Modell för kommunala riktlinjer för alkoholservering

Modell för kommunala riktlinjer för alkoholservering

Modell för kommunala riktlinjer för alkoholservering

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2012 ISBN 978-91-7257-918-7 (pdf) ISBN 978-91-7257-919-4 (print) OMSLAGSFOTO: Photos.com Foto: S. 13 Tina Stafrén/Fotograftina&CO, s. 18 Mostphotos, övriga Matton.se GRAFISK PRODUKTION: ab typoform TRYCK: Elanders, Mölnlycke 2012

Innehåll 5 Inledning Kommunerna ska ha tydliga och aktuella riktlinjer 5 Syftet med riktlinjerna för alkoholservering 5 Hur riktlinjerna ska användas 6 Alkohollagen en skyddslag 6 Ursprunget till de kommunala riktlinjerna 6 Hur du använder Folkhälsoinstitutets modell 7 9 Ansökan och handläggning Handläggningstider vid ansökan 9 Kommunens informationsskyldighet med mera 9 Remissyttranden 10 Olägenheter på grund av serveringsställets belägenhet eller andra skäl 11 Kommunens tillsynsverksamhet 12 Tillsynsavgifter 14 15 Riktlinjer vid servering Serveringstider 15 Ordning och nykterhet 17 Uteserveringar 18 Gemensamt serveringsutrymme 19 Villkor vid meddelande av serveringstillstånd 20 Tillfälliga tillstånd till allmänheten och slutna sällskap 21 23 Folkhälsoinstitutets roll

Inledning Statens folkhälsoinstitut har fått i uppdrag att ta fram en modell för hur de kommunala riktlinjerna för alkoholservering ska utformas. 1 Bakgrunden är att de riktlinjer som finns i dag skiljer sig mycket åt i fråga om omfattning, detaljnivå och aktualitet. Kommunerna ska ha tydliga och aktuella riktlinjer Lagstiftaren anser att det är mycket viktigt att kommunerna har tydliga riktlinjer som redogör för vad som gäller enligt alkohollagen (2010:1622) och anslutande föreskrifter 2 vilka hänsyn till lokala förhållanden som kommunen tar vid tillståndsprövningen. Kommunerna kan låta riktlinjerna ingå i ett alkoholpolitiskt handlingsprogram. De bör vara politiskt förankrade och beslutade av kommunens ledning. Riktlinjerna ska också vara kända hos allmänheten. Riktlinjerna ska vidare spegla kommunens nuvarande uppfattning och ambitionsnivå. De ska därför revideras regelbundet, förslagsvis vid varje valår. Riktlinjerna ska spegla kommunens nuvarande uppfattning och ambitionsnivå. Syftet med riktlinjerna för alkoholservering Tankarna bakom kommunala riktlinjer för provsmaknings- och serveringstillstånd är att skapa förutsebarhet för om en etablering som planeras kan ges tillstånd likabehandling inom kommunen av ansökningar om serveringstillstånd. Genom riktlinjerna kan kommunen informera allmänheten om den lokala anpassningen till alkohollagen. Riktlinjerna ska utgå från 1 Uppdraget beskrivs i proposition 2009/10:125 En ny alkohollag, och finns med i Regleringsbrev 2010-11-25 för budgetår 2010 avseende Statens folkhälsoinstitut. 2 Alkoholförordning (2010:1636), Statens folkhälsoinstituts författningssamling (FHIFS). i n l e d n i n g 5

