Remissvar - Värmlandsstrategin

Dnr KS-2013-207 Dpl 00 sid 1 (10) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Remissvar 2013-08-26 Marie Landegård, 054-540 80 15 marie.landegard@karlstad.se Remissvar - Värmlandsstrategin 2014-2020 Dnr KS-2013-207 Dpl 00 Karlstads kommuns synpunkter Region Värmland har sänt ut förslag till regional utvecklingsstrategi inklusive varumärkesplattform Värmlandsstrategin 2014-2020 på remiss. Framtagandet av strategin har varit en omfattande och bra process där många har varit inblandade och där regionens rapportserie, innehållande bland annat en ambitiös näringslivsprognos, utgör kunskapsunderlag. Det är bra att regionens viktigaste styrdokument har kompletterats med mätbara mål och att vi därigenom mer kontinuerligt kan arbeta med uppföljning som ett verktyg för lärande. Varumärket Värmland känns trovärdigt och genuint. Karlstads och Värmlands varumärken kommer att ömsesidigt komplettera och stärka varandra. Karlstads kommun redovisar här konstruktiva förslag på förändringar som förhoppningsvis kan leda till att strategin blir tydligare, och att den därigenom kan ges bättre förutsättningar för att få styrande effekt. Uppdrag, vision och prioriterade målområden Alla Sveriges regionala utvecklingsstrategier är överlag utformade på liknande sätt med relativt likalydande visioner och ungefär samma prioriterade områden. Eftersom strategierna utgör underlag för att få resurser till regionerna kan inget utelämnas. Resultatet blir att utvecklingsstrategierna spänner över mycket och det är oftast svårt att utläsa någon form av inbördes prioritering. Vad är det som ska göra att just den ena eller den andra regionen kan skapa sig fördelar i konkurrensen om till exempel företagsetableringar, kompetens, besökare eller extern medfinansiering? Värmlandsstrategin täcker i stort in de områden som bör prioriteras, men kommunledningskontoret tycker att det är svårt att utläsa vilka av insatserna det är som kommer att ge bäst effekt för att människor ska kunna leva ett skönare liv i Värmland. Vad är det vi ska kraftsamla kring? Finns det något vi har ambitionen att bli ledande inom? Vi anser därför att det vore en styrka om strategin tydligare kunde ange vilka områden som bör prioriteras. Det vore också en styrka om föreslagna åtgärder inom de olika områdena tydligare kunde prioriteras inbördes. Vidare upplever vi att formuleringarna inom några av områdena är så allmänt Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlandergatan 8 Webb: karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: upphört Bankgiro: 405-2213

Dnr KS-2013-207 Dpl 00 sid 2 (10) hållna att tydliga ambitionsnivåer saknas. Vi efterlyser därför lite vassare formuleringar, något som även kan göra det lättare att följa utvecklingen. Det finns det goda exempel från andra regioner där man i sin utvecklingsstrategi tydligt markerat områden man vill vara ledande inom. Genom att utmana det befintliga skulle utrymme kunna ges för innovativa lösningar och nya möjligheter och därmed skulle strategin även kunna omfatta det som inte redan är skapat och tillrättalagt. Ett prioriterat område som skulle kunna spetsas till är höjd kompetens på alla nivåer. Arbetet med attitydförändrande åtgärder för att stimulera fler att gå längre i utbildningskedjan är viktigt, men det räcker inte om utbildningsnivåerna i Värmland ska öka relativt andra regioner. Inom utbildningsområdet efterlyser vi såväl mer systematiskt utvecklingsarbete som bättre samverkan. Region Värmland har under senaste tiden startat en dialog med kommunerna i regionen kring frågor relaterade till fysisk planering. Karlstads kommun anser att detta är ett bra initiativ, men att strategin generellt skulle behöva ha en högre ambitionsnivå gällande samhällsplaneringsinriktade frågor. Till exempel skulle den kunna översiktligt redovisa dels hur platsbundna egenskaper och kvaliteter bör tas tillvara och dels hur regionens fysiska