Synpunkter på Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU2016:13)

Relevanta dokument
Låt fler forma framtiden!

Betänkande av utredningen för ett stärkt civilsamhälle - Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:3) Ku2016/00504/D

Yttrande över betänkandet av utredningen för ett stärkt civilsamhälle - Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)

SUO 2016:13 Palett för ett stärkt civilsamhälle

Remissyttrande över SOU 2016:13 diarienummer Ku 2016/00504/D. MHF-Ungdom lämnar härmed remissyttrande över utredningen SOU 20106:13.

Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 13 juli 2016

YTTRANDE. Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)

Svenska Röda Korsets yttrande över departementspromemorian Långsiktigt stöd till det civila samhället Ds 2018:13

FÖRBUNDE N. Remissvar: Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)

Yttrande av Sveriges Kvinnolobby över betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)

Stockholm Dnr: Ku2016/00504/D. Kulturdepartementet STOCKHOLM

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

SVENSKA FJÄLLKLUBBEN Fjällmiljö - Fjällkunskaper Fjällupplevelser

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

En arvsfond i takt med tiden En översyn av regelverket kring Allmänna Arvsfonden (SOU 2018:70) Dnr S2018/04805/FST

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

SOU 2016:13 Jägareförbundets remissvar avseende Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

Remissyttrande: Betänkande av utredningen för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)

Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)

Yttrande över remiss: Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)

Regional överenskommelse

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland

Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60)

157 Yttrande över utredningen EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Villkor för ideella föreningar och trossamfund. Civila samhällets villkor 2014

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Yttrande över remiss gällande Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället

Beredning för Överenskommelsen med den sociala ekonomin den 20 maj 2016

Program för samspelet mellan kommunen och civilsamhället

Gemensam handlingsplan, civilsamhället i Sala och Sala kommun

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Kommittédirektiv. Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning. Dir. 2018:19. Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2018

Ekonomiskt stöd till det civila samhället

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Rapport om svenska satsningar relaterade till initiativet om medborgarkonsultationer

Yttrande över betänkandet Nästa steg?- Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Dnr: Ku2017/01534/DISK

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Yttrande Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning, världens möjlighet

Yttrande över slutbetänkande Reboot omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)

Rädda Barnens yttrande över betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Social ekonomins implementering av överenskommelsen om samverkan mellan sektorn social ekonomi och Göteborgs Stad

Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

Samverkan i Laxå kommun

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Remissvar på betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU2016:13)

Famnas remissvar på Långsiktigt stöd till det civila samhället, Ds 2018:13

Stockholm Remissvar angående Ds 2018: 13 Långsiktigt stöd till det civila samhället!

Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan?

Yttrande över remiss: Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)

Betänkandet SOU 2017:92 Transpersoner i Sverige- förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor

Regional Överenskommelse i Östergötland mellan Region Östergötland och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor*

Slutrapportering Myndighetsgemensam brukarsamverkan

Diarienummer KS2016/55. Datum » POLICY. Sandvikens Kommuns. Strategi för Medborgardialog

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Regler och riktlinjer för Malmö stads stöd till ideella föreningar och organisationer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Innehåll. Sammanfattning... 7

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Haninge kommuns internationella program

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Ungdomsstyrelsens kommentarer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

REMISSVAR. Rättsenheten Justitiedepartementet Stockholm. Remissvaret följer promemorians disposition.

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Yttrande över betänkandet Att förstå och bli förstådd - ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk (SOU 2018:83)

Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)

Yttrande över betänkandet Låt fler forma framtiden SOU 2016_5(362761)_TMP 2016:5) från 2014 års Demokratiutredning

Yttrande över betänkandet Politisk information i skolan - ett led i demokratiuppdraget, SOU 2016:4

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter samt Stockholms stads strategi för romsk inkludering

Överenskommelsen. mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Ansökan om verksamhetsstöd för drift av Antidiskrimineringsbyrån Uppsala

Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet?