alkohollagens regler som i vissa fall ger ett utrymme för kommunen att utveckla sin egen alkoholpolitik. Kommunerna ska dock inte ha egna regler som avviker från alkohollagen. Riktlinjerna får inte heller vara så långtgående att de får karaktären av normgivning. 3 En kommun kan till exempel inte ha som riktlinje att i samband med olika tillfälliga evenemang endast bevilja tillfälliga serveringstillstånd till dem som sedan tidigare har en serveringsverksamhet med ett stadigvarande serveringstillstånd. Kommunen måste också ha en tillsynsplan. Hur riktlinjerna ska användas Det räcker inte för kommunen att enbart hänvisa till riktlinjerna som grund för att avslå en ansökan om provsmaknings- eller serveringstillstånd. Det måste också till konkreta omständigheter som talar mot beviljandet, exempelvis Polisens och miljöförvaltningens remissyttranden. Då är det mer sannolikt att beslutet håller vid en prövning i domstol. Riktlinjerna ersätter inte kommunens tillsynsplan. Tillsynsplanen ska mer konkret redogöra för kommunens planerade tillsynsarbete, till exempel vilka serveringsställen som ska besökas. Kommunen bör ta fram en tillsynsplan varje år. Alkohollagen en skyddslag Alkohollagen finns för att begränsa alkoholens skadeverkningar. En utgångspunkt för kommunerna är att skyddet för människors hälsa går före företagsekonomiska eller näringspolitiska hänsyn. Ursprunget till de kommunala riktlinjerna Innan den gamla alkohollagen (1994:1738) trädde i kraft 1995 var kommunerna remissinstans till länsstyrelserna som fattade besluten om serveringstillstånd. Kommunerna hade kommunalt veto, och kunde alltså avslå en ansökan om serveringstillstånd utan att behöva motivera varför. Även senare fick kommunerna begränsa serveringstillstånden, om de kunde innebära olägenheter för bland annat ordning och hälsa. Kommunerna behövde dock motivera avslagsbesluten, och de kunde också överklagas till förvaltningsdomstolen. Kommunerna fick i uppdrag att utarbeta alkoholpolitiska pro- 3 Enligt proposition 2009/10:125, sidan 93 och framåt. 6 M o d e l l f ö r k o m m u n a l a r i k t l i n j e r f ö r a l k o h o l s e r v e r i n g

gram med kriterierna för kommunernas bedömning. 4 Syftet var att göra det tydligare för personer som ville ansöka om serveringstillstånd. Nu finns ett tillägg till bestämmelsen i 8 kapitlet 17 alkohollagen som särskilt framhåller serveringsställets geografiska läge. 5 Det är till exempel viktigt att ta hänsyn till om lokalen är i ett bostadsområde, eller vid en skola eller fritidsgård. Dessa miljöer är ofta särskilt utsatta för alkoholrelaterade olägenheter. Hur du använder Folkhälsoinstitutets modell Folkhälsoinstitutets modell anger inom vilka områden kommunen kan ta hänsyn till de lokala förutsättningarna. De förslag till riktlinjer som finns i detta dokument är dock inte alls de enda möjliga, utan är bara exempel på vad en kommun kan ta med i sina egna riktlinjer. Texten är indelad i olika överområden, till exempel riktlinjer vid servering, och underområden, till exempel serveringstider. För varje underområde finns först rubriken Rättsregel. Där står vilken lagtext som är aktuell. Sedan följer rubriken Riktlinjer. Där finns förslagen på hur kommunen kan utforma sina riktlinjer. Folkhälsoinstitutets modell föreslår vad kommunen kan ta med i sina riktlinjer. 4 Proposition 1994/95:89 Förslag till alkohollag, sidan 61 och framåt, och proposition 2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen, sidan 52 och framåt. 5 Proposition 2009/10:125, sidan 98. i n l e d n i n g 7

8 M o d e l l f ö r k o m m u n a l a r i k t l i n j e r f ö r a l k o h o l s e r v e r i n g

Ansökan och handläggning Handläggningstider vid ansökan Rättsregel Enligt 5 alkoholförordningen ska en kommun fatta beslut i ett ärende om serveringstillstånd inom fyra månader från det att en fullständig ansökan har kommit in till kommunen. Om det är nödvändigt på grund av utredningen får handläggningstiden förlängas med högst fyra månader. Kommunen ska informera sökanden om skälen för att handläggningstiden förlängs innan den ursprungliga tidsfristen har gått ut. Riktlinjer Kommunen kan specificera handläggningstiderna för olika typer av tillstånd. Alkoholförordningen anger den bortre tidsgränsen, men det är rimligt att kommunen redovisar vilka mål man har när det gäller handläggningstider. Målen bör vara realistiska och överensstämma med den beräknade genomsnittliga tid som vanligtvis går åt för att handlägga en ansökan. Exempel på när olika handläggningstider kan vara motiverade: olika typer av tillstånd nämndbeslut eller delegationsbeslut säsongsvariationer anmälningsärenden (exempelvis catering, men även rutiner för andra anmälningsärenden kan vara relevanta att ange). Kommunens informationsskyldighet med mera Rättsregel Enligt 8 kapitlet 9 alkohollagen har kommunen en skyldighet att informera om vad som gäller enligt denna lag och anslutande författningar. Riktlinjer Kommunens riktlinjer är en informationskälla, men i riktlinjerna kan kommunen även skriva in särskilda insatser som syftar till en bättre förståelse för hur lagen och föreskrifterna ska tillämpas. Kommunen kan ha olika handläggningstider för olika tillstånd. Enligt alkohollagen är kommunen skyldig att informera om vad som gäller för att få serveringstillstånd. A n s ö k a n o c h h a n d l ä g g n i n g 9

