Invandringen och invandrarna i Finland i ljuset av statistiken och NTM-centralen regional utbildning, Åbo 16.4.215 Villiina Kazi
Anförandets innehåll 1) Invandringen och invandrarna i ljuset av tillgänglig statistik a) Invandringen allmänna huvuddrag b) Befolkningsstrukturen för invandrarna c) Invandringen och befolkningsutvecklingen 2) Planer för hur statistiken och uppföljningen ska utvecklas
Invandringen allmänna huvuddrag
Invandrarna är koncentrerade till Nyland Den landskapsvisa fördelningen (%) av den del av befolkningen som har främmande språk som modersmål i de olika landskapen (N=31 36), 214 Österbotten 3 % Södra Österbotten 1 % Mellersta Finland Norra Karelen 2 % 2 % Norra Savolax 2 % Södra Savolax 1 % Södra Karelen 2 % Kymmenedalen 3 % Päijänne-Tavastland 3 % Norra Österbotten 3 % Mellersta Österbotten 1 % Birkaland 7 % Kajanaland 1 % Lappland 1 % Åland 1 % Nyland 55 % Egentliga Tavastland 2 % Satakunta 2 % Egentliga Finland 9 %
7785 Invandringssiffrorna inkluderar även finländska återflyttare Finska och utländska medborgare som flyttat till Finland åren 2 213 7918 8141 846 8822 8611 8583 8525 928 8612 7424 965 7944 868 25 23334 23873 2 1754 1996 1887 18212 2416 15 1 911 1137 9972 9432 11511 12744 13868 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Suomen kansalaiset Ulkomaan kansalaiset
Nästan hälften av de årliga utvandringssiffror består av de utländska medborgares återutflyttning De finska och utländska medbörgare som har utvandrats från Finland 2-213 12 1996 1 1183 1134 985 947 9737 9394 933 9161 8782 9326 9619 9658 8 8114 6 4 2 4128 2157 2757 2278 4186 2632 2713 3113 4496 437 3123 3334 4226 4235 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Finska medborgare Utländska medborgare
244 94 348 8 186 448 14 596 169 572 164 537 326 275 22 251 276 737 731 73 75 382 391 437 835 535 537 947 96 125 7387 977 166 1455 1626 1972 2375 158 Den årliga migration i olika landskapen De finska och utländska medbörgare som har utvandrats från Finland 213 25 2 Invandring Utvandring 16 14 12 15 1 8 1 6 5 4 2 Nyland
Befolkningsstrukturen för invandrarna
Hur många invandrare finns det i Finland? Utländska medborgare, personer med främmande språk som modersmål, utrikes födda och personer med utländsk bakgrund i de olika landskapen 213 3 18 25 2 15 1 5 16 14 12 1 8 6 4 2 Nyland Utländska medborgare Utrikes födda Personer m främmande språk Personer m utländsk bakgrund
Antalet personer med främmande språk som modersmål har tredubblats sedan 2 Antalet personer med främmande språk som modersmål i Finland 2 213 3 266949 28968 25 244827 224388 2737 2 19538 172928 15 1 99227 19197 11713 124817 133183 144334 156827 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213
Antalet personer med främmande språk i de olika landskapen 214 171242 3 18 27283 16 25 14 2496 2 12 15 1 8 1 5 565 5847 8363 9567 6685 48 63 545 743 3699 9999 1621 8915 1876 4231 1986 6 4 2 Nyland
Den största gruppen med utländsk bakgrund består av personer som till sitt ursprung är "sovjeter" och ester Personer med utländsk bakgrund enligt ursprungsland 213, hela landet Övriga; 87368 Det forna Sovietunionen; 68669 Afghanistan; 5187 Estland; 499 Indien; 5462 Ryssland; 5533 OKÄNT; 5898 Iran; 6249 Sverige; 657 Thailand; 7246 Turkiet; 7379 Vietnam; 7956 Kina; 892 Irak; 11942 Somalia; 15723 Det forna Jugoslavien; 1432 En person med utländsk bakgrund är en person vars föräldrar är utrikes födda
