GUSTAF MAURITZ ARMFELT



Relevanta dokument
HISTORISKA ANTECKNINGAR

ÖGONVITTNEN ÖGONVITTNEN OM GUSTAV III WAHLSTRÖM & WIDSTRAND. STOCKHOLM MCMLX

Motivet finns att beställa i följande storlekar

KONUNG GUSTAF II ADOLFS SKRIETER STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER, Kongl. Boktryckare.

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

BRUKSANOR. Besök i gravkoret i Stängnäs Domkyrka. Medlemstidskrift för Sällskapet Släktforskarne, Fagersta. Nr 64 År 2009 Årgång 17.

VÄRLDSKRIGENS TID - andra världskriget

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet

Svensk historia 1600-talet

Utställningen Svenska tiden

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

1. Gustav Vasa som barn

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

Dewey för kart- och bildbibliotekarier Kartor - övningar

Den väpnade freden

SVENSK FÖRSVARSPOLITIK

Tabell 1. Tabell 2 (generation 1) (Från Tabell 1) Tabell 3 (generation 2) (Från Tabell 2) Tabell 4 (generation 3) (Från Tabell 3)

Dick Harrison Ett stort lidande har kommit över oss HISTORIEN OM TRETTIOÅRIGA KRIGET

Kort historik. hela den militära organisationen, inklusive officerarna, och den civila statsförvaltningen.

JOHAN SKYTTE s HANS UNGDOM OCH VE-RKSAMHET UNDER KARL IX:S REGERING TOR BERG

Stormaktstiden- Frihetstiden

PROTOKOLL OM ÄNDRING I AVTALET MELLAN DE NORDISKA LÄNDERNA FÖR ATT UNDVIKA DUBBELBESKATTNING BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST OCH PÅ FÖRMÖGENHET

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 maj 2014

Petter Johanes Jonasson - min ff fm f avskedade soldaten Johan Hägg.

Den 28 juni 1914 mördas Ärkehertig Franz Ferdinand och hans fru Sophie

F I C K S T A T I S T I K

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

Vol. 1 Excerpter och förarbeten till drottning Kristinas historia: Appelman. Underhållsländerna. Diverse källor.

Gustav Vasa ( ) Lånade pengar av Hansan. För att kunna betala tillbaka: Reformationen. Centraliserade styret.

TVÅ KRÖNTA RIVALER. J. P. VAN SUCHTELEN, Efter de hittills otryckta originalhandskrifterna i Kejserl. Utrikesdepartementet i S:t Petersburg

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

Swedish Postal History The Swedish Mail and the War Kjell Nilson

Lars Ericson Wolke tåget över bält. historiska media

Andra världskriget

Svenska ytstridsfartyg i internationell belysning

Militärt försvar fredsbevarande?

GENOM FINLANDS BYGDER. I KONUNG GUSTAF V:s SPÅR HELSINGFORS NYSLOTT PUNKAHARJU VIBORG HELSINGFORS

Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd

Andra världskriget. 9gr HT-16

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

INSTRUKTION AVSEENDE MUTA OCH BESTICKNING

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

JÄMJÖ 32. BINGA Binga by Ej inlöst Tid: Nyare tid Fyndår: Före 1828 Fyndtyp: Depåfynd Antal: 3 mynt Slutmynt: Tyskland, Braunschweig, Wilhelm

Världskrigens tid

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa:

DEN OINTAGLIGA En gång var Bohus fästning ointaglig. I dag välkomnar den besökare från hela världen.

Innehåll. i. bakgrund: de långa linjerna. ii. neutralitetsproblem. iii. sverige och finland. Förord av utrikesminister Carl Bildt 9

HÄLSINGE REGEMENTE PÅ FÄLTTÅG

Finländarnas resor 2014

Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM. historia Stormaktsdröm och. småstatsrealiteter

KONUNG GUSTAF V SEXTIO ÅR EN FÖRTECKNING I TIDSFÖLJD. ÖFVER DE VIKTIGASTE HÄNDELSERNA I KONUNGENS PERSONLIGA LIF AF GUSTAV ASBRINK

Inkvarteringsstatistik 2012

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

Finländarnas resor 2015

Varumärken 0 - MEDVERKAN

Säkerhet handlar om förutseende

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken

Planering historia tillval

ERASMUS utbytesrapport

Stena Line Bilsemester 2014 TOTAL Total Kvinna Man år år år år

1. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Europa från år 400 f.kr. till år 2000 e.kr.

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

SOMMÄRTURER I FINLAND 1924.

