Forska för goda tider

Nr 1 2009 Luftföroreningars effekter på material i Asien och Afrika Biobränsle och korrosion Ny undersökning: Hur mycket rostar våra bilar?

INLEDAREN Forska för goda tider Inom Swerea KIMAB och vårt franska dotterbolag Institut de la Corrosion (IC) tror vi på framtiden, även i rådande extrema lågkonjunktur. Vi går in i 2009 med en stark projektportfölj och med en mycket kompetent och motiverad organisation. Även om vi också påverkas av det svåra affärsläget för våra medlemsföretag så drivs vi av övertygelsen att tillämpad och behovsstyrd forskning är ett viktigt medel för att säkerställa framtida konkurrenskraft för våra uppdragsgivare. De företag som kan satsa långsiktigt för framtiden under nedgångsperioder är som regel de som står som vinnare när konjunkturen vänder. Vår satsning på att skapa större projekt med skarpa mål har varit framgångsrik och 2008 kännetecknades av god tillväxt. Vi kan också med glädje konstatera att vi sedan årsskiftet fått sju nya medlemsföretag. Det innebär att vi nu har drygt 180 aktiva medlemsföretag inom Swerea KIMAB-koncernen. Swerea KIMAB fortsätter att satsa på nya områden och att stärka redan befintliga. ProMet är ett nytt samarbete mellan Swerea MEFOS och Swerea KIMAB där vi tillsammans erbjuder institutens gemensamma metallurgiska forskningsresurser. Inom FRP Durability Center stöttar vi användningen av fiberarmerade plastmaterial i krävande applikationer och miljöer, ett område under stark frammarsch, tillsammans med Swerea SICOMP. Vi tror på svensk fordonsindustri och räknar med att göra betydande insatser inom hållbar produktionsteknik och fordonsutveckling inom ramen för det nya programmet FFI (Fordonsstrategisk Forskning och Innovation). Staffan Söderberg, VD Ju längre en konstruktion ska leva, desto dyrare blir den om den inte är underhållsfri förstås Om vi bara fick nämna ett enda skäl till att välja varmförzinkning som korrosionsskydd skulle det definitivt bli den oöverträffat låga livslängdskostnaden. Men varmförzinkat stål är inte bara ett praktiskt val. Den ökade användningen inom modern arkitektur beror även på att varmförzinkat stål skapar ett tilltalande utseende. Inom Nordic Galvanizers finns 66 anläggningar som utför varmförzinkning. Du hittar dem på: www.nordicgalvanizers.com Tel: +46 (0)8 446 67 60, mail: info@nordicgalvanizers.com 2 NORDISK KORROSION Nr 1 2009

Nr 1 2009 Årgång 13 Innehåll Hur mycket rostar våra bilar?...4 Swerea KIMAB har i en omfattande undersökning studerat rostskador på 30 av våra vanligaste bilmodeller från 2002 2005...sid. 4 Korrosionsprovning...8 Assessment of Corrosivity in Global Vehicle Environment... 11 Rostfritt stål tillsammans med varmförzinkat stål Hur fungerar det?... 12 Biobränsle och korrosion... 18 Luftföroreningars effekter på material i Asien och Afrika... 19 Metallen från Kypros... 20 Korrosionsprovningar kan göras i olika sammanhang, t.ex. inför val av material och korrosionsskyddsmedel, utveckling av nya material, beläggningar kvalitetskontroll etc....sid 8 FORCE Technology: Stor succes med afholdt kursus... 22 Nordisk Korrosion utges av Swerea KIMAB i samverkan med FORCE Technology, Danmark och Norsk Materialteknisk Selskap (NMS) Redaktör Tomas Hult Swerea KIMAB Box 55970, SE-102 16 Stock holm. Besöksadress: Drottning Kristinas väg 48, Tel: +46 8 674 17 03, E-mail: tomas.hult@swerea.se Hur är möjligheterna att använda rostfritt stål tillsammans med varmförzinkat stål? Genom fältexponering i olika miljöer har man undersökt detta... sid 12 FORCE Technology Kontaktperson: Troels Mathiesen, Park Allé 345, DK-2605 Brøndby. Tel: +45 43 26 70 00, E-mail: trm@force.dk Norsk Material tek nisk For ening Kontaktperson: Erik Bang, c/o Tidsskriftet Overfl ateteknikk P.b. 147, N-2024 Gjerdrum, Tel: +47 90 08 24 55 E-mail: erikbang@online.no För adressändringar och pre nu me ra tion i Sverige: Tomas Hult, tomas.hult@swerea.se För adressändringar och pre nu me ra tion i övriga Skandinavien: Kontakta res pek ti ve lands kontaktperson Annonser Annonshuset, Patrik Swensén, Lennart Gustafsson Tel: 08-662 75 00, Fax: 08-662 71 29 E-mail: korrosion@annonshuset.se Tidigare studier har mest tittat på vad som händer med olika metaller i kontakt med olika biobränslen, men inte vad som händer med bränslet. Men det fi nns en växelverkan mellan metaller och bränslen.... sid 18 Omslag: Hur mycket rostar våra bilar? Läs om Swerea KIMAB:s nya undersökning av roststatusen hos våra vanligaste bilmodeller av årsmodellerna 2002 2005 på sidan 4. Tryckeri: EO Grafi ska ISSN 1403-0292 Ad notam: Externa skribenters åsikter måste inte alltid överensstämma med Swerea KIMAB:s Innehållet i Nordisk Korrosion får fritt återges med angivande av källan NORDISK KORROSION Nr 1 2009 3

