Peterson-Berger Hallen, OSD, Krondikesvägen 93, Östersund ÄRENDEFÖRTECKNING

Kallelse/Föredragningslista 1(38) Samordningskansliet 2015-01-29 Charlotte Funseth Tfn: 063-14 75 51 E-post: charlotte.funseth@regionjh.se ORGAN: Regionfullmäktige DATUM: 2015-02-10--11 PLATS: Peterson-Berger Hallen, OSD, Krondikesvägen 93, Östersund ÄRENDEFÖRTECKNING Sida Tisdag 10 februari 13.00 1. Sammanträdets öppnande, upprop 2. Utse två personer att tillsammans med ordförande justera protokollet och tid för justering 3. Fastställande av föredragningslista 4. Fullmäktiges presidiums information 5. Ansvarig utgivare för webbsändning av regionfullmäktige (RS/102/2015) 6. Meddelanden om nya ledamöter och ersättare i regionfullmäktige (RS/214/2015) 7. Inkomna motioner och medborgarförslag (RS/14/2015) 8. Anmälan och svar på interpellationer och frågor (RS/13/2015) 9. Regionstyrelsens rapport till fullmäktige (RS/9/2015) 10. Begäran om anstånd med svar på motion från Monalisa Norrman (V) om förändringar i beviljade assistanstimmar i länet (RS/76/2015) Onsdag 11 februari 08.00 11. Nämndernas och revisionens rapporter till fullmäktige (RS/10/2015) 12. Ändring av reglemente för revisorerna i Region Jämtland Härjedalen (RS/189/2015) 10.00 13. Allmänhetens frågestund (RS/11/2015) 14. Svar på medborgarförslag från Mats E Nilsson, om specialistutbildning av sjuksköterskor (RS/75/2015) 15. Fullmäktiges frågestund (RS/12/2015) 16. Framtida struktur för folktandvården (RS/73/2015) 3 5 7 8 9 10 12 13 15 16 18 19 17. Patientavgift för KUB (kombinerat ultraljud och blodprov) för kvinnor under 35 år (RS/72/2015) 26

2015-01-29 2(38) 18. Regler för planering och uppföljning enligt Region Jämtland Härjedalens styrmodell (RS/101/2015) 27 19. Planeringsförutsättningar för Region Jämtland Härjedalen 2016-2018 (RS/79/2015) 29 20. Regional strategi för ökad inflyttning och förbättrad integration 2015-2020. Integrationsstrategi (RS/99/2015) 21. Svar på motion från Christer Siwertsson (M) om självtest vid användning av blodförtunnande läkemedel (RS/77/2015) 22. Svar på motion från Finn Cromberger, Kia Carlsson och Mats El Kott (FP) om karriärtjänster (RS/78/2015) 23. Valärenden 2015 (RS/1/2015) 32 34 36 38

2015-01-29 3(38) 5. Ansvarig utgivare för webbsändning av regionfullmäktige (RS/102/2015) Protokollsutdrag från Regionstyrelsen 2015-01-20 21, 36 Ansvarig utgivare för webbsändning av regionfullmäktige. Region Jämtland Härjedalen sänder fullmäktigesammanträdena över regionens webbplats. Webbsändningen har tidigare anmälts till myndigheten för radio och tv under beteckningen Jämtlands läns landstings webbsända landstingsfullmäktige. Med anledning av regionbildningen behöver namnet på webbsändningen anpassas till regionens namn och beteckningen bör vara Region Jämtland Härjedalens webbsända regionfullmäktige. Landstinget har tidigare utsett fullmäktiges ordförande Hans Lundqvist och vice ordförande Agnetha Danielsson till utgivare för webbsändningen. Med hänsyn till att nya personer har valts till dessa uppdrag behöver fullmäktige entlediga den tidigare utsedda utgivaren och ställföreträdande utgivaren och utse ny utgivare. Det är lämpligt, i likhet med tidigare, att fullmäktiges ordförande utses till utgivare av fullmäktiges webbsändningar. En utgivare har möjlighet att utse ställföreträdande utgivare. En utsedd ställföreträdande utgivare ska godkännas av regionen. För att vinna tid är det lämpligt att också godkänna fullmäktiges vice ordförande som ställföreträdande utgivare om han utses. Regiondirektörens förslag Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige 1. Hans Lundqvist entledigas som utgivare för Jämtlands läns landstings webbsända landstingsfullmäktige. 2. Agnetha Danielsson entledigas som ställföreträdande utgivare för Jämtlands läns landstings webbsända landstingsfullmäktige. 3. Beteckningen på fullmäktiges webbsändningar ska vara Region Jämtland Härjedalens webbsända regionfullmäktige. 4. Ordförande Margareta Winberg (S) utses som utgivare för webbsändningarna. 5. Förste vice ordförande, Anton Hammar (S) godkänns som ställföreträdande utgivare för webbsändningarna under förutsättning att han utses. REGIONSTYRELSENS BESLUT Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige 1. Hans Lundqvist entledigas som utgivare för Jämtlands läns landstings webbsända landstingsfullmäktige.

2015-01-29 4(38) 2. Agnetha Danielsson entledigas som ställföreträdande utgivare för Jämtlands läns landstings webbsända landstingsfullmäktige. 3. Beteckningen på fullmäktiges webbsändningar ska vara Region Jämtland Härjedalens webbsända regionfullmäktige. 4. Ordförande Margareta Winberg (S) utses som utgivare för webbsändningarna. 5. Förste vice ordförande, Anton Hammar (S) godkänns som ställföreträdande utgivare för webbsändningarna under förutsättning att han utses.

2015-01-29 5(38) 6. Meddelanden om nya ledamöter och ersättare i regionfullmäktige (RS/214/2015) Avsägningar landstingsfullmäktige 2014-10-14 2014-12-31 1. Anneli Valter (S) avsäger sig den 8 oktober 2014 uppdraget som ersättare i landstingsfullmäktige. Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 15 oktober 2014 att Ida Collin (S) utses till ny ersättare i Anneli Valters ställe. 2. Jannike Hillding (M) avsäger sig den 27 oktober 2014 uppdraget som ersättare i landstingsfullmäktige. Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 4 november 2014 att Karin Ekblom (M) utses till ny ersättare i Jannike Hilldings ställe. 3. Annelie Bengtsson (M) avsäger sig den 5 november 2014 uppdraget som ersättare i landstingsfullmäktige. Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 10 november 2014 att Jocke Ekroth (M), Linus Kimselius (M) och Gunnar Hjelm (M) utses till nya ersättare i Annelie Bengtssons ställe. 4. Marie Nordén (S) avsäger sig den 31 oktober 2014 uppdraget som ledamot i landstingsfullmäktige. Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 19 november 2014 att Tahar Khalfallah (S) utses som ny ledamot i Marie Nordéns (S) ställe. Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 19 november 2014 att Carina Abidi (S) utses som ny ersättare i Tahar Khalfallah (S) i ställe. 5. Jocke Ekroth (M) avsäger sig den 9 december 2014 uppdraget som ersättare i landstingsfullmäktige. Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 17 december 2014 att Larissa Ullberg (M) utses som ny ersättare i Jocke Ekroths (M) ställe. Avsägningar regionfullmäktige 2015-01-01 2018-10-14 6. Gun-Marie Björk (S) avsäger sig den 18 december 2014 uppdraget som ledamot i regionfullmäktige. Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 8 januari 2015 att Jörgen Persson (S) utses till ledamot i Gun-Marie Björks (S)ställe.

