UPPSTARTSKONFERENS !

Relevanta dokument
UPPSTARTSKONFERENS !

Våld i nära relationer

Våld i nära relation. Bild fotad ur boken Liten av Stina Wirsén. Jennie Malm Georgson Projekt- och processledare Samordningsförbunden i Skaraborg

Eva Wendt Jessica Svensson

Den arge. Reflektioner och tankar. Gro Dahle, Svein Nyhus

Samverkan för förbättrad upptäckt av våld i nära relation

sjukvårdsuppdraget? Vad gör vi inom hälso- och Carina Gyllner Bergmark Handläggare, SKL:s kvinnofridssatsning Avdelningen för Vård och omsorg, SKL

Barn och ungas utsatthet för våld

Att ställa frågor om våld

Samordningsförbundet Väster och VKV

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)

Uppdrag att planera för utökad samverkan i frågor om förbättrad upptäckt av våld i nära relationer m.m.

Välkomna till Uppstart av Christina projektet. Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Hur arbetar Folktandvården med barn som far illa? Eva-Karin Bergström Folktandvården Västra Götaland

Våld i nära relationer. Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow

Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Länsstyrelsen Östergötlands Nationella Kompetensteam Samtal till den nationella stödtelefonen 13 mars december 2018

Länsstyrelsen Östergötlands Nationella Kompetensteam. Samtal till den nationella stödtelefonen ärenden 13 mars februari 2016

Våld i nära relationer

Länsstyrelsen Östergötlands Nationella Kompetensteam Samtal till den nationella stödtelefonen 13 mars mars 2019

Länsstyrelsen Östergötlands Nationella Kompetensteam. Samtal till den nationella stödtelefonen 13 mars september 2017

Länsstyrelsen Östergötlands Nationella Kompetensteam Samtal till den nationella stödtelefonen under 2019

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Länsstyrelsen Östergötlands Nationella Kompetensteam. Samtal till den nationella stödtelefonen 13 mars december 2016

Riktlinjer för Våld i nära relation

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

Länsstyrelsen Östergötlands Nationella Kompetensteam. Samtal till den nationella stödtelefonen 13 mars augusti 2016

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019

Våld i nära relationer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Länsstyrelsen Östergötlands Nationella Kompetensteam. Samtal till den nationella stödtelefonen 13 mars september 2016

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

VÅLD I NÄRA RELATION

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Kvinnofridssatsning Socialtjänst

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Kommunledningskontoret. Handbok. Är dina medarbetare utsatt för våld i nära relationer?

Klicka här för att ändra format

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Våld i nära relationer

Nu har vi kommit över

otrygg, kränkt eller hotad

och Huddinge! Samordningsförbundet HBS

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Barn som riskerar att fara illa

Lever du i en. destruktiv relation. eller känner du någon du vill hjälpa?

DIVISION Närsjukvård

Våld i nära relationer Riktlinjer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

Plan för utökad samverkan för förbättrad upptäckt av våld i nära relationer

Våld i nära relationer

Bilaga 1. Våld i nära relation NLL 2015

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Välkomna till tredje tillfället om våld i nära relation

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Göteborgs Stads riktlinjer mot våld i nära relation

Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa

Våld i nära relationer med fokus på barnet

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

Ensamkommande barn Lokalt och regionalt utvecklingsstöd. Läns- och regionförbundsträff 18 mars 2014

HANDLINGSPLAN

Våld i nära relationer

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

Implementering av att fråga om våld inom Barnhälsovården i Södra Älvsborg

Varmt välkomna! Barnrättsdagarna Örebro VKV - Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Sammanfattning REMISSVAR

Överenskommelser Ingmar Ångman

VÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE

Våld i nära relation. Agenda. Rättspsykiatriskt perspektiv. Förhållningssätt i praktiken. Utvecklingsarbete

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

Anmäl vid misstanke om barn far illa

VIMMERBY KOMMUNS ARBETE MED VÅLD I NÄRA RELATIONER

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Stadsrevisionen. Projektplan. Göteborgs Stads arbete med stöd till personer som utsätts för våld i nära relation. goteborg.

