Bildtexter Försvarsmakten På uppdrag av Försvarsutbildarna
Innehållsförteckning Bild 2:... 4 Regeringen styr Försvarsmaktens uppdrag... 4 HUVUDUPPGIFTERNA:... 4 Bild 3 - Försvara Sverige mot väpnat angrepp... 4 Bild 4 - Hävda vår territoriella integritet... 4 Bild 5 - Bidra till fred och säkerhet i omvärlden... 4 Bild 6 - Stärka det svenska samhället vid påfrestningar i fred... 4 Bild 7 - MARINEN:... 5 Sjöstridsflottiljer... 5 Ubåtsflottilj... 5 Amfibiebataljon... 5 Marinbas... 5 Bild 8 FLYGVAPNET... 6 Stridsflygförband... 6 Transportflygförband... 6 Signalspaningsflygförband... 6 Radarflygförband... 6 Helikopterförband... 6 Bas- och ledningsförbandens... 6 Bild 9 ARMÉN... 7 Mekaniserade förband... 7 Kavalleriförband... 7 Artilleriförband... 7 Luftvärnsförband... 7 Ingenjörsförband... 7 CBRN-förband... 7 Bild 10 STÖDFUNKTIONER... 8 Bild 11 - UNDERRÄTTELSE- OCH SÄKERHETSTJÄNST... 8 Bild 12 SPECIALFÖRBAND... 9 Bild 13 HEMVÄRNETS HUVUDUPPGIFTER... 9 STÖD TILL SAMHÄLLET... 9 NATIONELLA SKYDDSSTYRKORNA... 9
Bild 14 - HEMVÄRNETS INSATSVERKSAMHET... 10 Insatsverksamhet... 10 Personalförsörjning... 10 Bild 15 - KARTA... 10 Bild 16 - FÖRR HADE VI ETT INVASIONSFÖRSVAR... 11 Bild 17 - IDAG HAR VI ETT INSATSFÖRSVAR... 11 Nationella insatser... 11 Försvarsmakten utomlands - i internationella insatser... 11 Bild 18 PERSONALFÖRSÖRJNING... 12 Beredskapsunderlag... 12 Krav... 12 Intresseanmälan... 13 Första steget: Rekryttesten... 13 Andra steget: Antagningsprövningen... 13 Bild 19 - GRUNDLÄGGANDE MILITÄR UTBILDNING... 14 Bild 20 - MÖJLIGHETERNA... 14 Bild 21 - FÖRSVARSMAKTENS VÄRDEGRUND... 14
Bild 2: Regeringen styr Försvarsmaktens uppdrag Det är riksdagen och regeringen som beslutar om vilka uppdrag Försvarsmakten ska ha och vilken verksamhet myndigheten ska driva. Vilka uppgifter som gäller står i regleringsbrevet, ett brev som alla myndigheter får av regeringen, varje år Försvarsmaktens främsta uppgift är att ansvara för Sveriges militära försvar och att värna om Sverige. Det gör vi genom att öva och göra insatser dygnet runt, året runt, på marken, i luften och till sjöss. När helst behov uppstår ska Försvarsmakten vara redo att agera. Sverige hjälper också andra länder där det finns krig och konflikter. HUVUDUPPGIFTERNA: Bild 3 - Försvara Sverige mot väpnat angrepp Om Sverige blir angripet av främmande makt ska Försvarsmakten försvara landet och avvisa angriparen. Försvara Sverige, värna svenska intressen och främja säkerheten genom insatser på vårt eget territorium, i närområdet och globalt. Försvarsmakten ska förebygga och hantera konflikter och krig, ytterst genom väpnad strid. Bild 4 - Hävda vår territoriella integritet Om Sveriges gränser kränks ska Försvarsmakten avvisa den kränkande parten från svenskt territorium. Innebär att vi konstant bevakar svenskt vatten, luft och mark territorium så ingen främmande stat eller obehöriga inkräktar Sverige. Vi har en ständig beredskap och kan med flyg, fartyg och marktrupper rycka ut vid en eventuell kränkning. Sverige utlyser varningar till enheter som tar sig in på svenskt territorium och därefter, om nödvändigt, rycker ut. Upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet och i enlighet med internationell rätt värna Sveriges suveränitet och nationella intressen i områden utanför detta. Bild 5 - Bidra till fred och säkerhet i omvärlden Försvarsmakten har också i uppgift att verka för fred och säkerhet i vår omvärld. Detta gör vi genom att skicka trupper till fredsbevarande och fredsframtvingande insatser runt om i världen. Försvarsmakten bidrar med fred och säkerhet i omvärlden som en del i arbetet att skydda Sverige och svenska intressen, även utanför Sverige. Den politiska styrningen är tydlig med att det är svenska intressen, snarare än svenskt territorium, som är huvudfokus för säkerhetspolitiken. Den globalisering som världen genomgått de senaste decennierna innebär att Försvarsmakten bidrar till Sveriges säkerhet också genom våra internationella insatser. Upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet och i enlighet med internationell rätt värna Sveriges suveränitet och nationella intressen i områden utanför detta. Bild 6 - Stärka det svenska samhället vid påfrestningar i fred Vid katastrofer, till exempel vid översvämningar eller stormar ska Försvarsmakten hjälpa till med olika former av stödinsatser. Med befintliga förmågor och resurser vid behov bistå övriga samhället. Exempel: översvämningar, snöstormar och andra katastrofer.
