Märkning och registrering av djur, växtskyddsmedel, foder, livsmedel, anmälan om djursjukdomar och djurens välbefinnande

Eviras publikationer 2/2012 Tvärvillkor Märkning och registrering av djur, växtskyddsmedel, foder, livsmedel, anmälan om djursjukdomar och djurens välbefinnande Livsmedelssäkerhetsverket Evira

Eviras publikationer 2/2012 Reviderad upplaga 2012 Tvärvillkor Märkning och registrering av djur, växtskyddsmedel, foder, livsmedel, anmälan om djursjukdomar och djurens välbefinnande

Bilder Eviras bildbank: A. Kivilahti; pärmen bild, sidor 9, 11, 26, 29, M. Laeslehto; s. 7, T. Root; s. 14, J. Härkönen; s. 18

Beskrivning Utgivare Publikationens titel Författare Resumé Livsmedelssäkerhetsverket Evira Tvärvillkor Märkning och registrering av djur, växtskyddsmedel, foder, livsmedel, anmälan av djursjukdomar och djurens välbefinnande Ulla Ollila, Anssi Welling, Marianne Pakola, Merja Manninen, Katja Korkalainen, Pirjo Korpela, Taina Lehdonkivi, Sirpa Kiviruusu, Tiia Tuupanen, Kaija-Leena Saraste, Henriette Helin-Soilevaara, Saija Kalenius, Ulla Luhtasela, Jaana Vuolle och Taina Mikkonen Guiden är en uppdaterad version av Eviras guide med samma namn, som senast uppdaterades år 2010. Guiden är avsedd för alla sådana jordbrukare, som får jordbruksstöd. Guiden redogör för villkoren som skall följas för att jordbrukaren inte skall gå miste om sina stöd och för tillsynen över dessa villkor. Vid uppdatering av guiden har text lånats också från Landsbygdsverkets (Mavi) motsvarande guide: Tvärvillkor, odlingssätt och miljövillkor, reviderad upplaga 2010. Guiden finns att få på webben: http://www.mavi.fi/sv/index/odlarstod/ Ansokningsguiderochanvisningar och http://www.evira.fi/portal/se/evira/ publikationer Utgivningsdatum Augusti 2012 Referensord Tvärvillkor, odlarstöd, märkning och registrering av djur, växtskyddsmedel, foder, livsmedel, anmälan av djursjukdomar och djurens välbefinnande Publikationsseriens namn och nummer Eviras publikationer 2/2012 Antal sidor 49 Språk Finska, Svenska Konfidentialitet Offentlig handling Förläggare Livsmedelssäkerhetsverket Evira Layout Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Enheten för ämbetsverkstjänster ISSN 1797-299X pdf ISBN 978-952-225-103-9 pdf

Kuvailulehti Julkaisija Julkaisun nimi Tekijät Tiivistelmä Elintarviketurvallisuusvirasto Evira Täydentävät ehdot Eläinten merkintä ja rekisteröinti, kasvinsuojeluaineet, rehut, elintarvikkeet, eläintaudeista ilmoittaminen ja eläinten hyvinvointi Ulla Ollila, Anssi Welling, Marianne Pakola, Merja Manninen, Katja Korkalainen, Pirjo Korpela, Taina Lehdonkivi, Sirpa Kiviruusu, Tiia Tuupanen, Kaija-Leena Saraste, Henriette Helin-Soilevaara, Saija Kalenius, Ulla Luhtasela, Jaana Vuolle ja Taina Mikkonen Opas on päivitetty versio Eviran saman nimisestä oppaasta, joka on päivitetty edellisen kerran vuonna 2010. Opas on tarkoitettu kaikille niille viljelijöille, jotka saavat maataloustukia. Oppaassa kerrotaan ehdoista, joiden noudattamatta jättäminen voi johtaa viljelijän saamien tukien menetyksiin, sekä näiden ehtojen valvonnasta. Oppaan päivityksessä on lainattu tekstiä myös maaseutuviraston (Mavi) rinnakkaisesta oppaasta: Täydentävät ehdot, viljelytapa ja ympäristöehdot, uudistettu painos 2010. Opas on saatavilla internetistä: http://www.mavi.fi/fi/index/viljelijatuet/ oppaatjaohjeet ja http://www.evira.fi/portal/fi/evira/julkaisut Julkaisuaika Elokuu 2012 Asiasanat Täydentävät ehdot, viljelijätuet, eläinten merkintä ja rekisteröinti, kasvinsuojeluaineet, rehut, elintarvikkeet, eläintaudeista ilmoittaminen ja eläinten hyvinvointi Julkaisusarjan nimi ja numero Eviran julkaisuja 2/2012 Sivuja 49 Kieli Suomi, Ruotsi Luottamuksellisuus Julkinen Julkaisun kustantaja Elintarviketurvallisuusvirasto Evira Taitto Elintarviketurvallisuusvirasto Evira, Virastopalveluyksikkö ISSN 1797-299X pdf ISBN 978-952-225-103-9 pdf

Description Publisher Title Authors Abstract Finnish Food Safety Authority Evira Cross-compliance Identification and registration of animals, plant protection products, feed, food, notification of diseases and animal welfare Ulla Ollila, Anssi Welling, Marianne Pakola, Merja Manninen, Katja Korkalainen, Pirjo Korpela, Taina Lehdonkivi, Sirpa Kiviruusu, Tiia Tuupanen, Kaija-Leena Saraste, Henriette Helin-Soilevaara, Saija Kalenius, Ulla Luhtasela, Jaana Vuolle and Taina Mikkonen The guide is an updated version of a guide produced by Evira with the same name, which was previously updated in 2010. The guide is intended for all of the farmers who receive agricultural support. The guide explains the conditions that are to be adhered to by the farmer in order not to lose the supports, and explains the controls of these conditions. When updating the guide, texts have also been borrowed from the corresponding guide produced by the Agency of Rural Affairs (Mavi): Täydentävät ehdot, viljelytapa ja ympäristöehdot, uudistettu painos 2010 (Cross-compliance, farming method and environmental conditions, revised edition 2010). The guide is available on the internet in Finnish: http://www.mavi. fi/ fi/index/viljelijatuet/oppaatjaohjeet and http://www.evira.fi/portal/fi/ evira/julkaisut and in Swedish: http://www.mavi.fi/sv/index/odlarstod/ Ansokningsguiderochanvisningar and http://www.evira.fi/portal/se/ evira/publikationer Publication date August 2012 Keywords Cross-compliance, support for farmers, identification and registration of animals, plant protection products, feed, food, notification of diseases, animal welfare Name and number of publication Evira Publications 2/2012 Pages 49 Language Finnish, Swedish Confidentiality Public Publisher Finnish Food Safety Authority Evira Layout ISSN ISBN Finnish Food Safety Authority Evira, In-house Services 1797-299X pdf 978-952-225-103-9 pdf

