Varför räkna med primärenergi? Louise Trygg



Relevanta dokument
Systemperspektiv på energieffektivisering i industrin Louise Trygg Tekn. Dr.

Vita certifikat nyckeln till ett stabilt energisystem. Louise Ödlund (fd Trygg) professor Energisystem, Linköpings universitet

Industrins elanvändning och samspelet med lokala energileverantörer Louise Trygg

Energieffektivisering

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Hållbara städer i ett backcastingperspektiv

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Köparens krav på bränsleflis?

Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan %

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Past 60 weeks. Prior period. 10 resp 90% probability, Past 60 weeks. Prior period. Max/min. Average,

Miljövärdering av förändrad energianvändning hur går det till? Per Holm

SYSTEMFÖRÄNDRINGAR AV INDUSTRIELL ENERGIANVÄNDNING - OSKARSHAMN -

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Ökad fjärrvärmeleverans till industrin

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Question today imagine tomorrow create for the future. Roland Jonsson Seniorkonsult Energi

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Grönt kol från åkern Odlare och energianvändare tillsammans

Smart och effektiv energianvändning nyckeln till hållbar utveckling. Per Lundqvist, prof Energiteknik, KTH. Påstående:

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

ENERGY Professor Elisabeth Rachlew. Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use. Energirike Haugesund, 5 aug.

Stor potential för effektivisering. förnybar energi

Biobränslenas roll i Sverige och Europa

Konsumentprisets fördelning

Det ekonomiska läget i Europa - Maj Jan Bergstrand

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

Hållbar energiproduktion kräver helhetssyn Helle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall. Askdagen 2015

Igår, idag och imorgon för Europas energisystem

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Specialisering Energisystem och Miljöteknik

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Södra Cell Värö; från energikonsument till energileverantör

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Vad är värdet av en sparad kwh?

Utveckling och Marknadsläge för Solvärme och solel. Björn Karlsson Mälardalens högskola

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Vad är värdet av en sparad kwh? Förstudie Fjärrvärmeprismodeller

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Till dig som är privatkund. ny prismodell FJÄRRVÄRME inför vi en ny prismodell för fjärrvärme

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

En film om fjärrvärme

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Fjärrvärme i Renovering

Förnybarenergiproduktion

Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Fortum Heat Scandinavia

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Öresundsverket möjliggör morgondagens elsystem. Carl-Johan Falk Plant Manager

Miljöredovisning 2014

Klarar sig ett framtida energisystem utan återvinning? Sven Werner Högskolan i Halmstad. Dagens ämnen

Varför lokal och regional energi- och klimatstatistik? Fördelar för kommuner och andra aktörer inom energiområdet

Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB

Vägtrafikens långsiktiga drivmedelsförsörjning

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Fjärrvärmens roll i ett elsystem med ökad variabilitet. Finns dokumenterat i bland annat:

Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)

Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Magnus Angermund Board Member FTTH Council Europe

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

ASES. Active Solar Energy Storage. Thule Brahed ERRIN EUSEW Brussels

Slakten av svin minskade under januari december 2006

SVENSK STANDARD SS-EN

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Avkastning Premiepension Bas sedan starten

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Solkraft & Plusenergi

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Micael Antonsson. Borås

Välkommen till årets Reko Fjärrvärmeträff

Basindustrin finns i hela landet

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Till dig som är företagskund. ny prismodell FJÄRRVÄRME inför vi en ny prismodell för fjärrvärme

Transkript:

Varför räkna med primärenergi? Louise Trygg Höskolan Dalarna och Linköpings universitet

Vi står inför stora utmaningar

Övergödning Ozonuttunning Utfiskade hav Avskogning Landexploatering Artutrotning Klimat

Hur påverkar våra svenska energisystem klimatet?

Tillförd energi för elproduktion i Sverige

Elproduktion i världen 100% Combustible Renewables and Waste 90% Solar/Wind/Other 80% 70% Geothermal 60% Hydro 50% 40% Nuclear 30% Natural Gas 20% Petroleum Products 10% 0% European Union-27 United States Russia People's Republic of China World Coal and Coal Products

Primärenergi Globala emissioner Kolkondens marginell kraftkälla 1 kwh el 1 kg CO 2 1 kwh oil 0,3 kg CO 2

Net emission of CO2 when coal condensing is the marginal source in the European electricty market Electricity, heat Heat pump Oil, heat Natural gas, heat Bio fuelled, heat Coal, CHP Local emission of CO 2 (all electricty is CO 2 free) Global emission of CO2 (all electricty is produced by coal condensing) Oil, CHP Bio fuelled, CHP Natural gas, CHP, heat Bio fuelled combined cycle-chp, heat -120 0-100 -800-600 -400-200 0 200 400 600 800 1000 1200 0 kg CO2 per MWh producerad produced heat värme Source:Sven Werner/B Karlsson

kwh/habitant Elanvändning 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Italy Spain Irland Great Britain Denmark Netherlands Germany France Schweiz Belgium Sweden Finland Canada Norway Iceland

Kan vi bli mer resurseffektiva?

