningar bland annat i Polen. Det har varit miljömässigt väldigt fina anläggningar. Så jag väntar mig att det blir en både dammfri och luktfri miljö här också. Men det kommer säkert att bli en hel del jobb, inte bara med att ta in bränslet, utan också med att sortera ut restprodukter och arbeta med underhåll, eftersom vi säkert kommer att få in komponenter, metall och annat som inte kan brännas och som sliter på anläggningen. Mälarenergi Nonstop 4/2010 11
TEMA Fjärrvärme Nyårsnattens hjältar! Medan vi sitter inne i värmen, mätta efter en god nyårsmiddag, och inväntar tolvslaget ger sig elva tappra personer ut i kylan. De beger sig till kraft värmeverket för att gå på nattskiftet... För dem är det som vilken vardag som helst, förutom att företaget brukar bjuda på något gott att äta. Det kan bli smörgåstårta eller en nyårsplanka. På kraftvärmeverket finns det sex skiftlag som består av elva personer. En chef, en ställföreträdande chef, tre driftmästare och sex drifttekniker. Dessutom finns jourpersonal som ständigt står redo att rycka in vid behov. Driftmästarna har en övervakande funktion som innebär att de ökar eller minskar effektuttaget och startar och stoppar processerna. Om något inte fungerar som det ska skickar de ut driftteknikerna som åtgärdar felet. På nyårsnatten är det D-skiftet som arbetar. De kommer att gå rond varannan timme och kolla att allt fungerar som det ska. De skriver ner värden och jämför med föregående skifts anteckningar för att se om det är några avvikelser. Två gånger per skift gör man också en stor översyn då man går igenom allt. På övrig tid görs planerade underhållsarbeten.. allt medan vi andra fortsätter att njuta av nyårsnatten i våra varma och upplysta hem. Pannan där biobränslet eldas får besök av Tony varannan timme under hela skiftet. Här kokas vattnet och omvandlas sen till ånga som ska vidare till turbinen. Han går igenom pannan från toppen till botten. Tittar på tem peratur, tryck, flöden, lyssnar efter missljud och ser till att bränslet fylls på som det ska. FRÅGA 1. Vilken temperatur tror du att det är i eldstaden i biobränslepannan? 1. ca 600 X. ca 800 2. ca 1000 gott nytt år önskar Tony Grössing drifttekniker Henrik kommer under ronderna att se till att turbinen, som omvandlar ångan till el och värme, fungerar som den ska. Han kollar rökgasreningsutrustningen, tankar och pumpar. Det är många ventiler som öppnas och stängs som ska ses över. FRÅGA 5. Hur många ångturbiner finns det i kraftvärmeverket? 1. 2 stycken X. 4 stycken 2. 6 stycken gott nytt år önskar Henrik Stenström drifttekniker 12 Mälarenergi Nonstop 4/2010
TEMA Fjärrvärme Joakim är ny i gänget. Han började på Mälarenergi i november och går än så länge på upplärning. Kraftvärmeverket är en enorm anläggning att lära sig och det tar minst ett par år att sätta sig in i processerna. Mellan ronderna passar han på att studera ritningar och läsa manualer. FRÅGA 2. Hur lång tid tar det att elda cirka 40 ton flis i biobränslepannan, 40 ton motsvarar en fylld långtradare? 1. ca 30 minuter X. ca 1 timme 2. ca 2 timmar gott nytt år önskar Joakim Åhman drifttekniker Thomas bevakar hela kraftvärmeverket från kontroll rummet. På skärmar har han full koll på processen och på fjärrvärmeförbrukningen. Kommer det ett larm skickar han ut tekniker för att åtgärda problemet. Även enheter utanför huset, t ex alla vattenkraftstationer, bevakar Thomas härifrån. FRÅGA 3. Hur många skorstenspipor sitter det i stora skorstenen? 