Innehåll 1 Vad menas med tvärvillkor...7 1.1 Villkoren gäller de flesta jordbruksstöden...7 1.2 Det finns två guider om tvärvillkor...8 1.3 Vilka villkor tas upp i guiden...8 2 Märkning och registrering av djur...9 2.1 Märkning och registrering av djur...9 2.2 Anvisningar för märkning och registrering av djur efter djurart...9 2.3 Terminologi... 10 3 Växtskyddsmedel... 11 3.1 Krav för gott växtskydd... 11 3.2 Användning på gården... 11 4 Foder... 14 4.1 Krav på bokföring... 14 4.2 Registrering som foderföretagare... 15 4.3 Fodersäkerhet... 15 4.4 Produkter som inte får användas för utfodring av djur... 15 4.5 Skadliga ämnen och produkter... 17 4.6 Foder som omfattas av förfarandet med godkännande... 17 5 Livsmedel... 18 5.1 Hygien i byggnader där man producerar mjölk... 21 5.2 Hygien i byggnader där man producerar ägg... 22 5.3 Salmonellaövervakning på fjäderfägårdar... 23 5.4 Förbjudna ämnen, tillåtna veterinärmedicinska läkemedel och bokföring över läkemedelsbehandling... 23 5.5 Rester av växtskyddsmedel... 25 6 Djursjukdomar... 26 6.1 TSE-sjukdomar... 26 6.2 Anmälan av djursjukdomar... 28 7 Djurens välbefinnande... 29 7.1 Kontroller som omfattar nötkreatur, svin, får, getter och värphöns... 30 7.2 Kontroller som omfattar andra produktionsdjur... 30 8 Grunderna för tvärvillkoren... 31 9 Hur iakttagandet av tvärvillkor övervakas... 34 10 Rådgivning... 35 Bilaga 1 Skadliga ämnen och produkter i foder... 36 Bilaga 2 Foderbokföring; Gårdens leveranser, produktion och användning av foder... 38 Bilaga 3 Anmälan för registrering; Aktör inom primärproduktion av foder...39 Bilaga 4 Krav i djurskyddslagstiftningen som hänför sig till kontrollen av tvärvillkoren i fråga om nötkreatur, svin, får, getter och värphöns... 41 Bilaga 5 Krav gällande djurens välbefinnande som hänför sig till kontrollen av tvärvillkoren i fråga om andra produktionsdjur... 45

Tvärvillkor - Märkning och registrering av djur, växtskyddsmedel, foder, livsmedel, anmälan om djursjukdomar och djurens välbefinnande 1 Vad menas med tvärvillkor Tvärvillkoren är en uppsättning krav som måste följas som villkor för de flesta jordbrukarstöden. Tvärvillkoren består av krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden samt föreskrivna verksamhetskrav som anknyter till odlingen (tabell 1). De föreskrivna verksamhetskraven hänför sig till miljöfrågor, folkhälsa, växtskydd samt djurens hälsa och välbefinnande. Tvärvillkoren gällande märkning och registrering av djur, växtskyddsmedel, foder, livsmedel, anmälan om djursjukdomar och djurens välbefinnande ingår redan i den gällande lagstiftningen, och innebär alltså inte några nya krav för gårdarnas del. Folkhälsa, djurhälsa och växtskydd Märkning och registrering av djur Användning av växtskyddsmedel Livsmedel (hygienen i utrymmen för mjölkproduktion samt äggproduktion, salmonellaövervakning på fjäderfägårdar, bokföring över medicinsk behandling av djur, förbjudna ämnen för produktionsdjur, rester av växtskyddsmedel och djurläkemedel) Foder Djursjukdomar Djurens välbefinnande Tabell 1. Den helhet som tvärvillkoren utgör. Krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden* Dikes- och åkerrenar och jordmånens skick Bekämpning av flyghavre Odling enligt god jordbrukarsed Krav på växtföljd Skötsel av trädesåkrar och naturvårdsåkrar Landskapets särdrag Tagande av bevattningsvatten Bevarande och skötsel av permanenta betesmarker Föreskrivna verksamhetskrav Miljö* Hantering av stallgödsel och gödselmedel Användning av avloppsslam Skydd för grundvatten Naturskydd på jordbruksmark * Dessa villkor presenteras i Mavis guide Odlingssätt och miljövillkor. 1.1 Villkoren gäller de flesta jordbruksstöden En förutsättning för att erhålla de stöd som EU finansierar helt eller delvis samt vissa nationella odlarstöd är att tvärvillkoren iakttas. Tvärvillkoren ska iakttas under hela kalenderåret (1.1.-31.12.) I tabell 2 förtecknas de stöd som förutsätter att man följer villkoren i denna guide. Förutom tvärvillkoren omfattas jordbrukarstöden också av egna villkor som är mer krävande än villkoren. Övervakningen av att tvärvillkoren iakttagits riktas främst till de gårdar som särskilt valts ut för granskning av tvärvillkoren. Övervakning kan också göras på t.ex. sådana gårdar där man upptäckt försummelser i samband med annan övervakning. Försummelser av tvärvillkor som upptäckts vid kontrollernas minskar samtidigt beloppet av alla stöd som förtecknas i tabell 2. 7

Tabell 2. För alla stöd som förtecknas i tabellen krävs att man följer tvärvillkoren år 2012. EU-finansierade direktstöd Gårdsstöd Bidrag för proteingrödor Stöd för stärkelsepotatis Bidrag per tacka Bidrag för mjölkkor Bidrag för nötkreatur Kvalitetsbidrag för slaktlamm Stöd ur landsbygdsfonden Stöd för djurens välbefinnande Miljöstöd för programperioden 2007-2013 Miljöspecialstöd för programperioden 2007-2013 Kompensationsbidrag för programperioden 2007-2013 Övriga stöd Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget Hektarstöd för husdjurslägenheter Nordliga hektarstöd (jord- och skogsbruksministeriets förordning (189/2009) 3 1 mom. 7-9. 9b och 12 ) 1.2 Det finns två guider om tvärvillkor Den här guiden ersätter guiden Märkning och registrering av djur, växtskyddsmedel, foder, livsmedel, anmälan om djursjukdomar och djurens välbefinnande som uppdaterades år 2010. Det mesta av sakinnehållet i guiden är oförändrat. Efter år 2010 har övervakningen gällande mjölkoch ägghygien ändrats så, att tillsynen har utvidgats till att också gälla krav på renhållning av utrymmen där mjölken kyls och förvaras, lagring och hantering av avfall och farliga ämnen, förhindrande av införande eller spridning av smittsamma sjukdomar som kan överföras från djur till människor samt skadedjursbekämpning. Ett nytt övervakningsobjekt när det gäller djurens välbefinnande är kravet på tillräcklig belysning i svinstall. Dessutom har kraven gällande utfodring och vattning av djur preciserats. Vid den övervakning som gäller växtskyddsmedel granskas nu, förutom de tidigare övervakningsobjekten, också förvaringen av växtskyddsmedel på gården. Den andra guiden som har publicerats om tvärvillkor heter Odlingssätt och miljökrav. Den ges ut av Landsbygdsverket och kan läsas till exempel på webben under adress www.mavi.fi. Tillsammans åskådliggör dessa två guider den helhet som tvärvillkoren utgör. Om det blir ändringar i tvärvillkoren eller i övervakningen av dem beskrivs ändringarna i Landsbygdsverkets (Mavi) årliga ansökningsguide som redogör för de jordbruks- och trädgårdsstöd som söks i samband med vårens samlade stödansökan. Ansökningsguiden skickas varje år till de gårdar som ansökt om stöd och den kan också läsas på Mavis webbplats www. mavi.fi. 1.3 Vilka villkor tas upp i guiden De tvärvillkor som behandlas i guiden anknyter till folkhälsa, djurhälsa och växtskydd samt djurens välbefinnande. Guiden tar upp de föreskrivna verksamhetssätten i samband med märkning och registrering av djur, användning av växtskyddsmedel, livsmedel, foder, djursjukdomar och djurens välbefinnande. Kraven syftar till att de livsmedel och foder som produceras på gårdarna är trygga och att produktionsdjuren mår bra. Jordbrukaren ska känna till bestämmelserna om sin produktionsform. Tvärvillkoren bygger på författningar som redan tillämpas. Tvärvillkoren ska beaktas när man producerar produkter som ska användas som livsmedel eller foder håller produktionsdjur Den viktigaste lagstiftningen i samband med de tvärvillkor som berör folkhälsa samt djurhälsa och växtskydd förtecknas i tabell 5 i kapitel 8. 8