Några exempel på punkter som kan tas med i riktlinjerna är utbildning i metoden Ansvarsfull alkoholservering vikten av en alkohol- och drogpolicy på serveringsstället regelbundna möten med tillståndshavare kortfattad information om alkohollagen information om kunskapsproven och rutiner kring proven. Remissyttranden Rättsregel Enligt 8 kapitlet 11 alkohollagen ska kommunen hämta in Polisens yttrande vid en prövning av ett stadigvarande serveringstillstånd, såväl till allmänheten som till ett slutet sällskap. Kommunen ska också hämta in Polisens yttrande vid en prövning av tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten, om det inte rör sig om ett litet arrangemang. Enligt 8 kapitlet 16 ska också de lokaler som används för stadigvarande servering vara brandsäkra. Brandsäkerheten kan också vara något som kommunen behöver beakta när den prövar en ansökan om tillfälligt serveringstillstånd. 6 Riktlinjer I riktlinjerna kan kommunen gärna lyfta fram vikten av Polisens, miljöförvaltningens och andra myndigheters yttranden vid en tillståndsprövning. Exempel på andra myndigheter är Skatteverket, Tullverket eller Kronofogden. Det är remissinstansernas sakliga invändningar som är särskilt viktiga. Här kan anges bland annat Kommunen ska hämta in yttranden från Polisen vid en tillståndsprövning. vilka myndigheter som kommunen hämtar in yttranden från vilka uppgifter som kommunen efterfrågar hos dessa myndigheter värdet av yttrandena när kommunen bedömer en ansökan om tillstånd. 6 Bestämmelser om brandskydd i övrigt finns i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. 10 M o d e l l f ö r k o m m u n a l a r i k t l i n j e r f ö r a l k o h o l s e r v e r i n g

Olägenheter på grund av serveringsställets belägenhet eller andra skäl Rättsregel Enligt 8 kapitlet 17 alkohollagen får kommunen vägra serveringstillstånd om serveringsstället på grund av placering eller andra skäl kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet, eller medföra särskild risk för människors hälsa. Kommunerna bör i sina riktlinjer ange vilka kriterier de tilllämpar vid bedömningen, för att det ska bli tydligare för dem som ansöker om serveringstillstånd. Kommunen måste dock alltid bedöma samtliga omständigheter i det enskilda fallet. 7 7 Proposition 1994/95:89, sidan 61 och framåt. A n s ö k a n o c h h a n d l ä g g n i n g 11

Riktlinjer Flera olika omständigheter kan tas upp under denna rubrik. Kommunen bör dock särskilt notera betydelsen av remissinstansernas yttranden, i första hand från Polisen och miljöförvaltningen. Några exempel: störningar för omgivningen restaurangtäthet restaurangens inriktning, till exempel renodlad restaurang för matservering, restaurang med nöjesverksamhet eller restaurang som vänder sig till ungdomar kända geografiska problemområden ungdomshänsyn idrottsanläggningar serveringstillstånd i livsmedelsbutik eller shoppingcentrum serveringstillstånd i anslutning till trafikleder. När det gäller idrottsanläggningar kan kommunen ange när det inte är lämpligt att servera alkoholdrycker. Kommunen kan också ange olika serveringstider för olika typer av evenemang i idrottsanläggningar. Kommunens tillsynsverksamhet Rättsregel Kommunens tillsynsansvar för områdena servering av alkoholdrycker och marknadsföring av alkoholdrycker framgår av 9 kapitlet 2 och 3 alkohollagen. Riktlinjer Kommunen bör beskriva sin strategi för tillsynen av olika typer av serveringar. Kommunen bör också beskriva vad den som har serveringstillstånd kan räkna med i fråga om tillsyn från kommunen. I riktlinjerna kan kommunen ange Riktlinjerna bör beskriva kommunens strategi för tillsyn. hur tillsynen genomförs vilka skillnader som finns mellan olika former för tillsyn, till exempel antal besök och tidpunkt för tillsyn vilka olika anledningar till tillsyn som kan finnas. Nedan följer huvuddragen för olika sätt att arbeta med tillsyn. Jämför med tillsynsplanen som är mer detaljerad och beskriver kommunens planerade tillsynsarbete under året. 12 M o d e l l f ö r k o m m u n a l a r i k t l i n j e r f ö r a l k o h o l s e r v e r i n g

