Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808) samt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:6) en miljöbedömning göras. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. I miljöbedömningen ska den miljöpåverkan som planens eller programmets genomförande kan antas medföra beskrivas och bedömas. Detta dokument redovisar resultatet av miljöbedömningen av Kristinehamns kommuns avfallsplan.vid framtagandet av miljöbedömningen i denna avfallsplan har vi samrått med Länsstyrelsen i Värmlands län. Vi har bedömt att den nya avfallsplanen för Kristinehamns kommun inte kommer att medföra någon sådan betydande miljöpåverkan så att en särskild miljökonsekvensbeskrivning behövs. Den bedömningen grundar sig på att målen och åtgärderna i planen är framtagna med syfte att sluta kretsloppen och minska miljöpåverkan. Genomförandet av planen medför behov av anläggningar för insamling/sortering, eventuellt i form av fler återvinningscentraler, samt anläggningar för behandling. Kommunerna i östra Värmland har i dagsläget inställningen att behandling ska handlas upp och inte ske i egen regi. Detta innebär att det i förfrågningsunderlagen kommer att ställas vissa krav för att behandlingen ska vara bra även ur ett miljömässigt perspektiv. Vilka typer av anläggningar som kan bli aktuella och om de är befintliga eller om det byggs nya går inte att säga i detta skede varför det också är svårt att ha en uppfattning om kommande miljöpåverkan. Det är vår uppfattning att konsekvenserna av behandlingsanläggningar bäst utreds och beskrivs i samband med eventuella tillståndsprövningar och att vi genom kraven vid upphandling styr mot bra lösningar. Syfte med miljöbedömningen En avfallsplan är det styrande dokumentet för hur avfallshanteringen ska gå till. Under de senaste åren har avfallshanteringen förändrats och det finns behov av ytterligare förändringar till följd av nya lagar och regler samt nationella miljömål. Nya föreskrifter om innehållet i en avfallsplan trädde ikraft den 1 augusti 2006. Detta sammantaget innebär att avfallsplanen i Kristinehamns kommun måste uppdateras. Syftet med avfallsplanen är: att få en avfallsplan som är anpassad till nuvarande lagstiftning att den ska vara ett aktivt planeringsinstrument för kommunernas avfallshantering. att sätta upp mål för avfallshanteringen till år 2017. Avfallsplanens mål Avfallsplanen omfattar ett huvuddokument med mål, resultatmål (de flesta för år 2013), samt åtgärder för hur delmålen ska nås. I bilagor redovisas nulägesbeskrivning, anläggningar,

Bilaga 11 2(8) uppföljning av tidigare avfallsplaner med mera. Nedan följer de övergripande mål som anges i planen. Mål 1. Samarbete i regionen som främjar visionen Gemensamma lösningar minskar transportbehovet och ökar möjligheterna till längre gående behandling i närområdet. Mål 2. Gemensam informations- och kommunikationsstrategi (gemensam rådgivare) Med en gemensam strategi når vi ut till en bredare krets och ökar därmed kunskap och förståelse för sortering och återvinning. Mål 3. Slam från reningsverk ska ha sådan kvalité att det kan spridas på åkermark När vi återanvänder näringsämnena på åkermark minskar behovet av nyproducerad handelsgödsel. Rimligen medför det även minskade transporter. Mål 4. Kommunal verksamhet ska vara föredöme Genom att stimulera våra medarbetare att göra rätt blir vi det goda exemplet för andra att finna bra lösningar för sortering och återbruk. Mål 5. Avfallsfrågorna ska vara en viktig del i tillsynen Med våra egna erfarenheter kan vi visa på goda exempel som kan föras vidare till andra verksamheter genom tillsynen. Genom att ta upp frågan vid tillsynen visar vi på dess betydelse för att nå ett långsiktigt hållbart samhälle. Mål 6. Arbetsmiljö ska vara en viktig aspekt i all avfallshantering Bra arbetsmiljö är bra för dem som arbetar inom renhållningen. Många gånger medför bra arbetsmiljö även andra miljövinster. Mål 7. Taxan ska stimulera till långsiktigt hållbara lösningar Med en bra konstruktion på taxan blir den ett incitament för den som annars har svårt att motivera sig för att göra rätt. Mål 8. Det ska vara enkelt att sortera Genom att göra det enkelt att göra rätt kommer fler att göra det. Dessa övergripande mål beskrivs mer utförligt i avfallsplanen. Bedömningsgrunder för avfallsplanens miljöpåverkan Avgränsningar Enligt miljöbalken ska en miljöbedömning innehålla de uppgifter som är rimliga med hänsyn till t.ex aktuell kunskap, allmänhetens intresse och planens innehåll och detaljeringsgrad. Tyngdpunkten på miljöbedömningen kommer att ligga på de avfallsfrågor där kommunen själv har rådighet över hanteringen och behandlingen av avfallet. Bedömning av miljöpåverkan har sin grund i de nationella och regionala miljömålen. Miljöpåverkan bedöms för de aspekter som planen bedöms kunna påverka mest, så som transporter, nedlagda deponier, pågående deponier och hantering av farligt avfall. Dessa aspekter bedöms mot de nationella och regionala miljömålen.