Ny undersökning Hur mycket rostar våra bilar? 4 NORDISK KORROSION Nr 1 2009

Swerea KIMAB har i en omfattande undersökning studerat rostskador på 30 av våra vanligaste bilmodeller från 2002 2005. Delar av dörrar, motorhuvar, bakluckor, bakskärmar och tröskellådor har sågats ut från mer än 1000 bilar. Karossdelarna har öppnats och spalterna frilagts och utvärderats både beträffande rostskador och ytbehandling. Undersökningen har utförts på krockskadade bilar från bildemonteringsanläggningar i Sverige, Danmark, Finland och Norge. Den allvarligaste bilrosten startar oftast inifrån någon spalt, t.ex. punktsvetsade fogar eller plåtomvikningar, beroende på att dessa ytor är svårast att ge ett bra rostskydd samt att de kvarhåller fukt och vägsmuts under långa perioder. Med den i undersökningen använda metoden kan rostskadorna upptäckas i ett tidigt skede långt innan de är synliga från utsidan. Studien möjliggör en jämförelse av rostangreppen mellan olika bilmodeller och visar även hur rostangreppen utvecklas med bilens ålder. Tidigare undersökningar En jämförelse av resultaten med Swerea KIMAB:s, (dåvarande Korrosionsinstitutets), tidigare undersökningar visar att korrosionshärdigheten i plåtomvikningar i dörr, motorhuv och baklucka hos 2002 2005 års modeller efter tre till sex års brukstid är ungefär densamma som för 1998 2001 års modeller efter samma brukstid. De mest korrosionsutsatta delarna i karossen är fortfarande spaltytorna i tröskellåda och bakskärm, även om korrosionshärdigheten hos dessa delar har förbättrats på de senare årsmodellerna. Texten fortsätter på nästa sida. Bilden till vänster: Totalt drygt 4 300 karossdelar har sågats ur från krockskadade bilar från bildemonteringsanläggningar i första hand Sverige och Danmark. I materialet ingår även bilar från Finland och Norge. Här sågas en bit av en bakskärm ut. Rangordning och medelbetyg av rostgrad för bilar av 2002/2003 års modeller. 2002/2003 års modeller Medelbetyg (lägre = bättre) Antal undersökta fordon Rangordning och medelbetyg av rostgrad för bilar av 2004/2005 års modeller. Antal undersökta ytor Audi A4 0,02 12 54 Volvo 70-serie 0,04 38 160 VW Golf 0,06 30 126 Mercedes C-class 0,07 9 30 Opel Astra 0,07 34 118 Renault Megane 0,07 61 280 Volvo 40-serie 0,08 15 58 VW Passat 0,09 9 34 Mitsubishi Carisma 0,12 10 34 Skoda Octavia 0,17 12 52 Nissan Micra 0,21 13 52 Peugeot 307 0,21 24 110 Citroën C5 0,22 19 50 Saab 9-5 0,22 18 62 Fiat Punto 0,25 21 110 Saab 9-3 0,28 28 112 BMW 3-serie 0,34 15 50 Toyota Corolla 0,35 29 120 Mercedes E-class 0,47 8 30 BMW 5-series 0,59 15 52 Ford Mondeo 0,65 29 110 Seat Ibiza 0,70 13 42 Ford Focus 0,88 43 144 Mazda 6 1,24 7 34 Chevrolet Trans Sport 1,64 7 36 Medianbil Signifi kant lägre korrosionshärdighet än medianbilen Bilmodell som på grund av för få undersökta fordon inte medtagits vid beräkning av medelbetyg: Hyundai Santa Fe. 2004/2005 års modeller Medelbetyg (lägre = bättre) Antal undersökta fordon Antal undersökta ytor BMW 5-series 0,01 16 68 Nissan Micra 0,02 15 60 Renault Megane 0,02 22 94 Volvo 40-series 0,02 23 84 Ford Mondeo 0,03 12 34 Peugeot 307 0,03 22 104 Saab 9-3 0,03 26 94 Fiat Punto 0,04 6 26 Volvo 70-series 0,04 38 112 Opel Astra 0,05 20 88 Saab 9-5 0,05 37 112 Skoda Oktavia 0,06 14 64 Citroën C5 0,08 9 24 VW Golf 0,08 19 82 Mercedes A-class 0,11 5 18 VW Passat 0,13 6 18 BMW 3-series 0,21 13 46 Toyota Corolla 0,24 36 136 Hyundai Tucson 0,28 5 18 Ford Focus 0,39 44 202 Kia Picanto 0,43 19 74 Hyundai Santa Fe 0,96 8 34 Medianbil Signifi kant lägre korrosionshärdighet än medianbilen Bilmodeller som på grund av för få undersökta fordon inte medtagits vid beräkning av medelbetyg: Audi A4, Mazda 3, Mazda 6, Mercedes C-class, Mercedes E-class och Seat Ibiza NORDISK KORROSION Nr 1 2009 5

Fortsättning från föregående sida Limmad plåtomvikning i bakskärm på VW Golf -02. Omvikningen har god täckning av lim vilket hindrar fukt och vägsmuts att tränga in i spaltytorna. Bakskärm på Seat Ibiza -02 med bristfälligt skydd av spaltytorna. Bäst och sämst Audi A4, Volvo 70-serien och Volkswagen Golf uppvisade bäst korrosionshärdighet bland 2002 2003 års modeller. Sämst korrosionshärdighet visade Chevrolet Trans Sport, Mazda 6 och Ford Focus. Bäst korrosionshärdighet bland 2004 2005 års modeller visade BMW 5-serien, Nissan Micra, Renault Megane och Volvo 40-serien men ytterligare 10 12 bilmodeller visade också bra korrosionshärdighet efter 3 4 års brukstid. Sämst korrosionshärdighet bland 2004 2005 års modeller visade Hyundai Santa Fe, Kia Picanto och Ford Focus. De faktorer som har störst betydelse för att erhålla hög korrosionshärdighet i bilkarossen är: Bra design för att i möjligaste mån undvika onödiga fogar och direkt insprut av fukt och vägsmuts i befintliga punktsvetsade spalter och plåtomvikningar. Metallisk ytbeläggning, en tjockare zinkbeläggning ger längre korrosionsskydd av stålplåten. ED-lack med god vidhäftning till metallytan och bra penetrationsförmåga in i spalter. Väl applicerat lim i plåtomvikningarna med god täckning av spaltytor vilket skyddar från inträngning av fukt och vägsmuts. Användning av sealer eller ett överskott av lim för täckning av plåtomvikningarnas öppningar. Nedre delen av dörren på Volvo 70-serien -02 med mycket god täckning av lim i plåtomvikningen. Applicering av ED-lack före tätning av fogar med sealer. Behandling med rostskyddsmedel i hålrum, medel som penetrerar och skyddar spaltytor som inte täckts av lim eller är tätade. För bilägare som vill förbättra och förlänga bilens korrosionsskydd rekommenderas regelbundet underhåll i form av tvättning samt att utföra en kompletterande rostskyddsbehandling. Behovet av en sådan behandling är störst för bilar som från fabrik saknar eller har en undermåligt utförd rostskyddsbehandling. Nedre hörnet på dörren på Ford Mondeo -03 med sealer av låg kvalitet och dålig vidhäftning. 6 NORDISK KORROSION Nr 1 2009