Förebyggande tillsyn är kommunens arbete med information och utbildning, exempelvis utbildningar i Ansvarsfull alkoholservering, informationsmöten med branschen och nätverksmöten mellan myndigheter och branschen. Det är också kommunens arbete med att sprida kunskaper om hur alkohollagen ska omsättas i det praktiska arbetet på serveringsstället. Kommunen bör dock inte uppträda som konsult eller ge förhandsbesked om hur en tillståndshavare ska agera i specifika ärenden. Inre tillsyn innebär att kommunen arbetar med att granska om den som har provsmaknings- eller serveringstillstånd fortfarande uppfyller alkohollagens krav på personlig och ekonomisk lämp- A n s ö k a n o c h h a n d l ä g g n i n g 13

lighet. Granskningen sker ofta med hjälp av andra myndigheter som Polisen, Skatteverket och Kronofogden. Den inre tillsynen är administrativ och sker med stöd av remisser och underrättelser mellan myndigheterna. Yttre tillsyn är då kommunen besöker serveringsstället under pågående verksamhet, framför allt under kvällar och nätter för att kontrollera att verksamheten bedrivs i enlighet med lagen. Tillsyn kan även ske genom så kallad samordnad tillsyn, alltså att kommunen tillsammans med myndigheter som Polisen, Skatteverket och räddningstjänsten gör en gemensam tillsyn på serveringsstället. Inre och yttre tillsyn kan leda till att en utredning inleds och att förnyade remisser skickas till de berörda myndigheterna. Det kan också leda till förslag om sanktionsåtgärder. Om en utredning inleds ska kommunen avsluta ärendet med ett beslut. En genomförd tillsyn ska dokumenteras och avslutas. De uppgifter som har framkommit med anledning av tillsynen ska kommuniceras med tillståndshavaren. Tillsynsavgifter Rättsregel Kommunen har enligt 8 kapitlet 10 alkohollagen rätt att ta ut avgifter för tillsyn av den som har provsmaknings- eller serveringstillstånd. Avgifterna beslutas av kommunfullmäktige och baseras på självkostnads- och likställighetsprincipen som regleras närmare i kommunallagen (1991:900). Riktlinjer I ett cirkulär från Sveriges Kommuner och Landsting finns mer information om tillstånds- och tillsynsavgifterna och om självkostnads- och likställighetsprinciperna (Cirkulär 10:77, En ny alkohollag ). Av riktlinjerna bör det bland annat framgå Kommunen har rätt att ta ut avgifter för tillsynen. var det finns närmare information om aktuella avgifter vad avgifterna baseras på alkoholomsättning, index eller något annat om avgiften består av en fast eller rörlig del, eller båda vad avgiften täcker, exempelvis kostnader för tolk och andra kostnader som kan uppstå i samband med kunskapsprovet. 14 M o d e l l f ö r k o m m u n a l a r i k t l i n j e r f ö r a l k o h o l s e r v e r i n g

