Hur bildas ett NATURRESERVAT?



Relevanta dokument
Så bildas naturreservat. svar på vanliga frågor från markägare

Så bildas naturreservat Svar på vanliga frågor från fastighetsägare

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

Information om reservatsprocessen

PU 55/18. Avtal , Överenskommelse om intrångsersättning avs. upplåtelse av mark för bildande av naturreservatet Hårssjön-Rambo mosse

så fungerar det med skydd av värdefull natur

Interimistiska förbud

BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Ordningsföreskrifter i naturreservat. Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm

Gävleborgs läns författningssamling

Gävleborgs läns författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturreservatet Hällsö

Gävleborgs läns författningssamling

Gävleborgs läns författningssamling

UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN

Angående ansökan om flytt av väg i Horns kungsgård naturreservat, Borgholm kommun

Gävleborgs läns författningssamling

Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön

Vägledning om utformning av skötselplan

Yttrande över förslag till beslut om naturreservatet Örnsätraskogen

Gävleborgs läns författningssamling

Utökning av Glotternskogens naturreservat samt fastställande av ny skötselplan för reservatet

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Gävleborgs läns författningssamling

Exempel på beslut PROCESSBESKRIVNING FÖR BILDANDE AV NATURRESERVAT INTERIMISTISKA FÖRBUD

Beslut naturreservatet Alkärret i Haboljung i Lomma

Vad är skogsstrategin? Dialog

Samverkansrutiner med Länsstyrelsen vid bildande av kommunala naturreservat i Västra Götalands län

Gävleborgs läns författningssamling

Gävleborgs läns författningssamling

Gävleborgs läns författningssamling

Gävleborgs läns författningssamling

Gävleborgs läns författningssamling

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Fotograf: Torbjörn Arvidson. Inrätta tätortsnära naturreservat

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Gävleborgs läns författningssamling

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Gävleborgs läns författningssamling

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Gävleborgs läns författningssamling

Gävleborgs läns författningssamling

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

Skydd av dricksvattentäkter hur går det till? Lag, förordning och allmänna råd

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

Gävleborgs läns författningssamling

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

BILDANDE AV NATURRESERVATET BJURSÅS PRÄSTSKOG FALU KOMMUN

Bildande av Ullstämmaskogens naturreservat i Linköpings kommun

Gävleborgs läns författningssamling

Att inrätta ett vattenskyddsområde information till sakägare

Överklagande i fråga om bildande enligt naturvårdslagen av naturreservatet Hornborgasjön i Skara och Falköpings kommuner

Sveriges miljömål.

Bildande av naturreservatet Ingaryd i Jönköpings kommun

Gävleborgs läns författningssamling

Naturreservatet Rya åsar Förslag till beslut om naturreservat enligt 7 kap 4 miljöbalken

Naturreservatsplan Horssten 1:1 m.fl

Gävleborgs läns författningssamling

Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35

Bildande av Råå naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet

Markupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

Yttrande över Länsstyrelsen i Kalmar läns förslag till bildande av naturreservat Värnanäs

Förslag till bildande av naturminnet tallen i Knutagård, Jönköpings kommun

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Naturreservatet Särö Västerskog i Kungsbacka kommun

Gävleborgs läns författningssamling

Bildande av naturreservatet Högstugan i Linköpings kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet

Mikael Finsberg Tel Dnr 0298/07

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

CODIFICATION - Något om Soil Security i svensk juridik

Gävleborgs läns författningssamling

Bildande av Storskogens naturreservat i Åtvidabergs kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet

Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015

Gävleborgs läns författningssamling

Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Gävleborgs läns författningssamling

Beslut om att bilda naturreservat innehåll och utformning

Gävleborgs läns författningssamling

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

LÄNSSTYRELSEN Skaraborgs län Landskansliet IIIR Skaraborgs läns Naturskyddsförening

Beslut om ändrad ordningsföreskrift och ny ordningsföreskrift för naturreservatet Knivsås- Borelund i Lunds kommun

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken

Gävleborgs läns författningssamling

Gävleborgs läns författningssamling

Naturreservatet Strömsholm i Falköpings kommun

DOM Stockholm

Grunderna för skyddsjakt

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Beslut att förklara Safjället i Mölndals kommun som naturreservat

