kulturens finansiering 2008 2009 Kulturen i siffror 2010:7

kulturens finansiering 2008 2009 Kulturen i siffror 2010:7

Cultural Funding 2008 2009 Kulturens finansiering 2008 2009 Swedish Arts Council Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Tove de Vries, tel. 08-519 264 69 Printed in Sweden by Elanders Omslag: Skånes Dansteater. Foto: Foto Mats Bäcker. ISSN 1403-0276 ISBN 978-91-85259-82-3 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats: www.kulturradet.se

INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING... 5 2. SUMMARY... 7 3. INLEDNING... 9 3.1 Metod... 9 3.1.1 Insamling och bearbetning... 9 3.1.2 Statlig finansiering av kultur... 9 3.1.3 Regional finansiering av kultur... 9 3.1.4 Kommunal finansiering av kultur... 10 3.1.5 Privat konsumtion av kultur... 11 3.2 Felkällor och mätproblem... 11 4. OFFENTLIG FINANSIERING AV KULTUR... 12 5. STATLIG FINANSIERING AV KULTUR... 16 5.1 Statlig finansiering av kultur inom olika områden... 20 5.1.1 Folkbildning... 20 5.1.2 Museer och utställningar... 20 5.1.3 Teater och dans... 20 5.1.4 Kulturmiljö... 20 5.1.5 Mediefrågor... 20 5.1.6 Musik... 20 5.1.7 Allmän kulturverksamhet... 21 5.1.8 Film och medier... 21 5.1.9 Arkiv... 21 5.1.10 Ersättning och bidrag till konstnärer... 21 5.1.11 Bibliotek, litteratur och kultur-tidskrifter... 21 5.1.12 Bild och form samt konsthantverk... 21 5.1.13 Forskning... 22 6. REGIONAL FINANSIERING AV KULTUR... 23 6.1 Kulturfrågorna i länen... 25 6.1.1 Stockholm... 25 6.1.2 Uppsala... 25 6.1.3 Södermanland... 25 6.1.4 Östergötland... 26 6.1.5 Jönköping... 26 6.1.6 Kronoberg... 26 6.1.7 Kalmar... 26 6.1.8 Gotland... 27 6.1.9 Blekinge... 27 6.1.10 Skåne... 27 6.1.11 Halland... 27 6.1.12 Västra Götaland... 28 6.1.13 Värmland... 28 6.1.14 Örebro... 28

6.1.15 Västmanland... 28 6.1.16 Dalarna... 29 6.1.17 Gävleborg... 29 6.1.18 Västernorrland... 29 6.1.19 Jämtland... 29 6.1.20 Västerbotten... 30 6.1.21 Norrbotten... 30 6.2 Sammanfattning... 32 7. KOMMUNAL FINANSIERING AV KULTUR... 34 7.1 Kommunal finansiering per område... 35 7.1.1 Allmän kulturverksamhet... 36 7.1.2 Bibliotek... 36 7.1.3 Musik- och kulturskola... 36 7.1.4 Stöd till studieorganisationer... 36 8. HUSHÅLLENS KONSUMTION AV KULTUR... 49 8.1 Metod... 49 8.2 Utgifterna fördelade på utgiftspost... 50 8.2.1 Elektronik... 51 8.2.2 Biljettkostnader... 51 8.2.3 Biobesök... 51 8.2.4 Musik... 51 8.2.5 Tidningar och böcker... 51 8.3 Enskilda hushålls utgifter... 52

1. SAMMANFATTNING Ett rikt och levande kulturliv är viktigt för ett öppet samhälle och för dess medborgare. För att ge alla tillgång till ett brett utbud av kultur avsatte staten, landstingen och kommunerna tillsammans närmare 23 miljarder kronor på kulturen 2009. Av dem bidrog staten med 45 procent, landstingen med 14 procent och kommunerna med 41 procent. Hur viktig kulturen är för vårt samhälle framkommer även genom att beräkna de pengar hushållen väljer att spendera på kulturupplevelser. Under 2009 spenderade de svenska hushållen sammanlagt cirka 45,2 miljarder kronor på kultur och media. Samtidigt utgör kultur en mycket liten del av statens, landstingens och kommunernas totala budgetar. Statens finansiering till kultur utgör cirka 1 procent av statsbudgetens utfall. Även landstingens bidrag till kulturen är cirka 1 procent av deras totala budget. Kommunernas finansiering utgör däremot ungefär 2 procent av de totala nettokostnaderna. Fördelningen mellan de tre offentliga finansiärerna har inte ändrats sedan mitten av 90-talet då staten blev den största finansiären istället för kommunerna. Landstingen har under senare år i högre grad än stat och kommun ökat sin andel av finansiering till kulturen. 2009 avsatte staten 10,2 miljarder kronor, landstingen 3,2 miljarder kronor och kommunerna 9,3 miljarder kronor på kulturen. Hur medlen fördelas per kulturområde har inte heller förändrats nämnvärt över tid. Statens största utgiftspost är fortfarande folkbildning. Dess andel är 32 procent av de sammanlagda utgifterna. Landstingens största utgifter återfinns inom teater-, dans- och musikområdet vars andel är 36 procent av de sammanlagda utgifterna. Kommunernas största utgiftspost är folkbiblioteken och andelen är 40 procent av de sammanlagda utgifterna på kulturen. Däremot finns det stora skillnader mellan kommunerna när det gäller hur mycket medel de avsätter till kulturen. Totalt sett har 114 av de 290 kommunernas kulturbudgetar minskat mellan 2007 och 2009 vilket är 39 procent. Av dem var det 76 stycken eller 67 procent som hade färre invånare än 25 000. 161 eller 56 procent av kommunerna har ökat sin kulturbudget 2009. Resterande 4 procent har oförändrad budget. De kommuner som satsar mest på kulturen har en kostnad på cirka 2 000 kronor per person och år vilket kan jämföras med de kommuner som satsar minst som har en kostnad på cirka 400 kronor per person och år. I genomsnitt kostar kulturen varje kommuninvånare 1 000 kronor 2009. Även bland landstingen finns det stora skillnader på hur mycket medel de satsar på kulturen i regionen. Idag avsätter storstadslänen samt Norrlandslänen mest medel till kulturen. Överlägset högst ligger Västra Götaland med 623 kronor per invånare. Stockholm bidrar med en stor andel av den totala finansieringen av kulturen men fördelat per person blir kostnaden den lägsta av landstingen och regionerna, 177 kronor per person. Landstingens kostnader för kulturen var i genomsnitt 351 kronor per invånare 2009. Det är staten som har den högsta genomsnittliga kostnaden per invånare för kulturen, 1 094 kronor, men det är landstingens utgifter som ökat mest över tid. De svenska hushållen spenderade sammanlagt cirka 45,2 miljarder kronor på kultur och media år 2009 varav cirka 8 miljarder kronor var inköp av teknisk utrustning. De största posterna var inköp av TV, TV-avgiften samt abonnemangskostnader för kabel- och satellit-tv. Totalt utgör media- och kulturkonsumtionen cirka 4,7 procent av hushållens utgifter. Utöver hushållens konsumtion och offentliga medel finansieras en stor del av kulturen med privata medel och genom sponsring. Kulturrådet gjorde under 2010 en kartläggning av förekomsten av sponsring och annan privat finansiering. Av kartläggningen framgick det att nästan alla som hade 5

mottagit offentligt stöd också hade annan finansiering för sin verksamhet. Omfattningen och sammansättningen av stödet varierade dock mellan de olika konstområdena. Nu står den statliga finansieringen av kulturområdet inför stora förändringar. Från och med 2011 kommer successivt en ny modell för statligt stöd till regional kulturverksamhet att införas. Modellen utgår från att kommuner och landsting ska ges ett ökat inflytande och ansvar för fördelning av statliga bidrag samtidigt som staten ska ha ett övergripande strategiskt ansvar för den nationella kulturpolitiken. 6