Det finns ändå stora regionala skillnader när det gäller ursprungsland Det forna Litauen ovietunione 35 n 44 nnien Ryssland 63 Polen 55 nerna 5 Tyskland 96 OKÄNT 18 Iran 131 Thailand 135 Estland 185 USA 35 Övriga 14 % Rumänien 26 Lettland 281 Sverige 1568 Åland Det forna Soviet Unionen 13 % Kymmenedalen Ryssland; 167 Tyskland 89 Myanmar; 114 Afganistan; 114 Kongo DR; 123 Det forna Jugoslavien 123 Kina; 171 Okänt; 189 Irak; 2 Thailand 219 Turkiet; 329 Det forna Sudan; 84 Somalia; 373 Övriga; 1388 Estland; 963 Det forna Soviet Unionen 9 % Det forna Soviet Unionen; 4725 Lapland Britannien 2 % Turkiet 2 % Iran 2 % Vietnam 3 % Tyskland 3 % Okänt 4 % Övriga 27 % Estland 4 % Kina 4 % Sverige 1 % Myanmar 9 % Ryssland Irak 4 % Thailand 4 % Afganistan 4 % Kina 2 % Övriga 36 % Okänt 2 % Bulgarien Det 2 % forna Sudan 3 % Afganistan 3 % Thailand 3 % Iran 4 % Det forna. Jugoslavien 8 % Vietnam 7 % Sverige 6 % Somalia 6 % Estland 4 % Irak 3 % Bosnia & Hertseg. 3 % Österbotten
Det bor andra generationens invandrare i alla landskap Antalet inrikes födda personer med utländsk bakgrund i de olika landskapen 213 5 3 4522 2767 45 4 35 3 2927 25 2 25 15 2 15 1 5 511 588 182 19 659 49 633 526 929 46 1386 24 1321 27 544 353 1 5 Nylands landskap
I Nyland och Egentliga Finland är en av sju av de personer som har utländsk bakgrund andra generationens invandrare Antalet utrikes respektive inrikes födda personer med utländsk bakgrund i de olika landskapen 213 2767 162693 4522 26658 511 5412 588 5578 2927 19881 182 836 19 9371 659 6567 49 3933 633 5672 526 531 929 7379 46 3724 1386 1342 24 1627 1321 8855 27 1934 544 461 353 3618 1 % 95 % 9 % 85 % 8 % 75 % Personer m utländsk bakgrund Utländsk bakgrund, inrikes född
Bland andra generationens invandrare består de största grupperna av personer med sovjetisk, somalisk och estnisk bakgrund Övriga; 9472 Det forna Sovietunionen; 8518 Ryssland; 542 Marocko; 652 Afghanistan; 752 Indien; 761 Iran; 934 Kina; 125 Turkiet; 141 Somalia; 5652 Estland; 3777 Sverige; 1666 OKÄNT; 215 Vietnam; 2278 Irak; 2769 Det forna Jugoslavien; 2979 Personer med utländsk bakgrund som är inrikes födda enligt ursprungsland 213, hela landet, de 15 vanligaste ursprungsländerna
Ursprungslandsstrukturen varierar ändå mellan olika regioner Inrikes födda personer med utländsk bakgrund enligt ursprungsland i Egentliga Finland, Norra Österbotten och Birkaland 213, de 15 vanligaste ursprungsländerna Turkiet; 52 Polen; 46 Kina; 56 Marocko; 62 Afganista n; 65 Romania; 7 Okänt; 125 Sverige; 132 Iran; 265 Ryssland; 542 Marocko; 652 Afghanistan; 752 Indien; 761 Iran; 934 Kina; 125 Turkiet; 141 Sverige; 1666 Övriga; 665 OKÄNT; 215 Övriga; 9472 Vietnam; 2278 Det forna Jugoslavie n; 752 Vietnam; 285 Estland; Somalia; 336 34 Det forna Sovietunion en; 686 Irak; 585 Egentliga Finland Det forna Sovietunionen; 8518 Somalia; 5652 Estland; 3777 Irak; 2769 Det forna Jugoslavien; 2979 Ryssland 1 % Indien 1 % Turkiet 2 % Somalia 4 % Det forna Jugoslavien 5 % Den forna Sudan 6 % Hela landet Den forna Serbien och Montenegro 1 % USA 1 % Egipt 1 % Övriga 18 % Pakistan; 41 Marocko; 43 Iran; 81 Kina; 83 Norra Österbotten Sverige 14 % Irak Vietnam 7 % 9 % OkäntTUNTEM ATON 14 % Det forna Sovietunionen 13 % Indien; 88 Turkiet; 1 Somalia; 13 Sverige; 11 Okänt; 155 Övriga; 527 Det forna Jugoslavien ; 158 Det forna Sovietunion en; 499 Irak; 42 Birkaland Afganista Estland n; 191 183 Vietnam 163
