g ä V Nyckelstråket Stockholm-Göteborg via Mälardalen
Vägtrafik Nuläge E20 vid Hova Framtid E18 vid Bålsta
Förord Näringslivet är beroende av effektiva och pålitliga transporter. Dels för att klara konkurrensen på en globaliserad marknad, dels för att transporter blir allt mer integrerade i företagens produktionssystem. Transporterna ökar kraftigt, men investeringstakten i infrastruktur följer inte samma tillväxttakt. Sverige ligger långt efter många andra länder när det gäller infrastrukturinvesteringar. Andelen av BNP som vi investerat i utvecklingen av vägar och järnvägar har varit för låg i modern tid relativt andra länder. Detta bidrar till stora kapacitetsproblem, men också problem avseende trafiksäkerhet och tillförlitlighet. Sverige har, med sitt geografiska läge och avlånga land, behov av att ha mycket goda kommunikationer för att kunna konkurrera med andra länder. Nu är det dags att börja beta av vår infrastrukturskuld. Kanske har vi i näringslivet varit för tysta och passiva när det gäller infrastrukturfrågor. Nu börjar det emellertid stå klart för allt fler inom näringslivet att vi måste skapa opinion för utvecklingen av infrastrukturen. Det är en överlevnadsfråga för våra företag. Som ni kan läsa i denna rapport så har Nyckelstråket VÄG - mellan Stockholm och Göteborg via Mälardalen - en otroligt viktig funktion för våra ökande person- och godstransporter. Längs detta stråk bor en väsentlig del av Sveriges befolkning. Upprustning och uppgradering av Nyckelstråket måste göras snabbt och i tillräcklig utsträckning för att faktiskt åtgärda dagens brister framförallt på E20 söder om Örebro. Sverige har inte råd att vänta. Därför har Handelskammaren Mälardalen etablerat projektet Nyckelstråket och bjudit in både offentliga organisationer och privata samarbetspartners. Denna rapport om Nyckelstråket VÄG presenteras och diskuteras av företrädare för näringsliv och myndigheter bland annat på Västsvenska Handelskammarens seminarium i Almedalen den 2 juli då infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd medverkar. Läs mer om Nyckelstråket och våra aktiviteter på www.handelskammarenmalardalen.se Tillväxt. Tillsammans. Örebro den juni 2012 Christina Hedberg VD Handelskammaren Mälardalen
Nyckelstråket öppnar ett växande Sverige OSLO Nyckelstråket Stockholm-Göteborg via Mälardalen och Skaraborg med E20 och E18 är en pulsåder för transportsystemet i Sverige. Nyckelstråket har en central betydelse för såväl person- som godstransporter på väg. Transporterna ökar kraftigt och vägtrafiken allra mest. Behoven inom såväl industri som samhället i stort avslöjar stora brister i det samlade transportsystemet. Trafikverkets kapacitetsutredning från 2011-2012 visar på stora brister med framför allt järnvägarna i Sverige. Vägarna däremot bedöms inte utgöra ett kapacitetsproblem utom i landets storstadsområden. Utredningen pekar paradoxalt nog på att lösningen på det ökande transportbehovet kan ligga i ökade lastbils- och långtradartransporter. Det är uppenbart att E20 genom Västra Götaland inte kan utvecklas till godtagbar målstandard med de planerade investeringarna i den nationella planen för 2010-2021. Nyckeln till att skapa en hållbar, säker och attraktiv Europaväg som bidrar till regionförstoring, väl fungerande godstransporter och minskad klimatpåverkan i närtid är investeringar i Nyckelstråket. Målstandard bör även följa riktlinjerna i TEN-T, Core Network/Comprehensive Network med planskilda korsningar, mötesfrihet m.m. Godstransporter för industri och regionförstoring med fler arbetstillfällen Nyckelstråket skulle lika gärna kunna kallas fordonsindustristråket. Längs stråket ligger tillverknings- och monteringsföretag som sysselsätter 2/3 av alla anställda inom fordonsindustrin i Sverige. Den gemensamma inkörs- och leveransporten för flertalet importerande och exporterande produktionsföretag är Göteborgs hamn. Både E20 och Västra Stambanan är därmed nyckelfunktioner för att leda gods in i landet för förädling och sammansättning och ut till globala marknader för råvaror och färdiga produkter. De senare årens problem med järnvägen har påverkat företagens val av transportsätt. Leveranser i tid är grundläggande för konkurrenskraft