Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2018 1
Det här arbetar vi för! Personer med Parkinson ska ordineras den behandling som ger bästa möjliga effekt beroende på sjukdomsstadium och symtom. Den som fått Parkinson ska få begriplig information om behandlingsval, egenvård och behandlingsprognos. Informationen ska även ges till närstående och anhöriga för att öka kunskapen, säkerheten och förståelsen för sjukdomen. Återkommande kontrollundersökningar ska erbjudas två gånger per år. Som ett första delmål vill vi att alla ska erbjudas ett besök per år hos parkinsonspecialist (neurolog eller geriatriker). Personer med Parkinson ska ha tillgång till ett parkinsonteam som består av läkare, sjuksköterska och minst ytterligare två av följande: fysioterapeut, arbetsterapeut, logoped, psykolog, dietist eller annat. Parkinsonsköterskan har en viktig roll som vårdkoordinator. 2
Parkinsons sjukdom Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom som främst drabbar den miljon nervceller i hjärnan som bildar signalsubstansen dopamin. En brist på dopamin gör att det blir svårare att samordna kroppens rörelser. När större delen av dessa nervceller skadats uppstår de första märkbara symtomen. Symtomen förvärras ju fler dopaminproducerande nervceller som dör. Sjukdomen har ett fortskridande förlopp med gradvis ökande handikapp. Vem får Parkinsons sjukdom? Parkinsons sjukdom kan drabba vem som helst. Det finns en viss ärftlighet för sjukdomen, och den är lika nästan lika vanlig hos kvinnor som hos män. Den startar i de flesta fall efter 65 års ålder, men 10-15 procent av de drabbade är under 65 år. I Sverige finns idag cirka 20 000 personer med diagnosen. Omkring 2 000 personer per år får diagnosen. Symtom Symtomen på Parkinsons sjukdom kan variera mycket från person till person och brukar till en början vara diffusa. De främsta symtomen är motoriska: rörelsehämning, muskelstelhet och skakningar. Försämrad balans är mycket vanligt. Även tal- och röstproblem kan uppkomma. Parkinson påverkar inte bara motoriken utan ger även upphov till så kallade icke-motoriska symtom. Det är till exempel vanligt med trötthet, sömnproblem, blodtrycksfall och inkontinens. Det är inte heller ovanligt med psykiska symtom som depression och nedstämdhet. Medicinering och neurokirurgiska åtgärder Eftersom ingen vet varför nervcellerna som producerar dopamin dör, går det ännu bara att behandla symtomen. Det finns ett tjugotal mediciner. Doseringen av medicinerna är mycket individuell och måste utprovas noggrant i samråd mellan läkare, patient och anhöriga.under den senare delen av sjukdomen kan tillståndet variera kraftigt under dagen, beroende på svängningar i effekten av medicinen. Det kallas dosglapp och är återkomst av parkinsonsymtom mellan två doser och kan resultera i on/ off-fenomen som ger häftiga svängningar mellan god rörlighet och stelhet. Även överrörlighet förekommer, då har man mycket svårt att kontrollera sina rörelser. När sedan mängden dopamin sjunker går personen över till off-läge och blir stel, orörlig och ibland nedstämd. Den grundläggande behandlingen av Parkinsons sjukdom sker via olika läkemedel i tablettform. När dessa inte räcker till finns det djup hjärnstimulering (DBS), pumpbehandling direkt till tunntarmen eller pumpbehandling direkt under huden. Parkinsonteam och rehabilitering En tidig kontakt med ett parkinsonteam är viktigt. Parkinsons sjukdom karaktäriseras av en mellan olika individer kraftigt varierande symtombild. Alla behandlingsinsatser måste därför individanpassas. Parkinsons