Sveriges universitetslärarförbund / Box 1227 / 111 82 Stockholm tel: 08-505 836 00/fax: 08-505 836 01 / e-post: kansli@sulf.se SULF:S DOKTORANDHANDBOK Doktoranderna frågar SULF svarar /Sveriges universitetslärarförbund
Innehållsförteckning Doktoranders rättigheter 2 Kunskap är makt - ditt medlemskap i SULF 3 Om svensk arbetsmarknad 7 Hur blir man doktorand? 11 Licentiatexamen 15 Anställd som doktorand 17 Utbildningsbidrag 23 Institutionstjänstgöring 27 Finansiering med stipendier eller studiemedel 31 Handledning 35 Individuell studieplan 41 Semester 45 Föräldraledighet för doktorander 49 Har doktorander rätt till a-kassa? 55 Utländska doktorander och svenska socialförsäkringar 63 Postdok - vad väntar efter disputationen? 69 Doktoranders rättigheter Jag tror att för många doktorander är tiden som doktorand tvära kast mellan himmel och helvete. Det är fantastiskt att få ägna så pass mycket tid åt något man är intresserad av. Att få fördjupa sig och öka sin kunskap. Men det kan också vara svårt att sätta gränser, förhålla sig till handledare och komma ihåg att det finns ett liv utanför avhandlingen. Inte bara efter avhandlingen. Det har under de senare åren kommit flera rapporter som visar att många doktorander upplever stor stress, att de mår psykiskt dålig av sitt arbete och detta är också en av förklaringarna till att så pass många hoppar av sin forskarutbildning. Doktorandtiden ser också olika ut för olika personer. Vi är olika som individer, vi har olika livssituationer och vi har olika erfarenheter med oss in i forskarstudierna och avhandlingsarbetet. Dessutom ser vår arbetsmiljö olika ut. Detta är kanske självklart, men det kan vara bra att ha i bakhuvudet. Vad som också är bra att komma ihåg är att vi som doktorander faktiskt omfattas av t ex arbetsmiljölagar och semesterregler. Vi har, precis som alla andra anställda, rättigheter under vår tid som doktorander. Ett medlemskap i SULF är en god investering. SULF hjälper dig inte bara att hålla koll på vad som gäller utan arbetar också för att förbättra villkoren för alla doktorander. Fackets styrka är dess storlek. För att kunna vara en stark röst och utöva påverkningsarbete behöver både du och jag och alla våra andra doktorandkollegor ta steget och bli medlemmar. Veronica Ekström Ordförande i Sveriges doktorandförening Resurser 73 Sveriges Doktorandförening (SDF) är SULF:s doktorandsektion SDF har ca 3.300 medlemmar och är en av de sektioner inom SULF som växer snabbast. Vi ordnar doktoranddagar, informationsdagar för forskarstuderande och doktorandutbildning med mera. SULF:s doktorandsektion har en egen styrelse som speciellt bevakar doktorandernas intressen inom organisationen. SDF har också en egen webbplats, sulf.se/sdf och ger ut nyhetsbrev. 1 SULF:s doktorandhandbok -SULF april 2012 2
Kunskap är makt - ditt medlemskap i SULF SULF i korthet Sveriges universitetslärarförbund (SULF) är det Sacoförbund som tillvaratar universitetslärarnas, forskarnas och doktorandernas fackliga och professionella intressen. Vi förhandlar, informerar, debatterar och påverkar utformningen av högre utbildning och forskning. Vi har förmånen att representera Sveriges mest välutbildade och kreativa medlemmar. De är kunniga och djupt engagerade inte bara inom sina vetenskapliga ämnen utan även i studenternas förkovran och utveckling under utbildningen. Det är våra medlemmar som bryter ny mark inom forskningen och tillhandahåller högkvalitativ utbildning för framtidens akademiker. SULF är stolt över att få representera Sveriges universitetslärare. Våra visioner för framtiden grundas på övertygelsen att forskning och högre utbildning av god kvalitet är av avgörande betydelse för utvecklingen av ny kunskap och spridningen av denna kunskap till samhället i övrigt. Kunskap främjar demokrati, samhällsutveckling och ekonomisk