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med kronor för

Utökning av naturreservatet Revelberget i Kalix kommun

Gävleborgs läns författningssamling

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Transkript:

NATURVÅRDSVERKET 2003-09-24 Hur bildas ett NATURRESERVAT? 25 svar på vanliga frågor från markägare 1

Skydd och vård av värdefulla naturområden är en viktig del av Sveriges naturvårdspolitik. Det är också en del av det internationella samarbetet på miljöområdet. Det vanligaste sättet för samhället att slå vakt om värdefull natur är att bilda naturreservat. Reservat avsätts för att bevara känsliga miljöer, för att ge skydd åt hotade arter eller för att bibehålla områden som är attraktiva för friluftslivet. Utvalda delar av det svenska landskapet skyddas på så sätt mot exploatering. Andra viktiga syften är att restaurera eller långsiktigt vårda värdefulla natur- och kulturmiljöer och ofta innebär reservaten en kombination av skydd och skötsel. Olika typer av natur alltifrån orörda gamla skogar som hotas av avverkning till ålderdomliga slåtterängar som riskerar igenväxning kan i naturreservat bevaras för framtiden. Riksdagen har beslutat om miljömål som innebär ett väsentligt utökat skydd av skog, mark och vatten. Av detta skäl har de statliga anslagen för områdesskydd ökat de senaste åren. Ett omfattande arbete med planering och genomförande av naturreservat pågår nu på länsstyrelserna och i kommunerna. I detta dokument berättas i korthet hur det går till att bilda naturreservat. Markägare och andra sakägare får svar på de viktigaste frågorna som rör själva reservatsprocessen. Syftet är också att skriften ska underlätta kontakten mellan markägaren och de berörda myndigheterna. 1. Vad är ett naturreservat? Det är ett värdefullt område som skyddats med stöd av Miljöbalken med särskilda bestämmelser om skydd och skötsel. Vilka föreskrifter som krävs varierar mellan olika reservat bl.a. beroende på områdets karaktär och vilka naturvärden man vill skydda. För varje reservat finns en skötselplan som beskriver hur området ska skötas för att naturvärdena ska bevaras och utvecklas. Marken i ett naturreservat kan ägas av vem som helst, d v s privatpersoner, bolag, stat och kommun, stiftelser, allmänningar m fl. 2. Varför bildas naturreservat? I Miljöbalken anges följande skäl till att bilda naturreservat: Bevara biologisk mångfald Vårda och bevara värdefulla naturmiljöer Tillgodose behov av områden för frilufslivet Skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer Skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter Det finns vanligen flera syften för att bilda ett naturreservat, men bevarandet av den biologiska mångfalden och vård och bevarande av värdefulla naturmiljöer är de vanligaste. Naturreservat är dock endast ett av flera sätt för samhället att skydda eller ge stöd åt skötsel av värdefulla miljöer. Utöver reservaten finns nationalparker, biotopskydd, naturvårdsavtal och miljöersättningar inom jordbruket. En viktig del av skyddet och vården av den svenska naturen vilar också på markägarnas frivilliga naturhänsyn och intresse att bibehålla natur- och kulturlandskapet. Naturreservat är ofta den lämpligaste skyddsformen när områden hotas av olika typer av exploatering, när större värdefulla skogsmiljöer hotas av avverkning eller när markägare inte kan bära kostnaderna för skydd och skötsel av särskilt värdefulla miljöer i kulturlandskapet Flera skäl kan finnas för att tillgodose friluftslivets behov av områden genom naturreservat. Exempel på detta är när nyttjandet för friluftslivet bedöms bli mer omfattande än vad allemansrätten medger, när särskilt viktiga upplevelsevärden behöver tillvaratas eller för att bevara tätortsnära grönområden. Områden som skyddas till förmån för friluftslivet behöver med andra ord inte alltid ha särskilt höga biologiska skyddsvärden. En målsättning vid reservatsplanering är att prioritera områden med biologiska värden och värden för friluftslivet. Att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer och livsmiljöer för hotade arter är inte enbart en svensk målsättning. Dessa motiv är viktiga i EU:s arbete med att skapa ett nätverk av 2