2. SUMMARY A rich, active cultural life is important for an open society and for its citizens. In order to give everyone access to a broad cultural selection, the Swedish state, the county councils, and the municipalities committed 23 billion SEK to culture in 2009. The state contributed 45 percent, the county councils 14 percent, and the municipalities 41 percent. The importance of culture for our society also emerges through counting the money households choose to spend on cultural experiences. During 2009, Swedish households spent a total of approximately 45.2 billion SEK on culture and media. At the same time, culture comprises a very small part of the total budgets of the state, the county councils, and the municipalities. State financing of culture comprises approximately 1 percent of the state s budget outcome. The contribution from the county councils for culture is also approximately 1 percent of their total budget. Municipal financing, on the other hand, comprises around 2 percent of the total net cost. The distribution among the three public financial backers has not changed since the mid-1990s, when the state became the largest financial backer instead of the municipalities. Over the past few years, the county councils have increased their share of financing for culture to a greater degree than the state and the municipality. In 2009, the state committed 10.2 billion SEK, the county councils and regions 3.2 billion SEK, and the municipalities 9.3 billion SEK to culture. How the funds have been allotted per cultural sphere has not changed appreciably over time, either. The state s largest expenditure item is still mass education. Its share is 32 percent of the total expenditures. The largest expenditure for the county councils is found in the spheres of theatre, dance, and music, whose share of total expenditures is 36 percent. The municipalities largest ex penditure is public libraries, and its share is 40 percent of the total expenditures on culture. On the other hand, there are great differences between the municipalities as regards how much funds they commit to culture. In total, the cultural budgets of 114 of the 290 municipalities have decreased between 2007 and 2009, which was 39 percent. Of those, 76 municipalities, or 67 percent, had fewer than 25,000 residents. 161 municipalities, or 56 percent, increased their cultural budget in 2009. The remaining 4 percent left their budgets unchanged. The municipalities who put up the most for culture have a cost of approximately 2,000 SEK per person per year, which can be compared with the municipalities who put up the least, who have a cost of 400 SEK per person per year. On average, culture cost every municipal resident 1,000 SEK in 2009. Even among the county councils, there are large differences in how much funding they put up for culture in the region. Today, the counties with the three largest cities in Sweden, as well as Norrland county, commit the most funds to culture. Highest up is Västra Götaland with 623 SEK per resident. Stockholm contributes a large part of the total funding for culture, but divided per person, the cost is the lowest among the county councils and regions at 177 SEK per person. The cultural costs for the county councils were on average 351 SEK per resident in 2009. The state has the highest average cost per resident for culture 1,094 SEK but county council spending has increased most over time. Swedish households spent a total of approximately 45.2 billion SEK on culture and media in 2009, of which around 8 billion SEK were for purchases of technical equipment. The biggest items were purchases of TVs, TV licence fees, and subscription costs for cable and satellite TV. In total, media and 7

culture consumption comprises approximately 4.7 percent of household spending. Beyond household consumption and public funds, culture is largely financed with private funds and sponsorships. During 2010, the Council for Cultural Affairs surveyed the presence of sponsorship and other private financing. From the survey, it emerged that almost everyone who received public support also had other financing for their activities. The scope and composition of the support varied between the different spheres of art. State financing of cultural spheres now faces great changes. From 2011, a new model for state support of regional cultural activities will gradually be introduced. Briefly, the new model means that the regions themselves have the opportunity to distribute state subsidies within the scope of funds allocated. 8

3. INLEDNING Kulturrådet har till uppgift att följa utvecklingen inom kulturområdet och ge ett samlat underlag för den statliga kulturpolitiken samt bistå regeringen vid genomförandet av denna. En del i det arbetet är att ta fram statistik. Kulturrådet är sektorsansvarig myndighet för den officiella statistiken inom kulturområdet, inom de konst- och kulturområden som rådet arbetar med, samt för kulturmiljöstatistik. Den här rapporten visar hur den offentliga finansieringen av kulturen ser ut idag. Hur mycket medel som avsätts av stat, landsting och kommuner och hur medlen fördelas på olika kulturområden. Den beskriver även hushållens prioriteringar vad gäller kulturkonsumtion. Underlaget till rapporten kommer från olika källor och är därför inte helt jämförbara varken mellan de tre offentliga finansiärerna och hushållen eller i uppdelningen mellan de kulturområden som ingår. Trots dessa invändningar ger rapporten en inblick i hur våra offentliga medel används inom kulturområdet och vad hushållen väljer att konsumera. 3.1 Metod 3.1.1 Insamling och bearbetning Datainsamlingen av den statliga, regionala och kommunala finansieringen sker på olika sätt. Nedan redogörs för själva insamlingen och de mätproblem som eventuellt uppstått. De flesta utgifter i tabeller och diagram är omräknade till 2009 års priser enligt konsumentprisindex, KPI. 3.1.2 Statlig finansiering av kultur Uppgifterna för den statliga finansieringen av kulturen inhämtas från statsbudgetens årliga utfall som sammanställs av Ekonomistyrningsverket (ESV). Utfallet ingår i regeringens årliga skrivelse till riksdagen i årsredovisningen för staten. Statsbudgetens utfall bygger på myndigheternas inrapportering av sitt utfall i statens informationssystem Hermes och på riksdagens beslut om statsbudget. Myndigheterna avslutar sin redovisning i februari efter räkenskapsåret och ESV lämnar det slutgiltiga utfallet till regeringen senast den 15 mars. 1 Merparten av de poster som ingår i den här rapporten finns under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Förutom området mediepolitik som ingår under utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Till det området hör posterna Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, Radio- och TVverket, Granskningsnämnden för radio och tv, presstöd samt stöd till radio- och kassettidningar. De poster som ingår i rapporten från utgiftsområde 17 är; musik, teater, dans, bibliotek, litteratur, kulturtidskrifter, bild och form, konsthantverk, ersättning och bidrag till konstnärer, arkiv, kulturarv, museer och utställningar, film och medier, forskning, Skapande skola, folkbildning, mediefrågor samt allmän kulturverksamhet. De poster från utgiftsområde 17 som inte ingår är följande: ungdomspolitik, trossamfund, folkrörelsepolitik samt tillsyn av spel och lotterier. Musik blir ett eget område i rapporten trots att det inte är det i utgiftsområde 17. Där är teater, dans och musik ett område. Musik är en summering av ett flertal bidrag från Kulturrådets årsredovisning som sedan subtraheras från utgiftsposten teater, dans och musik. Kulturrådet anser att det finns ett intresse att kunna särskilja scenkonsten från musiken och gör därför den uppdelningen. Musik består av följande bidrag som har hämtats från Kulturrådets årsredovisning: utvecklingsbidrag, samarbetet med tonsättare, verksamhetsbidrag, arrangerade musikföreningar, fria musikgrupper, fonogram, Eric Sahlström Institutet och Musikaliska akademin. Dessutom ingår Rikskonserters anslag. De utgiftsområden som ingår i rapporten redovisas i bilaga 1. 3.1.3 Regional finansiering av kultur Den regionala finansieringen av kulturen inrapporteras av kulturchefer eller motsvarande i varje landsting och region. Kulturrådet har ansvarat för denna uppgiftsinhämtning sedan 2003. Tidigare har 1 www.esv.se 9