strukturer samspelar. Detta skulle skapa förutsättningar att, i förlängningen, kunna koppla strategins intentioner till kommunens översiktsplan. Frågan kan anses särskilt viktig i Karlstadsregionen som befinner sig i en samhällsbyggnadsmässig expansionsfas. Ett område vi helt saknar formuleringar kring är hur trygghet och säkerhet bidrar till god livskvalitet. Just risk- och säkerhet är ett starkt kunskaps- och tillväxtområde med väl samordnade aktörer inom såväl politiskt styrda organisationer, lokalt placerade myndigheter, näringsliv och Karlstads universitet. Landstinget i Värmland har en nationellt ledande ställning när det gäller registrering och statistik över olycksfall och personskador. Inom regionen finns samlat Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Konsumentverkets produktsäkerhetsarbete, Elsäkerhetsverket och Försvarshögskolan. Karlstads universitet har, med forskningscentra och relaterade magister-, master och forskarutbildningar, en tydlig profilering mot området gällande klimatsäkerhet och personsäkerhet. Att det inom regionen finns aktörer hela vägen från forskning till operativ verksamhet ger oss en unik position nationellt, fantastiska utvecklingsmöjligheter och förutsättningar för framtida klusterutveckling. Vidare anser vi att den sociala dimensionen i strategin skulle kunna stärkas betydligt. Inom flera områden är det fokus på de hårdare förutsättningarna för tillväxt och attraktivitet medan vardagslivsperspektivet och den sociala infrastrukturen knappt nämns. Formuleringar kring förutsättningar för att människor ska kunna bo och arbeta i Värmland och få livspusslet att gå ihop till en god livskvalitet vore önskvärt. Grundläggande perspektiv, genomförande och målgrupper Karlstads kommun upplever att det är svårt att se kopplingen mellan flera av de grundläggande perspektiven, målen och de föreslagna åtgärderna. Till exempel nämns perspektiven barns möjligheter, mångfald respektive jämställdhet i de

Dnr KS-2013-207 Dpl 00 sid 3 (10) beskrivande texterna men de saknas sedan i formuleringarna av mål och åtgärder. Det samma gäller perspektivet miljö. Detta kan påverka förutsättningarna för hur nämnda perspektiv beaktas vid genomförandet. Det vore därför önskvärt om dessa samband tydliggörs. Ett annat exempel där mål och åtgärder saknas är det grundläggande perspektivet internationalisering. Länet har arbetat framgångsrikt med internationella samarbeten inom flera områden som till exempel forskning, utbildning, miljöteknik, kultur med mera och har ett välutvecklat gränsöverskridande samarbete med flera fylken i Norge. Stora möjligheter finns i att utveckla samarbeten i vårt närområde, till exempel inom Nordsjöregionen där kontaktnät och tillgången till finansieringsverktyg skapar goda förutsättningar. Genom att öka andelen regionala utvecklingsprojekt med finansiering från EUs sektorsprogram skulle fler mindre kommuner i Värmland kunna ta del av dessa. Goda exempel på hur frågan kan hanteras finns från andra regioner. Vad gäller det regionala ledarskapet upplever Karlstads kommun att det är oklart vem som förväntas göra vad när ambitionerna i strategin ska omsättas i praktik. Även här finns det goda exempel från andra regioner, där man redan i strategin för respektive åtgärdsområde identifierat såväl nyckelaktörer som finansieringsmöjligheter. Om det är tydligt vem som förväntas genomföra åtgärderna tror vi att strategin ges bättre förutsättningar för att få styrande effekt. Karlstad och Karlstadsregionen nämns genomgående som tillväxtmotor, men vilken roll vilka aktörer i Karlstad och i Karlstadsregionen spelar för att åtgärderna ska genomföras framgår inte. Här ser vi för övrigt gärna att Karlstad genomgående byts ut mot Karlstadsregionen, det vill säga inklusive övriga kommuner i Karlstad Business Alliance: Forshaga, Grums, Hammarö och Kil. Karlstads kommun anser även att strategin skulle vinna på att ha med en förteckning över