Inventering av fordonslackerare i Malmö stad

Inventering av fordonslackerare i Malmö stad Rapport 7/1999 ISSN 1400-4690 Mer rapporter kan hämtas på www.miljo.malmo.se

Inventering av fordonslackerare i Malmö stad Sammanfattning Miljöförvaltningen har under augusti, september och oktober 1998 genomfört en inventering av fordonslackerarna i Malmö stad. Alla verksamheter som i Malmö sysslar med någon typ av fordonslackering har omfattats av inventeringen. I sådana fall där annan verksamhet utöver lackering bedrivs har inventeringen avgränsats till att endast omfatta lackeringsverksamheten. Syftet med inventeringen var att identifiera de verksamheter som sysslar med fordonslackering i Malmö stad, kartlägga branschens miljöpåverkan samt klassa verksamheterna enligt miljöbalken. Den viktigaste miljöpåverkan som uppkommer vid lackering är utsläpp av organiska lösningsmedel till luft. De produkter som ger upphov till lösningsmedelsutsläpp är färg, lack, härdare, spackel, förtunningsthinner, tvätthinner och avfettningsmedel. Det är framför allt vid applicering av färg och lack samt vid härdning som lösningsmedlen avgår. Lösningsmedelsutsläpp sker också vid applicering av spackel, rengöring av sprutpistoler och annan utrustning samt vid kassering av färg och lack. Avfallsprodukterna och utsläpp till vatten bidrar också till en negativ miljöpåverkan. De typer av avfall som produceras vid lackeringsverksamheter är främst lack-, färgoch lösningsmedelsrester, lack- och färgburkar, förbrukade stoftavskiljarfilter, slipdamm, maskeringspapper samt trasor. Övrigt avfall som kan förekomma är olja och slam från bilarna som lackeras samt blästeravfall. Till farligt avfall räknas organiska lösningsmedelsrester, lack- och färgrester som innehåller organiska lösningsmedel, olja och slam samt använd blästringssand från blästring av material belagt med skikt innehållande bly, krom, kadmium, arsenik eller tenn. Utsläpp till vatten kan uppstå vid rengöring av sprutpistoler som används till vattenbaserade produkter, vid rengöring av sprutboxar och golv samt vid våtslipning. I och med miljöbalkens ikraftträdande den 1 januari 1999 förändrades klassningen för fordonslackerare. Enligt miljöbalken är de verksamheter som har en årlig lösningsmedelsförbrukning på mer än 500 kg att klassa som C-verksamheter. Detta kan jämföras med tre ton som utgjorde motsvarande gräns i den gamla miljölagstiftningen. För flertalet av fordonslackerarna i Malmö har klassningen förändrats från U-verksamheter till C-verksamheter.

1 Inledning 1.1 Bakgrund Miljöförvaltningen utförde under 1991 en inventering av fordonslackerarna i Malmö stad (Inventering av fordonslackerare i Malmö, Rapport 4/91). Då tillsynen av branschen har varit relativt lågt prioriterad har det lett till ett behov av att på nytt införskaffa kunskap om branschen och dess miljöproblem. En genomgång av fordonslackerarna ingår även som ett delprojekt i inventeringen av hela fordonsbranschen, vilket beslutades om i början av 90-talet. Därutöver fanns ett behov av att se över klassningen av fordonslackerarna med anledning av miljöbalkens ikraftträdande den 1 januari 1999. 1.2 Syfte Syftet med inventeringen var att: identifiera de verksamheter som sysslar med fordonslackering i Malmö stad kartlägga branschens miljöpåverkan klassa verksamheterna enligt miljöbalken 1.3 Metod För att lokalisera alla verksamma fordonslackerare i Malmö stad har uppgifter hämtats från följande källor: Miljöförvaltningens arkiv Statistiska centralbyråns företagsregister telefonkatalogen De flesta företagen informerades i förväg per brev om den planerade inventeringen. Till brevet bifogades ett frågeformulär (se bilaga 1) som företaget ombads besvara samt en informationsbroschyr om miljöskyddstillsyn. Därefter har alla företag besökts och minnesanteckningar har skrivits och översänts till de besökta företagen. Inventeringen har utförts under augusti, september och oktober 1998. 1.4 Avgränsning Alla verksamheter som i Malmö sysslar med någon typ av fordonslackering har omfattats av inventeringen. I sådana fall där annan verksamhet utöver lackering bedrivs har inventeringen avgränsats till att endast omfatta lackeringsverksamheten. 1(12)