biologiskt värdefulla europeiska naturområden Natura 2000. Sverige och övriga medlemsstater har åtagit sig att bevara vissa särskilt skyddsvärda naturtyper och arter. Många av de områden som ska ingå i Natura 2000-nätverket är eller kommer att bli naturreservat. Att skydda värdefulla naturområden är också en viktig princip i Konventionen om biologisk mångfald som Sverige har undertecknat. 3. Hur bildas ett naturreservat? en snabbguide! I detta avsnitt beskrivs den formella gången i naturreservatsärenden som hanteras av Länsstyrelsen. I bland kan de olika momenten ske i en delvis annan ordning beroende på omständigheterna. Länsstyrelsen utför inventeringar av värdefulla områden. Särskilt skyddsvärda områden utreds och bedöms ur regional synvinkel. Länsstyrelsen samråder med Naturvårdsverket vid urvalet av reservatsobjekt och gör en bedömning av skyddsvärdet ur såväl ett nationellt som regionalt perspektiv. Länsstyrelsen informerar markägaren om områdets naturvärden, samråder med markägaren om hur naturvärdena kan bevaras, informerar om varför området bör bli naturreservat, samt redogör för hur reservatsbildningen går till. Länsstyrelsen tar därefter fram ett förslag till beslut om naturreservat med syfte, föreskrifter och skötselplan. På detta följer förnyade diskussioner mellan markägaren och länsstyrelsen i syfte att nå samförstånd. En oberoende värderare anlitas sedan av länsstyrelsen för att göra en värdering av hur fastighetens marknadsvärde påverkas av de inskränkningar i pågående markanvändning som reservatsföreskrifterna innebär. Det blivande reservatets gränser stakas ofta ut i fält av Lantmäteriet på länsstyrelsens beställning Därefter förhandlar länsstyrelsen med markägaren, oftast med hjälp av en extern förhandlare, om att antingen ersätta markägaren för det intrång i markanvändningen som reservatet innebär eller köpa den del av fastigheten som ska ingå i reservatet. När förhandlingarna är avslutade upprättas ett avtal om köp eller intrångsersättning Under arbetes gång sänder länsstyrelsen ut reservatsförslaget på remiss till andra myndigheter och organisationer och markägaren får ett föreläggande om att lämna synpunkter. Därefter fattar länsstyrelsen beslut om att bilda naturreservatet. När beslutet vunnit laga kraft markerar länsstyrelsen ut reservatsgränserna i fält. 4. Vilka lagrum reglerar bildandet av naturreservat? Flertalet bestämmelser om bildande av naturreservat finns i Miljöbalkens 7 kapitel och i Förordningen om områdesskydd (SFS 1998:1252). Ersättningsbestämmelserna finns i Miljöbalkens 31 kapitel. 5. Vilka myndigheter har ansvaret? Det är oftast länsstyrelsen som ansvarar för bildandet av naturreservat. Naturvårdsverket disponerar det statliga anslag som används för köp av mark och för intrångsersättning till markägaren. Naturvårdsverket fördelar anslaget till länen utifrån en nationell prioritering av föreslagna reservatsobjekt. Även kommunerna bildar naturreservat, varför länsstyrelsens roll i den följande texten även gäller kommunerna, förutom när annat särskilt påpekas. 6. Hur väljs naturreservatsområden ut? Naturreservat är vanligen områden med höga naturvärden ofta med sällsynta eller hotade arter som har svårt att fortleva i livskraftiga bestånd i dagens jord- eller skogsbruk. Många värdefulla områden är kända sedan länge och ingår i länsstyrelsernas naturvårdsplaner. Fortfarande upptäcks nya reservatsområden genom länsstyrelsernas och kommunernas inventeringar samt 3