2015-01-29 6(38) Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 8 januari 2015 att Elmer Andersson (S) utses som ersättare i Jörgen Persson (S) ställe. 7. Lars-Eric Bergman (M) avsäger sig den 9 januari 2015 uppdraget som ledamot i regionfullmäktige. Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 21 januari 2015 att Pär Jönsson (M) utses till ledamot i Lars-Eric Bergmans (M) ställe. Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 21 januari 2015 att Lars Hindrum (M), Gunnar Hjelm (M) och Karin Ekblom (M) utses som nya ersättare i Pär Jönssons (M) ställe.

2015-01-29 7(38) 7. Inkomna motioner och medborgarförslag (RS/14/2015) 1. Motion från Susanné Wallner (M) om återkoppling från sjuksköterskor som valt att avsluta sin anställning hos Jämtlands läns landsting (LS/1866/2014) har fördelas till regionstyrelsen. Motionen ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde i juni 2015. 2. Medborgarförslag om avtal om klimatvård (RS/40/2015) har fördelats till regionstyrelsen. Medborgarförslaget ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde i juni 2015.

2015-01-29 8(38) 8. Anmälan och svar på interpellationer och frågor (RS/13/2015) Interpellationer 1. Interpellation från Susanné Wallner (M) om god ekonomisk hushållning (RS/216/2015) 2. Interpellation från Christer Siwertsson (M) om socialdemokraterna och vänstern tänker utforma en regionalpolitik för hela länets befolkning (RS/220/2015) 3. Interpellation från Lise Hjemgaard-Svensson (M) om Lean-arbetet (RS/250/2015) 4. Interpellation från Berit Johansson (C) om kunskap kring den äldre patientens omsorgsbehov (RS/258/2015) Frågor 5. Fullmäktigefråga från Mats El Kott (FP) om det är lämpligt att driva in regionens avgifter via ett vinstdrivande inkassoföretag (RS/225/2015)

2015-01-29 9(38) 9. Regionstyrelsens rapport till fullmäktige (RS/9/2015)

2015-01-29 10(38) 10. Begäran om anstånd med svar på motion från Monalisa Norrman (V) om förändringar i beviljade assistanstimmar i länet (RS/76/2015) Protokollsutdrag från Regionstyrelsen 2015-01-20 21, 33 Begäran om anstånd med svar på motion från Monalisa Norrman (V) om förändringar i beviljade assistanstimmar i länet. Monalisa Norrman (V) har lämnat en motion angående förändringar i beviljade assistanstimmar i länet. I motionen framförs synpunkter på att det vore av stort värde att veta vilka förändringar som skett under en treårsperiod i beviljat antal timmar assistans och på vilka grunder ändringar gjorts både i Försäkringskassans beslut och i de kommunala besluten. Motionärerna önskar också att analysen ska beskriva om minskat antal assistanstimmar ersatts med SoL-insatser av olika slag. Motionärerna föreslår att en utredning företas i länet som kartlägger detta. Under våren 2015 kommer befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor att analyseras bl a avseende livssituation och hälsa för kvinnor, män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning. Motionärerna anser att det som ett komplement till den analysen är viktigt med information om förändringar av assistanstimmar över tid. Det skulle ge en bättre bild av deras situation i länet. I det nyligen beslutade måldokumentet Gemensam hälso- och sjukvårdspolitik i Jämtlands län 2014-2025 anges personer med funktionsnedsättning som en viktig målgrupp för att förbättra både psykisk hälsa, trygghetsskapande och hälsofrämjande levnadsvillkor och samordnad och tillgänglig hälso- och sjukvård. Därför är det intressant om motionärens önskemål om utredning görs så att den finns tillgängligt tillsammans med resultat från analys av Hälsa på lika villkor 2014 för dessa. Beviljande assistanstimmar i länet är dock i första hand ett primärkommunalt ansvar, men det skulle vara av intresse för regionen Jämtland Härjedalen att se den sammantagna bilden för hela Jämtlands län. Innan regionstyrelsen går vidare i ärendet bör Regionens samverkansrådet yttra sig i ärendet. Om motionärens förslag bifalles kommer Regionstyrelsen ge regiondirektören i uppdrag att göra en kartläggning av förändringar av beviljade assistanstimmar i länet 2012-2014 inkluderande också i vilken utsträckning antalet timmar ersatts med andra slag av SoL-insatser. Beslutsunderlag Motion från Monalisa Norrman (V) om förändringar i beviljade assistanstimmar i länet Regiondirektörens förslag 1. Regionstyrelsen ber Regionens samverkansråd yttra sig i ärendet.

2015-01-29 11(38) 2. Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige Regionstyrelsen får anstånd till juni 2015 med svar på motionen. REGIONSTYRELSENS BESLUT 1. Regionstyrelsen ber Regionens samverkansråd yttra sig i ärendet. 2. Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige Regionstyrelsen får anstånd till juni 2015 med svar på motionen.

2015-01-29 12(38) 11. Nämndernas och revisionens rapporter till fullmäktige (RS/10/2015) Patientnämnden Regionala utvecklingsnämnden Vårdvalsnämnden Regionens revisorer

2015-01-29 13(38) 12. Ändring av reglemente för revisorerna i Region Jämtland Härjedalen (RS/189/2015) Protokollsutdrag från särskilda budgetberedningen 2015-01-23 2 om ändring av reglemente för revisorerna i Region Jämtland Härjedalen Jämtlands läns landstingsfullmäktige beslutade den 18 juni 2014, 136, om reglemente för revisorerna i Region Jämtland Härjedalen. Reglementet innehåller bland annat bestämmelser om revisorernas uppgifter, revisorernas rapportering och sammanträden. Revisorerna har den 19 januari 2015 inkommit med en skrivelse till regionfullmäktige med förslag på ändringar i reglementet. Revisorerna föreslår att regionfullmäktige beslutar att: 1. Ändrat revisionsreglemente antas att gälla från 2015. 2. Fullmäktiges beslut 2014-06-18, 136, upphävs därmed. Ändringarna föreslås mot bakgrund av att reglementet inte är anpassat efter gällande regler om lekmannarevisionen och deras biträden. Skrivningarna om dem i fastställt reglemente härstammar från tiden innan lekmannarevisionen blev obligatorisk i kommunala bolag samt att dessa ska biträdas av sakkunniga biträden. Bolaget ska därför på samma sätt som för sina övriga bolagsorganen svara för kostnaderna för lekmannarevision och deras sakkunniga biträden. Revisorerna har också föreslagit ändringar som medverkar till att reglementet är samordnat med Sveriges kommuner och landstings (SKL) förslag till revisionsreglemente. Revisorernas förslag till ändrat reglemente bör tillstyrkas. Revisorernas förslag om att fullmäktiges beslut i juni bör upphävas är inte nödvändigt eftersom det reviderade reglementet ersätter det tidigare fastställda. Beslutsunderlag Reviderat reglemente för revisorerna i Region Jämtland Härjedalen Skrivelse från revisorerna i Region Jämtland Härjedalen SKL:s förslag till revisionsreglemente Särskilda budgetberedningens förslag 1. Särskilda budgetberedningen tillstyrker revisorernas förslag på reviderat reglemente för revisorerna i Region Jämtland Härjedalen. 2. Särskilda budgetberedningen föreslår regionfullmäktige a. Revisorernas förslag om att upphäva fullmäktiges beslut den 18 juni 2014, 136, avslås. SÄRSKILDA BUDGETBEREDNINGENS BESLUT

