Välkomna till: Do Tank Center Science Park Borås Okt. 02, 2019 Mats Johansson
Program (fm). Visioner och möjligheter. 10.00-10.10 Välkomna 10.10-10.25 Programinformation & Info om HB, SPB, ST. 10.25-10.45 Dagens, morgondagens och framtidens textila material ur hållbarhetsperspektiv. 10.45-11.05 Cirkulära textila värdekedjor. 11.05-11.25 Circular Hub och drivkrafter för en cirkulär ekonomi. 11.25-11.45 Material är inte allt, textila processers påverkan & att göra resurseffektiva val. 11.45-12-05 Inblick i två projekt. 12.05-12.25 Summering och frågestund. 12.25-12.30 Info om lunch och rundvandring.
Program (em). Rundvandring bland innovationer. Från prat till verkstad. 13.30-14.45 Rundvandring bland innovationer. - Re:textile, återbruk i ny kostym. - Skogens tyg, textil av papper. - Smarta textilier för Medtech. - Materialåtervinning och nygamla materialval. 14.45-15-15 Fika / Mingel. 15.15-15.45 Innovationer och leverantörsförväntningar. 15.45-16.15 Hur vi vände trenden. 16.15-16.45 Nationell kravstrategi. 17.00 Mingelbuffé (Pumphuset)
From idea to sustainable impact Science Park Borås kärnverksamhet är projektarenan där aktörer från akademi/forskning, näringsliv, offentliga organisationer och det civila samhället möts. Science Park Borås tillhandahåller de resurser och processer som krävs för att transformera innovation till samhällsnytta. Science Park Borås kanaliserar innovationssystemet från idé till hållbar utveckling.
Science Park Borås Fokusområden Textil Smart Textiles Textile & Fashion 2030 Re:Textile Marketplace Borås Konsumtion Handel och logistik SIIR E-handelsstaden Samhällsutveckling Innovationsplattform Borås Waste Refinery CHS CAV CVS KPC Pre-Hospen Cirkulär ekonomi SMF Testbäddar, prototyping design
Smart Textiles for a better world through textile innovation
Focus Areas Fokusområden Hälsa & Medicin Hållbar textil Arkitektur & Interiör
Prototype Factory & DoTank
ASSOCIATION SMART TEXTILES Kan du nämna tre ord/begrepp som du förknippar med Smart Textiles? De vanligaste orden: Innovation Hållbarhet Textil Framtid Nytänkande 27 personer 10 personer 10 personer 9 personer 9 personer
Etablera en nationell arena för hållbart mode och hållbara textilier som bidrar till att människors behov och värderingar är i samstämmighet med miljöhänsyn och god resurshushållning.
Kunskapsgrupper Syftet med kunskapsgrupperna är att skapa en neutral miljö där experter på området kan samarbeta om hållbarhetsfrågor och omvärldsbevakning, policy, utbildning och projektgenerering Material, Kemi och Återvinning Produktdesign, Produktion och Teknik Affärsmodeller och Kommunikation Designperspektiv Systemperspektiv
Re:textile För en textilindustri som verkar inom planetens gränser Re:textile är ett projekt inom Science Park Borås som syftar till att utveckla nya designprinciper, affärsmodeller, och produktionssystem som möjliggör cirkulära flöden i textilbranschen.
Re:textile SCALE DEEP IMPACTING CULTURAL ROOTS SCALE OUT IMPACTING GREATER NUMBER SCALE UP IMPACTING LAWS AND POLICY RE:SOCIETY Hur får vi människor att göra hållbara val? THE RENEWAL WORKSHOP Från cirkulär pilot till cirkulär affärsmodell CONDITIONAL DESIGN Koppla cirkulär design till miljö- och affärsnytta Medvetandegöra och promota hållbar konsumtion CIRCULAR TEXTILE INITIATIVE Affärsutveckling och innovation för cirkulära textilflöden WARGOTEX Sorteringskriterier för re-manufacturing
Dagens, morgondagens och framtidens textila material ur hållbarhetsperspektiv. Okt. 02, 2019 Mats Johansson, Smart Textiles
Den globala konsumtionen av textila fibrer 2017 var ca. 105 miljoner ton. Source: ICAC, CIFRS, The Fiber Year, Textile Exchange, The Fiber Organon, Lenzing estimates
World fibre production 1985-2025 140 120 100 80 60 40 Wool Cotton Cellulosic Polyprop Acrylic Nylon Polyester 20 0 1985 1995 2005 2015 2025 Source: Tecnon OrbiChem