Bild 7 - MARINEN: Marinen organiserar och utbildar sjöstrids- och amfibieförband som i samverkan med flyg- och markstridskrafter genomför gemensamma operationer såväl nationellt som internationellt tillsammans med andra nationer, organisationer och myndigheter. Marinens krigsförband är inriktade mot nationella och internationella uppgifter. Krigsförbanden ska efter riksdagsbeslut vara beredda att delta i militära insatser utanför Sveriges gränser. Marinen bidrar då med både personal och materiel. Ett antal marina förband är anmälda till internationella styrkeregister. Delar av dessa förband är insatta inom ramen för fredsfrämjande insatser. Sjöstrid (ytstrid, ubåtsjakt) Marinbas (Logistikanläggning för reparation, underhåll, försörjning, förläggning) Amfibie (verkar mellan sjö och land) U-båt (attack och underrättelse) Sjöstridsflottiljer med förmåga till insatser mot mål såväl på, över som under havsytan, i kustnära farvatten och på öppet hav, förmåga till minröjning samt kontroll av havsområde och skydd av sjöfart och fiske. Ubåtsflottilj med förmåga till insatser mot mål såväl på som under ytan, förmåga att dolt kontrollera havsområde samt att samla in underrättelser. Amfibiebataljon med förmåga till kontroll av kustområde och skärgård samt insatser mot mål såväl på som under havsytan. Marinbas med Basbataljon och Sjöinformationsbataljon med förmågor att övervaka svenskt territorialhav samt understödja andra förband med bland annat förnödenheter. Marinen, som består av flottan och amfibiekåren, organiserar och utbildar sjöstrids- och amfibieförband som i samverkan med flyg- och markstridskrafter genomför gemensamma operationer såväl nationellt som internationellt tillsammans med andra nationer, organisationer och myndigheter. Insatsförband är inriktade mot nationella och internationella uppgifter. Insatsförbanden ska efter riksdagsbeslut vara beredda att delta i militära insatser utanför Sveriges gränser. Marinen bidrar då med både personal och materiel. Ett antal marina förband är anmälda till internationella styrkeregister. Delar av dessa förband är insatta inom ramen för fredsfrämjande insatser.
Bild 8 FLYGVAPNET Flygvapnet har i uppgift att organisera och utbilda flyg-, bas- och ledningsförband och löser uppgifter med hjälp av flygplan och helikoptrar. Bland uppgifterna finns att skydda Sveriges luftrum, genomföra räddningstjänst, utföra flygtransporter och att inhämta underrättelser. Flygvapnets förband är inriktade mot att lösa uppgifter i Sverige och utomlands. Det gör de i samarbete med marinen och armén. Tillsammans ska de kunna skydda Sveriges gränser och försvara landet mot hot utifrån. Helikopter (Transport) Transportflyg Basförband (skydd och säkerhet på och runt flygbas) Signalspaning Radarflyg Stridsflyg (Jakt Attack Spaning) Stridsflygförband kan med stor precision, hög flexibilitet och slagkraft verka mot mål på marken, i luften eller över havet samt utnyttjas för underrättelseinhämtning och för att hävda Sveriges territoriella integritet. Transportflygförband genomför flygtransporter och används i bland annat humanitära insatser, nationellt och internationellt. Signalspaningsflygförband genomför signalspaning och underrättelseinhämtning. Radarflygförband läser av radar från luften. Radarbilder från luften används för att komplettera andra radarbilder, som kommer från sensorer som läser av radar från marken och från sjön. Genom att få radarbilder från flera håll kan man få en förbättrad lägesbild. Helikopterförband genomför sjö- och markoperativ verksamhet som stöd till övriga förband och samhället i stort. Det rör sig till exempel om ambulans-, materiel- och persontransporter samt spaning och övervakning. Bas- och ledningsförbandens huvuduppgift är att stötta och leda flygförbanden. Flygvapnet organiserar och utbildar flyg-, bas- och ledningsförband som i samverkan med mark- och sjöstridskrafter genomför gemensamma operationer såväl nationellt som internationellt tillsammans med andra nationer, organisationer och myndigheter.