Invandringen och befolkningsutvecklingen
6761 4254 7693 I en stor del av landet är befolkningstillväxten beroende av invandringen Nettoinvandringen, nettoflyttningen mellan kommuner och den naturliga folkökningen i andel av den totala befolkningsförändringen 1987 213 4 2 3 995 918 16 2 1-1 139 575 621 551 69-541 -259-249 -447 1549 116 456-315 -264 74 452 38-628 -56-854 -54-678 -373 474 427 16-379 -332-379 191 453 15 32 48 273-43 21-589 -453-291 -644 23-588 634 1 268-274 -147 18 47-713 -89 12 8 4-2 Nyland Naturlig folkökning Nettoflyttning ml. kommuner Nettomigration
45 Personer i arbetsför ålder utgjorde den största folkgruppen 199, den äldsta delen av befolkningen var störst 213 Åldersstrukturen för personer med inhemskt modersmål 199, 2 och 213 199 5 213 3 15 4 3 2 1-4 5-9 1-14 15-19 2-24 25-29 3-34 35-39 4-44 45-49 45 5-54 55-59 6-64 65-7 - 75-69 74 2-4 5-9 1-14 15-19 2-24 25-29 3-34 35-39 4-44 45-49 5-54 55-59 6-64 65-7 - 75-69 74 3 15-4 5-9 1-14 15-19 2-24 25-29 3-34 35-39 4-44 45-49 5-54 55-59 6-64 65-7 - 75-69 74
Yngre åldersfördelning bland personer med främmande språk som modersmål än bland urbefolkningen Åldersstrukturen för personer med inhemskt respektive främmande språk som modersmål 213 5 4 4 3 3 2 2 Inhemska språk 1 1 Främmande språk - 4 5-9 1-14 15-19 2-24 25-29 3-34 35-39 4-44 45-49 5-54 55-59 6-64 65-69 7-74 75-
Invandringen skulle kunna dämpa utvecklingen mot en åldrande befolkning, men antalet invandrare är litet Åldersfördelningen bland personer med inhemskt respektive främmande språk som modersmål 213 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5-4 5-9 1-14 15-19 2-24 25-29 3-34 35-39 4-44 45-49 5-54 55-59 6-64 65-69 7-74 75- Främmande språk Inhemska språk
Beviljade tillstånd 213
I Finland främst registreringar av EUmedborgares uppehållsrätter Första uppehållstillstånd och -rätter samt registreringar av EU-medborgare i Finland (N=33 595) och Sverige (N=116 587) 213 Finland Sverige EU Arbete Familj Studier EU Asyl och intern. skydd Arbete Övriga Återflyttare Asyl och intern.t skydd Studier Familj Datakälla: Migrationsverket, Polisen
Planer för hur statistiken och uppföljningen ska utvecklas
Två nätportaler: individbaserad registerdatabas A) Individbaserad registerdatabas med uppgifter om invandring och invandrare (våren sommaren 215) Du hittar enkelt en tabell som passar dina behov i databasen Jfr StatFin
Kaksi verkkoportaalia: yksilöpohjainen tietokanta Databasen innehåller grundläggande sociodemografiska uppgifter (ålder, kön, födelseland, socioekonomisk ställning, familjeställning osv.) om invandrarbefolkningen ( med främmande språk som modersmål ) Uppgifterna har fåtts av Statistikcentralen som en skräddarsydd tjänst för Mer detaljerade uppgifter kan fås för de olika landskapen och för hela landet samt för de största städerna (jfr dataskydd); om övriga kommuner finns mer allmänna uppgifter (bestäms vid uppbyggnaden av databasen) Uppgifterna uppdateras årligen Rapportering: Alla kan ta fram tabeller för sina egna behov; därtill publicerar statistiska översikter på olika teman