SVERIGE OCH DEN POLSKA RESNINGEN 1863

Uppdrag: gör Danmark sven

Min hjärtans allra käraste på världen

Turism 2015: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

tisdag 23 oktober 12

PASS 4. POLYNOM, MINNESREGLERNA. 4.1 Kvadreringsreglerna. Kvadraten på en summa

Stormaktstiden fakta

Digitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

100 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - 57 Schlussakte schwedisch (Normativer Teil) 1 von 11 SLUTAKT. AF/ACP/CE/2005/sv 1

FRÅGA 1: TRAFIK / TILLÄGGSTAVLOR / VÄGMÄRKEN VUXEN Vilken skylt talar om att det finns folk med nedsatt hörsel i området? 1 X 2

Första världskriget The Great War

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren

Inkvarteringsstatistik

Rapport från UEG-läger 2009

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

Konferens om landstingens krisberedskap Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande

Innehåll. Förord. Inledning. 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid DEL 1 KLERKERNAS TID Vikingatid och tidig medeltid

ORSAKER TILL ANDRA VK

Prislista *=slutsålt

ZA6585. Flash Eurobarometer 421 (Internationalisation of Small and Medium-Sized Enterprises) Country Questionnaire Sweden

Berlitz och Första Klass 25% Topp 10 15% Period 10/3-15/5

Renässansen Antiken återupptäcks

Adoptionslag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap. Adoption av personer som uppnått myndighetsåldern. Allmänna bestämmelser

Nobelpris i fysik. Fysik i framkant, KTH 29 november 2013 P. Carlson

Finländarnas resor 2013

Första världskriget

Det krigshärjade 1940-talet.

Förhandsuppgifter om befolkningen

Det glömda året Tal av Horace Engdahl vid invigningen av Märkesåret 1809 den 15 januari 2009

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting.

Rapport från UEG-lägret juli, Tirrenia (Italien)

NATURVETENSKAPLIGA SKRIFTER I

Midsommarkryssning till Medelhavets pärlor med Harmony of the Seas

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

ATT LÄSA STATSVETENSKAP UTOMLANDS 2012/2013

Transkript:

GUSTAF MAURITZ ARMFELT EFTER ARMFELTS EFTERLEMNADE PAPPER SAMT ANDRA HANDSKBIFNA OCH TRYCKTA KÄLLOR AF ELOF TEGNÉR ANDBA UPPLAGAN. I. ARMFELT OCH GUSTAF III. STOCKHOLM, F. & G. BEIJERS FÖRLAG

Innehåll. I. Ynglingaår och vandringar 1757 1780. Sid. 1 34. Armfeltska slägtens historia, I. I föräldrahemmet, 4. Studier i hemmet och vid universitetet, 6. Inträde på den militära banan, 7. I Karlskrona och Östergötland, 8. I 'Finland, 10. Nya framtidsutsigter, II. Fänriksår i Stockholm, 12. Göran Magnus Sprengtporten, 17. På resa i Finland och i Petersburg, 19. Polen och dess hufvudstad, 22. Grefve Stackelberg och konung Stanislaus, 23. Svärmeri i Warschau, 25. I Berlin, 27. I Strassburg och Paris, 29. Möte med Gustaf III i Spa, 32. II. I Gustaf III:s hof 1780 1783. Sid. 35 73. Hofkretsen i början af 1780-talet, 35. Armfelts inträde vid hofvet, 37. I den kungliga barnkammaren, 39. Gustaf III och Armfelt, 40. Samtidas omdömen om konuneagunstlingen. 43. Ur Armfelts dagbok, 1781 82, 45. Teaternöjen, 48. Armfelts vittra författarskap:»tillfället gör tjufven», 50.»Musernas försök», 52. Afund och befordringar, 54, Pastorätshandeln, 56. Armfelts inflytande, 57. Resan till Finland 1783, 57. Missödet vid Parola Malm, 60. I Fredrikshamn, 62. Ordensband och diplomati, 66. Sommarlif på Drottningholm, 69. Hofvets lustbarheter, 71. Hedvig de la Gardie, 72. III. På resa med grefven af Haga 1783 1784. Sid. 74 132. Uppbrott och resa genom Nord-Tyskland till Braunschweig, 74. Quedlinburg, Nurnberg och Augsburg, 77. Vid hofvet i Miinchen, 78. Ankomst till Italien, 81. Baden vid Pisa; utflykter, 82. Leopold af Toscana och Gustaf III, 84. Florens, 86. Grefven af Albany, 87. Kejsar Josef II, 91. Resa till Rom; ankomst på julnatten, 93. Josef II i Rom. Juldagen i Peterskyrkan, 94. Pius VI, 96. Armfelts konststudier, 98. Sällskapslif i Rom. Kardinal de Bernis, 100. Infantinnan af Parma, 101. Uppbrott från Rom, 102. Ankomst till Neapel, 103.