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Anmälan När, hur och sen då?

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Barn som far illa & våld i nära relationer

Transkript:

VARMT VÄLKOMNA TILL NNS OCH SAMORDNINGSFÖRBUNDENS UPPSTARTSKONFERENS 2019-10-10! Nationellt projekt mot psykiskt, fysiskt och sexuellt våld 2019-2021.

Presentation METOD-DIALOG tillsammans med Jennie Malm Georgson och Anita Kruse Information om bakgrund och tankar om ett genomförande Frågeformuläret med de rutinmässiga frågorna om våld Checklista och metodstöd Anmälan till socialtjänsten Material

Sammanfattning och utdrag från Socialstyrelsens Dödsfallsutredningar 2016 2017 Det fanns brister i samordningen av insatser. Samhällsaktörerna arbetade i stor utsträckning parallellt. Relevant information delades inte och ingen samordnad planering genomfördes i samråd med den enskilde. Våldsutsattheten upptäcks inte. Utredningarna visar att det mest omfattande problemet var att våldet inte upptäcktes av de involverade samhällsaktörerna. Våldet blev oftast inte känt om inte den våldsutsatta på eget initiativ hade vänt sig till en samhällsaktör för att berätta om sin utsatthet.

Varför fråga om våld? Våldet syns inte utanpå Patienten/besökaren ser inte sambandet mellan våldet och sin egen ohälsa Studier visar att patienter gärna vill få frågor om våld Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen, NCK 2010

Regeringsuppdraget - Uppdrag om ökad upptäckt av våld m.m. 2019-2021 Regeringsbeslut S2019/01517/JÄM Regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen, Jämställdhetsmyndigheten, AF, FK och Migrationsverket att verka för förbättrad upptäckt av våld m.m. med utgångspunkt i den plan på området 2019-2021 som Socialstyrelsen redovisade 21 maj 2019. Regeringsuppdraget omfattar även NNS och Samordningsförbunden. Med våld avses här - I nära relationer - Hedersrelaterat våld och förtryck - Sexuellt våld oberoende av förhållandet mellan gärningsperson och brottsoffer

Fortsättning på regeringsuppdraget: AF, FK och Migrationsverket ska var för sig utveckla detta arbete gentemot målgrupperna för sina verksamheter De fem myndigheterna ska samverka i frågor om: - Rutiner och metoder för upptäckt av våldsutsatthet och våldsutövande Socialstyrelsen bistår - Övergripande information om våld, lagstiftning, skydd och stöd Socialstyrelsen bistår - Hänvisning till socialtjänst, hälso- och sjukvård samt rättsväsende för berörda individer Socialstyrelsen bistår - Förstärkt stöd till relevant personal med klientkontakter

Fortsättning på regeringsuppdraget: Jämställdhetsmyndigheten ska: - Ansvara för övergripande samordning, uppföljning och redovisning av både myndighetsgemensamma och myndighetsspecifika insatser - Stödja Nationella Nätverket för Samordningsförbund (NNS) samt följa och utvärdera pilotverksamhet för upptäckt av våld vid några Samordningsförbund

Fortsättning på regeringsuppdraget: Samordningsförbunden utgör en rikstäckande struktur för samverkan mellan kommun, landsting/region, AF och FK som med fördel kan involveras i arbetet för att förbättra upptäckten av våld. NNS har presenterat ett förslag om pilotverksamhet med Samordningsförbund på ett antal platser i landet för att pröva hur förbunden kan samordna såväl insatser för att upptäcka våld som stödinsatser till våldsutsatta.

Vilka är NNS och Samordningsförbundens 7 piloter, kommuner, regioner samt 6 Grupp 2 förbund? Piloter: Skellefteå, Jämtland-Härjedalen (Ragunda), Samspelet (Karlstad), Södertälje, Karlskoga-Degerfors (Karlskoga),Vänersborg -Mellerud (Vänersborg) och Halland (Varberg) samt regionerna Västerbotten, Jämtland- Härjedalen, Värmland, Stockholm, Örebro Län, Västra Götalandsregionen och Halland. Grupp 2 förbund: Insjöriket, Umeå, Skaraborg, Fagersta, Sundbyberg och MittSkåne. Totalt ingår 9 regioner: Västerbotten, Jämtland-Härjedalen, Värmland, Stockholm, Örebro Län, Västra Götaland, Halland, Västmanland och Skåne.