De två punkterna lyder såhär:

Kulturrådets yttrande över "Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop" (Ds 2017:8)

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

BETÄNKANDET SOU 2016:92 VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDBEJAKANDE EXTREMISM NATIONELL SAMORDNING OCH KOMMUNERNAS ANSVAR

EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 21 juni 2016

Kommittédirektiv. Ett stärkt och självständigt civilsamhälle. Dir. 2014:40. Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014

Riktlinjer för kommunstyrelsens föreningsbidrag till föreningars/organisationers stöd i flyktingmottagandet

Lokal överenskommelse med föreningslivet 2018

Samverkansöverenskommelse

Förslag till riktlinjer för bidrag till samverkanslösningar mot utanförskap

Överenskommelsen i Borås Studiematerial

Plan för Överenskommelsen i Borås

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige

Transkript:

Ku2016/00504/D 2016-07-13 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU2016:13) Sammanfattning Riksorganisationen Sveriges Antidiskrimineringsbyråer instämmer och stödjer utredningens förslag i huvudsak. Vi anser att det är av stort vikt att myndigheter och civilsamhälle utvecklar arbetet tillsammans. Vi stryker under kravet på långsiktiga samarbeten och finansieringslösningar, då det är en så viktig grund, för att utveckla och bedriva en bra verksamhet. Myndigheternas tilltro till det civila samhället och civilsamhällets tillit till myndigheterna, måste stärkas för att arbetet ska utvecklas och för att kunna nå gemensamma mål, i alla led. Ett stärkt samarbete behövs på alla nivåerna, det är positivt och synnerligen viktigt bla ur ett demokratiskt perspektiv. Samarbetet är även betydelsefullt för integration och för att olika grupper ska mötas och finna naturlig samvaro och gemensamhet. Avsnitt 4.1.4 Förslaget innebär att transparensen kring beslutsfattandet inom myndigheterna ökar vilket är positivt ur ett demokratiskt perspektiv. Vidare blir det möjligt att få en överblick över vilka aktörer som deltar och vilka som uteblir, vilket kan leda till analyser om vilka som är delaktiga i den demokratiska processen. Det är viktigt att samråden har en reell påverkan i det gemensamma arbetet. Samråd kan annars upplevas som en chimär, något som sker för att det ska se bra ut. Civilsamhällets deltagare känner att de inte blir hörda snarare utnyttjade, tex kommunen bjuder in till samråd och när beslut är fattat är beskedet, Ni var ju med. Avsnitt 4.1.5 Riksorganisationen Sveriges Antidiskrimineringsbyråer instämmer i utredningen bedömning. En formalisering av strukturerna för samarbete är positiv då det innebär att förväntningar och förutsättningar för samarbetet tydliggörs vilket kan resultera i bättre förståelse och förtroende mellan aktörerna. Detta kan förhoppningsvis även resultera i bättre beslutsunderlag.

