Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag 1. Vilka är de olika skedena i regeringsbildningen, och när avgår statsrådet (regeringen)? Regeringen bildas alltid efter riksdagsvalen. Efter riksdagsvalen förhandlar olika riksdagsgrupper om regeringssamarbete och program samt fördelningen av ministersportföljer. Riksdagens största parti har en central roll i förhandlingarna. Riksdagen väljer statsministern (premiärministern) som utnämns av presidenten. Presidenten utnämner de övriga ministrarna enligt statsministerns proposition. I ett riktigt bra svar förklaras hur valprocessen går till i riksdagen då statsministerns väljs. Enligt parlamentarismens principer avgår regeringen efter parlamentsval eller efter att regeringen har fått ett misstroendevotum från parlamentet. Presidenten gör ett förslag av statsminister på basis av de diskussioner som har försiggått i riksdagen. Regeringen presenterar sitt program inför riksdagen och om riksdagen godkänner programmet får regeringen riksdagens förtroende. Då kan regeringen bli verksam. Efter riksdagsvalen lägger statsministern fram en anmälan om avsked till presidenten. Presidenten godkänner alltid anmälan, men ber regeringen att fortsätta som verksamt ministär ända tills en ny regering har formats. Statsministerns avgång betyder alltid hela regeringens avgång. Regeringen kan också själv av någon anledning fråga om förtroende (och i princip ta den risken att regeringen faller). Regeringen kan även avgå på grund av inre oenighet. Presidenten utnämner statsministern och på förslag av statsministern de övriga ministrarna. 2. Hur försöker man i samhället främja fri informationsförmedling, och vilka faktorer kan begränsa fullföljandet av denna strävan? Utgångspunkt är tryckfriheten (grundlagen) som dock begränsas i lag. Begränsningar av tryckfriheten är bland annat integritetsskyddet, ärekränkning och hemfriden. Medias bindningar till ägare, finansiärer, annonsörer och prenumeranter. Internets ökade betydelse kan diskuteras. Journalistens källskydd.
3. Arbetskraftsfrågan Diagrammet bör avläsas. Förankring till den ekonomiska utvecklingen under tidsperioden. Begreppen struktur, konjunktur och säsongarbetslöshet bör diskuteras. Orsakerna till att människorna kom att bli utanför arbetskraften såsom studier, förtidspensionering. Arbetskraften har ökat under 2000-talet p.g.a. högre pensionsålder och invandring. 4. Hur kan ett affärsföretag förbättra sin lönsamhet? Det gällde att förstå begreppet lönsamhet, som helt konkret betyder att företagets inkomster är större än utgifterna. Affärsföretaget förminskar sina produktionskostnader genom att avskeda arbetskraft eller genom att skära ner andra kostnader. Affärsvinsten kan öka ifall man höjer på priset på produkter och tjänster eller genom att öka försäljningen. I ett riktigt bra kunde man också ta upp följande saker: Produktiviteten kan förbättras genom investeringar i: a) ny teknologi b) produktutveckling c) utbildning av personal. Arbetskraftskostnader kan förminskas genom att rationalisera och externalisera. Produktions- och försäljningskostnader kan förminskas med billigare material, råvaror, affärsutrymmen och distribution samt med större produktionspartier. Inkomsterna kan ökas genom att man höjer priset på varor och tjänster i förhållande till kostnaderna. Dessutom kunde man fundera i svaret hur globaliseringen påverkar affärsföretagets lönsamhet. Utlokalisering av produktionen till länder med lägre kostnader. Användandet av underleverantörer för att möta tillfälliga efterfrågetoppar. 5. Hur fördelas arvet efter Görans död och vidare efter Irmelis död? Avvittring först. Irmeli behöver inte betala utjämning. Därefter skifte.
