Åklagarväsendets verksamhetsberättelse Åklagarväsendets SYYTTÄJÄLAITOKSEN verksamhetsberättelse TOIMINTAKERTOMUS 2013 2013
Redaktion Virve Streng, Riksåklagarämbetet Layout Taina Ståhl, Mainostoimisto Visuviestintä Oy Tryckt Edita Prima Oy, Helsingfors 2014
Innehåll 1 LEDNINGENS ÖVERSIKT 4 2 FÖRÄNDRINGAR I ARBETSMILJÖN 6 2.1 Arbetssituationens utveckling 6 2.2 Övriga förändringar som har påverkat resultatet 12 3 UPPNÅENDE AV RESULTATMÅLEN 13 3.1 Samhällelig effekt 13 3.2 Straffprocessens snabbhet 16 3.3 Operativ effektivitet 19 3.4 Avkastning och kvalitetskontroll 20 3.5 Process- och kvalitetskontroll 22 3.6 Hantering och utveckling av de mentala resurserna 26 4 ÅKLAGARVÄSENDETS resurser 28 4.1 Verksamhetsanslag 28 4.2 Personal 32 5 RIKSÅKLAGARÄMBETETS VERKSAMhet 38 5.1 Ändringsprövningsärenden 42 5.2 Från ändringssökande till högsta domstolen 43 5.3 Polisbrottmål 44 6 DEN INTERNA ÖVERVAKNINGENS UTLÅTANDE 46
4 1 LEDNINGENS ÖVERSIKT År 2013 innebar inga stora överraskningar för åklagarväsendet. Arbetsbelastningen blev något större. Endast de brott som poliser misstänktes ha begått och där åklagaren verkade som undersökningsledare sysselsatte betydligt mer än man hade förutsett. Vi uppnådde i huvudsak de resultatmål vi hade bundit oss till. Bristen på överraskningar betyder inte här att det skulle ha blivit långtråkigt. Välbefinnandet i arbetet förbättrades ytterligare. Vår personal trivs bättre i sitt arbete än de anställda hos staten eller inom rättsförvaltningen i genomsnitt. Också externt betraktat har åklagarväsendet en bra image och en god serviceförmåga. Trots det finns det säkert människor som av en eller annan orsak inte har varit nöjda med de tjänster vi har tillhandahållit. Åklagarväsendets starka sida är förutom vår gemenskap också vår kompetens. Vi har haft ett rikt utbud av fortbildning som skräddarsys för åklagarna, och detta har man förstått att utnyttja. Under verksamhetsåret inleddes även ett projekt för att ytterligare höja och förenhetliga åklagarnas grundkompetensnivå. I samband med detta förnyas innehållet och strukturerna i vårt specialiseringssystem till nödvändiga delar. Vi har även aktivt utvecklat vår organisation och våra arbetsmetoder. I slutet av verksamhetsåret sammanslogs åklagarämbetena i Birkaland och Mellersta Finland till åklagarämbetet i Inre Finland, och verksamhets-
5 området för åklagarämbetet i Egentliga Tavastland sammanslogs delvis med åklagarämbetet i Salpausselkä och delvis med åklagarämbetet i Östra Nyland. Verksamhetsområdena för åklagarämbetena och polisinrättningarna svarar således i dag mot varandra. Under verksamhetsåret framgick de legislativa förändringarna främst i form av förberedelser för den nya förundersökningslagens och tvångsmedelslagens ikraftträdande. Till detta anknöt den utbildning som har planerats och genomförts tillsammans med förundersökningsmyndigheterna, dvs. projektet Ponnistus. Bild: Kimmo Brandt Matti Nissinen riksåklagare
6 2 FÖRÄNDRINGAR I ARBETSMILJÖN 2.1 Arbetssituationens utveckling Antalet ärenden som inkom till åklagaren visade en fortsatt nedgång, men trots det ökade den viktade arbetsmängden. Under verksamhetsåret skedde det inga sådana förändringar i kriminalitetsbilden och den allmänna verksamhetsmiljön som ensamma kunde förklara att antalet inkomna ärenden underskred det prognostiserade med mer än 3 000. Minskningen var 1,5 procent jämfört med året innan. Det minskade antalet ärenden kan bero på polisens organisationsreform och den omfattande utbildning som genomfördes vid polisen under verksamhetsåret och som gällde revideringarna i tvångsmedelslagen och förundersökningslagen. I fråga om ärenden som gäller ekonomiska brott präglades verksamhetsåret av osäkerheten om hur hinderseffekten ne bis in idem ska tolkas. Efter högsta domstolen avgörande HD 2013:59 i juli 2013 rasade antalet brottsanmälningar om skattebrott, och i många fall avbröts förundersökningen. Inom narkotikabrottsligheten i sin tur märktes en ökning i hemmaodlingen av cannabis, och i enstaka ärenden en ökning av antalet odlade växter. Inom narkotikabrottsligheten ökade även antalet ärenden som misstänktes ha anknytning till den organiserade brottsligheten. Trots att antalet ärenden som inkommer till åklagarna visar en lindrig nedgång, försvåras karaktären av dessa samtidigt. I krävande ärenden
7 är förundersökningen längre än i sedvanliga ärenden och binder ofta omfattande förundersökningsresurser. Detta leder oundvikligen till att antalet ärenden som inkommer till åklagaren minskar. När ärendena blir svårare framgår detta även i den viktade arbetsmängden för inkommande ärenden. Denna har visat en fortlöpande lindrig uppgång. Arbetsmängden i anslutning till sedvanliga brott har visat en nedgång, medan arbetsmängden i anslutning till krävande ärenden har visat en uppgång. Antalet inkomna ärenden 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Avvägd arbetsmängd * för inkomna ärenden 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Trafikfyllerier Övriga vardagsbrott Ospecificerade grund Ospecificerade övriga Krävande * I den avvägda arbetsmängden beaktas att endel ärendetyper kräver mera arbete och binder sålunda mera resurser. Den avvägda arbetsmängden beräknas utgående från avgjorda ärenden. Arbetsmängden beräknas enligt brottsrubriceringen enligt den genomsnittsliga arbetsmängden för denna typ. Handläggning vid tingsrätt som tagit minst fem sessionsdagar påverkar den avvägda arbetsmängden.
8 I fråga om avgjorda ärenden har åklagarväsendet inte uppnått sitt mål. Förändringen jämfört med föregående år är relativt stor (4,9 procent). Här kan man också räkna med att ärendena blir svårare. Ett mindre antal sedvanliga ärenden har avgjorts, medan antalet krävande ärenden som har avgjorts har visat en uppgång. Också den arbetsmängd som de avgjorda ärendena har krävt visar en ökning (1,8 procent). I de avgjorda ärendena syns en likadan utveckling som i inkommande ärenden: arbetsmängden minskar då det gäller sedvanlig brottslighet och ökar i krävande ärenden. 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Antalet avgjorda ärenden 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Avvägd arbetsmängd * för avgjorda ärenden 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Trafikfyllerier Övriga vardagsbrott Ospecificerade grund Ospecificerade övriga Krävande Speciellt arbetsdryga * I den avvägda arbetsmängden beaktas att endel ärendetyper kräver mera arbete och binder sålunda mera resurser. Den avvägda arbetsmängden beräknas utgående från avgjorda ärenden. Arbetsmängden beräknas enligt brottsrubriceringen enligt den genomsnittsliga arbetsmängden för denna typ. Handläggning vid tingsrätt som tagit minst fem sessionsdagar påverkar den avvägda arbetsmängden.