2015-01-29 14(38) 1. Särskilda budgetberedningen tillstyrker revisorernas förslag på reviderat reglemente för revisorerna i Region Jämtland Härjedalen. 2. Särskilda budgetberedningen föreslår regionfullmäktige a. Revisorernas förslag om att upphäva fullmäktiges beslut den 18 juni 2014, 136, avslås. Utdrag till Revisorerna i Region Jämtland Härjedalen

13. Allmänhetens frågestund (RS/11/2015) 2015-01-29 15(38)

2015-01-29 16(38) 14. Svar på medborgarförslag från Mats E Nilsson, om specialistutbildning av sjuksköterskor (RS/75/2015) Protokollsutdrag från Regionstyrelsen 2015-01-20 21, 32 Svar på medborgarförslag från Mats E Nilsson om specialistutbildning av sjuksköterskor. Protokollsutdrag från personalpolitiska utskottet 2014-12-18, 79 Svar på medborgarförslag från Mats E Nilsson om specialistutbildning av sjuksköterskor (LS/807/2014) Mats E Nilsson har lämnat ett medborgarförslag till landstingsfullmäktige om specialistutbildning av sjuksköterskor. Förslaget innebär att tjänster för specialistutbildning för sjuksköterskor bör snarast inrättas i Jämtlands län för att underlätta att rekrytera, kompetensutveckla och behålla specialistsjuksköterskor i länet. Jämtlands läns landsting har påbörjat ett arbete med att ta fram kompetensförsörjningsplaner på kort och lång sikt. I det arbetet ingår en översyn av landstingets framtida behov av bl a specialistsjuksköterskor. Jämtlands läns landsting har fr o m 2015 en handlingsplan för attraktiv arbetsgivare. En åtgärd i den är att utforma karriärvägar för bl a sjuksköterskor där en av karriärvägarna kommer att vara specialistutbildning. En arbetsgrupp har i uppdrag att föreslå en modell för karriärvägar för sjuksköterskor. I samband med detta arbete kommer förmåner för personal under utbildning att ses över. Föreslås att medborgarförslaget från Mats E Nilsson tas till arbetsgruppen för karriärvägar för vidare beredning. Eftersom landstinget har påbörjat ett arbete kring karriärvägar där specialistutbildning ingår så anses medborgarförslaget vara besvarat. Beslutsunderlag Medborgarförslag från Mats E Nilsson om specialistutbildning för sjuksköterskor. Tjänstemannaförslag Personalpolitiska utskottet föreslår regionstyrelsen Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige Medborgarförslaget anses besvarat PERSONALPOLITISKA UTSKOTTETS BESLUT Personalpolitiska utskottet föreslår regionstyrelsen Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige

2015-01-29 17(38) Medborgarförslaget anses besvarat. REGIONSTYRELSENS BESLUT Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige Medborgarförslaget anses besvarat.

15. Fullmäktiges frågestund (RS/12/2015) 2015-01-29 18(38)

2015-01-29 19(38) 16. Framtida struktur för folktandvården (RS/73/2015) Protokollsutdrag från regionstyrelsen 2015-01-20 21, 28 Framtida struktur för folktandvården. För att säkerställa medborgarnas tillgänglighet till en kvalitativ och konkurrenskraftig tandvård med god ekonomisk balans, har folktandvården på regiondirektörens uppdrag gjort en rapport om folktandvårdens framtida struktur inom allmäntandvården. Rapporten behandlades på ekonomiutskottets sammanträde den 22 oktober 2014, 85, och kompletterades därefter med de uppgifter som ekonomiutskottet efterfrågade. På landstingsstyrelsens sammanträde den 4-5 november 2014, 257, återremitterades ärendet med följande motivering: Beslutsunderlaget bör dels kompletteras med konsekvenser för ekonomi och kompetensförsörjning i den händelse det blir privata etableringar och dels en redovisning av lokalkostnader ur ett koncernperspektiv. Återremissen ska också ge tid för dialog med medborgare.. Grupper av politiker och tjänstemän från landstinget genomförde därefter möten med länets medborgare på framför allt de orter där tandvårdskliniker föreslås läggas ner. Förslagen presenterades och medborgarna ställde frågor och framförde synpunkter. Vid landstingsstyrelsens sammanträde den 9 december återremitterades rapporten med motiveringen Ytterligare utredning kring lokalkostnaderna, utredning om nedläggning Bräcke och utökning Gällö samt utredning kring intäktssidan. Rapporten har kompletterats med begärd information och ytterligare analyser som en följd av medborgardialogerna. Strukturen på rapporten har förändrats något för att tydliggöra samband och slutsatser. Folktandvården i region Jämtland Härjedalen är en av landets minsta folktandvårdsorganisationer. En liten verksamhet innebär att samkostnaderna, d v s kostnaderna som är oberoende av hur mycket verksamhet som bedrivs, blir större per patient. Det är därför svårt att jämföra folktandvården i Jämtlands län med folktandvården i de län och regioner som har ett större befolkningsunderlag, med kortare avstånd mellan kliniker och patienter respektive utbildningsorter. Redan idag har folktandvården svårigheter att bemanna vissa kliniker. Det är generellt sett svårare att rekrytera nya medarbetare till små kliniker än till större enheter. Erfarna medarbetare har behov av kollegialt utbyte och nyutexaminerade medarbetare ska alltid kunna erbjudas handledning och stöd från rutinerade kollegor. Verksamheten på små kliniker är sårbarare vid personalfrånvaro. Enligt prognoser kommer befolkningsunderlaget utanför Östersund att minska ännu mer, vilket minskar patientunderlaget för redan små kliniker ytterligare. För att säkerställa att folktandvården, även under kommande år, kan tillämpa ny teknik och nya metoder och upprätthålla en tandvård med hög kvalitet, har folktandvården tagit fram ett