2 Lagstiftning Inventeringen har genomförts med utgångspunkt från miljöskyddslagen och lagen om kemiska produkter. Dessa lagar har upphävts i och med miljöbalkens ikraftträdande den 1 januari 1999. I detta avsnitt beskrivs vilka krav som enligt miljöbalken gäller för fordonslackerarna. 2.1 Miljöbalken Miljöbalken (MB) innehåller övergripande bestämmelser och reglerar alla åtgärder och all verksamhet som kan vara av betydelse för riksdagens beslutade miljömål, d v s en hållbar utveckling. Den som driver miljöfarlig verksamhet ska följa MB:s allmänna hänsynsregler. Bland de allmänna hänsynsreglerna återfinns bl a följande: Kunskapsregeln: Konsekvenserna för miljön och människors hälsa av ett visst handlande ska klargöras i förväg. Det krävs alltså tillräcklig kunskap i varje enskilt fall för att kunna avgöra hur åtgärden eller verksamheten påverkar eller riskerar att påverka miljön eller människors hälsa. Försiktighetsprincipen: Redan risken för att en viss åtgärd ska medföra störningar för människors hälsa eller miljön är tillräcklig för att man ska göra vad som går för att förhindra en störning. Polluter pays principle (PPP): Den som orsakar eller riskerar att orsaka miljöstörning ska bekosta de förebyggande eller avhjälpande åtgärder som behövs. Principen om bästa möjliga teknik: Bästa möjliga teknik ska användas för yrkesmässig verksamhet. Tekniken ska vara tillgänglig och inte bara finnas på experimentstadiet, men behöver inte finnas i Sverige. Hushållningsprincipen: Råvaror och energi ska användas så effektivt som möjligt och resursförbrukningen och avfallet ska minimeras. Kretsloppsprincipen: Det som utvinns ur naturen ska kunna användas, återanvändas, återvinnas och bortskaffas på ett uthålligt sätt, med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas. Produktvalsprincipen: Man ska undvika att använda kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan innebära risk för människors hälsa eller miljön om produkterna kan ersättas med sådana som kan antas vara mindre farliga. Detta gäller även för varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. 2(12)

2.1.1 Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd I bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd anges om det föreligger tillstånds- eller anmälningsplikt för en verksamhet. För lackeringsverksamheterna föreligger anmälningsplikt vid en förbrukning av mer än 500 kg men högst 10 ton organiska lösningsmedel per år. Tillståndsplikt föreligger vid en förbrukning av mer än 10 ton organiska lösningsmedel per år. Den som vid ikraftträdandet av MB bedriver miljöfarlig verksamhet, för vilken krav på anmälan av driften föreligger enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, skall senast den 31 december 2000 ha inkommit med en anmälan till Miljönämnden. För tillståndspliktig verksamhet gäller att ansökan om tillstånd ska ha inkommit till prövningsmyndigheten (miljödomstolen eller länsstyrelsen) senast den 31 december 2004. 2.1.2 Förordning om miljösanktionsavgift Näringsidkare som anlägger eller driver anmälningspliktig verksamhet innan anmälan gjorts skall enligt förordningen om miljösanktionsavgift betala en miljösanktionsavgift på 25 000 kr. Näringsidkare som anlägger eller driver tillståndspliktig verksamhet utan att tillstånd har meddelats skall betala en miljösanktionsavgift på 150 000 (om B- verksamhet) respektive 400 000 (om A-verksamhet) kr. 2.1.3 Förordning om verksamhetsutövares egenkontroll Anmälnings- och tillståndspliktiga verksamheter skall ha en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för de frågor som gäller för verksamheten enligt MB samt för beslut som meddelats med stöd av MB rörande verksamhetens bedrivande och kontroll. Verksamhetsutövaren skall ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m m för drift och kontroll hålls i gott skick, för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. Riskerna med verksamheten ur hälso- och miljösynpunkt skall fortlöpande undersökas och bedömas. Kontrollen och riskundersökningen av verksamheten skall dokumenteras. Driftsstörningar eller liknande händelser som är av betydelse ur hälso- och miljösynpunkt skall omgående meddelas tillsynsmyndigheten. En förteckning skall finnas över de kemiska produkter som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker ur hälso- och miljösynpunkt. Det skall finnas uppgift om produktens namn, omfattning och användning av produkten, information om hälso- och miljöskadlighet samt om klassificering av produkten med avseende på hälso- eller miljöfarlighet. 3(12)