Vad innehåller NNS och Samordningsförbundens projekt mot psykiskt, fysiskt och sexuellt våld? - Bas- och metodutbildning om våld - Att rutinmässigt använda ett validerat frågeformulär om 7 frågor om våld inom Samordningsförbundens ordinarie operativa samarbete mellan FK, AF, Socialtjänsten/Arbetsmarknadsenheter och hälso- och sjukvården - Kontakter med samverkande myndigheter lokalt, regionalt och nationellt för diskussioner om implementering och hållbara insatser över tid - Regionala konferenser - Stöd och handledning - Utvärdering

Checklista Att rutinmässigt använda frågeformuläret 7 frågor om våld

Vi ska använda ett formulär med rutinmässiga frågor om våld eftersom de personer vi möter i våra professioner sällan på eget initiativ berättar om sina upplevelser av våld. Få personer sätter sin ohälsa i samband med tidigare eller nuvarande upplevelser utav våld Att få frågor om våld är i sig hälsofrämjande och möjliggör att de som har upplevelse av våld kan få kunskap om våldets konsekvenser, stöd och behandling samt skydd vid ett pågående våld Att använda ett frågeformulär om våld innebär att vi ger barn möjlighet till rätten att växa upp utan våld och få förutsättning till god hälsa och utveckling.

Fallbeskrivning En arbetsförmedlare berättar om en kvinna som aktualiserades på AF i Västra Götaland 1996 som långtidsarbetslös. Under de här 20 åren har kvinnan haft omfattande kontakter med AF, FK, hälso- och sjukvården samt socialtjänsten men ingen i verksamheterna har ställt frågor om våld. Kvinnan har sökt hälso- och sjukvården och varit sjukskriven av och till under dessa år för ryggproblem, utmattningsdepression, ångest och smärtproblematik. Hon har haft kontakt med socialtjänsten sedan 2007 pga. hennes ekonomiska problem. Hennes son utreddes för ADHD-symtom och erhöll därefter hemundervisning från skolan.

Kvinnan har bland annat mött yrkesvägledare, AF-rehab- och arbetspsykolog, arbetsterapeut, erhållit SIUS (särskilt introduktions- och uppföljningsstöd), genomgått multimodal utredning samt behandlats av fysioterapeut. Därutöver har hon mött socionomer vid socialtjänsten samt läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal inom hälso- och sjukvården men ingen har ställt frågor om våld trots att hon har sökt stöd för olika problem upprepade gånger under 20 års tid av sitt liv. När hon för första gången får frågor om hon har varit utsatt för våld svarar hon ja och berättar att hon känner en stor lättnad över att fått frågorna och att arbetsförmedlaren berättade om samband mellan utsatthet och ohälsa. Arbetsförmedlaren hjälper kvinnan så att hon får kontakt med och behandling vid UTVÄG vilket senare även resulterar i att sonen kan börja gå i skolan igen och hemundervisningen avslutas.

Innan frågeformulär om våld ges ut till den besökande ska du ha gjort följande: Skapat en trygg situation och auktoriserad telefontolk är bokad om behov av det finns. Du har sammanhangsmarkerat Du har definierat psykiskt, fysiskt och sexuellt våld Du har berättat om din anmälningsskyldighet

Berätta varför ni låter besökaren fylla i ett frågeformulär om våld: -Vi vet att våld är vanligt förekommande och upplevelse av våld påverkar hälsan negativt både på kort och lång sikt. Vi är just nu med i nationellt projekt mot psykiskt, fysiskt och sexuellt våld. Även andra myndigheter är med i detta projekt och vi som är med i projektet låter alla vi möter fylla i ett frågeformulär. -Det finns starka samband mellan att ha tidigare upplevelse av våld och en senare psykisk och fysisk ohälsa. Ohälsan kan även uppstå senare i livet, långt efter att våldet har upphört. -Att använda frågor om våld gör det möjligt för oss att kunna förmedla rätt information, stöd och behandling till vuxna och barn samt skydd vid ett pågående våld.