2015-01-29 20(38) förslag till ny framtida standard. Enligt den nya framtida standarden ska alla kliniker kunna erbjuda ett basutbud av tandvård och förebyggande behandlingar. Kliniker med någon typ av specialkompetens, ska kunna erbjuda ett plusutbud till näraliggande kliniker. Plusutbud innebär att mer vård kan utföras inom allmäntandvårdens verksamhet, vilket innebär att patienter inte i samma utsträckning behöver nyttja länets specialisttandvård. Standarden föreskriver en enhetlig utformning och utrustning av lokalerna i en folktandvårdsklinik. I standarden ingår ett förändrat arbetssätt med mer arbete i team och att arbetet bedrivs i två eller flera rum samtidigt. Ett team består av en tandläkare, en tandhygienist och ca 2,5 tandsköterskor och målsättningen är att varje klinik bemannas med minst 2 team för att minska sårbarheten och skapa en god arbetsmiljö. För att uppnå den framtida standarden krävs en långsiktig strategi i form av kompetensutveckling i verksamheten och marknadsföring av folktandvården. Här spelar alla medarbetares engagemang och professionalism en avgörande roll. Det finns ett starkt stöd bland medarbetarna i folktandvården för att utveckla verksamheten mot en ny framtida standard och den är tänkt att vara införd senast år 2021 på alla folktandvårdens kvarvarande kliniker både de som enligt förslaget ska förstärkas, i länet utanför Östersund och klinikerna i Östersund. För att kunna uppnå den framtida standarden, krävs att antalet kliniker i Jämtlands län minskas, så att patientantalet på kvarvarande kliniker blir tillräckligt stort för en bemanning med två team. Målet för den framtida klinikstrukturen är att tandvård ska erbjudas i alla kommuner i Jämtlands län. Utgångspunkten för analysen av vilka kliniker som föreslås läggas ned respektive förstärkas har varit flera. En sådan är storleken på den befolkning som får längre till folktandvården samt hur mycket längre avståndet blir. En annan är om befolkningen växer eller minskar i närheten av kliniken, samt mängden akutbesök på grund av t ex turism i området. Frågan om i vilken riktning patientströmmarna kommer att gå, vid nedläggning av en klinik, har också diskuterats. Av detta skäl finns i rapporten beskrivet konsekvenserna vid nedläggning av antingen kliniken i Bräcke med förstärkning i Gällö eller motsatsen med nedläggning i Gällö och förstärkning i Bräcke. Beräkningar visar att fler drabbas av en något längre resesträcka om kliniken i Bräcke läggs ned. Men, det finns pendlingstrafik mot Östersund, vilket innebär att en nedläggning av kliniken i Gällö kan leda till att en del av patienterna väljer kliniker i Östersund istället för i Bräcke. För den enskilde patienten blir den genomsnittliga resesträckan till antingen Gällö eller Bräcke ungefär lika lång. Mellan dessa orter är kommunikationerna bra p g a tillgång till både buss och tåg. För patienter på de kliniker som föreslås läggas ner blir avståndet till den nya kliniken större, men tillgängligheten på de kliniker som kvarstår ska förbättras genom utökade öppettider och med minst två team eller fler på i stort sett alla kliniker. Den allra största delen av folktandvårdens patienter besöker en tandvårdsklinik högst en gång per år. Medarbetarna på de kliniker som läggs ned kommer att erbjudas jobb på någon av de kliniker där bemanningen utökas. Om folktandvårdens patienter, efter nedläggning av en klinik, skulle välja någon annan av folktandvårdens kliniker än den som förstärks med mer personal, har folktandvården både möjlighet och beredskap för att förstärka de andra valda klinikerna. Om region Jämtland Härjedalen inte kan hyra ut eller sälja de egna lokalerna på de orter där kliniker läggs ned, kommer årliga driftskostnader kvarstå även efter avskrivningstidens slut. Dessa återges i tabellen med ekonomiska konsekvenser för de olika alternativen.

2015-01-29 21(38) Patientunderlaget på de orter, där kliniker läggs ned, är så litet att det är svårt att uppnå god lönsamhet. Trots det finns möjligheten att en privat klinik öppnas, när folktandvården avvecklat sin verksamhet. Konsekvenserna för folktandvården kan bli att färre patienter tackar ja till erbjudande om tandvård på den klinik i närheten som ska utökas. Intäkterna kommer då att öka mindre än beräknat och det blir svårare att uppnå den framtida standarden, med bemanning av två team. Å andra sidan försvinner de fasta kostnaderna för den nedlagda kliniken. Dessa två effekter bedöms ta ut varandra och ekonomiskt blir det plus/minus/noll jämfört med nuläget. Någon övertalighet bland medarbetarna skulle inte uppstå, eftersom de kan erbjudas arbete på någon annan klinik. Det finns både vakanser och pensionsavgångar som behöver fyllas. Följande alternativa förslag på avveckling respektive utökning av folktandvårdskliniker i Jämtlands län har tagits fram: Klinikförändring alternativ a och b Valet av nedanstående kliniker baseras på att befolkningen i respektive upptagningsområde i genomsnitt får högst 8 mil eller ca en timmes restid enkel väg med bil till närmaste annan folktandvårdsklinik efter kliniknedläggningen. I alternativ a) avvecklas kliniken i Gällö och patienterna erbjuds tandvård i Bräcke. I alternativ b) avvecklas kliniken i Bräcke och patienterna erbjuds tandvård i Gällö. Förutom skillnaderna avseende Gällö och Bräcke är alternativ a och b lika. Folktandvården minskar antalet kliniker från 20 till 13 och förstärker andra kliniker med bemanning och utökade öppettider. I Härjedalens kommun avvecklas kliniken i Hede, patienterna erbjuds tandvård i Sveg och Funäsdalen. I Bergs kommun avvecklas kliniken i Myrviken, patienterna erbjuds tandvård i Svenstavik. I Bräcke kommun avvecklas kliniken i Kälarne, patienterna erbjuds tandvård i Hammarstrand. I Krokoms kommun avvecklas kliniken i Föllinge, patienterna erbjuds tandvård i Krokom. I Strömsunds kommun avvecklas klinikerna i Hammerdal och Hoting, patienterna erbjuds tandvård i Strömsund. Alternativ c och d Valet av nedanstående kliniker baseras på att befolkningen i respektive upptagningsområde i genomsnitt får högst 6 mil eller ca fyrtiofem minuters restid enkel väg med bil till närmaste annan folktandvårdsklinik efter kliniknedläggningen. I alternativ c) avvecklas kliniken i Gällö och patienterna erbjuds tandvård i Bräcke. I alternativ d) avvecklas kliniken i Bräcke och patienterna erbjuds tandvård i Gällö. Förutom skillnaderna avseende Gällö och Bräcke är alternativ c och d lika. Folktandvården minskar antalet kliniker från 20 till 15 och förstärker andra kliniker med bemanning och utökade öppettider. I Bräcke kommun avvecklas, förutom någon av klinikerna i alternativ c eller d ovan,