2.1.4 Renhållningsförordning Yrkesmässig verksamhet som ger upphov till annat avfall än hushållsavfall skall, om avfallet lämnas till förbränning eller deponering, lämna uppgift om avfallets art, sammansättning, mängd, varifrån avfallet kommer samt var det lämnas. Uppgifterna skall lämnas till tillsynsmyndigheten. 2.1.5 Renhållningsordning för Malmö stad Avfall skall bortforslas genom kommunens försorg eller genom av kommunen godkänd entreprenör. Bortforsling av farligt avfall skall utföras av entreprenör som godkänts av kommunen. 2.1.6 Förordning om farligt avfall Farligt avfall får inte blandas med annat slag av farligt avfall eller med andra slag av avfall. Den som utövar verksamhet där farligt avfall uppkommer skall föra anteckningar om den mängd som årligen uppkommer, vilka slag av avfall som uppkommer samt var de olika slagen transporteras. Farligt avfall får endast transporteras av den som har särskilt tillstånd. 2.1.7 Förordning om producentansvar för förpackningar Hushåll och andra förbrukare skall sortera ut förpackningar från annat avfall och lämna dem för borttransport i de insamlingssystem som producenterna tillhandahåller. 2.2 Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelserna till allmänna bestämmelser för brukande av Malmö kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning (ABVA) innehåller de krav VA-verket har på avloppsvatten från industrier och andra yrkesmässiga verksamheter för att detta ska få släppas till det allmänna avloppsledningsnätet. Bestämmelserna i ABVA innebär att den som vill släppa ut avloppsvatten är skyldig att informera om sin verksamhet så att personalen på VA-verket kan bedöma om utsläppen är acceptabla. Det åligger brukaren att redovisa vilka ämnen som kan finnas i avloppsvattnet. Tungmetaller, giftiga ämnen, biologiskt nedbrytbara och bioackumulerbara ämnen bör inte släppas ut i avloppet. Detta gäller också avfall som fett, färgrester, spillolja, lösningsmedel, koncentrerade processbad m m. I tilläggsbestämmelserna till ABVA anges bl a högsta halter som accepteras av vissa ämnen före utsläpp till kommunens avloppsnät. 4(12)

3 Branschbeskrivning Det finns olika typer av fordonslackerare i Malmö. Följande punkter beskriver de typer som förekom vid inventeringen: endast lackering av personbilsskador lackering av personbilsskador kombinerat med annan verksamhet såsom plåtslageri, fordonstvätt, verkstad eller dylikt annan typ av lackering utöver reparationslackering såsom motivlackering, nylackering, omlackering och lackering med företagsfärg lackering av andra objekt utöver personbilar såsom skåpluckor, containers, traktorer, lastvagnar, detaljer till bilar, datorer, tåg och flygplan Hos merparten av de besökta fordonslackerarna innefattar lackeringsverksamheten spackling, slipning, applicering av lack samt torkning. Spackel appliceras både för hand och med sprutpistol. Slipning görs för hand eller med maskin, det rör sig oftast om torrslipning men det förekommer även våtslipning. Slipmaskinerna är vanligtvis kopplade till någon form av stoftsug som samlar upp slipdammet. Applicering av lack sker sedan med sprutlackeringsteknik. Det vanligaste är att två eller tre lackskikt appliceras; grundfärg (primer), täckfärg och klarlack. Grundfärgen ger rostskydd, underlättar vidhäftning och utjämnar ytan. Täckfärgen ger kulören. Det tredje lackskiktet, klarlack, appliceras om det är en metallicfärg. Appliceringen sker i en särskild sprutbox som rymmer hela fordonet. Före appliceringen täcks de ytor, som inte ska lackeras, med maskeringspapper. Torkning (härdning) görs oftast i torkugn i 60-70C. Ugnen kan vara kombinerad med sprutboxen och kallas då för kombibox, men det kan även vara en separat ugn som rymmer ett eller två fordon. I de fall tid och utrymme tillåter det torkas lacken i rumstemperatur. En annan metod som används, men som är mindre vanlig, är torkning med IR-båge d v s med infraröd strålning. 4 Miljöpåverkan 4.1 Luft Den viktigaste miljöpåverkan som uppkommer vid lackering är utsläpp av organiska lösningsmedel till luft. De produkter som ger upphov till lösningsmedelsutsläpp är färg, lack, härdare, spackel, förtunningsthinner, tvätthinner och avfettningsmedel. Det är framför allt vid applicering av färg och lack samt vid härdning som lösningsmedlen avgår. Lösningsmedelsutsläpp sker också vid applicering av spackel, rengöring av sprutpistoler och annan utrustning samt vid kassering av färg och lack. Även hanteringen av lösningsmedelsinnehållande kemikalier samt appliceringstekniken inverkar på mängden lösningsmedelsutsläpp. 5(12)