skogsvårdsstyrelsernas nyckelbiotopinventeringar. Grönområden kring våra tätorter är viktiga för bl.a. friluftslivet och är ofta av särskilt intresse för kommunernas reservatsbildning. Oftast är det länsstyrelsen som genom sitt övergripande ansvar för naturvården i länet tar initiativ till reservatsbildning. Initiativet kan även komma från ideella föreningar, allmänheten eller markägare. I vilken takt och i vilken turordning ett område skyddas styrs främst av naturvärdena men också av om akuta hot uppstår mot ett områdes naturvärden. Naturreservatsarbetet koncentreras till områden som i ett nationellt och internationellt perspektiv har höga värden samt till områden med särskilt höga regionala värden. Val av lämpliga områden baseras på olika typer av dokumentation, exempelvis: Länsvisa och kommunala naturvårdsplaner, program och inventeringar. Nationella inventeringar av naturskogar, sumpskogar, våtmarker, nyckelbiotoper samt ängs- och hagmarker. Vissa nationella planer som Naturvårdsplan för Sverige, Myrskyddsplan för Sverige och Bevarandeplan för odlingslandskapet. EU:s direktiv för urval och skapande av ett nätverk av värdefulla naturområden Natura 2000. För att kunna nå de nationella miljömål som riksdagen beslutat om, bl.a. levande skogar, inriktas för närvarande en stor del av reservatsarbetet på olika typer av skogsmiljöer, t.ex. artrika lövskogar, ekhagmarker, barrnaturskogar, kust- och skärgårdsskogar samt skogs- och myrkomplex. 7. Hur informeras markägaren? Länsstyrelsens första kontakt med markägaren sker normalt per telefon eller vid ett personligt besök, men ibland med brev. Markägaren informeras då om de naturvärden som länsstyrelsen funnit och om behovet att bilda ett naturreservat. Markägaren får också information om hur det går till att bilda reservat, syftet med och innebörden av reservatet, ersättningsreglerna, tidsplan för arbetet samt vilka föreskrifter som är aktuella för det planerade reservatet. Är många markägare inblandade kan information ibland ske vid ett större gemensamt möte. 8. Vilka berörs av och hur markeras ett naturreservat? Länsstyrelsen anlitar Lantmäteriet för fastighetsutredningar och fastighetsförteckningar inom planerade naturreservat, för att i ett tidigt skede ta reda på markägare och andra sakägare. I fastighetsförteckningen redovisas även samfälligheter (exempelvis fiskesamfälligheter, diken och vägar), rättigheter (exempelvis servitut, nyttjanderätter och vägrätter) och gemensamhetsanläggningar. För att få en riktig avgränsning av naturreservat anlitas Lantmäteriet även för utstakning och inmätning av planerade reservatsgränser. 9. Vilka begränsningar i markutnyttjandet innebär ett reservat? En markägare måste tåla vissa begränsningar i sin rätt att nyttja marken i naturreservat. För att skydda områdets naturvärden beslutar länsstyrelsen om föreskrifter som exempelvis reglerar markägarens möjligheter att uppföra bebyggelse, stängsla, bedriva täktverksamhet, odla upp ny mark, dika, plantera skog, avverka skog, jaga och fiska, använda bekämpningsmedel, anlägga väg m.m. Det är vissa av dessa inskränkningar i markutnyttjandet som ger markägaren rätt till ersättning enligt särskilda regler. Länsstyrelsen kan också besluta att markägaren måste tåla att vissa åtgärder utförs i naturreservatet, exempelvis slåtter eller viss röjning för att tillgodose syftet med reservatet. Länsstyrelsen kan också besluta om att anlägga vandringsleder, rastplatser eller andra åtgärder som underlättar eller styr allmänhetens vistelse i reservatet. 10. Vad händer med jakten och fisket? Det är syftet med reservatet som avgör om det blir några inskränkningar i jakt- och fiskerättigheterna. Oftast är det få begränsningar för jakt i naturreservat. I de fall staten förvärvar marken upplåts jakten oftast åt den tidigare markägaren, om jakt är förenligt med reservatets syfte. Ibland är dock vissa typer av jakt förbjuden, t ex fågeljakt vid fågelsjöar eller jakt på skogshöns i vissa skogsreservat. Begränsningar i jaktmöjligheterna, exempelvis under veckosluten, kan också förekomma i områden 4