Neapolitanska konungahuset, 104. Karnevalsnöjen i Neapel, 105. Jagter, 108. Armfelt och drottningen, 109. Återkomst till Rom, 110. Påskhögtidligheterna. 113. Afsked från Rom. Resa till Parma, 114. I Venedig, 115. Hofvet i Turin, 119. Resa till Frankrike. Gustaf III:s mottagande, 120. I Paris. Visiter, 121. Fester i Paris och Versailles. Teatrar, 124. I Palais de Justice, 125. Peyrons duell, 127. Utflykter, 128. Afresa från Paris. L'ancien régime, 130. Hemresa. 132. IX IV. Hoflif och politik 1784 1788. Sid. 133 178. Armfelt och hofsqvallret, 133. Misstämning i landet. Armfelt och konungen, 134. Gustaf III:s brefväxling med Armfelt, 136. Armfelts bröllop, 137. Äktenskapliga förhållanden. 140. Magdalena Rudenschöld, 143. Schröderheim, 151. Munck, Ruuth, Toll, 152. Riksdagen 1786, 155. Gustaf III och danska konungafamiljen 1786. 158. Armfelt teaterdirektör, 160. Fest vid Haga, 161. I Svenska akademien. 162. Kellgren. Leopold, 163. Besök i Upsala. Thorild, 164. Armfelts militära befordringar, 166. Besök i Köpenhamn 17S7, 167. - Politiska underhandlingar i Köpenhamn, 169. Underhandling om ordensdekorationer, 170. Armfelt riddare af elefanten, 172. Föreslagen ambassad till Köpenhamn, 173. Politisk brefväxling i Köpenhamn och Berlin, 174. - Nedstämniug och farhågor för framtiden, 177. V. I Finland 1788. Sid. 179 223. Armfelts andel i krigets företagande, 179. Hans uppdrag i Finland, 182. Krigisk stämning i Finland och Stockholm, 183. Allmogen vid gränsen. General K. G. Armfelt, 184. Brister i utrustningen, 186. Stämningen hos armébefälet. 187. Krigskonselj i Helsingfors, 188. Konungens missnöje. Krigsryktenas osannfärdighet, 189. Trupprörelser mot gränsen, 192. Armfelt vid Aborrfors, 193. Framryckande öfver gränsen till Summa, 195. Träffningen vid Summa, 197. Omdömen om Armfelts militära duglighet, 199. Krigsrörelser. 200. Missnöjet inom arméen, 202. Armfelt och missnöjet 203. Uppträden vid Husuja. Företaget mot Fredrikshamn, 204. Krigskonselj i Husula, 206. Återtåget från Fredrikshamn, 208. Konungens misslyckade försök att inleda fredsunderhandlingar, 209. Ryskt bestickningsförsök, 211. Anjalaförbundet, 213. Stämningen vid Högfors, 214. Armfelt och Anjalaförbundet, 215. General Armfelt och hans brorson, 216. Öfverläggning hos konungen vid Högfors, 218. Ställningen förtviflad. Danmarks krigsförklaring, 220. Forsat mot konungen i Finland, 221. VI. Polkväpning, riksdag och krigsrustningar 1788 1790. Sid. 224 270. Ofverläggningar om ständernas sammankallande, 224. Konungens resa till Dalarne, 227. Armfelt och folkväpningen, 228. Planer med