Rostskyddsmålning 09 24 25 november 2009 Rostskyddsmålning 09 24 25 november 2009 Swerea KIMAB anordnar den 24 25 november 2009 det årliga seminariet om rostskyddsmålning och andra rostskydd. Seminariet kommer mer att börja den 24 november 13.00 på hotell Ariadne beläget vid Värtahamnen i Stockholm. Vid 18:00 bryter vi för att gå ombord på Tallink Silja m/s Galaxy. Båten avgår med destination Åbo 19.30. Nästa dag, på förmiddagen, forsätter konferensen ombord på båtens återresa till Stockholm och håller på till ca 17.00. Vi kommer tillbaka till Stockholm på kvällen den 25 november kl 18.15. Seminariet är ett forum för aktuella frågor inom rostskyddsmålning och andra rostskydd. Det ska informera om nyheter och praktiska erfarenheter samt ge tillfälle till diskussion mellan olika parter inom rostskyddsmålning. Rostskyddsmålning 2008 vänder sig till alla dem som i olika befattningar tningar arbetar med rostskyddsmålning och annat rostskydd, alltså projektledare, underhållsansvariga, inköpare, konsulter, entreprenörer, arbetsledare, inspektörer, färgtekniker, färgleverantörer m.fl. Programmet kommer att skickas ut slutet av augusti. Mer information på: www.swereakimab.se ProMet på djupt vatten Scana Steel Björneborg har ungefär halva världsmarknaden av material till rörsystemen som används för att transportera olja från havsbotten till ytan (< 2 500 m) Marknaden för liknande rörkomponenter är mycket stor, antalet fält som väntar på utbyggnad är hundratals, och många gamla fält ska renoveras. ProMet har just startat ett samarbetsprojekt med Scana Steel Björneborg där målet är att ta fram en förbättrad variant av ett känt stål, med högre hållfasthet och med tillhörande förslag till processväg, smide och värmebehandling. Projektet är ett resultat av en tids diskussioner kring Scanas önskemål om utveckling av produkter och processer och de nya möjligheter som ProMet erbjuder. Genom att bistå Scana Steel Björneborg med avancerad stål- och processutveckling kan förhoppningsvis försäljningen av offshoreprodukter öka, antalet arbetstimmar i stålverk, smedja och maskinbearbetning öka. Dessutom ges många underleverantörer sysselsättning. Det känns helt rätt, säger Lars Holmström på Scana, produktansvarig för olja och gas offshore. Projektet fi nansieras av Swerea MEFOS, Swerea KIMAB samt Scana Steel Björneborg. Från Swerea KIMAB ingår Tadeusz Siwecki i projektet och projektledare är Håkan Lundbäck, Swerea MEFOS (hakan.lundback@swerea.se). ProMet är en satsning för att erbjuda marknaden Swerea KIMAB:s och Swerea MEFOS gemensamma metallurgiska forskningsresurser på ett enklare sätt. Samordningen gäller processutveckling inom metallurgi och bearbetning, produktutveckling, materialrelaterad forskning och avancerade analyser och beräkningar. NORDISK KORROSION Nr 1/2009 7

Korrosionsprovning Swerea KIMAB har fältstationer för provning i atmosfär, i vatten och i jord: Fältstationer för exponering i atmosfär finns i: stadsatmosfär; Stockholms innerstad lantatmosfär; Ryda utanför Enköping kustklimat; Bohus-Malmön, Kattesand, 300 m från havet havsatmosfär; Bohus-Malmön Kvarnvik, 10 och 50 m från havet och Brest, Frankrike. Fältstation för exponering i havsatmosfär, Bohus-Malmön. Av Lena Sjögren Korrosionsprovningar kan göras i olika sammanhang, t.ex. inför materialval och val av korrosionsskyddsmedel, beläggningar etc. utveckling av nya material, beläggningar och korrosionsskyddsmedel kvalitetskontroll utredning av orsak till skadefall. Två huvudtyper av korrosionsprovning kan särskiljas: provning under användningsbetingelser och provning på laboratorium. Fältförsök och driftförsök De säkraste och mest representativa resultaten erhålls, om proven exponeras under förhållanden som så nära som möjligt överensstämmer med användningsområdena. Detta kan ske genom fält- eller driftförsök. Exempel på driftförsök är exponering på fordon eller exponering i industrianläggningar. Vid fältförsök exponeras proven i den typ av atmosfär, vatten eller jord, där materialet ska användas. Resultaten från väl utförda fältförsök tillmäts i allmänhet stor tillförlitlighet. Man bör dock beakta att provplåtar på en fältstation exponeras under något annorlunda förhållanden än t.ex. fasadplåten på en byggnad med hänsyn till uppvärmning, regnskydd, lutning etc. Vid driftförsök exponeras proven i t.ex. en industriell processutrustning under driftmässiga förhållanden. Swerea KIMAB:s fältstationer uppfyller de krav som ställs på atmosfärisk fältexponering i SS-ISO 8565. Vid Bohus-Malmön Kvarnvik utförs bland annat provning av målningssystem, för kvalificering enligt BSK 07 (Boverkets Handbok om Stålkonstruktioner). Fältprovning används även för utvärdering av hela produkters korrosionshärdighet. För exponering i jord finns fältstationer som representerar olika typer av jordar och därmed olika korrosivitet. Exponeringar kan även utföras i olika typer av vatten. Korrosionsprovning på laboratorium Vid fältförsök och driftförsök varierar utomhusförhållandena resp. driftbetingelserna, ofta på ett svårdefinierbart och svårkontrollerat sätt. Det kan därför vara fördelaktigt att i stället utföra exponeringsprovningen på laboratorium som modellförsök under simulerade användningsbetingelser. Det finns emellertid risk att man vid modellförsöket förbiser någon faktor som i praktiken har avgörande betydelse för korrosionen. Vid korrosionsprovning har man t.ex. ibland 8 NORDISK KORROSION Nr 1 2009

funnit lägre korrosionshastighet i konstgjort havsvatten än i naturligt havsvatten. Detta beror på att naturligt havsvatten också innehåller föroreningar och mikroorganismer, som inte finns i det konstgjorda havsvattnet. Fältförsök och driftförsök kräver ofta lång exponeringstid. I många fall kan denna vara oacceptabel, varför någon form av accelererad korrosionsprovning måste tillgripas. Provningens accelerering bör då ske genom måttliga förändringar av t.ex. temperatur, våttid eller halten av korrosivt ämne. Provningsbetingelserna får inte avvika så starkt från användningsbetingelserna att korrosionsmekanism och korrosionsprodukter blir annorlunda än i praktiken. Korrosionsprovning med kraftigare acceleration kan också fylla sin plats, främst som jämförande kvalitetskontroll, till exempel för kontroll av kvaliteten hos en ytbeläggning. Det finns en mängd laboratoriemetoder för korrosionsprovning av olika material för olika tillämpningar. Flera av dessa metoder, främst metoder för utvärdering av atmosfärisk korrosion, har standardiserats för bilindustri, off-shore/ marin, elektronikindustri med flera. Fältstation för exponering i havsatmosfär vid Institut de la Corrosion, Brest. Swerea KIMAB och dess dotterbolag Institut de la Corrosion i Brest har tillgång till ett stort antal utrustningar för korrosionsprovning under atmosfäriska förhållanden. För atmosfäriska exponeringsförhållanden kan provningar enligt följande metoder och kombinationer av dessa utföras: Konstant temperatur och fukt, med eller utan kondens. Fukt och temperaturcykling. Ultraviolett ljus (för polymera material och organiska beläggningar). Korrosiva gaser och gasblandningar; SO 2, NO 2, H 2 S. Artificiellt regn. Saltdimma: NSS, NSS kombinerat med fuktcykling. Automatisk doppning i lösning, t.ex. saltlösning. Klimatskåpshall, SwereaKIMAB, Stockholm. Klimatskåp och saltdimskåp Exempel på utrustning är programmerbara klimatskåp (fukt, temperatur, UV, korrosiva gaser, intermittent saltdimma eller doppning), saltdimskåp, QUV och kondensationsskåp. För fordonsindustrins behov finns klimatskåp speciellt anpassade för provning enligt t.ex. ISO 16701, Renault ECC1 D17-2028, Volvo STD423-0014, VDA621-415. Nyligen har en helt automatiserad utrustning anskaffats för NORDISK KORROSION Nr 1 2009 9

