Utredning av hästallergen och lukt från en hästgård i Brämhult, Borås

Nr U 6163 Juni 2019 Utredning av hästallergen och lukt från en hästgård i Brämhult, Borås På uppdrag av HUSARVID AB Lin Tang, Sofie Hellsten, Henrik Fallgren

Författare: Lin Tang, Sofie Hellsten, Henrik Fallgren På uppdrag av: HUSARVID AB Fotograf: Lin Tang Rapportnummer U6163 IVL Svenska Miljöinstitutet 2019 IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Box 210 60, 100 31 Stockholm Tel 010-788 65 00 // www.ivl.se Rapporten har granskats och godkänts i enlighet med IVL:s ledningssystem

Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 1. Syfte... 7 2. Bakgrund... 7 2.1 Hästallergen... 7 2.2 Lukt... 8 2.3 Skyddsavstånd och bedömningsgrunder... 9 2.3.1 Bedömningsgrunder för hästallergen... 9 2.3.2 Bedömningsgrunder för lukt... 9 3. Områdesbeskrivning... 9 4. Metoder... 13 4.1 Mätkampanj... 13 4.2 Meteorologiska förhållanden under mätperioden... 15 4.3 Beräkning av hästallergenemissioner... 16 4.3.1 Timvisa emissionsfaktorer... 16 4.3.2 Aktiviteter på anläggningen... 17 4.4 Beräkning av ammoniakemissioner... 18 4.4.1 Ammoniakförluster från stallbyggnaderna och gödsellagringen... 18 4.4.2 Tidsfördelning av ammoniakemissioner... 19 4.5 Spridningsmodellering... 19 4.5.1 Inverterad modellering... 20 4.5.2 Typår... 20 5. Resultat... 21 5.1 Hästallergen... 21 5.1.1 Uppmätta halter under mätperiod 1... 21 5.1.2 Jämförelse mellan modellerade och uppmätta halter... 23 5.1.3 Beräknade haltbidrag på årsbas... 25 5.1.4 Beräknade haltbidrag i specifika punkter... 27 5.2 Ammoniak... 28 5.2.1 Uppmätta halter... 28 5.2.2 Jämförelse mellan modellerade och uppmätta halter... 28 5.2.3 Beräknade haltbidrag på årsbas... 29 5.2.4 Beräknade haltbidrag i specifika punkter... 31 5.3 Uppmätta halter av hästallergen under mätperiod 2... 31 5.4 Beräknade haltbidrag i specifika punkter enligt en ny illustrationskarta... 34 5.5 Riskbedömning... 35 6. Diskussion och slutsatser... 35 Referenslista... 38

Bilaga 1 Provtagning av partiklar i utomhusluft på filter... 39 Bilaga 2 ADMS-modellen... 41

Sammanfattning HUSARVID AB samt AL Studio gav IVL i uppdrag att göra en utredning vid Brämhult i Borås med syftet att undersöka hur en kommande exploatering i Brämhult kan komma att påverkas av hästallergen och lukt från Brämhults Ryttarsällskaps (BRS) hästgård, som ligger bredvid. Det närmaste avståndet mellan häststall och planerat hus var från början tänkt att vara 50 meter, och avståndet mellan beteshagen och närmast planerat hus var ca 20 meter i en tidigare illustrationskarta. Enligt en ny illustrationskarta föreslås närmaste byggnad ligga 120 meter från stallet och 30 meter från hagarna. Utredningen har omfattat mätningar och beräkningar av emissioner av hästallergen och ammoniak från hästverksamheten samt spridning av hästallergen och ammoniak i utomhusluft omkring BRS. Mätningarna av halter av hästallergen från BRS genomfördes under två perioder. Mätperiod 1 pågick från den 23:e mars till den 5:e april 2019, d.v.s. vid skiftet mellan vinter- och vårväder. Det uppmätta medelvärdet av hästallergen vid H1, bredvid stallet, var 2.5 U/m 3 under den första veckan av mätperiod 1, men var betydligt högre, 37.7 U/m 3, under den andra veckan av mätperiod 1. Tre dygn med halter högre än 50 U/m 3 inträffade, troligen på grund av en kombination av varmt, torrt och soligt väder samt aktiviteter på BRS som innebar att hästarna rörde sig mycket nära mätstationen. Det uppmätta medelvärdet vid H2, ca 100 meter från stallet, var 0.05 U/m 3 under den första veckan av mätperiod 1. Under mätkampanj 2 (från den 18:e april till den 30:e april), ledde det soliga och torra vädret till några extremt höga dygnsmedelvärden av hästallergen (högre än 600 U/m 3 ) vid H1. Dock avtog halterna kraftigt med avståndet från H1 till H2. Det uppmätta medelvärdet av hästallergen var 778 U/m 3 vid H1 och 3 U/m 3 vid H2 under mätperiod 2. Mätningarna av ammoniakhalter genomfördes också under mätperiod 1 och mätperiod 2 (från den 17:e april till den 24:e april 2019). De uppmätta veckomedelvärdena av ammoniak vid H1 steg från 6.4 µg/m 3 under mätperiod 1 till 26.5 µg/m 3 under mätperiod 2, vilket antas bero på stigande temperaturer i april. Med hjälp av resultat från mätperiod 1 och mätperiod 2, inverterad spridningsmodellering beräknades emissionsfaktorer av hästallergener från stall och hagar, samt emissionsfaktorer av ammoniak från stall, hagar och gödselstack. För validering mellan uppmätta och beräknade halter av hästallergen användes resultat från mätningarna under andra veckan av mätperiod 1 och mätperiod 2 (från den 18:e april till den 30:e april) och för ammoniak från mätperiod 2 (från den 17:e april till den 24:e april 2019). Jämförelsen visade en acceptabel överenstämmelse. De framtagna emissionsfaktorerna användes därefter för att beräkna spridning och lufthalter under ett helt år. Resultaten för halten av hästallergen jämfördes med värdet 2 U/m 3, som är att betrakta som en låg nivå, vid vilken man inte borde uppleva några besvär från hästallergen. Årsmedevärdet, och även 90-percentilen för timmedelvärdet, var lägre än 0.5 U/m 3 på större del av fastigheten enligt den ny illustrationskartan. Dock var 99-percentilen för timmedelvärdet, motsvarande 1 % av årets timmar (d.v.s. 87 timmar/år), mellan 2-10 U/m 3 vid fastigheten, vilket sannolikt kan orsakabesvär för personer känsliga för hästallergen vid dessa tillfällen. För ammoniak låg årsmedelhalten av ammoniakbidraget och 90-percentilen för timmedelvärde under ett år från BRS på mindre än 0.2 µg/m 3 respektive 0.5 µg/m 3 för större delen av fastigheten som man planerar att bebygga enligt den ny illustrationskartan. Dock var ammoniakbidraget för 5

99-percentilen för timmedelvärde under ett år mindre än 5 µg/m 3 för de planerade bebyggelsen enligt den ny illustrationskartan. Det föreligger därmed viss risk för att de boende kan störas av lukt från BRS emellanåt under ofördelaktigt väderförhållande. 6

