Utbildningsinspektion i Ånge kommun

Inspektionsrapport från Skolverket 2004:20 Utbildningsinspektion i Ånge kommun Beslut Kommunrappor t Skolrappor ter

BESLUT 2004-02-19 1 (3) Ånge kommun 841 81 ÅNGE Genomförd utbildningsinspektion i Ånge kommun Skolverket har genomfört inspektion i Ånge kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxenutbildningen. Inspektionen aviserades i brev den 13 juni 2003 och besök gjordes i verksamheten under september och oktober 2003. Av bilagda rapporter framgår vilka enheter som inspekterats, hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av dem som svarat för utredningen. Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Utredningen skall ytterst klargöra om kommunen uppfyller krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen fokuserar på sju områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Utredningen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all pågående förskoleoch utbildningsverksamhet vid den aktuella tidpunkten, utan fokuserar på det som är avvikande i positiv eller negativ bemärkelse. Övergripande kriterier vid bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida (www.skolverket.se). I bilagor finns dels en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för barnomsorg, skola och vuxenutbildning, dels rapporter för förskoleverksamheten, särskoleverksamheten, grundskolor, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Dessa bildar underlag för Skolverkets beslut. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Måluppfyllelsen är god eller tillfredsställande i flertalet av de skolor och andra verksamheter som granskats. Ånge kommun uppfyller också i stor utsträckning de krav som ställs i författningarna. Det finns dock brister som måste åtgärdas enligt följande - asylsökande familjer skall erbjudas förskoleverksamhet på samma villkor som andra familjer bosatta i Sverige, Postadress Nygatan 18 20 903 27 Umeå Sverige Besöksadress Nygatan 18 20 Telefon +46 (0)8-527 332 00 vx Telefax +46 (0)8-527 339 39 Epost skolverket@skolverket.se www.skolverket.se

SKOLVERKET BESLUT 2004-02-19 2 - asylsökande barns rätt till utbildning skall garanteras på samma villkor som andra barn, både då det gäller resurser och andra förutsättningar såsom ändamålsenliga lokaler, - samverkan med asylsökande föräldrar skall ske i enlighet med författningarnas krav, - utredning och beslut vid mottagandet i särskolan skall göras i enlighet med författningarnas krav, - individuella studieplaner för elever som tas emot i särskolan skall upprättas, - alla grundskoleelever som går i särskolan utan att vara mottagna i särskolan, skall följa grundskolans läro- och kursplaner och bedömas och betygssättas utifrån grundskolans betygskriterier, - alla elever som har behov av särskilt stöd skall få det stöd de har rätt till, - individuella åtgärdsprogram skall upprättas för alla elever som har behov av särskilt stöd, - alla skolor skall upprätta arbetsplaner och årliga kvalitetsredovisningar i enlighet med författningarnas krav, - alla elever skall ges den garanterade undervisningstid som de har rätt till, - beslut om anpassad studiegång skall fattas i enlighet med författningarnas krav, - alla verksamheter skall ha endast en person som är formellt ansvarig rektor, - innehåll, mål och krav i specialutformade program och lokalt fastställda kurser skall motsvara kraven i nationella gymnasiala program och kurser. Ovanstående brister skall snarast åtgärdas. Härutöver kan det finnas ytterligare brister där det i de enskilda verksamhetsrapporterna anges att en verksamhet inte lever upp till de krav som ställs i författningarna. Också dessa brister skall snarast rättas till. Kommunen skall inom tre månader skriftligen redovisa till Skolverket, enheten i Umeå, vilka åtgärder som vidtagits på nämnda områden. Exempel på områden som enligt Skolverkets bedömning behöver utvecklas är följande - arbetet för att förebygga och motverka kränkande behandling bör vidareutvecklas, - elevernas inflytande och delaktighet i skolans arbete bör öka, - rektorernas roll som pedagogiska ledare behöver stärkas och göras tydligare i verksamheten,

SKOLVERKET BESLUT 2004-02-19 3 - system för dokumentation, utvärdering och kvalitetssäkring bör införas och/eller vidareutvecklas, både på kommun- och verksamhetsnivå, - strategiska planer för kompetensförsörjning och kompetensutveckling bör utarbetas på verksamhetsnivå, - andelen behöriga lärare och lärare med pedagogisk utbildning bör öka, - tillgången till specialpedagogisk kompetens bör öka, - rutiner för integrering av asylsökande barn bör utarbetas, - särskolans personal bör få möjlighet till handledning och kompetensutveckling kring de nationella målen och bestämmelserna för särskolan, - gymnasieskolans samverkan med andra intressenter, internt och externt, kring planering och kvalitetssäkring av utbildningar bör förbättras, - gymnasieskolans utrustning behöver moderniseras och förnyas inom vissa utbildningar, - ledningsfunktionen och lärarnas arbetssituation inom vuxenutbildningen behöver förbättras. I övrigt framförs i rapporterna påpekanden och rekommendationer när det gäller kvaliteten i verksamheterna. Huvudmannen förväntas förbättra kvaliteten inom dessa områden i ett fortsatt kvalitetsarbete. Skolverket avser att följa upp effekterna av inspektionen inom två år. På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Lena Ålander Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Clas-Uno Frykholm. Kopia till: Enligt fastställd sändlista.