Riktlinjer vid servering Serveringstider Rättsregel Bestämmelsen i 8 kapitlet 19 alkohollagen om serveringstider syftar främst till att motverka olägenheter som onykterhet och oordning. Bestämmelsen om serveringstider är en viktig del av den svenska alkoholpolitiken, och social hänsyn ska därför gå före affärsmässiga eller konkurrensmässiga hänsyn. 8 Att en konkurrerande restaurang redan har fått längre serveringstid behöver därför inte motivera bifall till en annan ansökan. När kommunen prövar en restaurangs serveringstid ska man beakta om serveringstiden kan medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet, eller om den kan innebära särskild risk för människors hälsa. 9 Skyddet för människors hälsa och intresset av att upprätthålla ordning, nykterhet och säkerhet ska alltså stå i förgrunden när kommunen prövar sena serveringstider. Skyddet för människors hälsa och intresset av att upprätthålla ordning, nykterhet och säkerhet ska stå i förgrunden. Riktlinjer Det räcker inte för kommunen att enbart hänvisa till riktlinjerna som grund för att avslå en ansökan om utökad serveringstid. Det måste också till konkreta omständigheter som talar mot beviljandet, exempelvis Polisens och miljöförvaltningens remissyttranden. Då är det mer sannolikt att beslutet håller vid en prövning i domstol. Av riktlinjerna bör framgå den stora betydelsen av Polisens och miljöförvaltningens yttranden, inte minst vid prövning av serveringstid utanför den så kallade normaltiden klockan 11.00 01.00 att olika serveringstider kan vara lämpliga för olika miljöer eller olika typer av serveringstillstånd vilka faktorer som påverkar kommunens ställningstagande, exempelvis omgivningsstörningar 8 Proposition 1994/95:89, sidan 97 och framåt. 9 Jämför 8 kapitlet 17 alkohollagen. R i k t l i n j e r v i d s e r v e r i n g 15

16 M o d e l l f ö r k o m m u n a l a r i k t l i n j e r f ö r a l k o h o l s e r v e r i n g

om kommunen tillämpar prövotid vid beslut om utökad serveringstid och vad det innebär villkor för sena serveringstider, se vidare under rubriken Villkor vid meddelande av serveringstillstånd. Ordning och nykterhet Rättsregel Allmänna bestämmelser om försäljning finns i 3 kapitlet i alkohollagen, och bestämmelser om servering av alkoholdrycker finns i 8 kapitlet. I lagens 1 kapitel 11 andra stycket står det att försäljning kallas servering om drycken ska förtäras på stället. Bestämmelserna i 3 kapitlet om försäljning är därför tillämpliga även vid servering. 3 kapitlet 5 och 8 kapitlet 20 handlar båda om att se till att hålla ordning där man säljer och serverar alkoholdrycker. Enligt 3 kapitlet 5 ska skador i möjligaste mån förhindras vid försäljning, och den som säljer alkoholdrycker ska se till att det råder ordning och nykterhet på försäljningsstället. Enligt 8 kapitlet 20 ska personal vid servering se till att måttfullhet iakttas och att störningar på grund av oordning och onykterhet undviks. Riktlinjer Kommunens riktlinjer bör utgå från att serveringen av alkoholdrycker ska vara ansvarsfull och präglas av måttfullhet. Fokus är återhållsamhet vid servering, att skadeverkningar av alkohol ska förhindras samt att kravet på ordning och nykterhet gäller såväl på serveringsstället som i dess direkta närhet. Även övrig oordning som inte är direkt orsakad av alkoholförtäring ska undvikas. Mot bakgrund av detta kan kommunen bland annat lyfta fram Serveringen av alkoholdrycker ska vara ansvarsfull och präglas av måttfullhet. omständigheter som syftar till kontroll över alkoholserveringen särskilda förutsättningar för tillstånd av olika dryckesslag, till exempel tillstånd för spritdryck att försäljning och servering av större mängder alkohol till en person eller en grupp kan begränsas, till exempel genom att inte tillåta servering av hela flaskor med spritdrycker, hinkar med öl eller så kallade shotsbrickor möjligheten att servering kan ske endast i form av bordsservering behovet av en alkohol- och drogpolicy på serveringsställen R i k t l i n j e r v i d s e r v e r i n g 17

förslag på utbildning i exempelvis Ansvarsfull alkoholservering för personal, vid en viss inriktning av serveringsställen till exempel en restaurang med nöjesverksamhet, sena serveringstider eller beslut om utökad serveringstid (jämför rubriken Kommunens informationsskyldighet med mera). Uteserveringar Rättsregel Enligt 8 kapitlet 14 första stycket alkohollagen ska ett serveringstillstånd avse ett visst avgränsat utrymme, exempelvis en ute- 18 M o d e l l f ö r k o m m u n a l a r i k t l i n j e r f ö r a l k o h o l s e r v e r i n g