Avsnitt 4.2.1 Medlemsföreningar i Riksorganisationen Sveriges Antidiskrimineringsbyråer stöter ibland på okunskap hos myndigheter avseende verksamheternas roll. En ökad kunskap kan leda till fler samarbeten och till att fler relevanta aktörer bjuds in under beslutsprocessen för att bidra med kunskap. Detta leder potentiellt till bättre förankrade och underbyggda beslut. Avsnitt 4.2.2 Det är av värde att säkerställa att offentliga aktörer tar del av civilsamhällets resurser och kunskaper i en värld som präglas av mer kortsiktiga och individualistiska former på engagemanget. Det finns ett värde i att synpunkter kommer från flera olika håll, både etablerade och formella organisationer som löst bildade nätverk. Offentliga aktörer behöver öka sin medvetenhet om hur de ska hantera problematiken avseende vilka individer och grupper som representeras. Avsnitt 4.2.3 Genom ett sådant arbete kan unga introduceras till ett ökat deltagande i demokratin och få ökad kunskap om grundläggande mänskliga rättigheter. Avsnitt 4.2.4 Riksorganisationen Sveriges Antidiskrimineringsbyråer instämmer i att det är viktigt att lyfta att ett ökat deltagande i lokala dialoger och deltagandeprocesser är resurskrävande och att detta inte kan finansieras med verksamhets- eller projektbidrag. En ökad förståelse på lokal och regional nivå om denna finansieringsproblematik och därmed för organisationsbidragets viktiga roll är av stor vikt. Riksorganisationen Sveriges Antidiskrimineringsbyråer finner även att resonemanget gällande s.k. gagging clauses är mycket viktigt för att bibehålla civilsamhällets möjlighet att uttrycka sig kritiskt, även gentemot offentliga aktörer som är samarbetspartners. Flera medlemsföreningar har upplevt oro i samband med att en enskild individ anmäler diskriminering av en aktör som beviljat anslag till föreningen. Riksorganisationen Sveriges Antidiskrimineringsbyråer delar även utredningens synpunkt om att det torde vara möjligt att bevilja organisationsbidrag till paraplyorganisationer för att på så

sätt ge långsiktiga ekonomiska förutsättningar för civilsamhällets organisationer att på nationell nivå få bättre möjligheter att delta i den demokratiska processen. Avsnitt 4.2.5 Riksorganisationen Sveriges Antidiskrimineringsbyråer uppmuntrar att den Europeiska koden lyfts fram som verktyg avseende idéburna verksamheters medverkan i beslutsprocessen och att MUCF ska arbeta mer intensivt med att sprida kunskapen om denna. Avsnitt 4.3.2 Medlemsföreningar i Riksorganisationen Sveriges Antidiskrimineringsbyråer stöter ofta på personer som av olika anledningar känner sig marginaliserade och utsatta. Många saknar information om vilka rättigheter de har i dagens samhälle och vilka aktörer de ska vända sig till för att få dessa tillgodosedda. Förslaget innebär på sikt ökade möjligheter att på sikt både genomföra åtgärder samt erfarenhetsutbyten med dessa grupper. Detta kan medföra positiva förändringar och ökat deltagande såväl inom olika verksamheter som i samhället i stort. Riksorganisationen Sveriges Antidiskrimineringsbyråer vill även instämma i att en högre andel organisationsbidrag vore önskvärt för att medlemsföreningarna på bästa sätt, utifrån egna förutsättningarna och mål, på mest effektiva sätt ska kunna satsa långsiktigt på den egna verksamheten. Långsiktiga bidrag minskar sårbarheten, det är idag svårt att planera för mer än ett år i taget, då byråerna inte med säkerhet vet att de har medel för mer än ett år framåt. Det skapar sårbarhet för verksamheten men även osäkerhet för de anställda och vid rekrytering av ny personal. Avsnitt 4.3.4 Ett främjande av långsiktiga samarbeten kan möjliggöra såväl strategiska utbyten som ha kunskapshöjande effekter, inte bara i de områden som omfattas utan för samtliga civilsamhällesorganisationer på lokalt och regionalt plan. Avsnitt 5.1.1 En ny lag förbättrar inte den brist på tilltro och förtroende som råder. Det är viktigare att hitta de samarbetsformer som stärker tilltron och samarbetet med det civila samhället.

