Del- och slutbetänkanden från Utredningen för ett effektivt offentligt främjande av utländska investeringar (SOU 2018:56 och SOU 2019:21)

Relevanta dokument
Betänkande Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige (SOU 2018:78)

Remissyttrande över rapporten "Kvalitetssäkring av forskning (2018:2)"

Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige (SOU 2018:78)

arosnal0 vetenskapsrådet

Framtidens specialistsjuksköterska ny roll, nya möjligheter (SOU 2018:77)

Avrapportering av regeringsuppdraget om att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

Kännedomen om Sverige som kunskapsnation och kunskap om omvärlden

Remissyttrande. Betänkandet Självständiga lärosäten (SOU 2008:104) Remiss U2009/8128/UH. Vetenskapsrådet. Utbildningsdepartementet Stockholm

En strategisk agenda för internationalisering. Delbetänkande av Utredningen om ökad internationalisering av universitet och högskolor (SOU 2018:3)

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

Ökad internationalisering av universitet och högskolor

Rätt att forska Långsiktig reglering av forskningsdatabaser

Forum för internationalisering

Formas kommentarer om föreslagen agenda för strategisk internationalisering

SUHF HfR 13 nov 2015 Maria Thuveson, chef avdelningen för forskningsfinansiering

Uppdrag att etablera en funktion för Testbädd Sverige

Remiss av betänkande digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23)

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Remissvar: Forskningsfinansiering Remissvar: Utredningen Forskningsfinansiering kvalitet och relevans; SOU 2008:30 - U /F

Remiss av betänkandet Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige (SOU 2018:78)

1 Remissvar: Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige Dnr LiU

Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige

Remissvar avseende betänkandet En strategisk agenda för internationalisering (SOU 2018:3)

Utlandsorganisationen för innovation, forskning och högre utbildning Offices of Science and Innovation

Forskning i en föränderlig värld

Effektiv vård (SOU 2016:2)

En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6)

Yttrande gällande SOU 2018:3 En strategisk agenda för internationalisering SOU 2018:3

Remissvar Genomförande av student- och forskardirektivet (Ds 2018:37), dnr Ju2018/04280/L7

Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30)

Uppdrag att genomföra insatser för ett stärkt investerings främjande för regeringens nyindustrialiseringsstrategi Smart industri

Betänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3)

Yttrande över betänkandet Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet

Yttrande över slutbetänkande Reboot omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)

Förslag och Specialpedagogiska skolmyndigheten tillstyrker förslagen.

Vetenskapsrådet. Remissyttrande - Synpunkter på förslag till nationellt regionalfondsprogram för målet Investeringar i tillväxt och sysselsättning

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/

Miljardsatsningar på FoI inom samhällsbyggandet

Forska tillsammans - samverkan för lärande och förbättring - SOU 2018:19

Yttrande över betänkandet Nästa steg?- Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Dnr: Ku2017/01534/DISK

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?

Eva Åkesson. Ordförande expertgruppen för internationalisering

Uppdrag att inkomma med analys som ger underlag till regeringens forskningspolitik

Investeringar för Sverige

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91)

Utbildningsdepartementet (5) Dnr:

BESLUT 1(5) UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

Remissyttrande maa delbetänkande En strategisk agenda för internationalisering (SOU 2018:3)

Naturvetarnas synpunkter på betänkandet Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige (SOU 2018:78)

Samarbetsavtal mellan Stockholms stad och Stockholms Akademiska

Regeringens skrivelse 2013/14: Biståndspolitisk plattform

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Så stärker vi forskningen

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Remiss avseende betänkande Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet (SOU 2016:72)

Betänkandet SOU 2015:43 Vägar till ett effektivare miljöarbete

REGLER FÖR UMEÅ UNIVERSITETS ÖVERGRIPANDE FORSKNINGS- INFRASTRUKTURER

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Juridik som stöd för förvaltningens digitalisering (SOU 2018:25)

Innehåll. 1 Bakgrund. 2 Inledning

Remissvar om rapportering av regeringsuppdrag N2018/00721/DL, Att inleda arbetet med att inrätta ett nationellt dricksvattenråd

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Behovsinventering 2019/2020

En andra och en annan chans ett komvux i tiden (SOU 2018:71)

Svar på inbjudan att komma med underlag till regeringens forskningspolitik

Universitetskanslersämbetets yttrande över slutbetänkandet Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige (U2018/04199/UH)

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

Remissvar angående Kvalitetssäkring av forskning (2018:2), ( )

Yttrande Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning, världens möjlighet

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom!

