Young Energy, del 2 Mobilspel Young Energy (YE) Ett energiforskningsprojekt riktat till ungdomar Vad blir energieffektiviseringen? El-beteende under spelet Players Control group Deltagarna har i genomsnitt minskat sin el-användning med 19-34 % under sista uppdraget jämfört med referensvärdet* och kontrollgruppen. *Referensvärdet är baserat på energianvändningen under två till tre veckor före spelet.
RADHUSEN I LINDÅS PARK Passivhuskonceptets värmekällor Mycket välisolerat byggnadsskal Effektiv värmeväxling Eftervärmningsbatteri, 9W EMPIRISK UNDERSÖKNING INTERVJUER - Hösten 22: 16 hushåll 22 personer - Våren 25: 15 hushåll 21 personer Sociotekniska interaktioner Sociala interaktioner Processorienterat perspektiv: Förvärvandet Utformningen Bruket Sociotekniskt systemperspektiv
Passivhuskonceptets värmekällor: Eftervärmningsbatteri, 9W Mycket välisolerat byggnadsskal Effektiv värmeväxling Tjänster såsom uppvärmning omfattar och håller samman invecklade sociotekniska arrangemang. Betrakta byggnaden som ett sociotekniskt system: Synliggör samband mellan tekniska och sociala komponenter och hur de samverkar för att uppnå ett komfortabelt inomhusklimat. Tack! chais@tema.liu.se
EID Forskning inom två relaterade projekt Att synliggöra energin i vardagen - avancerade dagboksbaserade IT-verktyg ELAN Elanvändning i vardagen (med anknytning till Energimyndighetens elmätningsstudie) vid Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet Det övergripande syftet med båda projekten är att bidra till ökad kunskap om energianvändningen i hushållssektorn hos medborgare/hushåll, energi- och fastighetsbolag, apparattillverkare, apparatsäljare samt politiker. Kunskapen ska kunna användas vid genomförande av energieffektiviseringsåtgärder och för utveckling av styrmedel. Övergripande syfte Delprojekt och engagerade forskare Några exempel Utgångspunkter i de flesta delprojekten är vardagliga aktiviteter, innehav och användning av apparater och apparaternas energianvändning samt individers och hushålls föreställningar om energianvändning i bostaden. Projektledare: Kajsa Ellegård I ELAN-projektet ingår - Användare av kommunikationsteknik som innovatörer /Eva Törnqvist - Kommunikationsteknikens roll i vardagens elanvändning /Kristina Karlsson (startar våren 28) - Rättvis upplysning och prioritering /Jenny Palm - Beräkning av energianvändning vid genomförande av aktiviteter /Joakim Widén - Interaktion med och upplevelse av lågenergibostäder /Charlotta Isaksson - Föreställningar kring barn och energiteknik i reklam och informationsmaterial /Johanna Sjöberg I EID-projektet ingår - Utveckling av visualiseringsprogrammet VISUAL-TimePAcTS/energy use /Katerina Vrotsou Exempel: Kunskap om energianvändning utifrån kunskap om aktiviteter i hushåll. 1. På hushållsnivå sätts fokus på varför, när på dygnet och hur länge hushållsmedlemmarna enskilt och tillsammans genomför aktiviteter där de utnyttjar apparater. 2. På populationsnivå sätts fokus på när på dygnet och hur länge aktiviteter utförs av människor i befolkningen grupperade på olika sätt (t ex kön, ålder) som ställer krav på att apparater används. - Prövning av energivisualiserande produkter från Interaktiva Institutet /Erica Löfström
1. Hushålls elanvändning, några preliminära resultat från intervjustudie inom Energimyndighetens elmätningsstudie Källa: Konferenspaper av Anna Green: Consumer behaviour in Swedish households: routines and habits in everyday life Många hushåll har mycket vaga idéer om sin energianvändning, även om de är intresserade av den Hushåll säger till exempel att: - de använder lite el: av miljöskäl, stänger av stand by etc, eller för att man är hemma mycket lite - de använder vad vi behöver: t ex släcker lampor i tomma rum, men badar bubbelbad - de använder för mycket: - reaktion typ 1: Vad kan vi spara på? - reaktion typ 2: Vi betalar för vad vi använder. Användningsmönster i hushåll Användning av utrustning för hushållsmedlemmarnas aktiviteter och nå sina mål: - Simultan användning av samma apparat: hushållsmedlemmar nyttjar en apparat tillsammans och samtidigt - Seriell användning: samma apparat används vid olika tidpunkter av en eller flera hushållsmedlemmar - Parallell användning: två eller flera olika apparater av samma typ används samtidigt av olika hushållsmedlemmar kl tv tv tv Exempel på simultan användning av en apparat (tv) för aktiviteten se på tv på hushållsnivå (data från 1996, veckoslutsdag) Exempel på seriell användning av en apparat (dator) för aktiviteten datorarbete på hushållsnivå (data från 1996, veckoslutsdag) datorarbete pappa tonårspojke mamma pappa mamma