Bild 9 ARMÉN Armén organiserar och utbildar markstrids- och luftvärnsförband som i samverkan med flyg- och sjöstridskrafter genomför gemensamma operationer såväl nationellt som internationellt tillsammans med andra nationer, organisationer och myndigheter. Arméns krigsförband är inriktade mot nationella och internationella uppgifter. Krigsförbanden ska efter riksdagsbeslut vara beredda att delta i militära insatser utanför Sveriges gränser. Armén bidrar då med både personal och materiel. Ett antal arméförband är anmälda till internationella styrkeregister. Delar av dessa förband är insatta inom ramen för fredsfrämjande insatser. Mekaniserade förband (tunga fordon, stridsvagn, stridsfordon, skytteförband) Artilleri (avståndsbekämpning) Kavalleri (underrättelseförband och insats) Ingenjör (minröjning, desarmering, brobygge) Luftvärn (bevakning och försvar av luftrum) CBRN (Chemical, Biological, Radioactive, Nuclear) Mekaniserade förband med bland annat stridsfordon, tillhör de mest eld- och slagkraftiga enheterna i armén. Förbanden är tränade och utrustade för att genomföra strid mot alla typer av motståndare i olika typer av terräng och bebyggelse. Kavalleriförband som utbildar jägar- och underrättelsesoldater samt militärpolis. Soldaterna, varav vissa är luftburna, ska kunna verka bakom en motståndares linjer, under lång tid, i all slags terräng och under alla väderförhållanden. I kavalleriförbanden ingår även militärpoliser och säkerhetsförband. Artilleriförband som utbildar inom markbaserad indirekt bekämpning och verkar inom hela kedjan från sensorer via ledning till bekämpningssystem. Materielen har precisionsverkan, lång räckvidd och är väderoberoende. Luftvärnsförband som utbildar enheter för markbaserad bekämpning av luftmål inom hela kedjan från sensorer via ledning till bekämpningssystem. Dessa kan därigenom skydda till exempel befolkningscentra, militära förband och flygbaser mot attacker från luftarenan. Ingenjörsförband vars uppgift är fältarbeten, det vill säga att på olika sätt förändra terrängen för att försvåra för en fiende samt för att underlätta egen verksamhet. Ammunitionsröjning är också en viktig del av fältarbeten. CBRN-förband som hanterar CBRN-hot och -händelser. Huvudförmågorna är detektering, identifiering, övervakning, varning, rapportering, fysiskt skydd och riskhantering.