Universitetskanslersämbetets yttrande över betänkandet Utvecklad ledning av universitet och högskolor (SOU 2015:92)

Remiss av del- och slutbetänkandet för Utredningen för ett effektivt offentligt främjande av utländska investeringar (UD 2018:01)

SOU 2018:78 Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige

Med tillit växer handlingsutrymmet (SOU 2018:47) och En lärande tillsyn (SOU 2018:48)

SOU 2014:67 Inbyggd integritet inom Inspektionen för socialförsäkringen

Remissvar avseende Framtidens biobanker (SOU 2018:4), dnr S2018/00641/FS

/2018 1(5) Socialdepartementet

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige

1 Remissvar: Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor Föredragande: Per Larsson

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab:

Betänkandet (SOU 2011:36) Forskning och utveckling samt försvarslogistik i det reformerade försvaret

Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13

Remissvar avseende betänkandet Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige (SOU 2018:78)

Remiss: Integritetskommitténs slutbetänkande Så stärker vi den personliga integriteten (SOU 2017:52)

Slutbetänkande av utredningen Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74)

Remissvar på betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69)

5.1 Om Samverkan möjligheter och befogenheter

Remissvar: För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4)

FORSKA TILLSAMMANS samverkan för lärande och förbättring

Industriell plattform för leverantörer

Utvärdering av forskning driver kvalitet! Sven Stafström Generaldirektör, Vetenskapsrådet

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö Ku2015/02481/KL

Ökad internationalisering av universitet och högskolor. Internationaliseringsutredningen 1

Internationaliseringsutredningen. Agneta Bladh 31 jan 2018

Remiss från Socialdepartementet SOU 2017:40 För dig och för alla.

Transkript:

YTTRANDE Datum Diarienummer 2019-09-16 1.1.3-2019-05886 GD-2019-148 ~EMU. Handläggare Stefan Törnqvist Ert diarienummer UD2019/07660 Utrikesdepartementet Del- och slutbetänkanden från Utredningen för ett effektivt offentligt främjande av utländska investeringar (SOU 2018:56 och SOU 2019:21) har granskat utredningens förslag utifrån sitt uppdrag att ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden samt de särskilda uppgifter som myndigheten har i sin roll som forskningsfinansiär och forskningspolitisk rådgivare. Sammanfattning Utredningen har en stor brist i att inte tillräckligt tydligt identifiera forskning som en viktig förutsättning att skapa attraktiva investeringar samt behovet av att också investera i forskning. Forskning har inte varit ett fokus för utredningen, men utredningen behandlar de senare faserna i FoU-processen isolerat utan att påvisa de förutsättningar. som bland annat bygger på grundforskning, vilken lägger grunden för utveckling och innovation i Sverige. Det återfinns exempelvis inte någon företrädare för forskningen (såsom lärosäten, Kungl. Vetenskapsakademien, forskningsfinansiärer) bland de nästan 200 intervjuade personer som utredningen har inhämtat synpunkter från. I inledningen av slutbetänkandet definieras utländska investeringar bl.a. som investeringar i forskningssamverkan (avsnitt 1.1.5) men det finns få konkreta exempel på sådana i slutbetänkandet. Forskningen och dess företrädare bland myndigheter. forskningsfinansiärer och lärosäten kan därför, mer aktivt än utredningen förespeglar, spela en understödjande roll i det statliga investeringsfrämjandet. Detta gäller såväl på nationell nivå (där bland annat kan bidra till varumärkesbyggande och spridandet av Sverige som kunskapsnation) som lokal/regional nivå (där lärosäten har en roll att spela mot kommuner och de föreslagna lokala investeringsfrämjande åtgärderna). Den enkätundersökning som redovisas i delbetänkandet visar att förutsättningar för samarbete inom forskning och utveckling placerar sig som en medelviktig faktor för de företag som nyligen har etablerat sig i Sverige (avsnitt 2.3). Box 1035, 101 38 Stockholm I 08 546 44 000 vetenskapsradet@vr.se I.se I Org. nr 202100-5208