servering som finns i anslutning till serveringsstället. Kommunen kan vid tillståndsgivningen besluta om kortare serveringstider på en uteservering än inomhus. Vid ett beslut om serveringstillstånd kan kommunen även villkora tiderna för när uteserveringen ska vara utrymd. Anledningen är att verksamheten inte får störa omgivningen, till exempel dem som bor i närheten av restaurangen. Om kommunen inte har villkorat tillståndet med en särskild utrymningstid för uteserveringen gäller serveringsställets utrymningstid, det vill säga 30 minuter efter den serveringstid som gäller för serveringsstället i övrigt. Se 8 kapitlet 19 i alkohollagen samt regeringsrättens dom Mål nr 7544-07. Verksamheten får inte störa omgivningen. Riktlinjer I riktlinjerna kan det framgå bland annat vilka tider kommunen tillämpar för uteserveringar uteserveringens placering i anslutning till serveringsstället och utformning i övrigt, till exempel hur kravet på överblickbarhet tillgodoses antal sittplatser hur avgränsningen av uteserveringen ska göras överensstämmelse med gatukontorets regler behov av bygglov att inbyggda uteserveringar med väggar och tak omfattas av rökförbudet. Det är lämpligt att kommunen har en dialog med gatukontoret eftersom de olika verksamheterna har olika intressen när det gäller avgränsning av uteserveringar och framkomlighet med mera. Det är då viktigt att kommunen framhåller alkohollagens karaktär av social skyddslagstiftning. Ha en dialog med gatukontoret det kan finnas olika intressen. Gemensamt serveringsutrymme Rättsregel I 8 kapitlet 14 andra stycket alkohollagen ges möjlighet för flera tillståndshavare att utnyttja ett gemensamt serveringsutrymme. Det innebär att ett särskilt tillstånd kan beviljas för att servera på samma yta. En förutsättning är att de som ansöker om gemensamt serveringsutrymme har ett eget serveringstillstånd. Särskilda villkor kan meddelas i samband med beslutet om tillstånd för ett gemensamt serveringsutrymme. R i k t l i n j e r v i d s e r v e r i n g 19

Riktlinjer De förutsättningar som gäller för ett gemensamt serveringsutrymme bör framgå av riktlinjerna. Kommunens riktlinjer kan ta upp bland annat Kommunen kan behandla ansökningar om enskilt och gemensamt tillstånd samtidigt. handläggningstider avgränsning av det gemensamma utrymmet hur kommunens tillsyn av utrymmet kommer att gå till serveringstider förordnade ordningsvakter att endast bordsservering är tillåten. Det bör vara möjligt att ansöka om ett eget serveringstillstånd samtidigt med en gemensam ansökan, framför allt vid ansökan om tillfälliga tillstånd. Kommunen kan välja att behandla ansökningarna samtidigt. Om det är olika handläggningstider bör det framgå av riktlinjerna. Villkor vid meddelande av serveringstillstånd Rättsregel Enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer kan en kommun när den meddelar tillstånd också meddela olika slags villkor. Syftet är att motverka alkoholpolitiska skadeverkningar. Villkoren kan alltså endast meddelas vid beslut om serveringstillstånd. Dit räknas också beslut om utökning av ett gällande tillstånd, till exempel förlängd serveringstid och utökning av serveringslokal eller annat serveringsutrymme. Villkoren får inte vara generella utan behovet ska bedömas i varje enskilt fall. Kommunen kan däremot i sina riktlinjer beskriva under vilka förutsättningar ett beslut kan komma att villkoras. Riktlinjer Exempel på vad villkoren kan avse: förordnade ordningsvakter efter vissa klockslag eller vid olika typer av evenemang olika utrymningstider för servering i olika lokaler eller utrymmen på ett serveringsställe (exempelvis för uteservering) olika serveringstider beroende av typ av evenemang på en idrottsanläggning antal gäster på serveringsstället begränsning av servering genom att endast tillåta bordsservering, eller att vid vissa evenemang endast tillåta bordsservering 20 M o d e l l f ö r k o m m u n a l a r i k t l i n j e r f ö r a l k o h o l s e r v e r i n g