sjukdom är en kronisk fortskridande sjukdom. Detta gör att all behandling måste omprövas allteftersom tiden går. Rehabiliteringsinsatser ska erbjudas under hela sjukdomsförloppet. Det är viktigt med kontinuerlig sjukgymnastik för att träna och bibehålla rörligheten i musklerna. Ofta handlar det om att bevara en god kroppshållning, att gå på rätt sätt eller att sitta och vända sig rätt, öva balans, rytm och koordination. Detta betyder mycket för både självständighet och självförtroende. All fysisk aktivitet är bra, och är den dessutom lustfylld är den ännu bättre, exempelvis dans. Det är också betydelsefullt att ha ett socialt och stimulerande liv. Förutom läkare är sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, dietist, logoped och psykolog nödvändiga för att bidra med behandling, råd och hjälpmedel. 3
ParkinsonFörbundet 4 Parkinsonförbundet är en ideell och demokratisk organisation som är religiöst och politiskt obunden. Som medlemmar välkomnar vi dem som är sjuka, deras anhöriga, sjukvårdspersonal och andra intresserade. Förbundets högsta beslutande organ är kongressen som sammanträder vartannat år och då väljer förbundsstyrelsen. Kongressledamöterna utses av länsföreningarna. Länsföreningarna är en sammanslutning av enskilda medlemmar och/eller lokala föreningar. Lokalföreningarna har en egen styrelse, men tillhör sin länsförening. I förbundet finns också ett nätverk för personer i yrkesverksam ålder; Yngre Parkinson. Medlemmar per länsförening Länsförening Kvinnor Män Totalt Blekinge 65 46 111 Dalarna 112 95 207 Gotland 72 40 112 Gävleborg 208 168 376 Halland 186 152 338 Jämtland-Härjedalen 60 63 123 Jönköpings län 183 163 346 Kalmar län 111 97 208 Kronoberg 131 102 233 N:a Älvsborg-Bohuslän 212 182 394 Norrbotten 152 140 292 Skaraborg 174 154 328 Skåne 631 527 1158 Stockholm 796 700 1496 S:a Älvsborg 67 52 119 Sörmland 134 115 249 Uppland 245 209 454 Värmland 157 130 287 Västerbotten 200 171 371 Västmanland 121 115 236 V:a Sverige/Göteborg 345 301 646 Västernorrland 223 162 385 Örebro län 121 101 222 Östergötland 154 120 275 Utland 20 6 26 4880 4111 8999 KONGRESS FÖRBUNDSSTYRELSE 24 LÄNSFÖRENINGAR 46 LOKALFÖRENINGAR 9 000 MEDLEMMAR Förbundsstyrelsen ansvarar för att förbundets strategier och långsiktiga arbete genomförs, medan de operativa funktionerna åligger kansliet under ledning av en generalsekreterare. En viktig uppgift är att samordna information och opinionsbildning internt och externt i, för medlemmarna, viktiga frågor. Förbundet arrangerar också utbildningar och seminarier. Parkinsonförbundets verksamhet står och faller med engagemanget och kompetensen som de mer än 400 förtroendevalda lägger ner på att förverkliga organisationens visioner och mål. Förbundets verksamhet bygger i stor omfattning på frivilliga och obetalda insatser från medlemmarnas sida. Förbundets ekonomi är god. Intäkterna kommer i huvudsak från medlemsavgifter, statsbidrag och gåvor. Samarbete med andra En av de största och mest kända fonderna inom parkinsonområdet är Stiftelsen Parkinsonförbundets forskningsfond (Parkinsonfonden). Den har ett så kallat 90-konto som är ställt under överinseende av Svensk Insamlingskontroll. Parkinsonfonden sysslar enbart med Parkinson, med prioritet på klinisk forskning. Parkinsonförbundet är medlem i Funktionsrätt Sverige, en sammanslutning av ett fyrtiotal patientföreningar som samverkar kring gemensamma frågor. Samverkan sker även på europanivå i European Parkinson Disease Association (EPDA) och på nordisk nivå inom Nordiska Parkinsonrådet (NPR).