1. Syfte Syftet med utredningen har varit att undersöka hur de planerade bostäderna i Norra Brämhult, Brämhult 11:1 Brämhultshöjd, kan komma att påverkas av hästallergen och lukt från en hästgård. Studien avser att: (1) kartlägga utsläppssituationen av hästallergen och ammoniak vid hästgården, samt speciellt genererade halter i bostadsområdet närmast beteshagen; (2) spridningsberäkna haltbidraget av hästallergen från hästgården baserat på framtagna platsspecifika emissioner; (3) spridningsberäkna haltbidraget av ammoniak som en indikator för lukt från hästgården; (4) bedöma risken för höga halter av hästallergen och störande lukt från hästgården vid de planerade bostäderna. 2. Bakgrund Borås Stad har tagit fram en detaljplan för en del av Norra Brämhult, Brämhult 11:1 Brämhultshöjd. För att fastigheten ska kunna bebyggas behöver kommunen göra en detaljplaneändring för området och AL Studio ska ta fram underlag, på uppdrag av kommunen. Det finns en hästgård, Brämhults Ryttarsällskap (BRS) (https://idrottonline.se/bramhultsrs- Ridsport/Arkiv/Bilder/anlaggningen), som har plats för 14 storhästar, granne till fastigheten som ska bebyggas. Det närmaste avståndet mellan häststallet och planerat hus var ca 50 meter och avståndet mellan beteshagen och för närmast planerat hus ca 20 meter enligt den ursprungliga illustrationskartan. Efter analys av den första mätomgången visade det sig att olägenhet i form av för höga haltnivåer av hästallergen och lukt från gödsel, gödselhantering och stall skulle kunna förekomma. I en uppdaterad illustrationskarta har istället föreslagits att den närmaste byggnaden placeras på ett avstånd från stallet på 120 meter och hagarna för 30 meter. 2.1 Hästallergen Allergen, vanligtvis små proteiner eller glykoproteiner, är inom immunologin benämningen på ett ämne som kroppen reagerar allergiskt på. De vanligaste symtomen vid allergi mot pälsdjur är kliande och röda ögon, nysningar, nästäppa och rinnande näsa. Allergen från häst är ett mycket potent allergen, som erfarenhetsmässigt visats sig kunna leda till mycket kraftiga allergiska reaktioner hos individer som är sensibiliserade mot häst. 8 procent av den vuxna befolkningen i Sverige har, i varierande grad, allergibesvär kopplat till hästar (Folkhälsomyndigheten, 2009) och andelen är väsentligt högre bland personer med astma, speciellt bland barn. Hästverksamheter alstrar s.k. hästallergen, som sitter partikulärt bundet på mjäll, hud- och hårflagor från hästar. Hästallergen består av proteiner som finns på hästens kropp och lossnar vid ryktning och avföring. Proteinerna är tunga och faller snabbt till marken och transporteras därmed generellt inte långa sträckor i luft. Eftersom allergener oftast utgörs av en enkel polypeptidkedja och är lättlösliga i vatten (https://www.neuro.ki.se/neuro/kk2/skrivut.html), försvinner de ur luften när det regnar. 7

2.2 Lukt Inom lantbruket är det framför allt gödsel, djur och foder som avger lukt. Djur och foder luktar i sammanhanget lite och leder sällan till obehag och besvär. Gödsel och ventilationsluft från stallar kan däremot orsaka obehag. Fastgödsel luktar mindre än flytgödsel. Täckning av gödselbehållare ger mycket god reduktion av lukt, upp till 95%. Lukt binds även i damm. Dammfilter eller biofilter ifrån luften på ventilationsanläggningar kan därför minska lukten från djurstallar med 70%. Det är inte lätt att mäta lukten från djurhållning eller gödsel på ett kvantitativt vis eftersom det finns ett mycket stort antal ämnen som kan bidra till lukt. Det råder ofta komplicerade samband mellan halter i luften och luktupplevelsen. Ammoniak valdes här ut som en indikator på lukt eftersom (1) det finns ett samband mellan lukt och ammoniak; (2) aminer, som också bidrar till lukt, bildas och emitteras till luft på liknande sätt som ammoniak; (3) det finns välutvecklade metoder för att mäta halten av ammoniak. Sambandet mellan ammoniak och lukt i denna studie baseras på tidigare luktundersökningar vid luktande verksamheter. Haeger-Eugensson m.fl. (2014) gjorde en luktundersökning genom att anlita ett antal personer boende i närheten av ett stall för att fylla i en enkät om när de känner lukt, vad det luktar m.m. under en viss period. Man lät också slumpvis valda personer gå från ett avstånd av cirka 150 meter mot stallet/gödselstacken. Avståndet till gödselhögen då djur- och gödsellukt uppfattades för första gången noterades. Figur 1 visar procentandel av personer som kände lukt (från en gård med kor och hästar) på olika avstånd från stall/gödsel. Lukt detekterades vid en genomsnittlig halt av ammoniak i intervallet 0,2-1 µg/m 3. Vid avstånd 70-80 meter från stall och gödselstack, kunde ca 24% av personerna känna lukt även om halten av ammoniak var låg (0,35 µg/m 3 ). När halten av ammoniak var lägre än 0,2 µg/m 3, kunde fortfarande ca 4% av personerna känna lukt. Det innebär att ammoniak inte är det enda ämnet som bidrar till lukt, exempelvis kan det röra sig om aminer och mercaptaner. På samma sätt undersöktes lukt från häststall och gödsel vid Enskede Ridskola (Tang och Peterson, 2016) och lukt detekterades vid en genomsnittlig modellerad halt av ammoniak på 0,3-0,5 µg/m 3. Figur 2-1 Procentandel av personer (n = 34) som kände hästlukt (stall- och gödsellukt) som en funktion av avstånd från stall/gödsel. Höger axel visar modellerad halt av ammoniak och hästallergen. Den streckade gröna linjen representerar mätningar under detektionsgränsen (Haeger-Eugensson et al., 2014). 8

Halter av ammoniak och lukt kan variera högst avsevärt beroende på bland annat utsläppets storlek och rådande väderförhållanden. Lukten kommer ofta stötvis med en vindpust från den dominerande vindriktningen. 2.3 Skyddsavstånd och bedömningsgrunder 2004 angav Socialstyrelsen att ett skyddsavstånd mellan djurgård och byggnad på 200 meter kan vara rimligt med hänsyn till olägenheter såsom lukt, flugor, buller, skydd för vattentäkter och allergenspridning (Socialstyrelsen, 2004). Skyddsavstånd används för att ge en större marginal för att skydda människors hälsa utifrån givna förutsättningar. 2016 tog Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Region Gotland fram riktlinjer för djurhållning och bebyggelse med ett rekommenderat skyddsavstånd på 75 200 meter mellan stall och bebyggelse samt 50-100 meter mellan rasthagar och bebyggelse vid medelstor djurhållning med 10-50 djurenheter. I rättspraxis har relativt korta avstånd ofta godkänts, under 50 meter och ned mot 20 meter. Lokala förhållanden, t.ex. vind, topografi, skyddande kulle och vegetation, påverkar spridning av hästallergen och lukt i stor omfattning. 2.3.1 Bedömningsgrunder för hästallergen Det finns idag inte några gränsvärden för mängden pälsdjursallergen i luften. Mängden hästallergen anges i U/m 3 (Unit (enhet) hästallergen per kubikmeter) och tas fram med ELISAanalysen, i vilken 1 U är lika med 1 ng protein från häst (Zahradnik och Raulf, 2014). Vid vilken hästallergenhalt som allergi kan uppkomma är väldigt individuellt, och det beror på exponeringstid, omgivning som inomhus/utomhus m.m. Halter under 2 U/m 3 betraktas som en låg nivå, vid vilken man inte borde uppleva några besvär med hästallergi (Elfman et al., 2008) och halten används som riktvärde i denna studie. Det finns dock allergiker som även reagerar med allergisk reaktion vid lägre halter än 2 U/m 3. 2.3.2 Bedömningsgrunder för lukt Det finns inget riktvärde för högsta acceptabla förekomsten av störande lukt. Däremot finns praxis baserad på kunskap om vid vilka störningsfrekvenser klagomål på lukt erfarenhetsmässigt förekommer. Frekvenserna anges i procent och anger den andel av tiden som störningarna förekommer. SMHI anger att gränsen för acceptabel störning av lukt vid byggnad bör eftersträva en lägre störningsfrekvens än 1%. Socialstyrelsen anger att luktbegränsade åtgärder bör införas vid en luktstörningsfrekvens på 2 3% av tiden (Alvin m.fl., 2011). Baserat på den tidigare undersökningen (Tang och Peterson, 2016) används i denna studie antagandet att man upplever luktbesvär vid halter av ammoniak högre än 0.5 μg/m 3. 3. Områdesbeskrivning Det aktuella planområdet i Brämhult ligger öster om Borås (Figur 3 1). BRS (Figur 3 2) består av ett stall med 14 storhästar, 1 ridbana och 5 hagar (Figur 3 3, Figur 3 4). Antal hästar vid de olika delarna på BRS anläggning visas i Tabell 3 1, (enligt information från BRS ordförande). 9