och tillväxt i både varuvärde och antal arbetstillfällen. Även säkerhet och framkomlighet spelar en avgörande roll för regional och lokal attraktivitet. Goda pendlingsmöjligheter på väg och järnväg är viktiga förutsättningar för regionförstoring och därmed en bättre fungerande arbetsmarknad. Bristerna på E20 hämmar samspelet mellan olika regionala arbetsmarknader. När både järnvägen och Europavägarna i ett stråk har uppenbara brister får det negativa konsekvenser för utveckling och tillväxt i regionerna. Nyckelstråket - en transportlänk för hela Sverige E20 genom Västra Götaland utgör med dagens ojämna väg- och hastighetsstandard en växande flaskhals i transportsystemet. Smal vägbredd ofta utan vägrenar, mötande trafik och farliga korsningar innebär minskad attraktivitet och tillgänglighet. Långa restider och hög olycksrisk minskar investeringsviljan hos näringslivet längs stråket. En framtida målstandard, med minst 100 km/h utan några flaskhalsar på sträckan, säkerställer att E20 och E18 i fortsättningen kan bidra till utvecklingen i hela landet och säkra grunden för regional tillväxt och regionförstoring mellan nodstäderna i stråket. Ökat transportbehov kräver säkrare vägar I rapporten Nyckelstråket VÄG Stockholm-Göteborg via Mälardalen har konsultföretaget ÅF Infraplan analyserat transport- och logistikförutsättningar för godstransporter, befolkningstillväxt och pendlingsmönster. Rapporten visar också på de investeringsbehov som kan identifieras som inte ligger med i den nationella planen för 2010-2021. Bedömningen är att transportbehovet kommer att öka och att vägarna måste göras säkrare. Åren 2003 till 2011 inträffade 20 dödsfall och 47 svåra olyckor på sträckan. Om det funnits mötesseparation hade tre fjärdedelar av dessa kunnat undvikas. I rapporten förslås en upprustning och utbyggnad av ett antal befintliga sträckor i stråket för att möta den förväntade trafikökningen. En utbyggnad av främst E20 genom Västra Götaland samt eliminering av flaskhalsar och riskfyllda korsningar kan rädda liv, skapa bättre förutsättningar för tillväxt och nya jobb i hela Sverige samt bidra till att uppnå klimatmålen. Nyckelstråket öppnar ett växande och levande Sverige.
71 INFRASTRUKTUR LO Nyckelstråket Hamn Kombiterminal Terminal Flygplats Uppsala 72 Norr Västerås Enköping 55 Karlstad Strängnäs Örebro Kristinehamn Terminal Törsjö Hallsberg Nynäshamn Brändåsen Otterbäcken Strömstad Norrköping Mariestad Lidköping Skara Södertälje Södertälje Sluss 55 STOCKH Eskilstuna Motala Linköping Skövde Nyköping Söderköping Trollhättan Gö t a Äl v K anal 47 Göteborg 42 Falköping Alingsås Borås Jönköping Västervik Nässjö Visby Kinna Nyckelstråket binder samman Stockholm-Mälarregionen och Västra Götalandsregionen. Transportsystemen 0 utveckling. 25 inom Nyckelstråket är vitala länkar för såväl regional, nationell som internationell samverkan och Med menas att det finns tillgång till stora ytor för uppställning av långa fordon, nattöppen service/ Oskarshamn övernattningsmöjligheter för förare och särskilda åtgärder för säker parkering som kamerabevakning, stängsel m.m. Källa: ÅF Infraplan. Mälardalen-Västra Götaland Vägarna E20/E18 och järnvägarna Västra Stambanan/Mälarbanan/ Svealandsbanan binder ihop Mälarregionen med Västra Götalandsregionen i vad vi kallar för Nyckelstråket. Stråket är centralt för såväl person- som godstransporter. Via det befolkningstäta Mälardalen binder Nyckelstråket samman landets två största städer och några av landets viktigaste godsterminaler och hamnar, bl.a. Göteborgs hamn, Hallsberg, Årsta kombiterminal, Södertälje hamn och kombiterminal, Västerås hamn och kombiterminal, Eskilstuna kombiterminal och Stockholms hamnar. Nya Södertälje sluss och farledsåtgärder i Mälaren skapar ytterligare intressanta potentialer från/till hamnarna i Västerås och Köping. Även sjöfarlederna i Vänern och farleder till Östersjön ansluter till Nyckelstråket. För näringslivets transporter och arbetsmarknadernas funktion behöver väg, järnväg och sjöfart samverka och komplettera varandra. Detta innebär att flaskhalsar behöver lösas. En strategiskt viktig flaskhals att lösa är den låga standarden på E20 i Nyckelstråket. Nyckels Stockh olm -Götebo tråket rg via Mä lardalen Sommaren 2011 genomfördes en studie om Nyckelstråket med fokus på järnvägssystemet. Den nu akutella handlingen bygger vidare på detta arbete, men med ett fokus på vägsystemet. 5
