Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25

Relevanta dokument
Sundbybergs Idrottsklubbs Föreningspolicy

BARN OCH UNGDOMSIDROTT VÄRDEGRUNDER

BARN- OCH UNGDOMSPOLICY FÖR OK KÅRE Dat , ver 1.0

RF:s anvisningar för barn- och ungdomsidrott

Idrotten vill en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram. Antagen av RF-stämman 2009

Varför finns Ishockeyn vill?

Enkät. Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna. Bakgrund. 1. Kön Kvinna Man. 2. Ålder...år

Verksamhetsmanual Hörnefors IF Fotboll

Riktlinjer och bestämmelser för barn- och ungdomsidrotten. på Åland ÅLANDS IDROTT

IDROTTEN VILL. Verksamhetsidé och riktlinjer för idrottsrörelsen in i 2000-talet. Innehåll

POLICY - Umeå City IBF -

Visions och målprogram för Junior och Idrottskommittén Haverdals GK

Sportis. Idrottskola med barn i centrum

STADGAR KFUM LINKÖPING GOLF

Det viktigaste är att se till att så många som möjligt är med så länge som möjligt.

Barn- och ungdomsidrott

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Välkomna till GRÄNNA AIS Barn- och ungdomsfotboll.

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Välkommen till fritidsverksamheten i Köpings kommun

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott

IBK Härnösands Jämställdhetsplan

sätter upp villkoren för verksamheten ställer kraven på deltagarna har ansvaret för verksamhetens utförande

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott

Lärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids?

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

GREBBESTADS IF. Barn- och ungdomsfotboll. Policy Föräldraguide GIF:s röda trådar. Fastställd

Välkommen! Azuka Nnamaka 31 år Från Uppsala Fd basketspelare Ungdomsledare Barn- och Ungdomsansvarig. #ihl12

Stadgar för Mariebergs IK (MIK) Örebro

Simklubben Elfsborgs policy gällande FÖRÄLDRAENGAGEMANG. och riktlinjer gällande att ha barn som deltager i tävlingsverksamheten

Stadgar för Stockholms Judoförbund

Lokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids

Riktlinjer och policys för IFK Borlänge Alpin

Välkommen till Rimbo IF Hockey Röda tråden

Policydokument. Gimonäs Umeå Idrottsförening (GUIF) Gimonäs Umeå IF Reviderad och fastställd av styrelsen

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott

1. Vi erbjuder våra barn en meningsfull fritid. Den största delen av den planerade verksamheten är frivillig.

Kultur- och fritidsvaneundersökningen

POLICY FÖR SPELARUTVECKLING

6 Foto: Anette Andersson

NÄSETS SK:s VÄRDERINGAR

Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv

Ålder Spelform 3-manna 5-manna 7-manna 7-manna 9-manna 11-manna Matchtid 2*12 2*20 2*20 2*25 2*25 2*30 2*30 2*35 2*40

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

Örebro kommun. Föräldrar Förskola - Grenadjärskolans förskola. 9 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Stadgar för Svenska Motorklubben Centralförsamlingen

Verksamhetsinriktning

Selektering och toppning. - Är det vad barnen vill?

STADGAR. För den ideella föreningen Göteborgs Vattenskidklubb med hemort i Göteborgs kommun. Bildad den 15 september 1963.

STADGAR. Stadgar för AIK Fotbollsförening, nedan kallad AIK Fotboll (beslutade vid möte ).

Ditt barns fritid är viktig INFORMATION OM FRITIDSHEMMETS VERKSAMHET

Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Riktlinjer och Ledstjärnor för Skegrie BK:s ungdomsverksamhet

Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Välkommen till AFG. BBK:s ungdomsverksamhet skall skapa förutsättningar för alla att vara med och utvecklas till så bra fotbollsspelare som möjligt.

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

IFKs värdegrund. För övriga specifika policyfrågor hänvisas till de av moderföreningen IFK Mariehamn antagna värdegrunderna

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Fritidshem på Knappekulla. På Knappekullaskolans fritidshem förenar vi god omsorg och pedagogisk verksamhet under hela skoldagen.

Certifiering av föreningar. Öppen idrott & Idrott åt alla

Strategiska områden med övergripande mål 2025

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret

Barnidrott på barns villkor

POLICYDOKUMENT FC HESSLEHOLM

laget? Viktiga frågor för vuxna inom barn- och ungdomsidrotten

Stadgar för GF Nissaflickorna

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM

Välkommen till Lions Hockey! Syfte och Mål

Innehållsförteckning. Version

Kvalitetsanalys. Regnbågens förskola

Likabehandlingsplan. För Hällsbo, Karusellen Och Ängsbo förskolor 2014

STADGAR FÖR RAPATAC JUDO & KSF

Rockatorp Golfklubb styrdokumet

KONSTÅKNINGEN VILL Konståkningens verksamhetsidé och riktlinjer Antagen vid Förbundets Årsmöte 20 september 2014

Enkät till 5-åringar som går på förskola i Enskede-Årsta och ska börja förskoleklass hösten Anmälan av rapport

Forts. Hellre EQ än IQ

För Botkyrka Golfklubb, som är en ideell förening, stiftad den 3 mars 1980 och med hemort i Botkyrka.

Rödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förslag. Stadgar för Svenska Aikidoförbundet

Riktlinjer fö r pedagögisk ömsörg i Nörrta lje kömmun

Policy och Riktlinjer för Malmköpings IBF

Troja skall verka för en god föräldrakontakt genom att informera och utbilda föräldrarna i föreningens mål, verksamhetsidé och i ishockeyns grunder.

Inledning. Organisation

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området

Barn- och Ungdomsriktlinjer samt bestämmelser inom fotbollen på Åland

Barn och ungdomsfotbollens värdegrund

Idrottslyftet. år 6. Svenska Fotbollförbundet

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Idrotts- och hälsocertifiering av Gräppås golfklubb (v )

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Värdegrund. Skå IK & Bygdegård

Ge dina barn en aktiv sommar i Båstad.

Transkript:

Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25

Med klättring för barn avser vi i allmänhet idrott till tolv års ålder. I barnklättring låter vi barnen lära sig genom lek och därigenom utveckla fysiska grundfärdigheter. Barnets allsidiga utveckling är normgivande för verksamheten. En majoritet av alla barn över sju år deltar i organiserad idrottsverksamhet. Klättring spelar härigenom en viktig roll i många barns uppväxt. Genom att klättra får de utlopp för sin glädje och sin spontanitet, de trivs och mår bra. De attityder och värderingar som förmedlas i föreningarna präglar i stor utsträckning barns och ungdomars personliga utveckling. Vi ska därför sträva efter att där ge dem goda vanor samt en kamratlig och trygg social gemenskap. För barn är tävlingen ett naturligt inslag i klättring, liksom i leken. Men den måste bli just en del av leken och ha som mål att barn har roligt och lär sig idrotten. Vinna-förlora situationerna i barnklättring bör avdramatiseras. Vi ska pröva alternativa tävlingsformer för barnen, där de i stor utsträckning tävlar mot sig själva och sina egna resultat i stället för mot varandra. Samtidigt kan vi inom klättring lära barn att handskas med såväl vinst som förlust, vilket ger lärdomar för livet. De som leder barnidrott ska, förutom sin specialidrottskompetens, ha grundläggande kunskap om hur barn utvecklas fysiskt, psykiskt och socialt. Barn utvecklas olika snabbt i olika avseenden vilket ställer särskilda krav på ledarna. Det är också viktigt att fördjupa kunskaperna om flickors och pojkars olika villkor och förutsättningar i klättring. Detta gör vi för att få klättring bättre anpassad till gemensamma och skilda behov som flickor och pojkar har. För att stimulera ett livslångt idrottsintresse ska vi uppmuntra barnen att pröva på flera idrotter. Forskning visar att en allsidig motorisk träning i unga år har en positiv inverkan på idrottsprestationerna senare i livet. Tränings- och tävlingsfrekvens ska hållas på en rimlig nivå i unga år. Barn ska göras delaktiga i utformningen av och innehållet i den egna idrottsverksamheten. De ska få lära sig de demokratiska spelreglerna och tidigt vänjas vid att ta ansvar för egen och gemensam utrustning. 1

Med ungdomar avser vi åldrarna t.o.m. 20år. De principer om lekfullhet och allsidig träning, som gäller inom barnklättring, ska också gälla under de första åren inom ungdomsklättring. Hänsyn måste tas till att såväl de fysiska som psykiska förutsättningarna kan variera kraftigt inom en åldergrupp genom att olika ungdomar mognar olika snabbt. Vidare måste hänsyn tas till olikheter mellan flickor och pojkar och den ökande betydelse könstillhörigheten får under ungdomsåren. Successivt sker dock en differentiering. Vissa ungdomar har talang och vilja att satsa helhjärtat på en elitidrottskarriär, medan andra fortsätter sitt idrottande enbart för gemenskapens, lustupplevelsens och det egna välbefinnandets skull. För att alla ska kunna utöva idrott utifrån sin ambitionsnivå krävs efterhand en uppdelning. Det är emellertid viktigt att denna uppdelning inte är statisk och sker för snabbt eftersom flickors och pojkars ambition kan variera över tid samtidigt som deras skiftande utvecklingstakt gör det omöjligt att säkert bedöma individens idrottsliga framtidsmöjligheter. Samtidigt är det en del av varje ungdoms utveckling till vuxen individ att få en realistisk självbild. All tillgänglig statistik visar att det framför allt är under tonåren idrottsrörelsen tappar medlemmar. Delvis beror detta på en naturlig process där ungdomar får andra intressen som upptar deras tid. Men i alltför många klubbar saknas verksamheter som lockar de flickor och pojkar som gärna vill fortsätta idrotta, men med en lägre ambitionsnivå. Alla som vill ska få vara med i en klätterklubb, med i gemenskapen och med i utövandet. Det är viktigt att klubbarna prövar den möjligheten. Ungdomar kan troligtvis själva organisera en sådan verksamhet. Detsamma gäller naturligtvis ungdomar som först i tonåren söker sig till idrottsrörelsen. Det måste ges möjlighet att vara med även för dem vars idrottsintresse väckts sent. Klättring måste i sin mångfald kunna erbjuda även dem möjlighet att utveckla sitt nyvunna intresse, både som aktiva och ledare. Klättring svarar mot många av ungdomarnas behov. Gemenskap med både jämnåriga och vuxna, eget ansvarstagande och upplevelse likaväl som den fysiska aktiviteten i sig är centrala faktorer i varje ung människas fysiska och psykiska utveckling. Det är viktigt att klubbarna utvecklar verksamhetsformer när det gäller såväl träning som tävling, som svarar mot dessa behov också för flickor och pojkar med lägre idrottsliga ambitioner. I arbetet skall ungdomarnas egna synpunkter och erfarenheter tas tillvara. 2