Automatisk utrustning för kombinerad saltdimma och fuktcykling enligt den nya VDA standarden vid Institut de la Corrosion, Brest. exponering enligt den senaste provningsmetoden utvecklad av VDA (German Automotive Association). Provningscykeln omfattar saltdimma, befuktning, torkning och frysning. För målningssystem för marina miljöer och off-shore, tillämpas ofta provning enligt ISO 20340, vilken omfattar provningssteg med UVljus/kondens, saltdimma och frysning. Testutrustning enligt denna metod finns både hos Institut de la Corrosion i Brest och hos Swerea- KIMAB i Stockholm. Exponering av material för marina applikationer kan utföras på laboratorium i naturligt havsvatten vid olika vattentemperatur. Under exponeringen kan provobjektens korrosionspotential övervakas. Denna provning utförs vid havsvattenstationen i Brest. För laboratorieexponering i olika vatten, i betong m.m. anpassas metod och utrustning efter aktuella önskemål. För exponering i processvätskor eller i motorbränslen vid förhöjd temperatur kan olika typer av autoklaver användas, utrustning finns hos Swerea KIMAB i Stockholm. Accelererad korrosionsprovning utomhus För kvalificering av rostskyddssystem för atmosfärsförhållanden enligt BSK 07, kan, i väntan på slutförd fältexponering, resultat från Scab-provning enligt ISO 11474 accepteras. Denna provning innebär fältexponering i kombination med intermittent saltvattenbegjutning och motsvarar ett mellanting mellan fältexponering och accelererad laboratorieprovning avseende provningstid och resultatens tillförlitlighet. Kontaktpersoner: Stockholm Lena Sjögren lena.sjogren@swerea.se 08-674 17 34 Lena Tuvesson-Carlström ltc@swerea.se 08-674 17 07 Brest Nathalie le Bozec nathalie.lebozec@institutcorrosion.fr +33 (0)2 98 05 15 52 10 NORDISK KORROSION Nr 1 2009

Assessment of Corrosivity in Global Vehicle Environment Test sites marked with red dots on which the on-vehicle exposure has been performed. On each test site two trailers with specimens have been exposed. Av Bo Rendahl The corrosive environment of the modern highway has been documented loosely to establish areas of each country where de-icing salts and dust abatement salts have strong affect on the corrosion of vehicles. The effect of corrosion on vehicles drives the automotive producer to incorporate anticorrosion measures in the vehicle structures and components. The degree of anti-corrosion measures is an assessment of the proposed severity of the environment in which the vehicles are to be sold and operated. In the global approach to marketing vehicles, consideration must be given to the most severe environment in which the vehicle will be operated. The scope of the project is to measure the relative corrosivity of the natural vehicle environment on a global basis using test coupons of different materials and different geometries attached to vehicles. The exposed material encompass metallic specimens of C-steel, zinc, galvanised steel, stainless steel, aluminium, and magnesium for corrosivity measurements. Painted cosmetic specimens with full automotive paint system are also included together with different type of crevice and bimetallic specimens. The specimens have been exposed on racks assembled to trailers according to Figure below. The mobile exposure has been performed in the US/Canada, South America, Europe, Middle East, and Asia for a total period of three years, see map above. The project is now in the last phase with evaluation of specimens and will be reported at a project meeting in Paris in the end of May, 2009. The results achieved so far show large differences in corrosivity not only between the different test sites but also big differences in corrosivity for the various types of automotive materials. More information: Bo Rendahl, bo.rendahl@swerea.se One set of specimens exposed on a trailer in France. NORDISK KORROSION Nr 1 2009 11

Rostfritt stål tillsammans med varmförzinkat stål Hur fungerar det? Av Bror Sederholm En slutrapport med titeln Rostfria ståls galvaniska inverkan på varmförzinkat stål i olika miljöer gavs ut under 2008. Syftet med projektet var att genom fältexponering i olika miljöer ta fram underlag för möjligheterna att använda rostfritt stål tillsammans med varmförzinkat stål. Rapporten omfattar både ett respektive två års fältprovning av zinkplåtar ihopkopplade med fästelement av rostfritt stål i väg-, järnvägs- och djurstallsmiljöer. Även zinkplåtar som ej varit ihopkopplade med rostfritt stål har ingått i fältexponeringen. De senaste åren har användningen av rostfritt stål, och rostfritt stål tillsammans med varmförzinkat stål, ökat framförallt i vägmiljöer trots den högre materialkostnaden. En viktig orsak till detta är rostfria ståls goda korrosionsegenskaper i mycket aggressiva miljöer där underhållet på traditionella material på grund av korrosion är resurskrävande. Rostfritt stål har även valts i konstruktioner som inte går att inspektera. Användningen av rostfria stål tillsammans med varmförzinkat stål kan dock medföra nya korrosionsproblem. Bland annat finns risk för galvanisk korrosion (bimetallkorrosion) på de förzinkade ståldetaljerna. De aktuella konstruktionerna finns i, ur korrosionssynpunkt, komplicerade miljöer. Korrosion på konstruktioner i väg- och i järnvägsmiljöer samt i djurstallar sker dels i normal atmosfärisk miljö, dels i och under beläggningar av vägsmuts respektive gödsel och foderrester. Ökad korrosion på grund av galvaniska effekter varierar sannolikt i praktiken från obetydlig till mycket omfattande, beroende både på miljön i stort, närmiljön vid den individuella konstruktionen, och konstruktionens utformning, specifikt placeringen av kontaktstället mellan förzinkat stål och rostfritt stål. Att avgöra risken för galvaniska korrosionsskador enbart på grundval av data från galvanisk korrosionsprovning med metallkombinationer i vätskor ger inte tillräcklig säkerhet. Därför behövs ett underlag för bedömning av korrosionsrisken från kontrollerade korrosionsprovningar i de aktuella miljöerna. Galvanisk korrosion i korthet Galvanisk korrosion uppkommer då olika material sammanfogas. Vid en sådan sammankoppling kan en speciell korrosionscell, en s.k. bimetallcell, uppstå. I en bimetallcell blir den ädlare metallen katod 12 NORDISK KORROSION Nr 1 2009