2 Märkning och registrering av djur Vid övervakningen av tvärvillkor övervakas Att du har registrerat dig som djurhållare av den djurart gården har Att uppgifterna i registret är uppdaterade Förteckningen över djur på djurhållningsstället är uppdaterad Märkningen är i ordning Djurens närvaro på djurhållningsstället/ gården Märkning och registrering av djur är inget nytt krav. När en djursjukdom bryter ut måste man veta på vilken plats vart och ett djur har funnits vid respektive tidpunkt så att de djur som sannolikt har fått smittan, dvs. som i något skede kommit i kontakt med det sjuka djuret, kan avskiljas från andra djur. djuren är märkta och registerade enligt bestämmelserna utfärdade enligt djurart ersättningsmärken beställda och fastsatta enligt behov (nötkreatur, får, getter) förteckning över djuren är uppdaterad på varje hållningsplats (nötkreatur, får, getter och svin) registeringsanmälningar har lämnats inom utsatt tid om nötkreatur i nötkreatursregistret som uppdateras av Lantbrukets Datacentral Ab om svin i svinregistret som uppdateras av jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral om får och getter i får- och getregistret som uppdateras av Lantbrukets Datacentral Ab anmälan om antalet svin har lämnats enligt bestämmelserna 2.1 Märkning och registrering av djur En person som håller svin, nötkreatur eller fåroch getdjur ska registrera sig hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet som djurhållare av den aktuella djurarten se till att djuren hålls i en registrerad djurhållningsplats som har ett djurhållningsplatssignum se till att djurens märkning är i ordning det finns lediga märken för de djur som föds (nötkreatur, får, getter) Försummelse att följa de ovan nämnda kraven leder till att stöden minskas ifall gården blir föremål för övervakning av märkningen och registreringen av djur. Närmare anvisningar och bestämmelser om kraven finns i guiderna om märkning och registrering av olika djurarter. 2.2 Anvisningar för märkning och registrering av djur efter djurart I de efter djurart upprättade handböckerna har man samlat de märknings- och registreringskrav som ingår i EU-lagstiftningen och den nationella 9

lagstiftningen. Därtill presenteras i handböckerna till exempel de anmälningskanaler som man använder när man beställer öronmärken och ersättande märken eller lämnar en anmälan. Handbok för märkning och registrering av nötdjur, Handbok för märkning och registrering av får och getter samt Handbok för märkning och registrering av svin kan skrivas ut på Livsmedelssäkerhetsverkets Internetsidor (www.evira.fi). Det går också att avgiftsfritt beställa handböckerna hos Livsmedelssäkerhetsverket eller Lantbrukets Datacentral (nötkreatur, får och getter). 2.3 Terminologi Djurhållare En fysisk eller juridisk person som ansvarar för djuren permanent. Även de som håller ett sommarfår eller en sommargris är djurhållare. Djurförmedlare som tillfälligt ansvarar för ett djur hör inte till denna grupp. En djurhållare ska anmäla sig till kommunens landsbygdsnäringsmyndigheter och registrera sig som hållare av djurarten i fråga. När verksamheten avslutas ska detta anmälas på motsvarande sätt. Innan verksamheten avslutas görs först en anmälan om avlägsnande till det aktuella registret och först därefter en anmälan om att verksamheten upphör till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Djurhållningsplats En enhet som består av en eller flera anläggningar, byggnader, hägn eller andra platser där produktionsdjur hålls, uppföds eller hanteras (ladugårdar, lösdriftsladugårdar, djurhallar, betesmarker). Djurhållningsplatssignum Ett signum som en registrerad hållningsplats får och som används när man meddelar till registret om ändringar i uppgifterna om hållningsplatsens djur (köp, försäljning, förflyttning till en annan hållningsplats osv.) Signumet är en 12-siffrig teckenserie som börjar på FI. Öronmärke Ett av Livsmedelssäkerhetsverket godkänt märke (nötkreatur, får och getter) med ett färdigtryckt EU-signum för djuret. Alla efter 1.1.1998 födda nötkreatur och i huvudsak efter 9.7.2005 födda får och getter måste ha två märken av vilka märket på vänstra örat är ett s.k. huvudmärke. Märkningssignum Ett fyrsiffrigt signum som är djurhållarspecifikt och som används för märkning av svin. Signumet antingen tatueras eller skrivs på öronmärket. Djurförteckning En uppdaterad djurförteckning per djurhållningsplats som djurhållaren upprätthåller och varav bl.a. framgår basuppgifterna om djuren, eventuella datum för köp och avlägsnande, förflyttningsdatum, även uppgifter om avgångsplats och destination. För varje djurart (nötdjur, svin, får och getter) finns det egna regler för journalföringen. Uppgifterna i förteckningarna ska sparas i minst tre år. Register, djurregister En adb-baserad databas, till vilken varje djurhållare ska meddela basuppgifterna om sina djur och de förändringar som skett. 10