Utbildningsinspektion i Ånge kommun Utbildningsinspektion i Ånge kommun UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen inriktas mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckande beskrivning av all pågående förskole- och utbildningsverksamhet vid den aktuella tidpunkten. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter, liksom jämförelser med jämförbara verksamheter, är också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl för att lösa utbildningsuppdraget. 1

Utbildningsinspektion i Ånge kommun SKOLVERKET Verksamheternas omfattning vid inspektionstillfället Skolform Antal elever/barn Skolform Antal elever/barn Förskoleverksamhet: 371 Skolbarnsomsorg: 236 Förskoleklass: 96 Grundskola: 1 266 Särskola: 13 Gymnasieskola: 350 Gymnasiesärskola: 10 Kommunal vuxenutbildning, komvux 270 Svenskundervisning för invandrare, sfi: 27 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux: 10 Ånge är en inlandskommun i Medelpad som i söder gränsar mot Hälsingland och i väster mot Jämtland. Det är 10 mil till Sundsvall och 10 mil till Östersund. Den största arbetsgivaren är Ånge kommun. I kommunen finns också cirka 530 små och medelstora företag. De större företagen är verksamma inom kemisk processindustri, träförädling och verkstadsindustri. Tjänstesektorn, med bland annat flera så kallade call centers, är också en betydande arbetsgivare. Kommunen har en låg andel i befolkningen med eftergymnasial utbildning. Trots det är arbetslösheten relativt låg. Ånge kommun har idag drygt 10 900 invånare. Sedan 1950-talet har kommunen halverat sin befolkning. Befolkningsminskningen ser ut att ha stannat upp, men andelen unga i befolkningen minskar kontinuerligt. Ånge tätort har cirka 3 000 invånare, Fränsta har 1 300 medan Ljungaverk har drygt 800 invånare. Därefter kommer Torpshammar och Alby som båda har runt 450 invånare, och Östavall och Munkbysjön som har mellan 200 och 250 invånare. De minsta orterna, Överturingen och Erikslund, har båda cirka 170 invånare. Grundskolor för årskurs F-6 finns på åtta orter i kommunen. Grundskolor för årskurs 7 9 finns i Fränsta och Ånge. Gymnasieskolan och vuxenutbildningen finns centralt i Ånge. Genomförandet av inspektionen i Ånge kommun Skolverket sände den 13 juni 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektionsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av kommunen har bestått av undervisningsråden Gudrun F Brännberg, Clas-Uno Frykholm och Lena Ålander. Besöken i verksamheterna inleddes den 10 september och avslutades den 8 oktober 2003. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildnings- 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Ånge kommun inspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och ett urval av dess förskolor och fritidshem, samt från barn- och ungdomsskolorna och vuxenutbildningsenheterna, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Ånge kommun genomfördes formella intervjuer med elever, föräldrar, lärare och annan personal, rektorer, förvaltningstjänstemän samt politiker. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit kontakter med Arbetsmiljöverket och Migrationsverket. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund och läroplanernas mål att sträva mot. Skolorna i Ånge har under flera år arbetat med värdegrundsfrågorna. Bland Humanistiska nämndens effektmål för 2003 anges att Eleverna skall förstå vad skolans värdegrund innebär. I kommunens kvalitetsredovisning för år 2002 anges att måluppfyllelsen på detta område är tillfredsställande och intervjuerna visar att skolor och förskolor når goda resultat då det gäller trygghet, delaktighet och lust att lära. De flesta skolorna har den kommunalt utarbetade Mobbning handlingsplan för förebyggande arbete och åtgärder mot mobbning i Ånge skolor som sitt handlingsprogram mot kränkande behandling. Denna plan uppdaterades genom beslut i humanistiska nämnden i september 2003 under namnet Mobbning och kränkande behandling Nolltolerans och skall omfatta alla skolformer från förskola till vuxenutbildning. Eleverna visar respekt för andras uppfattningar och är överlag medvetna om skolans nolltolerans mot kränkande behandling. Majoriteten av eleverna upplever en trygg miljö, men intervjuer med elever och föräldrar visar ändå att alla elever inte är trygga. Det gäller exempelvis elever inom Västra rektorsområdet, främst i Alby och Östavall, samt elever på Fågelboskolan. 3

Utbildningsinspektion i Ånge kommun SKOLVERKET Politikerna har ett brett kontaktnät till elever och föräldrar där skolråden utgör en viktig del. Politiker och tjänstemän beskriver att det finns en lång tradition av samverkansgrupper, byutvecklingsgrupper och andra samverkansorgan. Skolråd finns åtminstone formellt och oftast också reellt fungerande på alla grundskolor i kommunen. Där ingår representanter för politiker, föräldrar, elever och personal. I gymnasieskolan och i vuxenutbildningen finns inte skolråd. Nästan alla skolor har elevråd och på flera skolor finns ytterligare ett antal råd för att fatta gemensamma beslut. Goda exempel är Överturingens skola och Minervaskolan, samt även ungdomsgymnasiet på Bobergsskolan, där eleverna ges stora möjligheter till delaktighet och inflytande som de