ÖVERMO GÅRD 1805 2009 Historik Ägare Karta och bilder Alf D Blomquist 2009 08
2 Övermo Gård 1805-2009 I Leksand finns en gård som i dagligt tal kallas för Ros ns och är granne med förskolan Rosen i Övermo (2008) och är en av Leksands kommuns äldre bevarade byggnader. Den består av två våningar med vind och låga vindsfönster under takfoten. Där finns också en öppen takförsedd veranda i två våningar. Huvudbyggnaden flankeras av två envåningsflyglar med förstukvist Gården uppfördes 1805 av fältkamrer och kronofogden i Nedansiljans fögderi, Samuel Hartzell, han var född 1761 i Västerås och via Stora Skedvi flyttade han sedan till Leksand 1793. Han dog 1827. Byggmästare Per Persson från Sundsnäs ledde bygget som var 49 stockvarv högt och hade en takbeklädnad som bestod av 20.040 furuspån. (Part) I den östra flygeln använde författaren Rune Lindström ett rum några år omkring 1940- talet. Han delade huset med ladugårdsskötaren Matsson. Rune Lindström som studerade i Uppsala bosatte sig på Övermo gård för att bedriva sina studier, som skulle resultera i en fil kand examen. Samtidigt med studierna växte intresset och idéerna fram till att Himlaspelet tog form och framfördes sedan under många år. Genom Rune Lindströms boende på gården blev det även en av anledningen till att han bosatte sig senare i Leksand. På ursprungsbyggnaden 1881 fanns stuprör uppsatta som slutade ca två meter ovanför marken och vars avslut var utformade som rovdjursansikten. (Liknande stuprörsändar finns även på Axel Munthes gård Hildasholm) År 1800 uppgår kronofogde Hartzells hushåll till 4 personer och 10 år senare då han redan bor i sitt nya hus är antalet 7 personer. En hushållerska, en bokhållare, två drängar och tre pigor. Från en brandförsäkringsvärdering 1808, så innehöll huvudbyggnaden 10 rum och i en av flyglarna rymdes ett stort skrivkontor, där ägaren hade sitt tjänsterum. År 1829 två år efter Samuels Hertzells död, innehas såväl gården tillika kronofogdetjänsten av Lars Fredrik Ros. (född 1776 i Voxna död 1848) Han gifte sig 1803 med Lovisa Fredrika Wahrlund. (född 1781, död 1860) Med Lars Fredrik så inleddes släkten Ros nästan 140- åriga innehav av Övermo gård. Lars Fredrik hade fem söner, en av dem hette Gustav Benajmin, född 1809, som efter faderns död 1848 övertog Övermo gård och alla Leksandsegendomar. Gustav Benjamin fick en militär utbildning och avancerade till kapten, en titel som sedan följde honom livet ut.
3 Vem var Gustav Benjamin Ros? År 1828, 19 år gammal, är han rustmästare vid första majorens kompani vid Kungliga Dalaregementet. Sju år senare är han fänrik och verksam som arrendator av Leksands pastorsboställe. När fadern avlider 1848, flyttar han in på Övermo gård. År 1850, när han är nygift och etablerad ägare av gården utgörs de närmast anhöriga av hans fru Johanna Charlotta och modern Lovisa Fredrica. Två år senare föds enda barnet, Johan Gustaf. År 1865 består de boende på gården av Gustaf Benjamin, hans fru, sonen, svärmor, tre pigor, en änkefru med två döttrar, samt en dagkarl med familj. Gustaf Benjamin driver en rörelse där två mjölnare och två arbetskarlar är anställda. Ägorna uppgår till ett sammanlagt jordetal av 29.090 grader jord och slog. Han hade för orten ett ovanligt stort jordbruk där han bedrev omfattande spannmålshandel med bönderna tillsammans med en lönsam kvarnrörelse. Han utökade också ständigt sina arealer genom exekutiva auktioner och andra gynnsamma köp. Han spekulerade även i gruvor och konkurrerade med bruken om nyupptäckta fyndigheter, särskilt i Leksandsområdet. Han var direktör för Ångbogseringsrederiet på Siljan, som bildades 1837, med syfte att underlätta malm- och järntransporterna till de olika bruken runt Siljan. Frakterna ombesörjdes av hjulångaren Prins August, samt ett stort antal segelförsedda pråmar som bogserades av ångbåten i händelse av motström och vindstilla förhållanden. Han arrenderade även Leksands flottbro som gav honom en årlig vinst av en inkomst på 1.200 riksdaler x11. Gustaf Benjamins olika intressen och inkomstbringande verksamheter gjorde honom till en mäktig man med stort inflytande, då han till och med kallades för Leksandskungen. Framgångarna för Gustaf Benjamin när det gällde att vinna personliga sympatier var inte så framgångsrika. Han benämndes i folkmun som dryg och självsvåldig. Löjtnanten och lantmätaren Georg de Laval stiftade bekantskap med Gustaf Benjamins lynne och beskriver honom som en rå och obildad före detta kapten vid Dalaregementet. Georg de Laval stod 1861 för de första stora timmertransporterna över Siljans vatten. Den första timmerflotten som lyckades korsa Siljan förtöjdes intill * flottbron över Dalälven på Noretsidan. Gustaf Ros såg sina intressen hotade och rusade i påverkat tillstånd efter en sen fest ner till flottbron, där han överföll flottens vaktkarl och högg av förtöjningstrossen så att allt timmer flöt i väg. Flera historier florerade om Kapten Gustaf Benjamin Ros, de slutar ofta med att Ros n kommer till korta inför dalfolkets välkända dräpande replikkonst. Ett exempel får illustrera en sådan konfrontation. På en stämma i Leksand hade siljansnäsarna begärt bidrag till anskaffande av de två ** kyrkklockorna som aviserats när deras då aktuella *** kyrkbygge påbörjades. Kapten Ros, som även satt som ordförande vid stämman, hade vid föredragandet av ärendet gjort en spydig anmärkning, att man i Siljansnäs borde nöja sig med att hänga upp en upplåst tomsäck i tornet som en symbolisk kyrkklocka.