3 Växtskyddsmedel Vid övervakningen av tvärvillkor övervakas För växtskyddet har endast använts sådana växtskyddsmedel som är godkända i Finland. Växtskyddsmedlen har använts korrekt, enligt angivelserna på försäljningsemballaget, och de har förvarats separat från livsmedel och foder, utom räckhåll för barn och enligt anvisningarna på förpackningen. Man har fört bok över användningen av växtskyddsmedel Friska grödor är en grundläggande förutsättning för en lönsam växtproduktion. Syftet är att växternas och växtprodukternas sundhet i första hand skall säkerställas med förebyggande åtgärder genom att man tillämpar principerna för god växtskyddspraxis. Med detta avses åtgärder som förbättrar odlingsväxternas förmåga att konkurrera mot ogräs, växtsjukdomar och skadedjur. Målet är att producera en högklassig skörd samtidigt som man minimerar riskerna för hälsan och miljön samt kostnaderna. Växtskyddsmedel används om det finns ett konstaterat behov. Till först lägger man vikt vid den förebyggande bekämpningen som exempelvis tåliga sorter, växtföljden och lämplig odlingsteknik. Vid valet av bekämpningsåtgärder beaktas också de lokala förhållandena och möjligheterna att använda biologisk bekämpning. Om växtskyddsmedel måste användas skall man välja ett preparat som är så ändamålsenligt som möjligt med tanke på miljön, använda det enligt anvisningarna och vid rätt tidpunkt. En regelbunden uppföljning av förekomsten av växtskadegörare och växternas utveckling lägger grunden för ett gott växtskydd. Övervakningen av växtskyddsmedel innehåller inga nya krav jämfört med år 2011. Växtskyddsmedel ska användas korrekt med hänsyn till principerna för god växtskyddspraxis. Jordbrukarna skall sätta sig in i gällande bruksanvisningar och följa dem. Det är endast tillåtet att använda sådana växtskyddsmedel som är godkända för sitt bruksändamål i Finland. En förteckning över godkända växtskyddsmedel finns på säkerhets- och kemikalieverkets (Tukes) webbplats på adressen www.tukes.fi 3.1 Krav för gott växtskydd 3.2 Användning på gården Endast preparat som är godkända i Finland får användas som växtskyddsmedel. Växtskyddsmedlen skall användas korrekt, dvs. jordbrukaren måste följa de bindande användningsföreskrifter som anges på preparatets emballage. Jordbrukaren skall föra anteckningar över de växtskyddsåtgärder han har utfört. Anteckningar förs om odlingsväxten, vilket ogräs/ vilken ogräsgrupp, växtsjukdom eller skadegörare som har bekämpats eller vad som har behandlats med växtregulator samt växtskyddsmedlets namn. Dessutom antecknas bekämpningsdatum och mängden växtskyddsmedel som använts. Om jordbrukaren har ingått en förbindelse om miljöstöd är de växtskyddsanteckningar som förts enligt villkoren för miljöstödet tillräckliga. Påskrifter på växtskyddsmedlets förpackning Av förpackningen framgår växtskyddsmedlets bruksändamål (t.ex. ogräsbekämpningsmedel) användningsobjekt (t.ex. vårvete) anvisningar om förvaringen (varningar) bruksmängder begränsningar för användningen 11

12 Det datum då preparatet godkändes för användning som bekämpningsmedel har också tryckts på förpackningen. Där meddelas också namnen på de verksamma ämnen som ingår i växtskyddsmedlet och mängderna av dessa ämnen. Vidare har varningstexter och fraser som anger risker och säkerhetsåtgärder angetts på förpackningen. Anvisningar om skyddsutrustning, eventuella besprutningsanvisningar och andra nödvändiga påpekanden, t.ex. varningar för möjlig utveckling av resistens 1), framgår också av förpackningen. Begränsningar för användningen av ett preparat är bland annat karenstid 2) och åtgärder för att förhindra miljöolägenheter. Begränsningen kan också gälla behandlingstidpunkten eller användningen av skörden. Åtgärder för att förhindra miljöolägenheter är restriktioner för användning av preparatet i närheten av vattendrag och på grundvattenområden, begränsningar för upprepat bruk och varningar som gäller olika organismer. Förpackningspåskrifterna kan ändras med tiden och därför är det skäl att gå in på Tukes webbplats (www.tukes.fi) och i växtskyddsmedelsregistret kontrollera de gällande påskrifterna. 1) Med resistens avses en organisms motståndskraft, dvs. förmåga att tolerera någon yttre verkan. I samband med bekämpningsmedel innebär resistensen ogräsens, växtsjukdomarnas eller skadedjurens motståndskraft mot bekämpningsmedel. 2) Karenstid anger den tid i dagar som måste förflyta från sista behandling med ett växtskyddsmedel till skördetillfället. Begränsningar för användning i närheten av vattendrag Eftersom vissa växtskyddsmedel eller de aktiva substanserna i dem är giftiga för vattenorganismer har man utfärdat begränsningar för användningen av dem så att vattendragen inte förorenas. Denna begränsning innebär att preparatet inte får användas på ett visst avstånd från ett vattendrag. Skyddsavståndet beror på hur giftigt preparatet är för vattenorganismerna. Begränsningen har angetts på förpackningen. Användning på grundvattenområden Förbudet mot förorening av grundvatten är ovillkorligt och ingår i miljöskyddslagen. Därför måste man iaktta särskild försiktighet då växtskyddsmedel används på grundvattenområden. Vissa växtskyddsmedel, de aktiva substanserna i dem eller deras nedbrytningsprodukter är lättrörliga och därför är det helt och hållet förbjudet att använda dem på grundvattenområden (grundvattenområden av klass I och II) eller så är användningen begränsad. Förbudet eller begränsningen har angetts på förpackningen. Grundvattenfrasens ovillkorliga bestämmelser måste följas. Begränsningarna för användning av växtskyddsmedel på grundvattenområden togs in i tvärvillkoren redan år 2005. Innan jordbrukaren skaffar och använder ett växtskyddsmedel bör han eller hon försäkra sig om att det är tillåtet att använda preparatet på grundvattenområden. På Tukes webbplats förs en uppdaterad förteckning över växtskyddsmedel som omfattas av begränsningar på grundvattenområden. Dessutom finns där en tabell över växtskyddsmedel som är godkända att användas på grundvattenområden. Jordbrukaren kan också höra sig för hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet om ett visst bekämpningsmedel får användas på grundvattenområden eller inte. Tillsynen över iakttagandet av grundvattenbestämmelserna har beskrivits närmare i tvärvillkorsguiden Odlingssätt och miljövillkor (Landsbygdsverket, reviderad upplaga 2010). Begränsningar för upprepat bruk Det finns begränsningar för att flera år i rad använda vissa växtskyddsmedel på samma jordbruksskifte eller område. Detta beror på att en del preparat kan utgöra en risk för marklevande organismer om de används flera år i rad eller så kan preparaten stanna kvar i marken fram till följande vegetationsperiod utan att brytas ned, vilket ökar risken för att de anrikas i marken. Sådana preparat finns till exempel bland de ogräsmedel som används för potatis och sockerbeta. Begränsningen i fråga om upprepat bruk har angetts på preparatets förpackning. Hantering, upplagring, förvaring och förstöring av växtskyddsmedel Växtskyddsmedel får bara upplagras, säljas eller annars överlåtas i sina ursprungliga förpackningar. Växtskyddsmedlen måste förvaras separat från livsmedel och foder samt utom räckhåll för barn, enligt anvisningarna på emballaget. Om ett växtskyddsmedel är klassificerat som giftigt eller akut giftigt innehåller påskriften på emballaget ett krav på att växtskyddsmedlet ska förvaras i låst utrymme. Växtskyddsmedlens fysikaliska och kemiska egenskaper kan förändras om de förvaras under en lång tid preparaten kan bli giftigare än förut eller så kan effekten bli annorlunda. Överåriga eller från registret avförda växtskyddsmedel är problemavfall som ska föras till en uppsamlingsplats för problemavfall.