Parkinsonförbundet har sedan länge ett etablerat samarbete med vårdpersonalens olika organisationer, bland annat med Vårdföreningen Movement Disorders (VfMD) och Swedish Movement Disorder Society (SWEMODIS) Förbundets företroendetandläkare är forskare inom odontologiska fakulteten. Parkinsonförbundet ingår också som projektpart i följande nationella projekt: PD Boxningsträning, som metod att lindra symtom vid Parkinsons sjukdom. Ett projekt på tre år, finansierat av Allmänna Arvsfonden. Spetspatienter, en ny resurs för hälsa. Finansierat av Vinnova och är en del av regeringens satsning på kroniska sjukdomar. Medlemmar i Parkinsonförbundet (31 dec 2018) Anhöriga 31% Stödmedlemmar 10% Parkinsonsjuka 59% Medlemsutveckling 2012-2018 65 år eller yngre 18% 2012 8399 Över 65 år 82% 2013 8544 2014 8565 2015 8665 2016 8830 2017 8955 2018 8999 Antal medlemmar 8000 8200 8400 8600 8800 9000 9200 5
Förbundets styrelse Styrelsen har under året haft åtta protokollförda sammanträden, varav ett på internat. Efter kongressen i maj 2017 har förbundsstyrelsen, revisorerna och valberedningen bestått av följande personer: Ordförande Eleonor Högström, Stockholm 1:e vice ordförande Eva Strandell, Västerås 2:e vice ordförande Sven Pålhagen, Jönköping Styrelseledamöter Ingemar Gerbro, Höllviken Kristina Hagström, Örebro Åsa Holmgren, Luleå Bernt Johansson, Stockholm Tore Nordhamn, Luleå Stefan Stråhle, Umeå Styrelsesuppleanter Bernt Kruse, Täby Anne Johansson, Kalmar Terje Helland, Uppsala Lena Schalin, Limhamn Adjungerade till förbundsstyrelsen Inger Lundgren, generalsekreterare Parkinsonförbundet Lennart Pettersson, ordförande Parkinsonfonden Internrevisorer Ulf Herrström, Nyhamnsläge Gunn Franzén Ljung, Stockholm Revisorsersättare Bertil Jöhnemark, Falun Valberedning Bo Jäghult, Stockholm, sammankallande Maud Eker, Lund Christer Eker, Lund Peter Haasma, Kristinehamn Valberedning, ersättare Agnetha Hernström, Linköping Ingemar Karlsson, Jönköping Foto: Sören Fröberg 6
Förbundets representanter i arbetsgrupper, ansvarsområden, med mera. Redaktionskommitté Parkinsonjournalen Eleonor Högström, ansvarig utgivare, Bernt Johansson, Inger Lundgren, Susanna Lindvall, Curt Lundberg, Susanne Rydell, Lennart Pettersson och Anna Wedin Avtal och bidrag Inger Lundgren Anhörigfrågor Maud Eker Parkinsonlinjen Lena Gårdh Sjöman Webmaster Anna Wedin Nätverket Yngre Parkinson Åsa Holmgren, Lena Schalin, Lena Gårdh Sjöman, Britta Djurberg, Anneli Malm och Johan Eklund Facebookgruppernas administratörer Lena Schalin och Anna Wedin EPDA European Parkinson s Disease Association Eleonor Högström och Inger Lundgren NPR Nordiskt Parkinson Råd Eleonor Högström och Inger Lundgren Parkinsonförbundets forskningsfond Eleonor Högström Funktionsrätt Sveriges ordförandemöten Eleonor Högström Funktionsrätt Sveriges kanslichefsmöten Inger Lundgren Socialstyrelsens arbetsgrupp om högspecialiserad vård Eleonor Högström Parkinsonförbundets forskningsfond verkar för att ekonomiskt stödja svensk klinisk parkinsonforskning i landet. Parkinsonfonden granskas av Svensk Insamlingskontroll. Parkinsonfondens vision är att forskarna ska finna orsaken till Parkinsons sjukdom. Detta för att man effektivt ska kunna förebygga och behandla sjukdomen och därigenom minska lidandet hos många människor. Parkinsonfonden delar årligen ut anslag till forskare för att starta eller intensifiera livsviktig forskning. Likaså arbetar Parkinsonfonden för att öka kunskapen om Parkinsons sjukdom hos olika berörda genom information och seminarier. Beviljade anslag 2018 Under 2018 beviljades projektanslag på 9,2 miljoner kronor och resestipendier på drygt 500 000 kronor. En lista med samtliga beviljade anslag finns på Parkinsonfondens hemsida: www.parkinsonfonden.se/forskning/beviljade anslag 7