Bild 10 STÖDFUNKTIONER Ledningsfunktionen omfattar bland annat sambands- och informationssystem, ledningsmetoder och ledningsförband samt verkan på informationsarenan. Det handlar om att på olika sätt möjliggöra effektiv ledning av verksamheten. För att en militär insats ska fungera är det mycket som behövs: Mat, vatten, ammunition, drivmedel, reservdelar, sjukvård, fungerande sambands- och ledningssystem, tillförlitliga väderprognoser med mera. Utan logistik fungerar inget förband. I området försörjning ingår allt från att säkerställa tillgången på vatten, mat, drivmedel och ammunition till att förebygga smittspridning. Dessa stöd- och specialförmågor finns samlade vid ett flertal förband runtom i landet. Bild 11 - UNDERRÄTTELSE- OCH SÄKERHETSTJÄNST Den viktigaste uppgiften inom verksamhetsområdet underrättelse- och säkerhetstjänst är att bedöma, förebygga och avvärja hot mot Sverige och svenska intressen. Underrättelse- och säkerhetstjänsten undersöker vad motståndaren har för avsikter, men även hur omvärlden utvecklas och förändras. På alla förband och staber finns det personal som arbetar med underrättelse- och säkerhetstjänst, både de som verkar i Sverige och de som verkar utomlands. Genom rådgivning, utbildning och kontroller säkerställer de att eventuella hotbilder uppfattas rätt, att normer och regler följs och samt att all övrig personal håller en hög och ansvarsfull säkerhetsnivå. Underrättelsetjänsten inhämtar och bearbetar information för att sedan informera berörda personer. Informationen behandlar bland annat trender i omvärldsutvecklingen, yttre hot mot Sverige och svenska intressen. Med hjälp av informationen hoppas de kunna förutsäga vilket som är motståndarens nästa steg och förbereda verksamheten för det Säkerhetstjänsten finns till för att förbereda och skydda Försvarsmaktens verksamhet från säkerhetshot. De arbetar förebyggande med att bedöma säkerhetshot och att utforma och vidta säkerhetsåtgärder om något skulle inträffa. Säkerhetstjänsten följer upp och motverkar olika typer av hot. De vanligaste är främmande underrättelseverksamhet, kriminalitet, subversion, sabotage och terrorism. Det förband som leder och ansvarar för underrättelse- och säkerhetstjänst är Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must). De leder och ansvarar för att utveckla funktionen, alltså den personal som arbetar ute på förband och staber med dessa frågor. Utbildning av underrättelse- och säkerhetspersonal sker bland annat vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum.
Bild 12 SPECIALFÖRBAND Försvarsmaktens specialförband är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom att komplettera och tillföra lösningar utanför de reguljära förbandens möjlighet. En insats ska vara ett effektivt medel att erhålla säkerhetspolitisk och militärstrategisk effekt, i synnerhet vid korta tidsförhållanden och osäkert beslutsunderlag. Specialförbanden ska vara prövade, kvalitetssäkrade och insatsberedda för operationer i alla konfliktnivåer, nationellt såväl som internationellt, inom Sveriges och EU:s säkerhetspolitiska intresseområde. Specialförbanden kan verka i miljöer som är såväl fysiskt som psykiskt och politiskt mer riskabla än vad som normalt kan accepteras för reguljära förband. Specialförbanden kan även uppträda i otillgängliga områden med hög klimatologisk och medicinsk hotbild. Högriskmiljön innebär ofta autonomt uppträdande på stora avstånd med begränsade möjligheter att få understöd. Risker hanteras genom hög rörlighet, eldkraft, flexibilitet, operationssäkerhet och ändamålsenlig materiel. De höga krav på lösande av kvalificerade uppgifter och den uppgiftsbredd som finns för specialförbanden kräver en hög grad av specialisering. Bild 13 HEMVÄRNETS HUVUDUPPGIFTER Hemvärnet har till uppgift att verka över hela konfliktskalan från stöd till samhället vid svåra påfrestningar i fred till väpnad strid i krig. Hemvärnet är en del av Försvarsmaktens insatsorganisation och utgör nästan hälften av Försvarsmaktens personal. Hemvärnsförbanden är moderna krigsförband med huvuduppgift att skydda, bevaka, ytövervaka samt stödja samhället vid kris. På detta sätt bildar hemvärnsförbanden en nationell och territoriell basplatta för försvaret och skyddet av Sverige. Våra förband Hemvärnet består av insatsberedda förband med avancerad och ändamålsenlig utrustning gentemot dess uppgifter. Till de vanligaste förbandstyperna hör bevakningskompani och insatskompani. Bevakningskompanierna är stationära förband som verkar lokalt, medan insatskompani är taktiskt rörliga förband med mer krävande uppgifter. Insatskompanierna förflyttar sig med bandvagn, terrängbil och specialutrustade minibussar. De kan därmed kraftsamla där de behövs som bäst. Hemvärnet löser också uppgifter längs Sveriges kuster med båtburna enheter, informationsinhämtning genom spaning och ytövervakning med underrättelsekompanier. Vidare finns CBRN-plutoner, trafikplutoner och pionjärplutoner. Med gemensamma sambands- och ledningssystem är de interoperabla med övriga förband i Försvarsmakten. Beredskapen till insats är mycket hög och mäts i timmar, inte dagar eller veckor. STÖD TILL SAMHÄLLET Om Sverige drabbas av naturkatastrofer, omfattande olyckor eller andra hot mot samhället är hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna beredda att stödja Polis, Räddningstjänst och andra myndigheter. Vid skogsbränder, översvämningar, pandemier eller eftersök av försvunna personer finns hemvärnsförbanden som en extra resurs. Varje år genomför hemvärnet ett stort antal sådana insatser till stöd för samhället. NATIONELLA SKYDDSSTYRKORNA Efter genomförd Grundläggande militärutbildningen (GMU) tecknas avtal för att tjänstgöra i de nationella skyddsstyrkorna, vilka är Hemvärnets insatsförband. Vi tjänstgör minst åtta dygn under året, fyra dygn vid krigsförbandsövning (KFÖ) och fyra dygn vid en särskild förbandsövning (SÖF). Därutöver finns möjlighet att vidareutveckla färdigheter under kompletterande utbildningar som genomförs vid respektive förband.