tillväxt i ett längre och bredare perspektiv. Exempel på frågor SULF driver Doktorander ska erbjudas anställning i anslutning till antagningen till forskarutbildning. Studiemedel och stipendier ska inte användas som studiefinansiering för doktorander. Det ska finnas fler kvinnor på högre tjänster och i beslutande organ. Ökade resurser för högre kvalitet i forskning, undervisning och forskarhandledning. Förbättrade villkor för doktorander vad gäller handledning, arbetsplats och övriga resurser. Doktoranders lön ska ligga på en nivå som svarar mot kompetens, arbetsinsatser och framsteg i forskarutbildningen. Att information om forskarutbildningens innehåll sprids så att doktorsexamens meritvärde på arbetsmarknaden ökar. Trygga och förutsägbara karriärvägar för nydisputerade och yngre forskare. 4
En ökad betoning av de individuella studieplanerna. Att doktorandernas tjänstgöring i form av undervisning och administration regleras i ett arbetstidsavtal. Doktorander ska ha samma goda arbetsmiljö som övriga anställda. Att möjligheterna att delta i det internationella forskarutbytet förbättras. Sveriges doktorandförening, SDF SDF är en sektion inom SULF som ägnar sig uteslutande åt förbättrade villkor för doktorander både vad gäller anställnings- och lönevillkor, handledning och övriga resurser för utbildningen, sociala villkor och karriärmöjligheter. SULF:s doktorandsektion har en egen styrelse som speciellt bevakar doktorandernas intressen inom organisationen och samarbetar med andra doktorandorganisationer utanför SULF. SDF har också en egen webbplats, sulf.se/sdf. Medlemskapets förmåner Genom ditt medlemskap i SULF får du tillgång till den kunskap du behöver för att orientera dig i högskolevärldens djungel av lagar och förordningar. Bättre villkor: Genom fackliga kollektivavtal får du bland annat mer semester, högre ersättning vid föräldraledighet, komplettering av a-kasseersättningen och tjänste-/ avtalspension. Ju fler medlemmar vi är, desto bättre villkor kan vi förhandla fram. Stöd och råd: Regelsystemen inom högskolan är ibland svåra att orientera sig i och även skickliga och framgångsrika doktorander kan behöva stöd och råd. Du kan genom ditt medlemskap få juridisk hjälp utan extra kostnad. Inflytande: Genom din lokala SULF-förening kan du påverka vilka synpunkter facket för fram kring professionsfrågor, till exempel utformning av karriärvägar för universitetslärare. SULF värnar din trygghet och den akademiska friheten. Fler förmåner: Som medlem får du tillgång till våra medlemsförmåner, inklusive lönestatistik, förmånliga försäkringar och tidningsprenumerationer samt informativa sammanställningar av regelverken kring postdok, forskarutbildning och föräldraledighet. Du får dessutom tidningen Universitetsläraren (20 nr/år), elektroniska nyhetsbrev och facklig service utomlands. SULF:s medlemsjour SULF-medlemskapet innebär också möjlighet till rådgivning och hjälp när du behöver det. Genom SULF:s medlemsjour kan du ställa dina frågor direkt till en av förbundets ombudsmän. Jouren är öppen varje vardag mellan 9-11 och 13-15. Vill du vara medlem i ditt examensförbund också? SULF har dubbelanslutningsavtal med de allra flesta Sacoförbund. Det gör att du kan vara fullvärdig medlem i SULF och ditt examensförbund till ingen eller ringa merkostnad. I vissa fall innebär dubbelanslutning till och med sänkt avgift. Läs mer på: www.sulf.se/dubbelanslutning SULF nära dig SULF har lokala föreningar på de flesta lärosäten och dessutom lokala ombudsmän nära dig i Lund, Göteborg, Linköping, Stockholm, Uppsala och Umeå. SULF:s medlemsjour Ring 08-505 836 00 vid frågor eller problem! 5 6