statistiken över landstingens och regionernas kulturutgifter sammanställts av olika organisationer och myndigheter. Under perioden 1977 1986 sammanställdes statistiken av dåvarande Landstingsförbundet och under perioden 1987 2002 redovisade Statistiska Centralbyrån (SCB) kulturutgifterna. Åren 2001 och 2002 gjorde SCB det på uppdrag av Kulturrådet. Sedan 2003 är det Kulturrådet som samlar in landstingens kulturutgifter via en webbenkät riktad till kulturchefer eller motsvarande. I syfte att förbättra statistiken, framför allt vad gäller jämförbarheten gentemot de statliga kulturutgifterna, påbörjades under 2007 ett utvecklingsarbete. En del av de förändringarna påverkar jämförelser över tid. Den största förändringen var att folkhögskolorna lades till som en delpost under folkbildningsområdet och att kostnaden för eventuella inköp av konst lades till under bild- och formområdet. Andra delposter som tillkommit är utgifter för hemslöjd under posten museer, utställningar, kulturarv och arkiv samt utvecklingssatsningar och utgifter för sektorsövergripande arbete under allmän kulturverksamhet. Förändringar som påverkat utfallet markant beskrivs under respektive landsting/region. Sverige har 18 landsting och två regioner, Skåne och Västra Götaland. Dessutom har Gotlands kommun landstingsansvar. Regionerna är landsting med ett utökat regionalt utvecklingsansvar. I rapporten används termen landsting även för regioner i vissa delar. 3.1.4 Kommunal finansiering av kultur Den kommunala finansieringen av kultur inhämtas från kommunernas räkenskapssammandrag. Genom räkenskapssammandraget (RS) samlas årligen in ekonomisk statistik ur kommunernas och landstingens bokslut. Syftet med statistiken är att på kommunal, landstings- och nationell nivå ge en tillförlitlig information om kommunernas och landstingens ekonomi, nuläge och utveckling. 2 2 http://www.scb.se/pages/product 11894.aspx Räkenskapssammandraget för kommuner innehåller bland annat drift- och investeringsredovisning med uppdelning på olika verksamheter. Driftredovisningen ligger till grund för denna rapports redovisning, som avser kommunernas nettokostnader för kultur. Nettokostnader innebär att intäkter i form av avgifter, försäljningsintäkter, specialdestinerade statsbidrag med mera är fråndragna. I rapporten har driftbidrag från staten, bidrag från statliga myndigheter och AMS Kulturverksamhet räknats bort för att minska risken för dubbelredovisning. Dessa uppgifter finns dock endast på aggregerad nivå. Det innebär att det blir en differens mellan den totala summan uppdelad på kulturområde och summan av nettokostnaderna. Ett generellt problem med drift- och investeringsredovisningen är att indelningen av nettokostnaderna avseende kulturverksamhet är på en väldigt övergripande nivå med endast fyra poster; stöd till studieorganisationer, allmän kulturverksamhet/övrigt, bibliotek och musikskola/kulturskola. Posten allmän kulturverksamhet är särskilt problematisk då det i instruktionen endast framgår att det avser stödet till kulturella föreningar samt kostnader och intäkter för museiverksamhet. Det är därför svårt att med säkerhet fastställa vilka kostnader som redovisas. I posten studieförbund ingår allt stöd till studieorganisationer oavsett om de ägnar sig åt kultur eller annan verksamhet. Kulturrådet har mottagit synpunkter från olika kommunala företrädare om att siffrorna i tidigare rapporter har uppfattats som vilseledande. De synpunkter som lämnats har bland annat varit de problem som finns med att synliggöra kostnader för kommunalägda bolag på grund av olika organisationsformer samt att stödet till studieorganisationer blir oproportionerligt högt. Kulturrådet har framfört dessa synpunkter till SCB och välkomnar den översyn som för närvarande pågår av räkenskapssammandraget i syfte att förbättra den ekonomiska kommunstatistiken. Översynen innebär bland annat att SCB ska utreda och genomföra förändringar av verksamhetsindelningen i RS så att den är mer an 10

passad till det lokala informationsbehovet utan att kvaliteten i nationalräkenskaperna eftersätts. SCB ska bland annat kartlägga problem med dagens verksamhetsindelning och hur kommunerna skulle kunna redovisa mer jämförbara och tillförlitliga uppgifter i RS. 3.1.5 Privat konsumtion av kultur SCB genomför årligen en undersökning om Hushållens utgifter (HUT) och i den ingår även hushållens kulturutgifter. Undersökningen för 2009, och även tidigare år, baseras på ett urval av 4 000 hushåll där minst en person var i åldern 0 till 79 år. Varje medlem i hushållet har sedan intervjuats och fört kassabok i två veckor. För att sedan skatta de svenska hushållens samlade kulturkonsumtion och de samlade utgifterna för respektive vara eller tjänst, beräknas ett medelvärde genom att multiplicera de medverkande hushållens uppgifter med antalet hushåll i landet. Då själva underlaget för beräkningarna bara utgör en promille av den totala populationen, blir skattningarna av utgifterna grova, och därför redovisas varje post med ett osäkerhetsintervall (konfidensintervall). 3 Sammanställningen av hushållens utgifter för konsumtion av varor och tjänster inom kulturområdet följer den struktur som första gången presenterades i Offentliga kulturinsatser 2005 i regionalt perspektiv (2006). Uppgifterna för 2009 är jämförbara med uppgifterna från och med 2005. I denna rapport ingår statistik från 2007 till 2009 för hushållen. 3.2 Felkällor och mätproblem Det finns flera olika definitioner av själva begreppet kultur och därmed olika tolkningar av vad som bör ingå i inrapporteringarna av kulturbudgeten. Till exempel kan kulturutgifter vara en del i budgeten för regional utveckling eller tillväxt och ingår då inte i den här rapporten trots att de borde. I vissa av de inrapporterade kulturutgifterna kan istället felkällor ingå som inte borde göra det, till exempel kostnader för idrottsorganisationer och pensionärsorganisationer. Andra exempel på felkällor finns bland de kommunala nettokostnaderna där kostnader för bolagiserade kulturinstitutioner ibland hamnar utanför redovisningen trots att de borde ingå. En annan felkälla kan vara att det finns statliga bidrag kvar bland intäkterna trots försök att rensa bort dem. Därför bör hänsyn tas till dessa mätproblem och felkällor vid en tolkning av resultatet i rapporten. 3 http://www.scb.se/statistik/he/he0201/_dokument/he0201 _BS_2009.pdf 11

4. OFFENTLIG FINANSIERING AV KULTUR En stor del av vårt kulturutbud finansieras med offentliga medel. Samtidigt har nästan alla som får statligt och annat offentligt stöd för sin verksamhet även annan finansiering. Den icke offentliga finansieringen av kulturen är till exempel biljettintäkter, sponsring samt donationer. En annan viktig men inte mätbar resurs är det ideella arbete som utförs inom kulturområdet. I den här rapporten beskrivs hur den offentliga finansieringen fördelas mellan stat, landsting/regioner och kommuner. 4 Underlaget till rapporten kommer från olika källor och är därför inte helt jämförbart varken mellan de tre offentliga finansiärerna och hushållen eller i uppdelningen mellan de kulturområden som ingår. I detta kapitel görs det ändå vissa jämförelser vad gäller mer övergripande uppgifter. Däremot är det inte möjligt att göra det på detaljnivå. Ända sedan kulturpolitikens utformning 1974 har stat, landsting och kommun haft ansvar för att gemensamt stödja och utveckla kulturverksamheten i landet. En av de viktigaste frågorna vid utformningen av kulturpolitiken var att stat, landsting och kommuner skulle samverka. Tillsammans har de långsiktigt byggt upp ett nätverk av institutioner över hela landet vilka idag kan sägas vara en viktig del av den infrastruktur som finns inom kulturområdet. En stor del av statens kulturstöd lämnas i form av bidrag till regionala och lokala kulturinstitutioner som kommuner och landsting är huvudmän för. Kulturinstitutionerna är huvudsakligen inriktade på att producera och kommunicera kulturell verksamhet som till exempel museiverksamhet, scenkonst, biblioteks- eller arkivservice. Flertalet av de statliga kulturinstitutionerna är myndigheter men det finns också ett antal kulturinstitutioner med verksamhet i stiftelseform. Staten ger stöd direkt till vissa nationella kulturinstitutioner men 4 Sverige har 18 landsting och två regioner, Skåne och Västra Götaland. Regionerna är landsting med ett utökat regionalt utvecklingsansvar en del av stödet fördelas även till myndigheter och stiftelser som sedan fördelar bidrag till olika verksamheter inom kulturområdet. Myndigheter och stiftelser med bidragsanslag inom kulturområdet är: Statens kulturråd, Riksarkivet och sju landsarkiv, Riksantikvarieämbetet, Institutet för språk och folkminnen, Konstnärsnämnden, Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksutställningar, Statens konstråd, Stiftelsen Rikskonserter, Sveriges författarfond, Svenska Filminstitutet och Arkitekturmuseet. Diagram 1. Offentlig finansiering av kultur i procent 2009, tkr, 2009 års priser. Figure 1. Public financing of culture in percentages, 2009, in 000 SEK, 2009 prices.. Kommuner 41% Från och med 2011 införs successivt en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet. Riksdagen har, efter regeringens förslag, beslutat att en ny modell för samspelet mellan staten och den kommunala nivån landstingen och kommunerna när det gäller statliga bidrag till regional och lokal kulturverksamhet ska införas. Modellen utgår från att kommuner och landsting ska ges ett ökat inflytande och ansvar för fördelning av statliga bidrag samtidigt som staten ska ha ett övergripande strategiskt ansvar för den nationella kulturpolitiken. Landsting 14% Staten 45% 12