Syntetfibrer >60 % av alla fibrer. Polyester är >80 % av all syntet. Syntetfibrer är vanligtvis oljebaserade men kan finnas som biobaserade (< 1%). Ca 14 % av all Polyester var återvunnen (till största del från PET flaskor) Källor: Prefered fiber & materials - Market report 2018; Textile Exchange, Sustainable Fibre Toolkit 2018; SST
Bomull < 25 % av alla fibrer. Bra* ny bomull utgör ca. 19 % av all bomull. (* BCI m.fl. Organic och Fairtrade) Mekaniskt återvunnen bomull tappar fiberlängd och ingår vanligen i nya blandgarner (ofta ihop med återvunnen stapelfiber av Polyester). Kemiskt återvinning av bomull används till regenererade cellulosafibrer. Källor: Prefered fiber & materials - Market report 2018; Textile Exchange, Sustainable Fibre Toolkit 2018; SST
Ca. 5 % av alla fibrer. Andra naturfibrer Exempel på fibrer är: Jute, Kokos, Lin, Sisal, Bast, Ramie, Kapok, Abaca, Hampa (Där Jute, Lin och Hampa är de vanligaste i traditionell textilindustri). Viktig inkomstkälla i många regioner (> 8 miljoner hushåll). Flera av dessa fibersorter kan vara intressanta i våra regioner då de kan odlas här utan att konkurrera med livsmedelsproduktion. Källor: Prefered fiber & materials - Market report 2018; Textile Exchange, Sustainable Fibre Toolkit 2018; SST
6,3 % av alla fibrer. Regenererade fibrer (MMC) Viskos är störst och utgör ca. 80 % av all MMC. Acetat är ca 13 % (mestadels icke textila produkter) Lyocell 4,4%, Modal ca. 3 % och Cupro < 1 % För att materialen skall klassas som prefered måste både skogsavverkning och produktion ske under kontrollerade former. 2015-2018 ökade denna andel för Viskos med 50 % till nästan 80 % av total produktion. Källor: Prefered fiber & materials - Market report 2018; Textile Exchange, Sustainable Fibre Toolkit 2018; SST
Regenererade fibrer (MMC) Återvunna MMC fibrer är ett starkt och växande forskningsområde. Det finns projekt i flera länder oftast baserat på bomullsplagg eller bomullsrester som råvara (sällan baserat på cirkulering av MMC). Used Cotton Textiles Dissolving Pulp Extraction of Cellulose Extraction of Cellulose Fiber spinning Yarn spinning Manufactoring of Textiles Finishing of Textiles Wood chips Dissolving Pulp Källor: Prefered fiber & materials - Market report 2018; Textile Exchange, Sustainable Fibre Toolkit 2018; SST
Protein(Djur)fibrer Ull är den största fibersorten och utgör ca 1 % av alla fibrer. Fårull är 95 % av all ull. Resterande 5 % utgörs av bl.a. Mohair, Kashmir, Alpacka, Angora, Lama m.m. Av all ull är bara ca 1% som kan klassas som prefered, organisk eller ansvarsfullt producerad. Siden är endast ca 0,2 % av alla fibrer. Källor: Prefered fiber & materials - Market report 2018; Textile Exchange, Sustainable Fibre Toolkit 2018; SST
Att välja rätt? Användning vs. Livslängd Material vs. Funktion Utveckling vs. Substitution
Framtidens fibrer. Det råder ingen brist på forskningsprojekt gällande att hitta nya och förhoppningsvis mer hållbara råvaror till textila fibrer. 3 tydliga inriktningar kan uppfattas: - Biobaserade råvaror för syntetmaterial. - ersätta olja i vanliga polymerer. - skapa nya nedbrytningsbara polymerer. - Använda restprodukter/avfall från andra branscher. - Skal från skaldjur. - Matrester. - Gamla material i ny tappning, Hampa, Humle, Nässlor o.dyl. Källor: Prefered fiber & materials - Market report 2018; Textile Exchange, Sustainable Fibre Toolkit 2018; SST
Cirkulära textila värdekedjor. Okt. 02, 2019 Lisa Schwarz Bour, RISE
Circular Hub och drivkrafter för en cirkulär ekonomi. Okt. 02, 2019 Erik Valvring, Science Park Borås
Material är inte allt, textila processers påverkan & att göra resurseffektiva val. Okt. 02, 2019 Mats Johansson, Smart Textiles
AV PÅVERKAN BESTÄMS AV DESIGN
DET BEROR PÅ.