Om svensk arbetsmarknad I Sverige är arbetsmarknaden uppbyggd av avtal som arbetsgivarnas och de anställdas organisationer förhandlat fram. I många andra länder är det istället lagar som reglerar arbetsmarknaden. I Sverige finns det exempelvis inga lagar som reglerar de anställdas lön. Regleringen görs i stället av frivilliga kollektivavtal och förhandlingar mellan fackföreningar som är de anställdas organisationer och arbetsgivarnas organisationer. Det finns dock viss grundläggande lagstiftning inom området arbetsmarknad, bland annat kring anställningsskydd och diskriminiering. Lön och villkor regleras i kollektivavtal De avtal som arbetsmarknadens parter kommer överens om kalllas kollektivavtal. Kollektivavtalen reglerar lön och arbetsförhållanden såsom rätten till semester, arbetstid, rätt till ledighet, försäkringar etcetera. Lönen vid anställningstillfället måste du som individ själv förhandla om. Kollektivavtal är juridiskt bindande och gäller därmed för alla medlemmar i respektive organisation. Även den som inte är medlem i en facklig organisation omfattas av kollektivavtal om arbetsgivaren har ett sådant. Ungefär 90 procent av alla anställda i Sverige omfattas av ett kollektivavtal. Vad händer när arbetstagare och arbetsgivare inte är överens? Parterna som skrivit under kollektivavtalet är också ansvariga för att det följs. Om arbetstagare och arbetsgivare blir oeniga om tolkningen av ett avtal eller lagstiftning som reglerar arbetsvillkoren så blir det en tvisteförhandling mellan arbetsmarknadens parter. Ytterst är det Arbetsdomstolen som avgör, det är en specialdomstol med uppgift att pröva arbetsrättsliga tvister. Om arbetsmarknadens parter genom förhandlingar inte kan bli överens om att ingå ett kollektivavtal kan staten utse medlare. Stridsåtgärder som blockad, bojkott, strejk och lockout (arbetsgivarnas motsvarighet till strejk) får bara användas när det inte finns något kollektivavtal och används för att sätta press på motparten. Sådana stridsåtgärder är i en internationell jämförelse relativt ovanliga i Sverige. Arbetstagare i strejk har inte rätt till någon arbetslöshetsersättning. När det är strejk stödjer de fackliga organisa- 8
tionerna istället sina medlemmar ekonomiskt. Samverkan för utveckling Inom högskolesektorn präglas partsarbetet av avtalet Samverkan för utveckling. Målet är att samverkan mellan parterna ska vara grunden i det lokala utvecklingsarbetet, både i vardagsfrågor som i den långsiktiga utvecklingen. Samverkan bygger på att det finns grundläggande gemensamma intressen kring verksamheten och utvecklas mellan ledningen, de anställda och deras fackliga organisationer. Samverkanstanken styrs av begrepp som delaktighet, decentralisering, delegering och gemensamt intresse samt förutsätter en tydlig ansvarsfördelning. Kollektivavtalen gör arbetsmarknaden mer flexibel Fördelen med att använda kollektivavtal är att det blir mer flexibelt än med en detaljerad lagstiftning. Kollektivavtalen går att anpassa för olika branscher och de är lättare att förändra än lagstiftning. Företag kan genom att skriva under ett kollektivavtal oftast undvika att drabbas av stridsåtgärder som exempelvis strejk och arbetsmarknaden blir mer stabil. Modellen kräver att arbetsmarknadens parter tar ett stort ansvar för att förhandla fram och att följa avtalen. Arbetsgivarorganisationerna och de fackliga organisationerna är därför inte endast intresseorganisationer. De tar också ett stort ansvar för samhället. Det är viktigt att organisationerna har många medlemmar så att de faktiskt företräder de grupper de säger sig företräda. I Sverige är cirka 70 procent av arbetstagarna medlemmar i fackliga organisationer. Exempel på kollektivavtal inom statliga området Löneavtal (RALS 2010-T) I RALS-T slås fast att din lön ska bestämmas utifrån sakliga grunder såsom ansvar, arbetsuppgifternas svårighetsgrad och övriga krav som är förenade med arbetsuppgifterna, samt arbetstagarens skicklighet och resultat i förhållande till