Kontrollera de aktuella uppgifterna om preparatet innan du använder ett växtskyddsmedel! På Tukes webbplats finns ett bekämpningsmedelsregister som innehåller aktuella uppgifter om växtskyddsmedel (www.tukes.fi) Information om växtskyddsmedel kan också fås från Tukes eller kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Tillsynen över kemkialier i Finland har från början av år 2011 koncentrerats till Säkerhets- och kemikalieverket, Tukes, och samtidigt överflyttades Livsmedelssäkerhetsverkets (Eviras) växtskyddsmedelsexperter till Tukes. Tukes övervakar växtskyddsmedlens säkerhet och kvalitet samt preparatsortimentet. Tukes beslutar om godkännandet av preparat som är avsedda som växtskyddsmedel i Finland och om villkoren för deras användning och upprätthåller register över i Finland godkända växtskyddsmedel. Evira styr tvärvillkorsövervakningen av växtskyddsmedel och Tukes styr övervakningen enligt växtskyddsmedelslagen. Ytterligare information Tukes Växtskyddsmedel Växtskyddsmedelsregister Förteckning över bekämpningsmedel (www.tukes.fi) Kasvinsuojeluseura Växtspecifika guider (www.kasvinsuojeluseura.fi) Boken Aktuella växtskyddsanvisningar Evira Tvärvillkor växtskyddsmedel Växter odling och produktion (flyghavre, växtsjukdomar och skadeinsekter, sorter) (www.evira.fi) Miljöförvaltningens webbtjänst Guiden Bekämpningsmedlen och miljön (www.ympäristo.fi) Exempel på en förpackningstext Begränsningar Begränsningar för användning i närheten av vattendrag På grund av följderna för vattenorganismer får preparatet inte användas och spridningsutrustningen inte rengöras närmare än 25 meter från vattendrag. En traktorsprutas påfyllningsanordning får inte användas för att fylla sprutan från ett vattendrag. Vid besprutningen måste man se till att inget bekämpningsmedel kommer ut i vattnet med vinddrift. Överbliven sprutvätska får inte hällas ut i vattendrag eller avlopp. Avstånd till vattendrag meter 25 Grundvattenrestriktioner Växtskyddsmedlet och dess nedbrytningsprodukter kan transporteras i marken och medlet får därför inte användas på viktiga eller för andra vattenskaffningsändamål lämpliga grundvattenområden (grundvattenområden av klass I och II). Kring brunnar och källor som används för anskaffning av hushållsvatten lämnas en skyddszon på minst 30-100 meter som inte behandlas med växtskyddsmedel. Man bör undvika att använda växtskyddsmedlet på grov mojord och grövre jordarter. Bivarning Bekämpningsmedlet är skadligt för bin och humlor. Får ej användas till behandling av blommande växter. Användning närmare än 60 m från bisamhällen är förbjuden utan tillstånd av biskötaren. Växtskyddsmedlet är giftigt för bin och andra nyttiga leddjur. Övriga begränsningar Får användas på stråsäd endast i de särskilda fall som anges på bruksanvisningen. Vinbärs- och krusbärsbuskar samt äppel får inte behandlas senare än en vecka efter avslutad blomning. I äpple tillåts endast en behandling efter blomningen. På morot och kål tillåts endast en behandling under växtperioden. På kålrot vid behov två behandlingar. Förstöring av förpackningen Överblivet, oanvändbart bekämpningsmedel förs till en insamlingspunkt för problemavfall och tomma, ursköljda förpackningar förs till en allmän avstjälpningsplats. Förorena inte vatten med produkten eller dess förpackning. Karenstider Allmän karenstid 28 dygn 13

4 Foder Övervakningen av tvärvillkor användning av förbjudet animaliskt protein säkerställande av att det foder som ges åt vart och ett djurslag är lämpligt för djurslaget bokföring över foder avfall, farliga ämnen, växtskyddsmedel, utsäde och läkemedelsfoder förvarats och hanterats korrekt och skilt från djurhållningsstället det har förts bok över användningen av växtskyddsmedel fodren har anskaffats av en registrerad eller godkänd aktör inom foderbranschen Foder 1) inverkar också på livsmedelssäkerheten och därför måste de vara säkra och gå att spåra. Ett foder är inte säkert om det har en negativ effekt på djurhälsan eller om ett animaliskt livsmedel inte är tryggt att använda som människoföda på grund av fodret. Foderföretagarna, inklusive jordbrukarna, bär ansvar för fodersäkerheten. Kraven som ställs på foder gäller foderproduktion och blandning för eget bruk, för försäljning samt för överlåtelse utan ersättning. Kraven gäller dessutom för utfodring av livsmedelsproducerande djur 2) med hemmagjort och industriellt foder. 1) Foder avser varje ämne eller produkt inklusive tillsatser som är avsedd för oral utfodring av djur, oavsett om ämnena eller produkterna är bearbetade, delvis bearbetade eller obearbetade. 2) Livsmedelsproducerande djur avser djur, som t.ex. nötkreatur, svin och höns, som används inom produktionen av livsmedel, antingen som sådana eller i form av produkter som djuren producerar 4.1 Krav på bokföring Man måste föra bok över foder, analysresultaten från foderproverna samt användningen av växtskyddsmedel. Bokföringen är ett grundläggande krav också när det gäller spårbarheten för foder och det berör samtliga foderproducenter och husdjursproducenter. Det är nödvändigt att kunna spåra foder så att man i en eventuell risksituation kan dra tillbaka bestämda foder-partier från marknaden (ta dem ur bruk). Producenten måste föra bok över följande uppgifter AA BB CC DD EE FF I fråga om foder som köpts/tagits emot utan ersättning till gården; namn och adress för den som sålt/levererat fodret, produktens namn eller beskaffenhet (t.ex. rybskross), leveransdatum, mängd och djurgrupp som utfodrats med fodret. Dessutom ska man enligt den förordning om bedrivande av verksamhet inom foderbranschen som träder i kraft 2012 i fråga om köpt foder eller foder som mottagits utan vederlag i foderbokföringen anteckna identifikationsbeteckningen för det lager (t.ex. silo 4) dit foderpartiet levererats I fråga om foder som sålts/överlåtits från gården; namn och adress för den som köpt/tagit emot fodret, produktens namn eller beskaffenhet (t.ex. torrhö), leveransdatum och mängd I fråga om gårdens egenproducerade foder; namnet på eller beskaffenheten hos det foder som respektive djurgrupp har utfodrats med samt enligt den förordning om bedrivande av verksamhet inom foderbranschen som träder i kraft 2012 identifikationsbeteckningen för det lager dit foderpartiet levererats Tidpunkten för när man slutat använda fodret om det finns en karenstid som måste följas Resultaten från de prov som tagits av fodret Användningen av växtskyddsmedel 14