de dokument som ska konkretisera intentionerna, det vill säga relaterade handlingsplaner och strategier befintliga som planerade. En förteckning skulle dels kunna visa en hierarkisk struktur för styrdokumenten, något som blir extra viktigt när ambitionsnivåerna i strategin i vissa fall skiljer sig från befintliga planer och strategier 1. Dels skulle den även kunna tydliggöra ansvar för samordning av genomförande, där ansvar bör fördelas utifrån vad det är som ska göras hellre än vem som äger frågorna. Relaterat till detta efterlyser Karlstads kommun ett samarbetsforum för uppföljningar och analyser. Idag arbetar flera olika aktörer med liknande statistikuttag och analyser. Här finns det möjligheter till såväl kostnadsbesparingar som erfarenhets- och informationsutbyten. Vidare anser Karlstads kommun att det i själva strategin saknas en beskrivning av nuläget för prioriterade områden. Det är viktigt att strategin inte sväller ut, men en 1 Exempelvis klimat- och energistrategin för Värmlands län och Kollektivtrafikmyndighetens trafikförsörjningsprogram.

Dnr KS-2013-207 Dpl 00 sid 4 (10) kortfattad nulägesbeskrivning skulle ge strategins alla målgrupper en bättre vägledning till vilka värden strategin utgår ifrån och därmed en förklaring till varför målen satts som de gjorts. Mål, åtgärder, uppföljning och lärande Det är bra att regionens viktigaste strategiska dokument kompletterats med mätbara mål. Däremot anser Karlstads kommun att det är olyckligt att likhetstecken satts mellan mål och indikatorer. Att till exempel ha som mål att ohälsotalet ska minska ger negativa signaler. Vi anser att mål bör formuleras positivt i det här fallet att hälsan ska öka. Ohälsotalet är ett, av flera, mått som kan användas för att följa den utvecklingen. Vidare är flertalet mål formulerade som att vi ska närma oss riket /riksgenomsnittet. Att ha som målsättning att knappt nå upp till ett medelvärde inspirerar inte till kraftsamlingar. Målsättningar som till exempel att alla ska gå ut grundskola respektive gymnasium med godkända betyg i alla ämnen, att ungdomsarbetslösheten ska vara noll eller att vi ska vara bäst i Sverige på samverkan mellan arbetsmarknaden och utbildningsväsendet skulle däremot kunna göra det. Strategin hade vunnit på att ha med någon form av attitydförändrande ambitionshöjningar. Men oavsett hur högt ambitionsnivåerna sätts bör alla de trettio målen vara utformade utifrån att åtminstone bli bättre än genomsnittet. För några mål saknas åtgärder med tydlig koppling till målet. Det framgår inte om detta är ett medvetet val. Det framgår heller inte i dokumentet hur, av vem eller hur ofta målen/indikatorerna ska följas upp eller hur det ska säkras att relaterade handlingsplaner leder till att målen nås. Uppföljning kan till exempel ske årligen och i uppföljning och analys är det viktigt att säkerställa att de grundläggande perspektiven verkligen beaktas i genomförandet. Det skulle också kunna framgå hur uppföljningarna ska kommuniceras för att de ska bli verktyg för lärande och förbättring. Det framgår inte heller om dokumentet kommer att revideras/aktualiseras under varje mandatperiod. Information om detta bör läggas till. Målområde: Livskvalitet för alla Mål 2. Karlstads lokala arbetsmarknad ska växa. Ändra till Karlstadsregionen. Val av målformulering/indikator gör att det kan tolkas både som att den lokala arbetsmarknaden ska växa ytmässigt och/eller befolkningsmässigt. Här avses förmodligen förbättrade förutsättningar för arbetspendling. Förtydliga gärna. Mål 3. Ohälsotalet i Värmland ska minska och nå riksgenomsnittet. Använd hellre en positiv målformulering om att hälsan ska bli bättre. Mål 4. Antalet långtidssjukskrivna ska minska och ligga under riksgenomsnittet. Vad vi kan se ligger sjuktalet redan under riksgenomsnittet? Mål 6. Skillnader på arbetsmarknaden mellan kvinnor och män och mellan de med utländsk bakgrund och de med svensk bakgrund ska minska.

