Hur kan vi vaccinera våra barn och unga mot missbruk av ANDT? Eskilstuna 9 dec. 2011 Bengt Sundbaum www.vindrosen.se Bengt@sundbaum.com Tfn 0709-980134 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 1
Hur kan skolan förebygga drogmissbruk? 1. Handlingsplaner/policyer med tydliga strategier för en tobaksfri skoltid, drogfria skolavslutningar, skoldiskon och skolresor 2. Insatser som stärker skyddsfaktorerna runt barn och unga 3. Helhetssyn och samverkan -olika former av ohälsa har gemensamma orsaksfaktorer 4. En ANDT-undervisning som stärker elevernas förmåga att ta ställning och argumentera för sina åsikter, värdera reklambudskap och genomskåda myter. 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 2
Varken barngruppen med riskbeteende eller normalgruppen av barn är stabila över tid. Därför behöver insatser riktas såväl till allaelever som till elever i riskzon Indikerade insatser:barn eller ungdomar som redan har mycket allvarliga problem. (tertiärprevention eller riktade insatser) Selektiva insatser: Barn i riskzonen för att utveckla olika typer av problem. (sekundärprevention eller riktade insatser) Universella insatser:alla barn tar del av åtgärderna. (primärprevention eller generella insatser) 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 3
1. Policies och handlingsplaner mot droger Ger långsiktighet, tydlighet, enhetligt agerande (Involvera gärna eventuell fritidsgård i anslutning till skolan) En tobaksfri skola/skoltid Policies/handlingsplaner mot alkohol och narkotika är särskilt viktigt vid högtider, skolresor, skoldisko, klassfester, vid skolavslutningar etc 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 4
2. Skyddsfaktorer i skolan Ett gott socialt emotionellt klimat Skolframgång Tydliga normer/regler och höga förväntningar från vuxna Uppmärksammas för positiva handlingar Känna tillhörighet och anknytning 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 5
2. Exempel påskyddsfaktorer i familjen och påfritiden Tydliga normer och förväntningar från föräldrar Föräldrar med tydlig gränssättning avseende alkohol, tobak Goda och kärleksfulla relationer Att uppmärksammas för positiva handlingar God insyn i vad barnet gör utanför hemmet Social och kognitiv kompetens Välanpassade kompisar Engagerad i förening/fritidsintressen 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 6
2. Andel elever åk 9 som använt narkotika minst en månad (Källa: En grund för att växa/knut Sundell) 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 7
2. Fler exempel påskyddande faktorer från maskrosforskningen Maskrosbarnen utmärks av: Stödjande vuxen utanför familjen Intressen och hobbies God copingförmåga Social kompetens Optimism och framtidstro Läsförmåga i åk 4 Hög intelligens /Källa: Emmy Werners forskning om maskrosbarn 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 8
3. Helhetssyn Olika ohälsosymptom har ofta gemensamma bakomliggande orsaksfaktorer/källa Social rapport 2010 Allvarlig kriminalitet efter 20-årsdagen är 12 gånger såvanligt bland dem med låga betyg i åk 9 jämfört med de som har medel/höga betyg Risken för självmordsförsök 4-5 ggr större Alkohol-eller narkotikamissbruk efter 20-årsdagen är 7-9 ggr vanligare 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 9
Viktiga hörnstenar i skolans generella förebyggande och främjande arbete Skolans sätt att möta föräldrarna Lärarledarskapet, dvs lärarnas sätt att möta eleverna Elevernas sociala och emotionella kompetens Elevhälsans roll Motverka skolk Reducera förekomst av mobbning
3. Skolans samverkan med föräldrar Föräldrar och lärare har ofta stereotypa föreställningar om varandra. /Källa: Ben Levin: How to change 5000 schools Hemmiljöoch föräldrarnas engagemang och stöd till barn bidrar avsevärt till barns studieframgång. Källa: John Hattie: Visible learning Ett mer auktoritärt, övervakande föräldraskap avseende läxläsning, TV-tider etc. tenderar dock att ha en negativ påverkan /Källa: John Hattie: Visible learning 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 11
Samverkan med föräldrar för att förebygga droger, några exempel: Gemensamt förhållningssätt föräldrar - skola Skolans policy-eller handlingsprogram mot droger bör förankras hos föräldrar Örebro preventionsprogram (ÖPP)/EFFEKT - ett föräldramötesprogram i åk 7-9 Åtgärdsprogram, till exempel Skolkomet, mot problembeteende sker ofta i samverkan med föräldrar 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 12