Östersund Godstransporterna måste fungera I takt med att marknader vidgas och den industriella och geografiska specialiseringen ökar, växer behoven av att frakta varor långa sträckor. Transporter och logistik är en allt mer integrerad del i näringslivets produktions- och förädlingskedjor. Ett svenskt exempel är den betydelsefulla fordonsindustrin. För fordonstillverkning krävs en omfattande produktionsapparat som sträcker sig långt utanför fordonsföretagens egna anläggningar och beroendet av fristående leverantörer för att klara och utveckla produktionen är därför mycket starkt. Råvaror, komponenter, halvfabrikat etc. ska både in och ut ur landet och forslas mellan olika produktionsorter innan färdiga produkter når kunder och marknader såväl inom Sverige som globalt. En tredjedel av den svenska fordonsindustrins sysselsättning är baserad i Göteborgsregionen. Sundsvall Den näst största är Mälarregionen, följt av Trollhättan (före Saab-konkursen) och Skövde. Nordanstig Det svenska leverantörsklustret Ljusdal inkluderar ett antal för svenska förhållanden mycket stora Hudiksvall företag som Autoliv (svensk-amerikanskt), SKF, Haldex och SSAB. För att svenskt Ovanåker näringsliv ska Bollnäs kunna upprätthålla en god konkurrenskraft, skapa god sysselsättning och ekonomisk bärkraft krävs ett välutvecklat Söderhamn och Mora kostnadseffektivt logistik- och godstransportsystem. Gävle Oslo Meritor Volvo ABB Umicore Autocat Bharat Forge Volvo Powertrain Suzuki Rolls Royce Volvo Ovako Steel Atlas Copco Talent Plastics Volvo Esab Laxå Special Vehicles Scania Volvo SKF SAAB Volvo Autoliv Volvo Industriellt produktionsvärde Sysselsatta inom fordonsindustri Företag Näringslivet är beroende av effektiva och pålitliga transporter. Dels för att klara konkurrensen på en globaliserad marknad, dels för att transporter blir allt mer integrerade i företagens produktionssystem. Exempelvis är den svenska fordonsindustrin mycket beroende av tillförlitliga, robusta och säkra transportsystem. Produktionsvärden år 2007, sysselsatta år 2006. Statistikkälla: SCB och Nutek, bearbetning av ÅF Infraplan 6 Halmstad Köpenhamn Kalmar
Transporterna ökar kraftigt Transporterna ökar kraftigt. Investeringstakten i transportinfrastrukturen följer inte samma tillväxttakt, vilket bidrar till stora kapacitetsproblem och allt sämre transportekonomi för det hårt konkurrensutsatta näringslivet. Vägtransporterna har ökat kraftigast och så länge järnvägsnätet är underdimensionerat kommer ökningstakten på vägnätet att fortsätta öka mer än alternativa transportmedel. Stor-Göteborg Kungsbacka Varberg Falkenberg Bollebygd Arvika Borås Karlstad Svenljunga Tranemo Kinna Habo Jönköping Vaggeryd Tammerfors Mellan Skövdes och Örebros arbetsmarknader är arbetspendlingen mycket begränsad. Detta beror bl.a. på brister i såväl väg- som järnvägssystemet. Låg medelhastighet och låg trafiksäkerhet gör att E20 Helsingfors hämmar samspelet inom Nyckelstråket. Aneby Tranås Nässjö Eksjö Mjölby Ydre Pendlingen mellan Skövde Gnosjö och Örebro är idag mycket begränsad. Bättre pendlingsmöjligheter Vetlanda krävs för att binda samman Sävsjö Gislaved den västra delen av Nyckelstråket med Mälardalen. Statisktikkälla: Oskarshamn SCB, bearbetning av ÅF Infraplan Halmstad Sunne Munkfors Filipstad Hylte Mullsjö Ulricehamn Ljungby Storfors Kristinehamn Värnamo Alvesta Hällefors Nora Karlskoga Degerfors Bengsfors Åmål Säffle Lekeberg Strömstad Gullspång Laxå Ed Askersund Tanum Mellerud Mariestad Töreboda Färjelanda Motala Lidköping Götene Vadstena Sotenäs Uddevalla Vänersborg Skövde Tibro Grästorp Skara Lysekil Vara Orust Trollhättan Ödeshög Falköping Tidaholm Vårgårda Herrljunga Tonkm. 