kl kl Exempel på seriell användning av en apparat (dator) för aktiviteten på individnivå (data från 1996, veckoslutsdag) Exempel på parallell användning av olika apparater av samma typ (dator) för aktiviteterna och datorarbete på hushållsnivå (data från 1996, datorarbete veckoslutsdag) datorarbete tonårspojke mamma tonårspojke VISUAL-TimePAcTS: ex på en aktivitet () på populationsnivå: kl 2. Aktiviteter och energianvändning på populationsnivå Aktiviteten i populationen: vem, när, hur länge? (data från 2/1) Användning av underhållningstekniker och elanvändning (data från 1996) Vistelsetid i bostaden och behov av el till belysning (data från 1996) Aktiviteter som underlag för att modellera elanvändning (data från 1996) Uppmätt (preliminära data) elanvändning i Energimyndighetens elmätningsstudie (data från 26/7) 2 år män 84 2 år kvinnor 84 Vänster figur: Vem spelar, när på dygnet och hur länge? Populationen 2/1 grupperad efter kön och ålder (veckodag). Höger figur: Hur många personer i populationen spelar vid olika tidpunkter på dygnet? (veckodag)
5 4 Hemmavaro 25 2 Underhållningsapparater TV Video Radio/skiva/band Datorspel Antal personer 3 2 Antal personer 15 1 1 5 Vardag Helgdag 3 6 9 12 15 18 21 24 Tid (timmar) 3 6 9 12 15 18 21 24 Tid (timmar) 5 4 El till belysning, veckodag Baserat vistelsetid i bostaden och aktiviteter utom sömn Elanvändning (veckoslutsdag) 25 2 Effekt (Wh/h) 3 2 Effekt (Wh/h) 15 1 1 5 Källa: Joakim Widén 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 22 24 Timme Källa: Joakim Widén 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 22 24 Timme Modellerat (data från 1996): Modellerade data för elanvändning baserat på aktiviteter (veckodag) (Källa: Joakim Widén) Effekt (Wh/h) 12 1 8 6 4 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 21 22 23 24 Timme Kyl/frys Belysning Matlagning Städning Tvätt Tork Strykning Disk TV Dator Audio Övrigt Validering mot uppmätta (preliminära) data (veckodag) Modellerat (data från 1996): (Källa: Joakim Widén) Uppmätt (preliminära data från Energimyndighetens mätstudie från 26/27): (Källa: Peter Bennich, Energimyndigheten) Effekt (Wh/h) 12 1 8 6 4 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 21 22 23 24 Timme Kyl/frys Belysning Matlagning Städning Tvätt Tork Strykning Disk TV Dator Audio Övrigt
Tack! - Aktivitetsperspektivet innebär att vardagens aktiviteter synliggörs. Enskilda personer och hushåll kan se de vardagliga aktiviteter som påverkar hushållets energianvändning. Företag och myndigheter kan se hur spridda olika aktiviteter är i större grupper i befolkningen. VISUAL-TimePAcTS: ex på en aktivitet (laga mat) på populationsnivå: - Apparatperspektivet innebär att hushållens användning av sina apparater tydliggörs. Innehav och användning av apparater och apparaternas behov av energi tydliggörs. Kopplingen mellan aktivitets- och apparatperspektiven gör det tydligt för hushållsmedlemmar hur de själva kan påverka in energianvändning. Kunskap om vem som gör vad, när och i vilka sammanhang gör det möjligt att rikta information till rätt person i hushållet. 2 män 84 2 kvinnor 84 Vänster figur: Vem lagar mat, när på dygnet och hur länge? Populationen grupperad efter kön och ålder. Höger figur: Hur många personer i populationen lagar mat vid olika tidpunkter på dygnet
Systems Aspects of Increased Swedish Waste Incineration Jenny Sahlin (Tomas Ekvall) (Johan Sundberg) (Mattias Bisaillon) (Sven Werner) e-mail: jenny.sahlin@profu.se, tomas.ekvall@ivl.se Energimyndighetens Forskararena, Katrineholm, 29-3 augusti 27 Artiklar I. Sahlin J, Unger T, Olofsson M, Ekvall T, Sundberg J. Heat and electricity from waste incineration in the Swedish energy system development under future CO2 commitments. ISWA Beacon Conference Waste- to-energy, Malmö, Sweden, 25-26 October 21. II. Olofsson M, Sahlin J, Unger T. Will new waste-to-energy technologies enter the Swedish waste management market? A&WMA 96th Annual Conference and Exhibition, San Diego, California, USA, June 22-26, 23. III. Sahlin J, Knutsson D, Ekvall T. (24) Effects of planned expansion of waste incineration in the Swedish district heating systems. Resources, Conservation and Recycling 41:279-292. IV. Knutsson D, Sahlin J, Werner S, Ahlgren EO, Ekvall T. (26) HEATSPOT a simulation tool for national district heating analyses. Energy 31:278-293. V. Olofsson M, Sahlin J, Ekvall T Sundberg J. (25). Driving forces for import of waste for energy recovery in Sweden. Waste Management and Research 23:3-12. VI. Olofsson M, Sundberg J, Sahlin J. Evaluating waste incineration as treatment and energy recovery method from an environmental point of view. 13th Annual North American Waste-to- Energy Conference, Orlando, Florida, May 23-25 25. VII. Sahlin J, Bisaillon M, Sundberg J, Ekvall T. (27) Introduction of a waste incineration tax: effects on the Swedish waste flows. Resources, Conservation and Recycling 51(4):827-846. Effekt av utbyggd avfallsförbränning = Fjärrvärmeproduktion efter planerad utbyggnad av avfallsförbränning Effekt av utbyggd avfallsförbränning 8 GWh 66 6 4 - Fjärrvärmeproduktion utan planerad utbyggnad av avfallsförbränning 2-2 9 Waste Expansion district heating Biomass Fossil -13 Industrial Heatpump waste heat -3-4 ElectrictyDo not know Boilers -4-3 -4-33 New investments