också tillvaratar. Inspektionsteamet konstaterar emellertid att skolorna överlag har en bristfällig dokumentation av insatser och resultat när det gäller normer och värden. Sammanfattningsvis finner inspektionsteamet att skolorna når goda resultat i arbetet med normer och värden. Särskilt kan poängteras vikten av att eleverna genom större delaktighet får utmaningar så att lusten att lära bibehålls. Den bristfälliga dokumentationen bör utvecklas. Kommunen har också prioriterat arbetet mot kränkande behandling och både personal och elever är medvetna om detta. Inspektionsteamet bedömer emellertid att det finns ett stort behov av fortsatt arbete med skolans värdegrund för att upprätthålla den positiva trend som kommunen är inne i. Det gäller särskilt Alby, Östavall och Fågelboskolan. Arbetet med elevdemokrati behöver också fortsätta att utvecklas så att alla elevkategorier och alla åldrar omfattas. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Samarbetet kring Röda tråden (se nedan under Pedagogisk verksamhet) har bidragit till en viss samordning av skolornas undervisning, men möjligheten att bedöma skolornas resultat utifrån måluppfyllelse är begränsad eftersom skolorna inte har analyserat målen och dokumenterat måluppfyllelsen i någon nämnvärd utsträckning. Systematisk dokumentation av elevers kunskapsutveckling och övriga framsteg saknas. Underlaget för lärarnas och skolans egen bedömning av barnens och elevernas utveckling och lärande är därmed bristfälligt. Det gäller även gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Inom särskoleverksamheten bedöms och betygssätts inte alltid eleverna utifrån rätt läro- och kursplan eller rätta betygskriterier. Skolorna har inte heller analyserat skillnader mellan flickor och pojkar i resultat från nationella prov och betygsresultat. Skolverkets övergripande analys visar att sådana skillnader finns. Flickorna har som regel högre betyg än pojkarna, särskilt i svenska och engelska. Dessa skillnader har ökat över tid. Åtgärder för att stimulera särskilt pojkarnas läsintresse bör därför vidtas. De nationella proven i årskurs 5 uppvisar stor variation i resultat mellan skolorna i kommunen. Av kommunens kvalitetsredovisning framgår att endast 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Ånge kommun skolorna i Ljungaverk och Östavall har en tillfredsställande måluppfyllelse för år 2002. Enligt muntlig uppgift är resultaten ännu sämre för 2003, men skolorna har haft svårigheter att sammanställa resultaten så att inspektionsteamet kunnat ta del av dem. Fågelboskolans elever får inte möjlighet att nå kunskapsmålen i flera av grundskolans ämnen, eftersom undervisning inte bedrivs i alla ämnen. Sammanfattningsvis kan inspektionsteamet konstatera att bristen på dokumentation, resultatbedömningar och kvalitetsredovisning gör området mycket svårbedömt. Inspektionerna visar dock att de flesta eleverna når målen. Betygen i årskurs 9 ligger fortfarande över riksgenomsnittet, men försprånget har minskat under senare år. Den bristfälliga undervisningen på Fågelboskolan måste åtgärdas så att eleverna där har möjlighet att nå målen. Analyser av orsaker till skillnader i resultat mellan olika skolor och mellan pojkar och flickor bör göras, och relevanta åtgärder bör vidtas för att skillnaderna skall minska. Åtgärder bör också vidtas för att se till att bedömningar av måluppfyllelse ingår i skolans systematiska kvalitetsarbete. Fortsättningen av Röda tråden är ett angeläget utvecklingsområde. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Skolorna erbjuder en god arbetsmiljö, där elever och föräldrar kan vara delaktiga. Skolråd finns på de flesta skolor där alla parter möts: kontaktpolitiker och representanter för elever, föräldrar samt personal. Alla skolor förutom vuxenutbildningen har också elevråd med varierande aktivitet. På flera skolor finns även dataråd, biblioteksråd och matråd, där elever deltar i diskussioner om för dem viktiga frågor. Föräldraföreningar är aktiva vid flera av skolorna. Gymnasieskolan har infört en lokal kurs om 50 gymnasiepoäng för elevskyddsombud. På flertalet enheter visar personalen tecken på samsyn och gemensamt agerande i sitt bemötande av eleverna. På några enheter finns dock brister när det gäller gemensamt agerande från personalen sida. Ett exempel på detta är Björkbackaskolan, där verksamheterna följer skilda spår med delvis olika innehåll och utformning. I den pågående politiska processen för att fastställa kommunens övergripande mål för skolverksamheten 2004 lyfts arbetet mot kränkande behandling fram som ett av tre prioriterade områden. Ett handlingsprogram mot kränkande behandling har utarbetats på kommunnivå. Skolorna känner till programmet och har antingen antagit det eller utarbetat egna handlingsprogram. På många enheter finns fadderverksamhet, kompissamtal, tjej- och killgrupp samt kamratstödjare. 5