Ge exempel på psykiskt, fysiskt och sexuellt våld Med psykiskt våld menar vi att man varit utsatt för eller utövat exempelvis: hot, kontroll, kränkningar, isolering, könsstympning, tvångsgifte. Det psykiska våldet utövas ofta även digitalt Med fysiskt våld menar vi att man varit utsatt för eller utövat exempelvis: slag, sparkar, knuffar, stryptag, skada med tillhygge, könsstympning Med sexuellt våld menar vi att man varit utsatt för eller utövat exempelvis: sexuella kränkningar verbalt eller fysiskt, pressad till/ pressat någon till sexuella handlingar mot den personens vilja, våldtäkt, att tvingas se på porrfilm/ agera som på porrfilm, digitala övergrepp, könsstympning, tvångsgifte eller på andra sätt utsätta/ utsättas för olika sexuella övergrepp

Informera om din anmälningsskyldighet - All personal som möter vuxna och barn i sitt yrke har en anmälningsplikt. Detta innebär att om vi får kännedom eller misstänker att ett barn under 18 år far illa på något sätt så är vi skyldiga att ta kontakt med socialtjänsten.

Lämna ut frågeformuläret Frågor Om Våld Våld påverkar hur du mår, både psykiskt och fysiskt, därför ställer vi frågor om våld. Våld mellan vuxna i familjen påverkar även den psykiska och fysiska hälsan för barn och ungdomar negativt. Det finns hjälp att få om du varit utsatt för våld och/eller om du hört eller sett våld mot en närstående under din uppväxt. Det finns även hjälp att få om du själv har utsatt någon annan för våld. Med närstående menar vi partner, familjemedlem eller släkting

1. Har du blivit hotad, kontrollerad, förnedrad, trakasserad eller liknande av en närstående? Ja O Nej O 2. Har du blivit slagen, sparkad, knuffad eller skadad på något annat sätt av en närstående? Ja O Nej O 3. Har du känt press att mot din vilja delta i eller se på sexuella handlingar av en närstående? Ja O Nej O 4. Har du varit utsatt för verbala, psykiska och/eller fysiska sexuella kränkningar av en närstående? Ja O Nej O 5. Har du blivit utsatt för våld enligt fråga 1-4 av någon annan person än någon närstående? Ja O Nej O 6. Har du under din uppväxt sett eller hört en närstående bli utsatt för våld enligt fråga 1-4? Ja O Nej O 7. Har du själv som vuxen utsatt någon annan för våld enligt fråga 1 4? Ja O Nej O Datum: Ort: Samordningsförbund: Verksamhet: Kön på svarande: man O kvinna O annat O Besökaren har fyllt i frågeformuläret för: 1:a O 2:a O 3:e eller fler gånger O

Gå igenom frågeformuläret tillsammans och handlägg utifrån besökarens svar Ej erfarenhet av våld Berätta att personen kan komma att få frågeformuläret vid fler tillfällen inom verksamheten Lämna ut broschyr Gå vidare med besöket utan vidare frågor om våld Fyll i kompletterande information på formuläret och sätt in i pärm Dokumentera Rutinfrågor om våld har genomförts idag, ingen åtgärd.

Gå igenom frågeformuläret tillsammans och handlägg utifrån besökarens svar Har erfarenhet av våld Ställ fler frågor. Är våldet pågående eller är det tidigare våld? Har besökaren fått några insatser från andra verksamheter? Hur tänker besökaren kring det våld som har varit eller som är pågående? Förekommer det hot? Är besökaren rädd, finns behov av skydd? Kontakta i sådana fall socialtjänst/socialjour. Om det finns barn i familjen, gör orosanmälan till socialtjänst. Är besökaren orolig för sin egen ilska och beteende? Berätta om sambandet mellan upplevelse av våld och ohälsa. Informera om det stöd som finns och lämna ut broschyr. Erbjud nytt samtal Fyll i kompletterande information på formuläret och sätt in i pärm Dokumentera Rutinfrågor om våld har genomförts idag. Samtal, uppföljning pågår. Rutinfrågor om våld har genomförts idag. Hotbild finns, uppföljning pågår. Rutinfrågor om våld har genomförts idag. Anmälan gjord och/eller Socialjour/stöd/behandlingsverksamhet kontaktas.