Stallet ventileras endast med öppna fönster och stalldörrar. Vid minusgrader hålls stalldörrar och fönster stängda. BRS 5 beteshagar benämns: Gul (ca. 4 200 m 2 ), Grön (ca. 8 500 m 2 ), Lila (ca. 5 700 m 2 ) och Orange (ca. 12 180 m 2 ). Djuren är ute i hagarna i alla väder alla dagar året om. Under vinterhalvåret står dom inne på natten och ute med täcke mellan 06:00 19:00. Under våren (aprilmaj) har hästarna täcke beroende på väderläge. Sommartid (juni - oktober) går dom ute dygnet runt utan täcken. BRS utnyttjar bilvägen upp mot kyrkan som en transportsträcka (promenad) av hästarna (vit markering i Figur 3 3) varje dag, oftast eftermiddag/kväll vid uteritt eller i samband med uppvärmning innan ridning på ridbanan. Gödselstacken, ca 105 m 3 utan täckning, ligger bakom stallet och töms när den är full, vilket är ungefär två gånger om året (en gång på senvåren och en gång på sommaren). Torv och halmpellets används som strömedel. Figur 3 1 Geografisk lokalisering av exploateringsfastigheten och Brämhults Ryttarsällskap (BRS), Borås. 10

Figur 3 2 Foto av Brämhults Ryttarsällskaps anläggning. (från https://idrottonline.se/bramhultsrs- Ridsport/Arkiv/Bilder/anlaggningen) Figur 3 3 Illustration över BRS anläggning. 11

Figur 3-4a Gödselstack Figur 3-4b Hage Gul Figur 3-4c Hage Lila 12

Figur 3-4d Ridbana Figur 3 4 Foton av huvudkällorna till utsläpp av ammoniak och hästallergen i närheten av BRS: Gödselstack, Hage Gul, Hage Lila och Ridbana. Tabell 3 1 Antal hästar på olika anläggningar i BRS. BRS Stall Hage Gul Hage Grön Hage Lila Hage Turkos Hage Orange Ridbana Transportsträcka Antal hästar 14 2 1 3 2 4 4 2 10 4. Metoder För att beräkna påverkan av hästallergen från BRS hästverksamheter har mätningar av partiklar, hästallergen och meteorologiska parametrar genomförts, se avsnitt 4.1. Mätningarna användes därefter för att genom inverterad spridningsmodellering beräkna hästallergen- och ammoniakemissionerna från källområdet, avsnitt 4.2. I ett sista steg användes emissionsfaktorerna, framtagna genom den inverterade modelleringen, som indata för att beräkna halter av hästallergen under ett så kallat typår, se avsnitt 4.3. 4.1 Mätkampanj Eftersom allergen är partikelbundet genomfördes mätningar genom pumpad luftprovtagning av partiklar. Aktiva provtagare användes för bestämning av dygnsmedelvärden av partikelhalt (TSP (total suspended particles i detta fall) i luft (se Bilaga 1). Provtagarna på IVL har genomgått tester i enlighet med de krav som ställs inom EU:s standardiseringskommitté. Partikelfilter från aktiva provtagare analyserades av IVL, för att erhålla partikelhalter, och skickades sedan till Uppsala för att bestämma halten hästallergen i den totala partikelhalten. Hästallergen analyserades med ELISA-analysen (Zahradnik et al., 2014). Mätningarna vid Brämhult genomfördes samtidigt som veckoprovtagning av ammoniak via diffusionsprovtagare. Mätstationerna placerades på exploateringsfastigheten vid olika avstånd till hästverksamheterna (Figur 4 1). Mätkampanjen inbegrep 2 mätstationer med aktiva partikelprovtagare (H1 och H2) och 3 mätstationer med diffusionsprovtagare avseende ammoniak (N1, N2 och N3). H1 (ca 2,6 meter ovan mark) låg bredvid stallet, ca 100 meter från de planerade bostäderna. H2 (ca 2,2 meter ovan mark) placerad på en lyktstolpe vid Kyrkvägen med ca 20 meter 13

från de planerade bostäderna. N1 och N2 var placerade på samman ställen som H1 och H2. N3 (ca. 1,5 meter ovan mark) placerades på andra sidan av Kyrkvägen vid det planerade bostadsområdet. Den meteorologiska stationen (M), mätning av vindriktning och vindhastighet under tiden, låg på samma plats som H1, ca 2 meter ovan mark. Figur 4-2 visar foton av provtagarna vid mätstationerna H1 och N3. Mätprogrammet är specificerat i Tabell 4.1. Tabell 4 1 Mätprogram Parameter Provplats Tidsupplösning Mätperiod TSP H1 och H2 Dygnsmedelvärde 2019-03-23 till 2019-04-05 2019-04-18 till 2019-04-30 Ammoniak N1, N2 och N3 Veckor medelvärde 2019-03-23 till 2019-04-05 2019-04-17 till 2019-04-24 Hästallergenanalys H1 och H2 2019-03-23 till 2019-04-05 2019-04-18 till 2019-04-30 Vindhastighet Vindriktning M Timmedelvärde 2019-03-23 till 2019-04-05 2019-04-18 till 2019-04-30 Figur 4 1 Förslagna mätstationer i mätkampanjen. H1: dygnsvis provtagning av hästallergen, nära stallet; H2: dygnsvis provtagning av hästallergen i hage i närheten av planerade bostäder. N1-N3: veckomedelvärden av ammoniak. M är en meteorologisk station som mäter vindriktning och vindhastighet under mätperioden. 14

H1 och N1 (2.6 m höjd) N3 (1,5 m höjd) Figur 4 2 Foton av provtagare på mätstationerna H1, N1 och N3. 4.2 Meteorologiska förhållanden under mätperioden Mätningarna som ingår i denna rapport av hästallergenemissioner från hästverksamheten i Brämhult genomfördes under mätperiod 1 från den 23:e mars till den 5:e april. Det var en tydlig förändring från vinterväder under den första veckan (från den 23:e mars till den 30:e mars) till vårväder under den andra veckan (från den 31:e mars till den 5:e april). Medeltemperaturen under första veckan var 11.7 C och medelvärdet för relativ fuktighet 81%; medan temperaturen under den andra veckan steg till 15.4 C och medelvärdet för relativ fuktighet var 52%. Lågtrycket drog in över södra Sverige under den första veckan med lokal vind omkring sydväst och enbart lite nederbörd under den 24 25 mars. Den andra veckan av mätperioden i april var varm, torr och mycket solig med lokal vind omkring sydost (Figur 4 4). Under mätperiod 2, från den 18:e april till den 30:e april, var medeltemperaturen 12.4 C och maxtemperaturen 23.2 C och medelvärdet för relativ fuktighet 54%. Det var torrt och solig, med lokal vind omkring sydost. 15