Lösningsmedel är både hälso- och miljöskadligt. Vid inandning av och/eller hudkontakt med lösningsmedelsångor kan det orsaka en mängd olika hälsoskador såsom skador på nervsystemet, irritation av ögon och slemhinnor, hudallergi och ökad risk för cancer. Dessutom bidrar lösningsmedel till bildningen av fotokemiska oxidanter som kan orsaka skador på skog och grödor och ge hälsoeffekter som t ex irritation i andningsvägarna. Riksdagen har beslutat om målet att de svenska utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) skall minska med 50% till år 2000 jämfört med utsläppsnivån år 1988. Samma miljömål finns även regionalt och för Malmö stad. VOC innefattar organiska lösningsmedel, bensinångor och kolväten från förbränning. Till luft avgår även stoft och partiklar som uppstår vid slipning. 4.2 Vatten Utsläpp till vatten sker i de fall ridåvatten används som stoftavskiljare vid sprutlackering, vilket inte förekommer i Malmö. Utsläpp till vatten kan även uppstå vid rengöring av sprutpistoler som används till vattenbaserade produkter, vid rengöring av sprutboxar och golv samt vid våtslipning. Vattnet kan innehålla miljöfarliga organiska ämnen och metaller från färg och lack som om det hamnar i det kommunala spillvattennätet kan störa reningsprocessen. Kommer det ut i dagvattennätet kan det skada vattenorganismerna i recipienten. Övrigt utsläpp till vatten som kan förekomma är olja och slam från bilarna som lackeras. 4.3 Avfall De typer av avfall som produceras vid lackeringsverksamheter är främst lack-, färgoch lösningsmedelsrester, lack- och färgburkar, förbrukade stoftavskiljarfilter, slipdamm, maskeringspapper samt trasor. Övrigt avfall som kan förekomma är olja och slam från bilarna som lackeras samt blästeravfall. Till farligt avfall räknas organiska lösningsmedelsrester, lack- och färgrester som innehåller organiska lösningsmedel samt olja och slam. Med hjälp av en destillator kan lösningsmedel återvinnas ur lack-, färg- och lösningsmedelsrester. Kvar blir då en hård rest, en färgkaka som inte klassas som farligt avfall. Enkelt sett är flytande lack- och färgrester att klassa som farligt avfall, medan torkade lack- och färgrester inte är att klassa som farligt avfall. Som farligt avfall klassas även använd blästringssand från blästring av material belagt med skikt innehållande bly, krom, kadmium, arsenik eller tenn. 6(12)