9 Det verkar som om åklagarnas arbetsinsats har förflyttats till avgörande av krävande ärenden. Detta kan tyda på att åklagarväsendets nuvarande specialiseringssystem starkt prioriterar handläggning av krävande brott, och då åläggs de mångkunniga åklagare som sköter sedvanliga och ospecificerade brott alltför många ärenden i förhållande till resursallokeringen. I syfte att korrigera denna snedvridning tillsatte riksåklagaren under verksamhetsåret en arbetsgrupp som skulle fundera ut hur specialiseringssystemet kunde utvecklas. Utifrån arbetsgruppens betänkande och utlåtandena på detta dryftas behovet av förändringar i specialiseringssystemet under 2014. I framtiden fäster man vid åklagarväsendet allt större uppmärksamhet vid att även mångkunniga åklagare som sköter sedvanliga och ospecificerade brottmål får stöd på ett effektivt sätt då det gäller kompetensutvecklingen. I fortsättningen kommer dessa även att sköta krävande brottmål i allt större utsträckning Vid en jämförelse av åklagarämbetena framgår det i fråga om Södra Finland att det proportionellt inkom mest sedvanliga brottmål till åklagarämbetet i Västra Nyland, medan det till åklagarämbetet i Helsingfors inkom mest krävande brottmål proportionellt sett. Till åklagarämbetet i Östra Nyland i sin tur inkom det proportionellt sett minst krävande ärenden, men tyngdpunkten i ärendena låg på ospecificerade brottmål. Åklagarämbetets ärenden påverkas sannolikt av det internationella flygfältet som ligger inom verksamhetsområdet. På riksnivå inkom det proportionellt sett mest sedvanliga brottmål till åklagarämbetet i Mellersta Finland. Mest krävande brottmål inkom till åklagarämbetet i Österbotten. Till åklagarämbetena i Uleåborg och på Åland inkom det minst krävande brottmål.
Åklagarväsendets prestationer 2011 2013 10 Förändrinrinrinring sättning Skillnad Skillnad Föränd- Föränd- Föränd- Mål- Mål- 1.1.2011 31.12.2011 1.1.2012 31.12.2012 1.1.2013 31.12.2013 12 13 12 13 % % 2013 2013 % % Oavgjorda i i periodens början början 12 990 12 990 15 428 15 428 13 336 13 336-2 092-2 092-13,6-13,6 % % Inkomna ärenden 87 254 87 254 84 959 84 959 83 720 83 720-1 239-1 239-1,5-1,5 % % 87 000 87 000-3 280-3 280-3,8-3,8 % % Sedvanliga 54 334 54 334 62,27% 62,27% 52 365 52 365 61,64% 61,64% 49 848 49 848 59,54% 59,54% -2 517-2 517-4,8-4,8 % % Ospecificerade 29 284 29 284 33,56% 33,56% 28 712 28 712 33,80% 33,80% 29 673 29 673 35,44% 35,44% 961 961 3,3 3,3 % % Krävande 3 636 3 636 4,17% 4,17% 3 882 3 882 4,57% 4,57% 4 199 4 199 5,02% 5,02% 317 317 8,2 8,2 % % Avgjorda ärenden 84 846 846 87 115 87 115 82 829 829-4 286-4 286-4,9-4,9 % % 86 000 86 000-3 171-3 171-3,7-3,7 % % Handläggningsavgöranden 4 252 4 252 4 627 4 627 4 536 4 536-91 -91-2,0-2,0 % % Ärendebeslut 80 594 80 594 82 488 82 488 78 293 78 293-4 195-4 195-5,1-5,1 % % Sedvanliga 50 429 50 429 62,57% 62,57% 51 488 51 488 62,42% 62,42% 47 200 47 200 60,29% 60,29% -4 288-4 288-8,3-8,3 % % Ospecificerade 26 786 26 786 33,24% 33,24% 27 482 27 482 33,32% 33,32% 27 231 27 231 34,78% 34,78% -251-251 -0,9-0,9 % % Krävande 3 379 3 379 4,19% 4,19% 3 518 3 518 4,26% 4,26% 3 862 3 862 4,93% 4,93% 344 344 9,8 9,8 % % Oavgjorda i slutet i slutet av av perioden 15 398 15 398 13 272 13 272 14 227 14 227 955 955 7,2 7,2 % % Genomsn. åtalspr. åtalspr. /mån. /mån. 1,93 1,93 2,10 2,10 1,94 1,94-0,16-0,16-7,8-7,8 % % 2,00 2,00-0,06-0,06-3,0-3,0 % % Sedvanliga 1,51 1,51 1,77 1,77 1,57 1,57-0,20-0,20-11,2-11,2 % % 2,00 2,00-0,43-0,43-21,3-21,3 % % Ospecificerade 2,41 2,41 2,50 2,50 2,29 2,29-0,21-0,21-8,3-8,3 % % 2,50 2,50-0,21-0,21-8,2-8,2 % % Krävande 4,00 4,00 3,72 3,72 3,82 3,82 0,10 0,10 2,6 2,6 % % 3,00 3,00 0,82 0,82 27,2 27,2 % % Oavgjorda 6-12 6-12 mån. mån. 2 253 2 253 1 958 1 958 1 791 1 791-167 -167-8,5-8,5 % % 2 000 2 000-209 -209-10,5-10,5 % % Oavgjorda över över 1 år1 år 146 146 212 212 169 169-43 -43-20,3-20,3 % % 150 150 19 19 12,7 12,7 % % Sedvanliga 24 24 16,44% 16,44% 46 46 21,70% 21,70% 14 14 8,28% 8,28% -32-32 -69,6-69,6 % % Ospecificerade 79 79 54,11% 54,11% 103 103 48,58% 48,58% 83 83 49,11% 49,11% -20-20 -19,4-19,4 % % Krävande 43 43 29,45% 29,45% 63 63 29,72% 29,72% 72 72 42,60% 42,60% 9 9 14,3 14,3 % % Avgjorda ärenden 80 594 80 594 82 488 82 488 78 293 78 293-4 195-4 195-5,1-5,1 % % Åtal Åtal 59 276 59 276 73,55% 73,55% 60 086 60 086 72,84% 72,84% 55 058 55 058 70,32% 70,32% -5 028-5 028-8,4-8,4 % % Strafforder 916 916 1,14% 1,14% 799 799 0,97% 0,97% 648 648 0,83% 0,83% -151-151 -18,9-18,9 % % Åtalseftergift av av påföljdsnatur 4 232 4 232 5,25% 5,25% 4 399 4 399 5,33% 5,33% 4 102 4 102 5,24% 5,24% -297-297 -6,8-6,8 % % Processualisk åtalseftergift 5 613 5 613 6,96% 6,96% 5 713 5 713 6,93% 6,93% 5 796 5 796 7,40% 7,40% 83 83 1,5 1,5 % % FUL FUL 4.3 4.3 (begränsning av av påföljdsnatur) 4 778 4 778 5,93% 5,93% 5 449 5 449 6,61% 6,61% 5 864 5 864 7,49% 7,49% 415 415 7,6 7,6 % % FUL FUL 4.4 4.4 (processualisk begränsning) 1 953 1 953 2,42% 2,42% 2 137 2 137 2,59% 2,59% 2 495 2 495 3,19% 3,19% 358 358 16,8 16,8 % % FUL FUL 4.4 4.4 (begränsning på på kostnadsgrund) 2 186 2 186 2,71% 2,71% 2 325 2 325 2,82% 2,82% 2 615 2 615 3,34% 3,34% 290 290 12,5 12,5 % % Åklagarens beslut beslut 1 452 1 452 1,80% 1,80% 1 433 1 433 1,74% 1,74% 1 604 1 604 2,05% 2,05% 171 171 11,9 11,9 % % Åklagarens meddelande 188 188 0,23% 0,23% 147 147 0,18% 0,18% 111 111 0,14% 0,14% -36-36 -24,5-24,5 % % Avgöranden enligt enligt åtgärder 103 103 567 567 104 104 845 845 100 100 719 719-4 126-4 126-3,9-3,9 % % Åtal Åtal 59 402 59 402 57,36% 57,36% 60 207 60 207 57,42% 57,42% 55 166 55 166 54,77% 54,77% -5 041-5 041-8,4-8,4 % % Strafforder 1 254 1 254 1,21% 1,21% 1 074 1 074 1,02% 1,02% 912 912 0,91% 0,91% -162-162 -15,1-15,1 % % Åtalseftergift av av påföljdsnatur 6 878 6 878 6,64% 6,64% 7 094 7 094 6,77% 6,77% 6 541 6 541 6,49% 6,49% -553-553 -7,8-7,8 % % Processualisk åtalseftergift 18 476 18 476 17,84% 17,84% 18 594 18 594 17,73% 17,73% 18 343 18 343 18,21% 18,21% -251-251 -1,3-1,3 % % FUL FUL 4.3 4.3 (begränsning av av påföljdsnatur) 6 098 6 098 5,89% 5,89% 6 523 6 523 6,22% 6,22% 7 105 7 105 7,05% 7,05% 582 582 8,9 8,9 % % FUL FUL 4.4 4.4 (processualisk begränsning) 2 660 2 660 2,57% 2,57% 2 791 2 791 2,66% 2,66% 3 339 3 339 3,32% 3,32% 548 548 19,6 19,6 % % FUL FUL 4.4 4.4 (begränsning på på kostnadsgrund) 2 546 2 546 2,46% 2,46% 2 655 2 655 2,53% 2,53% 2 959 2 959 2,94% 2,94% 304 304 11,5 11,5 % % Åklagarens beslut beslut 4 664 4 664 4,50% 4,50% 4 453 4 453 4,25% 4,25% 4 956 4 956 4,92% 4,92% 503 503 11,3 11,3 % % Åklagarens meddelande 1 589 1 589 1,53% 1,53% 1 454 1 454 1,39% 1,39% 1 398 1 398 1,39% 1,39% -56-56 -3,9-3,9 % % Framställningar om om skriftligt förfarande 24 400 24 400 41,08% 41,08% 24 218 24 218 40,22% 40,22% 22 051 22 051 39,97% 39,97% -2 167-2 167-8,9-8,9 % % Förkastande i i tingsrätten 3 300 3 300 5,62% 5,62% 3 514 3 514 5,89% 5,89% 3 324 3 324 6,74% 6,74% -190-190 -5,4-5,4 % % Åklagarens överklagande i i hovrätten gällande tings- tingsrättens rättens beslut beslut 1 600 1 600 2,73% 2,73% 1 663 1 663 2,79% 2,79% 1 368 1 368 2,77% 2,77% -295-295 -17,7-17,7 % % Avvägda arbetsmängden (Avgjorda ärenden) 446 446 856 856 441 441 839 839 449 449 799 799 7 960 7 960 1,8 1,8 % %
Prestationer enligt åklagarämbete 2013 11 Oavgjorda i periodens början Inkomna ärenden Sedvanliga Ospecificerade Krävande Avgjorda ärenden Handläggningsavgöranden Ärendebeslut Sedvanliga Ospecificerade Krävande Oavgjorda i slutet av perioden Genomsn. åtalspr. /mån. Sedvanliga Ospecificerade Krävande Oavgjorda 6-12 mån. Oavgjorda över 1 år Sedvanliga Ospecificerade Krävande Avgjorda ärenden Åtal Strafforder Åtalseftergift av påföljdsnatur Processualisk åtalseftergift FUL 4.3 (begränsning av påföljdsnatur) FUL 4.4 (processualisk begränsning) FUL 4.4 (begränsning på kostnadsgrund) Åklagarens beslut Åklagarens meddelande Avgöranden enligt åtgärder Åtal Strafforder Åtalseftergift av påföljdsnatur Processualisk åtalseftergift FUL 4.3 (begränsning av påföljdsnatur) FUL 4.4 (processualisk begränsning) FUL 4.4 (begränsning på kostnadsgrund) Åklagarens beslut Åklagarens meddelande Framställningar om skriftligt förfarande Förkastande i tingsrätten Åklagarens överklagande i hovrätten gällande tingsrättens beslut Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Västra Finland Birkaland Egentliga Tavastland Salpausselkä Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland 2 392 1 148 791 820 803 1 247 836 1 014 680 1 137 1 495 610 129 12 032 5 522 6 675 4 990 7 835 10 087 7 771 5 157 3 720 8 333 7 042 3 109 566 6 820 3 444 3 206 2 916 4 687 6 120 4 897 3 019 2 410 5 233 4 198 1 757 299 4 518 1 799 3 159 1 798 2 730 3 469 2 490 1 839 1 156 2 686 2 563 1 190 247 694 279 310 276 418 498 384 299 154 414 281 162 20 12 124 5 148 6 083 5 063 7 695 9 821 7 785 5 151 3 708 8 359 6 957 3 299 622 665 499 248 265 196 674 258 154 173 386 452 90 17 11 459 4 649 5 835 4 798 7 499 9 147 7 527 4 997 3 535 7 973 6 505 3 209 605 6 584 2 880 2 867 2 852 4 495 5 679 4 851 2 980 2 323 5 055 4 008 1 807 306 4 290 1 487 2 693 1 694 2 608 3 006 2 335 1 738 1 074 2 554 2 213 1 235 274 585 282 275 252 396 462 341 279 138 364 284 167 25 2 300 1 522 1 383 747 943 1 513 822 1 020 692 1 111 1 580 420 73 2,33 2,36 1,76 1,81 1,27 1,67 1,22 2,51 2,31 1,56 2,72 2,20 2,37 1,88 2,00 1,51 1,26 1,00 1,40 0,97 1,83 1,98 1,25 2,28 1,77 1,64 2,75 2,48 1,87 2,29 1,58 1,97 1,39 3,08 2,83 1,91 3,24 2,69 2,86 3,99 5,35 3,19 4,60 2,14 2,90 3,37 6,04 3,67 3,37 4,90 3,14 6,04 371 237 81 114 30 147 72 214 89 84 324 19 5 32 13 3 32 7 4 7 28 13 12 7 1 8 1 3 0 3 0 0 1 0 2 0 2 0 1 18 4 0 18 5 3 5 12 8 2 3 1 4 13 6 3 11 2 1 1 16 3 10 2 0 3 11 459 4 649 5 835 4 798 7 499 9 147 7 527 4 997 3 535 7 973 6 505 3 209 605 7 956 3 252 3 489 3 349 5 152 6 823 5 834 3 600 2 718 5 895 4 498 2 102 372 9 21 128 24 99 97 33 35 54 62 38 47 1 484 283 374 314 328 546 293 235 168 418 473 165 18 630 357 588 339 480 740 599 361 274 720 426 230 43 1 341 470 417 507 642 343 235 258 129 454 718 273 74 345 83 256 125 376 217 246 122 143 200 129 213 37 550 142 252 119 303 263 185 304 25 141 134 151 46 139 40 329 20 106 101 84 66 12 64 84 26 14 5 1 2 1 13 17 18 16 12 19 5 2 14 586 6 030 7 155 6 264 9 676 11 605 9 458 6 320 4 641 10 311 8 921 4 107 759 7 967 3 258 3 508 3 350 5 153 6 834 5 840 3 632 2 719 5 900 4 511 2 102 374 24 32 154 49 147 133 55 42 75 88 49 63 1 721 461 573 548 551 804 442 354 325 632 853 243 31 2 104 1 158 1 381 1 150 1 553 2 243 1 774 1 135 1 014 2 102 1 837 754 114 1 610 569 471 652 755 441 294 296 166 529 876 359 83 508 121 284 191 536 264 322 175 173 250 178 269 60 651 172 279 131 319 288 222 313 27 168 154 181 54 865 246 489 157 569 412 305 239 108 236 339 120 42 136 13 16 36 93 186 204 134 34 406 124 16 1 650 1 236 1 190 1 540 2 215 3 089 2 309 1 615 1 175 2 751 2 335 802 143 516 269 162 93 257 385 497 174 82 467 319 87 16 258 111 125 59 85 121 126 132 72 121 111 39 8
12 2.2 Övriga förändringar som har påverkat resultatet Under verksamhetsåret bereddes en organisationsförändring som innebar att åklagarämbetena i Birkaland och Mellersta Finland omvandlades till åklagarämbetet i Inre Finland, och att åklagarämbetet i Egentliga Tavastland uppdelades mellan åklagarämbetena i Östra Nyland och Salpausselkä. Reformen trädde i kraft i början av 2014. Åklagarämbetenas verksamhetsområden svarar mot de nya polisdistriktens verksamhetsområden som trädde i kraft vid samma tidpunkt. Brottsligheten känner inte statsgränser. Då det gäller Europeiska unionens verktyg visade det gångna året att det är den europeiska arresteringsordern (EAW) och deltagandet i de gemensamma utredningsgrupperna (JIT) som har etablerat sin position i hanteringen av allvarliga gränsöverskridande brottmål. Åklagarna har redan mycket vant använt båda verktygen i praktiken. Under verksamhetsåret togs två betydande förordningsförslag från kommissionen upp: inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO) och Eurojusts efterträdare Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete. Åklagarväsendet har aktivt deltagit i den internationella beredningen av dessa projekt och betonat aspekten att man genom dessa reformer bör sträva efter att uppnå praktiskt mervärde jämfört med de nuvarande förfarandena.