Figur 4-4a Första veckan av mätperiod 1 (från den 23:e mars till den 30:e mars) Figur 4-4b Andra veckan av mätperiod 1 (från den 31:e mars till den 6:e april) Figur 4 4 Vindros under den första veckan av mätperiod 1 (från den 23:e mars till den 30:e mars) och andra veckan av mätperiod 1 (från den 31:e mars till den 6:e april) 4.3 Beräkning av hästallergenemissioner 4.3.1 Timvisa emissionsfaktorer Emissioner av hästallergen representeras av s.k. emissionsfaktorer (EF) (mängd allergen/häst), dels för hästar i stall, dels för hästar i hage, för att erhålla en uppskattning av utsläppet från respektive häst. Emissioner av partiklar kan variera mycket från timme till timme, eftersom meteorologiska faktorer såsom vind och nederbörd samt aktiviteter på området kan öka eller minska spridning av hästallergen. Därför uppskattades här timvisa emissionsfaktorer (EFtim) för hästallergen från de identifierade källorna, baserat på tidigare framtagna grundemissionsfaktor (EF0), aktuella vindriktningar och förekomst av nederbörd, samt aktiviteter på källområdet (Ekv. 1). EEFF tttttt = ff(eeff 0, RR aaaaaaaaaaaaaaaaaa, RR nnnn, RR vvvvvvvv ) (Ekv. 1) EFtim är hästallergens EF på timbas EF0 baseras på EF från en tidigare studie Raktivitet timmar med aktivitet på häststall och hästhage (för mer detaljer om emissionsindex, se avsnitt 4.3.2) Rnb förekomst av nederbörd Rnb = 0; minst 3 timmar efter regn Rnb= 0.1; annars Rnb = 1 16

Rvind vind som passera/inte källområde; Rvind = 1 förekomst av vind passera källområde, annars Rvind = 0.5 De EF0 som använts är säsongsvariabla och antas bero på att det under hösten normalt regnar mer än på sommaren, vilket gör att allergenerna spolas bort, samt att halterna av allergener i luften minskar på vintern då marken är frusen. Dessutom är det vanligt att hästarna har täcken på sig vintertid, vilket torde minska spridningen av allergener. Cykliska variationer (hästens kön, ålder, brunstperioder m.m.) kan sannolikt också förklara skillnader över tiden (Emenius, et al., 2001; Elfman, et al., 2008; Emenius, et al., 2009). Enligt tidigare mätningar var medianhalterna under vintersäsongen ca 25 %, och under hösten ca 45 %, av vår/sommarhalter (Elfman et al., 2008). I den här studien, räknas vår som april-maj och då har hästarna täcke på beroende på väderläge; sommartid, juni oktober går hästarna ute dygnet runt utan täcken, och under vinterhalvåret (november - mars) står hästarna inne på natten och ute med täcke. Säsongsvariationen har tagits hänsyn till i modellberäkningarna både för såväl mätperioden som för hela året. 4.3.2 Aktiviteter på anläggningen Antal hästar samt aktiviteter (såsom utfodring, ryktning och sadling) i stall och hage påverkar emissionen av hästallergen (Haeger-Eugensson et al., 2014). I Tabell 4 2 och Tabell 4 3 visas dygnsvariationen av hästverksamhetens aktiviteter och fyllnadsgraden av hästar i stall under vinter respektive vår. Under sommaren, då hästarna går ute dygnet runt, sänks emissionsindex för stallet till 0.1 samtidigt som det för hage mellan kl. 22:00-06:00 ökas till 0.5. Arrangemang som hopp och dressyrtävlingar hålls regelbundet under året (två under vårterminen och två under hösten) och ekipage utifrån kommer då till anläggningen. Ett 20 30-tal extra hästar (utöver 14 egna) rör sig då runt bilvägen upp mot kyrkan samt vägen nedanför stallet (transportsträcka i Figur 3-3) och en tävlingsdag håller i regel på hela dagen (kl. 10:00 15:00). Fyra tävlingar per år har tagits hänsyn till i modellberäkningarna. Tabell 4-2 Dygnsvariation av emissionsindex i stall beroende av antal hästar och aktiviteter under ett typiskt dygn för vinter och vår. I II III IV V Tidsperiod 22:00-06:00 06:00-09:00 09:00-15:00 15:00-21:00 21:00-22:00 Verksamhet Fyllnadsgrad av hästar Emissionsindex Ingen Transport från stall till hage (mindre) Transport från stall till hage (måttlig) Transport från stall till hage (stor) Kvällsfodring, ryktning, sadling, rensning av dynga 100 % 70 % 30 % 20 % 75 % 1,0 0,7 0,3 0,2 2,1 17

Tabell 4 3 Dygnsvariation av emissionsindex i hage beroende av antal hästar och aktiviteter under ett typiskt dygn utan nederbörd under vinter och vår. I II III IV V Tidsperiod 22:00-06:00 06:00-9:00 09:00-15:00 15:00-21:00 21:00-22:00 Verksamhet Fyllnadsgrad av hästar Ingen Transport från stall till hage Naturliga gångarter, galopp Ridning Ingen 0 % 30 % 60 % 100 % 0 % Emissionsindex 0,1 0,3 1,0 1,5 0,1 4.4 Beräkning av ammoniakemissioner 4.4.1 Ammoniakförluster från stallbyggnaderna och gödsellagringen Ammoniakförlusterna från stallbyggnaderna och gödsellagringen beräknades med hjälp av beräkningsverktyget VERA, som har tagits fram av Jordbruksverket (http://www2.sjv.se/administration/vera.4.3d7d342f14e68f1a794c8558.html). Genom att mata in information om djurhållningen; antal djur, djurslag, betesperiod, typ av gödsel och lagringssystem mm. kan programmet göra en stallbalansberäkning (schablon) och beräkna fram ammoniakförlusterna för stallbyggnaderna och gödsellagringen som ett genomsnitt över året. Emissionsfaktorerna för ammoniak inom VERA baseras på Karlsson och Rodhe (2002) och är samma som används av Statistiska Centralbyrån (SCB) för den nationella beräkningen av ammoniakavgången från lantbruket. VERA-modellen beräknar endast ammoniakemissioner från stall och lagring av gödsel och således inte de emissioner som uppstår vid rastning av djur av samt när djuren är i hage. Ammoniakberäkningen visade att ungefär 140 kg NH3/år avgår i form av ammoniakförluster från stallbyggnaderna, gödsellagringen och beteshagarna, se Tabell 4 4. Tabell 4 4 Beskrivning av källor vid anläggningen. Källor Boskaps typ Utsläppsstorlek Ventilationstyp Gödselhantering Stall Hästar 2 048 m 3 naturligt ventilerad Hage Hästar 38 180 m 2 / Lager 105 m 3 / Strömedel torv (7%) och halm (93%). Djuren antas vara ute i rasthagarna 45 % av dygnet, bortsett från maj till oktober då de antas vara ute på bete dygnet runt. Fastgödsel som töms två gånger om året. En gång på senvåren och en gång på sommaren 18