2015-01-29 22(38) kliniken i Kälarne, patienterna erbjuds tandvård i Hammarstrand. I Krokoms kommun avvecklas kliniken i Föllinge, patienterna erbjuds tandvård i Krokom. I Strömsunds kommun avvecklas kliniken i Hammerdal patienterna erbjuds tandvård i Strömsund. I Bergs kommun avvecklas kliniken i Myrviken, patienterna erbjuds tandvård i Svenstavik. Ekonomiska konsekvenser av de olika alternativen (i tusen kronor) Alternativ: förändring av klinikstruktur i folktandvården Nettokostnadsminskning folktandvården Eventuellt kvarstående driftskostnader för regionens egenägda lokaler Nettokostnadsminskning region Jämtland Härjedalen a) Nedläggning 7 kliniker inklusive Gällö b) Nedläggning 7 kliniker inklusive Bräcke c) Nedläggning 5 kliniker inklusive Gällö d) Nedläggning 5 kliniker inklusive Bräcke Engångskostnader vid nedläggning, omflyttning 4 384-456 3 928-525 3 638-626 3 012-525 3 280-171 3 109-375 2 535-341 2 194-375 Om kliniken i Gällö läggs ned, kommer regionen att belastas av en engångskostnad på 3 miljoner kronor för oavskrivna lokalanpassningsinvesteringar i lokalen i Gällö. Om kliniken i Bräcke läggs ned måste regionen investera för uppskattningsvis 5 miljoner i ombyggnation/nybyggnation i lokaler i Gällö. Kostnad för årlig avskrivning och internränta ingår i kalkylen för alternativ b och d. I den Långsiktiga utvecklingsplanen för god ekonomisk hushållning 2015-2025 angavs för paketet Förändra folktandvårdsstrukturen ett krav på resultatförbättring med 5 miljoner kronor. De olika alternativen för strukturförändring når inte det målet. Skillnaden mellan nettokostnadsminskningen, till följd av de olika alternativen i tabellen ovan och 5- miljonerskravet visas i följande tabell. Mellanskillnaden måste folktandvården hantera genom att effektivisera verksamheten ännu mer och/eller öka sina intäkter.

2015-01-29 23(38) Alternativ: förändring av klinikstruktur i folktandvården a) Nedläggning 7 kliniker inklusive Gällö b) Nedläggning 7 kliniker inklusive Bräcke c) Nedläggning 5 kliniker inklusive Gällö d) Nedläggning 5 kliniker inklusive Bräcke Netto resultatförbättring för folktandvården enligt alternativ i tusen kr Återstår att effektivisera och/eller öka intäkter i tusen kr 4 384 616 3 638 1 362 3 280 1 720 2 535 2 465 I utredningen har även ett tredje alternativ med mobil enhet studerats. Med nuvarande förutsättningar är ett sådant alternativ mycket dyrt och gör det svårare för folktandvården att uppnå en ny framtida standard. Frågan föreslås ingå i en utredning om mobila lösningar inom sjukvård och tandvård som planeras ingå i den revidering av Långsiktig utvecklingsplan för en god ekonomisk hushållning som kommer att ske under det första halvåret 2015. Alternativet att inte göra några förändringar av folktandvårdens struktur, bedöms på några års sikt leda både till starkt försämrade möjligheter att ge högkvalitativ tandvård till länets befolkning, samt till ökade nettokostnader för folktandvården. En uppskattning indikerar en årlig resultatförsämring på mellan en och tre miljoner kronor de närmaste åren. Beslutsunderlag Rapport om framtida struktur för folktandvården - allmäntandvård version 5. Regiondirektörens förslag Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige 1. Folktandvårdens föreslagna framtida standard, som innehåller basutbud och plusutbud, ny teamsammansättning, nya arbetssätt och ett större patientunderlag per klinik godkänns. 2. Ett av följande alternativ för ny klinikstruktur godkänns: a. Avveckling av sju folktandvårdskliniker: Hede, Myrviken, Kälarne, Gällö, Föllinge, Hammerdal och Hoting för att kunna bemanna upp och nå framtida standard på klinikerna i Sveg, Svenstavik, Hammarstrand, Bräcke, Krokom och Strömsund. b. Avveckling av sju folktandvårdskliniker: Hede, Myrviken, Kälarne, Bräcke, Föllinge, Hammerdal och Hoting för att kunna bemanna upp och nå framtida standard på klinikerna i Sveg, Svenstavik, Hammarstrand, Gällö, Krokom och Strömsund. c. Avveckling av fem folktandvårdskliniker: Myrviken, Kälarne, Gällö, Föllinge

2015-01-29 24(38) och Hammerdal för att kunna bemanna upp och nå framtida standard på klinikerna i Svenstavik, Hammarstrand, Bräcke, Krokom och Strömsund. d. Avveckling av fem folktandvårdskliniker: Myrviken, Kälarne, Bräcke, Föllinge och Hammerdal för att kunna bemanna upp och nå framtida standard på klinikerna i Svenstavik, Hammarstrand, Gällö, Krokom och Strömsund. 3. Om privat aktör anmäler intresse av att överta en klinik som region Jämtland Härjedalen lägger ner, ska följande villkor gälla vid förhandlingen: a) Hyreskontrakt med kvarvarande hyrestid kan övertas med befintliga villkor. b) Regionens lokalanpassningsinvesteringar övertas till bokfört värde eller marknadsvärde. c) Utrustning eller materiel som regionen inte vill behålla övertas till bokfört värde eller marknadsvärde. d) Kundstocken säljs ej. e) Patientjournaler överlämnas endast på patients egen begäran. f) Om personal erbjuds och tackar ja till anställning hos den privata aktören, gäller region Jämtland Härjedalens normala villkor, vilket bland annat innebär att arbetsgivaren beslutar om arbetstagarens placering under uppsägningstiden. 4. Möjligheten att i framtiden erbjuda tandvård genom en mobil enhet sammanförs till ett nytt utredningsuppdrag om mobila lösningar för hälso- och sjukvård samt tandvård i Långsiktig utvecklingsplan för god ekonomisk hushållning. ------------------- Yrkanden Bengt Bergqvist (S) yrkar bifall till alternativ C i regiondirektörens förslag punkt 2. Thomas Andersson (C), Elin Lemon (C), Christer Siwertsson (M), Susanné Wallner (M) och Jan-Olof Andersson (M) yrkar följande: Avslag på punkt 1 och 2 och följande ändring i punkt 4 i regiondirektörens förslag: För att säkerställa service och kvalitet krävs en ny framtida struktur för folktandvården kombinerat med ett nytt arbetssätt. Tandvård på mindre orter på landsbygden kan erbjudas med mobila tandvårdsteam. Så skapar vi en modern landsbygd med social och territoriell sammanhållning. En utredning om mobil klinik för tandvård och hälso- och sjukvård ska skyndsamt tillsättas för att fler invånare i Region Jämtland Härjedalen ska ha tillgång till service. Detta innebär att vi vill skjuta upp strukturbeslutet. Om det under utredningstiden skapas fler privata alternativ så välkomnar vi det. Christer Siwertsson (M) yrkar bifall till Thomas Andersson m.fl. yrkande. Monalisa Norrman (V) yrkar avslag på Thomas Andersson m.fl. yrkande. Anna Gundersson (S) yrkar bifall till regiondirektörens förslag och Bengt Bergqvist yrkande. Proposition Ordföranden ställer proposition på regiondirektörens förslag i punkt 1 och Thomas Andersson m.fl. avslagsyrkande och finner regiondirektörens förslag antaget. Ordföranden ställer proposition på Bengt Bergqvist yrkande på alternativ C i punkt 2 och Thomas Andersson m.fl. avslagsyrkande och finner Bengt Bergqvist yrkande antaget. Ordföranden ställer proposition på regiondirektörens förslag i punkt 3 och finner det antaget.