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 I framtiden förväntas tillverkningsindustrin att öka produktionen och därmed även transportvolymen. Som följd kommer kraven på transportkvalitet och tillförlitlighet i transportsystemet öka. Ökade transporter innebär för Nyckelstråket: ytterligare ökad andel och ökat antal tunga fordon ökad olycksrisk med smala vägar och mötande trafik Torsby lägre transportkvalitet och tillförlitlighet 1971 1974 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2022 2025 Ludvika Växjö Lindesberg Örebro Kumla Hallsberg Boxholm Finspång Linköping Kinda Köping Uppvidinge Högsby Lessebo Surahammar Hallstahammar Kungsör Eskilstuna Strängnäs Arboga Nykvarn Vingåker Åtvidaberg Vimmerby Hultsfred Nybro Flen Katrineholm Västerås Norrköping Söderköping Valdemarsvik Antal personer Västervik Mönsterås Borgholm Enköping Gnesta Nyköping Oxelösund Trosa Norra AB-län Södra AB-län Arbetspendling TOTALT, 2008 mellan kommuner 5 000 1 000 100 Kommunhuvudort Vägtrafik Bantrafik Källa: Trafikanalys, bearbetad av ÅF Infraplan Bristerna på E20 hämmar samspel mellan arbetsmarknader Arbetspendlingen är som störst inom dagspendlingsrestid till Stockholm och Göteborg. Örebro och Skövde är viktiga kompletterande arbetsmarknader för närliggande kommuner. Bättre pendlingsmöjligheter krävs för att binda samman västra delen av Nyckelstråket med Mälarregionen. Ljusnarsberg Heby Uppsala Källa: SCB, RAMS 2008 Centrala AB-län Visby 7
Nyckelstråk för såväl människor som näringsliv OSLO Viktigt för många Nyckelstråket har mycket stor betydelse för såväl godstransporter som för persontransporter. I Göteborgs- och Örebroregionen med tonvikt på Hallsberg ligger ett par av landets mest betydelsefulla godstransportnav. Näringslivet ställer stora krav på hög tillgänglighet till dessa. Stockholm-Mälarregionen är landets mest expansiva och har stor betydelse för såväl tjänste- som varuproduktion. Västra Götalandsregionen har både omfattande tillverkningsindustri och transportintensiva verksamheter som kunskapsintensiva tjänster. Samverkande transportslag Stora nationella och betydelsefulla godsflöden går via Nyckelstråket, på väg, järnväg och över hamnar. För näringslivet är det viktigt att transportslagen kan komplettera varandra och att de kan konkurrera på likvärdiga villkor. Väsentliga faktorer för transportköparen är valmöjlighet, flexibilitet, konkurrenskraftiga priser, leveranssäkerhet och ett miljö- och klimatvänligt alternativ. Nordens största containerhamn ligger i Göteborg och är den enda i Sverige som trafikeras av oceangående fartyg. Tillgängligheten till Göteborgs hamn är mycket viktig för hela Sveriges tillverkning- och varuproducerande näringsliv. Nyckelstråket är även starkt sammankopplat med flera av landets viktigaste terminaler. Möjligheter med sammodalitet Ökad sammodalitet har stora potentialer, men kräver att administrativa och infrastrukturella system har hög effektivitet och robusthet. Sammodalitet möjliggör effektiviseringar av enskilda trafikslag och är till nytta för såväl logistiken som miljön. Det som testas och studeras är bl.a. möjligheterna att använda längre och tyngre fordon för att öka effektiviteten. I första hand är det utökad volymkapacitet som efterfrågas, inte utökad viktkapacitet. På vägsidan handlar det främst om att bygga vidare på det Europeiska modulsystemet, som består av kombinationer av den i EU längsta tillåtna semitrailern, 13,6 m och den längsta lastbäraren enligt C-klass, max 7,82 m. Sverige och Finland har tillåtelse att kombinera en kort och en lång modul medan övriga EU endast tillåter två korta, alternativt en lång modul. Med modulsystemet kan två fordonskombinationer transportera lika stor volym som tre EU-kombinationer. För järnvägsfordon efterfrågas främst längre tåg, men även tyngre tåg. Dessutom behöver järnvägsnätet öka dess flexibilitet och möjligheter att leda om trafik till parallella banor som uppfyller standardkraven, så kallad redundans. Sammodalitet är ett bredare begrepp än intermodalitet och definieras av EU-kommissionen som en effektiv användning av transportsätt som fungerar vart och ett för sig eller i kombination i det europeiska transportsystemet för att uppnå ett optimalt och hållbart utnyttjande av resurserna. 8