13 3 UPPNÅENDE AV RESULTATMÅLEN 3.1 Samhällelig effekt Straffprocessens snabbhet förbättras i omfattande och krävande ärenden tilläggsutredningar Under verksamhetsåret fästes betydlig uppmärksamhet vid att förbättra straffprocessens snabbhet genom att effektivisera förundersökningssamarbetet. Vid olika tillfällen fördes en bred diskussion R e s u l t a t m å l Åklagarväsendet ser till att det straffrättsliga ansvaret fullföljs som ett led i handläggningen av brottmål på ett effektivt och högklassigt sätt med beaktande av parternas rättssäkerhet. tillsammans med förundersökningsmyndigheten om de gemensamma målen och samarbetsmetoderna. I samband med Ponnistus-utbildningen i anslutning till revideringen av förundersöknings- och tvångsmedelslagarna fokuserade man uttryckligen på förundersökningssamarbetet och dess innehåll. Utbildningen genomfördes tillsammans med polisen. Förundersökningssamarbetet diskuterades med undersökningsledarna som utför det praktiska utredningsarbetet vid polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet.
14 Dessutom hade man ett bilateralt samarbete med Tullen och Gränsbevakningsväsendet. I samband med detta diskuterade parterna god samarbetspraxis vid förundersökning och strävade efter att ingripa i eventuella problempunkter redan innan dessa dyker upp. Samarbetsmöten med målet att förbättra förundersökningens snabbhet ordnades även med Skatteförvaltningen. Med skattemyndigheten och förundersökningsmyndigheterna diskuterades i synnerhet en sammanställning av enhetliga anvisningar i anslutning till hinderseffekten ne bis in idem. Också det projekt som hade som mål att utveckla ekobrottsåklagarnas arbetsmetoder avslutades. Projektet resulterade i en arbetsgruppspromemoria som gäller förundersökningssamarbetet och skapar god åklagarpraxis. Denna står till samtliga åklagares förfogande. Genom att effektivisera arbetsmetoderna kan straffprocessens snabbhet förbättras till och med betydligt i vissa fall. Under verksamhetsåret deltog åklagarna även i arbetet i många polisarbetsgrupper där man tillsammans dryftade utvecklingen av de praktiska arbetsmetoderna under en förundersökning. Utvecklingsobjekten omfattade bland annat utarbetandet av en utredningsplan och spårningen av brottsvinning. För uppföljningen av att resultatmålet uppnås insamlades under verksamhetsåret dessutom information om förundersökningssamarbetets genomslagskraft genom att fråga åklagarämbetena i vilken utsträckning och i vilken typ av ärenden åklagarna fortfarande begär tilläggsutredningar. Enligt Sakari-anteckningarna begärdes minst 129 tilläggsutredningar mellan verksamhetsårets första kvartal och utgången av året. Räknat enligt ämbete begärdes flest tilläggsutredningar i Österbotten (25), i Uleåborg (21) och Helsingfors (18). I fråga om brottstyper borde förundersökningsarbetet förbättras i synnerhet i ekobrottmål (27), sexualbrott (23) och arbetsbrott (20). I miljöbrott begärdes 6 tilläggsutredningar som med tanke på brottstypens sällsynthet är ett relativt högt tal, men i narkotikabrott endast 5. Den enkät som genomfördes i statistikdatabasen ger inte in-
15 formation om orsakerna till förfrågningarna om tilläggsutredningar. Enligt en uppgift från polisen begärs årligen 6 000 6 500 tilläggsutredningar. En stor del av dessa kan antas anknyta till sedvanliga brott. Trots det effektiviserade förundersökningssamarbetet har den genomsnittliga åtalsprövningstiden tillsvidare inte blivit kortare under 2013. Detta kan bero på att då en allt större del av åklagarens arbetstid lades ned på förundersökningar så måste åtalsprövningen i gamla krävande ärenden skjutas upp. Samtidigt inkom också något fler krävande ärenden än tidigare till åklagarna. Betoningen i åklagararbetet förändrades, men i statistiken syntes detta dock inte tills vidare som en förbättring eller en försämring i snabbheten. Under verksamhetsåret var den genomsnittliga åtalsprövningstiden kortare än i genomsnitt de senaste fem åren (2009 2013). Ökad enhetlighet och kostnadseffektivitet i samhällspåföljderna Under verksamhetsåret begärde åklagarna 7 940 utredningar av samhällspåföljdernas tillämplighet. Mest utredningar begärdes i storstäderna (Helsingfors 800, Tammerfors 772, Åbo 751, Vanda 628, Uleåborg 532, Esbo 495 och Jyväskylä 432). I huvudstadsregionen begärdes sammanlagt 1 977 utredningar. I de övriga delarna av landet var antalet förfrågningar om utredningar ungefär det samma (Västra Finland 2 964 samt i Östra och Norra Finland 2 999). Statistikuppgifterna över utredningar av samhällspåföljdernas tillämplighet ger anledning att anta att dessa tillämpas relativt jämnt i hela landet, och inga större märkbara skillnader finns mellan de olika åklagarämbetena. Beredskap för ikraftträdandet av den nya lagstiftningen om summariska brottmål Ett av målen under verksamhetsåret var också att bereda sig för den nya lagstiftningen om summariska brottmål. Ikraftträdandet av denna lagstiftning blev uppskjuten, och därför blir beredskapen aktuell först senare.
16 3.2 Straffprocessens snabbhet Under berättelseåret uppnåddes resultatmålet för åtalsprövningens snabbhet i samtliga ärenden. I fråga om krävande ärenden uppnåddes inte resultatmålet för åtalsprövningstiden, och resultatet blev något sämre än året innan. En risk för att rättegångarna fördröjs anknyter vanligtvis till omfattande och krävande ärenden. Av denna orsak ska särskild uppmärksamhet fästas vid åtalsprövningstiden i denna ärendegrupp. Justitieministeriet har under årens lopp haft grunder för att skärpa resultatmålen på denna punkt. I synnerhet då det gäller krävande ärenden ska ett effektivt förundersökningssamarbete resultera i en snabbare åtalsprövning. Skillnaderna mellan åklagarämbetenas åtalsprövningstider har ofta regionala och strukturella orsaker. Ämbetenas ärenden skiljer sig från varandra både kvalitets- och kvantitetsmässigt. I de genomsnittliga åtalsprövningstiderna framgår detta till exempel av att man i Uleåborg hade den längsta genomsnittliga åtalsprövningstiden och i Salpausselkä den kortaste. Mätt enligt den genomsnittliga åtalsprövningstiden är landets största åklagarämbete Helsingfors inte det ineffektivaste i någon brottmålsklass (oklassificerade, sedvanliga, ospecificerade, krävande). Då det gäller krävande ärenden klarade sig Österbotten, Åland, Västra Nyland, Uleåborg och Egentliga Tavastland sämre än Helsingfors i denna jämförelse. I jämförelsen bör man observera att Helsingfors har fler krävande ärenden än de andra ämbetena, men också fler specialåklagare som sköter dessa. Jämfört med föregående år har snabbheten i ärendebehandlingen förbättrats väsentligt i samtliga ärendetyper i Helsingfors.