Förbundets verksamhet Medlemsverksamhet Den medlemsinriktade verksamheten bedrivs i första hand av läns- och lokalföreningar, men ett antal aktiviteter arrangeras av förbundet. Nätverksmöte för yngre Nätverket Yngre Parkinson, samlades i Höllviken i början av september för sin årliga träff. Ett femtiotal personer deltog i mötet som var mycket uppskattat. Parkinsons sjukdom i komplikationsfas Förbundet arrangerade två seminarier om Parkinsons sjukdom i komplikationsfas. Ett i Östersund, och ett Göteborg med sammanlagt mer än 200 deltagare. Restorativa terapier Parkinsonförbundet och EPDA arrangerade ett gemensamt möte i september, i Stockholm, för ett hundratal medlemmar. Framträdande forskare presenterade intressanta resultat inom området neurorestoration, där syftet är att antingen ersätta förlorade neuron eller förbättra funktionen hos dysfunktionella neuron i hjärnan. Parkinsonlinjen Parkinsonlinjen bemannas av ett tiotal frivilliga 8 som under året besvarade drygt två hundra telefonsamtal från personer med Parkinson och deras anhöriga. I samband med förbundets utbildningsträff i november utökades gruppen med fyra nya personer. Parkinsonjournalen Förbundets tidning utkom med fyra nummer under året. Tidningen skickas till alla fullbetalande medlemmar och ett stort antal läkare och vårdmottagningar. Boken Stenbergs tankar Under våren lät förbundet sammanställa ett antal av Georg Stenbergs artiklar som tidigare publicerats i Parkinsonjournalen. Boken skickas till alla nya medlemmar i Parkinsonförbundet, och är mycket uppskattad. Stenbergs tankar erfarenheter av Parkinsons sjukdom Digitala medier Förbundets webbplats är en viktig informationskanal för medlemmar och andra intresserade. Under året fick sidorna cirka 180 000 besök. Förbundet finns sedan några år på Facebook med en företagssida och tre diskussionsgrupper, för yngre, för anhöriga och för personer med Parkinson. Georg Stenberg
Genomsnittligt antal besök hos parkinsonläkare under 2017 HELA LANDET Blekinge Gotland Stockholm Skåne Södermanland Kalmar Halland Dalarna Östergötland Västernorrland Uppsala Jönköping Örebro Västerbotten Värmland Gävleborg Västra Götaland Norrbotten Kronoberg Västmanland Jämtland 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 Tryckt informationsmaterial Tryckta broschyrer med information om förbundets verksamhet och om Parkinsons sjukdom sprids bland annat via vårdmottagningar runt om i landet. Videofilmer Förbundet har en kanal på Youtube med egenproducerade filmer. Information och opinionsbildning En viktig uppgift för förbundet är att samordna information och opinionsbilda både internt och externt i, för medlemmarna, viktiga frågor. Uppföljning av Socialstyrelsens riktlinjer för vård av Parkinsons sjukdom Sedan hösten 2016 finns Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och behandling av Parkinsons sjukdom. Enligt riktlinjerna ska en person med Parkinsons sjukdom träffa en specialistläkare i genomsnitt två gånger per år. För de som har Parkinson i avancerat stadium är rekommendationen fyra besök per år. Parkinsonförbundet har undersökt vilket genomslag dessa riktlinjer fått, genom en enkät som besvarats av drygt 3 600 av medlemmarna. Enkäten skickades ut med brev i februari 2018. Undersökningen visar att genomsnittspatienten får träffa en specialistläkare vid 2,6 tillfällen per år. Motsvarade siffra för år 2010 var endast 1,7 