Dnr KS-2013-207 Dpl 00 sid 5 (10) Mål 7. Skillnader mellan kvinnor och män samt flickor och pojkar inom utbildningssystemet ska minska. Mål 6 och 7 känns felplacerade. Målen hör bättre hemma under målområdet Höjd kompetens på alla nivåer. Det är i det sammanhanget insatser och analyser ska göras och det är även i det sammanhanget strategin redan nu beskriver utmaningar och föreslår åtgärder. Mål 8. Ökade statsbidrag enligt kultursamverkansmodellen. Är det relevant att ha ett mål om ökade statsbidrag? Stödet är viktigt men kommer få av de aktörer som bidrar till den i strategin omnämnda berättartraditionen till godo. Formulera hellre mål utifrån den regionala kulturplanen. Vidare saknas åtgärder. Målområde: Fler och starkare företag Mål 10. Andelen sysselsatta ska vara högre än riksgenomsnittet. Använd hellre begreppet förvärvsarbetande istället för sysselsatta när det är andelen av befolkningen som förvärvsarbetar som avses. Lägg även gärna till begreppet förvärvsfrekvens som ett förtydligande, eftersom det finns med som begrepp både i EU-målet och i det nationella målet. Mål 11. Antalet sysselsatta över 16 år i Värmland ska öka med 5 000. Använd även här hellre begreppet förvärvsarbetande i stället för sysselsatta, eftersom det är den definitionen som används i den framtagna statistiken. Ändra även till 16 år och äldre istället för över 16 år eftersom 16-åringarna räknas med. Mål 16. Utsläppen av växthusgaser ska minska mer i Värmland än i riket som helhet. Mål 17. Energieffektiviseringen i Värmland ska vara högre än för riket. Mål 18. Andelen förnyelsebar energi som produceras i regionen ska öka. Mål 16-18 framstår som mindre ambitiöst satta än det regionala klimatmålet som anger att Värmland ska vara klimatneutralt år 2030 2. I Värmland har vi redan minskat utsläppen av växthusgaser mer än i riket (1990-2010) och mål 16 blir därför inte ett mål att sträva efter. Målformuleringarna ger heller inte intryck av att vi vill driva det offensiva miljö- och klimatarbete som framhålls i andra regionala dokument och strategier på området. Värmland skulle behöva fastställa egna procentbaserade mål istället för att till exempel nöja oss med att minska utsläppen av växthusgaser mer än i riket oavsett hur lite utsläppen i riket minskar. Använd hellre det vidare begreppet näringslivsutveckling i stället för företagsutveckling, i syfte att inkludera de åtgärder det offentliga gör för att främja företagsklimatet. Det är bra att det reflekteras över att jämställdhet och mångfald har betydelse för utvecklingen av kluster, men det saknas en kvinnligt kodad bransch när det gäller prioriterade områden för forskning och innovation. 2 Målet sattes upp av klimatrådet för Värmland i juni 2009 och fungerar som övergripande mål i Värmlands läns klimat- och energistrategi som beslutades i juli 2013.