Bild 14 - HEMVÄRNETS INSATSVERKSAMHET Hemvärnet är ett modernt krigsförband i Försvarsmaktens insatsorganisation med uppgifter i Sverige. Men förband deltar också i Försvarsmaktens internationella verksamhet vid övningar i grannländer och vid bevakning av utlandsstyrkans transporter till och från svenska flygfält och hamnar. 60 hemvärnsbataljoner med totalt cirka 30 000 hemvärnssoldater är spridda över landet. Förbanden är organiserade i plutoner, kompanier och bataljoner. En bataljon består av minst 325 soldater och ett kompani av minst 100. Hemvärnsplutonen med cirka 40 soldater är den största stridsenheten. Omkring 5 000 av hemvärnets soldater ingår i så kallade insatskompanier. Dessa enheter löser svårare uppgifter, har egna fordon och längre utbildning varje år. Insatsverksamhet Detta kan vara militära insatser eller stöd till samhället. I normalfallet "ägs" en hemvärnsbataljon av chefen för ett utbildningsförband. En insats leds i de flesta fall av en fast anställd officer, ofta från någon utbildningsgrupp. Personalförsörjning GU-F är en tvåveckorsutbildning på cirka 135 timmar för de som vill tjänstgöra på specialistbefattningar i Hemvärnet och som saknar militär grundutbildning sedan tidigare. Kursen riktar sig till personer som inte genomfört grundläggande militär grundutbildning och på sikt vill erhålla en avtalsbefattning i insatsorganisationen, t ex i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. Kursen innehåller även sjukvård, vapentjänst, skyddstjänst och fälttjänst, samt teoretiska pass om soldatreglerna och Försvarsmaktens värdegrund. Utbildningen avslutas med en fältövning där man praktiserar mycket av det som lärts ut under kursen. Den sökande ska ha fyllt 18 år vara folkbokförd i Sverige och vara svensk medborgare samt medlem i en frivillig försvarsorganisation Utbildningen kräver god psykisk balans och god fysik Bild 15 - KARTA Det nya försvaret bygger på en insatsorganisation som består av stående förband och kontraktsförband. Hemvärnet är en viktig del med sina nyinrättade nationella skyddsstyrkor. De stående förbanden, som främst bemannas av heltidsanställd personal, står i ständig beredskap, vilket gör dem direkt tillgängliga för snabba insatser i Sverige samt i och utanför närområdet. I kontraktsförbanden är majoriteten av soldaterna kontraktsanställda och har sin huvudsakliga sysselsättning utanför Försvarsmakten. De har tjänstgöringsskyldighet för utbildning, övning och insats. Den fasta förbandsstrukturen ger soldaterna och sjömännen bättre förutsättningar eftersom de utbildas, övas och när det behövs, gör insats med samma förband.