Uppgifterna om foder kan exempelvis föras in i den modellblankett som ingår i bilaga 2 till guiden (www. evira.fi). Som bokföring räcker också att inköps-/försäljningskvittona och verifikaten och/eller de skiftesvisa anteckningarna sparas, ifall de uppgifter som krävs i bokföringen framgår av dem. Som bokföring av analysresultaten från foderprover räcker att man sparar de aktuella analysintygen. Kraven på bokföring av växtskyddsmedel har beskrivits ovan i punkten Växtskyddsmedel. Om jordbrukaren har ingått en förbindelse om miljöstöd är de växtskyddsanteckningar som förts enligt villkoren för miljöstödet tillräckliga också för att uppfylla foderkraven. Uppgifterna ska vid behov vara tillgängliga för tillsynsmyndigheten och de ska sparas i fem år efter året för anskaffning/överlåtelse av fodret. Bokföringen över användningen av växtskyddsmedel ska sparas för tre kalendarår efter året för användningen. 4.2 Registrering som foderföretagare I anslutning till spårbarheten för foder och fodersäkerheten måste en jordbrukare som producerar, blandar, tillverkar och använder foder registrera sig som foderföretagare. Om fodret används för utfodring av de egna djuren och livsmedlen från dessa djur helt och hållet används på den egna gården, eller om det är fråga om ett litet företag (högst 3 ha) som verlar lokalt behövs ingen registrering. Gårdarna kan registrera sig som foderföretagare hos Livsmedelssäkerhetsverket Evira genom att göra en anmälan på en blankett (Blankett F, anmälan för registrering/ primärproducent inom fodersektorn) som finns på Eviras webbplats. Blanketten ingår också denna guide (bilaga 3). Foder får skaffas enbart från registrerade eller godkända foderföretagare. En förteckning över registrerade foderföretagare och primärproducenter finns på Eviras webbsida www.evira.fi. 4.3 Fodersäkerhet I alla skeden av produktionen måste man se till att fodret skyddas från potentiella faktorer som kan leda till att fodret kontamineras och förfars. Orsaken kan till exempel vara en mikrobiologisk sjukdomsalstrare i marken eller vattnet, rester av gödselmedel och bekämpningsmedel samt inkorrekt hantering och bortskaffande av avfall. Det är viktigt att man bekämpar skadedjuren både för foderhygienens skull och för att förebygga djursjukdomar. Bland annat på grund av risken för salmonella måste man också se till att fågelspillning inte kommer in i fodret. De utrymmen, anordningar, behållare och transportmedel som används när man tillverkar, förpackar, lagrar och transporterar foder ska hållas rena och vid behov desinficeras efter rengöringen. Djurens dricksvatten och det vatten som används för rengöring av anordningar och redskap måste vara rent. Vid betesutfodring måste man ta hänsyn till fastställda karenstider för växtskyddsmedlen. Tiden mellan spridning av stallgödsel och bärgning av foder eller betesgång måste vara tillräckligt lång så att gödseln inte förorenar fodret. Om man använder något organiskt gödselfabrikat, exempelvis kött- och benmjöl, måste karenstiden mellan spridningen av det organiska gödselfabrikatet och foderbärgning eller betesgång vara minst 21 dygn. Gödselmedel och växtskyddsmedel ska förvaras, hanteras och användas enligt tillverkarens anvisningar. De, liksom också farliga ämnen, utsäde och avfall, måste hanteras och förvaras åtskilt från foder och djurhållningsplatser. Foder och foderläkemedel avsedda för olika djurgrupper och djurslag ska förvaras så att de inte ges åt sådana djur som de inte är ämnade för. Samtliga foderföretagare, inklusive jordbrukarna, är skyldiga att göra en anmälan till Evira om det finns en misstanke om att det foder de importerar, producerar, tillverkar eller distribuerar inte är säkert. Då ska omedelbara åtgärder vidtas för att dra bort fodret i fråga från marknaden och fodret får inte längre ges åt djur. 4.4 Produkter som inte får användas för utfodring av djur Förbud som gäller användning av animaliskt protein Livsmedelsproducerande djur får inte utfodras med animaliskt protein eller foder innehållande sådant. Förbudet syftar till att förhindra spridningen av BSE hos nötkreatur (galna kosjukan). Det finns dock vissa undantag från förbudet (se tabell 3). Det centrala i förbudet är att inga livsmedels producerande djur får utfodras med kött/ benmjöl och inga idisslare med fiskmjöl. Om man använder fiskmjöl eller kompletteringsfoder med fiskmjöl vid utfordringen av enmagade djur (fjäderfä, svin) måste gården ha godkänts eller registrerats för ändamålet av Evira. 15