Två nätportaler: indikatordatabas B) Indikatordatabas med uppgifter om integrationsfrämjande och integration
Kaksi verkkoportaalia: indikaattoritietokanta Kartbaserad tillämpning, uppgifterna kan även fås i tabellform
Kaksi verkkoportaalia: indikaattoritietokanta Uppgifterna består av färdigt definierade relationstal (indikatorer) som beskriver integrationsfrämjande och integration T.ex. sysselsättningsgrad, låginkomstgrad, andel personer som känner sig trygga osv. (jfr indikatorfigur) De flesta indikatorerna kan fås på kommun-, landskaps- och landsnivå (jfr dataskydd; bestäms vid uppbyggnaden av databasen) De registerbaserade indikatorerna uppdateras årligen, de enkätbaserade indikatorerna i takt med att enkäterna färdigställs (t.ex. Invandrarbarometern) Rapportering: Alla kan ta fram tabeller för sina egna behov; därtill publicerar en helhetsöversikt för varje regeringsperiod (jfr 212)
Uppdaterings- och rapporteringscykel för uppgifterna (riktgivande) 215 216 217 218 219 22 221 Parlamentsval X X Helhetsöversikt över uppföljningen Barometer X X Serviceundersökning X X X X Kohortuppföljning X X X X X Indikatorer X X X X X X X Uppgifter i individregistret X X X X X X X
Grupparbete
Hur många barn under skolåldern med främmande språk som modersmål bodde i din kommun vid utgången av 213? Hur ser trenden ut under en tioårsperiod för barn under skolåldern med främmande språk som modersmål? Hur många elever med främmande språk som modersmål bedömer du att kommer att börja grundskolan under den närmaste framtiden, utgående från uppgifterna ovan? Granska a) fördelningen när det gäller ursprungsvärldsdel för a) alla utrikes födda, b) andra generationens invandrare i din kommun 199, 2, 21 och 213? Hur kan uppgifterna tolkas med tanke på integrationstjänsterna? Hur många personer i arbetsför ålder med främmande språk som modersmål bor det i din kommun? Vad är arbetslöshetsgraden bland utländska medborgare i din kommun? Hur ser arbetslöshetstrenden ut under en tioårsperiod för personer i arbetsför ålder med främmande språk som modersmål och för utländska medborgare? Hur tolkar du uppgifterna? Undersök vilka uppgifter om hela befolkningen som StatFin-tjänsten ger under menyn Befolkning (särskilt under Flyttningsrörelsen, Familjer, Sysselsättning och Befolkningsstruktur) Vilka uppgifter om den del av befolkningen som har ett främmande språk som modersmål skulle du vilja få via en informationstjänst i stil med StatFin? (Fundera över ditt behov av information utifrån StatFin-tjänstens struktur, d.v.s. vilka av de uppgifter som nu bara finns om hela befolkningen skulle du önska att finns även om invandrarbefolkningen under de menyer som du har undersökt?) Vilken typ av samarbete skulle kommunerna/organisationerna i din egen region kunna ha när det gäller statistiken över integrationsfrämjande och invandring?