1. 6 stycken X. 8 stycken 2. 10 stycken gott nytt år önskar Thomas Rodstedth driftmästare Det är Rolf som är ansvarig för anläggningen på det här skiftet. Han ser till att produktionen håller hög kvalitet, att det finns personal som tar hand om eventuella störningar. Rolf kallar även in jourpersonal när det behövs t ex svetsare, reparatörer, elektriker, instrumenttekniker. FRÅGA 4. Hur högt är det från marken upp till toppen på skorstenen på kraftvärmeverket? 1. ca 120 m X. ca 150 m 2. ca 180 m gott nytt år önskar Rolf Ek ansvarig skiftingenjör Tävla och vinn Med lite kunskap och en gnutta tur kan du vinna en vattenkokare eller två hjärtan som värmer dina händer. De rätta svaren finns på malarenergi.se från den 17 januari. Thomas kollar väderprognoser timme för timme. Det gör han för att kunna planera hur mycket eloch värme som behöver produceras i förhållande till vårt värmebehov. Om det är riktigt kallt ute och produktionen inte räcker till är det Thomas som planerar start av nya block. FRÅGA 6. Hur mycket fjärrvärme producerade vi på kraftvärmeverket under hela 2009? 1-2 pris Philips vattenkokare med fyra olika temperaturer samt värmehållningsfunktion. (värde 795 kr). 3-10 pris två värmande hjärtan. Vi bad dessa sex killar från D-skiftet ställa en fråga om kraftvärmeverket. Svara på de sex frågorna genom att ringa in dina svar och gissa sedan på utslagsfrågan. Skicka in kupongen till: Mälarenergi, Box 14, 721 03 Västerås. Märk kuvertet Nyårstävling. Eller ännu enklare, gå in på malarenergi.se och fyll i tävlingsformuläret direkt på sidan. Du kan också mejla till post@malarenergi.se, döp mejlet till nyårstävling. FRÅGA 1 1 X 2 FRÅGA 2 1 X 2 FRÅGA 3 1 X 2 FRÅGA 4 1 X 2 FRÅGA 5 1 X 2 FRÅGA 6 1 X 2 UTSLAGS- FRÅGA Hur många år tror du dessa sex killar, sammanlagt, har arbetat på Mälarenergi t o m 2010? SVAR Senast 16 januari vill vi ha ditt tävlingsbidrag. 1. 987 GWh X. 1 585 GWh 2. 2 345 GWh gott nytt år önskar Thomas Svensson 1:e driftmästare Namn Adress Mejl Telefon Postadress Mälarenergi Nonstop 4/2010 13
Aros eken satsar helhjärtat på lågenergihus. TEXT: Kristina Grefberg. FOTO: Lasse Fredriksson. Christian Brobeck, VD på Aroseken. För några år sedan tog stift el sen Aroseken i Västerås beslut et att inte leverera annat än lågenergihus där kval itet och miljö har högsta prioritet. Deras nya hus vid Gotö Källa i Barkarö utanför Västerås har dessutom unika nyheter som ytterligare kan minska energiförbrukningen för de blivande husägarna. 14 Mälarenergi Nonstop 4/2010
TEMA Fjärrvärme I Sverige bor vi länge i våra hus. Då måste man också tänka mer långsiktigt när man köper ett nytt hus. Husets läge, storlek och utseende är viktigt, likaså ränteberäkningar. Men en minst lika viktig fråga är hur mycket energi huset kommer att förbruka i framtiden. Det är mycket utseendet som styr husvalet, men omtanken om design och funktion är ju inte mindre i ett lågenergihus. Idag är det självklart att ha koll på hur mycket bränsle bilen drar, men det är inte lika vanligt att vi vet hur mycket vår bostad förbrukar när det gäller värme, varmvatten och hushållsel, säger Christian Brobeck, vd på Aroseken. Christian menar att den här frågan kommer att bli ännu viktigare i framtiden med tanke på stigande energipriser och kraven på minskade koldioxidutsläpp. Oavsett om vi använder pellets, värmepump eller fjärrvärme är förbrukningen konstant och påverkas av våra levnadsmönster. Då gäller det att se till att våra bostäder är byggda för minsta möjliga förbrukning. 