17 Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ Åldersstruktur för anhängiga ärenden Oavgjorda under 1 mån. Oavgjorda 1-3 mån. Oavgjorda 3-6 mån. Oavgjorda 6-9 mån. Oavgjorda 9-12 mån. Oavgjorda över 1 år 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Åklagarämbete Oavgjorda under 1 mån. Oavgjorda Oavgjorda 1 3 mån. 3 6 mån. Oavgjorda Oavgjorda Oavgjorda Sammanlagt 6 9 mån. 9 12 mån. över 1 år Hela landet 4 155 5 153 2 959 1 263 528 168 14 226 Helsingfors 702 806 389 266 105 32 2 300 Västra Nyland 349 588 335 143 94 13 1 522 Östra Nyland 363 598 338 71 10 3 1 383 Egentliga Tavastland 199 293 109 68 46 32 747 Salpausselkä 371 368 167 27 3 7 943 Västra Finland 512 550 300 95 52 4 1 513 Birkaland 300 291 152 57 15 7 822 Österbotten 237 287 254 153 61 28 1 020 Mellersta Finland 184 228 178 67 22 13 692 Östra Finland 406 372 237 59 25 12 1 111 Uleåborg 338 526 385 235 89 7 1 580 Lappland 140 172 88 15 4 1 420 Åland 13 31 16 4 1 8 73 RÅÄ 41 43 11 3 1 1 100
18 Genomsnittlig åtalsprövningstid, mån Åklagarämbete Sedvanliga Krävande Oklassificerade Ospecificerade Sammanlagt Hela landet 2,45 1,54 2,29 3,82 1,94 Helsingfors 2,59 1,87 2,75 3,99 2,33 Västra Nyland 1,95 2,01 2,48 5,35 2,36 Östra Nyland 1,58 1,50 1,87 3,19 1,76 Egentliga Tavastland 3,59 1,25 2,29 4,60 1,81 Salpausselkä 1,31 1,00 1,58 2,14 1,27 Västra Finland 3,48 1,38 1,97 2,90 1,67 Birkaland 3,58 0,94 1,39 3,37 1,22 Österbotten 1,60 1,83 3,08 6,04 2,51 Mellersta Finland 2,50 1,97 2,83 3,67 2,31 Östra Finland 1,62 1,24 1,91 3,37 1,56 Uleåborg 3,27 2,26 3,24 4,90 2,72 Lappland 3,89 1,75 2,69 3,14 2,20 Åland 2,48 1,61 2,86 6,04 2,37 RÅÄ 2,59 1,01 2,24 3,25 2,58
19 3.3 Operativ effektivitet Mätt enligt samtliga anställda och åklagare sjönk produktiviteten under verksamhetsåret. På denna punkt uppnåddes inte resultatmålen. Produktivitetsindikatorn tar inte hänsyn till förändringarna i ärendena dessa har blivit mer krävande än tidigare. Under verksamhetsåret infördes parallellt med den gamla indikatorn en ny produktivitetsindikator som grundar sig på den viktade arbetsmängden. Genom viktning beaktas den genomsnittliga arbetsmängden som olika brottstyper kräver. Mätt enligt denna indikator höjdes produktiviteten, men resultatmålet uppnåddes inte heller på denna punkt. Med en ny indikator är det möjligt att ett alltför högt resultatmål sätts upp. Enligt den gamla indikatorn försvagades den ekonomiska effektiviteten något, men enligt den nya indikatorn förbättrades denna. Resultatmålet har dock inte uppnåtts enligt någondera indikatorn. Det straffrättsliga ansvaret förverkligas på ett produktivt och ekonomiskt sätt. R e s u l t a t m å l Funktionell effektivitet Produktivitet (hela personalen) avgöranden/ årsverken Boksl Boksl 31.12.2011 31.12.2012 Boksl 31.12.2013 Skillnad Skillnad 2012 2013 % Mål 2013 Avvikelse från målsättningen Avvikelse % 173,4 172,5 164,6-7,9 0,0 166,0-1,35-0,8 % Produktivitet (åklagarna) avg./årsv 256,0 251,4 237,1-14,3-0,1 250,0-12,89-5,2 % Kostnadseffektivitet /avgörande 431,3 439,1 472,8 33,7 0,1 439,0 33,76 7,7 % Produktivitet ny mätare, avvägd arbetsmäng/årsverk (hela personalen) Produktivitet ny mätare, avvägd arbetsmängd/årsverk (åklagare) Kostnadseffektivitet ny mätare, euro (verksamhetskostnader)/ avvägd arbetsmängd 847,1 809,9 828,0 18 0 870-42 -4,8 % 1273,9 1201,1 1 215 14 0 1 310-95 -7,3 % 95,0 101,0 101,02 0,00 0,00 92,50 8,52 9,2 %
20 3.4 Avkastning och kvalitetskontroll Under verksamhetsåret avgjordes färre ärenden än året innan. Antalet avgöranden minskade främst i sedvanliga ärenden, men av dessa inkom också ett mindre antal än 2012. Däremot avgjordes ett något större antal krävande ärenden än föregående år. Detta kan ha berott på att man vid åklagarväsendet redan under flera år har fäst särskild uppmärksamhet vid ärenden som varit i åtalsprövning mer än 12 månader. Detta sker i synnerhet i krävande ärenden. Även åklagarnas omfattande specialisering kan ha tagit resurser från avgörandet av sedvanliga ärenden. Särskilt intressant är att betoningen i ärendeavgörandenas profil har flyttats från åtalsprövning till begränsning av förundersökningen. Andelen åtalsavgöranden har under två år minskat med tre procentenheter. När åklagarnas arbetsmängd ökar och kompetenskraven skärps strävar man efter att i allt större utsträckning avsluta ärenden redan i förundersökningsfasen. I en del av ärendena av denna typ genomfördes tidigare en förundersökning som till och med kunde vara arbetskrävande. Tack vare förundersökningssamarbetet kan förfaranden som inte uppfyller brottsrekvisitet redan i ett tidigt skede uteslutas från en straffprocess. När huvudvikten i en allt större del av åklagarens arbete läggs på krävande ärenden vore det motiverat att ytterligare utvidga möjligheterna att avstå från åtgärder. Antalet beslut om en begränsning av förundersökningen har ökat till följd av åtminstone praxisen vid åklagarämbetet i Östra Nyland att utesluta Åtalsprövningen genomförs på ett effektivt sätt. R e s u l t a t m å l
21 samtliga ärenden som gäller designerdroger från förundersökningen samt den alltmer omfattande begränsningen av förundersökningen i ekobrottmål. Enheten för förhandshandläggning av brott som redan i många år verkat vid åklagarämbetet i Helsingfors har även i fråga om sedvanliga brott årligen fattat mer än 2 600 begränsningsbeslut. Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ Avgöranden enligt åklagarämbete Beslut om åtal Övriga beslut Handläggningsavgöranden 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
22 3.5 Process- och kvalitetskontroll Åklagarverksamheten är högklassig, om såväl snabbhet och effektivitet som jämställdhet och kostnadseffektivitet förverkligas vid avgörandena. Av åtgärderna påverkar bland annat tillämpningen av nedläggningsmöjligheter, skriftligt förfarande och samhällspåföljder verksamhetens kostnadseffektivitet och kvalitet. En högklassig åklagarverksamhet förutsätter att dessa metoder tilllämpas på ett enhetligt sätt i hela landet. Jämförelsen mellan ämbetena försvåras av att det inom de olika verksamhetsområdena kan förekomma skillnader i ärendena och de verksamhetssätt som har omfattats av de övriga lokala myndigheterna. Under verksamhetsåret framgick det att åklagarna allt effektivare har börjat utnyttja sina möjligheter att begränsa förundersökningen. Antalet ärenden som inkom till åklagaren minskade med cirka 1 000 jämfört med året innan, men antalet åtal som väcktes minskade med cirka 5 000 jämfört med 2012 (-8,4 procent). Minskningen beror delvis på att antalet beslut om begränsning av förundersökningen ökade. Antalet beslut om begränsning av förundersökningen i enlighet med 4 i förundersökningslagen ökade med mer än 1 000 jämfört med föregående år. Ökningen anknöt uttryckligen till processuella avgöranden och avgöranden som togs på basis av kostnadsgrunden. Enligt de klagoskrifter som inkommit till Riksåklagarämbetet gäller besluten om begränsning av förundersökningen i huvudsak obetydliga, sedvanliga R e s u l t a t m å l Ändamålsenliga processlag används och samma typer av ärenden avgörs på ett enhetligt sätt. Med tanke på medborgarnas jämställdhet är det viktigt att de lagstadgade förutsättningarna i anslutning till åtalsväckande och åtalseftergift tillämpas på ett enhetligt sätt. Skriftligt förfarande ska tillämpas på ett så enhetligt sätt som möjligt i hela landet.