Sammanfattning: Så här går det till! Auktoriserad, specialiserad (SRH sexuell och reproduktiv hälsa) telefontolk har bokats inför besöket om behov av detta finns Berätta om varför ni låter era besökare får ett frågeformulär om våld Definiera psykiskt, fysiskt och sexuellt våld Informera om din anmälningsskyldighet Låt besökaren fylla i frågeformuläret om våld Samtal utifrån besökarens svar, har erfarenhet av våld eller inte Skriv kompletterande uppgifter på frågeformuläret och sätt in i pärm Dokumentera Om ni överväger att lämna en orosanmälan till socialtjänsten. Diskutera med en kollega/chef innan beslut fattas. Kommunicera med de andra i ditt team och er kontaktperson Skicka frågeformulären till Anita Kruse Consulting AB, Nyponvägen 7, 448 37 Floda utifrån överenskommelse

MATERIAL Affischen Vi frågar om våld på flera språk Foldern Barn har rätt till en uppväxt utan våld Liten info-broschyr Det finns hjälp att få Frågeformuläret med de sju rutinmässiga frågorna om våld Checklista till frågeformuläret Metodstöd till frågeformuläret Anmälningsblankett Checklista till anmälan om barn som far illa

Material att ta fram Broschyr om vilka lokala stödverksamheter som finns hos er som samlingsbroschyr och broschyrer med info om respektive verksamhet Broschyr om vilka nationella stödverksamheter som finns se bildspel

Material: Bra föreläsning av Vincent Felitti - Gör vi skillnad för utsatta barn?- UR Samtiden Barndomstrauma kan göra dig sjuk som vuxen, det menar läkaren och forskaren Vincent J. Felitti. Han är grundare av studien som kallas ACE (Adverse childhood experiences), som djupgående analyserat 17000 vuxnas barndomsupplevelser. Studien fann att personer med traumatiska händelser i barndomen har en mycket högre risk för självmord, ätstörningar och alkoholism. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt. https://urskola.se/produkter/196431-ur-samtiden-gor-vi-skillnad-forutsatta-barn-barndomstrauma-paverkar-livet

Nationella resurser jagvillveta.se 1000mojligheter.se ungarelationer.se Lockerroom.nu Ellencentret.se terrafem.org (62 språk) kvinnofridslinjen.se tjejjouren.se hedersfortryck.se dinarattigheter.se Valdinararelationer.se/VKV stodefterovergrepp.se latossprataomsex.nu treskablinoll.nu dagsattprataom.se pegasus.se transformering.se Newcomersyouth.se Preventell.se Valjattsluta.se Kollpåsoc.se Mfj.se/killfragor

Länkar för mer kunskap om våld på VKV:s hemsida Genväg till forskning är VKV:s forskningsbaserade faktablad. I Genväg till forskning presenteras lättfattliga översikter om forskningsfrågor inom området som har direkt relevans för praktiker. https://www.valdinararelationer.se/vkv/forskning/genvag-tillforskning/ https://www.valdinararelationer.se/vkv/material/rmr---regionalamedicinska-riktlinjer/ https://www.valdinararelationer.se/vkv/forskning/utvardering-- rapporter/

Tack för bra dialoger tillsammans med er! Jennie Malm Georgson, projektledare vid Samordningsförbunden Skaraborg och gruppledare för våldsutövare vid UTVÄG i Skaraborg samt anställd vid VKV Anita Kruse, sakkunnig inom våldsområdet med uppdrag för NNS anita.kruse@gmail.com. Mobil 0703-751978