tillfällen. De nationella riktlinjerna har alltså haft betydelse och vården har faktiskt blivit bättre. Riktlinjerna slår fast att landstingen bör erbjuda regelbunden och sammanhållen fysisk träning och rehabilitering. I vår undersökning har hittills bara 23 procent erbjudits detta. Vi ser även att vården har svårigheter att förklara och göra patienterna delaktiga i planeringen av sin behandling. Av de som har Parkinson i den svårare fasen upplever 58 procent att de inte har fått någon motivering till varför de nekas utredning för så kallad avancerad behandling. Det är en oacceptabelt hög siffra. Undersökningen presenterades i form av en debattartikel i samband med Världsparkinsondagen. Artikeln fick stor spridning, den publicerades i 170 olika medier, såväl digitala som i print. 9
Utbildning och seminarier Förbundet arrangerar utbildningar och seminarier för olika grupper av förtroendevalda. Ordförandekonferens i Lund Ordförandekonferensen hölls den 12-13 maj i Lund, och arrangerades av Parkinson Skåne. Konferensen innehöll intressanta föreläsningar och erfarenhetsutbyte för länsföreningarnas representanter. Regionalt samarbete lokal utveckling För att överbrygga en del av de svårigheter som de geografiska, demografiska och resursmässiga skillnaderna för med sig, introducerade förbundet en ny modell för verksamhets- och medlemsutveckling. Under hösten genomfördes sex regionala träffar med representanter från länsföreningarna. Regionerna följde de sex sjukvårdsregionerna som finns i Sverige. På träffarna diskuterade deltagarna frågor om medlemsrekrytering och liknande och utbytte erfarenheter av varandras verksamheter. Träffarna var mycket uppskattade och Parkinsonförbundet kommer att fortsätta med regionala träffar under 2019. 10
Informatörsutbildning I mars utbildades 15 nya informatörer för uppgiften att informera om Parkinsons sjukdom för personal på äldreboenden och vårdutbildningar. Ansvarig för informatörsverksamheten är Eva Strandell. Utbildning i medlemsregistret Teuta Hatipi, från förbundskansliet, höll utbildning i hantering av medlemsregistret för 15 personer i början av november. Internationellt Parkinsonförbundet har internationellt utbyte genom sitt medlemskap i European Parkinson Disease Association (EPDA) och Nordiska Parkinsonrådet (NPR). Eleonor Högström och Inger Lundgren representerade förbundet vid Nordiska Parkinsonrådets möte i Köpenhamn 24-26 maj och deltog även i det danska Unity Walk. 11
Ekonomisk rapport 2018 Utfall 2018 Budget 2018 Budget 2019 Intäkter Medlemsavgifter 2 099 2 040 2 100 Statsbidrag 3 665 3 600 3 650 Externa bidrag, projekt 208 200 Externa bidrag, administration 238 110 300 Varuförsäljning 68 90 70 Gåvor och arv 896 100 100 Prenumerationer och annonser 170 130 135 Räntor och utdelningar mm -215 40 70 Varulagerförändring 5 Från kapitalet 0 1 500 525 Summa 7 134 7 610 7 150 Direkta kostnader Medlemsavg till länsföreningar 1 201 1 172 1 200 Medlemmarnas olycksfalls förs 79 80 80 Parkinsonjournalen 706 750 740 Information, kommunikation mm 344 600 500 Medlemsavg i organisationer 303 320 310 Inköpskostnader till butiken 65 5 70 Medlemsregistret 151 90 100 Bidrag till Parkinsonverksamhet 33 15 0 Kongressen 150 150 150 Summa 3 031 3 182 3 150 Övriga kostnader Lokalkostnader 147 150 150 Städ mm 23 50 30 Kontorsmaskiner 93 50 95 Marknadsföring 27 70 20 Gåvor o uppvaktningar 12 20 20 Möteskostnader 64 100 50 Transporter 3 5 5 Resor (exkl kongressen) 312 425 340 Kost och logi ( exkl kongressen) 381 345 300 Kontorsmaterial 5 15 10 Data - o telefoni 48 85 60 Porto 43 60 60 Redovisningstjänster 204 180 225 Försäkringar 47 50 50 Revision 32 28 30 IT tjänster 13 50 20 Bankkostnader 16 20 15 Övriga kostnader + valet 83 120 120 Utbildning vårdpersonal 300 0 Summa 1 553 2 123 1 600 Löner, andra ers och sociala avg Kansliet 2 364 2 300 2 400 Styrelsen ers förl arbetsinkomst 56 5 Summa 2 420 2 305 2 400 Summa inkomster 7 134 7 610 7 150 Summma kostnader -7 003-7 610-7 150 Resultat 131 0 0 12