2015-01-29 25(38) Ordföranden ställer proposition på regiondirektörens förslag i punkt 4 och Thomas Andersson m.fl. yrkande och finner regiondirektörens förslag antaget. REGIONSTYRELSENS BESLUT Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige 1. Folktandvårdens föreslagna framtida standard, som innehåller basutbud och plusutbud, ny teamsammansättning, nya arbetssätt och ett större patientunderlag per klinik godkänns. 2. Folktandvårdsklinikerna Myrviken, Kälarne, Gällö, Föllinge och Hammerdal avvecklas för att kunna bemanna upp och nå framtida standard på klinikerna i Svenstavik, Hammarstrand, Bräcke, Krokom och Strömsund. 3. Om privat aktör anmäler intresse av att överta en klinik som Region Jämtland Härjedalen lägger ner, ska följande villkor gälla vid förhandlingen: a) Hyreskontrakt med kvarvarande hyrestid kan övertas med befintliga villkor. b) Regionens lokalanpassningsinvesteringar övertas till bokfört värde eller marknadsvärde. c) Utrustning eller materiel som regionen inte vill behålla övertas till bokfört värde eller marknadsvärde. d) Kundstocken säljs ej. e) Patientjournaler överlämnas endast på patients egen begäran. f) Om personal erbjuds och tackar ja till anställning hos den privata aktören, gäller Region Jämtland Härjedalens normala villkor, vilket bland annat innebär att arbetsgivaren beslutar om arbetstagarens placering under uppsägningstiden. 4. Möjligheten att i framtiden erbjuda tandvård genom en mobil enhet sammanförs till ett nytt utredningsuppdrag om mobila lösningar för hälso- och sjukvård samt tandvård i Långsiktig utvecklingsplan för god ekonomisk hushållning. Reservation Thomas Andersson (C), Elin Lemon (C), Christer Siwertsson (M), Susanné Wallner (M), Jan-Olof Andersson (M) och Bengt-Åke Arendolf (SD) reserverar sig till förmån för centerpartiets, med stöd av moderaterna, förslag.

2015-01-29 26(38) 17. Patientavgift för KUB (kombinerat ultraljud och blodprov) för kvinnor under 35 år (RS/72/2015) Protokollsutdrag från regionstyrelsen 2015-01-20 21, 27 Patientavgift för KUB (kombinerat ultraljud och blodprov) för kvinnor under 35 år. Undersökningen KUB, kombinerat ultraljud och blodprov, är ett sätt att ta reda på sannolikheten för att ett foster har Downs syndrom eller två andra mer ovanliga kromosomförändringar. KUB-undersökningen innebär att man dels lämnar ett blodprov som mäter vissa graviditetshormoner, dels genomgår en särskild ultraljudsundersökning. Blodprovet kan lämnas efter graviditetsvecka 9 och undersökningen med ultraljud ska göras i vecka 11-14. Med hjälp av blodprovssvaret, ultraljudsundersökningen och hur gammal man är görs en beräkning för sannolikheten att fostret har någon av de kromosomförändringar som går att upptäcka med KUB. Idag erbjuder Region Jämtland Härjedalen liksom övriga landsting i norra regionen KUB (kombinerat ultraljud och blodprov) till gravida kvinnor som fyllt 35 år. Yngre kvinnor som vill göra KUB gör det privat vid t ex Ultragyn och MammaMia i Stockholm till en egenavgift på 2000 kr. I och med nya patientlagen kommer KUB att finnas tillgängligt för gruppen gravida kvinnor under 35 år i flera landsting i landet. Regionen kommer att få ökade utgifter på grund av detta. Område Kvinna bedömer det som möjligt att införa KUB för alla från och med september månad år 2015. Västernorrland har i november tagit ett beslut att från 2015 erbjuda KUB för gruppen kvinnor under 35 år för en patientavgift på 2500 kr. Med tanke på att detta medicinskt sett är en lågriskgrupp bör även Region Jämtland Härjedalen införa samma patientavgift för den här undersökningen. Regiondirektörens förslag Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige En egenavgift på 2500 kronor införs för undersökningen KUB, kombinerat ultraljud och blodprov, för gravida kvinnor under 35 år. REGIONSTYRELSENS BESLUT Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige En egenavgift på 2500 kronor införs för undersökningen KUB, kombinerat ultraljud och blodprov, för gravida kvinnor under 35 år.