Bild 16 - FÖRR HADE VI ETT INVASIONSFÖRSVAR Med invasionsförsvar menas att svenska Försvarsmakten var uppbyggd främst för att möta ett storskaligt konventionellt militärt angrepp som syftade att helt eller delvis ockupera Sverige. Konceptet byggde på en kvantitativt stor försvarsmakt, "folkförsvar", uppbyggd på allmän värnplikt och allmän mobilisering understödd av en omfattande inhemsk svensk vapenindustri. När invasionsförsvaret stod på sin topp kunde man mobilisera 850 000 personer inom totalförsvaret. Bild 17 - IDAG HAR VI ETT INSATSFÖRSVAR Att Sverige har utvecklat ett försvar som kan sättas in direkt när det behövs, beror på förändringar i världen. Många andra länders militära försvar rör sig i den riktningen. Ett hot mot ett enskilt land kan få konsekvenser många mil bort och det säkerhetspolitiska läget i världen kan påverka även Sverige. Sveriges försvar ska stå starkt rustat för att kunna försvara landet, men också bidra till stabilitet i omvärlden. Det kräver ett försvar som är anpassat till dagens hotbild och det snabba händelseförlopp med vilket konflikter uppstår och avgörs. Det kräver ett användbart och tillgängligt insatsförsvar. En princip som går ut på att man genom intensivt underrättelsearbete skaffar sig information om fiendens avsikter och med små lättrörliga styrkor försöker möta och slå ett anfall i ett mycket tidigt skede. Principen kräver att man har bättre underrättelsetjänst och större rörlighet än fienden. Den kräver även ett större mått av aggressivitet än andra försvarsprinciper. Nationella insatser När Försvarsmakten gör insatser i Sverige kallas det nationella insatser. Det kan vara sådant som rör rikets säkerhet: om ett fartyg till sjöss eller ett flygplan i luften kommer in på svenskt territorium utan tillstånd är det Försvarsmaktens uppgift att avvisa dem. Det kan också röra samhället och medborgarna: om en plats drabbas av skogsbränder, svåra stormar, översvämningar eller om personer försvinner hjälper Försvarsmakten till att lösa det. Försvarsmakten utomlands - i internationella insatser Försvarsmakten har omkring 1000 personer på plats i länder som är drabbade av krig och konflikter. De är där på uppdrag av Sveriges regering och riksdag, eftersom det ingår i Försvarsmaktens uppdrag att hjälpa andra länder som har det svårt. Sverige vill bidra till fredsbevarande insatser - inte stå bredvid och se på. Genom att dämpa oro och konflikter utanför våra gränser kan vi hjälpa till att begränsa att det sprids till andra länder. Det gör också att risken att vårt eget land blir hotat minskar. Sverige samarbetar med medlemsländer i EU och FN. Vi deltar endast i insatser FN har givit legitimitet till.
Bild 18 PERSONALFÖRSÖRJNING Sedan den 1 juli 2010 gäller inte längre skyldigheten att mönstra och tjänstgöra i försvaret. Riksdagen har fattat beslut om att låta plikten vara vilande i fredstid. Det medför en del ändringar i lagen om totalförsvarsplikt. Beredskapsunderlag Som svensk medborgare måste du i samband med din 18-årsdag lämna uppgifter om dig själv i det webbaserade beredskapsunderlaget på Rekryteringsmyndighetens webbplats. Uppgifterna i underlaget använder vi för att bedöma vilka som ska kallas till mönstring om plikten införs igen. Alla behöver däremot inte svara på frågorna i beredskapsunderlaget. Du behöver inte svara om du... är svenska medborgare och bor utomlands har någon skada eller sjukdom som gör att du inte kan komma i fråga för inskrivning till tjänstgöring är intagen för vård (psykiatrisk tvångsvård, rättspsykiatrisk vård och sluten ungdomsvård) Därför får alla svenska 18-åringar ett brev från Rekryteringsmyndigheten med två personliga koder till ett beredskapsunderlag på vår webbplats. Frågorna i det underlaget handlar framför allt om deras hälsa, men också om deras fysik, intressen och skolgång. När 18-åringarna har svarat på frågorna har de gjort det de är skyldiga att göra, men de får inget besked från Rekryteringsmyndigheten. Vi samlar enbart in uppgifterna och använder dem sedan för att bedöma om ungdomarna ska mönstra om plikten införs igen. Uppgifterna sparar vi i våra datasystem i två år. Frågorna är indelade i olika avsnitt: Min hälsa Min skoltid Mitt sociala liv Min personlighet Min fysik Min inställning till att tjänstgöra med plikt Den som låter bli att lämna uppgifterna kan bli skyldig att betala ett penningbelopp, som bestäms för varje tillfälle (vite). Om man medvetet lämnar felaktiga uppgifter kan man dömas till böter. Grundkrav Svensk medborgare. Även dubbla medborgarskap accepteras. Ha fyllt som lägst 18 år vid ansökningstillfället. Grundläggande behörighetskrav för GMU För sökande som påbörjat gymnasiet före 1 juli 2011: Du ska ha minst betyget godkänt (G) i följande ämnen från gymnasieskolan: Matematik A Svenska A Engelska A