Motiv för skatt på avfallsförbränning Effekter av trubbig förbränningsskatt Ökad drivkraft för insamling till materialåtervinning och biologisk behandling Ökad drivkraft för kraftvärmeproduktion Harmonisering av skatt i fjärrvärmesektorn SEK/ton 25 2 15 1 Kitchen waste Newsprint Paper packaging Soft plastic& Diapers Garden waste Other paper Other not combustible tax hob 439 5 1 2 3 4 5 6 Q, kton Effekter av trubbig förbränningsskatt Viktiga osäkerheter SEK/ton 3 25 2 15 1 5 1 2 3 4 5 6 Q, kton Kitchen waste Newsprint Paper packaging Soft plastic& Diapers Garden waste Other paper Other not combustible tax hob 439 Motstånd mot ökad källsortering hos hushållen Trubbig eller spetsig effekt Kurvornas form
Slutsatser - förbränningsskatt Liten effekt på plaståtervinningen Liten effekt på importen av avfall Större effekt på biologisk behandling Information uppströms är viktig för att skatten ska få effekt Slutsatser - övrigt Förbränning kommer sannolikt att fortsätta dominera svensk avfallshantering vara viktig för lokala fjärrvärmesystem men inte för nationella energisystemet Miljöjämförelser beror på vilket bränsle som ersätts vid avfallsförbränning Expanderande avfallsförbränning ersätter i första hand biobränsle Announcement and Call for Papers SETAC Europe 14th LCA Case Studies Symposium Photo: Erco Light Scout Photographer: Thomas Mayer, Neuss Photo: Flygare Palmnäs www.setaceumeeting.org/lca27 LCA of Energy Energy in LCA 3-4 December 27 Göteborg Sweden
The Interactive Collaborative Environments Laboratory Lennart E. Fahlén ERG project no. 315-1 26-28 En framtida väv av hushållsmaskiner.... ( ICE-lab ) Se - Förstå - Ta kontroll Information som märks utan att störa. Visualiseringar och ambienta displayer med ljus, färg, rörelse, ljud och musik. Upplevelse! Pedagogiska modeller för användare på olika nivåer framtagna genom användarstudier och en itererad forskningsprocess. Bekvämt & lätt! Fysiska, platsberoende artefakter. Uppkopplade möbler och husgeråd med inbyggd teknologi. Kul i vardagen! Nätverk! ( etc först datorer (filöverföring sedan människor (email,chat etc) vidare online transaktioner och banking och idag samhället (web, wikis, 24/7 ( etc myndigheter, media i framtiden våra vanliga apparater The Internet of things Styrning... Fysiska, platsberoende artefakter Uppkopplade möbler och husgeråd med inbyggd teknologi. Artefakter kommunicerar med varandra och med användare som i sin tur kommunicerar med varandra för att t.ex optimera (minimera) energianvändning
styrning... energi-samåkning exempel prototyp Ett antal (t.ex) vatten-kokare inom ett område, (bostadsrätt, villaförening etc) är uppkopplade till varandra Genom att en maximalt förutbestämt energianvändning (tid på dygnet etc) är definierad kan pris, toppar (etc.) optimeras Vid användning förhandlar kokarna med varandra och en kör-slot erhålls Är detta ej tillfyllest kan t.ex en manuell förhandling (auktion) startas A cup of tea. Now or later? The kettle is aware of other energy consuming objects in the household Force feedback Inertia, vibration. Sonic feedback Physical friction model. LED-light feedback Pulsating green glow Global distribution och inlärning möjlig... Video... - Användar drivet - Användar-kontrollerat - Grupp och individ - Lokal och global - Web 2. inspirerat - Nya produkter med högt förädlingsvärde - Nya affärsmöjligheter map uppföljning, eftermarknad och integration - Nya hot (naturligtvis...) både för företag och individ......detta kommer att hända...
tentative patent title: A system for distributed multiuser micro-level loadbalancing of the energy-usage of household appliances (using force feedback mechanisms) idé! idé! En möjlig utveckling är att även pappers produkter med tryckt engångs elektronik kan kommunicera... I ett dator grid system kopplas datorer ihop för ökad beräkningskraft. Ett alternativ är att använda gridden för att minimera datorkraften för att istället spara (standby) energi... Everything that can be invented, has been invented Charles Duell, US commissioner of patents, 1899 when he closed down ( years the US Patent Office (for 3 endsville...