5 Resultat av inventeringen Det kan konstateras att branschen har minskat något sedan inventeringsomgången 1991. Sammanlagt har 23 företag med lackeringsverksamhet besökts, varav två företag jobbar tillsammans i samma lokal och ett företag inte har en funktionsduglig sprutbox än, varför ingen lackering sker där för närvarande. En lista på de besökta företagen med förslag till klassning finns i bilaga 2. 5.1 Verksamhet 5.1.1 Förbehandling Före lackering spacklas ytan och slipas sedan med maskin eller för hand. Två av de besökta företagen utför även blästring. Före applicering av färgen torkas ytan av med ett snabbavdunstande avfettningsmedel. Vad gäller spackel används både hand- och sprutspackel. Ofta används s k fyller (även kallat filler och surfacer) istället för sprutspackel. Fyller är en grund som är tunnare än spackel. Spackling sker inte på alla företag beroende på typ av objekt som lackeras. Spackel är en produkt baserad på polyesterharts med styren och innehåller alltså lösningsmedel. Försök görs med styrenfritt spackel men det finns ännu inte att tillgå kommersiellt. Härdaren i spackel utgörs av en peroxid. Fyller är en 2-komponentprodukt som också innehåller lösningsmedel och där härdaren oftast utgörs av en isocyanat. När det gäller fyller finns det alternativ såsom vattenbaserad, high solid (HS) samt isocyanatfri fyller. HS innebär att produkten har en högre torrsubstanshalt vilket tillåter en lägre halt lösningsmedel. Flera företag använder HS fyller medan endast ett fåtal använder isocyanatfri och vattenbaserad fyller. 5.1.2 Appliceringsmetod De appliceringsmetoder som genomgående används är olika tekniker av sprutlackering enligt fördelningen nedan. Metod Antal företag Lågtryckssprutning (konventionell sprutlackering) 8 High Volume Low Pressure (HVLP) 6 Lågtryckssprutning och HVLP 4 Högtryckssprutning 2 Kombimetod 1 7(12)

Den konventionella sprutlackeringen ger en kraftig sprutdimma och därmed även stora lackförluster. HVLP är en modifikation av lågtryckssprutning som ger lägre lackförluster. Högtryckssprutning ger en bättre avgränsad sprutdimma än lågtryckssprutning vilket innebär lägre lackförluster. Kombimetoden är en metod som kombinerar många av fördelarna med hög- respektive lågtryckssprutning både ur teknisk och miljömässig synpunkt. 5.1.3 Stoftavskiljning Översprutet från sprutlackering tas om hand genom stoftavskiljning, antingen med hjälp av en vattenridå eller med torrfilter. Inga av de besökta verksamheterna använder sig idag av vattenridå. Följande typer av stoftavskiljning förekommer: Stoftavskiljning Antal företag Glasfiberfilter 15 Glasfiber- och pappersfilter 4 Pappersfilter 1 Koks 1 Glasfiberfilterna är ofta belagda med ett klibbigt material, s k klibbfilter, som förbättrar upptagningsförmågan. Dessa filter anses vara de mest effektiva. Flera företag har även ett värmeväxlingssystem där luften även får passera påsfilter. 5.1.4 Lacksystem Följande lacksystem används bland fordonslackerarna i Malmö: Lacksystem Antal företag Lösningsmedelsbaserade lacker 21 Vattenbaserade lacker 5 Alla företagen använder alltså lösningsmedelsbaserade lacker. Samtliga företag som använder vattenbaserade lacker kompletterar med de lösningsmedelsbaserade. Bland de lösningsmedelsbaserade lackerna finns även s k high solid (HS) lacker. HS lacker innehåller vanligtvis 30 till 40 volymprocent lösningsmedel medan de konventionella lösningsmedelsbaserade lackerna innehåller 50 volymprocent eller mer. Även de vattenbaserade lackerna innehåller normalt organiska lösningsmedel, oftast mindre än 10 volymprocent. De flesta företagen använder både konventionella lösningsmedelsbaserade och HS lacker. Tre av företagen använder dock endast de konventionella lösningsmedelsbaserade lackerna. Ett par företag har planer på att börja använda vattenbaserade lacker. De flesta lacker späds ut med förtunning som består till 100 % av organiska lösningsmedel. 8(12)