70 kilowattimmar per kvadratmeter Arosekens nya område, Gotö Källa i Barkarö utanför Västerås, byggs i passivhusteknik med tjocka väggar, god isolering och till- och frånluft med återvinning. Enligt Boverkets regler får ett nybyggt hus idag inte ha högre energiförbrukning än 110 kwh/m 2, Västerås stad har satt gränsen max 75 kwh/m 2, Aroseken sänker den till cirka 70 kwh/m 2. Vi bygger traditionellt men tillför mer av det positiva, som ökad isolering i väggar, grund och tak. Fönsterytor minskas något, allt för att klara de nya energikrav som ställs. Vi bygger för morgondagens marknad. De här husen blir attraktiva även i framtiden, säger Christian, och jämför med bilar som har stora bränsleslukande motorer. Vem vill köpa en sån bil idag? Idag är det självklart att ha koll på hur mycket bränsle bilen drar, men det är inte lika vanligt att vi vet hur mycket vår bostad förbrukar när det gäller värme, varmvatten och hushållsel. Lågtempererad fjärrvärme från Mälarenergi En stor nyhet i Gotöhusen blir s k lågtempererad fjärrvärme. Tillsammans med Mälarenergi har Aroseken utvecklat en helt ny lösning för fjärrvärmeinstallationen. I traditionell fjärrvärmeindragning lägger man ner isolerade rör som kan ta in 110-gradigt vatten ända in i huset för att där växlas ner till 55 60 grader. På Gotö dras dessa rör bara in till områdets miljöbod. Där växlas vattnet ner till cirka 60 grader för att sedan skickas vidare i ett enklare plaströr som omges av cellplast för att minska värmeförlusten, förklarar Christian. Mälarenergi kommer att äga husens värmeväxlare, villaägaren får ett abonnemang som inkluderar serviceavtal. Enkelt och bekymmersfritt. Händer det något är det bara att ringa så kommer Mälarenergi ut och åtgärdar problemet. Skiss på hur de första energisnåla husen vid Gotö Källa i Barkarö kommer att se ut. Mälarenergi och Aroseken ville gå ytterligare ett steg. Varför inte använda fjärrvärme till mer än värme och varmvatten. De började titta på husets vitvaror. Kan de drivas med fjärrvärme? Bollen var i rullning, en leverantör blev genast intresserad och for s kare på Högskolan i Borlänge och Karlstads universitet har nu ut arbetat en revolutionerande lösning för fjärrvärmedrivna diskmaskiner, tvätt maskiner och torktumlare. De första 20 husen vid Gotö Källa ska förses med tvättmaskin och torktumlare. Rent tekniskt så sätter man in en värmeväxlare i tvättmaskinen och drar in 60-gradigt vatten som värmer upp kallvattnet. Om man vill tvätta i högre temperaturer finns en elpatron för ytterligare uppvärmning. Projektet drivs inom Svensk Fjärrvärmes forskningsprogram Fjärrsyn. Mindre känslig för energiprisökningar För att även minska förbrukningen av hushållsenergi erbjuds LED-belysning i Gotöhusen. I förråden kommer närvarostyrning att installeras. Totalt sett kommer alltså dessa nya hus att bli mycket energisnåla. Men hur mycket mer får husköparen vara beredd att investera? Allt det här betyder cirka 5 8 procents högre investeringskostnad, men sett i ett längre perspektiv så är det en lönsam investering med tanke på de låga