X Dalallmogens frivillige, 229. Armfelt i Vermland, 230. Konungen och Armfelt efter nederlaget vid Qvistrum, 232. Stämningen i Vermland och Dalarne, 233. Dalkarlarnas ifver. Folkväpning öfver hela Sverige, 235. Krigshändelser och stillestånd. 236. Frikåren och stilleståndet, 238. Fråga om stilleståndets brytande, 241. Danskarnas aftåg. Vermland skyddadt, 242. Dalkarlarna hemförlofvas. Armfelts popularitet, 244. Patrioternas bitterhet mot Armfelt, 246. Armfelt under riksdagen och i Dalarne 1789, 247. Dal-allmogens uppstudsighet, 249. På Drottningholm. Stridiga känslor, 250. Armfelts medlande ställning, 252. Hemliga krigsberedningen, 254. Dess uppgifter, 255. Truppsändningar till Finland, 258. Stora flottan och tillståndet i Karlskrona, 259. Tolls uppdrag i Karlskrona, 261. Frågan om tyska hjälptrupper, 263. Underhandlingar om etl preussiskt penninglån, 265. Stämningen i hofkretsarna och i Stockholm, 266. Konungens finska fälttåg, 268. Kaffegummans profetia, 269. VII. Armfelt och hans brigad, Sept. 1789 Juli 1790. Sid. 271 311. Öfverfart till Finlaud, 271. Ryssarna vid Barösund, 272. Stormningen af Elgsö, 273. Ryssarna fördrifvas, 275. Planer till ett vinterfälttåg i Finland, 276. I Stockholm: Armfelts missämja med konungen, 278. Försoning, 280. Grefvinnan Lantingshausen och grefve Stenbock, 281. Diplomatiska förhandlingar, 282. Hemliga underhandlingar med de norska missnöjda, 284. Gustaf III och de norska frihetsmännen, 286. Jägerhorns fälttågsplan, 287. Armfelts brigad i Savolax, 289. Krigsteatern i Savolax, 290. Kärnäkoskis öfverrumpling, 291. Armfelts ställning; krigsrörelser vid Kymmene, 293. Ryssarnas framgångar och öfverrumplingsförsök, 294. Striden vid Pardakoski och Kärnäkoski den 30 April, 296. Jägerhorn och Tawast, 298. Brister i utrustningen, 299. Armfelts isolering, 300. Anfallsplanen mot Savitaipal, 303. Striden vid Savitaipal, 304. Nederlagets orsaker, 306. Konungen och hans slagne vän, 307. Armfelts sjukdom och bekymmer öfver krigets gång, 308. Armfeltska brigaden under Juni och Juli 1790, 309. VIII. Fredsslut och diplomatiska underhandlingar 1790 1791. Sid. 312 374. Kejsarinnan Katarina och fredsanbuden, 312. Galvez' underhandlingar i Petersburg, 313. Gustaf III:s svar, 315. Brefväxling mellan Armfelt och Igelströhm. 316. Ryssarnas uppmärksamhet mot Armfelt, 320. Beramandet af ett förberedande möte, 322. Tvistepunkter. Traktat med de allierade, 323. De båda fredsunderhandlarna vid Verelä, 325. De första konferenserna, 326. Ömsesidiga jämkningar, 328. Turkiska frågan, 328. Konferensen den 13 Augusti, 332. Freden slutes. Muntliga löften, 334. Katarina II:s tillfredsställelse med freden, 336. Armfelts personliga ställning efter Verelä-freden, 337. Armfelts inflytande, 338. Konungens nya omgifning, 340. Taubes och Armfelts rivalitet. 342. Armfelts anspråksfulla uppträdande, 344. Gustaf lll:s polska planer. Georg Potocki, 346. Planer på Norge, 347. Ryska löften och svenska påminnelser, 349. Spänning mellan Sverige och Ryssland, 353. Ryska farhågor för krig.

Igelströhm och Pahlen, 353, Armfelts ryska förbindelser, 355. Gustaf III och de allierade, 356. Stackelbergs ankomst, 357. Katarina II, Gustaf III och franska konungadömet, 358. Stackelbergs trenne förslag, 360. Gustaf III i Aachen, 361. Underhandlingar i Stockholm, 362. Katarina II:s tvetydiga hållning och Gustaf III:s ifver, 364. Svikna förväntningar. Drottningholmstraktaten, 366. Ändrad politisk ställning, 367. Armfelt och den franska frågan, 370, Konungens ifver dämpad, 371. Riksdagsfrågan, 371. Samtal mellan Gustaf III och Armfelt samt fröken Rudenschöld efter riksdagens slut, 372. IX. Gofle riksdag och Gustaf III:s död 1792. Sid. 375 400. Gustaf III:s indragna lefnadssätt. 375. Farhågor för riksdagen, 376. Armfelts utmanande hållning, 378. Riksdagens fredliga förlopp, 380. Armfelt och konungen efter riksdagens slut, 381. Muncks vredesutbrott, förfalskningar och katastrof, 383. Den 16 Mars 179 2 5 3^6. Frågan om t. f. regering, 392. Konungens testamente, 393. Stämningen den 17 Mars; besök hos konungen; hans motståndare vid hans sjukbädd, 394. Upplopp mot grefve Horn, 399. Kronprinsen, 400. Konungens tillstånd försämras, 401. Gustaf IIT.s sista statshandlingar, 402. Kodicillen till konungens testamente, 403. Konungens sista stunder, 405. Slutord, 408. XI