verksamhetsmålen. Allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA-T) I ALFA-T finns din rätt till tjänstledighet, till fler semesterdagar än 25 och många andra förmåner. Pensionsavtal (PA 03) I PA 03 finns din rätt till tjänstepension. Trygghetsavtalet I Trygghetsavtalet finns din rätt till komplettering av a- kassan i det fall du skulle bli arbetslös. Exempel på lokala avtal som skiljer sig åt mellan lärosäten Arbetstidsavtal för lärare Innehåller reglering för universitetslärares arbetstid, semester, övertid, mm Avtal om doktorand- och amanuenslöner Innehåller lägstalöner för doktorander och amanuenser (kallas i dagligt tal doktorandstegar). Avtal om föräldrapenning Innehåller förändringar i förhållande till regleringen om föräldrapenning i ALFA-T. 9 10
Hur blir man doktorand? För att bli antagen till forskarutbildning krävs att du uppfyller både kraven för grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som högskolan har föreskrivit. Det krävs också att du bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att klara utbildningen. Godtagbara villkor i forskarutbildningen Det är det enskilda universitetet eller högskolan som fattar beslut om vem och hur många som antas till forskarutbildningen. Lärosätet får dock inte anta fler doktorander till forskarutbildningen än att högskolan kan erbjuda handledning och godtagbara studievillkor till var och en av dem. Utöver detta krävs att högskolan säkerställt att studiefinansiering finns för var och en. Beslut om antagning Det är vanligtvis, men inte alltid, fakultetsnämnden som fattar beslut om antagning till forskarutbildning. Kontakta ditt lärosäte för mer information om antagning hos er. Studiefinansiering Till forskarutbildning får bara sökande antas som anställs som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag för doktorander. Men det finns möjlighet för högskolan att anta sökande som har någon annan form av studiefinansiering. För att detta ska vara möjligt krävs dock att högskolan bedömer att finansieringen kan säkras under hela utbildningen och att den sökande kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom åtta år om man antagits för att avlägga doktorsexamen och fyra år om man antagits för att avlägga licentiatexamen. Med annan finansiering menas allt som inte är doktorandtjänst och utbildningsbidrag, inklusive stipendiefinansiering och anställning utanför lärosätet. Vid antagning av doktorander med så kallad annan finansiering måste ofta finansieringen bedömas särskilt för varje enskilt fall Grundläggande och särskild behörighet Vid antagningen till forskarutbildning krävs både att du uppfyller kraven för grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som högskolan kan ha föreskrivit. Grundläggande behörighet innebär avlagd examen på avancerad nivå, eller slutförda kursfordringar om minst 240 högskolepoäng. 12
varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå eller motsvarande utländsk utbildning eller motsvarande kvalifikationer. Den särskilda behörigheten fastställs för varje ämne av fakultetsnämnden och anger till exempel hur många poäng den sökande måste ha i det aktuella ämnet. Kraven skall vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Oftast gäller kraven kunskaper från högskoleutbildning men krav på särskild yrkeserfarenhet kan också förekomma. Omfattas ditt lärosäte av högskoleförordningen? Högskoleförordningens regler gäller inte för icke-statliga lärosäten exempelvis Handelshögskolan Stockholm, Sofiahemmets högskola, Röda korsets högskola, Ersta sköndals högskola samt Chalmers Vid dessa lärosäten kan därför regler och villkor avvika. För Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Försvarshögskolan finns dessutom särskilda regleringar i förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet respektive förordningen för Försvarshögskolan Kontakta respektive lärosäte för mer information. 13 14