4 Smångs far från Björken var med i delegationen från Siljansnäs och svarade blixtsnabbt: Ja nog kanske hää skull gå fôr sää, men då skâ vi då ha dää tä kläpp. Efter den snabba repliken lär frågan sedan ha tagits på allvar. (* Flottbron omnämns redan 1674, innan dess fanns det en färjeförbindelse över älven, därav namnet Färjbacken) (** Året var 1866) (*** Siljansnäs kyrka stod färdig och invigdes 1875) År 1850 förvärvade Gustaf Benjamin även den angränsade egendomen Edshult. Johan Gustaf Ros (född 1852) Efter Gustaf Benjamins död 1880, tillföll bägge egendomarna Edshult och Övermo gård den då 28 åriga sonen Johan Gustaf. Den totala storleken på 18 hemmansdelar uppgick till, 2.048 snesland. (1 snesland = 126,9 m 2 ). Han bosatte sig i Edshultsgården i början på 1880- talet, som då blev sätesgård. År 1884 utgörs hans tjänstefolk av 16 vuxna personer. En av tjänstefolket hade varit hos Johan Gustav i 40 år och två andra av hans tjänstefolk 30 år var, dessutom fanns en man som hade gjort en 35 årig insats. Det sägs även att man fick någon slags medalj för lång och trogen tjänst. Gustaf hade sin utbildning från Ultuna lantbruksinstitut, där han gick 1878 och i och med det så var han väl rustad till att förvärva egendomarna. Han fick med tiden titel godsägare, som var ett sällsynt ord i Siljansbygden på den tiden. Referenser angående Gustaf Ros person framkallar bilden av en aristokrat, en rättrådig och omutlig man som inte missbrukade sin makt i egoistiska syften. Gustaf dog 1931. Han hustru Hilda blev känd som en godhjärtad välgörare, då hon ordnade teater, slöjd och andra bildningsverksamheter för ortens ungdomar. Hilda dog 1924. Gustaf och Hildas son Einar ärvde Leksandsegendomarna som förvaltades av en arrendator då han flyttade till Sölje herrgård i Värmland som skogsförvaltare hos Billeruds AB. Edshults manbyggnad hyrdes ut till en Leksandsfamilj fram till 1948, då Einar Ros återvände med sin familj, för att slå sig ner på fädernegården. Fastigheterna genomgick då en genomgripande renovering. De tillhörande ägorna avstyckades och såldes vidare till Leksands kommun. (1973) Mellan 1974 och 1980 användes gården som Masens ungdomsgård År 1980 övertogs och renoverades Övermo gård av Nils Skoglund AB, som sedan flyttade in där med sitt kontor och finns även kvar där än i dag. (2008) Leksand 2008 01 Textbearbetning, utdrag och fotomontage Alf Daniel Blomquist, Arkivföreståndare Leksands kommun Källmaterial från en skrift med benämning: Övermo gård, Edshult, Korsnäsgården, om en särpräglad miljö i Leksandsbygden av Tarras Blom 1974.
TEXT TILL KARTA ÖVERMO GÅRD Försäkringsvärdering av Övermo gård 3 mars 1892 bestående av en areal av 615 snesland och 7,9 bandland reducerad jord. (1 Snesland= 126,9 m 2, 1 Bandland= 12,69 m 2 ) 5 1. Huvudbyggnad 12. Stall 2. Flygelbyggnad 13. Spannmålsbod 3. Flygelbyggnad 14. Redskapsbod 4. Spannmålsbod 15. Trösklada 5. Spannmålsbod 16. Ladugård av sten. Foderskulle av restimmer 6. Två avträdeshus 17. Svinstia 7. Vedlider 18. Trösklada 8. Iskällare 19. Redskap- och halmlider 9. Bryggstugubyggnad 20. Trösklada 10. Drängstugubyggnad 21. Vagnlider 11. Vedbod 22. Foderskjul 2008 05 Foto och fotomontage Alf Daniel Blomquist Arkivföreståndare Leksands kommun Övermo gård 1892
6 ÖVERMO GÅRD ROS NS 2009 Övermo Gård Ros ns från norr. Huvudbyggnaden med tvåvåningsverandan. Östra flygeln. Till vänster Rose ns lada. Bakom byggnaden syns ekträden som finns kvar från ursprungsallén Västra flygeln. Till vänster skymtar taket på förskolan Rosen. Huvudbyggnaden mot öster med tvåvåningsverandan. Längst bort syns taket på förskolan Rosen. Flaggstångsstenen med nuvarande ägaren Rose ns lada (nr 16 på kartan från 1892) Foto: Alf Daniel Blomquist 2009 08