Utbildningsinspektion i Ånge kommun SKOLVERKET Det politiska stödet för arbetet mot kränkande behandling som kommer till uttryck i ett gemensamt kommunalt handlingsprogram och de återkommande prioriteringarna av värdegrundsarbetet ger mycket goda förutsättningar för skolornas arbete. Viktigt är dock att handlingsprogrammet avser alla former av kränkande behandling och inte bara begreppet mobbning. Skolorna skulle också, i samarbete med elever och föräldrar, behöva utarbeta egna handlingsprogram mot mobbning och kränkande behandling. Detta ger också bättre förutsättningar för att handlingsprogrammet blir känt och att det tillämpas av alla som berörs av det. Det finns exempel från ett par av skolorna där personalen inte tillämpat handlingsprogrammet när det gäller kontakter med hemmet. Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att skolorna i Ånge kommun arbetar på ett bra sätt för att skapa en god arbetsmiljö, stärka elevernas inflytande och förebygga mobbning och kränkande behandling. Skolans information till, och samverkan med, föräldrarna är god, liksom samverkan med det omgivande samhället. Ånge kommun har nyligen omarbetat sitt handlingsprogram mot mobbning för att bredda perspektivet så att det avser alla former av kränkande behandling. Programmet bör emellertid bearbetas på skolnivå, tillsammans med elever och föräldrar, så att det blir ett levande aktivt och därmed användbart dokument för alla berörda. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen för lärandet skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolan och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningar för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. För ett par år sedan tog kommunen ett lovvärt initiativ till att utveckla egna lokala bearbetningar av kursplanerna för alla ämnen. Arbetet kallades Röda tråden och har påverkat skolornas undervisning och bedömning av elevernas resultat på ett genomgripande sätt. Det finns idag ett gemensamt underlag för ämnena svenska, engelska och matematik. Då de regelbundna mötena där personal från olika skolor kan resonera sig fram till hur man skall arbeta har upphört, har också arbetet med den röda tråden nästan försvunnit. På flera skolor efterlyser man nu möjligheter till fortsatt samarbete. Även på skolnivå har arbetet delvis avstannat. Enligt teamets uppfattning behöver arbetet i stället utvecklas och utvidgas så att det omfattar alla skolformer och hela skolans uppdrag. I årskurs 7 9 på Fränstaskolan arbetar man ämnesvis alla dagar utom tre eftermiddagar per vecka, då eleverna arbetar mer tematiskt och ämnesintegrerat. All matematik och engelska är parallellagd på tre av kommunens skolor. Där kan eleverna själva välja långsam eller snabb studietakt, vilket eleverna uppskattar. Valet görs i samråd mellan elev, lärare och föräldrar under ett utvecklingssamtal. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Ånge kommun De flesta av skolorna i Ånge kommun har en relativt hög lärartäthet och ett förhållandevis stort antal resurslärare och assistenter. Det finns en tydlig vilja hos politiker att underlätta arbetet med elever i behov av särskilt stöd genom att skjuta till extraresurser. Även på skolnivå finns tydliga ambitioner att ge elever stöd, men på grund av brister i identifiering av elever och bedömning av vilket stöd de behöver, så är inte arbetet så målmedvetet som det skulle kunna vara. Resultat av de många stödinsatserna som genomförs redovisas inte på ett systematiskt sätt. Arbetet med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd varierar mellan skolorna. Ett stort antal elever som får stöd har inget åtgärdsprogram. Samråd sker inte alltid med föräldrar när stödet planeras och det finns exempel på föräldrar som fått agera mycket kraftfullt för att deras barn skall få det stöd som de har rätt till. Enligt lärarintervjuer upprättas åtgärdsprogram vanligen bara för elever med läs-, skriv- eller matematiksvårigheter, men mycket sällan för elever med andra svårigheter. Det råder oklarhet bland personalen hur elevvårdskonferenser och åtgärdsprogram skall användas och dokumenteras. Ett, bland flera, exempel på oklarheter är Björkbackaskolans fackliga hängavtal, där det anges att skolsköterskan kallar till elevvårdskonferens och att det är skolledare, kurator eller skolsköterska som skriver protokoll. Skolverket är mycket kritisk till denna arbets- och ansvarsfördelning och konstaterar att huvudmannen här inte följer författningarna. Elevvårdskonferensen är ett viktigt beslutsforum för det pedagogiska rbetet, men intervjuer med lärare, elever och föräldrar på flera skolor pekar på svårigheter att få detta att fungera. Åtgärdsprogrammen blir inte styrande för den pedagogiska verksamheten. Rutiner har förvisso utarbetats i kommunen för några år sedan, i den så kallade kvalitetspärmen, men rutinerna har inte hållits uppdaterade och tillämpas sparsamt. Det finns därmed en uppenbar risk för att elever inte får det stöd som de har rätt till. Kommunen har nu för avsikt att säga upp alla olika lokala fackliga hängavtal som man menar kan försvåra förändringsarbetet i verksamheterna. Med ett ökande antal elever i behov av särskilt stöd finns också ett ökat behov av uppmärksamhet på att nå de nationella målen. Målen skall vara styrande för elevernas lärande och skolans resultat. Det är inte godtagbart att skolorna har så liten kontroll på hur de använder tiden och om eleverna får den undervisningstid som de har rätt till. Resurser för elevvårdande verksamhet och specialpedagogiska insatser har under senare år minskats avsevärt, vilket medfört att angelägna uppgifter inte kunnat genomföras. Inspektionsteamet vill särskilt rikta uppmärksamheten mot organisationen av årskurs 7 på Minervaskolan, där man försökt samla alla elever i behov av särskilt stöd till en klass. Åtgärdsprogram för dessa elever, som alla sägs vara i behov av särskilt stöd, har inte upprättats. Skolverket har i ett beslut den 21 januari 2004 (Dnr 51-2003:1495), kritiserat Ånge kommun för att inte ha följt gällande bestämmelser avseende bland annat fördelning av elever på klasser. Organisationen med åldersintegrerade klasser bör följas upp och utvärderas. Både arbetslag och enskilda lärare har nu i flera fall invändningar mot åldersin- 7