Licentiatexamen Licentiatexamen infördes 2002 som en möjlig examen på forskarnivå. Att antas till licentiatexamen innebär att du garanteras finansiering för enbart två års studier på heltid. Regler för antagning Antagning till licentiatexamen sker enligt samma regler som antagning till forskarutbildning som leder till doktorsexamen. Se avsnittet Hur blir man doktorand på sidan 12 för mer information. Avsikten med licentiatexamen Innan 2002 förekom licentiatexamen endast på vissa lärosätens fakulteter som en möjlig mellanexamen på vägen till doktorsexamen. När den infördes som en separat examen 2002 var avsikten inte att formalisera en mellanexamen inför doktorsexamen utan att möjliggöra antagning till en tvåårig forskarutbildning. Förhoppningen var att detta skulle göra det möjligt för redan yrkesverksamma att vidareutbilda sig. Finansiering Finansiering av licentiatexamen följer samma regler som övrig finansiering av forskarutbildning och lärosätet har på motsvarande sätt ansvar för att säkerställa att finansiering finns innan antagning. Då avsikten med licentiatexamen var att möjliggöra för yrkesverksamma att genomgå en kortare forskarutbildning så var förhoppningen att den yrkesverksammas arbetsgivare ska stå för finansieringen och att i de fall det saknas möjlighet att finansiera fyra års forskarutbildning så erbjuder licentiatexamen ett intressant alternativ. Missbruk missvisande löften om tvåstegsantagning Ett problem med licentiatexamen är dock att det förekommer att handledare, som ej kan säkerställa de fyra års finansiering som krävs för antagning till doktorsexamen, förespeglar de sökande till forskarutbildningen att en antagning i två steg är möjlig, där licentiatexamen skulle utgöra ett första steg. Det finns inga garantier för den som antas till licentiatexamen kommer få fortsätta till doktorsexamen. I de fall din målexamen är en doktorsexamen är det viktigt att du antas till doktorsexamen direkt. 16
Anställd som doktorand Högskoleförordningen föreskriver att forskarstuderande i första hand ska anställas som doktorander eller få utbildningsbidrag som senare omvandlas till doktorandanställning. En anställning innebär alltid större trygghet för dig som individ än övriga finansieringsformer, inklusive utbildningsbidrag. Allmänt Högskolor får enligt högskoleförordningen ha särskilda tidsbegränsade anställningar för doktorander för att doktoranderna ska genomföra sin forskarutbildning. Förordningen föreskriver att anställningarna ska avse arbete på heltid. Tjänster och anställningar I dagligt tal används ofta beteckningen doktorandtjänst. I högskoleförordning och andra förordningar/kollektivavtal är dock numera begreppet tjänst numera ersatt av begreppet anställning. Arbetsuppgifter Den som är anställd som doktorand ska främst ägna sig åt sin egen forskarutbildning. Högskolan får dock bestämma att institutiontjänstgöring ingår i anställningen i form av exempelvis undervisning, forskning eller administration. Sådant arbete får, innan doktorsexamen har avlagts, inte omfatta mer än 20 procent av full arbetstid. Om du har institutionstjänstgöring är det viktigt att det framgår av din individuella studieplan och att du får förlängning i motsvarande grad. Anställning Bara den som antas eller redan har antagits till en forskarutbildning vid en högskola får anställas som doktorand. Urval till en anställning som doktorand ska göras med avseende på förmågan att tillgodogöra sig forskarutbildningen. Det går inte att överklaga en doktorandanställning till skillnad från andra statliga anställningar. Anställningsform Anställning som doktorand är en tidsbegränsad anställning med grund i högskoleförordningen. Tidsbegränsade anställningar kan formuleras antingen så att de gäller från ett visst datum till ett annat datum eller som att anställningen gäller tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt. I det senare fallet 18