Resultat 400 000 SEK 300 000 200 000 100 000-2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018-100 000-200 000 90% Soliditet 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% kkr 14 000 0% 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Intäkter 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000-2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 13
Förvaltningsberättelse Styrelsen för Parkinsonförbundet, 857205-3380, med säte i Stockholm, får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2018. Verksamheten Årsredovisning 2018 Allmänt om verksamheten/medlemmar Parkinsonförbundet grundades 1986 och är en ideell riksorganisation med 24 föreningar och ca 9 000 medlemmar. Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom som påverkar bl a motoriken och koordinationen. Symptomen kan mildras med mediciner och andra behandlingar men ännu finns inga botemedel. Förbundet arbetar med att förbättra förhållandena för parkinsonsjuka och personer med parkinsonliknande sjukdomar samt deras anhöriga genom: opinionspåverkande artiklar samt möten med förtroendevalda och beslutsfattare att hålla informationsmöten om sjukdomen för anhöriga och vårdpersonal att ge ut Parkinsonjournalen med information omkring parkinsonrelaterade frågor för att öka kunskapen om Parkinsons sjukdom att tillhandahålla relevant litteratur genom försäljning att upprätthålla Parkinsonlinjen dit man kan ringa anonymt och prata med någon som har Parkinsons sjukdom att stödja forskningsfondens arbete att utveckla och stödja parkinsonföreningarnas länsorganisationer informera om lagar och regler för att underlätta för den enskilda personen i förhållande till vården och myndighetsbeslut att samarbeta med andra handikapporganisationer, främst Funktionsrätt Sverige, samt utbyter internationella erfarenheter inom Nordiska Parkinsonrådet och Europeiska Parkinsonförbundet, EPDA Väsentliga händelser under räkenskapsåret En ny samarbetsform för verksamhets- och medlemsutveckling i form av regionala möten har startat. Under hösten har sex regionala möten ägt rum. Förbundets högsta beslutande organ är kongressen som sammanträder vartannat år. Kongressen väljer ordförande (två år) och styrelse (två år). På det första, konstiuterande mötet väljer styrelsen övriga befattningar. Förbundets kongress äger rum 2019. Flerårsöversikt Belopp i kr 2018 2017 2016 2015 Förbundets intäkter 7 385 066 6 549 636 6 491 3445 5 699 578 Resultat efter finansiella poster 131 403 216 115 366 370 91 311 Soliditet % 75 80 77 81 Förändringar i eget kapital Fond för framtida Balanserade Summa fritt Årets resultat projekt medel eget kapital Vid årets början 216 115 4 575 000 2 085 115 6 876 230 Balanseras till kommande år -216115 366 370 - Årets resultat 131 403 131 403 Vid årets slut 131 403 4 575 000 2 301 230 7 007 633 14 Under 2013 erhöll förbundet ett arv. Förbundet valde att sätta av 5 400 000 kronor av arvet för framtida projekt till en särskild fond, redovisad under fritt eget kapital. Fonden ska ianspråktagas med maximalt 600 000 kronor per år för speciella projekt inom ramen för förbundets verksamhet. Under 2016, 2017 och 2018 har inga medel av fonden tagits i anspråk.