Ber gsl a gen Östhamma 71 INFRASTRUKTUR lag s rg Be Hamn Norr Västerås Enköping Försvaret Örebro na n Terminal Törsjö tam Nyköping Oxelösund Motala Linköping Skövde 47 Göteborg STOCKH Södertälje nan Skara Norrköping Vä str as No Södertälje Sluss Brändåsen ba na n -/V än ern ba Mariestad 55 Ahlsells Train Alliance Posten Hallsberg Otterbäcken rge Strömstad Strängnäs Eskilstuna 55 Go Arboga Karlstad Uppsala 72 ICA dss t Godsterminal n na a sb råk et g eno m Viktiga avlänkningar och tillflöden mba 42 Alingsås Borås Jönköping Södr a Sta Gö t a Äl v K anal LO Borlänge NORGE Visby Kinna Nyckelstråket har ett stort antal viktiga anslutande vägar som både 0 25 avlastar och tillför omfattande volymer. Oskarshamn Källa: ÅF Infraplan Helhetsgrepp nödvändigt Få eller ingen av senare års utredningar redovisar ett helhetsgrepp över väg och järnväg i stråket mellan Stockholm och Göteborg. Trafikverkets nyligen slutförda kapacitetsutredningen är sannolikt det tydligaste anslaget, men den delas ändå upp i Trafikverkets regiondelar, storstadspaket och olika tidsramar. Man får gå tillbaka till redovisningar om Sverigediagonalen från början av 1990-talet för att finna en utredning som samlat tar upp väg och järnväg i hela stråket. I Nyckelstråket VÄG försöker vi därför lyfta fram sambanden i stråket med tillflöden och avlänkningar för att dess viktiga funktion i ett växande Sverige av idag. De bedömningar som gällde angående Sverigediagonalens betydelse för 20 år sedan framstår idag som ännu viktigare mot bakgrund av den utveckling som skett i hela landet, i synnerhet Stockholm och Göteborg som storstadsområden. Nyckelstråkets ansats att vara transportslagövergripande är viktig för att kunna planera och genomföra utbyggnader av infrastruktur och trafikering i ett hållbart kapacitetsstarkt och attraktivt transportsystem i stråket Stockholm-Göteborg. 9
Växande flaskhals Nyckelstråket länkar samman Göteborg, Västra Götaland/Skaraborg-Örebro-Västmanland/Sörmland och Stockholm/Mälaregionen och är därmed av stor betydelse för nationella och internationella transporter av personer och gods. E20 och E18 ingår i det nationella stamvägnätet och fyller därmed en mångsidig och viktig funktion för landets ekonomi och välfärd. Vägstandarden på E20 är dock mycket bristfällig: Låg medelhastighet för att vara europaväg Långa sträckor utan mötesseparering (80 km) Många hastighetsändringar, ojämn trafikrytm E20 används för: lokala, regionala, nationella och internationella godstransporter på väg långväga person- och godstransporter till/från Örebro, Stockholm, Västmanland, Dalarna, östra Värmland. regionala och lokala personresor långsamtgående fordon och jordbruksoch skogsmaskiner arbets- och studiependling fritidsresor turism Många plankorsningar Stor blandning av fordonstyper, tunga transporter, jordbruks- och skogsmaskiner, personbilar, husvagnsekipage, etc Västerås E18Enköping Vägstandard Hastighet km/h 120 110 100 90 80 70 60 Vägtyp Motorväg Motortrafikled, mötesfri Mötesfri väg Vanlig väg Data hämtat från NVDB maj 2012 Bilden har förenklats för ökad läsbarhet. Hova E20 Örebro Kumla Hallsberg Laxå Arboga Eskilstuna Strängnäs Nyköping Stockholm Götene Mariestad E4 Linköping Norrköping Skara Alingsås Göteborg Vara Vårgårda Borås Ulricehamn RV 40 Gränna Jönköping Ödeshög E20 har alltför låg standard och har flera flaskhalsar som bidrar till låg medelhastighet och osäker trafikmiljö. En jämförelse mellan E20/E18 och E4 visar på väsentliga skillnader i framkomlighet och väg- och hastighetsstandard på två Europavägstråk i Sverige. Underlag: Trafikverket, bearbetad av ÅF Infraplan 10
Farligt stråk behöver åtgärder Karlstad För de delar av E20 som inte är mötesseparerade ligger flödena i flertalet fall på 8 000-11 000 fordon/dygn (årsmedeldygstrafik). Norr om Mariestad är flödet något större och uppgår där till cirka 13 000 fordon/dygn. Lastbilstrafiken utgör generellt cirka 20 procent. 0,25 0,20 Örebro 0,15 Kumla 0,10 0,05 Laxå 0,00 Hova 5 10 20 ÅDT (1000-tal) Mariestad Motala Sträckorna som inte är mötesseparerade har uppenbart låg trafiksäkerhet, och under perioden 2003 till 2011 inträffade 20 dödsolyckor och 47 svåra olyckor på E20 i Västra Götaland. Tre fjärdedelar av dessa olyckor hade kunnat undvikas om det funnits mötesseparering. Linköping Skara Mjölby Vara OLYCKOR (2007-2011) Gävle Omkomna Svårt skadade 10 0 5 25 km Alingsås Falun Borlänge NORGE I förhållande till trafikvolymen är E20 mellan Göteborg och Laxå en mycket farlig sträcka, med många allvarliga olyckor. E4 med motorvägsstandard och högre snitthastighet har betydligt lägre OSLO andel allvarliga olyckor. Borås Jönköping Östhamma Trafikolyckor i förhållande till trafikvolym. 