Dnr KS-2013-207 Dpl 00 sid 6 (10) I ambitionerna att söka oss västerut mot Oslo och Norge får vi inte tappa kopplingen österut. Målområde: Höjd kompetens på alla nivåer Mål 19. En ökad andel unga ska gå ut grundskolan med godkända betyg. Förtydliga att det ska vara godkända betyg i alla ämnen eller omformulera målet till att en ökad andel unga ska gå ut grundskolan med behörighet till yrkesförberedande gymnasieprogram respektive studieförberedande gymnasieprogram. Behörighet är ett vedertaget mått på andelen elever med grundläggande förutsättningar för vidare studier från grundskolan. Mål 20. Andelen 20-åringar med en fullföljd gymnasieutbildning ska öka och fortsatt ligga över riksgenomsnittet. Använd hellre begreppet gymnasieexamen i stället för fullföljd gymnasieutbildning. Mål 21. Andelen av befolkningen 30-34 år med eftergymnasial utbildning ska öka och närma sig riksgenomsnittet. Komplettera/förtydliga gärna med mål både för kortare eftergymnasial utbildning (minst 2 år) respektive högutbildade (minst 3 år). I den beskrivande texten nämns de yngre barnen och vikten av god kvalitet från förskola till högre utbildning, men mål och ambitioner för kvaliteten i förskolan och i grundskolan saknas. Vi saknar också formuleringar i åtgärdsresonemanget kring hur skillnaderna mellan kvinnor och mäns utbildningsnivå ska minskas. Det kan även förtydligas att skolan och arbetsgivarna har ett ömsesidigt ansvar för att arbetsgivare ska engagera sig i skolan redan från tidig ålder. Skolan kan inte ha en passiv hållning till arbetsgivarnas engagemang. Vidare är det vedertagna begreppet entreprenöriellt lärande att föredra framför nu valda entreprenöriella metoder. För de yrkesutbildningar som är så viktiga för näringslivet i regionen saknas mål och åtgärder. Målområde: Bättre kommunikationer Mål 26. Antalet lokala arbetsmarknader i Värmland ska minska till fem. Syftet med målet kan förtydligas genom att minskas ändras till koncentreras. Mål 27. Restiderna med tåg till Oslo, Stockholm och Göteborg (gällande morgonoch eftermiddagståg) ska minska. Bör spetsas till genom att ha med mål om restider: maximalt två timmars restid till samtliga orter 3. I den inledande texten som anger den strategiska inriktningen har såväl de sociala som de miljömässiga hållbarhetsaspekterna helt tappats bort. Miljö-, klimat- och 3 I enlighet med målen i länstransportplanen.

Dnr KS-2013-207 Dpl 00 sid 7 (10) likavärdesperspektiven som nämns i åtgärdsdiskussionen bör läggas till här liksom aspekterna hälsa och trafiksäkerhet. Det saknas också mål, och därmed indikatorer, som tydligt kopplar till hållbarheten i vårt resande och i våra transportsystem. Exempelvis saknas mål relaterade till Svensk kollektivtrafiks fördubblingsmål för kollektivtrafiken, något som både Värmlandstrafik och Karlstadsbuss arbetar för och som har bäring på hela resan. Mål relaterade till den miljömässiga dimensionen inom insatsområdet Fler och starkare företag bör tydligare kopplas även till området Bättre kommunikationer. Här kan också kompletteras med till exempel mål om ökat cyklande, något som även bidrar till förbättrad folkhälsa genom ökad fysisk aktivitet, och med mål relaterade till den transportpolitiska nollvisionen vad gäller antalet döda eller allvarligt skadade i trafiken. Vidare saknas mål för kommunikationer inom regionen. Mål om maximalt en timmes restid mellan Karlstad och länets kommunhuvudorter och Örebro bör finnas. Till exempel behöver kollektivtrafiken i stråket Karlstad-Kristinehamn- Karlskoga-Örebro förbättras, främst genom åtgärder som innebär att restiderna minskas. Även här gäller att vi i ambitionerna att söka oss västerut mot Oslo och Norge inte tappar kopplingen österut. Arbetspendlingen till Norge är i huvudsak enkelriktad mot Oslo och sker främst från västra Värmland. Vad gäller nationell arbetspendling genererar pendlingen mot såväl Stockholm som Göteborg i dubbelriktade flöden. Vi bör heller inte tappa bort pendlingen över länsgränserna. Kanske kan man hellre använda definitionen för Funktionell