För att lackerna ska torka tillsätts härdare som också innehåller lösningsmedel. De flesta härdare innehåller isocyanater. Mängden lösningsmedel varierar mellan allt från 25 till 65 volymprocent eller mer. Listan på de olika lösningsmedel som ingår i de lacker, härdare och förtunningar som används kan göras lång. Följande är exempel på grupper av lösningsmedel som ofta förekommer: Aromater t ex xylen, toluen, trimetylbensen och styren. Aromatiska lösningsmedel är olämpliga både med avseende på arbetsmiljö och yttre miljö. De är nitrifikationshämmande och kan ha negativa effekter på vegetation och ge luftförorening. Trimetylbensen är bedömt som miljöfarligt. Estrar t ex butylacetater. Estrar som n-butylacetat är lättnedbrytbara och har låg eller ingen giftighet för vattenlevande organismer. Isocyanater t ex hexametylendiisocyanat och isoforondiisocyanat. Isocyanater kan ge upphov till svåra astmaliknande anfall och skall enligt arbetarskyddsstyrelsen om möjligt bytas ut mot mindre farliga alternativ. Alkoholer t ex butanol, etanol och isopropanol. Lågmolekylära alifatiska alkoholer är vattenlösliga och inte potentiellt bioackumulerbara. Etanol och propanol är exempel på lämpliga alternativ ur hälsooch miljösynpunkt. Lacknafta med olika aromathalt t ex lågaromatisk (<3% aromater). Lacknafta innehåller till största delen alifatiska och alicykliska kolväten samt en varierande mängd aromater. Inandning av lacknafta under lång tid kan ge nervskador. Bl a aromaterna i lacknaftan har dålig nedbrytbarhet och är både giftiga för vattenorganismer och potientiellt bioackumulerbara. Lacknafta är bedömt som miljöfarligt. Om innehållet av bensen är större än 0,1 viktprocent klassificeras det som cancerframkallande. Klorerade lösningsmedel tycks inte förekomma. Den totala mängden organiska lösningsmedel som förbrukas per år fördelar sig som följer (observera att det är baserat på ungefärliga uppgifter): Kg lösningsmedel per år Antal företag < 500 7 501-1000 5 1001-2000 6 2001-3000 3 >3001 1 9(12)

Färger som innehåller bly i form av tetrablytrioxidsulfat, blysulfokromat och blykromatsulfatmolybdat förekommer i viss utsträckning. Blysulfokromat och blykromatsulfatmolybdat har reproduktionsstörande egenskaper och finns med i Kemikalieinspektionens OBS-lista. Enligt Kemikalieinspektionens begränsningslista bör all användning av bly och dess föreningar avvecklas på sikt. 5.2 Avlopp Hos hälften av företagen förekommer inga golvbrunnar. Bland de företag som har golvbrunnar leds vattnet till det kommunala spillvattennätet. Med undantag av fyra företag är golvbrunnarna kopplade till slam- och oljeavskiljare som vattnet passerar innan det släpps till spillvattennätet. Det finns två företag som även har golvbrunnar i sprutboxarna. Då inga företag använder ridåvatten som stoftavskiljning uppstår utsläppen till golvbrunnarna vid rengöring av sprutpistoler som används till vattenbaserade produkter, rengöring av sprutboxar och golv samt vid våtslipning. Övrigt utsläpp till golvbrunnarna är olja och slam som kan läcka från de fordon som tas in i lokalen. 5.3 Lagring av kemikalier och farligt avfall De flesta av företagen förvarar kemikalier i separata rum utan golvavlopp. En del företag har dock sämre ordning bland kemikalierna som då förekommer lite var stans i lokalerna, vilket är acceptabelt såvida ingen risk för spill till mark, vatten och spillvattennät föreligger. Ett fåtal företag har en undermålig kemikalielagring. Slarv med att låta behållare med lösningsmedel stå utan lock är dock vanligt, vilket innebär onödiga utsläpp av lösningsmedel till luft. Farligt avfall förvaras oftast inomhus i utrymme utan golvavlopp. Det förekommer dock att det förvaras utomhus utan invallning eller regnskydd. Detta är acceptabelt i vissa fall när det är mest fasta färg- och lackrester som avyttras som farligt avfall. I de fall det gäller flytande lösningsmedelsavfall är det däremot inte acceptabelt. 5.4 Avfall Hos samtliga företag uppstår lack-, färg- och lösningsmedelsrester, lack- och färgburkar, förbrukade stoftavskiljarfilter, slipdamm, maskeringspapper samt trasor. Övrigt avfall som kan förekomma är olja och slam från bilarna som lackeras. Tio av företagen avyttrar inget avfall som farligt avfall. Så många som 16 företag destillerar lack-, färg- och lösningsmedelsrester vilket gör att den fasta kaka som blir kvar kan behandlas som konventionellt avfall. En del av de företag som inte har en destillator låter lack-, färg- och lösningsmedelsrester dunsta tills det torkat vilket ger samma resultat. Det är vanligt att kasserad färg och lack får stå i burkar utan lock för att härda så det kan avyttras som konventionellt avfall. Detta är dock inte önskvärt eftersom det innebär onödiga lösningsmedelsutsläpp till luft. 10(12)