71 Källa: TRV, bearbetat av ÅF Infraplan Uppsala 72 Norr Västerås Enköping 55 Arboga Karlstad Strängnäs STOCKH Eskilstuna Örebro Södertälje 55 Hallsberg Strömstad Hova Norrköping Mariestad Nyköping Oxelösund Motala Linköping Skara 47 Gö t a Äl v K anal För att hålla nere hastigheten och öka trafiksäkerheten har flera, långa sträckor försetts med hastighetskameror. Hastighetsövervakning med kameror är dock endast en kortsikt lösning med begränsade effekter på de verkliga problemen. Vad som behövs för att öka trafiksäkerheten är mötesseparering, säker trafikmiljö och jämnare trafikrytm. Dödade och svårt skadade i relation till ÅDT Göteborg 42 Alingsås Borås Jönköping Farliga flaskhalsar Kinna Visby Särskilt trafikfarliga sträckor. 0 Oskarshamn 25 Källa: ÅF Infraplan Allvarliga trafiksäkerhetsbrister och låg attraktivitet Ökande trafikmängder i ett strategiskt centralt stråk med stor andel godstrafik. Många svårt skadade och trafikdödade i förhållande till trafikvolymen, särskilt vid jämförelse med E4 Flera sträckor bedöms vara farliga flaskhalsar med särskilt låg trafiksäkerhet och kapacitet 11
Investeringsbehov Åtgärder i nationell plan 2010-2021 Ytterligare identifierade behov Motorväg Mötesfri väg Alingsås Vårgårda Förbifart Jung Vara Mariestad Skara Mötesfri väg/ Motorväg Förbifart Hova Laxå Förbifart Mötesfri väg/ Motorväg Örebro Hallsberg Åsbro Motala Mjölby Arboga Förbifart Västerås Kvicksund Eskilstuna Strängnäs Planerade och kvarstående åtgärdsbehov. Källa: ÅF Infraplan Stockholm Göteborg Tollered Rångedala Hester Jönköping Nya investeringar krävs De tilltagande kapacitetsproblemen i kombination med förväntade ökade trafikökningar, innebär att planerade investeringar i den nationella planen 2010-2021 inte är tillräckliga. Detta gäller för såväl järnvägsnätet som vägnätet. I nationella planen finns investeringsobjekt motsvarande 2,5 mdkr i E20 sträckan Göteborg- Stockholm respektive 0,4 mdkr i E18 Arboga- Västerås-Stockholm. Flera av de strategist viktiga åtgärderna i nationella planen ligger dessutom sent för genomförande, mellan åren 2016-2021. Det finns även viktiga, angränsande satsningar med i nationella planen. Några exempel är uppgradering av Södertälje sluss och farleden i Mälaren som kommer att bidra till att stärka Västerås och Köping som transportnoder. Även utbyggnader av dubbelspår Hallsberg- Degerön och mötesfri landsväg RV /Bergslagdiagonalen Motala-Åsbro/Hallsberg kommer att ha stor betydelse för anslutande och korsande person- och godstrafik till Nyckelstråket. Etablering av nationell postterminal på järnväg och samlat underhåll och reparationer av tåg och vagnar i Hallsberg kommer att öka trycket på förbättringar av tillgänglighet på Västra Stambanan genom Örebro län. Återstående behov som prioriteras Åtgärderna i nationella planen är inte tillräckliga för att möta näringslivets och arbetsmarknadernas behov, vilket hämmar utvecklingen och samspelet mellan Mälarregionen och Västra Götalandsregionen. Med strategiska satsningar kan E20/E18 utvecklas till en attraktiv och trafiksäker del i det nationella transportsystemet med stora regionala effekter. Bland annat behövs: Mötesseparering på återstående delsträckor. Åtgärden bidrar till säkrare vägar, jämnare hastigheter och högre medelhastigheter. Fyrfältsväg för att uppnå full utvecklingspotential i näringslivet. Några enstaka sträckor skulle kunna byggas som 2+1 väg, förberedda för att uppgraderas till fyrfältsväg Åtgärdande av farliga trafikplatser. Planskildheter vid behov. Ny, rakare sträckning av E20 förbi Arboga Kostnaden för att bygga ut samtliga delsträckor längs E20 i Västra Götaland till 2+1-väg med plankorsningar i befintlig sträckning beräknas uppgå till ca 2 miljarder kronor. Att i stället bygga ut till 2+2-väg med planskilda korsningar i ny sträckning kostar cirka 6,7 miljarder kronor. Ny sträckning av E20 förbi Arboga beräknas kosta ca 0,4 miljarder kronor. 12