Tabell 1. Offentlig finansiering av kultur 1998 2009, tkr, 2009 års priser. Table 1: Public financing of culture 1998-2009, in 000 SEK, 2009 prices. 1998 2000 2002 2004 2006 2007 2008 2009 Stat* 8 551 875 8 695 713 8 841 084 9 350 623 9 426450 10 277 691 9 995 595 10 218 376 Landsting/regioner** 1 447 356 1 826 279 1 914 483 1 962 385 2 422 660 2 906 002 3 161 934 3 274 878 Kommuner 8 056 364 7 952 527 8 392 492 8 398 490 8 876 151 9 261 304 9 341 106 9 344 369 Summa 18 055 595 18 474 521 19 148 059 19 711 498 20 725 261 22 444 996 22 498 634 22 837 623 *För 2006 2009 ingår bidrag för sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet. **För 2007 2009 ingår inköp av konst och utgifter för folkhögskolor. Modellen innebär att de bidrag som idag går till exempelvis regional teater-, dans- och musikverksamhet, regionala museer och arkiv, kulturkonsulentverksamhet, regionala resurscentra för film och video samt länshemslöjdskonsulenter samlas under ett anslag för regional kulturverksamhet. Detta anslag disponeras av Kulturrådet. Liksom tidigare beslutar riksdagen om nivån på de statliga medel som ska gå till regional kulturverksamhet. I den nya modellen pekar regeringen inte längre ut vilka institutioner som är bidragsberättigade. 2009 avsatte staten, landstingen/regionerna och kommunerna närmare 23 miljarder kronor på att finansiera kultur i hela landet. Av dem bidrog staten med 45 procent, landstingen/regionerna med 14 procent och kommunerna med 41 procent. Fördelningen mellan de tre offentliga finansiärerna har inte ändrats sedan 1998. Det är staten som är den största finansiären, därefter kommunerna och landstingen. 2009 avsatte staten 10,2 miljarder, landstingen/regionerna 3,2 miljarder och kommunerna 9,3 miljarder kronor på kulturen i 2009 års priser. 2008 var utgifterna för den offentliga finansieringen av kulturen inom staten lägre än 2007 och 2009. Inom staten pågick under 2007 en bred satsning på sysselsättningsåtgärder inom kultursektorn. Anslaget minskades sedan med 200 miljoner kronor 2008 och under 2009 blev utgifterna för bidrag till folkbildningen 152 miljoner högre än 2008. 5 Staten ökade även sin satsning på Skapande skola under 2009 jämfört med 2008. 5 Statsbudgetens utfall för 2008 och 2009, ESV Landstingen och regionerna har under senare år i högre grad än stat och kommun ökat sin andel av finansiering till kulturen. Vid en jämförelse av landstingens kostnader sett över tid bör hänsyn tas till att landstingens redovisade kostnader före 2007 inte innehållit utgifterna för inköp av konst och kostnader för folkhögskolor. Totalt sett utgör dessa två kostnadsposter 19 procent av landstingens totala utgifter 2009. Staten, landstingen/regionerna och kommunerna möjliggör tillsammans att det finns ett brett utbud av kulturaktiviteter att ta del av eller att delta i över hela landet. Staten ansvarar för ett antal nationella kulturinstitutioner men stödjer också den kulturella infrastrukturen i hela landet, både institutioner och det fria kulturlivet. Staten ger även stöd till studieförbund. Landstingen och regionerna ansvarar för den regionala kulturverksamheten. Denna omfattar dels bidrag till de regionala kulturinstitutionerna länsteatrar, länsmusik, länsmuseer och länsbibliotek dels bidrag till folkrörelser och organisationer. Länsstyrelserna svarar för kulturmiljöarbetet på regional nivå tillsammans med länsmuseerna. Kommunerna ansvarar för kulturverksamheten på lokal nivå, som bibliotek och musikskolor men fördelar även bidrag till lokala orkestrar, teatrar, kommunala museer och lokalt kulturmiljöarbete. Sedan 2004 finns det regionala teater-, dans- och musikinstitutioner i varje län. Statens kulturråd ger medel till dessa kulturverksamheter medan det är ett landsting och en kommun som är huvudman för respektive institution. I Skåne, där en försöksverksamhet med ändrad fördelning av statsbidrag till regional kulturverksamhet pågår fram till och med 2010, fördelas bidragen av Region Skåne. 13

Diagram 2. Offentlig finansiering av kultur 1998 2009, tkr, 2009 års priser, exklusive landstingens kostnader för inköp av konst och folkhögskolor. Figure 2. Public financing of culture 1998 2009, in 000 SEK, 2009 prices, excluding county council costs for art purchases and folk high schools. 12000000 Stat Landsting Kommun 10000000 8000000 6000000 4000000 2000000 0 1998 2000 2002 2004 2006 2007 2008 2009 Kommunerna, som till mitten av 1990-talet var den största offentliga finansiären av kulturen, avsätter idag något mindre än staten. Landstingen och regionerna har sedan mätningarnas början stått för den minsta andelen, men det är de som under de senaste tio åren haft den största procentuella ökningen av kulturutgifterna. Till viss del kan detta förklaras av större förändringar i huvudmannaskapet för vissa kulturinstitutioner där landstingen/regionerna tagit ett ökat ansvar istället för kommunerna. Vid en jämförelse av landstingens och regionernas kostnader sett över tid bör hänsyn tas till att landstingens redovisade kostnader före 2007 inte innehållit utgifterna för inköp av konst och kostnader för folkhögskolor. Åren 2006 och 2007 redovisade inte samtliga landsting heller dessa kostnader eftersom dessa utgifter i vissa landsting ligger under andra ansvarsområden än kulturområdet. Totalt sett utgör dessa två kostnadsposter 19 procent av landstingens och regionernas totala utgifter 2009. Under 2007 satsade staten mer på sysselsättningsåtgärder inom kultursektorn vilket framgår av diagram 2. Tabell 2. Offentlig finansiering av kultur per invånare 1998 2009, kr, 2009 års priser. Table 2. Public financing of culture per resident 1998 2009, in 000 SEK, 2009 prices. 1998 2000 2002 2004 2006 2007 2008 2009 Stat* 966 979 989 1 038 1 034 1 119 1 080 1 094 Landsting/regioner** 163 206 214 218 266 316 342 351 Kommuner 910 895 939 932 974 1 009 1 009 1 000 *För 2006 2009 ingår bidrag för sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet. **För 2007 2009 ingår inköp av konst och utgifter för folkhögskolor. 2009 var den genomsnittliga kostnaden per invånare för kulturen 1 094 kronor för staten, 351 kronor för landsting/regioner och 1 000 kronor för kommunerna. Landstingens och regionernas ökade ansvar för finansiering av kultur har även medfört en ökad kostnad per invånare för varje år sedan 1998. Staten och kommunerna har inte haft samma kostnadsutveckling för kulturen under motsvarande period. 14