Bilaga 11 3(8) Miljömål Riksdagen har antagit totalt 16 nationella miljökvalitetsmål. Till de 16 miljökvalitetsmålen har regeringen fastställt delmål och av dessa är det flera som direkt berör avfallshantering. Länsstyrelsen i Värmlands län har tagit beslut om regionala miljömål. Till de flesta regionala miljömålen finns ett antal regionala delmål. I bilaga 8 redovisas såväl lokala mål som regionalt beslutade miljömål med koppling till de nationella miljömål som avfallshanteringen i första hand påverkar. För en sammanställning av samtliga miljömål hänvisas till rapporten Lokala miljömål Kristinehamns kommun. Sammantaget kommer miljöbedömningen i huvudsak att utgå ifrån de nationella miljömålen. De miljömål som fastställts av riksdagen och som berör avfallshanteringen redovisas nedan med kommentarer hur de påverkas av avfallshanteringen: Begränsad klimatpåverkan transporter, organiskt avfall, val av sluttäckning och gasutvinning Frisk luft lukt, transporter Bara naturlig försurning transporter Giftfri miljö specifika delmål, se nedan Ingen övergödning slamanvändning, behandling av organiskt avfall God bebyggd miljö specifika delmål, se nedan De mål som främst och riktat berör avfallshanteringen är giftfri miljö och god bebyggd miljö med sina delmål. Giftfri miljö a. Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. b. Återanvändning, återvinning c. Utsortering/utfasning av farliga ämnen d. Ökad kunskap God bebyggd miljö a. deponerat avfall exklusive gruvavfall skall minska med minst 50 procent till år 2005 räknat från 1994 års nivå, b. senast år 2010 skall minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling, c. senast år 2010 skall minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling, d. senast år 2010 skall matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling, e. senast år 2015 skall minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. f. hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att transportbehovet minskar och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras,

Bilaga 11 4(8) g. hur energianvändningen skall effektiviseras för att på sikt minskas, hur förnybara energiresurser skall tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft skall främjas. Utvärdering Vid utvärdering av avfallsplanens miljöpåverkan används tre nivåer för hur avfallsplanens mål påverkar de nationella och regionala miljömålen: - 1: Negativ miljöpåverkan, 0: Ingen eller liten miljöpåverkan, + 1: Positiv miljöpåverkan Avfallsplanens miljöpåverkan Nedan beskrivs de aspekter som kan påverkas av avfallsplanens mål. Transporter Transporter har inget eget specifikt utpekat mål i avfallsplanen, men påverkas av många av de andra målen. I huvudsak ser vi att följande lokala mål i avfallsplanen kommer att påverka antalet transporter: Mål 1: Samarbete i regionen som främjar visionen. Mål 4.1: Allt avfall som uppkommer i kommunens verksamheter ska sorteras rätt senast 2013. (stegvis anslutning) Mål 4.2: För att minska mängden avfall som uppstår ska det ingå som en viktig parameter i kommunens upphandling fr o m 2013. Mål 4.3: System för återbruk av material inom kommunala verksamheter ska utvecklas och uppmuntras. Mål 8.1: Den fastighetsnära insamling ska utökas. Mål 8.2: Insamlingen av farligt avfall ska utvecklas genom att fler mottagningspunkter ordnas på platser där allmänheten rör sig dagligen. Mål 8.3: Tillgängligheten för att lämna sorterat avfall ska vara hög. Miljöbedömning av målen: Mål 1: Genom samarbete kring transporter av särskilda fraktioner i regionen kan det totala transportarbetet minska. I samband med upphandlingar kan man även styra val av transport och drivmedel, vilket i sin tur kan innebära minskad miljöpåverkan från transporter. Mål 4.1: Genom rätt