Forskningsinfrastrukturer är omfattande och långsiktiga investeringar som kan gynna såväl forskning som industriell utveckling. Åtagandena görs ofta över flera decennier varför det är ett stort åtagande för en nation eller forskningsorganisation att medverka i en forskningsinfrastruktur. Utredningen har gjort studiebesök vid forskningsinfrastrukturerna Max IV (synkrotronljusanläggning) och ESS (spallationskälla) i Lund, men drar inga tydliga slutsatser för forskningsinfrastrukturernas betydelse annat än deras roll som magnet för talangrekrytering (slutbetänkandet, sid 165). efterlyser en utvecklad analys av forskningsinfrastrukturernas betydelse och hur investeringsfrämjandet kan användas för att finansiera framtida större investeringar i forskningsinfrastrukturer. En övergripande fråga vid finansiering av forskningsinfrastrukturer är exempelvis momsfrågan och finansieringen av den. Utredningen har följt Internationaliseringsutredningens arbete (se exempelvis slutbetänkandet avsnitt 1.3). har ställt sig i huvudsak positiv till förslagen i denna utredning. Det finns flera förslag i Internationaliseringsutredningens slutbetänkande som också kan tillämpas inom ramen för investeringsfrämjandet. tillstyrker helt följande förslag i betänkandena: att stärka det svenska varumärkesbyggandet samt att ge Svenska Institutet i uppdrag att marknadsföra Sverige gentemot internationell kompetens och talang (delbetänkandet avsnitt 3.3.1. och slutbetänkandet, avsnitt 2.3). att Svenska institutet kan spela en större roll när det gäller främjandet av Sverige som kunskaps, och därmed också forskningsnation (slutbetänkandet, avsnitt 2.3) att stärka den investeringsfrämjande kommunikationen (delbetänkandet, avsnitt 3.3.2). att stärka investeringsrelationerna (delbetänkandet, avsnitt 3.3.). tillstyrker till del förslagen i betänkandena: att använda innovations- och forskningsråden vid utlandsmyndigheterna för långsiktigt strategiskt främjande (slutbetänkandet, avsnitt 2.2.) att forsknings- och innovationsråden ska kunna merutnyttjas för investeringsfrämjande (slutbetänkandet, avsnitt 2.3.1) att stötta regionala investeringsfrämjandeaktörer (slutbetänkandet, avsnitt 2.2.3) att skapa förutsättningar för en långsiktig finansiering av det regionala investeringsfrämjandet (slutbetänkandet, avsnitt 2.2.4) att omhänderta alla rapporterade investeringshinder genom inrättande av en nationell investeringssamordnare (slutbetänkandet, avsnitt 3.3) avstyrker förslaget om att benämna investeringsstrategin för Internationaliseringsstrategin (slutbetänkandet avsnitt 2.4.) lämnar inga synpunkter på övriga förslag. 2

Delbetänkande: kapitel 3 Strategisk kommunikation och marknadsföring tillstyrker förslaget att stärka det svenska varumärkesbyggandet med Svenska Institutet som central aktör (avsnitt 3.3.1. Utredningen återkommer till detta också i slutbetänkandet med förslag att marknadsföra Sverige gentemot internationell kompetens och talang, avsnitt 2.3). har i remissvaren till Intemationaliseringsutredningen ställt sig bakom att ge Svenska Institutet i uppdrag att marknadsföra Sverige som kunskapsnation (och därmed också forskningsnation) och underströk i samma remissvar också den roll som forskningsfinansiärer och lärosäten har i denna marknadsföring, exempelvis genom att medverka i delegationsresor. I ett vidare perspektiv är detta relevant också for investeringsfrämjandet. Investeringsfrämjandeutredningen föreslår en förstärkning av Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet (NSU). Internationaliseringsutredningen föreslog att fortsättningsvis skulle delta i arbetet i NSU (sid 107), vilket ställde sig positiv till detta eftersom ett forskningsfinansiärsperspektiv är viktig del av Sverigebilden. 1 arbetet med att förstärka kommunikationsinsatserna i SI i syfte att öka insikten om det svenska varumärkesbygget, kan bidra med underlag och i vissa fall egna kommunikationsinsatser. I det Team Sweden Kommunikation som föreslås bör övervägas att har en roll att spela. vill uppmärksamma vikten av att det finns företrädare från forskarsamhället i de referensråd som föreslås (s.128) anser att den bevakning och hantering av desinformation som utredningen beskriver även bör kunna omfatta forskning (s 98). tillstyrker förslaget att stärka den investeringsfrämjande kommunikationen (avsnitt 3.3.2). tillstyrker förslaget att stärka investeringsrelationerna (avsnitt 3.3.). Arbetet med internationell kompetensattraktion ska stärkas, vilket helst bör ske med utnyttjande av synergier med de verktyg som tas fram för ökad forskarmobilitet, exempelvis såsom föreslås i Internationaliseringsutredningen. Det finns exempelvis förslag rörande expats-centers (även i avsnitt 3.3.4). Här kan nämnas att det idag på några lärosäten finns väl utvecklade rutiner för att omhänderta nyanländas forskares behov av bostad, skolor, förskolor, etc. Slutbetänkande: kapitel 2 Aktörer och samverkan i investeringsfrämjandet Utredningen beskriver i avsnitten 2.2 och 2.3. aktörerna i det svenska investeringsfrämjande. konstaterar att representanter för grundforskningen saknas i kartläggningen av aktörer i investeringsfrämjandet. tillstyrker till del förslaget att använda innovations- och forskningsråden vid utlandsmyndigheterna för långsiktigt strategiskt främjande (avsnitt 2.2.2) och att råden ska kunna merutnyttjas för investeringsfrämjande 3