3. Samverkan med lokalsamhället Alla vuxna - skolan, socialtjänsten, polisen och föräldrarna - måste tala med samma röst. Källa: Kraften av samverkan. Skolverket Exempel: Engagera unga i föreningsverksamhet Studiebesök och medverkan i undervisningen Föräldrastödsinsatser Samverkan mellan, skola, polis, soc, mot skolk, brott och droger Samverkan kring utsatta barn (adhd, psykisk ohälsa, ) 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 13
Förutsättningar för långsiktig samverkan Samverkan rymmer olika nivåer: Informationsutbyte samhandling samproduktion Styrning på alla nivåer (ansvarsfördelning, finansiering etc) Struktur med en organisatorisk ram med mål, budget, arbetsfördelning etc Samsyn/gemensam problemförståelse och gemensam kunskapsbas Samarbetskompetens 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 14
Frågeställningar Samverkar vi på vår skola med föräldrar och närsamhället? Vad fungerar/ fungerar inte? Vilket stöd finns i vår kommun för att utveckla samverkan? Skulle vi vilja utveckla samverkan med föräldrar och andra. Varför, varför inte? Vilken samverkan vill vi i så fall prioritera då vi kommer tillbaks till vår arbetsplats 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 15
Berusning på schemat stöd och inspiration för undervisningen om alkohol, narkotika, dopning och tobak Uppdrag från Statens folkhälsoinstitut En version för åk 7-9 och en gymnasieversion. Referens-och fokusgrupper med lärare och skolledare (bl.a. i Uppsala, Värmland, Kalmar, Stockholm) Skolverket har tagit del och gett synpunkter 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 16
Undervisningen har ofta haft ett individperspektiv pådroger Droger ger upphov till beroende skador påviktiga organ som hjärna, lever, hjärta sämre ekonomi brottslighet Detta är viktig kunskap, men det finns många andra perspektiv på ANDT, till exempel 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 17
Ett folkhälsoperspektiv pådroger 20 % av intagna till akutsjukvården och 40 % i den psykiatriska vården i Sverige har alkholproblem Källa: Drugsmart Alkoholen är orsak till 762 000 sjukvårdsbesök! Källa: Sorad Bland kvinnor och män som är alkoholberoende är depression tvåtill tre gånger vanligare än hos andra. Källa: Folkhälsorapport 2009 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 18
Ett våldsperspektiv Alkohol 70 % resp. 36 % av alla misshandelsbrott mot män och kvinnor begås av berusade personer. Nästan hälften resp. 19 % av alla män och kvinnor som blir misshandlade är själva berusade. (Källa: Drugsmart). Dopning När 38-åringens flickvän ville göra slut bryter han ihop..han flyger påflickvännen hemma i bostaden, tar strupgrepp om hennes hals och våldtar henne när hon ligger avsvimmad på golvet. När hon vaknar försöker han strypa henne till döds. (http://www.drogportalen.se/documents/dopingjouren/dopning.pdf) 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 19
Ett barnperspektiv (Källa: Alkohol i Europa. Ett folkhälsoperspektiv. En rapport för Europakommissionen Peter Anderson och Ben Baumberg. 2006) 5-9 miljoner barn i EU lever i familjer med alkoholproblem Ca 60 000 barn i EU föds underviktiga till följd av alkoholrelaterade fosterskador 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 20
Ett miljöperspektiv Skogen avverkas för att torka tobaksblad låg-och medelinkomstländer Tobaksplantan odlas idag med enorma mängder bekämpningsmedel varav många är förbjudna i västvärlden. /Källa www.tobaccoschildren.org 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 21
Ett etiskt perspektiv Carlsbergs marknadsföring av öl i form av ett lotteri i Malawi: Tänk att ha tillgång till en privatjet som kan ta dig vartsomhelst i världen påen sju dagars semester, alla omkostnader betalda, tillsammans med sju av dina vänner. Tokyo, Sidney, Rio vart som helst! Som lotter fungerade små plastbitar som satt på insidan av flaskkorkarna. Lotteriet fick en stor medieuppmärksamhet och dragningarna visades i TV tillsammans med jetsetare som drack Carlsberg. /Källa: Världens baksmälla. 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 22