Resultatdisposition Belopp i kr Styrelsen föreslår att fritt eget kapital: Fond för framtida projekt 4 575 000 Balanserat resultat 2 301 230 Årets resultat 131 403 7 007 633 Disponeras för: Avsättning till fond för framtida projekt 4 575 000 Balanseras i ny räkning 2 432 430 7 007 430 Förbundets resultat och ställning framgår av efterföljande resultat- och balansräkning med noter. Resultaträkning Belopp i kr Not 2018-01-01-2017-01-01- 2018-12-31 2017-12-31 Förbundets intäkter, lagerförändring m. m. Medlemsavgifter 2 098 950 2 065 900 Gåvor 895 707 513 765 Bidrag 3 872 834 3 678 060 Nettoomsättning 2 479 221 266 100 Övriga intäkter 3 38 354 24 811 Summa intäkter, lagerförändring m.m. 7 385 066 6 549 636 Förbundets kostnader Förbundskostnader 4-3 031 034-2 601 473 Övriga externa kostnader 4-1 552 905-1 652 850 Personalkostnader 5-2 424 964-2 073 366 Övriga rörelsekostnader 579 161 Summa rörelsekostnader -7 008 324-6 327 528 Rörelseresultat 376 742 222 108 Finansiella poster Resultat från övriga finansiella anläggningstillgångar 45 596 68 124 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter - 25 Nedskrivning/återföring av nedskrivn av finansiella anläggningstillgångar 6-290 186-73 741 Räntekostnader och liknande resultatposter -749-401 Summa finansiella poster -245 339-5 993 Resultat efter finansiella poster 131 403 216 115 Årets resultat 131 403 216 115 15
Balansräkning Belopp i kr Not 2018-12-31 2017-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Hemsidan 7 - - Summa immateriella anläggningstillgångar - - Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer 8 - - Summa materiella anläggningstillgångar - - Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav 9, 10 6 284 000 6 868 142 Summa finansiella anläggningstillgångar 6 284 000 6 868 142 Summa anläggningstillgångar 6 284 000 6 868 142 Omsättningstillgångar Varulager m.m. Färdiga varor och handelsvaror 161 590 156 664 Summa varulager 161 590 156 664 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 46 285 65 755 Övriga fordringar 30 124 1 673 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 169 962 160 212 Summa kortfristiga fordringar 246 371 227 640 Kassa och bank Kassa och bank 2 665 914 1 338 802 Summa kassa och bank 2 665 914 1 338 802 Summa omsättningstillgångar 3 073 875 1 723 106 SUMMA TILLGÅNGAR 9 357 875 8 591 248 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Fritt eget kapital Balanserat resultat 6 876 230 6 660 115 Årets resultat 131 403 216 115 Summa fritt eget kapital 7 007 633 6 876 230 Summa eget kapital 6 876 230 6 660 115 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 400 544 333 812 Övriga skulder 856 820 671 372 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 092 878 709 834 Summa kortfristiga skulder 2 350 242 1 715 018 16 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 9 357 875 8 591 248
Noter Belopp i kr om inget annat anges. Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad nyttjandeperiod. Följande avskrivningstider tillämpas: Anläggningstillgångar % per år Immateriella anläggningstillgångar: -Hemsidan 20 Materiella anläggningstillgångar: -Inventarier, verktyg och installationer 20 Definition av nyckeltal Nettoomsättning Förbundets intäkter, fakturerade kostnader, sidointäkter samt intäktskorrigeringar, d v s exklusive förbundets huvudintäkter som utgörs av medlemsavgifter, bidrag och gåvor. Resultat efter finansiella poster Resultat efter finansiella intäkter och kostnader, men före extraordinära intäkter och kostnader. Soliditet Eget kapital i förhållande till balansomslutningen. Not 2 Nettoomsättning 2018-01-01-2017-01-01- 2018-12-31 2017-12-31 Nettoomsättning Försålda varor 68 274 73 685 Prenumerationer och annonser Parkinsonjournalen 169 600 188 800 Övriga fakturerade kostnader 241 347 3 615 479 221 266 100 Not 3 Övriga intäkter Bingolotto 30 805 31 862 Sjuklöneersättning 2 623 - Förändring varulager 4 926-7 051 Summa 38 354 24 811 Not 4 Förbundets