sortering kommer alla fraktioner rätt från början och därmed minskar det totala transportarbetet. Mål 4.2: Om avfallsmängderna minskar bör även transporterna bli färre. Mål 4.3: Återbruk bör innebära att transporterna minskar om återbruket sker lokalt, men oavsett detta så innebär återbruk praktiskt taget alltid en resurshushållning. Mål 8.1: Fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar finns redan vid många av flerbostadshusen, men bör utökas. Vår bedömning är att detta system bör innebära färre transporter eftersom avfallet får åka kollektivt. Dessutom ger fastighetsnära insamling ofta renare avfallsfraktioner. Mål 8.2: Genom att samla in farligt avfall centralt kan avfallet åka kollektivt vilket minskar det totala transportarbetet.

Bilaga 11 5(8) Mål 8.3: Tillgängligheten kan t ex vara fler centrala insamlingspunkter vilket i så fall medför färre transporter totalt. Sammanfattad bedömning av avfallsplanens miljöpåverkan vad gäller transporter: Sammantaget bedömer vi att målen och åtgärderna i den föreslagna avfallsplanen kommer att innebära att transporterna minskar i vart fall kommer den totala energiåtgången att minska. Detta bidrar till ökade möjligheter att framförallt uppfylla miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan och Ingen övergödning. Nedlagda deponier I avfallsplanens bilaga 4 finns en beskrivning över de nedlagda deponier som finns i kommunen. Någon bedömning av deponiernas miljöpåverkan har inte gjorts då det saknas underlag för detta. Arbetet att ta fram underlaget har inte prioriterats i miljö- och byggnadsnämndens verksamhetsplan. I föreliggande avfallsplan finns inga specifika mål som berör gamla deponier. Det gamla målet att inventera dessa ska dock genomföras. Nedlagda deponier som inte har undersökts färdigt och därefter vid behov åtgärdats kan ha en negativ påverkan på miljökvalitetsmålen giftfri miljö och god bebyggd miljö. Dessa gamla deponier kan fortfarande läcka farliga ämnen och hindra framtida planer med känslig markanvändning. Eftersom avfallsplanen saknar mål för nedlagda deponier bedöms planen i detta avseende varken påverka negativt eller positivt jämfört med ett nollalternativ. I annat fall kan en viss negativ påverkan inte uteslutas ur ett försiktighetsperspektiv. Deponier i drift/nyligen avslutade I Kristinehamns kommun finns Strandmossens avfallsanläggning där deponering har skett sedan 1970-talet. Vid årsskiftet 2008/2009 avslutades deponeringsverksamheten. Anläggningen är tillsvidare en återvinningscentral utan deponi. Prövning av förnyat tillstånd för anläggningen pågår och i dagsläget ät det inte aktuellt att anlägga en ny deponi. Den avslutade deponin kommer att avslutas och sluttäckas under kommande år. I avfallsplanen bedöms ett flertal mål bidra till minskat behov av deponering och minskad miljöpåverkan Mål 2.2: År 2013 ska minst 90 % av hushållen ha kunskap om vad farligt avfall är och var det ska lämnas. Mål 2.3: År 2013 ska minst 90 % av hushållen ha kunskap om varför avfall ska sorteras, och vilken nytta det gör. Mål 4.1: Allt avfall som uppkommer i kommunens verksamheter sorteras rätt senast 2013. (stegvis anslutning) Mål 4.2: För att minska mängden avfall som uppstår ska det ingå som en viktig parameter i kommunens upphandling fr o m 2013. Mål 4.3: System för återbruk ska uppmuntras och underlättas. Mål 5.1: Senast 2013 ska samtliga anmälningspliktiga verksamheter ha fått ett tillsynsbesök med inriktning på avfallshanteringen. Mål 7.1: Konstruera en taxa som stimulerar till långsiktigt hållbara och flexibla lösningar. Mål 8.1: Den fastighetsnära insamlingen ska utökas. Mål 8.2: Insamlingen av farligt avfall ska utvecklas genom att fler mottagningspunkter ordnas på platser där allmänheten rör sig dagligen.