Åtgärder i nationell plan E20 (Göteborg-Stockholm) Förbifart Hova 2016-2021. Investeringskostnad: 392 Mkr Västjädra-Västerås Ombyggnad av nuvarande mötesfria motortrafikled (2+1 körfält) till motorväg, ca 6,4 km. Rv 56 Västjädra-Kvicksund Mötesfri väg. 2016-2018. 85 Mkr. Trafikplats Jung Ombyggnad pågår. Genomfart Alingsås Byggstart planerad till 2016-2018. Tollered-Alingsås Motorväg i befintlig sträckning. Etapp 1 klar, etapp 2 byggstart 2012, 371 Mkr. Alingsås-Vårgårda Fyrfältsväg i ny sträckning. E18 (Arboga-Stockholm) Västerås-Sagån Motorväg. Västerås-Sagån 2016-2021. Rv 40 Rångedala Hester Mittseparering av Rv 40 Borås- Ulricehamn. Vägen utformas som motorväg, 1,1 mdkr. Rv Mjölby Motala Fyrfältsväg i ny sträckning mellan Skänninge och Motala och en breddning av befintlig väg mellan Mjölby och Skänninge, 1,6 mdkr. Medevi-Brattebro Mötesfri väg, 2016-2021. Askersund-Åsbro Mötesfri väg 2016-2021. 172 Mkr. Bie-Stora Sundby Mötesfri väg. 2016-2021. 172 Mkr. Hamnar Södertälje sluss och farled till hamnarna i Mälardalen Utbyggnad av slussen och muddring av farlederna för att klara större fartyg. 1,3 mdkr. Järnväg Hallsberg-Degerön Partiellt dubbelspår. 1,6 mdkr. Åt no Kapacitetsutredningen Regeringen har begärt en utredning av Trafikverket om behovet av ökad kapacitet i det svenska transportsystemen. Utredningens resultat är ett av de viktigaste underlagen som grund för den kommande infrastrukturpropositionen och revidering av den nationella transportplanen. Brister enligt kapacitetsutredningen: Brister uppstår för transporter Örebro/Hallsberg Göteborg genom betydande trafikökningar som leder till kapacitetsbrister. Kraftigt ökad godshantering i Göteborgs hamn leder till kapacitetsproblem på de vägar och järnvägar som ansluter till hamnen Förväntade trafikökningar i synnerhet för lastbilstrafiken kommer att leda till kapacitetsproblem på det nationella vägnätet i Storgöteborg. Åtgärdsförslag till 2025: Kapacitetsutredningen har inte identifierat några konkreta åtgärdsförlag för hur E20 behöver utvecklas för att öka kapaciteten, trafiksäkerheten och medelhastigheten. I utredningen lämnas däremot en öppning för sk trimningsåtgärder: Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder förslag på lösningar till år 2025 och utblick mot år 20 Trimning och förbättring av t.ex. vägar, ramper, busskörfält, reversibla körfält, ytterligare körfält. Sammanfattning huvudrapport 13
E20-utredningen Föreslagna åtgärder enligt utredningen: Trafikverket har tagit fram en särskild åtgärdsstudie för E20 genom Västra Götaland. Målet med utredningen är att ta fram en utbyggnadsstrategi och en målbild för E20-stråket. Utifrån genomförd bristanalys konstateras att det är främst trafiksäkerheten och tillgängligheten på E20 som bör förbättras. Önskvärda kvalitetsförbättringar: E20-utredningen föreslår åtgärdskombinationer som kan byggas ut/genomföras etappvis. Säker trafiksituation på E20 Åtgärdskombinationer där E20 mötessepareras genom mitträcke ger störst positiva trafiksäkerhetseffekter. Dessa effekter blir ännu större om planskilda korsningar byggs på hela sträckan. GeSkåre nomgående planskilda korsningar ger dessutom Karlstad positiva effekter på restiderna. Säkerställd tillgänglighet för person- och godstrafiken på E20 God/hög och jämn hastighetsstandard på E20 Trafikslagsövergripande bytesmöjligheter för resenärer Grums Skoghall Karlskoga Kristinehamn Utifrån ett kapacitetsperspektiv bedömer Trafikverkat att vägtypen 2+1 ger tillräcklig kapacitet Degerfors även med de prognostiserade trafikflödena för år 2040. Trafikslagsövergripande omlastningsmöjligheter för gods Örebr Säffle Kumla Åmål Hallsberg 1. Tollered-Ingared 2. Ingared-Alingsås 3. Genomfart Alingsås Är 4 km 4-fältsväg med plankorsningar Ska bli motorväg Planerad byggstart 2013 10 km 4-fältsväg med plankorsningar har byggts om till motorvägsstandard I trafik sedan 2011 Är 5 km 4-fältsväg med plankorsningar Ska bli 4-fältsväg med planskilda korsningar Planerad byggstart 2016-2018 Laxå 5. Förbi Vårgårda 6. Vårgårda-Vara Är 18 km väg utan mötesseparering Ska bli motorväg Planerad byggstart deletapp 2013 Planerad byggstart övrigt 2019-2021 Är 4 km väg utan mötesseparering Utredningar jämför mötesseparerad 2+1-väg med motorväg i ny eller befintlig