som är särskilt viktiga för friluftslivet. Fisket brukar sällan begränsas annat än i i vissa fågelsjöar och i sjöar med speciellt hotade fiskbestånd. 11. Vilken rätt till ersättning har markägaren? Naturreservat innebär mer eller mindre långtgående inskränkningar i markägarens förfoganderätt över ett område. Markägaren har rätt till ersättning då mark tas i anspråk eller då inskränkningarna blir så pass omfattande att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten. Skadan måste uppgå till en viss nivå, en s.k. kvalifikationsgräns för att ersättning ska kunna betalas ut. Skador upp till kvalifikationsgränsen måste markägaren tåla utan ersättning. Ett typexempel på när pågående markanvändning avsevärt försvåras och markägaren därför har rätt till ersättning, är när skogsbruk helt förbjuds i ett reservat. Det är viktigt att skilja på begreppen pågående markanvändning och ändrad markanvändning. Reglerna om intrångsersättning är enbart knutna till den pågående markanvändningen, vilket innebär att ersättning inte utgår för att förväntningar om en ändring i markens användningssätt inte infrias. Normal rationalisering inom jord- och skogsbruk, liksom en planerad odling av energigröda på jordbruksmark är pågående markanvändning. Julgransplantering eller skogsodling på jordbruksmark är däremot inte pågående markanvändning, varför det inte uppstår någon rätt till ersättning om sådan verksamhet förbjuds genom reservatsföreskrifterna. Ersättning utgår inte heller för planerad markanvändning som är tillståndspliktig. En markägare som genom reservatsföreskrifterna förbjuds att bygga ett fritidshus är därför inte berättigad till ersättning, såvida bygglov inte redan getts eller om husen är tillåtna enligt fastställd detaljplan. 12. Intrångsersättning eller försäljning? Om de föreslagna reservatsföreskrifterna innebär rätt till ersättning kan markägaren välja att kvarstå som ägare eller att sälja marken till staten. Vill markägaren kvarstå som ägare, erbjuder staten en intrångsersättning. Vill markägaren däremot sälja den del av marken som ska ingå i naturreservatet blir staten ägare av området genom ett köp. 13. Hur går värderingen till? De delar av en fastighet som ska ingå i naturreservatet värderas. Naturvårdsverket har tecknat ramavtal med ett antal privata, oberoende värderingsföretag. Länsstyrelsen beställer ett värdeutlåtande från något av dessa konsultföretag. Värdeutlåtandet utgör sedan grund för förhandling och ersättning. Värderingen utgår oftast från följande två typfall: 1. Markägaren erbjuds en intrångsersättning. Värderingen avser minskningen av fastighetens marknadsvärde till följd av de inskränkningar som naturreservatsföreskrifterna innebär för den pågående markanvändningen. 2. Markägaren vill sälja den del av fastigheten som ska ingå i reservatet. Värderingen avser då köpeskillingen(marknadsvärdet) på den del av fastigheten som staten köper. Marknadsvärdet fastställs i båda fallen genom en ortsprisutredning, d.v.s. en värderingsanalys som bygger på en jämförelse mellan värderingsobjektet och jämförbara nyligen sålda fastigheter på den öppna marknaden. När det gäller skogsmark görs också en värdering med den s.k. beståndsmetoden. Beståndsmetoden är en skoglig avkastningsvärderingsmetod, där summan av alla framtida kostnader och intäkter för skogsbestånden räknas samman till ett s.k. nuvärde. 14. Kan markägaren beställa en egen värdering? Markägaren kan givetvis själv bekosta en egen värdering, men det är den av länsstyrelsen beställda värderingen som utgör statens grund i den kommande förhandlingen. 15. Hur går förhandlingen med markägaren till? Naturvårdsverket har tecknat ramavtal med ett antal privata, oberoende förhandlingsföretag. Länsstyrelsen anlitar vanligen dessa konsulter, för att för statens räkning förhandla med markägaren. 5