Diagram 3. Landstingen/regionernas och kommunernas gemensamma kulturutgifter per län/region och invånare 2009, kr, 2009 års priser. Figure. 3. County council and municipal joint cultural expenditures per county/region and resident 2009, in SEK, 2009 prices. Diagram 4. Landstingen/regionernas och kommunernas finansiering av kultur i procent per län/region 2009, 2009 års priser. Figure. 4: County council and municipal financing of culture in percentages per county/region, 2009, 2009 prices. Stockholms län 1 074 Stockholms län 16% 84% Uppsala län 1 125 Uppsala län 22% 78% Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands kommun Blekinge län 1 259 1 205 1 154 1 282 1 330 1 248 1 152 Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län *Gotlands kommun 25% 17% 21% 27% 26% 75% 83% 79% 73% 74% 100% Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län 1 525 1 193 1 538 1 354 1 456 1 306 1 594 Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län 17% 23% 21% 41% 30% 29% 83% 77% 79% 59% 70% 71% Gävleborgs län 1 548 Västmanlands län 21% 79% Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län 1 671 1 514 1 736 1 519 Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län 31% 25% 28% 37% 69% 75% 72% 63% Västerbottens län 22% 78% Norrbottens län 28% 72% *Gotland redovisas som kommun. 0% 20% 40% 60% 80% 100% För att kunna jämföra landstingens och regionernas andel med kommunernas andel av finansieringen för kulturen har kommunernas utgifter summerats länsvis. Västra Götaland finansierar störst andel kultur, 41 procent, jämfört med kommunerna, 59 procent, i länet. Östergötland och Stockholm är de som finansierar minst andel, 16 procent, jämfört med kommunerna i respektive län, 84 procent. Vad gäller den sammanlagda kostnaden per invånare för län och kommun är det länen i norra Sverige som har den högsta kostnaden per invånare 15

5. STATLIG FINANSIERING AV KULTUR De offentliga insatserna inom kulturområdet är utformade för att komplettera varandra. Statens stöd bidrar bland annat till finansiering av de nationella och regionala kulturinstitutionerna samt till den fria scenkonsten. Men även till myndigheter, institutioner samt stiftelser som verkar inom medie- och kulturområdet. Uppgifterna för den statliga finansieringen av kulturen inhämtas från statsbudgetens årliga utfall som sammanställs av Ekonomistyrningsverket (ESV). Underlaget till den här rapporten kommer från olika källor och är därför inte helt jämförbart varken mellan de tre offentliga finansiärerna och hushållen eller i uppdelningen mellan de kulturområden som ingår. Staten bidrar med den största delen av den offentliga finansieringen av kulturen. Statens sammantagna utgifter för kultur under 2009 uppgick till cirka 10,2 miljarder kronor, vilket är cirka 1 procent av statsbudgetens totala utgifter. 6 Staten ger stöd direkt till vissa nationella kulturinstitutioner men en del av stödet fördelas även till myndigheter och stiftelser som sedan fördelar bidrag till olika verksamheter inom kulturområdet. De nationella kulturinstitutionerna som får direktstöd av staten genom anslag som Kammarkollegiet disponerar är bland andra: Operan, Dramaten, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater, Voksenåsen och vissa av de centrala museerna. Andra kulturinstitutioner har regleringsbrev och disponerar direkt över sina egna medel, till exempel Forum för levande historia och Moderna museet. Myndigheter och stiftelser som fördelar bidrag inom kulturområdet är: Statens kulturråd, Riksarkivet och sju landsarkiv, Riksantikvarieämbetet, Institutet för språk och folkminnen, Konstnärsnämnden, Talboks- och punktskriftsbiblioteket, 6 Statsbudgetens utfall 2009, rapport 2010:9, Ekonomistyrningsverket Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksutställningar, Statens konstråd, Stiftelsen Rikskonserter, Sveriges författarfond, Svenska Filminstitutet och Arkitekturmuseet. Presstödsnämnden fördelar presstödet. Det finns även myndigheter och stiftelser inom kultur- och medieområdet som inte fördelar stöd eller bidrag, till exempel Radio- och TV-verket och Granskningsnämnden för radio och tv. 7 En stor del av statens stöd ges till regionala kulturinstitutioner men endast om de även får ett bidrag från landsting, kommun eller någon annan huvudman. Detta gör att stöden kompletterar varandra. Regeringen kan även prioritera vissa områden i budgetpropositionen som det ska satsas extra på. I 2009 års budgetproposition var det bland annat barn och ungdom samt kulturarv för framtiden. En sådan satsning för barn och ungdom är Skapande skola. Redan i 2008 års budgetproposition tog regeringen initiativ till bidraget Skapande skola. Bidraget söks hos Kulturrådet. Satsningen syftar till att stärka barns och ungas rätt till kultur i hela landet och att öka samarbetet mellan skolan och det professionella kulturlivet. I 2011 års budgetproposition föreslås fortsatt utbyggnad av Skapande skola-satsningen. Från och med 2011 kommer satsningen omfatta årskurserna 1 till 9 och uppgå till 150 miljoner kronor att jämföra med cirka 61 miljoner för 2009. Inom det prioriterade området kulturarv för framtiden satsas det på en del av de centrala museerna; Skansen, Moderna museet, Arkitekturmuseet, Flygvapenmuseum, Nationalmuseum, Riksutställningar och Nobelmuseet. Andra områden och verksamheter som får statligt stöd är bland annat folkoch länsbibliotek som får stöd av Kulturrådet för att främja spridning och läsning av litteratur samt för att utveckla biblioteksväsendet. Även kulturtidskrifter får stöd av Kulturrådet. 7 Myndigheten för radio och tv sedan 1 augusti 2010 16

Diagram 5. Statlig finansiering av kultur i procent per område 2009, 2009 års priser Figure 5. State financing of culture in percentages per area, 2009, 2009 prices. Folkbildning 32 Museer och utställningar Teater och dans 14 14 Kulturmiljö 9 Mediefrågor 7 Musik* 5 Allmän kulturverksamhet** 4 Film och medier Arkiv Ersättning och bidrag till konstnärer Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter 3 3 3 3 Bild och form samt konsthantverk Skapande Skola Forskning 0 1 1 * Musik inkluderar bidrag från Kulturrådet: utvecklingsbidrag, samarbete med tonsättare, verksamhetsbidrag, arrangerade musik föreningar, fria musikgrupper, fonogram, Eric Sahlström Institutet, Musikaliska akademien samt även Rikskonserters anslag. Summan av dessa subtraheras från teater, dans och musik i utgiftsområde 17. ** Bidrag för sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet ingår. Folkbildning är det område som får absolut mest stöd av staten, 32 procent, och det fördelas av Folkbildningsrådet. Till folkbildningen räknas studieförbunden och folkhögskolorna. Därefter är det museer och utställningar samt teater och dans som får högst andel av statens finansiering av kulturen, 14 procent. Kulturmiljö är ett prioriterat område vars andel av statens totala stöd till kulturen är 9 procent. Mediefrågorna får 7 procent av statens stöd och där ingår bland annat presstödet men inte stöd till kulturtidskrifter. Musik blir ett eget område i rapporten trots att det inte är det i utgiftsområde 17. Där är teater, dans och musik ett område. Musik är en summering av ett flertal bidrag från Kulturrådets årsredovisning som sedan subtraheras från utgiftsposten teater, dans och musik. Kulturrådet anser att det finns ett intresse att kunna särskilja scenkonsten från musiken och gör därför den uppdelningen. Musik får 5 procent av statens medel efter uppdelningen. Om uppdelningen inte hade gjorts skulle teater- dans- och musik- området vara det näst största med en andel på 19 procent av statens totala finansiering av kulturen. 17