23 brottmål och gärningar som till sin karaktär inte är brottmål. Man har inte observerat några betydande missförhållanden i tillämpningen av reglerna. Om åklagarens avgöranden i framtiden i högre grad karaktäriseras av nedläggning än åtgärder, kan det bli nödvändigt att närmare bedöma orsakerna till utvecklingen. Ökningen i antalet beslut om begränsning av förundersökningen är dock ett bra exempel på hur förundersökningssamarbetet har effektiviserats. Ur ett kriminalpolitiskt perspektiv är det viktigt att i framtiden följa upp hur antalet nedläggningar utvecklas, om dessa avgöranden har samma grunder i hela landet och huruvida grunderna är hållbara. Styrningen av ärenden till skriftligt förfarande är fortfarande ojämn. I Helsingfors tillämpades förfarandet i betydligt mindre utsträckning än i Uleåborg där mer än 50 procent av ärendena styrs till skriftligt förfarande. Situationen beror i huvudsak på skillnaderna i ärendena. Åklagarna i Västra Finland begär betydligt fler utredningar om tillämpligheten av samhällspåföljder, medan antalet förfrågningar är lägst i Södra Finland. Även i detta fall kan förklaringen vara ärendenas olika natur. Beslut och förordnanden enligt åklagarämbete Åtaleftergifter Åklagarens beslut och anmälningar Beslut on begränsning av förundersökning Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
24 Beslut om åtaleftergift enligt åklagarämbetet Åtaleftergift av påföljdsnatur Processualisk åtaleftergift Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Avgörande enligt begränsning av förudersökning enligt åklagarämbete ETL 4.3 (begränsning av påföljdsnatur) ETL 4.4 (begränsning på kostnadsgrund) ETL 4.4 (processualisk begränsning) Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
25 Åtalseftergifter enligt åtgärd 01 Inget brott 1,72 % 02 Inga bevis 64,59 % 03 Åtalsrätten preskriberad 2,56 % 04 Ingen åtalsrätt 4,85 % 10 Lagen om rättegång i brottmål 1 kap. 7 1 punkten 8,91 % 11 Lagen om rättegång i brottmål 1 kap. 7 2 punkten 1,60 % 12 Lagen om rättegång i brottmål 1 kap. 8 1 punkten 11,02 % 13 Lagen om rättegång i brottmål 1 kap. 8 2 punkten 4,14 % 14 Vägtrafiklagen 104 1 mom. 0,07 % 23 Strafflagen 35 kap. 7 0,01 % 24 Strafflagen 50 kap. 7 0,50 % 30 Annat lagrum 0,03 %
26 3.6 Hantering och utveckling av de mentala resurserna Enligt betygen i arbetstillfredsställelseenkäten VMBaro förbättrades arbetstillfredsställelsen vid åklagarväsendet ytterligare. På denna punkt uppnåddes resultatmålet. Antalet sjukfrånvarodagar minskade något Välbefinnandet i arbetet och arbetstillfredsställelsen förbättras i enlighet med personalstrategin. R e s u l t a t m å l jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron berodde i synnerhet på mentala sjukdomar samt sjukdomar i stöd- och rörelseorgan. Under verksamhetsåret inleddes arbetet i styrgruppen för arbetshälsoverksamheten som gäller hela rättsväsendet. Under året bereddes en gemensam arbetshälsoplan för hela rättsförvaltningen. Dessutom utvecklades ett stöd för de situationer där en risk för arbetsförmågan observeras. Bland annat den omfattande Ponnistus-utbildningen ledde till att antalet utbildningsdagar ökade. Arbetstrivselindex ÅR 2008 3,28 ÅR 2009 ÅR 2010 3,44 ÅR 2012 3,52 MÅLSÄTTNING 3,50 3,30 ÅR 2011 Vuonna ÅR 2013 3,47 3,57
27 Sjukfrånvaro 2008 2013 (sjukdagar/årsverk) Förverkligat Målsättning 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Utbildningsdagar 2008 2013 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013
28 4 ÅKLAGARVÄSENDETS RESURSER 4.1 Verksamhetsanslag Under berättelseåret ökade rättsväsendets totala utgifter med drygt 700 000 euro (cirka 1,7 procent). Utvecklingen var måttfull. Löneutgifterna ökade med drygt 1,3 miljoner euro (3,7 procent), och deras andel av de totala utgifterna steg till 81,5 procent från tidigare cirka 80 procent. Cirka hälften av ökningen i löneutgifterna beror på effekten av tjänstekollektivavtalet. Resten beror på att antalet visstidsanställda tjänstemän har minskats betydligt och ersatts med fast anställda tjänstemän. De fast anställda tjänstemännen är i genomsnitt mer erfarna vilket innebär att lönekostnaderna ökar något. Dessutom har antalet åklagare ökat något. Arbetsgivarens pensionspremier har höjts med cirka 400 000 euro, vilket delvis berott på att pensionspremieprocenten har höjts. I rättsförvaltningens jämförelse är lokalutgifternas andel liten vid åklagarväsendet (9,4 procent av de totala utgifterna). Till exempel vid domsto-
29 larna är motsvarande andel cirka 15 procent av de totala utgifterna. Av denna orsak är åklagarväsendets möjligheter till inbesparingar i lokalutgifterna begränsade. Under verksamhetsåret skedde en måttfull höjning av lokalhyrorna, cirka 2,7 procent. De övriga lokalkostnaderna sjönk något. Ökningen i Riksåklagarämbetets lokalutgifter påverkades av Brottspåföljdsmyndighetens flyttning från ämbetshuset. Kostnaderna för byggnadens bevakning och andra allmänna tjänster har fördelats mellan de återstående hyresgästerna, och av denna orsak har de ökat. Dataadministrationsutgifterna och de övriga utgifterna minskade både absolut och relativt (dataadministrationsutgifter 3,2 procent och övriga utgifter 5,9 procent). Det låga beloppet av dataadministrationsutgifterna kan delvis förklaras av att åklagarväsendets största utvecklingsprojekt, databanken AIPA, under verksamhetsåret finansierades genom särskild finansiering från domstolsmomentet i budgeten. Det ramtänkande som iakttas vid åklagarväsendet och som innebär att ämbetena ges anslagsramar har uppenbarligen sporrat åklagarämbetena till sparsamhet, vilket under verksamhetsåret framgick genom att de övriga kostnaderna sjönk. I synnerhet de obetydliga maskin- och inventarieanskaffningarna samt kontorstjänsterna gav kostnadsinbesparingar. I fråga om personaltjänsterna ökade kostnaderna något.