Utbildningsinspektion i Ånge kommun SKOLVERKET tegrering, en oro som också delas av föräldrar. Främst kom detta till uttryck på Fränstaskolan. Eleverna på gymnasieskolan får ta ett stort ansvar för sina studier, även om de har en mentor som stöd. Möjligheterna för lärarna att följa upp eleverna i en kurs och planera för deras arbete försvåras också av det mycket flexibla utbudet av kurser. Inom den grundläggande vuxenutbildningen har man ett bra system där lärare och elev tillsammans och kontinuerligt planerar, följer upp och utvärderar elevens individuella mål. Här använder man sig också av möjligheten till validering. På alla skolor genomförs utvecklingssamtal. Föräldrar och elever är som regel nöjda med informationen både före, under och efter utvecklingssamtalen. Det finns emellertid exempel på enskilda lärare som inte tar sitt ansvar och genomför utvecklingssamtal i enlighet med författningarnas krav, vilket är oacceptabelt. Detta uppmärksammades bland annat på Torpshammars skola. Sammanfattningsvis gör inspektionsteamet bedömningen att skolorna har arbetsformer och arbetssätt som främjar elevernas utveckling i generell mening. Initiativet med den röda tråden synes lovvärt och bör återupptas och utvecklas vidare. Utvecklingssamtalen har funnit sin form och fungerar bra, med något allvarligt undantag som snarast måste rättas till. Organisationen med åldersintegrerade grupper bör följas upp och utvärderas. Arbetet är inte helt tillfredsställande på någon av skolorna, med något undantag som den grundläggande vuxenutbildningen, när det gäller att tillgodose enskilda elevers individuella behov. Det gäller i synnerhet för elever i behov av särskilt stöd. För sådana skall åtgärdsprogram upprättas i enlighet med författningarnas krav. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av riktlinjerna för det offentliga skolväsendet. Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Kommunens skolplan var giltig fram till år 2002. Tidigare fanns skolplanens målformuleringar parallellt med de inriktnings- och effektmål som Humanistiska nämnden fastställer varje år i samband med budgetprocessen. Numera finns bara den senare typen av mål. Inför år 2004 är humanistiska nämndens mål (1) nolltolerans mot mobbning, (2) att öka graden av godkänt vid de nationella proven i kärnämnen årskurs 5, samt (3) att utveckla, integrera och marknadsföra hela skolverksamheten. Politikerna i Humanistiska nämnden anser att de har kontroll på resultaten genom kontakterna med skolråden, rektorernas muntliga redovisningar i nämnden och den kvalitetsredovisning som sammanställts på kommunnivå. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Ånge kommun Politikerna säger att de vill bli bättre på att reagera på bristande resultat. Politiker uppger också att de är medvetna om att utvärdering behövs om bristerna kring stöd, men trots detta har inga specifika åtgärder vidtagits för att förbättra rutinerna kring kvalitetsarbetet. Kontaktpolitiker finns utsedda för alla skolor. Besök sker en dag per termin och rapporteras till nämnden. Skolråd finns på alla grundskolor och där deltar en politiker tillsammans med föräldra-, elev- och lärarrepresentanter. Från skolråden kommer positiva rapporter till nämnden om att både lärare och elever trivs. Kommunens revisorer har uppdragit åt Komrev att granska hur styrelse och nämnder hanterat ekonomi- och verksamhetsstyrningen. Inspektionsteamet finner också, liksom Komrev, att nedanstående punkter fortfarande är angelägna utvecklingsområden. Komrev konstaterade år 2003 att följande skall förbättras - dokumenterade rutiner för hur styrning och uppföljning skall fungera, - rutinerna skall vara politiskt fastställda och förankrade i organisationen, - mätbara och tydliga målsättningar fastställda, - uppdrag och ansvar tydligt uttalade mellan styrelse och nämnd och mellan nämnd och ansvarig tjänsteman, - rutiner för uppföljning av genomförande och effekter av beslut, - löpande rapportering till fullmäktige så att nu gällande reglemente följs, - diskutera prioriteringar och fatta beslut om dessa. Rektorerna lämnar inte in några sammanställda kvalitetsredovisningar utan endast verksamhetsberättelser till förvaltningen varje år. Bedömningar av måluppfyllelse görs bara på ett fåtal skolor som t.ex. Torpshammars skola där man har upprättat en kvalitetsredovisning på skolnivå. En kommunal kvalitetsredovisning sammanställs ändå årligen sedan 2001, men underlaget till den utgörs av skolornas verksamhetsberättelser och inte av några bearbetade resultat på skolnivå. För