Ge plats åt alla, äldre än 7 år, som vill vara med, oavsett kön. Verksamheten skall bedrivas så att barn och unga känner gemenskap och glädje i klättringen. Verksamheten bör bedrivas så att leken betonas, framförallt i de yngre åldrarna. Verksamhetens innehåll och upplägg bör anpassas efter deltagarens ålder och utveckling. Förbundet rekommenderar att barn inte säkrar varandra före 12 års ålder, och först efter genomgången prövning. Deltagare skall få lära sig betydelsen av att ha en positiv attityd gentemot varandra, föräldrar och ledare samt vikten av rent spel, god kamratanda och att leva sunt. Inte bygga hinder för deltagare som även sysslar med andra idrotter än klättring och de skall inte heller behöva känna någon lojalitetskonflikt. Låta den deltagare som tränar mycket också få mycket stöd. Det ska löna sig att träna. Upp till regional tävlingsnivå är det viktigt att alla får vara med, oavsett ambitionsnivå. Arbeta för ett samarbete med andra klubbar. Som ledare skall man ställa upp på förbundets ledarpolicy och även föregå med gott exempel för deltagarna Klättring för barn sak var lekfull, allsidig och bygga på flickors och pojkars egna behov och förutsättningar samt ta hänsyn till variationer i utvecklingstakt. Klättring sak utformas så att flickor och pojkar kan lära sig idrotten och få ett livslångt intresse för den. Barns klättring ska i första hand bedrivas i enkla former i närområdet. Även tävlings- verksamheten ska huvudsakligen ske lokalt och resultaten ska ges liten uppmärksamhet. Klätterklubbarna ska erbjuda flickor och pojkar en kamratlig och trygg social miljö, där de kan utvecklas och bli delaktiga i utformningen av verksamheten och därmed vänja sig vid att ta ansvar för sig själva och andra. Klättring för barn ska ledas av ledare med grundläggande kunskap om barns fysiska, psykiska och sociala utveckling. Barn ska i klättringsverksamheten få lära sig att ta hänsyn till kamrater, ledare och föräldrar samt lära sig vikten av rent spel. 3

Övergången mellan barn- och ungdomsklättring ska ske successivt och hänsyn skall tas till flickors och pojkars olika behov, förutsättningar och utvecklingstakt. Klättring ska utveckla tränings- och tävlingsformer som svarar mot flickors och pojkars behov. Klättring ska i ökad utsträckning ta tillvara ungdomarnas egna erfarenheter och synpunkter i utformning och ledning av tränings- och tävlingsverksamhet. Ledare inom ungdomsklättring ska få möjlighet att fördjupa sina kunskaper såväl om träningsplanering inom den egna idrotten som om flickors och pojkars fysiska, psykiska och sociala utveckling. Barn- och ungdomsledare ska erbjudas utbildning för att kunna ta till sig ny kunskap som möjliggör en kontinuerlig utveckling av verksamheten. Utbildning ska anpassas efter ledarnas behov och vara av god kvalitet såväl till sitt innehåll som i sin pedagogiska uppläggning. Jämställdhet ska ses som en fråga som berör alla och som alla inom klättring ska ta ansvar för. Barn- och ungdomsledare ska för att stärka kvalitén i verksamheten erbjudas möjligheter till utbildning. Den frivilliga ledarutbildningen ska bygga på forskningsrön och erfarenheter från utvecklingsarbete inom olika idrottsliga områden och dra nytta av erfarenheter från idrottsanknutna yrkesutbildningar. Utbildningen ska organiseras med hänsyn till skillnader mellan flickor och pojkar, kvinnor och män, för att på sikt ge varje individ, oavsett kön, samma möjligheter att utveckla sin personliga ambition, sitt intresse och sin talang. Klubbmedlemmar ska erbjudas utbildning som ökar deras idrottskunskaper, stimulerar intresset för att medverka i klubbens utveckling och ger personlig utveckling. Integration av invandrare i klätterrörelsen ska underlättas. Ungdomar ska erbjudas utbildning som hjälper dem att utvecklas såväl personligt som idrottsligt samt ger dem möjligheter att ta ansvar för och påverka sin situation i klubbarna. 4