Görans förmögenhet på 200 000 euro går till Katja. När Irmeli dör fördelas hennes egendom i tre lika stora delar åt Lars, Peter och Katja (400 000:3). Viktigt att terminologin är korrekt. 6. Vilka rättskydd har medborgare som anser att myndigheterna har handlat fel eller rätt emot deras rättigheter? Rättsäkerhetssaker: rättelseyrkande, förvaltningsklagan, -besvär eller kommunalbesvär. Vilka förutsättningar och vem som kan använda dessa medel. Besvärsmyndigheterna: förvaltningsdomstolen, möjligtvis högsta förvaltningsdomstolen, rättskanslern och riksdagens justitieombudsman. Medborgaren har, under vissa förutsättningar, en rätt att klaga till EG:s domstol (EGdomstolen bytte namn till EU-domstolen efter att Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009). EU-ombudsmannen. Europadomstolen när det gäller mänskliga rättigheter. 7. Val om EU-medlemskap år 1994 a) De som var för medlemskap hade en klar majoritet. I syd var stödet större än i nord. Kärnområdet för medlemskapet fanns i Nyland, Tavastland och Åboland med de största städerna. Tjänstemän i ledande positioner gav det starkaste stödet medan jordbrukare motsatte sig starkast medlemskapet. SDP och Samlingspartiet var för medlemskapet, medan Centern och Vänsterförbundet var emot. En liten majoritet i det Gröna partiet var för medlemskap. b) De regionala skillnaderna kunde förklaras så att jordbrukarna (varav många röstade på Centern) var rädda att förlora sina subsidier eller att få mindre understöd på grund av EU:s jordbrukspolitik.
I städerna i söder fanns de som hade ledande positioner och som var företagare (Samlingspartiet) samt de som jobbade inom industrin (SDP) som var för medlemskap. Dessa grupper såg EU:s marknad som en möjlighet (större marknader och arbetskraftens rörlighet o.s.v.). Vänsterförbundet var väldigt kritisk till EU-medlemskapet, eftersom EU ansågs främja marknadsliberalism. De som var för EU tyckte bl.a. att matpriserna skulle sjunka, medan de som var emot kunde tycka att beslutsfattandet gjordes i Bryssel. Även andra orsaker kunde tas upp i svaret, bl.a. säkerhetspolitiska aspekter eller rädslan av att förlora självständighet. Argument för medlemskap: ekonomin, marknaderna, säkerhetspolitiken, mindre gränsformaliteter, referensgrupp. Argument mot: minskad självständighet, problem för jordbruket. 8. Vilka möjligheter erbjuder Europeiska unionens system och program skolelever och studerande? Olika läroverks samarbete och hur detta fungerar i praktiken: elevers och studerandenas skolbesök, studerandeutbyte samt studier o. a. dyl. utomlands. Exempel på något utbytesprogram. I ett riktigt gott svar förklarade man noggrannare om något utbytesprogram (t.ex. Comenius). Det finns också andra former av samarbete som Europeiska ungdomsprogrammet och Euroscola. Ungdomarna ses som framtidens tillgång i EU. Därför satsas det mycket resurser på deras utbildningsmöjligheter. Målet med de olika organisationerna och programmen är att odla den europeiska identiteten och att skapa en grund för arbetskraftens rörlighet i framtiden. Bolognaprocessen. Syfte att skapa en ge gemensam arbetsmarknad samt ökad rörlighet. 9. Finlands säkerhetspolitik: Nato a) Begreppen säkerhet, militär alliansfrihet och krisförvaltning. Definition av begreppen som Lapintie och Nylander använder.