Skifta hållbarhetsfokus från fiber till process. Transparens i produktionskedjan är en viktigare hållbarhetsfråga än vilken sorts fiber som används i plagget. http://mistrafuturefashion.com/sv/hallbart-mode-ar-inte-en-fraga-om-fiber/
Conclusion from scientific facts: There are no sustainable or unsustainable fibres! It is the suppliers that differ! 2 supply 90,0 Climate impact (kg CO2-eq./kg fibre) 70,0 50,0 30,0 10,0-10,0 36,2 16,8 80,9 66,7 52,5 9,3 2,2 18,6 8,6 6,0 3,1-0,9-6,4-1,6 0,8-0,6-4,1 13,0 3,8-2,0 3,4 1,5 0,1 0,03 3,3 4,5 3,5 2,9 2,8 3,3 2,0 1,5 2,0 1,7 1,0 0,4 9,4 9,1 8,6 8,0 2,2 2,0 1,9 highest = 324 average = 166 8,0 4,0 3,0 2,5 2,0 5,4 3,0 4,8 2,8 highest lowest -30,0-26,0 wool (12) silk (2) cotton (51) flax (7) hemp (9) jute/ kenaf (14) viscose (13) lyocell (3) modal (1) PET granulate (10) PET fibre (5) PET granulate biobased (3) PET granulate recycled (6) PA6 granulate (4) PA66 granulate (4) PE granulate (3) PTFE granulate (2) PLA granulate (1) PLA fibres (2) acrylic fibre (1) acrylic granulate (1) elastane granulate (1) PP fibres (1) average
With one exception? In the future, what will conventional cotton cultivation look like? 35
Resursanvändning i textilindustrin. Source IPE, 2012
80% av klimatpåverkan från svensk klädkonsumtion kommer från produktionsfasen. Källa: Environmental assessment of Swedish clothing consumption (september 5, 2019) Författare: Gustav Sandin, Sandra Roos & Björn Spak (RISE) Bahareh Zamani & Greg Peters (Chalmers University of Technology)
Digitaltryckning av färg och funktion.
Fördelar med digitaltryck Effektiv användning av förbrukningsvaror Mycket snabbare introduktion av ny design Just-in-time anpassning / personalisering Mycket låg vattenförbrukning Vattenbaserade färger/inks Betydligt lägre energiförbrukning Nästan ingen spillfärg
The imogo innovation By using spray technology the dyeing line from imogo will dye fabrics using as little as 0.5 litre per kilo fabric. This compared to the most commonly used methods ranging from 5 to above 15 litre per kilo fabric Machine type Ratio litre/kg fabric Continuous 1:1 Winch 15:1-40:1 Jet 7:1-15:1 Jig 5:1 Beam 10:1 imogo D-Max 0,5:1 Source: Journal of Textile engineering & fashion technology. Volume 2 Issue 4-2017
imogo D-Max Savings per kilo fabric * Compared to a Jet machine running a 5:1 ratio
Inblick i två projekt. Från lakan till komposit. Katarina Lindström Ramamoorthy
Inblick i två projekt. Nontoxtex. Mats Johansson
NONTOXTEX Utvärdering och utveckling för att kartlägga gifter i textilier
Medverkande:
Bakgrund Projektet bedrevs i två parallella spår; Förskolespåret: Att upprätta en matris med de vanligaste giftiga kemikalierna i de vanligaste textila materialen och produkterna. Instrumentspåret: Att utvärdera om ett mätsystem kan analysera materialinnehållet i en vara, och samtidigt ge larm om varan innehåller misstänkt farliga kemikalier
Genomförande Input Genomförande: Litteratursök Intervjuer / möten Labbarbete Konsultarbete Output Sammanställning av: Kemikalier i textil Inventering platsbesök Intervjuer / Enkäter Utbildningsmaterial
Källor till kemikalier i textil För att skapa förståelse för var, hur och varför olika kemikalier kommer med i de textila materialen delar vi in dem i följande grupper utifrån deras syfte/ursprung. - Ingående material - Processkemikalier - Funktionskemikalier - Föroreningar
Källor till kemikalier i textil TILLVERKNINGSKEDJA Material Fibrer Garn Väv/Trikå/ Nonwoven Plagg/ Produkt Tillbehör Förpackning/ Transport Pesticider Fyllnadsmedel Spinnfärgning Förbehandling E X E M P E L Färgning Förbehandling Färgning Kemisk behandl. Förbehandling Färgning, tryckning Kemisk behandl. Mekanisk behandl. Beläggning, laminering Färgning, tryckning Kemisk behandl. Mekanisk behandl. Förpackningsmaterial Pesticider
Varugrupper och kemikalierisker Lista Inspektion barnomsorg Lista Kemikalier i textil Lista Gemensamma nämnare Informationsmaterial för förskolepersonal.
SLUTSATSER - Svårt att kommunicera krav genom kedjan från personal genom inköpare & upphandlare till leverantörer. - Bra att ha ett system för dokumentation av material och inköpsdatum då tex lagkrav förändras. - Största källorna till riskprodukter är ofta de material som kommer till verksamheten utifrån. - Utgå ifrån existerande kända miljömärkningar, de håller alltid en högre nivå än minimikrav i tex lagar. - Kvalitet = livslängd är en mycket viktig men ofta svårhanterlig fråga vid inköp. - Bra kvalitet ger möjlighet till lång användning, flera liv, samt minskar risken för oönskad miljöpåverkan tex damm och/eller mikroplaster.
Summering och frågestund.