kostnader 2018-01-01-2017-01-01- 2018-12-31 2017-12-31 Förbundets kostnader Medlemsavgifter till länsföreningarna 1 200 500 1 180 440 Parkinsonjournalen 706 020 679 881 Medlemskap i organisationer 302 713 292 420 Medlemmarnas olycksfallsförsäkring 78 555 75 520 Utbildnings- och medlemsverksamhet 286 031 42 520 Inköpskostnader sålda varor 64 509 12 732 Medlemsregistret 151 249 143 755 Övriga bidrag till länsföreningarna 33 045 - Informationsprojekt 22 288 - Kongressen 2017, 2019 150 000 104 167 Övriga externa kostnader 36 124 70 038 3 031 034 2 601 473 Övriga externa kostnader Lokalkostnader 169 600 184 175 Resor, kost och logi 693 209 633 330 Marknadsföring och information 6 634 3 828 Möteskostnader 64 039 59 258 Administrationskostnader 619 423 772 259 1 552 905 1 652 850 Not 5 Anställda och personalkostnader Personal 2018-01-01-2017-01-01- 2018-12-31 2017-12-31 Medelantalet anställda 3 3 Summa 3 3 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2018-01-01-2017-01-01- 2018-12-31 2017-12-31 Ersättning till styrelsen 56 433 5 918 Löner och andra ersättningar 1 615 446 1 521 464 Summa 1 671 879 1 527 382 Sociala kostnader 730 766 519 713 (varav pensionskostnader) 182 894 24 804 17
Not 6 Nedskrivning/återföring av nedskrivning av värdepapper 2018-01-01-2017-01-01- 2018-12-31 2017-12-31 Swedbank AIO674C -50 500 50 500 Swedbank AIO674 E -39 000-19 500 Swedbank Robur Eth Ftgobl -6 601-203 SWEO 719 G Global Hållbar -36 000-23 220 SWEO 719C Digitalisering -31 572-15 768 Swedbank AIO 703 A -57 600-20 800 Swedbank AIO 703 E -19 200-36 800 Swe 0698 G - 13 000-8 750 Nordea Aktieobl fond Europa Chans - 800 SWW 0727D Sverige -36 713 Summa -290 389-73 741 Not 8 Inventarier, verktyg och installationer 2018-12-31 2017-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden: -Vid årets början 33 978 88 848 -Avyttringar och utrangeringar -54 870 Vid årets slut 33 978 33 978 Ackumulerade avskrivningar enligt plan: -Vid årets början -33 978-88 848 -Återförda avskrivningar på avyttringar och utrangeringar 54 870 Vid årets slut -33 978-33 978 Redovisat värde vid årets slut - - Not 7 Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten - Hemsidan 2018-12-31 2017-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden: -Vid årets början 182 625 182 625 182 625 182 625 Ackumulerade avskrivningar enligt plan: -Vid årets början -182 625-182 625-182 625-182 625 Redovisat värde vid årets slut - - Not 9 Andra långfristiga värdepappersinnehav 2018-12-31 2017-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden: -Vid årets början 7 023 582 6 148 450 -Tillkommande tillgångar 940 244 1 211 732 -Avgående tillgångar -1 234 200-336 600 Anskaffningsvärde vid årets slut 6 729 626 7 023 582 Not 10 Långfristiga värdepappersinnehav, specifikation Anskaffnings- Ackumulerad Redovisat Marknads- Värdepapper värde nedskrivning värde värde Swedbank AIO674 C 1 116 500-50 500 1 066 000 1 066 000 Swedbank AIO674 E 1 116 500-58 500 1 058 000 1 058 000 Swedbank Robur Eth Ftgsobl 407 852-6 804 401 048 401 048 SWEO 719 G Global Hållbar 401 940-59 220 342 720 342 720 SWEO 719 C Digitalisering 401 940-47 340 354 600 354 600 Swedbank AIO 703 A 893 200-94 000 799 200 799 200 Swedbank AIO 703 E 893 200-70 800 822 400 822 400 SWE0698G Global 220620 558 250-21 750 536 500 536 500 SWE07270D Sverige 711 363-36 713 674 650 674 650 Nordea Stratega Ränta 228 881 228 881 296 689 Summa 6 729 626-445 627 6 283 999 6 351 807 18
19
20
21
ParkinsonFörbundet Post/Besök Skeppargatan 52, 114 58 Stockholm Tel 08-666 20 70 e-post parkinsonforbundet@telia.com Hemsida www.parkinsonforbundet.se Parkinsonförbundets symbol är en mycket stiliserad bild av en synaps med en nerv-ända (under) som sänder ett kemiskt budskap, signalämnet (den lilla kulan), till nästa nervcell (över). Figuren vill alltså symboliskt visa hur dopamin upphäver eller avlyfter en hämning som belastar den parkinsonsjukes rörelsekontroll. Den är ritad av professor Göran Steg. 22