De företag som avyttrar visst avfall som farligt avfall använder oftast Sysav Kemi AB:s LOTS-system. Vanligast är då att lack-, färg- och lösningsmedelsrester, fasta som flytande, samt lack- och färgburkar med kvarblivna rester hanteras som farligt avfall. Vad gäller journalföring av farligt avfall sker det endast i undantagsfall. De företag som använder LOTS-systemet får statistik från Sysav Kemi AB på hur mycket avfall som avyttrats. Konventionellt avfall läggs ofta i en container för blandat avfall. Många företag anlitar Carl F, ett företag som tar emot konventionellt avfall i blandat skick och sedan sorterar det. De två företag som producerar blästeravfall avyttrar det som konventionellt avfall. Trots att det finns producentansvar på färg- och lackburkar är det ingen som återlämnar sina burkar till leverantörerna. 6 Uppföljning För att följa upp det arbete som gjorts vid inventeringen av Malmös fordonslackerare föreslås följande: De företag som klassas som C-verksamheter ska till Miljönämnden inkomma med anmälan enligt miljöbalken. Råd enligt miljöbalken ska meddelas samtliga företag och generella råd för branschen ska utarbetas. En mall för års- och miljörapport ska utarbetas. Samtliga företag ska upprätta kontrollprogram och till tillsynsmyndigheten inkomma med års- respektive miljörapport där bl a den årliga lösningsmedelsförbrukningen ska redovisas. De uppgifter om lösningsmedelsförbrukning som kommit in vid denna inventeringsomgång är mycket osäkra. Detta beror bl a på att det inte finns någon vana bland verksamhetsutövarna att föra journal över förbrukningen av kemikalier och lösningsmedel och på att många inte vet hur uppgifter om lösningsmedelsinnehåll i de olika produkterna kan erhållas. Samtliga företag ska besökas en gång om året. Vid kommande besök ska särskild uppmärksamhet riktas mot de kemikalier som används eftersom det på kemikalieområdet finns möjligheter till förbättringar ur miljösynpunkt. Vidare undersökning av avfall och utsläpp till vatten behövs. När det gäller avfall kan det ifrågasättas om inte även fasta färg- och lackrester, slipdamm samt stoftavskiljarfilter ska klassas som farligt avfall eftersom färgerna och lackerna kan innehålla tungmetaller som bly, krom och zink. Detsamma gäller för blästeravfall. Vad gäller det vatten som går ut till spillvattennätet kan dess innehåll ifrågasättas bl a med tanke på hanteringen av vattenbaserad färg och våtslipning. 11(12)

7 Referenser Arbetsmiljöfonden. 1987. Riskerna med lösningsmedel. Medicinska erfarenheter Tekniska åtgärder. Arbetsmiljöfonden. Stockholm. Bra kemval för tvätt och rengöring, Version 2. 1998. ISBN 91-971929-7-X. Förordning om farligt avfall, SFS 1996:971. Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, SFS 1998:899. Förordning om miljösanktionsavgifter, SFS 1998:950. Förordning om producentansvar för förpackningar, SFS 1997:185. Förordning om verksamhetsutövares egenkontroll, SFS 1998:901. Gustafsson, O. 1991. Inventering av fordonslackerare i Malmö. Rapport 4/91. Miljöförvaltningen, Malmö. Iverfeldt E et al. 1995. Industriell lackering Handbok för val av miljöanpassade processer. Ytforum Förlag, Linköping. Miljöbalken, SFS 1998:808. Naturvårdsverket. 1992. Tillsynskampanj för lackeringsverksamhet. Rapport 4049. Naturvårdsverket Förlag, Stockholm. Naturvårdsverket. 1997. Verkstadsindustri Lackering av metall. Branschfakta. Naturvårdverket Förlag, Stockholm. Renhållningsförordning, SFS 1998:902. Renhållningsordning för Malmö stad. VA-verket Malmö. 1997. Tilläggsbestämmelser till ABVA. Krav på utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra yrkesmässiga verksamheter till den allmänna avloppsanläggningen. VA-verket. Malmö. 12(12)