30 Åklagarväsendets utgifter enligt utgiftsslag under åren 2008 2013, 1 000 45 000 000 40 000 000 35 000 000 30 000 000 25 000 000 20 000 000 15 000 000 10 000 000 5 000 000 Personalutgifter Utgifter för lokaler Utgifter för informationsteknik Övriga utgifter 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 De lokala åklagarämbetenas verksamhetsutgifter 2008 2013, Boksl- 2008 Boksl- 2009 Boksl- 2010 Boksl- 2011 Boksl- 2012 Boksl- 2013 Anslag Överförda från 2012 Disponibla Sammanlagt 33 406 740 34 300 668 35 823 279 36 385 790 38 248 285 39 158 480 39 440 400 2 211 158 41 651 558 Helsingfors 5 234 590 5 409 772 5 992 156 6 099 987 6 701 979 6 922 963 6 900 002 374 786 7 274 788 Västra Nyland 2 328 894 2 345 577 2 658 306 2 658 306 2 914 163 2 932 621 2 973 664 181 022 3 154 686 Östra Nyland 1 945 886 1 956 678 2 191 732 2 558 920 2 897 801 2 960 702 2 930 025 1 219 2 931 244 Egentliga Tavastland 1 922 894 2 141 319 2 087 925 2 007 898 2 180 694 2 225 488 2 380 206 102 075 2 482 281 Salpausselkä 3 182 471 3 239 376 3 287 108 3 341 712 3 403 052 3 311 963 3 612 962 280 640 3 893 602 Västra Finland 4 070 135 4 146 805 4 277 984 4 382 350 4 457 872 4 324 564 4 275 886 43 378 4 319 264 Birkaland 2 531 272 3 052 008 3 080 875 2 994 928 3 136 831 3 291 684 3 300 171 215 732 3 515 903 Österbotten 2 647 097 2 516 945 2 524 281 2 591 427 2 512 157 2 515 038 2 446 618 4 500 2 451 118 Mellersta Finland 1 506 408 1 508 633 1 521 796 1 619 527 1 573 149 1 596 196 1 652 852 88 587 1 741 439 Östra Finland 3 548 375 3 584 117 3 599 154 3 440 883 3 641 998 3 847 308 3 740 029 379 201 4 119 230 Uleåborg 2 808 486 2 716 542 2 765 615 3 007 416 3 055 691 3 198 410 3 172 733 218 881 3 391 614 Lappland 1 452 943 1 484 163 1 622 568 1 433 925 1 468 739 1 737 511 1 762 302 217 098 1 979 400 Åland 227 289 198 733 213 780 248 511 304 158 294 032 292 950 104 039 396 989
Åklagarväsendets anslag och dess användning 31 Boksl- 2008 Boksl- 2009 Boksl- 2010 Boksl- 2011 Boksl- 2012 Boksl- 2013 Ändr. 2012 2013 Ändr. % Budget 2013 Avvikelse från budget Avvikelse % Löner 2 547 541 2 691 243 2 711 809 2 971 538 3 285 528 3 454 852 169 323 5,2 % 3 558 273-103 422-2,9 % Lokaler 347 299 408 531 422 876 416 960 431 203 455 325 24 122 5,6 % 437 580 17 745 4,1 % Investeringar 54 340 13 127 14 818 12 111 24 778 20 117-4 661-18,8 % 15 000 5 117 34,1 % Övriga utgifter 489 485 502 282 462 447 440 385 510 287 505 811-4 476-0,9 % 500 000 5 811 1,2 % Inkomster netto -90-9 492-14 256-62 940-48 685 341,5 % -62 940 Riksåklagarämbetet 3 438 665 3 615 093 3 611 949 3 831 502 4 237 541 4 373 165 135 623 3,2 % 4 510 853-137 689-3,1 % Löner 28 410 699 28 848 436 30 361 780 31 059 271 32 357 062 33 518 026 1 160 964 3,6 % 33 168 989 349 036 1,1 % Lokaler 2 949 754 3 479 961 3 456 404 3 539 928 3 721 693 3 803 658 81 965 2,2 % 3 789 675 13 983 0,4 % Investeringar 180 980 153 785 140 242 145 477 121 580 53 187-68 394-56,3 % 130 000-76 813-59,1 % Övriga utgifter 1 865 461 1 819 441 1 866 934 1 884 978 2 075 541 1 822 819-252 722-12,2 % 2 100 000-277 181-13,2 % Inkomster netto -154-955 -710-36 845-27 591-39 208-11 617 42,1 % -39 208 Åklagarämbetena 33 406 740 34 300 668 35 824 650 36 592 809 38 248 285 39 158 480 910 195 2,4 % 39 188 664-30 184-0,1 % Sammanlagt 36 845 405 37 915 761 39 436 600 40 424 311 42 485 826 43 531 644 1 045 818 2,5 % 43 699 517-167 873-0,4 % Dataaministrationsutgifter 1 245 113 1 413 134 1 704 792 1 660 314 1 757 682 1 515 011-242 672-13,8 % 1 870 000-354 989-19,0 % - standardservice 819 741 703 068 749 153 677 557 723 100 723 017-83 0,0 % - driftsservice 255 368 256 051 400 720 482 020 525 158 464 232-60 926-11,6 % - utveckling 142 103 74 893 165 179 144 307 94 043 52 636-41 407-44,0 % - projektservice 26 286 - specialtjänster 27 727 28 946 74 298 56 344 52 756 24 303-26 470-50,2 % - löneutgifter för Justitieförvaltningens datateknikcentral Justitieförvaltningens servicecentral 350 174 381 159 300 086 408 633 301 600-107 033-26,2 % 385 978 450 292 409 509 363 783 393 363 392 838-525 -0,1 % 384 000 8 838 2,3 % Tilläggsavgift för pensionsavgift 64 234 464 473 Sammanlagt 38 540 730 40 243 660 41 550 900 42 448 408 44 636 872 45 439 494 802 622 1,8 % 45 947 000-507 506-1,1 % Anslag Budget 38 410 000 39 703 000 42 543 000 43 835 000 44 571 000 45 947 000 1 376 000 3,1 % 45 947 000 0 0,0 % Tilläggsbudget 631 000 190 000 394 000 541 000 741 000-118 000-859 000-115,9 % -118 000 Sammanlagt 39 041 000 39 893 000 42 937 000 44 376 000 45 312 000 45 829 000 517 000 1,1 % 45 947 000-118 000-0,3 % Överföringar från tidigare år 1 569 212 2 069 489 1 718 829 3 104 929 5 032 521 5 707 649 675 128 13,4 % 5 305 051 402 598 7,6 % Disponibla 40 610 212 41 962 489 44 655 829 47 480 929 50 344 521 51 536 649 1 192 128 2,4 % 51 252 051 284 598 0,6 % Överförda till följande år 2 069 482 1 718 829 3 104 929 5 032 521 5 707 649 6 097 155 389 506 6,8 % 5 305 051 792 105 14,9 %
32 4.2 Personal Under verksamhetsåret minskade antalet anställda något (2 procent). Åklagarämbetena hade tre åklagarårsverken mer till sitt förfogande än året innan, medan antalet byråanställda minskade på motsvarande sätt. Antalet praktikanter minskade, vilket delvis berodde på att man vid åklagarämbetena tidigare registrerat personer som hör till byråpersonalen som praktikanter. Nu svarar registreringarna bättre mot de givna anvisningarna. De fast anställda åklagarnas årsverken ökade med cirka 27 årsverken och de visstidsanställdas minskade med cirka 24 årsverken. Minskningen motsvarar cirka 30 procent av de visstidsanställda åklagarnas totala antal. Utvecklingen är i enlighet med personalpolitiken. De visstidsanställda byråanställdas årsverken visade fortfarande en uppgång. Årsverken vid de lokala åklagarämbetena 500 Åklagare Kansliapersonal Sysselsatta och praktikanter 400 300 200 100 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013