Ibland förhandlar länsstyrelsen direkt med markägaren. Förhandlingen syftar till att nå överenskommelse om vilken intrångsersättning/köpeskilling som markägaren ska få. Förhandlaren eftersträvar en nära kontakt med markägaren för att få en så god bild som möjligt av hur fastigheten berörs av reservatet. Förhandlaren kan också informera markägaren om juridiska konsekvenser av reservatsbildningen. Markägare kan ibland behöva anlita ett eget ombud i förhandlingarna. Staten är inte skyldig att stå för markägarens utgifter för ombud, men Naturvårdsverket betalar normalt skäliga omkostnader efter prövning i varje särskilt fall upp till en kostnadsram som verket fastställer. Inom denna ram får också skäliga utgifter för granskning av värderingsutlåtandet ingå. Om markägaren önskar anlita ett eget ombud på statens bekostnad måste detta godkännas i förväg genom statens förhandlare. 16. Kan staten erbjuda ersättningsmark? Staten har ingen lagreglerad skyldighet att erbjuda ersättningsmark vid reservatsbildning men Naturvårdsverket och länsstyrelsen ser positivt på möjligheten att försöka anskaffa och erbjuda markägaren annan mark som ersättning för den som staten vill förvärva. 17. Hur förbereds reservatsbeslutet? Länsstyrelsen tar fram ett förslag till beslut om naturreservatsbildning. Detta ska bl.a. innehålla en beskrivning av områdets naturförhållanden, olika naturtyper och särskilt skyddsvärda arter. Syftet med naturreservatet ska framgå, liksom skälen för beslutet, förslag på föreskrifter samt hur dessa kommer att inskränka i dels markägarens rätt att förfoga över området, dels allmänhetens rätt att utnyttja marken. Till förslaget hör också ett utkast till skötselplan samt kartor. Föreskrifterna för reservatet ska vägas mot enskilda intressen, så att föreskrifterna inte blir mer omfattande än att syftet med skyddet uppnås. Berörda sakägare får, vanligen i samband med att förhandlingarna inleds, ett föreläggande om att yttra sig över förslaget till naturreservatsbeslut. Senare får Naturvårdsverket, berörd kommun, skogsvårdsstyrelsen, intresseorganisationer m.fl. förslaget på remiss. 18. Hur fattas beslutet och går det överklaga? Oftast fattar länsstyrelsen det formella beslutet om naturreservatet först när förhandlingarna med markägarna är avslutade. Beslutet att bilda reservat kan dock tas innan ersättningsfrågorna är lösta, så snart markägaren yttrat sig över förslag till beslut och remissinstanserna lämnat sina synpunkter. Ett beslut om naturreservat gäller fr.o.m. att det vunnit laga kraft, vilket infaller tre veckor efter att alla sakägare underrättats om beslutet. Hur det går till att överklaga beskrivs i reservatsbeslutet. Överklagas beslutet av en sakägare gäller det ändå för övriga sakägare. 19. Vem skriver avtal för stat och kommun? Avtal om intrångsersättning undertecknas för statens del av länsstyrelsen, men med förbehåll att det ska godkännas av Naturvårdsverket. Avtal om köp undertecknas av Naturvårdsverket. När en kommun bildar naturreservat tecknas avtal om intrångsersättning eller köp av mark av kommunen. 20. När får markägaren pengarna? Intrångsersättningar kan betalas ut före beslutet om att bilda naturreservatet. Betalningen sker när Naturvårdsverket godkänt överenskommelsen mellan länsstyrelsen och markägaren. Vid köp betalas normalt köpeskillingen på överenskommen tillträdesdag. Det utbetalade beloppet är en engångsersättning för all framtid och beskattas enligt reglerna för realisationsvinstbeskattning, d.v.s. som vid vanlig fastighetsförsäljning. 21. Vad händer om man inte är överens om ersättningen? Om länsstyrelsen beslutat att bilda ett naturreservat innan ersättningsfrågorna är lösta fortsätter förhandlingen om ersättning tills en överenskommelse kan träffas, dock längst ett år efter att naturreservatsbeslutet vunnit laga kraft. Om man inte kan komma överens om ersättningen kan sakägaren stämma staten i Miljödomstolen, för att domstolen ska avgöra frågan. Stämningsansökan 6