energikostnaderna. Som husköpare måste man verkligen långsiktigt sätta sig in i vad det innebär att köpa en ny bostad. De Tvättmaskinen och torktumlaren kommer att vara direktanslutna till fjärrvärmesystemet, vilket minskar maskinernas elförbrukning med 70-80 procent. flesta är nog medvetna om att vi inte kan fortsätta att konsumera så mycket energi som vi gjort hittills. Men ändå tycks inte ett energisnålt boende vara det viktigaste argumentet när man väljer sitt hus. Det här är ett sätt för oss att framtidssäkra boendet, det borde vara intressant för dagens husköpare. Vår ambition är att testa nya saker, att gå ett steg längre och utmana branschen till nytänkande. Oavsett vad det är som driver oss, miljösamvete eller pengar, så kommer konsumenten att se ett positivt resultat när energifakturan kommer varje månad. Husägaren i Gotö blir helt enkelt mindre känslig för framtida energiprisökningar, avslutar Christian Brobeck. Bildmontage Lars Ahlberg. Mälarenergi Nonstop 4/2010 15
Problem med värmen? Krånglar din villavärmeväxlare eller värmeanläggning? Vid första anblicken kan det se komplicerat ut, men vissa saker kan du faktiskt lösa själv. Kvarstår TEXT: Yvonne Busk. FOTO: Lasse Fredriksson. problem et kan Mälarenergi komma och hjälpa dig. Om det är möjligt så lämnas ett fast pris innan arbetet utförs. Och be höver hela växlaren bytas ut kan du få hjälp med det också. Checklista! Säkerhetsventilen släpper ut vatten. Om påfyllningsventilen är stängd, öppna den och stäng den igen för att kontrollera att ventilen är tät. Ljudnivån är hög. Problemet kan vara luft i cirkulationspumpen. Stäng av pumpen med strömbrytaren och lossa försiktigt på den stora skruven på pumpen, då försvinner luften. OBS! Man kan inte avlufta elementen så här. Det är luft i elementen. 1. Höj inomhustemperaturen (på reglercentralen) så att elementen blir riktigt varma. 2. Stäng av cirkulationspumpen och vänta i minst en timme. 3. Avlufta varje element och villavärmeväxlaren (luftningsnipplarna på villavärmeväxlaren ska dras åt för hand). 4. Kontrollera trycket i systemet och justera even tuellt med påfyllningsventilen tills trycket är 1 bar. 5. Starta cirkulationspumpen och återställ inom hus temperaturen på reglercentralen. Eventuellt behöver du upprepa det här ytter ligare en gång. 16 Mälarenergi Nonstop 4/2010 Ingen värme alls. Kolla så att trycket är bra. Om inte, fyll på systemet, kontrollera också att cirkulationspumpen fungerar som den ska. Vattentemperaturen pendlar. Vid samtidig spolning av varmvatten på flera ställen störs den automatiska regleringen. Be därför de andra i hushållet att inte spola varm vatten samtidigt om du t ex duschar. Du kan också installera en tryckstyrd termostatblandare för dusch. Låg vattentemperatur, temperaturpendlingar och oljud. Stäng kallvattenventilen på fjärrvärmecentralen och vrid sedan på varmvattnet i t ex kökskranen. Om det, trots detta, rinner vatten så finns det ett överläckage från kallvatten till varmvatten i någon termostatblandare. Då är det blan daren som ska reno veras eller bytas ut. Det finns inget eller lite varmvatten. Filtret för Mälarenergis inkommande fjärrvärme kan vara igen satt. Om det skulle vara så, ring Mälarenergi så kommer de och hjälper dig. Om det här inte hjälper, kontakta Mälar energi på 021-39 50 50. Vid akuta problem, ring felanmälan på 021-18 19 00.