några år sedan påbörjades ett ambitiöst arbete med en så kallad kvalitetspärm som skulle finnas på alla skolor och fungera som stöd när det gäller bland annat skolornas kvalitetsarbete och rutiner kring elever i behov av särskilt stöd. Beslut togs i ledningsorganisationen att tillämpa kvalitetspärmen, men eftersom den inte uppdateras och ingen nu är ansvarig för pärmens innehåll, så har det arbetet upphört att fungera på en del skolor, medan andra fortfarande tillämpar innehållet. Rektorsgruppen har möten varannan vecka, men flera av rektorerna menar att mötena mest innehåller information uppifrån i organisationen och direktiv om budget. De två rektorsteam man försökt bilda i kommunen fungerar inte längre. Det finns flera tillfälliga lösningar av rektorstjänsterna vid inspektionstillfället. Under våren 2003 informerades alla arbetslag om en förestående förändring av ledningsorganisationen. Innan förändringen hann träda i kraft tillsattes en ny 9

Utbildningsinspektion i Ånge kommun SKOLVERKET förvaltningschef och organisationsförändringen är nu föremål för omprövning. Arbetsmiljöinspektionen har under året kritiserat Ånge kommun för rektorernas höga arbetsbelastning. Enligt kommunens svar skulle den nya ledningsorganisationen lösa delar av problemen. Politikerna menar att de är medvetna om problem när det gäller styrning och ledning av skolverksamheten. En åtgärd man vidtagit är att politiker är mer delaktiga än tidigare när det gäller rekrytering och tillsättning av skolchef och rektorer. Politikerna vill också bli bättre på att kommunicera beslut ut i organisationen. Beskrivningar av brister i ledningsfunktionen som givits av intervjuade under inspektionen handlar bland annat om: - olika syn på relationen mellan nämnd, förvaltning och rektor, - olika syn på rektors uppdrag, - politiker och professionella är inte överens om vilka frågor som skall beslutas var, - extraarbete på grund av oklarheter om vilka beslut som fattats och om organisationen efterlever besluten, - skolutvecklingsgruppen bestående av fackliga företrädare, tjänstemän och politiker har inte blivit en utvecklingskraft. En sammanfattande bild är att ledningsfunktionen för förskolor, grundskolor, särskola, gymnasieskola och vuxenutbildning inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Särskilt vid Fågelboskolan och vuxenutbildningen finns det utrymme för förbättringar. Den nuvarande organiseringen av arbetslag är också ett angeläget område för förbättringsåtgärder. Kvalitetsarbete med resultatsammanställningar, bedömning av måluppfyllelse och dokumentation av åtgärder är ett mycket angeläget utvecklingsområde för alla skolor och skolformer i Ånge kommun. Skolornas verksamhetsberättelser måste utvecklas till kvalitetsredovisningar och innehålla mer av resultat, analys, bedömningar och förslag till åtgärder. De kan då bli viktiga verktyg för att bygga upp ett systematiskt kvalitetsarbete på skolnivå. Det finns brister i rättssäkerheten för elever till exempel när det gäller beslut om anpassad studiegång och grundskolelever som får sin utbildning i särskolan. Sammanfattningsvis gör inspektionsteamet bedömningen att Ånge kommun måste förbättra den centrala styrningen och ledningen av skolverksamheten i kommunen. Uppföljning, utvärdering och bedömning av måluppfyllelse är centrala inslag i en mål- och resultatstyrd verksamhet och för elevernas rättsäkerhet. Humanistiska nämnden måste kräva underlag för sina bedömningar från skolorna, och skolorna måste vara beredda att systematiskt förse nämnden med efterfrågade resultat av uppföljningar och utvärderingar. Skolverket bedömer att Humanistiska nämndens satsning på att integrera och marknadsföra hela verksamheten på sikt kan komma att bli en sammanhållande länk för att stärka professionaliteten på skolorna. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Ånge kommun Tillgång till omsorg och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inom en viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser och ämnen. Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till utbildning behandlas. Överlag finns god tillgång till både förskoleplatser och utbildning i Ånge kommun. Eleverna väljer i allmänhet att gå i den närmaste skolan. Kommunen gör inga särskilda insatser för att informera om möjligheterna att välja mellan skolor. Det finns ingen fristående skola i kommunen. Vid önskemål om att gå i en annan skola än den närmaste ordnas det. Elevens val genomförs på alla skolor. Kommunen tillhandahåller information om valfriheten inom särskolan. Från bland andra Fränstaskolan erbjuds regelbunden information om arbetet i klasserna i form av till exempel veckoblad som uppskattas mycket av föräldrarna. Information ges också kontinuerligt från föräldraförening och skolråd. Ånge kommun har en god uppföljning av vad ungdomarna gör efter grundskolan. Samtliga ungdomar fortsätter i gymnasieskolan. Det finns ett antal grundskolelever som inte får sin rätt till utbildning tillgodosedd och bland dessa är de asylsökande barnen den största gruppen. Eleverna på Fågelboskolan får inte tillgång till utbildning i den omfattning de har rätt till, vare sig när det gäller modersmål och handledning eller grundskolans övriga ämnen. De äldre eleverna får för litet undervisningstid. De asylsökande barnen får inte sin rätt till barnomsorg tillgodosedd och för dessa finns också brister i informationen till hemmen. Det är osäkert om alla elever på Bobergsskolan får lärarledd undervisning i tillräcklig omfattning i de kurser som ingår i deras program på grund av det stora kursutbudet. Sammanfattningsvis finner inspektionsteamet att tillgången till information och valmöjligheter på skolorna är god, med undantag vad det gäller de asylsökande barnen. I vissa fall kan dock valmöjligheterna leda till en alltför komplicerad organisation av kurser. Det är inte godtagbart att det finns elever som inte får sin rätt till omsorg eller utbildning tillgodosedd. Detta måste åtgärdas så snart som möjligt. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. 11

Utbildningsinspektion i Ånge kommun SKOLVERKET Det finns en politisk enighet om att satsa på skolan, vilket också syns i att utbildningssektorn har mer resurser än i andra jämförbara kommuner. I Ånge kommun har det funnits fyra tjänster centralt som arbetat via Barn- och ungdomshälsan. Vid inspektionen är tre av dessa tjänster vakanta och viss rekrytering pågår. Tidigare år har kommunen genomfört gemensamma läs-, skriv- och matematikdiagnoser, men dessa genomförs inte längre. Kommunen har svårigheter att rekrytera rektorer och det är få sökande på utlysta tjänster. Det finns även svårigheter att rekrytera behöriga lärare. Det finns ett antal obehöriga lärare som med visst stöd av arbetsgivaren kompletterar sin utbildning för att få behörighet. Många utan lärarkompetens är anställda som elevassistenter eller resurspersoner. Detta innebär att det finns gott om resurser i form av antal vuxna i klassrummen, medan behöriga lärare och/eller specialpedagoger saknas. För att åtgärda den alltför stora andelen obehöriga specialpedagoger har Ånge kommun vidareutbildat 27 lärare som kompletterat sin utbildning med 15 poäng specialpedagogik. Det är dock oklart vad denna kompetens skall användas till och hur den faktiskt används på de olika skolorna. Inom särskolan är kompetensbehoven bättre tillgodosedda. Personalen på de besökta förskolorna påpekar att det inte finns några specialpedagoger att tillgå och detta upplevs som en stor brist. Brist på läkare i kommunen gör att tillgången till skolläkare och möjlighet till regelbundna hälsokontroller saknas på flera skolor. Detta är en viktig fråga att lyfta upp i nämnden för att hitta en lösning på den rådande situationen. Kompetensutveckling i någon form bedrivs på alla skolor. Inom förskolan kompletterar flera barnskötare sin utbildning så att de blir behöriga som förskollärare. Skolornas lokaler är genomgående bra eller mycket bra, med undantag för Erikslund/Ljungaverk och delvis även Fränstaskolan, där underhållet är eftersatt. Fågelboskolans nuvarande lokaler är mycket bristfälliga. Det är nödvändigt att kommunen finner en bättre lokallösning för Fågelboskolan så snart som möjligt. Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att kommunen bör prioritera resurser för specialpedagogiska insatser, så att riktade stödinsatser kan sättas in utifrån individuella behov. Skolläkare saknas för en del av skolorna i kommunen. Hälsokontroller genomförs inte regelbundet på alla skolor. Elev- och skolhälsovården och dess funktioner har inte fullt ut godtagbar omfattning. Den kan utvecklas och integreras bättre, både personal-, lokal- och innehållsmässigt, i skolverksamheten. Det är nödvändigt att finna en bättre lösning när det gäller Fågelboskolans lokaler. Sammanfattande bedömning Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att Ånge kommun i de flesta avseenden har en väl fungerande skolverksamhet. Inspektionsteamet vill särskilt framhålla arbetet med normer och värden, förebyggandet av mobbning och kränkande behandling, samt insatserna för att öka elevinflytandet, elevernas självtillit och företagsamhet. 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Ånge kommun Elevernas kunskaper och färdigheter utvecklas också på det hela taget väl. Dessvärre saknas dokumentation och analys av elevernas kunskapsutveckling på skolnivå, men betygsstatistik och resultat på nationella prov visar att eleverna ligger över genomsnittet i landet. Utvecklingen sett över tid är emellertid oroande, och försprånget till andra kommuner minskar. Det finns också stora skillnader mellan olika skolor i kommunen och mellan pojkar och flickor. Situationen när det gäller lokaler och utrustning är tillfredsställande, bortsett från Fågelboskolan där situationen måste förbättras, samt ytterligare två skolor där underhållet är eftersatt. Arbetsklimatet i skolorna är öppet och samverkan med föräldrar och det omgivande samhället fungerar bra. Tillgången till omsorg och utbildning är mot bakgrund av kommunens storlek god. Den centrala styrningen och ledningen av skolverksamheten behöver emellertid förbättras, särskilt när det gäller dokumentation, uppföljning, utvärdering och kvalitetsarbete. Inspektionsteamet bedömer att det finns utrymme för att förbättra måluppfyllelsen och kvaliteten i verksamheten i Ånge kommun genom att - utveckla det positiva arbetet med normer, värden och värdegrund, - utveckla arbetet med