(avsnitt 2.3.1). Visserligen har råden möjlighet att koppla samman investeringsfrämjandet med forskningsperspektivet, men detta bör inte inverka menligt på deras möjlighet att arbeta med forsknings- och innovationsfrågor. Detta gäller också vid en kommande översyn av forsknings- och innovationsrådens långsiktiga organisatoriska hemvist såsom föreslås i Internationaliseringsutredningen. Vid ett inrättande av de föreslagna pilotkontoren i samma utredning bör de, åtminstone inledningsvis, inte merutnyttjas för investeringsfrämjande för att kunna fokusera på den föreslagna huvuduppgiften. tillstyrker till del förslagen om regionala investeringsfrämjandeaktörer (avsnitt 2.2.3) samt om att skapa förutsättningar för en långsiktig finansiering av det regionala investeringsfrämjandet (avsnitt 2.2.4) Utredningen pekar på det bidrag som forskningsinstitut såsom RISE kan ge i det lokala investeringsfrämjandet, men menar att samverkan även bör ske med lärosäten då investeringar kan bidra till att skapa attraktiva forskningsmiljöer. I beskrivningen av övriga aktörer för investeringsfrämjandet i Sverige beskrivs ett fåtal myndigheter som också finansierar forskning, Vinnova och Energimyndigheten. Men övriga forskningsfinansierande myndigheter saknas helt. Inom ramen för den samverkan som exempelvis sker inom det myndighetsgemensamma samordningsorganet Intsam för bilateral och regional forskningssamverkan deltar, förutom de redan nämnda myndigheterna, också Forte, Formas och samt STINT. Utredningen föreslår en strategi för investeringsfrämjande (avsnitt 2.4., sid 142). har inga synpunkter vare sig på förekomsten eller innehållet i en sådan strategi. Utredningen föreslår dock en benämning som avstyrker. Det föreslagna namnet Internationaliseringsstrategin är inte lämpligt mot bakgrund att strategin inte omfattar all internationalisering (jfr Internationaliseringsutredningen). Utredningen föreslår en omstrukturering av Team Sweden Invest (avsnitt 2.4.1). har i remissvaret till Internationaliseringsutredningen ställt sig positiv till skapandet av ett Team Sweden Kunskap där bland annat skulle kunna ha en roll. Om en sådan kunskapsfokuserad konstellation inom ramen för Team Sweden- konceptet skapas måste den tydligt integreras med övriga konstellationer och få en naturlig roll i export- och investeringsfrämjandet. 4

Slutbetänkande: kapitel 3 Ett samlat system för rapportering av investeringshinder tillstyrker till del förslaget om att omhänderta alla rapporterade investeringshinder genom inrättande av en nationell investeringssamordnare (avsnitt 3.3.). avser främst de hinder på individnivå som utredningen identifierar. Här finns likheter med de hinder som möter forskare som vill genomföra sin forskningsverksamhet i Sverige och som har beskrivits i Internationaliseringsutredningen. Synergier mellan föreslagna åtgärder i den utredningen bör sökas. Forskning och högre utbildning är ett effektivt sätt att rekrytera internationella talanger på. Därför bör man göra det attraktivt att satsa på forskning. Lärosätena har här en central roll, inte minst i ett regionalt perspektiv som exemplet med Move to Gothenburg visar. Exemplet med International Citizen Huh Lund pekar också på forskningsinfrastrukturernas (ESS och Max IV) roll när det gäller talangrekrytering. Yttrandet har beslutats av generaldirektören Sven Stafström i närvaro av rådsdirektören Ann Fust, chefsjuristen Anna Hörnlund, GD-sekreteraren Agneta Backman och kansliansvarige Stefan Törnqvist, föredragande. I den slutliga handläggningen har avdelningschefen Mikael Jonsson, avdelningschefen Johan Lindell, enhetschefen Elisabeth Sjöstedt och seniora rådgivaren Magnus Friberg, deltagit. Sven Sta om Generaldirektör Stefan Törnqvist Kansliansvarig Kopia till Utbildningsdepartementet 5