2009 Kulturens finansiering Tabell 3. Statlig finansiering av kultur per område i tkr och kostnad per invånare i kr 1998 2009, samt andelen per område av statens totala utgifter 2007 2009. 2009 års priser Table 3. State financing of culture per area in 000 SEK and cost per resident in SEK 1998-2009, and share per area of the State s total expenditures 2007-2009. 2009 prices 1998 2000 2002 2004 2006 Andelar 2007 Andelar 2008 Andelar 2009 Andelar Per invånare i kronor 966 979 989 1 038 1 034 1 119 1 080 1 094 Folkbildning 2 904 126 2 950 620 2 857 911 2 883 503 2 874 442 30 3 269 354 32 3 186 814 32 3 260 239 32 Museer och utställningar 1 095 266 1 173 381 1 197 502 1 420 024 1 444 483 15 1 418 663 14 1 408 406 14 1 479 361 14 Teater och dans 1 214 738 1 216 403 1 306 922 1 372 102 1 362 283 14 1 360 423 13 1 391 939 14 1 476 200 14 Kulturmiljö 458 123 459 028 537 665 641 342 673 260 7 785 973 8 880 136 9 912 642 9 Mediefrågor 797 517 757 679 698 577 718 876 692 161 7 697 644 7 664 112 7 707 979 7 Musik* 452 508 411 635 439 211 471 783 464 321 5 472 323 5 444 825 4 445 932 4 Allmän kulturverksamhet** 403 560 360 913 414 776 384 809 533 224 6 765 798 7 485 066 5 428 287 4 Film och medier 190 239 276 036 295 532 287 013 279 806 3 340 192 3 338 400 3 341 273 3 Arkiv 347 207 353 666 367 838 406 194 394 619 4 446 398 4 389 721 4 340 307 3 Ersättning och bidrag till konstnärer 294 401 309 371 301 239 335 023 316 213 3 320 177 3 318 869 3 323 653 3 Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter*** 252 728 275 603 275 900 277 951 267 350 3 264 289 3 301 448 3 308 004 3 Bild o form samt konsthantverk 92 632 108 562 105 444 111 772 90 013 1 97 531 1 96 594 1 95 000 1 Forskning 48 832 42 816 42 566 40 229 34 274 0 38 927 0 39 155 0 38 865 0 Skapande Skola 0 0 0 0 0 0 0 0 50 110 1 60 634 1 Summa 8 551 875 8 695 713 8 841 084 9 350 623 9 426 450 10 277 691 9 995 595 10 218 376 *Musik inkluderar bidrag från Kulturrådet: utvecklingsbidrag, samarbete med tonsättare, verksamhetsbidrag, arrangerade musikföreningar, fria musikgrupper, fonogram, Eric Sahlström Institutet, Musikaliska akademien samt även Rikskonserters anslag. Summan av dessa subtraheras från teater, dans och musik i utgiftsområde 17. **För 2006 2009 ingår även bidrag för sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet. ***Från 2008 ingår även Institutet för språk och folkminnen. 18

Diagram 6. Statens finansiering av kultur per område 2007 2009, tkr, 2009 års priser Figure 6. State financing of culture per area 2007 2009, in 000 SEK, 2009 prices. 2009 2008 2007 Folkbildning Museer och utställningar Teater och dans Kulturmiljö Mediefrågor Musik** Allmän kulturverksamhet* Film och medier Arkiv Ersättning och bidrag till konstnärer Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter*** Bild och form samt konsthantverk Forskning 0 500000 1000000 1500000 2000000 2500000 3000000 3500000 * Musik inkluderar bidrag från Kulturrådet: utvecklingsbidrag, samarbete med tonsättare, verksamhetsbidrag, arrangerade musikföreningar, fria musikgrupper, fonogram, Eric Sahlström Institutet, Musikaliska akademien samt även Rikskonserters anslag. Summan av dessa subtraheras från teater, dans och musik i utgiftsområde 17. **För 2006 2009 ingår även bidrag för sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet. ***Från 2008 ingår även Institutet för språk och folkminnen. Sedan 1998 har de statliga kulturutgifterna ökat med cirka 1,7 miljarder kronor i fasta priser, vilket motsvarar cirka 19 procent. Fördelat på varje invånare har kostnaden ökat med 13 procent sedan 1998, se tabell 3. Av diagram 6 framgår det att fördelningen av statens stöd per område inte förändrats nämnvärt under perioden 2007 till 2009. Däremot var utgifterna för den offentliga finansieringen av kulturen inom staten lägre 2008 än 2007 och 2009. Det minskade anslaget 2008 beror på den kraftiga ökningen av stöd till området allmän kulturverksamhet under 2007, det så kallade Accessprojektet. Mellan 2006 och 2007 ökade stödet genom en sammanslagning av anslag. Satsningen genomfördes under perioden 2006 2009 och var en del av regeringens sysselsättningsåtgärder, med syfte att tillgängliggöra kulturarvet för allmänheten. Under 2009 ökade staten sitt stöd till folkbildningen och Skapande skola och det totala anslaget blev därmed högre än under 2008. Även stödet till museer samt till teater och dans ökade under 2009, se diagram 6. 19

Av diagram 6 framgår att staten satsar främst pengar på folkbildning därefter museer och utställningar samt teater och dans. Stödet till museerna avser i första hand de centrala museerna. Även vår gemensamma kulturmiljö är ett viktigt område för staten att bevara och stödja och där har stödet ökat sedan 1998, se tabell 3. Bild och form samt konsthantverk får 1 procent av stödet och ligger därmed i botten tillsammans med forskning. 5.1 Statlig finansiering av kultur inom olika områden Staten finansierar stora delar av kulturen och folkbildningen. Nedan följer en kort beskrivning av de områden som ingår i denna rapport och som ingår i statsbudgetens utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Dessutom ingår området mediepolitik som finns under utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Av tabell 3 framgår hur mycket staten avsatte på kulturen under perioden 1998 2009 samt varje områdes andel av de totala utgifterna för perioden 2006-2009. 5.1.1 Folkbildning Folkbildningsrådet fastställer statsbidragsvillkor och bidragskriterier för folkbildningen. De fördelar också statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor. Under hela mätperioden 1998 2009 har området folkbildning haft den största andelen statligt stöd. År 1998 avsatte staten 2,9 miljarder kronor till folkbildning och 2009 avsattes 3,26 miljarder kronor, i fasta priser. Mellan 2006 och 2007 ökade stödet genom en sammanslagning av anslag. 5.1.2 Museer och utställningar Till området museer och utställningar avsatte staten 1,09 miljarder kronor 1998 och 1,48 miljarder kronor 2009 i fasta priser. Andelen av de totala utgifterna var 14 procent 2009. Under 2009 var staten den absolut största bidragsgivaren till de museer som ingår i Kulturrådets statistik, 42 procent av museernas intäkter var statsbidrag. Av de statliga bidragen till museer utgick 75 procent till de centrala museerna. Vid en jämförelse mellan de uppgifter Kulturrådet får angående stöd från staten och statens budgetutfall blir det en differens. Vad den beror på är för närvarande inte möjligt att fastställa men troligtvis överskattar museerna de statliga bidragen när de lämnar sina uppgifter till Kulturrådet. 5.1.3 Teater och dans Till teater och dans avsatte staten 1,2 miljarder kronor 1998 och 1,47 miljarder kronor 2009 i fasta priser. Andelen av de totala utgifterna var 14 procent 2009. Stöd fördelas regionalt eller direkt till vissa institutioner. En del av stödet fördelas av Kulturrådet. Inom detta område ryms bland annat stöd till nationella liksom regionala och lokala teater och dansinstitutioner samt fria teater- och dansgrupper. 5.1.4 Kulturmiljö Stödet går till att finansiera Riksantikvarieämbetets verksamhet samt till kulturmiljövård och kyrkoantikvarisk ersättning. År 1998 avsatte staten 458 miljoner kronor och 912 miljoner kronor 2009 i fasta priser. Andelen av statens sammanlagda kulturutgifter var 9 procent. Genom bidrag till kulturmiljövård genomförs vård, underhåll, kunskapsuppbyggnad och informationsinsatser inom byggnadsvård, kulturlandskapsvård och fornvård i hela landet. 5.1.5 Mediefrågor I detta område ingår anslagen till de så kallade mediemyndigheterna: Granskningsnämnden för radio och tv, Radio- och TV-verket, Presstödsoch Taltidningsnämnden. År 1998 avsatte staten 797 miljoner kronor och 2009 708 miljoner kronor i fasta priser. Andelen av de totala utgifterna var 7 procent. I utgiftsområdet ingår presstödet och stöd till radio- och kassettidningar som är de två största utgiftsposterna. 5.1.6 Musik För att kunna jämföra musikområdet med scenkonsten delas den posten i två. Posten musik består av bidrag som har hämtats från Kulturrådets årsredovisning: utvecklingsbidrag, samarbetet med tonsättare, verksamhetsbidrag, musikföreningar, fria musikgrupper, fonogram, 20