är det möjligt för både arbetsgivare och anställd att under vissa förutsättningar avsluta anställningen innan tiden är slut och det är denna form som högskolan ska använda vid anställning som doktorand. Den första anställningen som doktorand får gälla högst ett år och anställningen får därefter förnyas med högst två år i taget. Högskolan får dock inte använda tidsbegränsningsgrunden för längre tid än ett år efter avlagd doktorsexamen. Anställningens längd Du får vara anställd som doktorand under sammanlagt högst fem år. Den sammanlagda anställningstiden får dock inte vara längre än vad som motsvarar forskarutbildning på heltid under fyra år vid antagning för doktorsexamen och två år vid antagning till licentiatexamen. Från dessa tider ska avräkning göras för den studietid då doktoranden inte har varit anställd som doktorand. För att detta ska vara möjligt krävs att det finns särskilda skäl. Till särskilda skäl räknas ledighet på grund av sjukdom, föräldraledighet, tjänstgöring inom totalförsvaret eller förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer/studentorganisationer. För doktorander antagna före 1 april 1998 finns särskilda regler. Förlängning av doktorandtjänst Du kan få förlängning av din doktorandtjänst på grund av sjukdom, tjänstgöring inom totalförsvaret eller förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller vid föräldraledighet. Om du är tjänstledig av andra orsaker kan du inte vara säker på att få din doktorandtjänst förlängd. Utöver detta kan du få förlängning av din doktorandtjänst om det finns särskilda skäl. Vad som utgör särskilda skäl kan variera men exempelvis handledledarproblem som negativt påverkat avhandlingsarbetet bör betraktas som särskilda skäl. Uppsägning av anställning Det är möjligt att bli uppsagd eller att själv säga upp sig från sin doktorandanställning. Högskolan kan, i sällsynta fall, säga upp din anställning som doktorand innan du slutfört dina fyra heltidsstudieår. Det är ytterst ovanligt att detta sker, men det kan ske med hänvisning till bristande finansiering eller grav misskötsamhet. De flesta högskolor tar dock ett stort ansvar för att doktoranden får fortsätta fram till fyra heltidsstudieår. Uppsägningstid Som statligt anställd doktorand omfattas du av samma regler som övrigt statliga anställda vad avser uppsägningstid. Det innebär att du som kortast har en månads uppsägningstid (både ifall du vill säga upp dig själv eller om arbetsgivaren skulle behöva säga upp dig). Uppsägningstiden regleras i kollektivavtalet ALFA-T (Allmänt löne-och förmånsavtal) och baseras på din anställningstid. sägning eller om nytt förordnande inte förlängs (läs vidare under avsnittet Har doktorander rätt till a-kassa? på sidan 55.) Kollektivavtal för dig Som statligt anställd doktorand omfattas du av ALFA-T, PA 03 och andra kollektivavtal. ALFA-T ger dig bland annat rätt till längre semester, traktamente, ersättning för sjukvårdskostnader, föräldrapenningtillägg, med mera. PA03 ger dig rätt till tjänstepension. Lön och lönenivå Inom statlig sektor tillämpas individuell lönesättning. För att säkerställa att doktorandlönerna inte sätts alltför lågt har SULF genom Saco-S vid flertalet högskolor träffat lokala kollektivavtal om doktorandlöner. Dessa kollektivavtal, ofta omtalade som doktorandstegar, ska utgöra ett skydd mot alltför låga löner men inte innebära ett hinder för högre lön. Lönen varierar mellan lärosäten men också mellan ämnesområden. Det finns dock möjlighet att göra I allmänhet kan dock sägas att månadslönen utantag från regeln om den sammanlagda ligger i ett spann mellan anställningstiden och Du kan vara berättigad till stöd 22 000 och 30 000 kr/månad eller tillåta en längre anställningstid. från Trygghetsstiftelsen vid upp- mer. Du kan också hitta aktuella doktorandstegar på SULF:s hemsida. 19 20