MWh % OP Kuvert Scania ABB Figeholm Samhall Brahe Saft OKG CSV Liljeholmen Bohmans OKG Rest. Elajo Mekanik ABB Fårbo Resurseffektivitet? - Systemsyn, se helheten 50 40 30 20 Tomgång 10 0 - Effektivisera 9000 6000 3000 70% 60% 53% Före Efter 0 Belysning Tryckluft Ventilation - Ökad fjärrvärmeanvändning

Övrigt Kyla Torkning Värmning Tappvarmvatten Uppvärmning Ökad fjärrvärme i olika processer 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Före Efter

Fjärrvärmedriven absorptionskyla i ett kraftvämesystem - produktion av kyla med värme -

Absorptionskyla - värmedriven kyla - kr/mwh JAN FEB MAR APR MAY JUN JUL AUG SEP OCT NOV DEC 200 150 100 50 0-50 -100-150 -200-250 -300 Skuggpriser fjärrvärme Louise Trygg Verkningsgrad Absorptionskylmaskin 0.7 Kompressionskylmaskin 3-4

tusen euro/year tonnes/year Vinster av absorptionskyla Minskade kostnader Möjliga minskade CO 2 utsläpp 0-100 1 2 3 0-2000 1 2 3-200 -300-400 -500-600 -700 1 BaU 2 Högre elpriser 3 Högre elpriser och högre kylbehov -4000-6000 -8000-10000 -12000

Resultat - 34 SME Ökad fjärrvärmeanvändning 200 GWh -196% Minskad elanvändning 55% Minskad oljeanvändning 40% Minskat utsläpp av CO 2 ca 230 000 ton/år Minskade rörliga kostnader 19 36 miljoner kr/år

Samarbete värmeleveras energileverantör användare exempel från Skövde Minskade energikostnader Möjliga minskade globala CO 2 utsläpp 64% 80 000 ton

Många lyckade exempel - men vad händer? - hur kommer man från potentialer till genomförda åtgärder eller mysteriet med eldsjälar.

Resurseffektivisering är en ledningsfråga - management är lika viktigt som teknik -

Vad driver? top 5 Kostnadsminskningar Eldsjälar Hot om ökande energipriser Fullt stöd från högsta ledningen Investeringsstöd Louise Trygg

Och vad hindrar? top 5 Brist på tid Andra prioriteringar Långa beslutskedjor Inga energimål uppsatta Risk för produktionsstörningar Louise Trygg

Hur mycket har man gjort? 41% är de föreslagna åtgärderna är genomförda, ytterligare 9% planeras att genomföras Belysning Tryckluft Produktionsproc. Ventilation Implementerat Planerat Ej implementerat Lokaluppvärmning Varmvattten 0 10 20 30 40 50 60 70 70% av åtgärderna har en återbetalningstid på högst 3år

Vad gör vi för fel? Vi delar upp oss i discipliner, ansvarsområden, sektorer, Samhället i biosfären Ekologi Teknik Ekonomi och tappar då ofta överblicken!

Vad gör vi för fel? Vi vill och behöver vara kloka tillsammans men grupper större än fem är ofta riktigt korkade, utan en stödjande metodik!

Gemensam målbild backcasting B D A C Tid G Broman, BTH Födda att tänka backcasting Samhället mer prognostiseringar, ingen styrande målbild Hitta målbilden! Styra med en gemensamdrivkraft

Till slut Primärenergi är en förutsättning för att komma vidare Förståelsen att management är lika viktigt som teknik Sprid goda exempel! Ett aktivt ledarskap är en förutsättning. Vart är vi på väg vart vill vi komma vilket är vårt slutmål? Louise Trygg

Det mänskliga samhället kan blomstra utan att överskrida vår planets ekologiska gränser Business as usual is not an option Är vi redo att ta nästa steg? Tim Jackson

Hållbar region fastighetsägare och energileverantör i samverkan Tekniska verken i Linköping Akademiska Hus Sångåstaden ÖrebroBostäder HSB Riskbyggen Castellum Lejonfastigheter

Hållbar region Projektet har som mål att visa hur fjärrvärmebolag och fastighetsbolag tillsammans kan driva utvecklingen till en hållbar och resurseffektiv region med minskad primärenergianvändning, minskade kostnader och minskad klimatpåverkan för fastighetsägare och fjärrvärmeproducenter.

Exempel på frågeställningar Hållbar region Vilket framtida behov av värme och kyla (klimat) har fastighetsbolagen? Hur kan fjärrvärmbolaget möta fastighetsbolagens framtida behov? Hur ser fastighetsbolag och fjärrvärmebolag på fjärrvärmesystemets roll i samhället i förhållande till andra energibärare som värmepump? Vilka kombinationer av prismodeller, fjärrvärmeproduktion, fjärrvärmeanvändning och energieffektivisering leder till minskade kostnader, minskad primäranvändning och minskad klimatpåverkan för både fastighetsägare och fjärrvärmeleverantör?