Innehåll 1. Skolan en pusselbit i det ANDT-förebyggande arbetet ANDT i läroplanen Genusperspektiv, elevinflytande Risk- och skyddsfaktorer Att utvärdera och följa upp 2. ANDT påschemat varför och hur? -Kunskaper behövs -fem skäl för ANDT-undervisning 3. ANDT berör många skolämnen genomgång av kursplanerna 4. Förslag på teman och ämnesfördjupningar 5. Samverkan med föräldrarna En bred förebyggande policy Samarbete med organisationer Att komma igång Bilaga Drogerna och samhället med statistik, hälsoperspektiv, lärdomar från historien samt ett nationellt och internationellt samhällsperspektiv 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 23
Materialets röda tråd Frågor som rör alkohol, narkotika, dopning och tobak kan belysas och diskuteras ur många olika perspektiv Det finns ett tydligt stöd i främst kursplanernaför att i de olika skolämnena integrera och belysa olika aspekter av drogproblematiken Att integrera olika perspektiv på droger kan tillföra ett mervärde till undervisningeni olika ämnen med ökat engagemang och intresse 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 24
Kap 2. Fem viktiga skäl för ANDT-undervisningen Ungdomar behöver 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 25
Kap. 3: Ur kursplanerna åk 7-9 Bild ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap. Biologi.. granska information kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa.. Kemi...ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle Religion Vardagliga moraliska dilemman.. Analys och argumentation utifrån etiska modeller Idrott och hälsa Kroppsideal inom idrotten och i samhället Dopning Historia historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 26
Kap. 4 förslag på ämnesfördjupningar och tema Samhällskunskap: Hur skulle du döma? Caroline Johansson som är 19 år köpte en cigarett för 100 kr av en kompis i närheten av tågstationen. Cigaretten var färdigblandad och innehöll cannabis och tobak. Hon rökte cigaretten i en park, där hon bjöd en vän som var med henne att ocksåröka. En civil polis, som fanns i närheten tog Caroline och hennes kompis på bar gärning. Caroline erkände gärningen vid förhör och berättade ocksåatt hon rökt en liknande cigarett en gång tidigare men att det var länge sedan. Åklagaren yrkade i tingsrätten att Caroline Johansson skulle dömas för narkotikabrott enligt 1 narkotikastrafflagen eftersom hon dels olovligen överlåtit -dels olovligen brukat -cannabis. Vad tycker ni att C.J. ska fåför straffpåföljd (inget straff, böter, villkorlig dom, fängelsestraff)? 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 27
Sammanfattning av narkotikalagen 1 handlar om: Den som olovligen pånågot vis befattar sig med narkotika döms, om gärningen sker uppsåtligen, för narkotikabrott till fängelse i högst tre år. 2 Är brott som avses i 1 första stycket med hänsyn till arten och mängden narkotika att anse som ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (2000:1228). 3 Är brott som avses i 1 första stycket att anse som grovt, skall för grovt narkotikabrott dömas till fängelse, lägst tvåår och högst tio år. Dåman bedömer om brottet är grovt skall man ta hänsyn till om det har utgjort ett led i en verksamhet som har bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt, avsett särskilt stor mängd narkotika eller påannat sätt varit av särskilt farlig eller hänsynslös art. 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 28
Såhär dömde tingsrätten/hovrätten Tingsrätten dömde Caroline för narkotikabrott enligt 1 narkotikastrafflagen till villkorlig dom och 50 dagsböter. Domen överklagades till hovrätten, som menade att narkotikabrottet kunde anses som ringa. C.J. dömdes därför av hovrätten enligt 2 narkotikastrafflagen för ringa narkotikabrott till 60 dagsböter. 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 29
Matematik: Majoritetsmissförståndet Många elever i början av tonåren tror att jämnåriga har mycket mer erfarenhet av alkohol än vad man själv har. Detta har kallats majoritetsmissförståndet. Läraren ber eleverna i klassen att var och en gissa: hur många elever i klassen, i hela åk 7 samt åk 9 som har druckit alkohol någon gång såatt de känt sig berusade Medelvärdet och andelen i procent beräknas för klassen, åk 7 och åk9 Resultatet jämförs med statistik i Skolelevers drogvanor. (Andel åk 9 som varit berusade före 13 år samt andel åk 9 som druckit såatt de känt sig berusade) Betona gärna att 30-40 % av eleverna i åk 9 inte dricker någon alkohol 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 30 alls!