33 Antalet åklagare vid de lokala åklagarämbetena (män och kvinnor) 220 210 200 190 180 170 160 150 140 130 120 Män Kvinnor 212 198 196 196 190 191 183 184 172 160 147 141 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Utvecklingen av åklagarväsendets personal 2011 2013 Årsverken Boksl- 2011 Boksl- 2012 Boksl- 2013 Ändr. 2012 2013 Ändr. % TA 2013 Avvikelse från budget Avvikelse % Åklagarväsendet 527,5 545,6 543,3-2,3-0,4 % 547,0-2,2-0,4 % åklagare 350,8 367,9 370,3 2,4 0,7 % 369,0 1,3 0,4 % experter 8,9 9,7 10,4 0,7 7,5 % 9,5 0,9 9,9 % kanslipersonal 156,3 156,2 153,1-3,1-2,0 % 157,5-4,4-2,8 % praktikanter 6,7 10,3 6,9-3,5-33,7 % 11,0 sysselsatta 4,9 1,5 2,6 1,1 73,2 % Riksåklagarämbetet 38,3 40,5 40,2-0,4-0,9 % 42,0-1,8-4,3 % åklagare 19,3 21,4 21,0-0,4-1,7 % 22,0-1,0-4,5 % experter 8,9 9,7 10,4 0,7 7,5 % 9,5 0,9 9,9 % kanslipersonal 9,4 8,5 8,0-0,5-6,3 % 9,5-1,5-15,9 % praktikanter 0,8 0,9 0,8-0,2-20,2 % 1,0-0,3-25,0 % sysselsatta Åklagarämbetena 489,2 505,0 503,1-1,9-0,4 % 505,0-4,5-0,9 % åklagare 331,5 346,5 349,3 2,8 0,8 % 347,0 2,3 0,7 % kanslipersonal 146,9 147,6 145,1-2,6-1,7 % 148,0-2,9-2,0 % praktikanter 5,9 9,4 6,1-3,3-35,0 % 10,0-3,9-39,0 % sysselsatta 4,9 1,5 2,6 1,1 73,2 %
34 Årsverken vid de lokala åklagarämbetena 2008 2013 Åklagarämbetenas (årsverken) 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Helsingfors 73,36 72,64 79,64 78,18 87,72 87,74 Åklagare 52,32 53,21 59,14 58,41 65,01 64,64 Kanslipersonal 19,14 17,57 17,88 18,27 20,50 20,11 Västra Nyland 33,50 32,98 35,73 37,99 39,56 38,80 Åklagare 23,36 22,74 25,45 27,11 27,14 27,37 Kanslipersonal 9,55 9,53 9,51 9,94 10,69 10,67 Östra Nyland 29,92 29,19 31,39 35,73 38,45 38,38 Åklagare 20,95 20,17 22,22 26,61 27,62 27,45 Kanslipersonal 8,02 8,00 8,00 7,73 8,53 10,09 Egentliga TAVASTLAND 32,57 31,62 29,80 27,63 29,70 29,62 Åklagare 18,64 19,20 17,92 17,31 19,58 18,91 Kanslipersonal 12,10 11,83 11,88 10,32 9,68 10,71 SALPAUSSELKÄ 46,32 47,36 46,42 45,33 44,27 42,37 Åklagare 30,88 31,61 30,55 30,35 30,95 29,37 Kanslipersonal 14,86 15,00 15,00 14,98 13,31 13,00 Västra Finland 59,38 58,82 58,93 58,60 57,33 53,02 Åklagare 41,63 41,18 41,33 41,89 41,50 38,01 Kanslipersonal 17,24 17,14 16,85 15,88 15,83 15,01 Birkaland 39,37 38,99 38,62 36,05 37,80 38,57 Åklagare 27,03 26,50 27,05 25,24 27,27 27,82 Kanslipersonal 11,84 11,98 10,83 10,06 10,03 10,00 Österbotten 43,54 39,75 38,15 34,46 33,33 32,59 Åklagare 24,70 23,30 22,48 21,12 21,02 20,93 Kanslipersonal 15,14 13,05 12,41 11,72 11,52 11,16 Mellersta Finland 23,65 22,46 24,00 22,75 22,61 22,78 Åklagare 14,04 13,56 13,58 13,27 12,68 14,42 Kanslipersonal 8,69 8,39 8,33 8,48 9,26 7,10 Östra Finland 53,00 53,12 49,98 46,63 48,24 49,04 Åklagare 31,90 31,59 29,46 28,48 30,27 32,09 Kanslipersonal 20,82 20,19 19,51 17,64 17,46 16,69 Uleåborg 41,54 39,73 39,44 41,43 41,37 42,56 Åklagare 26,78 25,62 25,48 27,23 27,60 29,16 Kanslipersonal 13,76 13,08 12,50 12,50 12,29 12,08 LAPPLAND 23,64 22,60 23,38 20,75 20,14 23,45 Åklagare 14,44 13,31 14,16 11,93 12,54 16,15 Kanslipersonal 8,88 8,94 8,96 8,25 7,35 7,30 Åland 3,53 3,18 3,47 3,66 4,51 4,16 Åklagare 2,42 2,07 2,47 2,54 3,33 3,00 Kanslipersonal 1,11 1,12 1,00 1,12 1,18 1,16 SAMMANLAGT 503,32 492,42 498,95 363,72 505,01 503,07 I totalantalet årsverken för åklagarämbetena ingår även praktikanter och personer avlönade med sysselsättningsmedel.
35 Medelåldern vid de lokala åklagarämbetena 2008 2013 55 Medelåldern vid de lokala åklagarämbetena Tidsbunden tjänst Ordinarie tjänst 50 45 49,2 49,1 46,1 47,2 49,2 46,5 49,0 46,3 48,6 45,6 49,8 46,4 40 35 34,8 35,8 33,7 34,4 32,9 32,4 30 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Årsverken vid de lokala åklagarämbetena enligt benämning 2008 2013 Benämningar (årsverken) 2008 2009 2010 2011 2012 2013 biträdande åklagare 16,6 16,4 7,4 5,1 13,3 7,8 ledande häradsåklagare 14,3 14,3 14,2 12,0 12,5 12,0 ledande landskapsåklagare 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 häradsåklagare 295,8 291,3 307,2 311,8 317,4 326,5 landskapsåklagare 1,4 1,1 1,5 1,5 2,3 2,0 ÅKLAGARE SAMMANLAGT 329,1 324,3 331,3 331,5 346,5 349,3 förvaltningssekreterare 13,3 13,6 13,0 11,4 11,2 11,0 personalsekreterare 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 avdelningssekreterare 14,0 13,0 11,4 11,5 10,0 9,5 byråsekreterare 138,9 133,5 134,1 126,9 126,2 125,3 åklagarsekreterare 0,9 kanslivaktmästare 1,5 1,5 1,3 1,0 0,8 0,0 städare 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 praktikant 2,3 1,7 3,0 2,8 7,0 4,3 högskolepraktikant 3,0 3,7 3,8 3,1 2,4 1,8 ÖVRIG PERSONAL SAMMANLAGT 174,3 168,1 167,7 157,7 158,5 153,7 SAMMANLAGT 503,3 492,4 499,0 489,2 505,0 503,1
36 Åldersstrukturen vid de lokala åklagarämbetena 180 160 140 Män Kvinnor Sammanlagt 133 167 146 120 100 80 60 40 20 92 65 27 90 43 106 79 61 67 0 under 35 år 35 44 år 45 54 år 55 år och äldre Personer vid åklagarämbetena som uppnår pensionsålder under åren 2013 2023 Åklagare Kanslipersonal 12 10 8 6 4 2 0 5 3 3 1 6 7 8 8 8 5 5 7 12 10 9 9 7 6 7 7 10 3 år 65 64 63 62 61 60 59 58 57 56 55 Uppnår pensionsäldern (65 år) under år 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023