Avsnitt 5.1.2 Riksorganisationen Sveriges Antidiskrimineringsbyråer instämmer i utredningens bedömning och tillstyrker utredningens förslag. Dialogen för att utveckla civilsamhällets villkor är viktig och får inte enbart baseras på den enskilde myndighetstjänstemannens personliga erfarenheter. Samarbete och erfarenhetsutbyte med det civila samhället måste bli ett naturligt inslag i varje myndighets arbete. Avsnitt 5.1.3 Tendensen att likställa civilsamhället med företag eller myndigheter är ett problem som dyker upp emellanåt. Civila samhället uppfattar detta som en kunskapsbrist hos berörda myndigheter. Avsnitt 5.1.4 Vi ser positivt på förslaget, vilket skulle ge möjlighet till att öppna, för utveckling av ett mer långsiktigt arbete för byråerna. Mycket av utvecklingsarbetet på byråerna bygger på bidrag från Arvsfonden. Det skulle vara en stor förbättring om stöd kunde ges till exempel för integrationsinsatser eller socialt stöd under en längre tidsperiod. Avsnitt 5.1.5 Allt administrativt förenklingsarbete som kan underlätta för civilsamhället, stödjer organisationerna att leva vidare. Det ökar resp organisations möjlighet att i högre grad inrikta sig på mål och verksamhet. Avsnitt 5.2.6 Viktigt att tillvarata möjligheter till social samvaro och kontakt för dem som har sjukersättning, aktivitetsersättning eller sjukpenning. Avsnitt 5.2.7 Civil samhället bör erhålla stöd så de kan delta i mottagande av asylsökande. Många kommer från länder som inte har ett föreningsliv, byggt på liknande sätt som i Sverige. Det är därför viktigt, kanske i högre grad ute i landet, att man kan mötas tidigt i det civila samhället. Ett

deltagande i föreningslivet är ett bra sätt att snabba upp integrationsprocessen och öka kunskapen om samhället. Avsnitt 5.3.2 Ett tydligt problem för våra lokala antidiskrimineringsbyråer är att deras verksamhet sträcker sig över många av de kommunala frågorna och det är därför svårt att veta var ansökningen ska riktas. Det är ett faktum att ett projekt som har olika bidragsgivare kräver flera olika sorters redovisningar (redovisningarna ska göras i den organisationens mall). Det innebär ett stort merarbete för varje redovisning. Det kan även få den konsekvensen att enheter i kommunen avslår en ansökan om bidrag, då de beslutar att deras del i projektet blir av mindre betydelse. De menar att en annan enhet bör ha ett större intresse av projektet, följden blir att ansökan vandrar runt utan ett övergripande ansvar och beslut. Avsnitt 5.3.3 Förslaget är viktigt och bör även skapa ökad kompetens för varandras ansvarsområden och för organisationers mål och verksamheter. Avsnitt 5.3.4 Riksorganisationen Sveriges Antidiskrimineringsbyråer instämmer i utredingens bedömning. Det civila samhället ute i landet har idag brist på fysiskt tillgängliga lokaler. Olika organisationer kan inte samarbeta och mötas eftersom de flesta organisationer använder lokaler som inte är tillgängliga. Vilket medför stora begränsningar i möjligheterna att mötas i nya föreningskonstellationer, att åtnjuta den möjlighet till verksamhetsutveckling som sådana möten ger samt att ta del av de synergieffekter som kan uppstå. Möjligheten för olika organisationer i det civila samhället att verka på samma ställe skulle också kunna medverka till att kostnaderna för administration skulle kunna minskas. Avsnitt 5.3.5 Avsnitt 6. Riksorganisationen Sveriges Antidiskrimineringsbyråer instämmer i utredningens förslag. Riksorganisationen Sveriges Antidiskrimineringsbyråer stryker under vikten av att förändringar genomförs som förenklar upphandlingar och att det behövs förtydliganden i lagstiftningen.

Byråerna och civilsamhällets organisationer är överlag små enheter där det är svårt att rekrytera kompetens inom specialområden. Därför är förenklingar av större betydelse och viktigt för verksamheterna. På uppdrag av Styrelsen för Riksorganisationen Sveriges Antidiskrimineringsbyråer Carin Apelmo Marie Bager Linda Marklund Lika Rättigheter, Solna Ledamot Riksstyrelsen Rättighetscentrum, Dalarna