Riksväg 40, Borås Korrosionshastighet (μm/år) 160 140 120 100 80 60 40 20 0 5,9 131 4,5 105 128 73 Okopplade zinkplåtar, jämn korrosionshastighet, 1 år Ihopkopplade zinkplåtar, maximal korrosionshastighet, 1 år Okopplade zinkplåtar, jämn korrosionshastighet, 2 år Okopplade zinkplåtar, maximal korrosionshastighet, 2 år 115 2,3 1 1,2 1,4 1,1 1,3 103 63 61 20 mm 110 mm 200 mm 300 mm Provhöjd över körbana Riksväg 40, Borås Öresundsbron, (järnvägsbro och tunnel) Bro över Svartnorasundet Högakustenbron Svinstall, Kristianstad Jämförelse av korrosionshastigheten hos okopplade zinkplåtar med den maximala korrosionshastigheten hos ihopkopplade zinkplåtar med rostfritt stål efter ett, respektive två års fältexponering vid riksväg 40 vid Borås. Karta över provningsplatserna. och skyddas mot korrosion, medan den oädlare metallen blir anod och angrips. För att galvanisk korrosion skall uppkomma krävs vidare att metallerna har kontakt med en elektrolyt, vanligtvis vatten eller en vattenlösning med förmåga att leda elektrisk ström genom jonledning. Man kan konstatera att den oädlare metallen kommer att korrodera mer och den ädlare metallen mindre vid galvanisk koppling, jämfört med vad som skulle varit fallet om metallerna var för sig, ej kopplade, varit utsatta för korrosionsmiljön. Sex provplatser utvärderade Korrosionsprovningar i fält genomfördes på sex olika platser i Sverige där zinkens korrosivitetsklass varierade mellan C2 och C5. Följande provningsplatser ingick i undersökningarna, Riksväg 40 i Borås (C5), Högakustenbron (C4), tunnel under Öresund (C4), järnvägsbro-öresundsbron (C3), bro över Svartnorasundet (C2) och ett svinstall utanför Kristianstad (C3). Zinkplåtar, både ihopkopplade med rostfria fästelement och icke ihopkopplade, var placerade på provramar som i sin tur var fastmonterade på bro-/vägräcken eller tunnelvägg. Plåtarna var placerade på fyra olika höjder från körbana/ gångbana. Slutsatser Utvärderingen av jämn och maximal korrosionshastighet hos zinkplåtar, både ihopkopplade och inte ihopkopplade med rostfria fästelement, efter ett respektive två års fältprovning i olika väg-, järnvägoch stallmiljöer visade detta: Vid provningsstationerna bro över Svartnorasundet, Öresundsbron (järnvägsbro) och svinstallet utanför Kristianstad var zinkens korrosionshastighet hos både ihopkopplade och icke ihopkopplade zinkplåtar betydligt lägre jämfört med korrosionshastigheterna hos ihopkopplade och icke ihopkopplade zinkplåtarna vid Riksväg 40 utanför Borås, Högakustenbron och tunneln under Öresund. Okopplade zinkplåtars korrosionshastighet är något högre under första årets fältexponering jämfört med år två. Den högsta korrosionshastigheten uppmättes på zinkplåtar placerade på den nedersta provningsnivån närmast markytan. Vid ihopkoppling av zinkplåt med rostfria fästelement uppkommer lokala korrosionsangrepp på zinkplåten intill den rostfria brickan. De djupaste och de flesta angreppen på zinkplåten är lokaliserade intill den rostfria brickans undersida (klockan 6-7). Inga lokala korrosionsangrepp har konstaterats hos icke ihopkopplade zinkplåtar. Samtliga rostfria fästelement av stålkvaliteten EN 1.4401 (skruvar, muttrar och brickor) var helt oangripna efter två års fältexponering. Sammanfattningsvis kan sägas att undersökningarna i fält efter ett och två år visade att rostfritt stål hade en stor galvanisk inverkan på zinkens korrosionshastighet. Konsekvenserna av detta bör därför beaktas vid val av material i olika väg-, järnvägs- och djurstallsmiljöer. Där risk föreligger att elektrolyt med hög ledningsförmåga, t.ex. kloridhaltigt vatten, kan samlas vid kontaktstället bör ihopkoppling av rostfritt stål med varmförzinkat stål om möjligt undvikas i dessa miljöer. Projektet startade under våren 2005 och har fi nansierats med anslag från: Banverket Birstaverken AB FMK Trafi kprodukter AB JIWE Varmförzinkning AB Swerea KIMAB, (Korrosionsinstitutets Intressentförening) Nordic Galvanizers AB Outokumpu Stainless AB Vägverket NORDISK KORROSION Nr 1 2009 13

15 th Nordic Corrosion Congress May 19 21, 2010, Stockholm Invitation It is our pleasure to invite you to NKM 15, the 15 th Nordic Corrosion Congress in Stockholm, Sweden. NKM congresses date back to 1954, and the most recent, NKM 14, was a successful international event in Copenhagen, Denmark in 2007. To solve the corrosion problems of tomorrow it is necessary that we combine the worlds of scientifi c knowledge, technological experience and innovative developments. A congress gives us just this opportunity of exchanging ideas and expanding our concepts of corrosion. The topics for this congress illustrate that handling corrosion is necessary for success in the challenges to come. The congress is based on 40 oral presentations, in parallel sessions during two days, as well as poster sessions and an exhibition. Welcome reception in the evening. The congress dinner is on Thursday, 20 th of May. Exhibition & Sponsoring The exhibition part of the conference offers a forum for companies in the fi eld of corrosion. They are invited to display the full spectrum of instruments, equipment and services to the expert public. Located in the area of poster sessions and coffee breaks. The exhibition will be a showcase for all participants and a valuable communication tool. Futhermore we are offering sponsorship initiatives designed to strengthen your company s image. Topics & Exhibition The scientific and technical areas covered by NKM15 2010 in Stockholm are: 1. Monitoring and testing for research and industrial control 2. Corrosion protective strategies 3. Corrosion Environmental and health consequences 4. Corrosion Aspects of design and metallurgy 5. Power generation and high temperature oxidation 6. Atmospheric corrosion 7. Fouling and microbially infl uenced corrosion 8. Corrosion of biomaterials 9. Corrosion of electronic materials For more information, visit our website: www.nkm15.com 14 NORDISK KORROSION Nr 1 2009