Eric Sahlström Institutet, Musikaliska akademien men även av Rikskonserters anslag. Enligt den uppdelningen bidrog staten med 452 miljoner kronor till musikområdet 1998 och 446 miljoner kronor 2009 i fasta priser. Andelen av de totala utgifterna var 4 procent 2009. 5.1.7 Allmän kulturverksamhet Inom detta område ryms bland annat anslaget till Statens kulturråd, bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. År 1998 fick området 403 miljoner kronor och 428 miljoner kronor 2009 i fasta priser. Andelen av de totala utgifterna var 4 procent 2009. Den största förändringen inom hela detta område är att stödet ökade mellan 2006 och 2009, vilket beror på satsningen på Accessprojektet, sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet med syfte att tillgängliggöra kulturarvet för allmänheten. Satsningen avslutades 2009. 5.1.8 Film och medier Inom detta område ingår bland annat anslaget till Statens biografbyrå och Svenska Filminstitutet som fördelar filmstöd. Anslaget till film och medier ökade mellan 1998 och 2000 samtidigt som stöd gavs för att bilda regionala resurscentrum för film och video. År 1998 avsatte staten 190 miljoner kronor och 2009 341 miljoner kronor i fasta priser. Andelen av de totala utgifterna var 3 procent 2009. 5.1.9 Arkiv I området ingår bland annat Riksarkivet och de 7 landsarkiven. År 1998 avsatte staten 347 miljoner kronor och 2009 340 miljoner kronor i fasta priser till området. Andelen av de totala utgifterna var 3 procent 2009. Det arkivmaterial som förvaras hos de statliga arkivmyndigheterna, Riksarkivet och landsarkiven, är omfattande och under ständig tillväxt. Det är främst arkivmaterial från statliga myndigheter. 5.1.10 Ersättning och bidrag till konstnärer Staten avsatte 294 miljoner kronor till ersättning och bidrag till konstnärer 1998 och 324 miljoner kronor 2009, i fasta priser. Andelen av de totala utgifterna var 3 procent 2009. I området ingår anslaget till Konstnärsnämnden och ersättningar och bidrag till konstnärer. Konstnärsnämnden har bland annat i uppdrag att fördela statens stipendier och bidrag till enskilda konstnärer inom bild och form, dans, film, musik och teater. 5.1.11 Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter Finansieringen av detta område bidrar bland annat till att stödja regional biblioteksverksamhet samt ge stöd till utgivning och distribution av litteratur och kulturtidskrifter. 1998 avsatte staten 253 miljoner kronor och 2009 308 miljoner kronor i fasta priser till bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter. Andelen av statens totala kulturutgifter var 3 procent 2009. Kulturrådet fördelar medel till regional biblioteksverksamhet samt stöd till utgivning och distribution av litteratur och kulturtidskrifter. Även Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) och Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (Centrum för lättläst) ingår i området. TPB är en statlig myndighet som anpassar litteratur till medier för personer med funktionsnedsättning och deltar i utveckling av ny teknik kring anpassade medier. Centrum för lättläst ger ut en nyhetstidning samt lättlästa böcker. 5.1.12 Bild och form samt konsthantverk Inom detta område ryms bland annat anslagen till Statens konstråd och Nämnden för hemslöjdsfrågor. 1998 avsatte staten 93 miljoner kronor och 2009 95 miljoner kronor i fasta priser. 2009 var andelen av statens totala kulturutgifter 1 procent. Konstrådet har till uppgift att berika den gemensamma miljön med konst, sprida kvalificerade uppdrag och ge ökade försörjningsmöjligheter för konstnärer i hela landet. Nämnden för hemslöjdsfrågor ska ta initiativ till 21

att planera, samordna och göra insatser för att främja hemslöjd. 5.1.13 Forskning Staten ger stöd till forsknings- och utvecklingsarbete inom kultursektorn. 1998 avsatte staten 49 miljoner kronor och 2009 39 miljoner kronor i fasta priser till forskning. Andelen av de totala utgifterna var 1 procent 2009. Medel fördelas bland annat till Naturhistoriska riksmuseet som är en forskningsinstitution med professurer och doktorander, men även till Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Institutet för språk och folkminnen och flertalet av de centrala museerna. Kulturrådet är beställare av kulturpolitisk forskning och initierar utvecklingsprojekt. Kulturrådet lämnar också i begränsad utsträckning bidrag till forskningsprojekt, främst mindre projekt, eller till medfinansiering av projekt. 22