analysregion? En tydligare prioritering av åtgärderna hade varit önskvärd: tåg inklusive Karlstad C, intermodalitet samt slussarna i nämnd ordning. Styrkor Karlstads kommun har svårt att urskilja en tydlig koppling mellan strategins identifierade styrkor och styrkeområden och valda mål och åtgärder. Strategin skulle vinna på en tydligare röd tråd de olika delarna emellan. Till exempel saknas mål och åtgärder för hur Värmland ska bli mer öppet. En region som är öppen är inte enbart turistiskt välkomnande, utan den ska även vara öppen för allt ifrån företagande i nya former till att personer oavsett kultur, religion eller sexuell läggning kommer in i sociala sammanhang och nätverk. Det är viktigt att vi i arbetet med att öka toleransen i regionen utgår ifrån samtliga diskrimineringsgrunder. Vidare saknar vi vad gäller styrkeområdena skogen och Vänern betydelsen dessa har för besöksnäringen. Vänern har 22 000 öar och det är ett styrkeområde som borde lyftas bättre. Utvidga gärna styrkeområdet Karlstad till Karlstadsregionen.

Dnr KS-2013-207 Dpl 00 sid 8 (10) Europa 2020 och Värmlandsstrategin Värmlandsstrategins tydliga koppling till prioriteringar och mål i Europa 2020 är positiv och avgörande för att vi på regional och lokal nivå ska kunna delta i Europeiskt samarbete och ta del av EU:s fonder och program. När det gäller det befintliga regionala klimatmålet för Värmland skulle detta kunna redovisas i tabellen. Gällande utsläppen av växthusgaser noterar vi att Sverige utöver åtagandet gentemot EU har ett nationellt mål om att utsläppen ska vara 40 procent lägre år 2020 än år 1990. Även detta skulle kunna framgå av tabellen. Varumärkesplattformen Varumärket Värmland och löftet Värmland ett skönare liv känns trovärdigt och genuint. Det går hand i hand med löftet som Karlstads nya platsvarumärke har - Varmt välkommen. Vi ser att varumärket Värmland och varumärket Karlstad kommer att komplettera varandra på ett bra sätt. Vi talar gärna om Karlstad som en livlig stad där mycket händer men med möjlighet till ett skönare liv. Vi ser Karlstadsregionen som ett expansivt nav, där det sjuder av utveckling, bildning, entreprenörskap, händelser och evenemang. Det är också en plats där man kan bo nära naturen och vattnet och ändå ha nära till allt. Detta passar väl in i löftet om Värmland. I Karlstads varumärkesarbete skiljer vi på två varumärken; dels kommunverksamhetens, dels platsens. Det kommunala varumärket Den glada solen är en del av platsen och har löftet Lite gladare. Varumärket används för att kommunicera kommunens uppdrag och verksamhet, till exempel vård, skola, omsorg, kultur och skötsel av staden. Även det varumärket harmonierar med Värmland ett skönare liv. Kärnvärden Varumärkets kärnvärden; öppet, kreativt och handlingskraftigt går också de bra ihop med de känslor och värden som Karlstad vill förmedla. Karlstad talar i sin handbok för platsvarumärket om; glad, livlig och driftig. När Karlstad förmedlar löftet varmt välkommen så handlar det mycket om öppenhet. Karlstadsborna har sol i sinnet och är kända för sitt trevliga bemötande och sin gästfrihet. Detta gäller den goa och glada värmlänningen i stort det vet vi av varumärkesundersökningar som vi gjort. Men vi ser att arbetet med tolerans och öppenhet är en fråga som är viktig att arbeta vidare med om Värmland verkligen ska kännas öppet i bemärkelsen vidsynt och inkluderande. Detta bör vara en prioriterad fråga när det gäller utveckling av platsen och hur offentlig sektor och privat näring tillsammans måste arbeta för att leva varumärket. Vi vet att Värmland uppfattas som kreativt i alla fall när det gäller berättartradition. Här behöver vi alla i vår kommunikation framöver också bli bättre på att lyfta fram universitetets inspirerande forskning och innovationskraft inom kommuner och näringsliv för att stärka bilden av det kunskapsintensiva Värmland. Vi bör också bli bättre på att skapa öppna och kreativa arenor där människor med olika kompetenser och bakgrunder kan mötas och oväntade saker tillåts hända.