Tabell 3. Förbjuden/tillåten användning av animaliskt protein vid utfodring av livsmedelsproducerande djur. Animaliskt protein (inklusive produkter som kan innehålla animaliskt protein) Bearbetat animaliskt protein Idisslare Andra livsmedelsproducerande djur - kött/benmjöl Förbjudet Förbjudet - andra animaliska biprodukter, såsom hornmjöl, blodmjöl Förbjudet Förbjudet - fiskmjöl Förbjudet* Tillåtet på vissa villkor** Blodprodukter från idisslare (t.ex. torkad plasma, torkade röda blodkroppar) Förbjudet Förbjudet Blodprodukter från icke-idisslare (t.ex. torkad plasma, torkade röda blodkroppar) Förbjudet Tillåtet på vissa villkor** Hydrolyserat protein som härrör från andra kroppsdelar av idisslare än skinn och hudar Förbjudet Förbjudet Animaliskt di- och trikalciumfosfat Förbjudet Tillåtet på vissa villkor** Gelatin från idisslare Förbjudet Förbjudet Mjölkprodukter Tillåtet på vissa villkor** Tillåtet på vissa villkor** Ägg och äggprodukter Tillåtet på vissa villkor*** Tillåtet på vissa villkor*** * fiskmjöl är tillåtet i kommersiella mjöllknäringar för oavvänjda idisslare. Om det på gården används mjölknäring innehållande fiskmjöl ska gården göra en anmälan om detta på blankett H (www.evira.fi). ** användningen kan förutsätta anmälningsskyldighet och i vissa fall ett förfarande med godkännande (se nedan) *** det är tillåtet att använda ägg och äggprodukter om man har säkerställt att de är fria från salmonella Användning av fiskmjöl, blodprodukter från ickeidisslare samt di- och trikalciumfosfat för utfodring av andra livsmedelsproducerande djur än idisslare förutsätter att följande krav uppfylls Om samma gård håller såväl idisslare som andra livsmedelsproducerande djur ska animaliska foder och foderblandningar innehållande sådana hanteras helt åtskilt från idisslare och foder avsett för idisslare. Om dessa animaliska foder används på gården ska en anmälan om verksamheten först göras till Evira för registrering (blankett I). Kraven på anmälan och godkännande gäller inte gårdar som använder helfoder, dvs. gårdar som inte tillverkar hemmablandningar. Om det på gården används foder med en halt av råprotein som överstiger 50 % ska verksamheten ha godkänts av Evira. Detta innebär i praktiken gårdar som använder rent fiskmjöl för tillverkning av hemmablandningar. Om gården tillverkar foderblandningar innehållande fiskmjöl, blodprodukter från icke-idisslare eller di- och trikalciumfosfat för försäljning måste gården vara godkänd av Evira. Varaktiga förändringar i användningen av animaliskt protein på gården ska anmälas till Evira. Mjölkbaserade produkter som uppkommer på en mjölkproduktionsgård får användas för utfodring av gårdens egna djur utan att någon anmälan behöver göras till Evira. Däremot får mjölkbaserade produkter inte levereras från gården direkt till en annan gård. Om mjölkbaserade foder skaffas till gården måste följande krav beaktas Obehandlad rå mjölk, produkter baserade på rå mjölk samt biprodukter som upp kommer vid processering av dem får användas endast för utfodring av svin. En anmälan om verksamheten måste först göras till Evira för registrering blankett J. Om man på gården använder mjölk eller mjölkbaserade produkter som skaffats från en anläggning inom mjölkbranschen, minuthandeln eller en foderföretagare måste en anmälan om verksamheten först göras till Evira för registrering blankett J. Matavfall Matavfall avser allt sådant matavfall som uppstår i restauranger, cateringrörelser och kök (också centralkök och hushåll). Inget som helst matavfall får användas för utfodring av livsmedelsproducerande djur eftersom det är omöjligt att hålla animaliskt och vegetabiliskt avfall åtskilt från varandra och animaliskt avfall kan sprida bl.a. mul- och klövsjuka samt svinpest. Förbjudna ämnen Europaparlamentets och rådets förordning om utsläppande på marknaden och användning av foder innehåller en förteckning över ämnen som är förbjudna i djurfoder. Till exempel frö eller annat förökningsmaterial av växter som efter skörd har behandlats med växtskyddsmedel, samt biprodukter av dessa är förbjudna produkter. Förbjudna är också trä och biprodukter av trä som behandlats med träskyddsmedel, fast samhällsavfall såsom hushållsavfall samt förpackningar och delar av förpackningar. 16

4.5 Skadliga ämnen, organismer och produkter Skadliga ämnen och produkter är tungmetaller och vissa andra oorganiska ämnen, mögelgifter, bekämpningsmedel, organiska miljögifter (t.ex. dioxin) samt botaniska orenheter (t.ex. giftiga växter och frön samt processprodukter av sådana). Av tillsatsämnena har dessutom rester av koccidiostatika 3) i foder skadliga verkningar på olika djurarter, ifall koccidiostathalten i fodret överskrider den högsta tillåtna halten. Förekomsten av skadliga ämnen och produkter i foder har begränsats genom att man har fastställt gransvärden för skadliga ämnen och produkter i foder. Foder kan innehålla skadliga ämnen som inte avsiktligt har tillsatts i fodret. Sådana skadliga ämnen har kunnat komma med i fodret under odlingens gång, vid tillverkningen och hante ringen av fodret, i samband med packandet eller från förpackningarna, vid transporten eller från omgivningen. De kan orsaka fara för hälsan inte bara för djur utan också för människor om de överförs till eller ansamlas i djurets kött och inälvor eller i andra animaliska livsmedel såsom mjölk och ägg. De skadliga ämnena kan också leda till att djuret växer långsammare och producerar mindre. Mera information om skadliga ämnen och produkter finns i bilaga 1. Enligt den nationella foderlagstiftningen får salmonellabakterier inte förekomma i foder. Finland har ett nationellt program för salmonellakontroll. Salmonellasmitta kan förekomma hos djur även om de inte har symptom, men också diarré och feber eller allvarligare symptom kan förekomma. Salmonellabakterierna hör till gruppen tarmbakterier, och de kan också leva utanför tarmen. Salmonella smittar oralt via avföring, bland annat med nedsmutsat foder eller dricksvatten. Mera information på www.evira. fi www.zoonoosikeskus.fi 3) Koccidiostat avser preparat avsedda för förhindrande av tarmsjukdomen koccidios hos fjäderfä. 4.6 Foder som omfattas av förfarandet med godkännande Fodertillsatser Fodertillsatser är ämnen, mikroorganismer 4) och fabrikat som avsiktligt tillsätts i foder. Syftet med tillsatserna är att till exempel inverka gynnsamt på fodrets eller de animaliska produkternas egenskaper eller att främja animalieproduktionen och djurens välbefinnande. Tillsatser är också bl.a. spårämnen, vitaminer och aminosyror som tillgodoser djurets näringsmässiga behov samt koccidiostatika som används för att förebygga tarmsjukdomar hos broilers och kalkoner. Också konserveringsmedel för ensilage är fodertillsatser. Det finns bestämmelser om högsta tillåtna halt av vitaminer och spårämnen i foder eftersom skillnaden mellan en gynnsam och skadlig dos av dem är ganska liten. Av spårämnena (jod, kobolt, koppar, mangan, molybden, järn, selen, zink) är i synnerhet selen och koppar giftliga för djur om de tillförs i halter som överstiger den högsta tillåtna. Det är helt och hållet förbjudet att utfodra värphöns med foder innehållande koccidiostatika. Förbudet gäller också för broilers och kalkoner under en viss period före slakt, beroende på vilket koccidiostat fodret innehåller (karenstid). Det är inte tillåtet att använda antibiotiska tillväxtfrämjare i foder. Fodertillsatser får inte användas om de inte är godkända i enlighet med Europeiska gemenskapens förfarande. De godkända fodertillsatserna är införda i det register över fodertillsatser som förs av EU-kommissionen (http://ec.europa.eu/ food/). http://ec.europa.eu/food/food/ animalnutrition/feedadditives/comm_register_ feed_additives_1831-03.pdf (också på Eviras webbplats finns en länk till registret) Om en husdjursproducent använder fodertillsatser vid tillverkningen av egna hemmablandningen måste han registrera sig som foderföretagare hos Evira. Användningen av fodertillsatser är förknippad med olika villkor beroende på typen av tillsats Om en husdjursproducent använder koccidiostatika eller vissa tillsatser som inverkar på djurets produktion eller förblandningar inne hållande sådana tillsatser för tillverkning av foder måste han utöver registreringen anhålla om godkännande hos Evira. Kravet ovan gäller inte gårdar som använder kompletterande foder eller helfoder. 4) Mikroorganism avser organismer som består av en eller ett fåtal celler, såsom bakterier, urdjur och encelliga alger. 17