6. REGIONAL FINANSIERING AV KULTUR Den regionala finansieringen av kulturen blir allt viktigare. Från och med 2011 införs successivt en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet. Riksdagen har, efter regeringens förslag, beslutat att en ny modell för samspelet mellan staten och den kommunala nivån landstingen och kommunerna när det gäller statliga bidrag till regional och lokal kulturverksamhet ska införas. Modellen utgår från att kommuner och landsting ska ges ett ökat inflytande och ansvar för fördelning av statliga bidrag samtidigt som staten ska ha ett övergripande strategiskt ansvar för den nationella kulturpolitiken. Därigenom ökar utrymmet för regionala prioriteringar och variationer. Under senare år har Kulturrådet fört regionala dialoger för att stärka och utveckla relationerna med de olika regionerna. Syftet med dem är att få en gemensam bild av kulturverksamheten i respektive län. Dialogerna har resulterat i gemensamma avsiktsförklaringar för samverkan inom kulturområdet med Region Skåne, Norrbotten, Västerbotten, Gotland, Dalarna, Östergötland, Västra Götalandsregionen samt Jämtland. Underlaget till den här rapporten kommer från olika källor och är därför inte helt jämförbart varken mellan de tre offentliga finansiärerna och hushållen eller i uppdelningen mellan de kulturområden som ingår. Den regionala finansieringen av kulturen inrapporteras av kulturchefer eller motsvarande i varje landsting och region. Vid en jämförelse av landstingens kostnader sett över tid bör hänsyn tas till att landstingens redovisade kostnader före 2007 inte innehållit utgifterna för inköp av konst och kostnader för folkhögskolor. Totalt sett utgör dessa två kostnadsposter 19 procent av landstingens totala utgifter 2009. Sverige har 18 landsting och två regioner, Skåne och Västra Götaland. Regionerna är landsting med ett utökat regionalt utvecklingsansvar. Dess- utom har Gotlands kommun landstingsansvar. Landstingens viktigaste uppgift är att sköta hälso- och sjukvården och det är obligatoriskt. Dessa har även en del frivilliga åtaganden och ett av dem är kulturen. Landstingen har ett långtgående självstyre som innebär att de kan anpassa sin verksamhet till de lokala och regionala förutsättningarna. Verksamheten finansieras till största delen av landstingsskatten. Varje landsting och region beslutar själva hur stor skatten ska vara och hur den ska fördelas. 8 Kulturen i regionerna får även stöd av staten. Kulturrådet har i en rapport från 2009 redovisat de samlade kulturinsatserna i regionerna ur ett länsperspektiv. Av rapporten framgick bland annat att ungefär hälften av de medel staten avsätter till kulturen går till de befolkningsmässigt fyra största länen/regionerna: Stockholm, Skåne, Västra Götaland och Östergötland. 9 Men om hänsyn tas till antal invånare i regionerna är det de glesbefolkade länen som får mest stöd per invånare vilket även framgår av underlaget till den här rapporten. Det är Västra Götaland, Skåne och Stockholms län som avsätter störst andel medel på kulturen av samtliga län och landsting (se tabell 4). Samtidigt som norrlandslänen hamnar högt särskilt när hänsyn tas till befolkningsunderlaget. En förutsättning för statligt stöd till institutioner, organisationer och, i de flesta fall, till det fria kulturlivet, är kommunal eller regional medfinansiering. Staten går med andra ord ytterst sällan in och bekostar en regional eller lokal kulturverksamhet på egen hand. Vad gäller Kulturrådets bidragsfördelning på scenkonstområdet kan exempelvis konstateras att lika stora resurser används för att bygga ut de mindre, institutionssvaga länen som de större och starkare. 10 8 www.skl.se, 2010-09-13 9 Statliga kulturinsatser regionalt, Kulturen i siffror 2009:3, Statens kulturråd 10 Ibid 23

Diagram 7. Landstingens/regionernas finansiering av kultur 2009, tkr, 2009 års priser (exklusive kostnader för inköp av konst och stöd till folkhögskolor). Figure 7. County council/regional financing of culture 2009, in 000 SEK, 2009 prices (excluding county council costs for art purchases and folk high schools). 3000000 2500000 2000000 1500000 1000000 500000 0 1998 2000 2002 2004 2006 2007 2008 2009 Diagram 8. Landstingens/regionernas finansiering av kultur i procent per område, 2007 2009, 2009 års priser. Figure 8. County council/regional financing of culture in percentages per area, 2007-2009, 2009 prices. Museer, utställningar, kulturmiljövård och arkiv Allmänna kulturutgifter Bibliotek och litteratur 2009 2008 2007 Folkbildning och folkrörelser Teater och dans Musik Film och medier Bild och form 4 5 4 4 4 5 3 3 2 9 9 8 12 12 12 15 15 16 24 23 24 28 29 29 Sett till utvecklingen av de offentliga kulturutgifterna under de senaste tio åren är det landstingen/ regionerna som i störst utsträckning ökat sina insatser till kulturen. Till viss del kan det förklaras av att det skett förändringar i huvudmannaskap mellan landsting/regioner och kommuner. Men det har också skett en allmän utveckling mot att landsting/regioner tagit ett större ansvar inom kulturområdet. Vad gäller förändringarna för respektive konstområde, så är det framför allt inom områdena teater, dans och musik samt museer, som flest landsting ökat sina insatser. Folkbildning och folkrörelser är det område som får störst andel av landstingens/regionernas kulturutgifter, både 2008 och 2009. Därefter är det teater och dans som får en stor andel av landstingens medel till kultur, 24 procent 2007, 23 procent 2008 och 24 procent 2009. Ända sedan det kulturpolitiska riksdagsbeslutet 1974 har huvuddelen av landstingens insatser riktats främst till teater-, dans- och musikinstitutionerna. Den sammanlagda andelen av stöd till teater, dans och musik blir 36 procent 2009. 24

Diagram 9. Landstingens/regionernas finansiering av kultur i procent per område 2009, 2009 års priser. Figure 9. County council/regional financing of culture in percentages per area, 2009, 2009 prices. Konstnärsersättning 0% Folkbildning 28% Film och medier 4% Allmänna kulturutgifter 9% Bibliotek och litteratur 4% Teater och dans 24% Museer 15% Musik 12% Bild och form 3% Folkbiblioteken är sedan långt tillbaka en kommunal angelägenhet medan länsbiblioteken fungerar som en länsövergripande stödfunktion till dessa. Huvudansvaret för de regionala museerna ligger också på landstingen men de får även statliga bidrag. Det finns totalt 24 regionala museer, ett i varje län, förutom i Västra Götaland där det finns flera. 6.1 Kulturfrågorna i länen Hur kulturfrågorna hanteras och organiseras skiljer sig åt runt om i landet. Nedan ges därför en kort sammanfattning av ansvaret för kulturfrågorna, organiseringen och uppdraget i respektive län samt eventuella huvudmannaskap och dess finansiering. 6.1.1 Stockholm I Stockholm är det landstingets kulturnämnd med dess kulturförvaltning som har ansvar för kulturfrågorna. Kulturnämnden och dess förvaltning verkställer landstingets kulturpolitik och svarar för satsningarna inom kulturområdet. De ger även ekonomiskt stöd till kulturorganisationer, föreningsliv, folkbildning samt barn- och ungdomsteater för att stimulera ett rikt och mångsidigt kulturliv i hela Stockholms län. Landstinget är huvudman för sju länsfunktioner. Dessa är Film i Stockholm, Länsmusiken, Mångkulturkonsulenten, Danskonsulenten, Länshemslöjdskonsulenterna, Stockholms läns museum och Regionbibliotek Stockholm. Landstingets finansiering av dessa verksamheter uppgick till totalt cirka 22 miljoner kronor under 2009. Därutöver är landstinget huvudfinansiär för Konserthuset och Kungliga filharmonikerna som årligen erhåller ett stöd om cirka 100 miljoner kronor samt del finansiär för Folkoperan och Cirkus Cirkör som 2009 erhöll cirka 8 miljoner kronor i stöd. Totalt avsatte Stockholms län cirka 356 miljoner kronor till kulturen 2009. 6.1.2 Uppsala I Uppsala län är det landstingets kulturnämnd med dess förvaltning Kultur i länet som ansvarar för kulturfrågorna. I Kultur i länet ingår Kulturenheten med Dans i Uppland och Film i Uppland, Länsbibliotek Uppsala, Wiks folkhögskola och Wiks slott & konferens. Kultur i länet arbetar med länsövergripande kultur- och folkbildningsfrågor genom egen verksamhet, bidrag och stipendier. Landstinget är huvudman för Musik i Uppland och Upplandsmuseet. Huvudmannaansvaret för Uppsala stadsteater ligger, efter en överenskommelse mellan kommunen och landstinget för cirka 15 år sedan, hos Uppsala kommun. Landstingets finansiering av Musik i Uppland och Upplandsmuseet uppgick till cirka 27 miljoner kronor 2009. Totalt avsatte Uppsala län cirka 80 miljoner kronor till kulturen 2009. 6.1.3 Södermanland I Södermanland ansvarar förvaltningen Kultur & Utbildning Sörmland inom landstinget för merparten av kulturverksamheten. Förvaltningen arbetar med länsövergripande kultur- och folkbildningsfrågor genom egen verksamhet, bidrag och stipendier. Landstinget är huvudman för Scenkonst Sörmland, Sörmlands museum och Länsbibliotek 25