ALLMÄNNA UPPGIFTER Bilaga 1 Företagets namn: Datum: Besöksadress: Utdelningsadress: Postadress: Organisationsnummer: Kontaktperson: Telefonnummer: Fax: E-post: Antal anställda: Avstånd till närmaste bostad ca: m VERKSAMHET Typ av objekt som lackeras: Antal fordon/objekt som lackeras per år: Verkstadsyta: m 2 Förbehandling/ytskikt före lackering: avfettning blästring slipning spackling förzinkning järnfosfatering zinkfosfatering kromatering Förbehandlingsmetoder (alkalisk avfettning, tvättmussla, kammartvätt, doppavfettning, torr- fuktig- våtblästring, maskinslipning eller annat): Ange vilken typ av spackel som används (t ex polyesterspackel): Ange de lackeringsplatser som finns (t ex sprutbox): Finns stoftavskiljning? ja nej Typ av avskiljning (pappersfilter, glasfiberfilter, vattenridå, eller annat): Hur ofta byts filterna ut? Hur omhändertas/behandlas ridåvattnet? 1(4)

Annan rening av luft utöver stoftavskiljning: Ange typ av lack/lacksystem samt om det är lösningsmedelsbaserat, vattenbaserat, pulverlack eller annat: Ange appliceringsteknik (t ex låg- eller högtryckssprutning, HVLP, elektrostatisk, dopplackering eller annat): Ange typ av härdning/torkning samt temperatur: Hur sker rengöring av pistoler/ verktyg samt sprutboxar? Annan verksamhet i företaget utöver lackering: AVLOPP Finns golvbrunnar? ja nej Till vad leds golvbrunnarna (till kommunens spillvattennät eller på annat sätt)? Utsläpp till golvbrunn: Finns oljeavskiljare? ja nej Tömningsfrekvens: gånger/år Slamavskiljare? ja nej Tömningsfrekvens: gånger/år Utsläpp till olje- respektive slamavskiljare: Vem tömmer olje- respektive slamavskiljare? Mottagare: 2(4)

AVFALL Typ av farligt avfall Mängd i kg eller l/år Transportör Mottagare Lösningsmedelsrester Färg- & lackrester Färgslam Ridåvatten Detaljtvättavfall Blästringsavfall Spillolja Bilbatterier Annat Hur sker lagring av farligt avfall (ute, under tak, invallat, på ogenomsläpplig mark, inne, separat utrymme, i utrymme med eller utan golvbrunn, annat)? Journalförs typ och mängd farligt avfall? ja nej Destilleras använt lösningsmedel på företaget? ja nej Skickas använt lösningsmedel till annat företag för destillering? ja nej Till vilket företag? Hur omhändertas tomma burkar, t ex färgburkar? Hur hanteras trasor innehållande lösningsmedel? Hantering av övrigt avfall: 3(4)

KEMIKALIEHANTERING Hur sker lagring av kemiska produkter (ute, under tak, invallat, på ogenomsläpplig mark, inne, separat utrymme, i utrymme med eller utan golvbrunn, annat)? Var sker blandning av kemikalier (i utrymme med eller utan golvbrunnar, separat utrymme, annat)? Finns 16-punkters varuinformationsblad? Ja Nej Används färger som innehåller bly? Ja Nej Används klorerade lösningsmedel såsom t ex trikloretylen och metylenklorid? Ja Nej Årlig total förbrukning av lösningsmedel: Förbrukning av färg, lack, thinner, härdare m m: Produktgrupp eller produktnamn Använd mängd/år Namn på lösningsmedel som ingår Andel lösningsmedel i % 4(4)