4.4.2 Tidfördelning av ammoniakemissioner Ammoniakemissionerna ändras under året, dels beroende på djur- och gödselhanteringen, dels på grund av meteorologiska förhållanden. Exempelvis betar hästar under sommaren, vilket gör att stallförlusterna blir lägre då, och betesförlusterna högre. Även temperatur och ventilation påverkar ammoniakavgången, med betydligt större förluster under varma förhållanden (sommar) jämfört med vintern. Beräkningsmodellen VERA beräknar ammoniakförlusterna som ett genomsnitt över året. Ammoniakemissionen i stall och gödsellager antogs vara konstanta året runt. Således fördelar sig ammoniakemissionerna under året enligt Tabell 4 5 för de olika källorna. Tabell 4-5 Verksamhetens ammoniakemissioner på månadsbasis från respektive källa. Betesförlust Förluster i stall Förluster i lager Totalt Månad (kg NH3/månad) (kg NH3/ månad) (kg NH3/ månad) (kg NH3/ månad) januari 1.65 2.43 6.9 10.97 februari 1.49 2.43 6.9 10.81 mars 1.65 2.43 6.9 10.97 april 1.59 2.43 6.9 10.91 maj 3.04 2.43 6.9 12.36 juni 2.94 2.43 6.9 12.26 juli 3.04 2.43 6.9 12.36 augusti 3.04 2.43 6.9 12.36 september 2.94 2.43 6.9 12.26 oktober 3.04 2.43 6.9 12.36 november 1.59 2.43 6.9 10.91 december 1.65 2.43 6.9 10.97 Totalt 28 29 83 140 4.5 Spridningsmodellering Spridningsmodelleringen genomfördes i två steg. Först användes inverterad modellering för att justera emissionsfaktorerna av hästallergen från källområdet (avsnitt 4.5.1). När emissionsfaktorerna fastställts användes dessa för att beräkna haltbidraget från hästverksamheterna under ett typår (avsnitt 4.5.2). 19

4.5.1 Inverterad modellering För att justera och validera de timvisa emissionsfaktorer (EFtim), beräknade enligt metoden beskriven i avsnitt 4.3.1, användes ADMS-modellen (Atmospheric Dispersion Modelling System) för den inverterade spridningsmodelleringen. Inverterad spridningsmodellering innebär att troliga emissioners spridning beräknas och resultaten jämförs med uppmätta halter. Om den modellerade och uppmätta halten inte stämmer överens justeras emissionsfaktorerna och processen görs om. Valideringen av beräkningsresultaten har skett vid den höjden mätningarna utfördes. 4.5.2 Typår För att kunna genomföra en bedömning av den generella allergenbelastningen för närområdet, beräknades hästallergen för ett så kallat typår (ett representativt meteorologiskt medelår för området). Ett typår är en sammansättning av månader från olika år som tillsammans bildar ett representativt år avseende typiska spridningsförutsättningar. Vindförhållandena i området vid BRS beräknades med en avancerad modell med assimilerade uppmätta vindhastigheter och vindriktning vid mätstationen i Borås. För det beräknade meteorologiska typåret är de dominerande vindarna väst-sydvästliga (36 %) och sydostliga (32%). De vanligaste vindhastigheterna är mellan 1,5 och 4,5 m/s och låg vind (vindhastigheten mindre än 1.5 m/s) förekommer under ca 26 % (Figur 4-5). Typårsberäkningarna utfördes utifrån de förhållanden som togs fram mellan emissioner, aktiviteter och meteorologiska parametrar under mätperioderna. Dessa förhållanden applicerades därefter för hela typåret och spridning av hästallergen och ammoniak beräknades. Resultaten presenteras i form av haltkartor med årsmedelvärden samt percentiler. Figur 4-5 Vindros under typår vid hästverksamheten, d.v.s. januari 2011, februari 2001, mars 2007, april 2008, maj 2016, juni 2011, juli 2017, augusti 2001, september 2013, oktober 1999, november 2012 och december 2007. 20

5. Resultat I avsnitt 5.1 och 5.2 presenteras enbart resultaten från mätperiod 1 eftersom analysen för mätperiod 2 inte var färdig i skrivande stund för första utkastet av rapporten. Mätperiod 2 presenteras i avsnitt 5.3 och 5.4. Beräknade haltbidrag redovisas i isolinjer på kartor med geografisk fördelning av hästallergen över området kring BRS för en nivå på 1,5 m ovan mark som representerar andningshöjden. 5.1 Hästallergen 5.1.1 Uppmätta halter under mätperiod 1 I Figur 5-1a redovisas de uppmätta dygnsmedelvärdena av hästallergen från den aktiva provtagningen vid mätstation H1 och H2 under första veckan av mätperiod 1 (från den 23:e mars till den 30:e mars). Det uppmätta medelvärdet under första veckan av mätperioden 1 var 2.5 U/m 3 vid H1, bredvid stallet, och 0.05 U/m 3 vid H2, ca. 100 meter från stallet. Halten av hästallergen avtog kraftigt med avståndet från stallet vid dominerande sydvästlig vind. Under andra veckan av mätperiod 1 (från den 31:e mars till den 5:e april), var dygnsmedelvärden av hästallergen vid H1 betydligt högre än under första veckan, 37.7 U/m 3 (Figur 5-1b). De högsta dygnsmedelvärdena, 50.9 U/m 3, 55.4 U/m 3 och 79.4 U/m 3, inträffade 3:e-5:e april, troligen beroende på varmt, torrt och mycket soligt väder i början av april, att hästarna var utan täcke i hagen samt att hästarna rörde sig mycket nära mätstationen H1. Tyvärr var utrustning vid H2 ur funktion under den andra veckan av mätperiod 1. Hästallergen (U/m 3 ) 4.5 4 3.5 3 2.5 2 1.5 1 0.5 0 H1_veckan 1 H2_veckan 1 Figur 5-1a Dygnsmedelvärden av hästallergen under första veckan av mätperiod 1 (från den 23:e mars till den 30:e mars) vid mätstation H1 och H2. 21

Hästallergen (U/m 3 ) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 H1_veckan 2 Figur 5-1b Dygnsmedelvärden av hästallergen under första veckan av mätperiod 1 (från den 31:e mars till den 5:e april) vid mätstation H1. Relation mellan dygnsmedelvärde av TSP (µg/m 3 ) och hästallergen (U/m 3 ) vid H1 redovisas i Figur 5 2. Korrelationen mellan TSP och hästallergen vid H1 är mycket bra, särskilt under andra veckan av mätperiod 1. Figur 5-2a 90 120 Hästallergen (U/m 3 ) 80 70 60 50 40 30 Hästallergen Partikel halter 100 80 60 40 20 10 20 0 0 2019-03-23 00:00 2019-03-24 00:00 2019-03-25 00:00 2019-03-26 00:00 2019-03-27 00:00 2019-03-28 00:00 2019-03-29 00:00 2019-03-30 00:00 2019-03-31 00:00 2019-04-01 00:00 2019-04-02 00:00 2019-04-03 00:00 2019-04-04 00:00 2019-04-05 00:00 TSP (µg/m 3 ) 22

Figur 5-2b 90 Hästallergen (U/m 3 ) 80 70 60 50 40 30 20 10 0-10 y = 0.8084x - 9.7114 R² = 0.8112 0 20 40 60 80 100 120 Partikel halter (µg/m 3 ) Figur 5 2 Jämförelse mellan dygnsmedelvärden av partiklar och hästallergen vid H1 under mätperiod 1. a) Uppmätta dygnsmedelvärden av hästallergen (U/m 3 ) och halter av TSP (µg/m 3 ), b) Korrelationsplot. 5.1.2 Jämförelse mellan modellerade och uppmätta halter Baserat på emissionsfaktorerna (EF0) antogs från början kunde emissionsfaktorer (EFtim), via inverterad modellering, beräknas för respektive timme och källa inom det studerade området utifrån resultat från första veckan av mätperiod 1 vid H1 och H2. Utifrån EFtim spridningsberäknades därefter hästallergenhalten för andra veckan av mätperiod 1 med ADMSmodellen. De beräknade halterna vid H1 jämfördes därefter med mätdata från dygnsprovtagningen för andra veckan av mätperioden för validering. För valideringen användes medelhalter under andra veckan (från den 31:e mars till den 5:e april) med och utan de tre extremt höga halterna av hästallergen 3:e april till 5:e april (Figur 5 3). Jämförelsen mellan uppmätta och beräknade halter av hästallergen, utifrån de slutliga emissionsfaktorerna, visade en acceptabel överenstämmelse där de modellerade halterna generellt underskattas med 6%. Figur 5 4 visar en jämförelse mellan de uppmätta och modellerade dygnsmedelvärdena, i fallande storleksordning, av hästallergen under hela mätperioden. De dagar då skillnaderna var som störst sammanföll med de dagar då osäkerheterna avseende aktiviteterna, d.v.s. rörelse av hästar på gården, var störst. 23