5 Livsmedel Övervakningen av tvärvillkor och ändringar i tvärvillkorskontrollerna år 2012 Från och med år 2010 har övervakningen av tvärvillkorens hygienkrav vid sidan av mjölkgårdar också gällt gårdar med äggproduktion. Vid övervakningen fokuserar man på att gården iakttar EU:s hygienbestämmelser för primärproduktion och den nationella primärproduktionsförordningens bestämmelser om bl.a. mjölkrum, analys av vattenprov, på gårdar med automatisk mjölkning uppgifter om mjölk som styrs separat och skilt från annan mjölk, anmälan om primärproduktionsställe, lagring och hantering av avfall och farliga ämnen, förhindrande av införande och spridning av smittsamma sjukdomar som sprids från livsmedel till människor, skadedjursbekämpning, bokföring och förvaringen av denna, hygienen vid mjölkning och mjölkhantering samt förhållandena för agring av ägg. På broiler-, kalkon- och hönsgårdar övervakar man utöver tagandet av salmonellaprov också kraven på bokföring av flockarna. Övervakning av rester av veterinärmedicinska läkemedel. Övervakningen av att animaliska livsmedel uppfyller bestämmelserna ingår bl.a. som ett led i programmet för övervakning av främmande ämnen i fråga om animaliska livsmedel där prover tas direkt från gårdsbruksenheterna eller exempelvis från slakterierna. En påföljd för stödet kan påföras om det i provet påträffas ett ämne som används som veterinärmedicinskt läkemedel i mängder som överskrider de tillåtna gränsvärdena eller ett sådant läkemedelspreparat som är förbjudet att använda för produktionsdjur. Övervakning av växtskyddsmedelsrester. Övervakningen av att resterna av växtskyddsmedel är förenliga med bestämmelserna utförs bl.a. inom ramen för det nationella kontrollprogrammet för bekämpningsmedelsrester där prover samlas in från partiaffärer, packerier, detaljaffärer och gårdsbruksenheter. En påföljd för stödet kan påföras om det på basis av resthaltsprovet går att konstatera att gården inte har använt växtskyddsmedlet på vederbörligt sätt. Övervakningen av ämnen som är förbjudna för produktionsdjur har ingått i tvärvillkorsövervakningen redan tidigare. Från och med 2010 har gården kunnat påföras tvärvillkorspåföljder också om det i samband med övervakningen av restsubstanser upptäcks överskridningar av de högsta tillåtna resthalterna av veterinärmedicinskt läkemedel eller växtskyddsmedel. Primärproduktion av livsmedel som fås från djur, växter och svampar omfattas av Europeiska gemenskapens lagstiftning samt livsmedelslagen, lagen om medicinsk behandling av djur och de förordningar som utfärdats med stöd av dem. Producenten bär ansvaret för att de livsmedel han producerar är säkra och därför måste han ha tillräckliga fakta om det producerade livsmedlet och hälsoriskerna i anslutning till hanteringen av livsmedlet. Producenten ska se till och övervaka att också de av honom anställda som hanterar livsmedel har tillräckliga insikter i livs- 18

medelshygien. Om producenten misstänker att ett livsmedel som han producerat kan orsaka hälsorisker för människor måste han omedelbart underrätta kommunens livsmedelstillsynsmyndighet (t.ex. chef för hälsoskyddet, kommunalveterinär eller hälsoinspektör) om saken och börja dra tillbaka en redan överlåten produkt och vidta andra åtgärder för att rätta till missförhållandena. Ett primärproduktionsställe ska anläggas och skötas så att det inte äventyrar säkerheten för de livsmedel som produceras och hanteras där. Producenten ska se till att utrymmen, anordningar, behållare mm. hålls rena. För att skydda produkterna från att smutsas ned ska fodertillsatser, läkemedel, växtskyddsmedel och andra kemikalier samt avfall hanteras och användas rätt och bekämpningen av skadedjur vara ordnad. Produkterna ska skyddas mot skadlig extern påverkan, t.ex. för hög fuktighet och solljus samt främmande lukter. Gården ska ha tillgång till rent vatten i tillräcklig mängd och av god kvalitet att användas för bevattning, dricksvatten åt djur och tvättvatten. Vattnet får inte ha sådan främmande lukt eller smak eller innehålla mikroorganismer, parasiter eller främmande ämnen i sådana mängder som kan äventyra säkerheten för primärprodukterna och de livsmedel som fås av dem. Djur som används för livsmedelsproduktion ska ha ett sådant hälsotillstånd och skötas och hanteras på ett sätt som gör det möjligt att trygga en god hygienisk kvalitet på de livsmedel som härrör från dem. Om man upptäcker ett problem ska primärproducenten vidta nödvändiga åtgärder för att rätta till det. samhet som bedrivs där. Producenten ska också anmäla om betydande förändringar som skett i primärproduktionsverksamheten, om produktionen avbryts för över ett år eller om verksamheten läggs ner. Mjölkproduktionsgårdar ska dessutom anmäla skriftligt till livsmedelstillsynsmyndigheten om leverans av obehandlad mjölk och råmjölk från gården direkt till den slutliga konsumenten leverans av förpackad och fryst råmjölk (kolostrum) från gården till en lokal minuthandel Gårdar med äggproduktion ska på motsvarande sätt anmäla till den kommunala livsmedelstillsynsmyndigheten om överlåtelse av ägg från gården direkt till den slutliga konsumenten. Mera information och handledning: livsmedelstillsynsmyndigheten i den egna kommunen, regionförvaltningsmyndigheterna, Livsmedelssäkerhetsverket. Primärproduktionsställe (gård, produktionsenhet) är en gårdsbruksenhet, trädgård eller en annan plats där man bedriver primärproduktion av livsmedel. Primärproducent (producent, jordbrukare, odlare) är en person eller ett företag som bedriver primärproduktion av livsmedel, såsom uppfödning och odling, skörd, mjölkning och alla de skeden inom animalieproduktionen som föregår slakt. Primärproducentens (jordbrukarens) anmälningsskyldighet En primärproducent ska göra anmälan till kommunens livsmedelstillsynsmyndighet om primärproduktionsstället och den verksamhet som bedrivs där. Anmälan behöver dock inte göras om den kommunala myndigheten för livsmedelstillsyn får ovan nämnda uppgifter från en annan myndighet. Den kommunala myndigheten för livsmedelstillsyn skall underrätta företagaren om att myndigheten har fått uppgifterna. Jord- och skogsbruksministeriet för ett register över primärproduktionsställen och den verk- Egenkontroll Primärproducenter har från och med 1.3.2007 förutsatts ha en skriftlig beskrivning av sina viktigaste handlingssätt när det gäller att sköta hygienen och livsmedelssäkerheten på primärproduktionsstället (=beskrivning av egenkontrollen). Producenten ska beskriva förfarandena skriftligt och komplettera eller ändra beskrivningen om handlingssätten ändras avsevärt. En beskrivning av egenkontrollen kan bestå av en eller flera filer och vara en del av ett kvalitets- eller annat system som tillämpas på primärproduktionsstället. 19