Industridoktorand Inom vissa ämnesområden är det vanligt med så kallade industridoktorander. Att vara industridoktorand innebär att du inom ramen för din anställning på ett privat företag eller organisation ges möjlighet att genomgå forskarutbildning på ett lärosäte. Som industridoktorand omfattas du av anställningsvillkoren hos din arbetsgivare i alla delar som rör din anställning men av högskoleförordningens reglering i alla delar som rör din forskarutbildning. Tjänstledighet vid sjukdom Om du behöver vara ledig för sjukdom eller vård av sjukt barn omfattas du av samma regler som andra statligt anställda. Den tid som du är hemma och vabbar ska generera förlängning av doktorandtjänsten. Detta är oavsett om du har enstaka dagar här och var eller en längre tid i sträck. Det samma gäller vid sjukdom, förutsatt att du sjukanmält dig. Det är därför av stor vikt att du sjukanmäler dig vid varje sjukdoms- eller VAB-tillfälle. Ibland tillämpas dessa regler på oklara eller inkorrekta sätt på högskolorna vad avser förlängning så om du får problem med att få korrekt förlängning av din tjänst ta snabbt kontakt med din lokala Saco-S-förening eller SULF:s medlemsjour. Doktorandanställning på deltid En anställning som doktorand är på heltid om inte doktoranden själv begär att bli anställd på deltid. En doktorandanställning måste dock vara på minst halvtid. Utöver att ha doktorandanställning på deltid kan du naturligtvis begära att få tjänstledigt, men då bör du se till att du får anställningstiden förlängd i motsvarande mån. Bisysslor och doktorandanställning Som doktorand finns det en möjlighet för dig att ha icke konkurrerande bisysslor vid sidan av doktorandanställningen. Du är skyldig att anmäla bisysslan till arbetsgivaren och bör dessutom informera din handledare om inriktning och omfattning av din bisyssla. Du bör också vara aktsam på att inte studierna försenas på grund av din bisyssla. Övertidsersättning Innan du undervisar mer än vad ordinarie arbetstid tillåter så bör du undersöka möjligheterna att få ersättning genom annan anställning eller övertidsersättning. Var uppmärksam på att enbart övertid som uttryckligen beordrats av arbetsgivaren ger möjlighet till övertidsersättning. Tidigare fanns en begränsning i det centrala arbetstidsavtalet som innebar att lärosätet inte hade rätt att beordra doktorander övertidsarbete. Denna reglering är borttagen från det centrala arbetstidsavtalet men kan ha införts i det lokala arbetstidsavtalet vid ditt lärosäte. För mer information om vad som gäller vid ditt lärosäte kontakta lokala Saco-S-föreningen. Kontaktuppgifter finns på SULF:s hemsida www.sulf.se Finansiering av konferensresor Det vanligaste är att handledaren hjälper till att skaffa fram medel till konferensresor. Handledaren kan ha olika forskningsanslag och det finns många fonder etcetera som man kan söka medel från. Institutionen bör också kunna bidra till finansieringen. Konferensresor är att anse som tjänsteresa. Det innebär att du har rätt till traktamente under förutsättning att du innehar en anställning. Även den som har utbildningsbidrag med en tjänstedel kan ha rätt till traktamente. Doktorander på ickestatliga lärosäten (Handelshögskolan Stockholm, Sofiahemmets högskola, Röda korsets högskola, Ersta sköndals högskola samt Chalmers) omfattas inte av statliga kollektivavtal. Vid dessa lärosäten kan därför villkoren avvika. Kontakta respektive lärosäte för mer information. 21 22