sträckning Ej med i plan 2010-2021 Är km väg utan mötesseparering Utredningar jämför mötesseparerad 2+1-väg med motorväg i ny eller befintlig sträckning Ej med i plan för 2010-2021 13 Mellerud 1 Är mötesseparerad till trafikplats Vilan Utredningar jämför mötesseparerad 2+1-väg med 45motorväg väster om Skara Ej med i plan för 2010-2021 Är 20 km väg utan mötesseparering Utredningar jämför mötesseparerad 2+1-väg med motorväg i ny eller befintlig sträckning Ej med i plan för 2010-2021 E20 Är 15,5 km E20 utan mötesseparering + 2,5 32 km väg mot Mora Utredningar jämför mötesseparerad 2+1-väg med motorväg delvis i nyvadstena eller befintlig sträckning inkl ny anslutning av väg Ej med i plan för 2010-2021 47 49 Tibro Skövde 81 82 Skara Hjo Vara 6 4 45 Är 10 km väg utan mötesseparering Ska bli mötesseparerad väg Planerad byggstart 2016-2018 5 Tidaholm nungsund 46 Vårgårda 14. Hova-Laxå E20 32 2 Alingsås 3 Lerum Borås Mölnlycke Billdal Viskafors 14 Lindome Kinna Habo Bankeryd Är mötesseparerad Ingen åtgärd i plan 2010-2021 Ny sträckning väster om Skara utreds 40 Landvetter Kållered 42 Åtgärd i plan 2010-2021 Ulricehamn Fristad Är el. blir mötesseparerad väg eller motorväg Floda Göteborg Mullsjö 1 Gråbo Tranås Är 23 km mötesseparerad väg Inga ytterligare åtgärder aktuella Älvängen Kungälv Är 17 km mötesseparerad väg Inga ytterligare åtgärder aktuella 13. Förbi Hova 42 Herrljunga Mjölby 12. Mariestad-Hova E4 Falköping Lilla Edet Motala 11. Förbi Mariestad Karlsborg 44 44 9 Trafikplats Jung Trollhättan 10 Lidköping 7 Vänersborg Uddevalla 10. Götene-Mariestad Götene 10 km väg norr om Skara ej mötesfri Utredningar jämför mötesseparerad 2+1-väg med motorväg i ny eller befintlig sträckning Ej med i plan för 2010-2021 Ombyggd till 12 km motorväg nkedal I trafik sedan 2009 Inga ytterligare åtgärder aktuella E6 Töreboda 11 82 Förbi Skara - norra delen 9. Förbi Götene 49 12 Mariestad 8 Förbi Skara - södra delen Är mötesseparerad 35 km landsväg Korsningen med väg 23 byggs om till Trafikplats Jung Byggstartades i december 2011 Askersund 4. Alingsås-Vårgårda 7. Vara-Skara 14 Är ej mötesseparerad Ingen åtgärd i plan 2010-2021 Utredningar pågår Är ombyggd till mötesseparerad 2+1-väg eller motorväg Inga ytterligare åtgärder planeras Jönköping Identifierade åtgärder i E20-utredningen. Taberg Källa: Trafikverket Nässjö Eksjö
Flyg Järnväg Arboga Örebro Sjöfart mla erg Vingåker Finspång Skärblacka Ljungsbro Malmslätt Linköping ölby Åtvidaberg Kisa Vimmerby Göteborgs hamn
Nyckelfråga för hela Sverige! Åtgärder i nationell plan är inte tillräckliga för att möta näringslivets och arbetsmarknadernas behov. Det hämmar utveckling och samspel mellan Mälar- och Västra Götalandsregionen, vilket även hämmar hela Sveriges utveckling. Strategiska satsningar behövs för att E20/E18 ska kunna utvecklas till en attraktiv och trafiksäker del i det nationella transportsystemet. Satsningarna skapar även förutsättningar för stora regionala effekter och breda samhällsnyttor som består främst i nödvändiga förbättringar för såväl gods- som persontrafik. De leder till stärkt ekonomisk hållbarhet och robusthet i transportsystemet genom att: industriernas konkurrenskraft stärks, Sveriges viktiga exportprodukter blir fortsatt konkurrenskraftiga genom att de smidigt kan transporteras i förädlingskedjan och når stora globala marknader. företagen i stråket och hela landet kan fortsätta att skapa sysselsättning och ekonomisk bärkraft. de nationellt viktiga nodstäderna med sina omland mellan Mälardalen och Västra Götalandsregionen får bättre samspel. vägsystemet i Mellansverige får bättre funktion, tillförlitlighet och säkerhet, vilket stärker transportsystemets funktion och robusthet. säkerhetsåtgärder ger kraftigt minskat antal dödade eller svårt skadade i trafiken. jämnare trafikrytm och flöde ger minskad klimatpåverkan. ger utrymme för ökad samordning och flexibilitet i industrins transportupplägg. Nyckelstråket VÄG är framtagen av Handelskammaren Mälardalen i samverkan med: Länsstyrelsen Västmanlands län Landstinget Västmanland Västerås Stad Arboga kommun Lindesbergs kommun Örebro kommun Örebro Läns Landsting Regionförbundet Örebro Kumla kommun Hallsbergs kommun Laxå kommun E20-projektet