40 35 Hästallergen (U/m 3 ) 30 25 20 15 10 Mätning Modell 5 0 Validering med de tre extremt höga halterna Validering utan de tre extremt höga halterna Figur 5 3 Uppmätta och modellerade veckomedelvärden under andra veckan av mätperiod 1 (från den 31:e mars till den 5:e april) med och utan de tre extremt höga halterna av hästallergen 3:e april till 5:e april för validering. Figur 5 4 Jämförelse mellan uppmätta och modellerade dygnsmedelvärden av hästallergen vid mätstation H1 och H2. Inklippt i figuren ses med en y-axel mellan 0-0.02 U/m 3 för att illustrera de lägst modellerade halterna. Mätningarna under dessa dygn vid H2 var under detektionsgräns för instrumentet. 24

5.1.3 Beräknade haltbidrag på årsbas Utifrån sambanden mellan emissionerna, meteorologi och aktiviteter under ett typår beräknades halterna av hästallergen för ett typår. I Figur 5-5a visas årsmedelhalten av hästallergen som isolinjer på en karta över området kring BRS. Beräkningarna av årsmedelvärdet av hästallergen var lägre än 2 U/m 3, 1,5 m ovan mark på större delen av fastigheten som man planerar att bebygga. För att bedöma halten vid ett värsta fall har även 90- och 99-percentilen för timmedelvärde under ett år beräknats vid hästverksamheten. 90-percentil för timmedelvärde motsvarar 10 % av årets timmar, d.v.s. 876 timmar/år, vilken var mindre än 2 U/m 3 vid fastigheten (Figur 5-5b). 99- percentil för timmedelvärde motsvarar 1% av årets timmar, d.v.s. 87 timmar/år. Figur 5-5c visar att 99-percentilen vid fastigheten var 2-30 U/m 3. Figur 5-5a Årsmedelvärden av hästallergen på 1,5 m höjd 25

Figur 5-5b 90-percentilen av timmedelvärden på 1,5 m höjd Figur 5-5c 99-percentilen av timmedelvärden på 1,5 m höjd 26

5.1.4 Beräknade haltbidrag i specifika punkter För att förtydliga haltbidragen, särskilt på området vid den planerade bebyggelsen (enligt den tidigare illustrationskarta), redovisas halterna, i tabellform, vid några specifika punkter; vid en befintlig villa (V0) och tre villor som planeras närmast hästgården (V1, V2 och V3) (Figur 5 6). Beräknade halter av hästallergen som årsmedelvärden, 90- och 99-percentil för timmedelvärden vid 1,5 meter ovan mark redovisas i Tabell 5-1. Figur 5 6 Tabell 5 1 Specifika punkter vid en befintlig villa (V0) och tre punkter (V1, V2 och V3) vid den planerade fastigheten (enligt den tidigare illustrationskartan). Beräknade haltbidrag av hästallergen (U/m 3 ) som årsmedelhalter, 90- och 99- percentil för timmedelvärde vid V0, V1, V2 och V3 vid 1.5 m höjd. V0 V1 V 2 V 3 Årsmedelhalt (U/m 3 ) 0.9 1.3 1.0 0.4 90-percentiler för timmedelvärde (U/m 3 ) 99-percentiler för timmedelvärde (U/m 3 ) 1.5 2.5 1.1 0.3 16.8 22.8 26.9 11.3 27

5.2 Ammoniak 5.2.1 Uppmätta halter I Figur 5 7 redovisas de uppmätta veckomedelvärdena av ammoniak vid mätstationerna N1, N2, N3 under de två mätperioderna. Under mätperiod 1 (från den 23:e mars till den 6:e april) var den uppmätta medelhalten av ammoniak 6.4 µg/m 3, 1.2 µg/m 3 och 1.2 µg/m 3 vid N1, N2 respektive N3. Under mätperiod 2 (från den 17:e april till den 24:e april) steg den uppmätta medelhalten av ammoniak till 26.5 µg/m 3, 2.4 µg/m 3 och 1.5 µg/m 3 vid N1, N2 respektive N3. De högsta halterna förekom vid N1, som låg närmast stall och gödselstack. 30 25 Ammoniak (µg/m 3 ) 20 15 10 Mätperiod 1 Mätperiod 2 5 0 N1 N2 N3 Mätstation Figur 5 7 Uppmätta veckomedelvärden av ammoniak vid N1, N2 och N3. 5.2.2 Jämförelse mellan modellerade och uppmätta halter De beräknade halterna, vid platsen för mätningarna, validerades därefter med mätdata. För validering användes genomsnittlig halt under mätperiod 2 (från den 17:e april till den 24:e april) vid de tre mätstationerna. Jämförelsen mellan de uppmätta (10.1 µg/m 3 ) och modellerade (9.9 µg/m 3 ) genomsnittliga halterna vid valideringen visade på en god överenstämmelse med en skillnad på 2%. I Figur 5 8 visas resultatet från jämförelsen mellan uppmätta och beräknade halter av ammoniak under de två mätperioderna. Den uppmätta medelhalten av ammoniak för de två mätperioderna var 16.5 µg/m 3, 1.8 µg/m 3 och 1.3 µg/m 3 vid N1, N2 respektive N3, medan den modellerade medelhalten vid N1, N2 och N3 var 16.4 µg/m 3, 1.9 µg/m 3 respektive 1.0 µg/m 3. 28

30 25 Ammoniak (µg/m 3 ) 20 15 10 Mätning Modell 5 0 Figur 5 8 Jämförelse mellan uppmätta och modellerade medelhalter av ammoniak baserad på dygnsmedelvärden av ammoniak vid N1, N2 och N3 under mätperioden 1 (från den 23:e mars till den 6:e april) och mätperiod 2 (från den 17:e april till den 24:e april). 5.2.3 Beräknade haltbidrag på årsbas Baserat på resultaten från spridningsberäkningen under ett år, ligger årsmedelhalten av ammoniakbidraget från BRS på mindre än 0.5 µg/m 3 för större delen av fastigheten som man planerar att bebygga i den tidigare illustrationskartan (Figur 5-9a). Ammoniakbidraget för 90- percentil för timmedelvärde var mindre än 1 µg/m 3 vid fastigheten (Figur 5-9b). Dock är ammoniakbidraget för 99-percentilen för timmedelvärde under ett år mellan 1-10 µg/m 3 för större delen av fastigheten (Figur 5-9c). 29

Figur 5-9a Årsmedelvärden av ammoniak på 1,5 m höjd Figur 5-9b 90-percentilen av timmedelvärden på 1,5 m höjd 30