Susanne vann en Sunnan och två timmars konsultation i hemmet! I förra numret av Nonstop hade Mälarenergi i samarbete med IKEA en tävling. Vi gratulerar Susanne Linde i Arboga som skrev den vinnande motiver ingen till varför hon behöver en Sunnan solcellslampa. Första pris är två timmars konsultation av en energirådgivare från Mälarenergi och en inredare från IKEA som tillsammans kommer att ge Susanne råd om allt från smarta energisparlösningar till möblering och belysning i sitt hem. Ursprungsmärkning av el 2009. I diagrammen visas ursprunget för Mälarenergis sålda el i Sverige under 2009. Ursprunget är uppdelat i förnybara energikällor (vatten, vind, sol, biobränsle), kärnkraft och fossila energikällor (kol, olja, gas, torv). Under varje diagram visas också utsläpp av koldioxid och kärnbränsleavfall per kwh. Här är Susannes vinnande motivering: Solcellslampan gav resultat! Dubbelt upp till de som mest behöver ha t! Nu vill vi bidra ännu mera, energispara genom att själva använda flera! Ytterligare nio personer vinner en Sunnan solcellslampa för sina bidrag. Ulla Nilsson, Kungsör Monica Hörnlund, Köping Peter Hjelmqwist, Västerås Åsa Grönberg, Västerås Maria Borbely, Västerås Rose-Marie Ganebro Kornby, Västerås Helena Sannestedt, Västerås Beatrice Renvaktar Axelsson, Kungsör Valborg Svärd, Västerås Välkommen till IKEA den 19 januari mellan klockan 16 19. Då kan du träffa Mälarenergis energirådgivare och IKEAs inredare i varu huset på Hälla och få tips och råd. UNDER ETT ÅR KAN DU SPARA CIRKA 500 kwh GENOM ATT BYTA UT DE TIO MEST ANVÄNDA GLÖDLAMPORNA MOT LÅGENERGILAMPOR! Bli trygg med ett serviceavtal på din fjärrvärmeanläggning. Med ett serviceavtal är din fjärrvärmeanläggning alltid i topptrim, dessutom minimeras oväntade störningar. Avtalet tecknas på tre år. Varje år ingår ett servicebesök där anläggningen kontrolleras, ett besök som du bokar själv. En timmes arbetstid ingår och du betalar bara för eventuella komponenter som måste bytas. Efter besöket får du en skriftlig rapport. Intressant? Kontakta Kundcenter på 021-39 50 50. Alla som tecknar elavtal får 100 procent vattenkraft. Vattenkraft Så här ser diagrammet ut för dig som tecknat elhandelsavtal som består helt av el från vattenkraft. Vattenkraft 100 % Koldioxid/kWh: 0,0 g Kärnbränsleavfall/kWh: 0,0 mg Bra Miljöval El Har du valt Bra Miljöval El till ditt elhandelsavtal ser mixen ut så här. Vattenkraft 95 % Vindkraft 4 % Deponigas 1 % Solceller 0,0053 % Koldioxid/kWh: 0,0 g Kärnbränsleavfall/kWh: 0,0 mg Resterande försäljning Så här ser det ut för dig som inte valt någon av våra miljöprodukter. Fossilt, inkl torv 51 % Kärnkraft 11 % Förnybara energikällor 38 % Koldioxid/kWh: 195 g Kärnbränsleavfall/kWh: 0,56 mg Från 2009 får alla privatkunder som tecknar elavtal med Mälarenergi 100 procent certifierad el från vattenkraft. Här ingår naturligtvis den el som kommer Mälarenergis 41 vattenkraftstationer i Västmanland och Värmland. I diagrammet Resterande försäljning ingår både den lokala produktionen i kraftvärmeverket samt inköpt el från Nordpool som innehåller den bränsleblandning som finns i Norden. Mälarenergi Nonstop 4/2010 17
vår vardag är en del av din vardag Energikonto Flyttanmälan Avtal Elavtal pernilla jernström kundrådgivare Många bollar i luften. Spindeln i nätet. Ansiktet utåt. Pernillas jobb stämmer in med alla klyschor i jobbannons erna. Efter många år i resebranschen fick Pernilla upp ögonen för Mälarenergi. Nu har hon jobbat här som kundrådgivare sedan 2003, och hon trivs förträffligt. Pernilla tycker att jobbet är flexibelt och variationsrikt, det blir aldrig tråkigt och dagarna går fort. Viktigast för henne är kundkontakten. Ålder: 39 år. Familj: Sambo och två döttrar, fem och åtta år. Bor: I Kvicksund. Utbildning: 3-årigt ekonomiskt gymnasium, olika kurser under tio år inom resebranschen och inom Mälarenergi, bl a som diplomerad kundservicemedarbetare. Fritid: Tränar och umgås med familj och vänner. Ger mig energi: Möten med människor och att pyssla i hemmet. Nästa resmål: Schweiz, har varit au pair i Genève, nu vill jag gärna ta med familjen dit. Dold talang: Kreativ hobbypysslare. 18 Mälarenergi Nonstop 4/2010 Elnät