Biologi/samhällskunskap: Faktagranska några påståenden om droger Det finns ingen seriös forskning som ger stöd för att cannabisanvändning skulle ge upphov till hjärnskador Cannabis gör människor lugna och lyckliga Cannabis ger, i motsats till tobaksanvändning, inte upphov till något beroende Förbudspolitiken fungerar inte. Missbruket av cannabis är inte mindre i länder med hårdare lagstiftningar än i liberalare länder, snarare tvärtom Systembolag och åldersgränser för alkohol gör det bara mer spännande för ungdomar att dricka. I andra länder som inte har så sträng lagstiftning, till exempel Spanien, England och Nederländerna dricker ungdomar mycket mindre alkohol. Snus är inte skadligt för hälsan Det är hälsosamt att dricka alkohol 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 31
Viktigt vid faktagranskning Källkritisk granskning Se referenser i Berusning på schemat. Allapåståenden eleverna får ta del av måste faktagranskas Läraren kan behöva komplettera resultaten av faktagranskningen Ingen elev får lämna lektionen i tron att något påstående stämmer 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 32
Etiska ställningstaganden Den som köper ett gram kokain påstureplan, i Eskilstuna eller påhisingen håller efterfrågan uppe och bidrar därmed till att problemen i andra delar av världen kvarstår. Men det är det antagligen lätt att bortse från i festens rus. Lika lätt som det är att inte tänka påatt det "rena", vita pulvret ofta färdats i en livrädd, kanske skuldsatt och tvingad, människas mage och kommit ut tarmvägen. / Kokain, drogen som fick medelklassen att börja knarka och länder att falla samman Wierup & de la Reguera 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 33
Historiska skeenden och medellivslängd Medelålder 90 80 70 60 50 40 Kvinnor Män 30 20 10 0 1751-1790 1791-1815 1816-1840 1841-1850 1851-1860 1861-1870 1871-1880 1881-1890 1891-1900 1901-1910 1911-1920 1921-1930 1931-1940 1941-1950 1951-1960 1961-1970 1971-1980 1981-1985 1986-1990 1991-1995 1996-2000 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 34
Brännvinshanteringens frihetsperiod 1810-1855 Enligt den svenske läkaren och experten på alkoholsjukdomar Magnus Huss drack en typisk måttlighetssupare från den manliga arbetarbefolkningen i Stockholm omkring 1800-talets mitt uppemot 35 40 cl brännvin per dag (oftast det dubbla under veckosluten) vilket blir ca 70 l ren alkohol/år. Huss ansåg att en sådan konsumtion var medicinskt acceptabel under förutsättning att alkoholförtäringen skedde i samband med måltiderna Källa: Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 35
Ämnesövergripande tema Tobakens barn Tobakens barn (kan laddas ner från www.tobaccoschildren.org) belyser tobakens väg från odling till konsument ur ett hållbarhetsperspektiv. Ämnen: Biologi, samhällskunskap, geografi, engelska, svenska, bild, matematik, konsumentkunskap Syfte: Att eleverna ska bli förtrogna med tillämpningen av ett hållbarhetsperspektiv samt få insikter om tobaksproduktionens miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser Se även Globala gymnasiets planering av temaarbete. 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 36
Tema: Mördande reklam Ämnen: Bild, samhällskunskap, svenska, biologi, geografi, konsumentkunskap, engelska (en del underlagstexter är på engelska), matematik. Temaarbetet kan omfatta bildens och textens betydelse för att påverka människors konsumtion, exempel påmarknadsföringsstrategier i Sverige och i några utvecklingsländer. Industrins lobbyverksamhet påolika internationella organisationer som WHO och WTO är ytterligare aspekter som kan finnas med i temat. 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 37
Några pekpinnar: Planera och följ upp i arbetslaget Viktigt att ANDT-undervisningen inte hamnar mellan stolarna -Kom överens i arbetslaget om vad som ska tas upp i resp. ämne under läsåret Viktigt att ANDT-undervisningen inte blir för fragmentarisk - Knyt ihop och sammanfatta de olika aspekter av ANDT som tagits upp under läsåret. - Vem/vilka ansvarar? 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 38
Exempel påplanering Åk 7 Åk 8 Åk 9 Biol Drogers hälsoeffekter Faktagranska påst. Idrott i hälsa Droger inom idrotten Kroppsideal, dopning Sh Lagstiftn. Gruppövn: Hur skulle du döma? Narkotikans påverkan på några stater Droger i media Ma Majoritetsmissförst Riskbedömning Vad kostar en rökare Sv Skönlitt: Uppväxt i missbruksfamilj Skriva debattart/. om droger Läsårstema Tobakens barn Mördande reklam Ansvarig Knyta ihop Elevredovisn. tillgängliga på Insats Klassförest + Biol + Sh..... Utställning i matsal och påf-möte Prov med ämnesspecifika frågor Runda bordsdisk med inbjudna 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 39
Plats för utveckling! Av utrymmesskäl har endast några förslag till ämnestillämpningar skissats i boken. Möjlighet för enskilda skolor/lärare/ämnen att utveckla nya lektionsförslag 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 40
Tack för mig och lycka till med det ANDT-förebyggande arbetet! 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 41