Figur 5-9c 99-percentilen av timmedelvärden på 1,5 m höjd 5.2.4 Beräknade haltbidrag i specifika punkter Beräknade halter av ammoniak som årsmedevärden, 90- och 99-percentil för timmedelvärden vid 1,5 meter ovan mark vid befintlig villa (V0), samt vid tre planerade villor V1-V3 (Figur 5-6), redovisas i Tabell 5-2. Tabell 5 2 Beräknade haltbidrag av ammoniak (µg/m 3 ) som årsmedelhalter, 90- och 99-percentil för timmedelvärde vid V0, V1, V2 och V3 på 1.5 m höjd. V 0 V 1 V 2 V 3 Årsmedelhalt (µg/m 3 ) 0.6 1.0 0.4 0.2 90-percentiler för timmedelvärde (µg/m 3 ) 99-percentiler för timmedelvärde (µg/m 3 ) 1.5 2.5 1.1 0.3 8.5 13.9 7.3 3.3 5.3 Uppmätta halter av hästallergen under mätperiod 2 Eftersom hästallergenanalysen för mätperiod 2 (från den 18:e april till den 30:e april) ej var färdiga i skrivande stund av den preliminär rapport, redovisades bara resultat för mätperiod 1 (avsnitt 31

5.1). Som komplettering har vi valt att presentera uppmätta resultat av hästallergen under mätperiod 2 i ett separat avsnitt, 5.3. I Figur 5 10 redovisas de uppmätta dygnsmedevärdena av hästallergen och partikelhalter vid mätstation H1 och H2 under mätperiod 2. Vid H1, den station närmast stallet, var åtta av tretton dygnsmedelhalter extremt höga (högre än 600 U/m 3 ) och lägsta halten var runt 2 U/m 3. Stor variation av hästallergen under vårmånaderna speglar påverkan på utsläpp av hästallergen till följd av stigande temperaturer och frekventa aktiviteter på hästgården. De extrema halterna kopplar säkert till det sommarvarma vädret under påskhelgen, 18 22 april samt veckan efter. Det högtrycksdominerade vädret medförde att det lokalt runt om i landet sattes nya rekord avseende antal soltimmar och torka, vilket innebar gynnsamt väder för höga halter av hästallergen under mätperiod 2. Dygnsmedelvärdena av hästallergen vid H2, med medelvärdet 3 U/m 3, var dock mycket lägre än vid H1, vilket beror på att hästallergen avtar kraftigt med avståndet från utsläppskällan (stallet). På samma sätt som för mätperiod 1, var korrelationen mellan TSP och hästallergen mycket bra, särskild vid H1. Hästallergen (U/m 3 ) 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 H1_Hästallergen H1_Partikel halter 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 TSP (µg/m 3 ) 32

Hästallergen (U/m 3 ) 14 12 10 8 6 4 2 0 H2_Hästallergen H2_Partikel halter 140 120 100 80 60 40 20 0 TSP (µg/m 3 ) Figur 5 10 Dygnsmedelvärden av hästallergen och TSP (µg/m 3 ) undermätperiod 2 (från den 18:e april till den 30:e april) vid mätstation H1 (överst) och H2 (nederst). (Provet vid H2 under den 29:e april saknas på grund av provtagningsfel). De modellerade halterna vid H2 (ca 100 meter från stallet), beräknade med den validerade modellen i avsnitt 5.1.2, jämförs med de uppmätta dygnsmedelvärdena i fallande storleksordning under mätperiod 2 (Figur 5 11). Modellen överskattade de högre halterna något, och underskattade de lägre halterna. Medelvärdet av de modellerade halterna under mätperiod 2 vid H2 var 3.85 U/m 3, vilken kan jämföras med det uppmätta medelvärdet på 3.36 U/m 3, dvs en överskattning med modellen på 15%. 16 Hästallergen (U/m 3 ) 14 12 10 8 6 4 Mätning vid H2 Modell vid H2 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Figur 5 11 Jämförelse mellan uppmätta och modellerade dygnsmedelvärden av hästallergen vid mätstation H2 under mätperiod 2. 33

5.4 Beräknade haltbidrag i specifika punkter enligt en ny illustrationskarta Baserat på resultaten i den preliminära rapporten har kunden uppdaterat illustrationskartan, i vilken det föreslås ett större avstånd till den närmaste byggnaden från stallet (120 meter) och hagarna (30 meter) än i början av projektet. P1 i Figur 5 12 är den specifika punkt för den närmaste byggnaden enligt det nya förslaget. P2 ligger norr om stallet vid planerade villor på ett avstånd av ca 130 meter till stallet respektive 70 meter till hagarna. Figur 5 12 Två specifika punkter (P1 och P2) vid den planerade fastigheten enligt den nya illustrationskartan. Beräknade halter av hästallergen och ammoniak som årsmedevärden, 90- och 99-percentil för timmedelvärden vid 1,5 meter ovan mark vid P1 och P2, redovisas i Tabell 5 3. 34

Tabell 5 3 Beräknade haltbidrag av hästallergen (U/m 3 ) och ammoniak (µg/m 3 ) som årsmedelhalter, 90- och 99- percentil för timmedelvärde vid P1 och P2 vid 1.5 m höjd. P1 P2 Årsmedelhalt av hästallergen (U/m 3 ) 0.5 0.3 90-percentiler för timmedelvärde av hästallergen (U/m 3 ) 0.4 0.7 99-percentiler för timmedelvärde av hästallergen (U/m 3 ) 13.2 5.4 Årsmedelhalt av ammoniak (µg/m 3 ) 0.2 0.2 90-percentiler för timmedelvärde av ammoniak (µg/m 3 ) 0.4 0.4 99-percentiler för timmedelvärde av ammoniak (µg/m 3 ) 4.0 1.6 5.5 Riskbedömning Resultaten av hästallergen jämfördes med 2 U/m 3, under vilken nivån anses vara låg, och vid vilken man inte borde uppleva några besvär med hästallergen. Beräkningarna av lufthalter avseende hästallergen visade att årsmedevärdet och 90-percentilen för timmedelvärdet, motsvarande 10% av årets timmar (d.v.s. 870 timmar/år), var lägre än 0.5 U/m 3 på större del av fastigheten enligt den ny illustrationskartan. Dock låg 99-percentilen för timmedelvärdet, motsvarande 1% av årets timmar (d.v.s. 87 timmar/år), mellan 2-10 U/m 3 vid den planerade fastigheten. Årsmedevärde, 90- och 99- percentiler för timmedelvärde vid den närmaste byggnaden (P1 och P2) enligt den ny illustrationskarta var mycket lägre än V1 och V2 i den tidigare illustrationskarta. För ammoniak, ligger beräknade årsmedelhalten av ammoniakbidraget från BRS på mindre än 0.2 µg/m 3, för större delen av fastigheten som man planerar att bebygga enligt den nya illustrationskartan. Även 90-percentil för timmedelvärde under ett år (d.v.s. 870 timmar/år) var mindre än 0.5 µg/m 3, vilket motsvarar lukttröskeln för att man kan upplever luktbesvär, vid planerat bostadsområde. Ammoniakbidraget för 99-percentilen för timmedelvärde under ett år, motsvarar 1% av årets timmar d.v.s. 87 timmar/år, ca 1.7 timmer per veckan, var mindre än 5 µg/m 3 vid större del av planerade fastighet. Vid P1 (den närmaste villan till stallet), var ammoniakbidraget 4 µg/m 3, dvs. mycket lägre än vid V1, 13.9 µg/m 3. 6. Diskussion och slutsatser Med syftet att undersöka hur en kommande exploatering i Brämhult i Borås kan komma att påverkas av hästallergen och lukt från en hästgård (BRS), utförde IVL en utredning som omfattade mätningar och beräkningar av emissioner av hästallergen och ammoniak från källområdet samt spridning av hästallergen och ammoniak i luft omkring BRS. Mätkampanj 1 genomfördes från den 24:e mars till den 5:e april, under skiftet mellan vinter- och vårväder. Det uppmätta medelvärdet av hästallergen vid H1, bredvid stallet, var 2.5 U/m 3 under den första veckan av mätperiod 1 och ökade kraftig, till 37.7 U/m 3, under den andra veckan av 35