2015-01-29 27(38) 18. Regler för planering och uppföljning enligt Region Jämtland Härjedalens styrmodell (RS/101/2015) Protokollsutdrag från regionstyrelsen 2015-01-20 21, 29 Regler för planering och uppföljning enligt Region Jämtland Härjedalens styrmodell. Jämtlands läns landsting införde under 2012 en ny styrmodell. Syftet med den nya styrmodellen var att säkerställa en systematisk, tydlig och enhetlig styrning och uppföljning av landstingets verksamheter. Syftet var också att säkerställa att det ska finnas en röd tråd från visioner på politisk nivå till genomförande och uppföljning på verksamhetsnivå. En viktig utgångspunkt är också de styrdokument i form av policyer, verksamhetsplaner och andra stöddokument som skapas för att genomföra och konkretisera de övergripande politiskt fastställda målen. Styrmodellen har under hösten 2014 setts över och anpassats utifrån att Jämtlands läns landsting övertar det regionala utvecklingsansvaret från Regionförbundet Jämtlands län och bildar Region Jämtland Härjedalen den 1 januari 2015. Dessutom utifrån att en ny politisk organisation för den nya regionen fastställts. De styrdokument som ingår i styrmodellen för Region Jämtland Härjedalen kan delas in i två kategorier. Dels de styrdokument som tas fram för att styra verksamheterna inom regionen, till exempel policyer och strategier och verksamhetsplaner. Dels ett antal länsövergripande styrdokument som påverkar hela länets utveckling och som Region Jämtland Härjedalen har att förhålla sig till i sitt utvecklingsarbete, till exempel den regionala utvecklingsstrategin, Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik 2014-2025 och Innovationsstrategi. De strategiskt övergripande målen för Region Jämtland Härjedalen återfinns i den treåriga regionplanen som fastställs av regionfullmäktige. Utifrån de målen fastställer sedan regionstyrelsen och nämnderna ettåriga verksamhetsplaner. De innehåller framgångsfaktorer som markerar vad de bedömer är viktiga utvecklingsområden att fokusera på i styrningen det närmaste året för att verkställa det uppdrag och övergripande mål som fullmäktige har beslutat om. Framgångsfaktorerna bryts sedan ner till mål, mått och mätetal i verksamhetsplaner på verksamhetsnivå. Styrmodellens principer finns beskrivna i upprättade regler för planering och uppföljning enligt region Jämtland Härjedalens styrmodell. Reglerna utgår från den modell som gällt sedan 2013 men har reviderats utifrån de regionanpassningar som gjorts. Reglerna ska användas av samtliga politiska organ och verksamheter i arbetet med att planera och följa upp verksamheten. Reglerna anger hur och när styrande dokument ska utformas, fastställas och följas upp. De anger också vilken ansvarsfördelning som gäller i det interna arbetet. Reglerna kan komma att behöva revideras Beslutsunderlag Regler för planering och uppföljning enligt Region Jämtland Härjedalens styrmodell

2015-01-29 28(38) Regiondirektörens förslag Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige 1. Regler för planering och uppföljning enligt Region Jämtland Härjedalens styrmodell fastställs att gälla för Region Jämtland Härjedalen från och med 1 mars 2015. 2. Styrmodellen ska följas upp under hösten 2016. REGIONSTYRELSENS BESLUT Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige 1. Regler för planering och uppföljning enligt Region Jämtland Härjedalens styrmodell fastställs att gälla för Region Jämtland Härjedalen från och med 1 mars 2015. 2. Styrmodellen ska följas upp under hösten 2016.

2015-01-29 29(38) 19. Planeringsförutsättningar för Region Jämtland Härjedalen 2016-2018 (RS/79/2015) Protokollsutdrag från regionstyrelsen 2015-01-20 21, 30 Planeringsförutsättningar för Region Jämtland Härjedalen 2016-2018. Grundprincipen för Region Jämtland Härjedalens styrning är att det ska finnas en röd tråd från vision och övergripande mål som fastställs av förtroendevalda till verkställande på verksamhetsnivå. Förutom styrdokument såsom strategier, policyer och verksamhetsplaner utgör också en rad planeringsdokument underlag i regionens styrning. Exempel på sådana är månadsrapporter, behovsanalyser och politiska inspel. Fram till år 2015 har den landstingsplan (från och med 2015 - regionplan) som fastställts av landstingsfullmäktige innehållit ett inledande kapitel med planeringsförutsättningar. Avsnittet har alltid innehållit viktig fakta men har inte kunnat användas som planeringsunderlag för att ta fram övergripande mål eftersom arbetet med planeringsförutsättningar och målavsnittet i planen genomförts parallellt. I den omarbetade styrmodell som fastställts för Region Jämtland Härjedalen utgör planeringsförutsättningarna ett eget planeringsdokument som ska fastställas innan arbete med kommande års verksamhetsplaner inleds. Syftet med det är att planeringsförutsättningar ska fungera som ett viktigt underlag i regionens planeringsarbete. Planeringsförutsättningarna utgör grunden för när regionens övergripande mål ska fastställas i regionplanen och i regionstyrelsens och nämndernas verksamhetsplaner. De är också utgångspunkter för mål och resultatmått i regiondirektörens och förvaltningschefernas verksamhetsplaner. Förutsättningarna utgörs bland annat av statistik, problembeskrivningar, nationella rapporter, lagförändringar och andra sakförhållanden kopplade till regionens kärnverksamheter samt till prioriterade mål och fokusområden i regionens övergripande styrdokument. Innan arbetet med regionplanen påbörjas upprättas ett dokument med planeringsförutsättningar för nästkommande år som fastställs av regionstyrelsen i januari månad, och meddelas regionfullmäktige som information. Dokumentet ska redovisa de förutsättningar som är viktiga för regionen att utgå ifrån när verksamheten för den kommande treårsperioden ska planeras. Planeringsförutsättningarna utgör grunden för regionens mål i de olika verksamhetsplanerna som tas fram inför nästkommande år. Valet av vad som belyses i planeringsförutsättningarna utgår från att beskriva den verklighet som råder i länet och som har betydelse för regionens verksamheter. I det ingår att peka på aspekter som är viktiga att ta hänsyn till i planeringsarbetet, exempel det som håller på att förändra sig, problem, statistik, framtidsanalyser, personalstrategiska frågor, nyheter och krav som åläggs regionen. I det arbetet har också viktiga perspektiv från de länsövergripande styrdokumenten beaktats. Planeringsförutsättningar innehåller också inspel och underlag som inkommit från beredningar, utskott och centrum. Det är regionstyrelsen som beslutar om planeringsförutsättningar för kommande planperiod i

2015-01-29 30(38) början av varje år. Regionfullmäktige får sedan information om planeringsförutsättningarna på sitt februarisammanträde. Beslutsunderlag Planeringsförutsättningar inför 2016-2018 Regiondirektörens förslag 1. Planeringsförutsättningar inför 2016-2018 fastställs. 2. Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige Informationen om Planeringsförutsättningarna inför 2016-2018 läggs till handlingarna. ------------------- Yrkanden Anna Hildebrand (MP) yrkar följande: Under rubriken Länets befolkningsutveckling och socioekonomi på sidan 14, kompletteras planeringsunderlaget med statistik över arbetslöshet och utbildningsnivå där även siffror för unga invånare särredovisas. Monalisa Norrman (V) yrkar följande tillägg i kapitel Attraktiv arbetsgivare, under rubriken Hel och deltid i Jämtland Härjedalen på sidan 37, i andra stycket efter första meningen: Heltid ska vara norm. Monalisa Norrman (V) yrkar vidare: Dokumentet arbetas igenom språkligt så att begreppen jämställd och jämlik konsekvent används tillsammans om det inte specifikt avser det ena eller andra perspektivet. Samt att förkortningar skrivs ut i sin helhet, åtminstone första gången de används i texten. Proposition Ordföranden ställer proposition på regiondirektören förslag i punkt 1 och finner det antaget. Ordföranden ställer proposition på Anna Hildebrands tilläggsyrkande och finner det antaget. Ordföranden ställer proposition på Monalisa Norrmans första yrkande och finner det antaget. Ordföranden ställer proposition på Monalisa Norrmans andra yrkande och finner det antaget. Ordföranden ställer proposition på regiondirektörens förslag i punkt 2 och finner det antaget. REGIONSTYRELSENS BESLUT 1. Under rubriken Länets befolkningsutveckling och socioekonomi på sidan 14, kompletteras planeringsunderlaget med statistik över arbetslöshet och utbildningsnivå där även siffror för unga invånare särredovisas. 2. I kapitel Attraktiv arbetsgivare, under rubriken Hel och deltid i Jämtland Härjedalen på sidan 37, i andra stycket efter första meningen läggs följande till: Heltid ska vara norm. 3. Dokumentet arbetas igenom språkligt så att begreppen jämställd och jämlik konsekvent används tillsammans om det inte specifikt avser det ena eller andra perspektivet. Förkortningar skrivs ut i sin helhet, åtminstone första gången de används i texten.