utbildning för personal vid sen serveringstid, exempelvis Ansvarsfull alkoholservering särskild säkerhetsutrustning på serveringsstället vid sen serveringstid, såsom metalldetektorer. Tillfälliga tillstånd till allmänheten och slutna sällskap Rättsregel Enligt 8 kapitlet 2 alkohollagen kan ett serveringstillstånd meddelas för servering till allmänheten eller slutet sällskap. Tillståndet kan vara stadigvarande eller avse en enstaka tidsperiod eller ett enstaka tillfälle (tillfälligt serveringstillstånd). Riktlinjer Kommunen kan här ange principerna för tillfälliga serveringstillstånd. Tillfällig servering förutsätter alltså att det inte är fråga om en regelbundet återkommande verksamhet. Exempel på vad riktlinjerna kan innehålla: prövning av ansökningar den mer omfattande prövning som görs för tillfälliga tillstånd till allmänheten jämfört med den till ett slutet sällskap eventuella skillnader vid prövning för olika typer av slutna sällskap: privat karaktär, förening eller näringsverksamhet antal tillfällen per år som tillfälliga tillstånd kan meddelas utan att övergå till regelbunden verksamhet, vilket kräver ett stadigvarande serveringstillstånd det antal dagar som ett tillfälligt evenemang, exempelvis en festival, bör kunna pågå serveringstider huvudreglerna för vad som kännetecknar ett slutet sällskap vilka olika typer av servering till slutet sällskap det finns, exempelvis arrangörer med fast lokal som går att anlita för olika slutna sällskap respektive när sällskapet söker eget tillstånd för tillfällig servering. R i k t l i n j e r v i d s e r v e r i n g 21

Folkhälsoinstitutets roll Statens folkhälsoinstitut har en nationell tillsynsroll för bland annat servering av alkohol. Kommunerna utövar tillsyn över restaurangerna och länsstyrelserna ansvarar för tillsyn över kommunerna och att vara ett stöd för dem i deras arbete. Folkhälsoinstitutet ska arbeta med att ge ut föreskrifter och allmänna råd, följa rättstillämpningen, stå för kunskapsförsörjning och utveckling av metoder inom området, ansvara för centralt register för serveringstillstånd, analysera och följa upp och utvärdera utvecklingen inom området. Till uppgifterna hör även att arbeta med underlag som hör samman med regeringens ledning, styrning och utvärdering av folkhälsoområdet samt anmäla behov av lagändringar och andra åtgärder till ansvarigt departement inom regeringskansliet. I Folkhälsoinstitutets uppgifter ingår att stödja den tillsyn som bedrivs av länsstyrelser och kommuner genom rådgivning, utbildning och information. Att arbeta med en modell för kommunala riktlinjer är en del av vårt uppdrag. Modellen har tagits fram av en arbetsgrupp där alkoholhandläggare från länsstyrelserna och kommunerna ingått, Jan-Olof Tidbeck och Marie Pauly har representerat länsstyrelserna och Leif Nord de kommunala handläggarna. Från Statens folkhälsoinstitut har utredarna Anne-Lie Magnusson, Carina Amréus och Magnus Ahlstrand deltagit. F o l k h ä l s o i n s t i t u t e t s r o l l 23

Alla kommuner ska ha riktlinjer för alkoholservering. Statens folkhälsoinstitut har arbetat fram en modell för kommunala riktlinjer och ger förslag på områden som kommunen kan meddela riktlinjer om, när en ansökan om serverings- och provsmakningstillstånd ska prövas. Modellen är ett stöd för dig som ska arbeta med att ta fram eller revidera riktlinjer för serverings- och provsmakningstillstånd. Du kan se vilken rättsregel som gör det möjligt att fatta beslut om en viss riktlinje. Modellen visar även på riktlinjer som kan vara vägledande för dig i ditt arbete. Den här skriften vänder sig i första hand till dig som handlägger frågor om serverings- och provsmakningstillstånd och beslutsfattare på kommunen. Den kan även vara användbar för dig som arbetar med tillsyn av alkohollagens tillämpning på regional nivå. Statens folkhälsoinstitut utvecklar och förmedlar kunskap för bättre hälsa. Statens folkhälsoinstitut Distributionstjänst 120 88 Stockholm fhi@strd.se www.fhi.se ISBN 978-91-7257-918-7 (pdf) ISBN 978-91-7257-919-4 (print)