JTI del av SP Från den första januari 2009 är Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI) en del i SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. JTI:s samgående med SP innebär att SP-koncernen stärks inom industriell energi- och miljöteknik. Dessutom kompletteras kompetensen inom området livsmedel/klimat. /Källa SP Nutek går i graven Den 1 april tar Tillväxtverket över verksamhet som tidigare har funnits inom Nutek och Glesbygdsverket samt Konsumentverkets uppdrag kring kommersiell och offentlig service. I samband med detta avvecklas Nutek. Den nya myndigheten ska arbeta för fl er och växande företag /Källa NUTEK Sister läggs ned Efter tio år har nu Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) beslutat att inte längre fi nansiera verksamheten och ingen annan institution vill eller kan gå in i stället. Pågående projekt görs klara under våren 2009 och nedläggningen beräknas vara genomförd under april månad. Institutet har under de tio åren publicerat åttio rapporter eller böcker. /Källa SULF STFI-Packforsk blir Innventia Med nya namnet Innventia markerar företaget sin roll som innovationspartner till andra företag och organisationer. Med namnet Innventia vill vi förmedla att vi i än högre grad kommer att arbeta som innovationspartner till andra företag och organisationer. Vårt budskap Boosting business with science stämmer väl med detta och anger hur vi vill att omvärlden ska uppfatta vår verksamhet, säger VD Gunnar Svedberg. /Källa KTH Swerea Lättviktsplattform! Swerea genomför en stor satsning över breda kunskapsområden när man nu satsar 20 Mkr under 2 år inom lättviktsområdet. Att arbeta med lättviktskonstruktioner ligger helt rätt i tiden. Det ställs allt tuffare krav på exempelvis fordonsindustrin vad gäller minskning av bränsleförbrukning. Ett lättare fordon, där man utnyttjat rätt material på rätt plats, förbrukar mindre bränsle och blir därmed en mindre miljöbelastning. Andra branscher där låg vikt är en betydande faktor är bl.a. fl ygindustrin, byggindustrin samt vindkraftindustrin. Vikteffektiva konstruktioner Med lättare konstruktioner menas i detta fall en konstruktion som är optimal i den meningen att det är den mest vikteffektiva lösningen för ett givet fall under givna förutsättningar. En vikteffektiv lösning kan således optimeras av vikt, kostnad, volym, produktionstid, miljöpåverkan etc. Miljöaspekten och möjligheten till effektiv återvinning av material kommer att vara av stor vikt i arbetet inom Swerea Lättviktsplattform. Utifrån denna bakgrund satsar Swerea 20 Mkr under 2 år för att ytterligare befästa och utveckla Lättviktsplattformen inom Swerea. Swerea Lättviktsplattform är ett samarbetsprojekt inom koncernen där samtliga Swerea-bolag deltar; Swerea IVF, Swerea KIMAB, Swerea MEFOS, Swerea SICOMP och Swerea SWECAST. Hela utvecklingskedjan Genom att samarbeta mellan de olika systerbolagen kan Swerea erbjuda indu- Swerea Lättviktsplattform är Sveriges ledande leverantör av avancerade FoU-intensiva, vikteffektiva konceptlösningar för industriell tillverkning. strin helhetslösningar då alla bolagen bidrar med unika specialistkompetenser över flera heltäckande områden. Swerea besitter kompetens från hela produktutvecklingskedjan, från materialval, konstruktion, simulering, optimering, miljö till produktionsaspekter. Dessutom besitter Swerea kompetens inom nästan alla tillverkningsprocesser och inom en stor mängd olika material. Under projektets gång (2009 2010) kommer fl era konceptlösningar arbetas fram i samarbete med utvalda företag. Konceptidéerna är tagna från olika branscher och produktkategorier såsom robotar, husvagnschassin och lastbilshytter. Under projektet kommer dessutom befintliga kompetenser inom Swerea kartläggas och en behovsanalys, av övriga kompetenser, kommer att göras. Industriella lösningar Efter projektet kommer Swerea att ha en heltäckande kompetens inom lättviktskonstruktioner samt en organisation som kan hantera kundernas behov inom området. Målet är att erbjuda industriella kunder sammanhållna lösningar omfattande alla teknikavsnitt för produktframtagning av lättviktskonstruktioner. Kontaktpersoner: Stefan Gustafsson Ledell, Swerea SWECAST, 070-694 32 59. Olle Skrinjar, Swerea KIMAB, 08-440 48 97. NORDISK KORROSION Nr 1 2009 15

NOTISER MEFOS en del av Swerea MEFOS är från och med 31 mars 2009 dotterbolag till forskningskoncernen Swerea. I samband med detta bytte MEFOS namn till Swerea MEFOS AB. Det är mycket glädjande att Swerea och MEFOS samlas inom samma koncern. Kompetenser, kundgrupper och arbetssätt kompletterar varandra på ett mycket bra sätt. Tillsammans kan vi ge ett bredare och bättre erbjudande och service till våra intressentgrupper inom industrin och forskningsvärlden nationellt och internationellt, säger Swereas VD Tomas Thorvaldsson och MEFOS VD Göran Carlsson i ett första gemensamt uttalande. Swerea har sedan tidigare dotterbolagen Swerea IVF, Swerea KIMAB, Swerea SICOMP och Swerea SWE- CAST som tillsammans skapar, förädlar och förmedlar forskningsresultat inom material-, process-, produkt- och produktionsteknik. Målet är att skapa affärsmässig nytta för medlemmar och kunder och att stärka konkurrens- och innovationsförmågan hos näringslivet i Sverige. Swerea ägs av industrin genom intressentföreningar och av staten genom RISE Holding AB. Från ett samlat ägarhåll är man mycket nöjd med att avtalet nu är undertecknat: Det är med stor tillfredsställelse vi nu kan konstatera att Swerea kan gå vidare i sin spännande utveckling, och nu med Swerea MEFOS med ombord, kommenterar Peter Holmstedt, VD för statens ägarbolag för industriforskningsinstituten, RISE Holding AB tillsammans med Elisabeth Nilsson, ordförande för MEFOS, Stiftelsen för Metallurgisk forskning. Projektinbjudan för medlemmar! Metodutveckling av provning för lokal korrosion av hög- och låglegerade rostfria stål, nickelbaslegeringar och verktygsstål Befintliga metoder för bestämning av lokal korrosion fungerar mindre bra för stål med låg respektive hög korrosionsresistens. Att utveckla provningsmetoder som passar dessa stål bättre är huvudsyftet med projektet. Ny märkning av kemikalier EU:s nya förordning CLP (Classification, labelling and packaging) för klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar trädde i kraft den 20 januari 2009. Samtidigt infördes FN:s Globalt Harmoniserande system för kemikalier, GHS. Den nya förordningen innebär bland Ytterligare information och anmälningsblankett finns på vår webbplats: www.swereakimab.se under nyheter. Kontaktperson: Jesper Flyg, 08-440 48 32 jesper.fl yg@swerea.se annat att de orangefärgade farosymbolerna ersätts av ett faropiktogram med röd ram mot vit bakgrund. Arbetet med att klassifi cera och märka om produkter börjar direkt. De gamla reglerna, EU:s ämnesoch preparatdirektiv, gäller dock under en övergångsperiod. Senast 1 december 2010 ska arbetet vara klart för ämnen och 1 juni 2015 för blandningar. Läs mer på kemikalieinspektionens webbplats: www.kemi.se Adjungerad professor vid KTH Klas Engvall, Swerea KIMAB, är från och med mars 2009 adjungerad professor i Kemisk Teknologi vid KTH med inriktning termokemisk energiomvandling av biomassa. Tjänsten kommer främst att inriktas mot utveckling av förgasningsprocesser för biomassa för framställning av alternativa fordonsbränslen och elproduktion. Området är växande och kunskap om förgasningsprocesser är viktig för att kunna förutse och möta kraven vid materialanvändning i framtida kommersiella processystem. Tjänsten är på 20 procent. 16 NORDISK KORROSION Nr 1 2009