2015-01-29 31(38) 4. Planeringsförutsättningar inför 2016-2018 med antagna tillägg och ändringar fastställs. 5. Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige Informationen om Planeringsförutsättningarna inför 2016-2018 läggs till handlingarna.

2015-01-29 32(38) 20. Regional strategi för ökad inflyttning och förbättrad integration 2015-2020. Integrationsstrategi (RS/99/2015) Protokollsutdrag från Regionstyrelsen 2015-01-20 21, 31 Regional strategi för ökad inflyttning och förbättrad integration 2015-2020. Integrationsstrategi. Protokollsutdrag från Regionala utvecklingsnämnden 2014-01-13, 8 Strategi för ökad inflyttning och förbättrad integration 2014-2020 (RUN/9/2015) Den 8 december 2014 fattade styrelsen för Regionförbundet Jämtlands län beslut om att rekommendera regionstyrelsen i Region Jämtland Härjedalen att föreslå regionfullmäktige att i februari anta En strategi för ökad inflyttning och förbättrad integration 2014-2020. Enligt den regionala utvecklingsstrategin (RUS) ska regionens integrationsstrategi belysa hur länet ska arbeta för att öka inflyttningen och förbättra integrationen. Oavsett anledning till att de utrikes födda befinner sig i regionen så är integration en förutsättning för utveckling och tillväxt och det är allas ansvar. Det krävs en ömsesidig respekt och förståelse för att människor är olika. Fyra områden är prioriterade utifrån EU 2020, RUS 20130 och de utvecklingsbehov som finns i länet. Dessa är: höjd utbildningsnivå, ökat deltagande i arbetslivet, social sammanhållning och infrastruktur. Beslutsunderlag Protokollsutdrag PKN 2014-09-29, 55 Integrationsstrategi. Förslag till Integrationsstrategin: En strategi för ökad inflyttning och förbättrad integration 2014-2020. Protokollsutdrag regionstyrelsen 2014-12-08 163. Förvaltningschefens förslag Regionala utvecklingsnämnden föreslår regionfullmäktige att i februari anta En strategi för ökad inflyttning och förbättrad integration 2014-2020 Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Regionala utvecklingsnämndens beslut Regionala utvecklingsnämnden föreslår regionfullmäktige att i februari anta En strategi för ökad inflyttning och förbättrad integration 2014-2020 Paragrafen förklaras omedelbart justerad. --------------------- Regiondirektörens förslag Regionstyrelsen tillstyrker nämndens förslag. ---------------------

2015-01-29 33(38) Yrkande Christer Siwertsson (M), Susanné Wallner (M) och Jan-Olof Andersson (M) yrkar följande: Integrationsstrategin bör kompletteras med ett avsnitt som tydliggör kulturkompetensens möjligheter och utmaningar i regionen. Proposition Ordföranden ställer proposition på regiondirektörens förslag och finner det antaget. Ordföranden ställer proposition på Christer Siwertsson m.fl. yrkande och finner det antaget. REGIONSTYRELSENS BESLUT 1. Regionstyrelsen tillstyrker nämndens förslag. 2. Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige Integrationsstrategin bör kompletteras med ett avsnitt som tydliggör kulturkompetensens möjligheter och utmaningar i regionen.

2015-01-29 34(38) 21. Svar på motion från Christer Siwertsson (M) om självtest vid användning av blodförtunnande läkemedel (RS/77/2015) Protokollsutdrag från Regionstyrelsen 2015-01-20 21, 34 Svar på motion från Christer Siwertsson (M) om självtest vid användning av blodförtunnande läkemedel. Christer Siwertsson (M) har lämnat en motion till fullmäktige om självtest vid användning av blodförtunnande läkemedel. Christer Siwertsson föreslår att regionen ska utreda möjligheten till självtester i hemmet och presentera förslag till avgift och finansiering av utrustningen. Självtestning av PK(INR) finns etablerat i Sverige sedan mer än 10 år, men eftersom patienterna själva har fått betala för utrustningen har behandlingsformen varit tillgänglig endast för få individer. En mätare kostar cirka 6 500 kr och ingår idag inte i hjälpmedelsförmånen i Jämtland. Stockholm var det första landstinget som gjorde det möjligt att förskriva den här typen av mätutrustning, vilket infördes den 1 februari 2013. Idag har Jämtland cirka 30 patienter som kan självtesta sig. För att få tillgång till denna möjlighet måste patienten genomgå en utbildning i självtestning på vår AK-mottagning (antikoagulantiamottagning) samt betala för sin mätare. En tredjedel av patienterna har genomgått utbildningen och doserar sig själva. Resterande patienter ringer in sina provsvar och får ordination av sjuksköterskan på AK-mottagningen. Verksamheten är positiv till att införa självtestning i större omfattning. Självtestning omfattar alla patienter inte bara inom specialistsjukvården utan även primärvården. Flertalet patienter hör av sig och önskar påbörja testningen men utan kostnad för mätaren. För mer jämlik sjukvård behövs beslut på att mätarna ska ingå i hjälpmedelsförmånen. Det finns gott vetenskapligt stöd för självtestning och egenvård vid användning av blodförtunnande medel, det är ett minst lika säkert alternativ för de patienter som klarar av att sköta rutinerna och som är motiverade (enligt SBU alert-rapport nr 2007-05). Genom att göra självtestning mer tillgänglig genom kostnadsfri utrustning skulle detta medföra bättre livskvalitet för den enskilde patienten och mindre bundenhet till sjukvården. Det skulle också leda till större delaktighet och kontroll i den egna behandlingen. Totalt har AK-mottagningen i Jämtland cirka 2000 patienter som behandlas med Waran. Uppskattningsvis skulle cirka 300-500 patienter vara intresserade av att använda sig av självtestning om mätaren skulle ingå under hjälpmedelsförmånen. Till detta tillkommer eventuellt även patienter som doseras och sköts av hälsocentralerna. Ekonomiska konsekvenser Kostnaden för mätare, utbildning och löpande kostnader balanseras av minskade kostnader för mottagningsbesök på några års sikt, samt minskade kostnader för sjukresor. Tyvärr finns i nuläget inga resurser över att nyttja till att utbilda dessa patienter i AK-