elevdemokrati, så att alla elevkategorier och alla åldrar omfattas, - fortsätta det påbörjade arbetet mot mobbning och kränkande behandling, bland annat genom att utveckla och förankra handlingsprogrammet på skolnivå, - vidta åtgärder för att förbättra framför allt pojkarnas resultat i svenska och engelska, - fortsätta arbetet med den Röda tråden, - utveckla rektors roll som pedagogisk ledare, - utveckla arbetet med dokumentation, resultatuppföljning, analys och återkoppling som ett led i skolornas kvalitetsarbete, - utveckla arbetet med att öka andelen behöriga lärare med pedagogisk utbildning, - se över personalsammansättning och organisation i syfte att finna bättre lösningar för att ta hand om elever i behov av särskilt stöd, - tillföra ytterligare resurser för elevvårdande och specialpedagogiska insatser, - bättre integrera elev- och skolhälsovården i skolverksamheten. Inspektionsteamet bedömer vidare att följande verksamheter och förfaringssätt inte är förenliga med författningarnas krav, varför huvudmannen snarast måste vida åtgärder för att tillse - att de asylsökande barnens grundläggande rätt till förskoleverksamhet och utbildning tillgodoses, 13

Utbildningsinspektion i Ånge kommun SKOLVERKET - att förutsättningar och resurser, såsom ändamålsenliga skollokaler, finns för de asylsökande barnens omsorg och utbildning, - att samverkan med föräldrar till asylsökande barn sker i enlighet med författningarnas krav, - att utredning och beslut vid mottagande i särskolan görs i enlighet med författningarnas krav, - att individuella studieplaner för elever som tas emot i särskolan upprättas, - att alla grundskoleelever som går i särskolan utan att vara mottagna i särskolan, följer grundskolans läro- och kursplaner och bedöms och betygssätts utifrån grundskolans betygskriterier, - att alla elever som har behov av särskilt stöd får det stöd de har rätt till, - att individuella åtgärdsprogram upprättas för alla elever som har behov av särskilt stöd, - att alla skolor upprättar årliga kvalitetsredovisningar i enlighet med författningarnas krav, - att alla elever ges den garanterade undervisningstid som de har rätt till, - att beslut om anpassad studiegång fattas i enlighet med författningarnas krav, - att alla verksamheter har en och endast en formellt ansvarig rektor, - att innehåll, mål och krav i specialutformade program och lokalt fastställda kurser motsvarar kraven i nationella gymnasiala program och kurser. Datum Ort 2004-02-12 Umeå Gudrun F Brännberg Clas-Uno Frykholm Lena Ålander 14

Utbildningsinspektion i Ånge kommun Förskoleverksamheten Utbildningsinspektion av Förskoleverksamheten UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enheten vid den aktuella tidpunkten. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. 1

Utbildningsinspektion i Ånge kommun Förskoleverksamheten SKOLVERKET Beskrivning av förskolorna Det finns 16 förskolor i Ånge kommun, varav en är ett föräldrakooperativ. Dessutom finns öppen förskola i Ånge tätort. Förskolorna är fördelade på fem rektorsområden. Inspektionsteamet har besökt tre förskolor inom rektorsområdena Ljungaverk/Erikslund och Ånge tätort. Regnbågens förskola för asylsökande barn har inte besökts av inspektionsteamet. Underlaget för informationen om verksamheten vid Regnbågen utgörs av en telefonintervju med förskolans personal. Knattebo förskola ligger i Ljungaverk i Ånge kommun. Den består av två avdelningar som är indelade efter barnens åldrar, en 1 3 årsgrupp och en 4 5 årsgrupp. På avdelningen med 1 3 åringar finns 12 barn inskrivna och på avdelningen med 4 5 åringar finns 15 barn. Rektorer för förskolan är även rektorer i rektorsområdet Ljungaverk/Erikslund. Förskolan Lövträdet i Ånge tätort består av en avdelning med barn mellan 1 5 år. Vid inspektionstillfället var sexton barn inskrivna. På avdelningen finns ett barn med funktionshinder och antalet barn i barngruppen är därför inte större. Rektorn för samtliga förskolor i Ånge tätort är även rektor för Björkbackaskolan. Förskolan Knyttet ligger även den i Ånge tätort. Den består av två avdelningar med barn mellan 1 5 år. Varje avdelning hade vid inspektionstillfället tjugo inskrivna barn. Regnbågens förskola, som också ligger i Ånge tätort, bedriver verksamhet för asylsökande barn. Där finns öppen förskola och skolbarnsomsorg, samt möjlighet för ensamstående föräldrar att lämna sina barn när de själva går på utbildning. Den öppna förskolan bedriver verksamhet två dagar i veckan och skolbarnsomsorg erbjuds en till två dagar i veckan. Antalet barn som besöker den öppna förskolan varierar, vid intervjutillfället fanns 47 barn i verksamheten. Denna verksamhet har inte granskats i samma omfattning som de övriga förskolorna och förekommer endast inom de områden där den namnges. Genomförandet av inspektionen i förskoleverksamheten Skolverket sände den 13 juni 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektionsteamet med ansvar för förskolorna har bestått av experterna Veronica Bonivart och Birgitta Orrebo. Besöken i verksamheterna gjordes den 19 och 29 september, 2003. Telefonintervjun med personal från Regnbågens förskola genomfördes av undervisningsrådet Gudrun F Brännberg. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. 2