Dnr KS-2013-207 Dpl 00 sid 9 (10) Handlingskraftigt är också ett bra kärnvärde som går hand i hand med Karlstads driftig. Sammantaget känns löftet och varumärkets kärnvärden realistiska och bra att arbeta med i marknadsföringen mot olika målgrupper och det passar bra ihop med profileringen av Karlstad och Karlstadsregionen. I vår kommunikation kan vi binda ihop Karlstad med Värmland genom att i Karlstads varumärkesarbete prata om ett skönare liv och i Värmlands profilering lyfta in budskapet varmt välkommen. På så sätt länkar vi ihop varumärkena. Karlstad har i sitt platsvarumärke tagit fram en logotyp Karlstad med undertexten Värmland för att visa att vi hör ihop. Marknadsföra Värmland och Karlstad Karlstad har nyligen tagit fram platsvarumärket Karlstad (grader Karlstad), som ska användas av Karlstadsregionen för att skapa en enhetlig bild av marknadsföringen av Karlstadsområdet. Karlstad konkurrerar med andra medelstora och större städer om besökare, möten, event, inflyttare och företagsetableringar. Här har vi behov av att marknadsföra oss som Karlstad i konkurrens med andra stora besöks-, kongress- och universitetsstäder. Då handlar det om att profilera Karlstadsregionens och den större stadens unika möjligheter. Parallellt med detta arbete ska vi förstås också fortsätta att bidra till att profilera Värmland och vi tycker att de åtgärder som föreslås i Värmlandsstrategin är en bra väg att gå. Varumärket Värmland och varumärket Karlstad kommer att stärka varandra. Grafisk profil och logotyp Förslaget till varumärkesplattform för Värmland är bra, men vi ser gärna att det kompletteras med en förnyad grafisk profil. Det nuvarande grafiska programmet förmedlar inte varumärkets nya kärnvärden optimalt. Vi ser gärna ett mer modernt grafisk utseende som förmedlar handlingskraft, öppenhet och kreativitet. Karlstads kommuns bidrag till strategins måluppfyllelse Karlstads kommun har dels en strategisk plan som innehåller kommunfullmäktiges övergripande mål för verksamheten fram till år 2020 och dels tre hållbarhetsstrategier för ekonomiskt, socialt respektive ekologiskt hållbar utveckling och tillväxt. Hållbarhetsstrategierna innehåller, förutom den strategiska planens övergripande mål, även delmål fram till år 2015. Vidare beslutar kommunfullmäktige varje år om ett större antal åtaganden som verksamheterna inom kommunen ska genomföra under budgetperioden och som ska bidra till att de övergripande målen nås. Hur väl vi når målen mäts årligen med hjälp av indikatorer. Karlstad kommun har redan idag såväl övergripande mål och delmål som åtaganden inom alla Värmlandsstrategins prioriterade områden. Karlstads kommun kommer att fortsätta att vara en drivande kraft när vi tillsammans förverkligar intentionerna i regionens gemensamma utvecklingsstrategi.

Dnr KS-2013-207 Dpl 00 sid 10 (10) Per-Samuel Nisser kommunstyrelsens ordförande Anna Sandborgh kommundirektör