NOTISER Swerea KIMAB anställer! Under våren kommer Swerea KIMAB att anställa en handfull personer. Vi söker forskare och specialister. Placeringsort: Stockholm. Läs mer under karriär på www.swereakimab.se Imego får ny ägare Ett avtal har undertecknats vilket innebär att det statligt helägda forskningsinstitutet Imego säljs till Swedish ICT. Swedish ICT består av Acreo, Imego-institutet, Interaktiva Institutet, Santa Anna, SICS och Viktoria-institutet. Reviderad utgåva! Elektrokemi och korrosionslära Swerea KIMAB uppdaterar boken Elektrokemi och korrosionslära eftersom boken är slutsåld. Då det fi nns en efterfrågan på boken har vi gjort en helt ny reviderad utgåva. Den nya boken kommer att vara helt klar för distribution i slutet av juni 2009. Boken går att beställa via vår webbplats (www.swereakimab.se). Kontaktperson: Tomas Hult, tomas.hult@swerea.se, 08-674 17 03. Ny generaldirektör för Vinnova Licentitatavhandling Andreas Markström, Sandvik Tooling försvarade sin licentitatavhandling, den12 mars på Materialvetenskap, KTH. Titeln på avhandlingen är: Thermodynamic modelling of carbides in multicomponent systems. Arbetet har utförts på Swerea KIMAB, inom medlemsprogram Centrum för Termodynamiska Beräkningar, CCT. Andreas har undersökt hårdmetall experimentellt och med termodynamiska modeller. Arbetet ger underlag för beräkningar av mikrostruktur utveckling i hårdmetall. /Källa KTH Charlotte Brogren, styrelseledamot i Swerea, har utsetts till ny generaldirektör för Vinnova. Brogren, teknologie doktor i keramiteknik, är i dag utvecklingschef på ABB Robotics. Hon har tidigare varit forskningschef för koncernen. Hon tar över efter tillförordnade generaldirektören Lena Gustafsson som tillträdde då den tidigare Vinnova-chefen Per Eriksson efter åtta år lämnade myndigheten för att bli rektor vid Lunds universitet. Charlotte Brogren tillträder tjänsten den 1 september. IRECO blir RISE, Research Institutes of Sweden De svenska industriforskningsinstituten samlas under ett nytt varumärke RISE Research Institutes of Sweden. Namnvalet speglar regeringens ambition att kraftigt förstärka den svenska behovsmotiverade forskningen som utförs vid institut och ge den förutsättningar att agera samlat och konkurrenskraftigt på ett nytt sätt. Huvudsyftet med RISE är att väsentligen öka Sveriges synlighet på en internationell, mycket konkurrensutsatt FoU-marknad, kommenterar VD Peter Holmstedt, det nya varumärket. Institutsstrukturen är brokig och många svenska institut är små vid en internationell jämförelse. Ett internationellt inriktat, nationellt varumärke som RISE ger alla svenska institut möjlighet att ingå i ett större sammanhang med enhetlig visuell identitet. I enlighet med Forsknings- och innovationspropositionen 2008 ges statens holdingbolag för delägande i forskningsinstituten, IRECO, i samband med namnbytet till RISE Holding AB förstärkt mandat och nya uppgifter. I uppgifterna ingår att fortsätta driva processerna med ytterligare samordning och förstärkning, utveckling och förnyelse av den svenska institutssektorn. Just i tider när näringsliv och fi nansmarknader ställs inför stora utmaningar är det viktigt att behålla ett långsiktigt perspektiv. Här kan RISE med förstärkt finansiering av den industrirelevanta forskningen och innovationskraften bidra till näringslivets förnyelse och utveckling, framhåller Yngve Stade, styrelseordförande i RISE Holding AB. NORDISK KORROSION Nr 1 2009 17

Biobränsle och korrosion Anna Nalaskowski exponerar prover placerade i autoklaver i det explosionsklassade klimatskåpet vid Swerea KIMAB:s bränslelaboratorium. Av Anna Nalaskowski, Swerea KIMAB Sedan etanolen introducerades i stor skala i Sverige har de flesta bensinstationsägare noterat att biobränslen är mer frätande än bensin. Det har lett till att tätningar och kopplingar i plast eller gummi har fått bytas ut mot tätningar i tåligare material. Man har också konstaterat att både etanol och biodiesel lättare tar till sig vatten än bensin och vanlig diesel. Detta medför en ökad risk för korrosion i metalltankar. Än så länge finns det dock få undersökningar om hur själva bränslet och materialen påverkar varandra Biobränslen kan få förändrade egenskaper av de metalltankar de förvaras i och sedan orsaka korrosionsskador. Därför behöver konsekvenserna av långvarig förvaring utredas bättre. Tidigare studier har mest tittat på vad som händer med olika metaller i kontakt med olika biobränslen, men inte vad som händer med bränslet. Men det finns en växelverkan mellan metaller och bränslen. Swerea KIMAB:s bränslelaboratorium har kartlagt korrosionsegenskaper och korrosionsreaktioner hos olika metaller, metallegeringar och plaster. Även de olika materialens påverkan på bränslet analyseras i laboratoriet. Undersökningarna visar att biobränslen kan orsaka korrosion på metaller samtidigt som långvarig exponering mot metall gör att biobränslet får ändrade egenskaper. För exponering i biodiesel är metaller såsom koppar, mässing, tenn och zink direkt olämpliga och inte att rekommendera eftersom dessa metaller bryter ner bränslet och påskyndar bildandet av sedimenteringar. Det är dock sällsynt att dessa används för bränsleförvaring. Men även de, för bränsletankar betydligt vanligare materialen kolstål, rostfritt stål eller aluminium gör biodieseln surare och kan påverka nedbrytningen av bränslet, vilket i sin tur kan skada andra, mer känsliga delar av bränslesystemet. Det är däremot oklart hur det påverkar motorn. För att kunna ge rekommendationer vilka material som ska användas i framtiden behövs det mer forskning inom det här området. Fakta biobränsle och korrosion Etanol och biodiesel har kemiska egenskaper som ökar risken för korrosion. En av egenskaperna är att de tar upp betydligt mer vatten än bensin och diesel. Etanol och biodiesel är också surare än bensin och är därför mer korrosiva. Det är främst vissa plastsorter som är känsliga mot biobränslen, men på längre sikt kan både etanol och biodiesel få metall att korrodera. DME, där har ingen påverkan på metaller rapporterats men kan vara aggressiv mot vissa polymera material. Biogas kan vara korrosivt framförallt om inte rester av svavelväte renas bort från gasen. 18 NORDISK KORROSION Nr 1/2009

Luftföroreningars effekter på material i Asien och Afrika Inringat, ett av testracken i SIDA-projektet RAPIDC. I bakgrunden ses Taj Mahal. Föroreningsnivåerna i Europa, speciellt Svaveldioxid (SO 2 ), har minskat betydligt under de senaste årtiondena och det har också medfört minskade korrosionshastigheter för många material. I många länder utanför Europa fortsätter dock föroreningsnivåerna att vara höga. Detta i kombination med de jämfört med Europa annorlunda klimatförhållandena kan resultera i höga korrosionshastigheter. Swerea KIMAB deltar sedan 2001 i ett stort projekt finansierat av SIDA, Regional Air Pollution in Developing Countries RAPIDC (www.rapidc.org). Projektet syftar till att underlätta utvecklandet av överenskommelser och protokoll som reglerar utsläpp av luftföroreningar med den Europeiska motsvarigheten Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution CLRTAP (www.unece.org/env/lrtap) som förebild. Swerea KIMAB koordinerar det delprojekt som handlar om korrosion och nätverket består av 23 stationer i 14 länder. Materialen kolstål, zink, koppar, målat stål och kalksten exponeras på varje plats där också mätningar av luftföroreningar (SO 2, NO 2, O 3, HNO 3 och partiklar) och klimat görs. Mer information: Johan Tidblad, johan.tidblad@swerea.se. Map of test sites NORDISK KORROSION Nr 1 2009 19