Bilaga 11 6(8) Mål 8.3: Tillgängligheten för att lämna sorterat avfall ska vara hög. Miljöbedömning av målen: Mål 2.2: Detta mål innebär att kunskapen om farligt avfall ökar hos gemene man vilket bör leda till att det farliga avfallet i mindre utsträckning hamnar i de vanliga soporna. På sikt kommer förhoppningsvis detta att innebära att deponierna ger mindre påverkan på sin omgivning. Mål 2.3: Ökad sortering av avfallet innebär att mer material kan återvinnas och att det avfall som eldas bara är det avfall som inte kan återvinnas på annat sätt. Vidare innebär en ökad sortering att mängden avfall som måste deponeras minskar. Vilket i sin tur innebär att deponierna räcker längre och att nya områden därför inte behöver tas i anspråk för nya deponier. Mål 4.1: Se mål 2.2 och 2.3. Mål 4.2: Första steget i avfallsherarkin är att avfall inte ska uppkomma. I mål 4.2 tar vi fasta på detta och tar med det som ett kriterium vid kommunens upphandlingar. Mindre avfallsmängderna innebär troligen att mindre mängd avfall behöver deponeras, vilket i sin tur innebär minskad påverkan från deponier. Mål 4.3: Återbruk är steg två i avfallsherarkin. Genom att återanvända saker minskar avfallsmängderna och i sin tur behovet att deponera. Detta mål styr alltså mot mindre påverkan från deponierna. Mål 5.1: Genom tillsyn av avfallshanteringen hos anmälningspliktiga verksamheter kan krav ställas på hanteringen av farligt avfall och sorteringen av övrigt avfall så att andelen källsorterat material ökar. Detta gör att mer material kan återvinnas, den brännbara fraktionen avfall blir renare och att mindre mängd avfall går direkt till deponi eller indirekt till deponi i form av aska från en förbränningsanläggning. Mål 7.1: Kommunens taxa kan konstrueras så att den uppmuntrar källsortering av avfall. En sådan taxa kommer att tas fram för Kristinehamns kommun. Ökad källsortering ger minskat behov av deponering/förbränning eftersom mer material kan återvinnas i stället för förbrännas och/eller deponeras. Mål 8.1: Med ökad fastighetsnära insamling kommer mer avfall att sorteras vilket medför minskade mängder till i första hand förbränning och indirekt till deponi eftersom mängden aska till deponi minskar med minskad mängd avfall som förbränns. Mål 8.2: I kombination med mål 2.2 innebär detta mål att det farliga avfallet i större utsträckning än nu sorteras ut från de vanliga soporna och hamnar i ett separat system där det kan tas om han på ett bra sätt. Målet ger därför minskad på verkan från pågående deponier. Mål 8.3: Se mål 2.3.