Utbildningsbidrag Utbildningsbidrag är en form av studiefinansiering och inte en anställning. Det innebär att lärosätet inte betalar några av de sociala avgifter som medför att du har rätt till sjukpenning eller föräldrapenning. Du som mottar utbildningsbidrag betalar dock inkomstskatt. Utbildningsbidrag regleras i en särskild förordning (Förordning om utbildningsbidrag för doktorander) och får lämnas till den som antas eller redan har antagits till en forskarutbildning vid statlig högskola/universitet eller vid Handelshögskolan i Stockholm. Urval ska göras efter förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen. Den som tidigare har fått utbildningsbidrag har företräde till bidrag. Bidragets storlek Utbildningsbidragets storlek beslutas av regeringen och uppgår sedan 1 januari 2009 till 15 500 kr/ månad vid heltidsstudier. Vid deltidsstudier får utbildningsbidrag lämnas med lägst 50 procent av helt bidrag. Bidragstiden Utbildningsbidrag får lämnas för högst tolv månader i sänder (ett bidragsår). Utbildningsbidrag får lämnas för sammanlagt högst tre bidragsår. Det får dock inte lämnas för längre tid än som motsvarar helt bidrag under två bidragsår och fem månader. Från dessa tider ska avräkning göras för den studietid då doktoranden inte har haft utbildningsbidrag. Om det finns särskilda skäl får dock utbildningsbidrag lämnas för längre tid. Särskilda skäl kan exempelvis vara ledighet på grund av sjukdom, föräldraledighet, för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer/studentorganisationer. Minst två år med doktorandtjänst Det finns andra begränsningar för användningen av utbildningsbidrag. Vid studier för doktorsexamen får utbildningsbidrag inte lämnas för hela studietiden om fyra år, utan minst två år ska finansieras med doktorandtjänst. Den som har bedrivit forskarutbildning med annan finansiering än utbildningsbidrag kan inte ges utbildningsbidrag om det återstår högst två år till doktorsexamen. En sådan person ska istället erbjudas anställning. 24
Företräde till anställning som doktorand Den som har fått utbildningsbidrag för doktorander ska efter ansökan anställas som doktorand, senast när det enligt den individuella studieplanen återstår två års utbildning till doktorsexamen. Sjukdom och föräldraledighet Eftersom utbildningbidrag inte är en anställning är det inte grund för en sjukpenninggrundande inkomst (SGI), något som spelar stor roll om du skulle bli sjuk, föräldraledig eller liknande. Som doktorand på utbildningsbidrag har du har dock rätt att behålla utbildningsbidraget vid sjukdom, föräldraledighet eller liknande. Du har också rätt att behålla utbildningsbidraget vid förtroendeuppdrag inom fackliga eller studentorganisationer. Bidraget förlängs då i samma omfattning på högskolans/institutionens bekostnad. Om du varit anställd innan du antogs som forskarstuderande kan det ibland vara förmånligare att i stället utnyttja så kallad vilande sjukpenning (SGI) från din tidigare anställning. Du avsäger dig då hela, eller delar av, utbildningsbidraget. Om du har utbildningsbidrag kombinerat med assistenttjänst kan du normalt få sjuk- eller föräldrapenning på assistenttjänsten och samtidigt behålla hela utbildningsbidraget. Pension Utbildningsbidrag är pensionsgrundande till allmänna pensionen men eftersom det inte är en anställning omfattas du inte av pensionsavtalet (PA-03) och får ingen tjänstepension. Utan anställning för institutionstjänstgöring En förutsättning för lärosätets möjlighet att beordra dig arbete är att du har en anställning. Som doktorand utan anställning kan du inte åläggas arbete för institutionen. Tjänstegrupplivförsäkring Det är viktigt att vara försäkrad under tiden som du befinner dig på arbetsplatsen. Som doktorand med utbildningsbidrag omfattas av du av en särskild tjänstegrupplivförsäkring: Statens Tjänstegrupplivförsäkring för AMU/AMI-elever m fl., Värnpliktiga m fl., Doktorander. Försäkringen gäller från första dagen du har utbildningsbidrag och ger dig fullt försäkringsskydd. SULF:s medlemsjour Ring 08-505 836 00 vid frågor eller problem! 25 26