Koppar är människans äldsta bruksmetall. Namnet anses historiskt betyda metallen från Kypros, det vill säga Cypern där den framställdes tidigt. Romarna kallade metallen æs cyprium. En gammal nordisk be- teckning var er eller eir, som svarar mot latinets æs. Eir lever kvar hos oss i betydelsen ärg, det vill säga kopparns gröna korrosionsprodukt. Det latinska ordet trängde så småningom undan äldre beteckningar och kom att användas i många europeiska språk. Det blev på spanska cobre, på franska cuivre, på tyska Kupfer, på engelska copper och på finska kupari. Fotograf: Birgitta Wahlberg Metallen från Kypros Falu Gruva. 20 NORDISK KORROSION Nr 1 2009

HISTORIA Dagbrottet i Falu koppargruva. Kopparmalm förekommer i naturen främst i form av kopparkis, som är en kemisk mineralförening i fast form mellan koppar och svavel. Industriell framställning Inom den metallurgiska historieforskningen anses industriell framställning av metallen koppar ha förekommit redan 4 000 år f. Kr i mineralrika regioner i bland annat Kaukasus, mellan Svarta Havet och Kaspiska havet. Människan hade då lärt sig att reducera kopparmalmen genom att under upphettning och tillförsel av luftsyre i enkla ugnar avlägsna svavlet, varvid man fi ck ren, fl ytande koppar som kunde gjutas. Koppar kom tidigt att användas i mynt. Så småningom, på 2000-talet f.kr, kom man på att blanda in tenn i den smälta kopparen, varvid man erhöll brons, som är en hårdare och mera användbar metall. Därmed inleddes Bronsåldern. Tennmalm, kassiderit (SnO 2 ), förekommer sällan i geografi sk närhet till kopparmalm, vilket ledde till omfattande upptäcktsresor från östra Medelhavet i jakten på rika tennfyndigheter. Långt senare, under Romartiden, upptäckte man att man kunde byta ut tenn mot zink som legering i koppar och fi ck på så sätt metallen mässing, som har fått mycket stor industriell användning. Metallen används även till prydnadsföremål. Korrosionshastighet (jämn korrosion) hos koppar i olika svenska jordarter över och under grundvattenytan (GW). över GW Romerskt kopparmynt med kejsar Augustus porträtt, från omkring Kristi födelse. Härdig mot korrosion Koppar har mycket bra härdighet mot korrosion i de flesta miljöer. Swerea KIMAB (tidigare Korrosionsinstitutet), har undersökt beständigheten i olika jordarter. Hastigheten för jämn korrosion är mindre än 1 µm/år, med undantag för i jordarten lera där den är upp till 3 µm/ år Tabellen ovan visar korrosionshastigheten på kopparplåtar som har varit nedgrävda på Institutets provningsplatser upp till åtta år. Korrosionen är i allmänhet lägre under än över grundvattenytan. Det beror på att µm/år Jordart Lera Gyttjig lera Sand under GW över GW under GW över GW under GW Sandig morän över GW under GW över GW Torv under GW 1 2 < 1 2 3 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 grundvattenytan verkar som en spärr för syrediffusionen nedåt i jorden, vilket gör att de katodiska korrosionsreaktionerna på den djupare belägna kopparytan hämmas. Fotograf: Birgitta Wahlberg Falu koppargruva Sverige har i jämförelse mycket stora kopparfyndigheter. De fi nns bl.a. i Falun och Skelleftetrakten. Kopparmalm har brutits i Falu koppargruva från sen vikingatid, det vill säga för omkring 1 000 år sedan, fram till 1992 då gruvdriften lades ned. Sveriges stormaktstid på 1600-talet baserades ekonomiskt till stor del på export av koppar från Falun. Under en hundraårsperiod svarade gruvan för två tredjedelar av den samlade världsproduktionen av koppar. Under storhetstiden arbetade mer än 1 000 gruvarbetare i gruvan. Gruvan visas dagligen för turister och är synnerligen väl värd ett besök. Av Göran Camitz & Tor-Gunnar Vinka, Swerea KIMAB NORDISK KORROSION Nr 1 2009 21

FORCE Technology Stor succes med afholdt kursus FORCE Technology har d. 23. 24. februar 2009 afholdt kurset Fødevaresikkerhed rustfrit produktionsudstyr. Kurset blev en stor succes, og kursisterne gav mange positive tilbagemeldinger. Deltagerne fik et indgående indblik i hvilke forhold, der har betydning for hygiejnen. Herunder vigtigheden af at fødevarevirksomheden allerede i indkøbsfasen fastsætter hvilke krav, der skal sættes til materialer og svejsninger samt til det hygiejniske design. Er kravene ikke tilstrækkelig fastsat, kan det ende med et anlæg, der allerede fra start vil have problemer. Et meget velkendt problem er biofilm, der dannes i anlægget, og som den fastsatte rengøring ikke kan fjerne. Biofilm var netop et af de emner, kursisterne fik et indgående kendskab til under kurset: Dannelse af biofilm, hvad er biofilm, og hvilke risici, er der forbundet med biofilm i anlægget, både fødevaresikkerhedsmæssige og produktkvalitetsmæssige. Der var også fokus på valg af såvel rengøringsproceduren som rengøringskemikalier. Disse er vigtige faktorer både i forbindelse med at få anlægget tilstrækkeligt rengjort, men også i forbindelse med at undgå korrosion på anlægget, hvilket vil give anlægget en meget kortere levetid. De tekniske indlæg omkring materialespecifikationer, svejsning, hygiejnisk design, biofilm og rengøring/kemikalier blev godt krydret med eksempler fra dagligdagen. Næste kursus er planlagt til den 29. 30. september 2009. Har din virksomhed interesse i at jeres produktions- og servicemedarbejdere får et bredt kendskab til dette vigtige emne, kan kurset endvidere tilbydes som et virksomhedstilpasset kursus. Læs mere om kurset på www.forcetechnology.com/courses/r8. Kurser i Korrosion og materialeteknologi og Vedligehold hos FORCE Technology Udover R8, tilbyder FORCE Technology en lang række kurser med relation til korrosion og metallurgi. På næste side ser du udbuddet af vores standardkurser for 2. halvår 2009. Du kan læse mere om indholdet på vores hjemmeside: www.forcetechnology. com. Kurserne afholdes i Brøndby ved København. Samtlige kurser kan desuden tilbydes som virksomhedstilpassede kurser. 22 NORDISK KORROSION Nr 1 2009