För sökande som påbörjat gymnasiet efter 1 juli 2011: Du ska ha minst betyget godkänt (E) i följande ämnen från gymnasieskolan: Matematik 1, 100 p (1a, 1b eller 1 c godtas) Svenska 1, 100 p Engelska 5, 100 p Andra betygskrav för Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna (HV/NSS) Du som vill söka GMU och är inriktad på att tjänstgöra i Hemvärnet behöver endast ha skolbehörighet till nationellt gymnasieprogram. Det innebär att du behöver ha godkänt i följande ämnen från årskurs 9: svenska eller svenska som andraspråk matematik engelska samt fem andra ämnen Intresseanmälan För GMU görs på Försvarsmaktens hemsida. Första steget: Rekryttesten Den som sökt till Försvarsmaktens grundläggande militära utbildning, GMU, får svara på frågor i ett webbaserat frågeformulär, Rekryttesten. Därefter sker en selektering och de som har bäst förutsättningar att klara utbildningen går vidare till en antagningsprövning. Andra steget: Antagningsprövningen Antagningsprövningen inför GMU genomförs vid Rekryteringsmyndighetens avdelningar för urvalstest i Stockholm, Göteborg och Kristianstad. Några veckor per år genomför vi även antagningsprövning i Luleå. Genomgång av hälsodeklaration Synskärpeundersökning och test av färgseende Hörselundersökning Registrering av ekg och puls, blodtrycksmätning Registrering av längd, vikt och muskelstyrka Fysiskt arbetsprov på testcykel Psykologintervju och säkerhetsprövningsintervju Läkarundersökning och sammanfattande tjänstbarhetsbedömning
Bild 19 - GRUNDLÄGGANDE MILITÄR UTBILDNING Den tolv veckor långa utbildningen är enhetlig i hela Försvarsmakten. Den genomförs på flera olika platser i landet och vid flera tillfällen under året. GMU:s målsättning är att rekryten efter genomgången utbildning kan försvara sig själv, bevaka eller försvara terräng, plats, anläggning eller verksamhet, handla på ett sådant sätt att gällande lagar och andra bestämmelser efterlevs och lösa sina uppgifter utifrån en förståelse för dessa i ett större sammanhang. Förutom månadsersättning på 4 500 kr ingår fri kost och logi. Vid sidan av detta får du fri sjukvård, friakuttandvård och fem fria hemresor under din utbildning. Samtliga ersättningar och förmåner är skattefria. Du kan även ansöka om bostadsbidrag för eget boende som du har haft minst tre månader före tjänstgöringens början. Har du barn kan du få familjebidrag som är behovsprövat för barn upp till 18 års ålder. GMU är indelad i sju olika projekt (utbildningsmoment) och fem strimmor (kunskapsområden). Projekten ligger efter varandra och sker under begränsad tid. Strimmorna löper parallellt och är matchade med projekten. Bild 20 - MÖJLIGHETERNA GMU ger formell behörighet för att du ska kunna bli anställd som soldat eller sjöman i Försvarsmakten. Detta sker i en så kallad befattningsutbildning som genomförs under ett antal månader. Efter befattningsutbildningen kan du tjänstgöra på heltid via anställningsformen GSS/K eller deltid via anställningsformen GSS/T. GMU ger också behörighet för fortsatt kompletterande utbildning inför specialistofficersutbildningen, officersprogrammet. Studierna inleds med tre månaders förberedande officerskurser FOK. Därefter går du vidare inom en yrkes- eller reservofficersutbildning som du har valt. Som yrkes- eller reservofficer tjänstgör du som antingen officer eller specialistofficer. GMU ger även möjlighet att tjänstgöra i Hemvärnet vid sidan av ditt ordinarie arbete eller utbildning. Du skriver ett avtal med Försvarsmakten om 4-13 dygns tjänstgöring per år beroende på befattning. Din utbildning fortsätter i hemvärnsförbanden. Bild 21 - FÖRSVARSMAKTENS VÄRDEGRUND Försvarsmaktens värdegrund utgår från demokratiska grundprinciper: alla människors lika värde, jämställdhet, att följa lagar och förordningar, att vara saklig i vår myndighetsutövning och att hushålla med resurser. ÖPPENHET VAR ÖPPEN OCH ÄRLIG RESULTAT TA INITIATIV OCH UPPNÅ RESULTAT ANSVAR TA ANSVAR OCH VAR PÅLITLIG