måste lämnas in inom ett år efter att reservatsbeslutet vunnit laga kraft, i annat fall förlorar markägaren rätten till ersättning. Vid stämningsärenden betalar Naturvårdsverket den ersättning Miljödomstolen tilldömer sakägaren, medan rättegångskostnaderna betalas av Kammarkollegiet. 22. Vad innebär ett interimistiskt förbud? Om ett akut hot uppstår mot ett område som är aktuellt för reservatsbildning, kan länsstyrelsen meddela ett interimistiskt förbud. Det innebär att man inte utan länsstyrelsens tillstånd får utföra åtgärder som beskrivs i beslutet. Det är en tidsbegränsad tillståndsplikt i avvaktan på ett slutgiltigt reservatsbeslut. Ett interimistiskt förbud medför att tillstånd måste sökas för åtgärder som normalt inte är tillståndspliktiga men som bedömts strida mot syftet med det tilltänkta reservatet under tiden då förutsättningarna för naturreservatet utreds. Åtgärder som kan föranleda ett interimistiskt förbud är exempelvis husbehovstäkt, dikesrensning, skogsgallring eller en avverkningsanmälan för hela eller delar av ett planerat skogsreservat. Ett beslut om interimistiskt förbud gäller med omedelbar verkan även om det skulle överklagas. Beslutet gäller under högst tre år. Om det finns särskilda skäl kan det förlängas med ett år och om det finns synnerliga skäl med ytterligare ett år, d.v.s. som längst gäller denna tillståndsplikt i totalt fem år. Det interimistiska förbudet anger vilka arbetsföretag som kräver särskilt tillstånd inom ett område och hur lång tid beslutet gäller. Tillstånd kan sökas hos aktuell länsstyrelse respektive kommun. Vill en markägare t.ex. avverka sin skog och det är förbjudet enligt föreskrifterna måste markägaren ansöka om tillstånd. Om länsstyrelsen respektive kommunen avslår ansökan träder Miljöbalkens ersättningsregler i kraft. 23. Vad händer i området när naturreservatet är bildat? När naturreservatet är bildat markerar länsstyrelsen ut gränserna i fält. Ibland behöver det anläggas en parkeringsplats. Vanligen sätts det upp en informationstavla som berättar om naturreservatet och om de föreskrifter som gäller för allmänheten. Till mer välbesökta naturreservat produceras även informationsbroschyrer. I vissa naturreservat som är särskilt lämpliga för friluftsliv ordnas anläggningar för friluftslivet och besökarens bekvämlighet. Det kan gälla allt från stigsystem och ledmarkeringar till eldstäder, raststugor och fågeltorn. I andra reservat görs ingenting för att gynna friluftslivet. Vanligtvis gäller det senare områden som är känsliga för slitage eller har arter som är så lättstörda att de inte skulle tåla en alltför stor tillströmning av besökare. 24. Hur sköts naturreservatet? För att garantera att naturvärden och värden för friluftslivet bevaras eller utvecklas har varje reservat en skötselplan som innehåller dels en beskrivning av området, dels en redovisning av vad som ska utföras för att syftet med reservatet ska uppnås. Exempel på skötsel kan vara slåtter, bete, röjning och gallring, men också att anlägga och sköta stigar, parkeringsplatser och raststugor för friluftslivet. Vissa miljöer som exempelvis fjäll, myrar samt gammelskogar kräver normalt endast mycket begränsad skötsel. I kulturlandskapet måste däremot ofta en traditionell hävd av betesmarker, slåtterängar och strandängar fortsätta för att bevara ett rikt växt- och djurliv. Även lövskogsreservat behöver ibland skötas för att naturvärdena ska bibehållas. I vissa fall behövs insatser för att restaurera vissa naturtyper inom ett reservat, till exempel slyröjning i igenväxande betesmarker eller naturvårdsbränningar i särskilt utvalda barrskogar. 25.Vem utses som förvaltare och vem utför skötseln? Länsstyrelsen ansvarar i regel för förvaltningen av statligt beslutade naturreservat och kommunen för förvaltningen av kommunalt beslutade reservat. Förvaltarens huvuduppgift är att ansvara för den skötsel som framgår av skötselplanen. Förvaltaren kan välja mellan att bedriva skötseln i egen regi eller uppdra åt en entreprenör att utföra det praktiska 7

arbetet. Det är normalt staten som svarar för finansieringen av skötseln i statligt beslutade reservat, medan kommunen normalt bekostar skötseln i kommunala reservat. Lokal förankring är en viktig grundprincip vid förvaltningen och markägare eller lokala näringsidkare kommer därför ofta ifråga för olika typer av arbetsuppdrag inom reservaten. I många fall, särskilt när det gäller reservat i odlingslandskap med naturvärden uppkomna genom äldre tiders brukningsmetoder, är det oftast bäst om markägaren fortsätter att hävda och sköta markerna som tidigare. Bildandet av reservat gör det möjligt för länsstyrelsen, att med de medel som staten har för skötseln av naturreservat, att ge markägaren ekonomiskt stöd för natur- och kulturvårdande åtgärder, som t.ex. fortsatt betesdrift på strandängar och i hagmarker. Sådant ekonomiskt stöd kan ges om miljöersättningen i jordbruket är otillräcklig eller om reglerna för miljöersättningen inte sammanfaller med reservatets skötselmål och föreskrifter. 8