E- fakturor Autogiro TEXT: Kristina Grefberg FOTO: Lasse Fredriksson Mina Sidor Priser Pernilla har många bollar i luften. Vad gör du som kundrådgivare hos Mälarenergi? Vi är 25 personer på Kundcenter, varav 16 rådgivare som turas om att svara i telefon och att sköta kundfrågor via webb och mejl samt andra administrativa uppgifter som hör till kundserviceområdet. Varje månad tar vi emot cirka 7 000 telefonsamtal och runt 700 mejl. Vilka är de viktigaste egenskaperna man bör ha? Man måste ha tålamod, vara stresstålig och flexibel och gilla att lösa problem. Serviceinriktad, helt enkelt. Sen är det ju också viktigt att kunna engelska. Vad är det kunderna frågar om? Det är frågor som rör alla våra produkter el, fjärrvärme, stadsnät, vatten och avlopp. Det kan handla om priser och avtal, beställning av fjärrvärmeväxlare och serviceavtal. Andra vill veta vad vi gör vid en uppgrävd gata. Det är nya frågor i varje samtal. Många ringer förstås och vill ha hjälp med att teckna elavtal. Då berättar vi vilka alternativ som finns så att kunden själv kan välja det som passar bäst. På kundcenter tar vi också emot flyttanmälan. Det är jätteviktigt att våra kunder i god tid meddelar när de ska flytta och vart så att de inte råkar ut för att få betala någon annans elräkning. Får ni många frågor kring fakturan? Inte numera, faktiskt. Sedan vi införde månadsvis avläsning har frågorna kring fakturan minskat dramatiskt. Mina Sidor på webben har också gjort att kunderna nu har koll på sin förbrukning, ser sina fakturor och sina avtal själva. Det gör att samtalen blir färre. Däremot ringer en del om betalningen av fakturan. I vintras när det var kallt så länge blev elkostnaderna väldigt höga och många hade nog inte räknat med det i januari och februari. Nu försöker vi rekommendera kunderna att skaffa ett Energikonto som innebär att man kan jämna ut betalningarna över året. Det är något som vi kan hjälpa kunderna med härifrån. Är det många som ringer och vill prata om sin energiförbrukning? Ja, ibland. När kunder ringer och berättar om att elkostnaden dragit iväg brukar jag ställa frågor om de gjort förändringar hemma den sista tiden, t ex skaffat flera datorer, TV-apparater, installerat golvvärme, om de har något el-element står på någonstans, t ex i ett förråd eller garage o s v. Ibland föreslår jag att de ska låna en energimätare av oss och själva mäta hur mycket el olika prylar drar, det är uppskattat. Minns du något speciellt telefonsamtal? En äldre dam ringde till min kollega och sa att det tjöt så hemskt sedan man installerat Stadsnät hemma hos henne. Vi kollade med personalen på Mälarenergi Stadsnät, de stod som frågetecken! Damen ringde igen dagen efter och sa att det fortfarande tjöt, så de åkte hem till henne. Det visade sig att det var brandvarnaren som lät. Stadsnätskillarna hjälpte henne förstås att byta batteri så det blev tyst. När är det bäst att ringa för att slippa telefonköer? Vi har mycket korta väntetider, oftast inga alls. Men just när fakturorna skickas ut blir många kunder påminda om olika frågor som de har till oss. Så ett tips är att inte ringa precis när fakturan kommit. Får ni någon uppskattning eller är det mest sura kunder som ringer? Det är väldigt sällan som någon är otrevlig och arg. De flesta är jättetrevliga att prata med. Vi får ofta beröm för att vi är kunniga, vänliga och förklarar saker tydligt, det är så roligt. Det händer också att vi får brev, blommor och fikabröd av våra kunder! Är det något nytt på gång? Vi ska börja chatta med kunderna! Redan nu har vi börjat testa det, men efter årsskiftet ska vi vara igång och kunna svara on-line på kundens frågor via webben, det ska bli jättekul! Stadsnät avläs- Mätarningar Fjärrvärmeservice Fakturafrågor saker Lån av energimätare Tryck- Vatten och avlopp Fjärrvärme Mälarenergi Nonstop 4/2010 19
Köpa en ny fjärr värmeväxlare? Investera i en stadsnätsanslutning?