mätperioden. Tre dygn med halter högre än 50 U/m 3 inträffade, troligen orsakat av en kombination av varmt, torrt och soligt väder samt aktiviteter på BRS som innebar att hästarna rörde sig mycket nära mätstationen. Det uppmätta medelvärdet vid H2, ca 100 meter från stallet, låg 0.05 U/m 3 under den första veckan av mätperiod 1. Mätkampanj 2 genomfördes från den 18:e april till den 30:e april med sommarvarmt väder och rekordhögt antal soltimmar och torka, vilket bidrog till några extremt höga halter vid H1. Dock avtog hästallergen kraftigt med avståndet från H1 till H2. Det uppmätta medelvärdet av hästallergen var 778 U/m 3 vid H1 och 3 U/m 3 vid H2 under mätperiod 2. Det uppmätta halterna av hästallergen och TSP under både mätperiod 1 och 2 visar att korrelationen mellan TSP och hästallergen var mycket bra, särskild vid H1. Med hjälp av resultaten från mätkampanjen och inverterad spridningsmodellering beräknades haltbidragen av hästallergen från stall och hagar. Jämförelsen mellan uppmätta och beräknade halter av hästallergen visade en acceptabel överenstämmelse. De framtagna emissionsfaktorerna användes därefter för att beräkna spridning och lufthalter under ett helt år. Resultaten jämfördes med halten 2 U/m 3, vilket anses vara en låg nivå, vid vilken man inte borde uppleva några besvär med hästallergen. Beräkningarna av årsmedelvärdet, och även 90-percentilen för timmedelvärde, av hästallergen visade på nivåer mindre än 0.5 U/m 3 1,5 m ovan mark på större del av fastigheten som man planerar att bebygga. För 99-percentilen för timmedelvärde kan dock halter på mellan 2-10 U/m 3 förekomma vid fastigheten, vilket vid dessa tillfällen kan orsaka besvär för personerna känsliga för hästallergen. Den uppmätta veckomedelvärdena av ammoniak var betydligt högre under mätperiod 2 jämfört med mätperiod 1, 6.4 µg/m 3, 1.2 µg/m 3 och 1.2 µg/m 3 vid mätstation N1, N2 respektive N3 under mätperiod 1 till 26.5 µg/m 3, 2.4 µg/m 3 och 1.5 µg/m 3 under mätperiod 2. Baserat på resultaten från beräkningarna med de validerade emissionsfaktorerna låg årsmedelhalten av ammoniakbidraget och 90-percentilen för timmedelvärde under ett år från BRS på mindre än 0.5 µg/m 3 för större del av fastigheten som man planerar att bebygga. Dock var ammoniakbidraget för 99-percentilen för timmedelvärde under ett år 5 µg/m 3 på större delen av fastigheten som man planerar att bebygga. Därmed föreligger det viss risk för att de boende kan komma att störas av lukt från BRS emellanåt under ofördelaktigt väderförhållande. Det beror troligtvis på att gödselstacken vid BRS, som har en stor yta (105 m 3 ), inte är täckt och, vilket innebär att mycket ammoniak avgår. Vegetation kan fungera som en barriär och således begränsa spridningen av både gas- och partikelformiga föroreningar. Det finns några studier (exempelvis Freer-Smith et al., 2004), som visar att spridningen av partiklar kan minskas genom olika former av barriärer av vegetation, där barrträd är mest effektiva, medan glesa lövträd har en lägre effektivitet. Resultaten varierar mellan ca 3 och 17 % sänkning av halten av partiklar vid lövträd beroende på täthet och vindhastighet. Norconsult (2013) gav förslag på åtgärder för att kunna minska skyddsavstånden mellan planerade bostäder och intilliggande gård. Barriär i form av ett plank eller en bred ridå av tät vegetation, av t ex. tuja eller cypress, närmast hästhagen bör minska spridningen av allergen. För ammoniak fångas högst 27 procent av utsläppet av ammoniak från djurstall av trädkronan (Bealey et al., 2014). Upptaget blir högre ju närmre stallet trädet står. Det finns idag inga träd vid eller nära gränsen mellan BRS och det planerade området. För att minska eventuella störningar mellan BRS och de planerade angränsande bostäderna, och även vice-versa (d.v.s. störningar från aktiviteter i bostadsområdet till BRS), så kan man komplettera med en växtbarriär och/eller ett plank dem emellan. Dock behöver effekten av växtbarriär eller plank utvärderas vidare. Huvudkällan till ammoniak (lukt) vid BRS är gödselstacken med en stor 36

yta (105 m 3 ) som bidrar till 60% av totalt ammoniakutsläpp. För att minska påverkan av lukt från gödselstacken kan man flytta gödsellagret eller använda åtgärder för att minska ammoniakavgång från fastgödsellager. Enligt en studie från Rogstrand et al., (2005), kan täckning med gummiduk och inblandning av torv reducera ammoniakavgången från fastgödsellager med ungefär en tredjedel. 37

Referenslista Alvin, L., Borg, M.J., Hultgren, J., 2011. Möjligheter till lokalisering av bostäder m.m. i närheten av Bromma ARV. SWECO rapport, U1839124000. Bealey, W.J., Loubet, B., Braban, C.F., Famulari, D., Theobald, M.R., Reis, S., Reay, D.S. och Sutton, M.A., 2014. Modelling agro-forestry scenarios for ammonia abatement in the landscape. Environmental Research Letters 9, 255001, 2014. Elfman, L, Brännström, J. och Smedje, G., 2008. Detection of horse allergen around a stable. Int. Arch Allergy Immunol 145, 269-276. Emenius G., PH. Larsson, M. Wickman och B. Härfast., 2001. Dispersion of horse allergen in the ambient air, detected with sandwich ELISA. Allergy 56:771-774. Emenius G., Merritt A-S., Härfast B., 2009. Dispersion of horse allergen from stables and areas with horses into homes. Int Arch Allergy Immunol 150(4): 335-342. Freer-Smith, P.H., El-Khatib, A.A., and Taylor, G., 2004: "Capture of particulate pollution by trees: A comparison of spieces typical of semi-arid areas with European and Northern American sieces". Water, Air and Soil Pollution, 155, 173 187. Folkhälsomyndigheten. Miljöhälsorapport 2009. Nedladdningsbar: https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12933/miljohalsorapport-2009.pdf. Haeger-Eugensson, M, Ferm, M. och Elfman, L., 2014. Use of a 3-D dispersion model for calculation of dispersion of horse allergen and odour around horse facilities. International Journal of Environmental Research and Public Health 11, 3599-3617. Karlsson, S. och Rodhe, L. 2002. Översyn av Statistiska Centralbyråns beräkning av ammoniakavgången i jordbruket emissionsfaktorer för ammoniak vid lagring och spridning av stallgödsel. JTI Uppdragsrapport. Norconsult, 2013. Skyddsavstånd till hästhållning Öjersjö, Partille kommun Rogstrand, G., Tersmeden, M., Bergström, J., och Rodhe, L., 2005. Åtgärder för minskad ammoniakavgång från fastgödsellager. JTI-rapport Lantbruk & Industri 344 Socialstyrelsen Meddelandeblad juni 2004. https://www.folkhalsomyndigheten.se/sok/?q=h%c3%a4stallergener Tang. L. och Peterson, K., 2016. Luktutredning kring Enskede ridskola i Stockholm. IVL rapport U5795 Zahradnik, E. and Raulf, M., 2014. Animal allergens and their presence in the environment. Frontiers in Immunology, 5, 1 21. 38