Bilaga 11 7(8) Sammanfattad bedömning av avfallsplanens miljöpåverkan vad gäller deponier i drift: Sammantaget bedömer vi att målen och åtgärderna i den föreslagna avfallsplanen kommer att minska behovet av deponering och därmed behovet att ianspråkta mark för nya deponier. Detta innebär en positiv påverkan på uppfyllandet av miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö, Giftfri miljö och Ingen övergödning. Farligt avfall I avfallsplanen finns farligt avfall med som ett viktigt område att jobba med. Följande mål hanterar ämnet: Mål 2.2: År 2013 ska minst 90 % av hushållen ha kunskap om vad farligt avfall är och var det ska lämnas. Mål 8.2: Insamlingen av farligt avfall ska utvecklas genom att fler mottagningspunkter ordnas på platser där allmänheten rör sig dagligen. Tanken med dessa mål är att förbättra kunskapen om vad som är farligt avfall hos gemene man och även underlätta möjligheten att göra sig av med avfallet på ett miljöriktigt sätt. Dessa mål bedöms ge en positiv påverkan på uppfyllandet av i huvudsak miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och Giftfri miljö, men även i viss mån andra miljökvalitetsmål. Genom att höja kunskapen om farligt avfall och underlätta insamlandet av avfallet minskar den diffusa spridningen av farliga ämnen i naturen, vilket minskar risken för påverkan på hälsa, fortplantning och risken för utslagning av känsliga organismer. Återvinningen av övrigt avfall underlättas också när det inte är förorenat. Tabell 3 Sammanfattande miljöbedömning. -1: Negativ miljöpåverkan, 0: Ingen eller liten miljöpåverkan, +1: Positiv miljöpåverkan. A-G motsvarar följande miljökvalitetsmål: A- God bebyggd miljö B- Begränsad klimatpåverkan C- Giftfri miljö D- Frisk luft E- Ingen övergödning F- Bara naturlig försurning Bedömd aspekt A B C D E F Transporter som avfallshanteringen +1 +1 0 +1 +1 +1 alstrar Nedlagda deponier* -1? 0-1? 0 0 0 Deponier i drift/nyligen avslutade +1 +1 +1 0 +1 0 Farligt avfall +1 0 +1 0 0 0 * Inget specifikt mål har tagits fram för nedlagda deponier. Nollalternativet Enligt miljöbalken ska, vid utformning av en kommunal avfallsplan, även redovisas ett så kallat nollalternativ, det vill säga vad som sannolikt skulle ske om den föreslagna planen inte genomförs. Som utgångspunkt för nollalternativet har antagits att befintligt system fortsätter att gälla.

Bilaga 11 8(8) Arbetet sker redan idag delvis enligt den föreslagna planens intensioner. Målen och strategierna i planen tydliggör inriktningen med ökat fokus på bättre sortering i enkla system. Med nollalternativet kommer dock avfallsmängderna att öka. Samordningen av resurser mellan kommunerna i samband med informations- och utvecklingssatsningar kommer troligtvis inte att ske med nollalternativet, i vart fall inte i tillräcklig omfattning. Det medför i sin tur troligtvis en större spridning mellan kommunernas ambitionsnivå på satsningar inom avfallshantering. Även med den aktuella planen kommer det att finnas en spridning mellan kommunerna vad gäller tillgängliga resurser och insamlingsresultat. En av de största omställningarna som den föreslagna avfallsplanen anger inriktningen för gäller insamling och biologisk behandling av matavfall. Här kan samarbetet medföra att ur miljösynpunkt mer önskvärda alternativ kan aktualiseras. Åtgärder för att minska risken för negativ miljöpåverkan Risken för negativ påverkan till följd av genomförandet av avfallsplanen är främst kopplat till ökade transporter av avfall. Vid planering av nya insamlings- och sorteringsplatser samt nya behandlingsanläggningar bör planering och lokalisering ta hänsyn till transportarbetet. Vår avsikt är att renhållningsföreskrifterna och avfallstaxorna i kommunerna ska anpassas för att styra mot avfallsplanens mål. Åtgärder som bäst behandlas i andra planer och program Kunskapsläget när det gäller de avfallsanläggningar som är tillstånds- eller anmälningspliktiga och den verksamhet de bedriver bör hållas på en hög nivå. Detta görs bäst inom ramen för miljötillsynen och prioriteringar görs i den tillsynsplan som tas fram av tillsynsmyndigheterna. Kunskaper om nedlagda deponier behöver tas tillvara i den fysiska planeringen och riskerna vid en exploatering av dessa områden bör beaktas i planprocesserna. I den fysiska planeringen bör man även ta hänsyn till placering av insamlings- och sorteringsplatser. Uppföljning och utvärdering I samband med den årliga revisionen av avfallsplanen kommer även en uppföljning av planens miljöpåverkan att genomföras.