Nylander: Säkerhet handlar om gemensamt ansvar och deltagande i operationer med andra mot gemensamma hot. Natos betydelse har vuxit i internationella krishanteringsfall. Därför borde Finland förstärka sitt samarbete med Nato. Nylander är antagligen för ett Nato-medlemskap. Lapintie: Motsätter sig samarbetet och betonar Natos betydelse som en militärallians samt menar att ett deltagande i snabbinsatsstyrkorna vore ett beredande för ett kommande medlemskap. För säkerhet och krishantering är FN den viktigaste aktören, vars roll Finland borde stöda. b) Snävt och ett brett perspektiv på vad säkerhet innebär. Finlands närområden har varit militärt stabila. Efter att Sovjetunionen splittrades var Ryssland svagt under 1990-talet. Under Putins tid: Å ena sidan främjat säkerheten. Å andra sidan kan man uppleva att Rysslands förstärkning har gjort landet till ett hot. Bredare perspektivet på säkerhet: t.ex. organiserad brottslighet, terrorism, miljökatastrofer och pandemier samt Finlands inre säkerhetshot (skolskjutningarna är ett exempel). I Finland fäster man allt större uppmärksamhet vid kriser som finns utanför Europa, eftersom de kan utlösa okontrollerade migrationsrörelser och hota finländarnas säkerhet. Även andra hot än militära bör behandlas. c) Hur är det med för- och nackdelar gällande ett Natomedlemskap: Fördelar (exempel): Säkerhetssamarbetet med Nato skulle underlättas. Finland skulle också kunna delta i Natos gemensamma beslutsfattande. De flesta EU-länder är Nato-medlemmar och EU:s försvar har ett starkt samband till Natos strukturer. Gemensamma säkerhetsgarantier vore en förstärkning till Finlands försvar. Upprätthållandet av ett självständigt försvar blir hela tiden dyrare.
Nackdelar: Förhållandet till Ryssland kunde försämras. Ryssland skulle inte förhålla sig positiv till att Nato expanderar vid landets gränser. Finland skulle också vara tvunget att försvara andra Nato-länder. Finland skulle vara tvunget delta mera i Nato-samarbetet. Det skulle kunna hända att Finland skulle dras med i internationella konflikter. Välmotiverade synpunkter för och emot. Rysslands inställning. +10. De ekonomiska relationerna mellan Förenta staterna och Kina a) Revalvering = höja valutans värde i förhållande till andra valutor. Handelsunderskott = värdet av exporten av varor mindre än värdet av importen. b) Bush: om Kina skulle revalvera sin valuta skulle USA:s handelsunderskott med Kina åtgärdas. Jeffrey: revalveringen skulle inte påverka saken nämnvärt, eftersom amerikanerna konsumerar för mycket. Bush tanke baserar på att om yuanens värde blir dyrare för amerikanerna minskar importen av kinesiska varor till USA. När dollarn blir billigare för kineserna ökar exporten från USA till Kina (och i det avseendet får USA mera dollar för sin export av olika varor till Kina). När kinesiska varor blir dyrare (på grund av revalveringen) skulle amerikanare köpa inhemska produkter. Jeffreys tanke baserar sig på att USA:s handelsunderskott inte endast beror på handelsunderskottet med Kina, utan också på det att amerikanare konsumerar för mycket importvaror, vilket leder till överskuldsättning som i sin tur hämmar den ekonomiska tillväxten. c) Kamp om ekonomiskt ledarskap. Finanskrisen 2008. Ökad arbetslöshet i USA. Den amerikanska ekonomin minskade. Påverkade världsekonomin och Kina, där den minskade efterfrågan gjorde den ekonomiska tillväxten långsammare och försvårade sysselsättningen. Stora underskott i USA gällande statsfinanserna.
Ökad protektionism. I citaten: under åren 2006-2007 var USA:s handelsunderskott med Kina stort och det växte. USA:s och särskilt Kinas ekonomier har vuxit under de senaste åren: I Kina på grund av den starka exporten. I USA på grund av den konsumtion som överskuldsätter hushållen. Kina har placerat överskottet från bytesbalansen i USA och har på det viset finansierat amerikanska offentliga och privata sektorns tillväxt. I båda länderna har man försökt investera i den offentliga sektorn så att efterfrågan skulle öka och så att en ekonomisk tillväxt skulle tillta. Källa: Abitreenits sidor på YLE (på finska): http://abitreenit.yle.fi/yokokeet/yhteiskuntaoppi/kevat_2009/kysymysarkisto/3110, 21.12.2010. Vetamix 2012.